Musik i hem och förskola - Pedagogers och föräldrars beskrivningar av musikens användningsområden

Barn-Unga-Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Musik i hem och förskola

Pedagogers och föräldrars beskrivningar av musikens

användningsområden

Music at home and in preschool

Educator's and parents' descriptions of music area of use

Ulrika Björkman

Cassandra Evald

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Examinator: Ylva Holmberg Datum för slutseminarium: 2018-09-03 Handledare: Mats Olsson

Förord

Vi vill börja med att tacka oss själva för ett bra samarbete och för att vi tagit oss igenom denna långa process tillsammans. Under studiens gång har vi varit lika mycket delaktiga i insamlandet av empirin, läsningen av litteratur och skrivprocessen. Vi har diskuterat och samtalat om studiens alla olika delar och kompletterat varandra i skrivandet.

Framför allt vill vi rikta ett stort tack till alla de verksamma inom förskolan och de föräldrar som har tagit sig tid till att svara på våra enkäter, utan alla de svar vi fick in hade vår studie inte varit möjlig.

Sist men inte minst vill vi också tacka våra familjer för deras tålamod och för all tid och stöttning vi har fått under examensarbetets gång.

Malmö, 2018-09-03

Cassandra Evald och Ulrika Björkman

Sammanfattning

Det är tidigare känt genom forskning att musik i många fall kan ha en positiv inverkan på människor. Förutom att musiken kan hjälpa vid olika former av terapi och kan ha en avstressande effekt på människor finns det forskning på musikens betydelse för barns lärande. Trots forskning kring musikens positiva effekter har vi, utifrån våra egna erfarenheter, fått se att musik inte alltid får så stort utrymme i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att undersöka hur användandet av musik i hemmet beskrivs av

föräldrar och hur musik i förskolan beskrivs av pedagoger. Vi har också velat få syn på om musiken används på olika sätt beroende på barnens ålder samt se om musiken beskrivs i kombination med trygghet. I genomförandet av detta använder vi oss av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar.

Resultatet visar att skillnaden mellan hur föräldrar och pedagoger beskriver användandet av musik i hemmet jämfört med i förskolan är stor. I hemmet spelar föräldrarna musik eller sjunger för sina barn oftast för att trösta, vid nattning eller för att barnen tycker det är roligt, medan musiken i förskolan beskrivs av pedagogerna som sångstunder vid samlingar men även vid miniröris eller i lärandesituationer i transdisciplinärt1 syfte. Resultatet visar också att det inte är stor skillnad på hur pedagogerna beskriver musikens användningsområden utifrån barnens ålder bortsett från att musiken används mer vid språkinlärning hos de yngre barnen jämfört med de äldre barnen.

1 _{Transdiciplinärt betyder gränsöverskridande, transdiciplinärt lärande är att föra} samman två eller fler ämnen i ett lärande. Att till exempel genom musik lära ut matematik eller literacy (Palmer 2011).

Nyckelord: förskola, hem, lärande, musik, trygghet

Innehållsförteckning

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6

2. TEORETISKT PERSPEKTIV ...7

2.1MUSIKPSYKOLOGI ... 7

2.2.1 Omsorgsbegreppet ... 8

3. TIDIGARE FORSKNING ... 10

3.1MUSIK OCH IDENTITET ... 10

3.2MUSIK OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN ... 12

3.3SAMMANFATTNING ... 13 4. METOD ... 14 4.1METODVAL ... 14 4.2URVAL ... 14 4.3GENOMFÖRANDE ... 16 4.4FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16 4.5ANALYSMETOD ... 17 5. RESULTAT ... 18 5.1MUSIK I HEMMET ... 18

5.1.1 Musik som trygghetsfaktor ... 19

5.2MUSIK I FÖRSKOLAN ... 20

5.2.1 Musik i olika åldrar ... 20

5.2.2 Musik och lärande ... 21

5.3SAMMANFATTNING ... 22

5.3.1 Används musiken som trygghetsskapande faktor? ... 23

6. ANALYS ... 24

6.1MUSIK I HEMMET ... 24

6.1.1 Musik som trygghetsfaktor ... 24

6.2MUSIK I FÖRSKOLAN ... 24

6.2.1 Musik i olika åldrar ... 25

6.2.2 Musik och lärande ... 25

6.3SAMMANFATTNING ... 26

7. DISKUSSION ... 28

7.1METODDISKUSSION ... 28

7.2RESULTATDISKUSSION ... 29

8. REFERENSER ... 33 BILAGA 1 ... 35

1. Inledning

Det är onsdag förmiddag och på förskolan Räven har Juliana (1 år och 3 mån) precis skolats in. Hon har nyligen kommit med sina föräldrar från Syrien och har inte det svenska språket med sig. Hon är ledsen hela förmiddagen och pedagogerna försöker trösta henne men hon vill bara stå vid grinden som leder ut till kapprummet. Dagen efter är Juliana återigen ledsen och jag ber då pedagogerna att sätta på musik för att se om musik kan hjälpa henne att bryta det negativa mönstret. Pedagogen sätter igång en arabisk barnvisa och redan vid första tonen tittar Juliana upp. Hennes sorgsna ögon skiftar till glädje och hon börjar både le och dansa efter bara ett par sekunder in i sången. De andra barnen rycks också med i den glada melodin trots att de inte förstår språket i sången. En vecka senare när jag besöker förskolan igen gråter Juliana fortfarande oavbrutet och jag frågar pedagogerna om de kan tänka sig att prova musiken igen. Pedagogen sätter då igång arabiska barnsånger och låter dem gå på repeat. Direkt när musiken startar börjar Juliana dansa och även de andra barn dras med i dansandet. Efter ca en kvart går Juliana bort till kökshörnan och börjar leka. I nästan en timme leker hon utan att visa tecken på att vara det minsta ledsen samtidigt som den övriga barngruppen också upplevs som lugnare när musiken spelas i bakgrunden.

Observationerna av Juliana, som gjordes under en etnografisk studie i termin fem på förskollärarutbildningen, lade grunden till intresset för vårt val av ämne i den här studien. Observationerna fick oss att fundera på om musik kan påverka barn positivt och generera trygghet. För Juliana blev kanske sången på det egna språket en liten bro till ro och med tanke på att musiken påverkade både Juliana och de andra barnen vid flera tillfällen blev vi nyfikna på hur förskolor använder sig av musik idag. Vi ville även undersöka hur användandet av musik ser ut i hemmen samt om musik används i någon form av trygghetssyfte. Eftersom det är svårt att undersöka själva användandet av musik har vi valt att utgå från hur pedagoger och föräldrar beskriver användandet.

I texten kommer vi att använda oss av begreppet föräldrar men syftar då även till barnens alla alternativa vårdnadshavare.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur användandet av musik i hemmet beskrivs av föräldrar och hur musik i förskolan beskrivs av pedagoger. Syftet har lett oss till följande frågeställningar:

• Hur och varför använder föräldrar musik med sina små barn?

• Hur och varför används musik i förskolan?

• Hur ser föräldrar på användandet av musik hemifrån som trygghetsskapande faktor på förskolan?

2. Teoretiskt perspektiv

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för de teoretiska perspektiv som ligger till grund för vår studie. Utifrån vårt syfte har vi valt att analysera vår empiri utifrån den musikpsykologiska teorin med neurologiska perspektiv på människans reaktioner på musik. Vi kommer även analysera vår empiri utifrån begreppen trygghet och omsorg.

2.1 Musikpsykologi

Musikpsykologi inriktar sig på beteende och upplevelser i samband med musik. Innebörden av musikalitet och studier kring den musikaliska utveckling är två viktiga delar av musikpsykologin (Nationalencyklopedin, elektronisk referens, 2018-06-13). Dessa studier har bland annat visat att spädbarn kan särskilja på många musikaliska komponenter och att förskoleåldern har den största betydelsen för den senare musikaliska utvecklingen (ibid.). Något som har ökat kraftigt är forskning kring musikutförande och studier kring de psykologiska och sociala faktorer som kan påverka människans musikutförande. Bland de musikupplevelser som studerats är det främst hur individer uppfattar formen och uttrycket i musiken, och inte så mycket kring hur människan påverkas. Däremot är frågor om hur människor påverkas av musik ett forskningsområde som ökar allt mer, vilket har stor betydelse för bland annat musikterapi (ibid.).

Ruud, en norsk musikvetare och psykolog, har använt musiken som terapi och menar att musiken kan användas som medel för att nå både personlig och social framgång samt att musiken ger en viktig grupptillhörighet. Ruud menar vidare att musik kan främja en medvetenhet om känsla, kropp och själ (Ruud 1998).

Bonde, en dansk professor i musikterapi, menar att musikpsykologi handlar om musikens inverkan på människor men även allt kring upplevelser, skapande och utförande av musik samt hur människor tolkar, reagerar och uppfattar musikens alla beståndsdelar. Låtens uppbyggnad har också betydelse och en och samma låt kan skapa olika typer av känslor beroende på situationen och lyssnaren (Bonde 2009).

Bondes och Ruuds studier inom musikpsykologin, som vi redogör för i kapitlet Tidigare forskning, har vi kunnat använda när vi analyserat de resultat vi fått fram av enkätundersökningarna i beskrivandet av vilka syften musiken används i, både hemma och på förskolan.

2.2 Trygghet och omsorg

Förskolans uppdrag är att förena lek, lärande och omsorg och i förskolan ska varje barns utveckling och lärande stimuleras samtidigt som förskolan ska erbjuda en trygg omsorg (Lpfö 98 rev. 2016). Vi har inte kunnat använda omsorgsbegreppet som ett analytiskt redskap men eftersom trygghet är en viktig del i vår studie har vi kopplat samman omsorg med en del av våra resultat ur ett trygghetsperspektiv.

2.2.1 Omsorgsbegreppet

Begreppet omsorg handlar om relationen mellan omsorgsutövare och omsorgsmottagare (Wærness 1980, Sommer 2005). Sommer, en forskare och barnpsykolog, menar att

omsorg är ett komplext begrepp som handlar om mer än enbart samvaro mellan barn och

vuxna och att begreppet är nära sammankopplat med omtanke och förmågan till att kunna överblicka. Genom att omsorgsutövaren visar omsorg och omtanke för barnen, samt har en förmåga till att kunna överblicka, kan omsorgsutövaren få en helhetssyn på varje barn och därmed också kunna tillgodose varje barns behov (Sommer 2005). Vidare menar Sommer att en stabil omsorg, tillsammans med en stabil fostran, är avgörande när det gäller personlighetsutveckling.

Begreppet omsorg definieras i pedagogiskt sammanhang som omtanke, omvårdnad och noggrannhet (Johansson & Pramling Samuelsson 2001). Johansson och Pramling Samuelsson skriver att omsorg handlar om att kunna möta barnens behov och kunna se barnets perspektiv samt göra det med omtanke. Johansson och Pramling Samuelsson (2001) skriver även att förskolan sedan en längre tid försökt uppnå en förening mellan lärande och omsorg. Trots det så kan man ofta se en så kallad rangordning där barnskötarna oftare jobbar med de yngre, omsorgskrävande barnen medan de utbildade förskollärarna ägnar sig mer med pedagogisk verksamhet med de äldre barnen (ibid.).

För att barn skall kunna utvecklas så krävs det att vuxna hjälper till att styra upp deras vardag, organiserar och förhandlar med barnen (Sommer 2005). Med tanke på att samhället har förändrats och att barnen vistas på flera sociala arenor än enbart tillsammans med familjen, så krävs det mer än bara ett strukturerat inflytande (ibid.). Vidare menar Sommer (2005) att barnet behöver känna en samhörighet med trygga vuxna, som kan ge dem den omsorg de behöver, eller som Sommer kallar det, personaliserad omsorg. I en förskolekontext innefattar begreppet omsorg bland annat blöjbyten, att leka med barnen och att ge dem mat samt att strukturera upp schemalagda aktiviteter och rutiner för barnen. Detta i sin tur ger en stabil omsorg som skänker välbefinnande och trygghet (ibid.).

3. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redogöra för den forskning som vi förhåller oss till i vår studie. Vår forskning har vi valt med utgångspunkt från syftet kring användandet av musik i hem och förskola. Vi kommer dels presentera forskning kring vad musik kan ha för psykologisk inverkan på människor och dels vad musik kan göra för lärandet.

3.1 Musik och identitet

I studien Infant memory for musical experiences av Saffran, Loman och Robertson (2000), lät man fjorton spädbarnsföräldrar spela upp två musikstycken på tjugo sekunder vardera varje dag i två veckor. Föräldrarna skulle välja tidpunkter då barnen var tysta och lugna och föra protokoll över detta via datorn. Efter dessa två veckor skulle musikstyckena inte spelas upp alls fram till uppföljningen som gjordes fjorton dagar senare. Varje barn testades individuellt medan de satt i sina föräldrars knä i ett ljuddämpat bås, och en observatör satt utanför båset för att observera barnets reaktioner och rörelser. Sedan spelades fyra olika musikstycken på tjugo sekunder vardera upp i slumpmässig ordning, de två bekanta musikstyckena samt två nya. Syftet var att synliggöra spädbarns musikalitet, det vill säga påvisa att barn är musikaliska i tidig ålder. Resultatet påvisade dock att spädbarnen reagerade mer på de nya musikstyckena än de musikstyckena de blivit stimulerade med och en av förklaringarna till det skulle, enligt Saffran m.fl. (2000), kunna vara att de två kända musikstyckena spelades upp från mitten av styckena i ett alldeles tyst rum medans spädbarnen fått höra styckena med inledning hemma. Forskningen visade att barn som hör samma musikstycken varje dag i två veckor, memorerar dessa och reagerar positivt på dessa musikstycken när de spelas upp någon vecka senare igen.

Bonde (2015) har undersökt hur musik och identitet hänger ihop. Bonde skriver att alla föds musikaliska och att musiken har både personliga och sociala funktioner. I artikeln

Det man hører, er man selv har Bonde redogjort för vilka (musik)psykologiska teorier

som belyser musikens roll för identitetsutvecklingen. Syftet med studien är att ge en bred introduktion till ämnet genom att presentera olika teorier och studier men också visa att olika musikforskare, genom deras arbete, kommit fram till att musiken är en viktig del av

människans identitetsutveckling. Resultatet från studien visar bland annat att många människor använder musik som en resurs när de utformar sin identitet, både som enskild individ och i grupp. Resultatet visar även att musiken används för att skapa, upprätthålla och reglera olika känslor (Bonde 2015). Bonde har genom sina studier identifierat sex huvudteman inom musiken. 1) Musik är en länk som förenar människor och fungerar som medlare i sociala gemenskaper. 2) Musik är en kraft för att förmedla känslor och uttryck. 3) Musik är en följeslagare som hjälper en att uttrycka sig och upplevs fungera som en vän. 4) Lärandet av att hantera instrument och sin röst ger ett större självförtroende och fler möjligheter till samhörighet. 5) Transcendens (överskridande) innebär att musiken överskrider den normala verkligheten och är en väg till fred och balans. 6) Existentiell hälsa, vilket innebär att vi kan lära känna oss själva bättre genom musik och att musik är en källa till egenmakt. Bonde menar också att musiken har en funktion på många olika områden och att den till exempel kan användas till att läka och trösta (Bonde 2015).

Bonde skriver också att det i en dansk forskningsstudie med 14000 deltagare ställdes en fråga om i vilket sammanhang deltagarna använder musik till i vardagen. Av studiens resultat framkom det att närmare 65% svarade att de använder musik för att koppla av och 50% svarade att de använder musiken för att reglera sin sinnesstämning (Bonde 2015).

I Bondes studie refererar Bonde till en studie som Ruud, en norsk musikvetare och psykolog, tidigare gjort. Bonde (2015) redogör för Ruuds “fyra rum” där musik kan spela en viktig roll, det personliga rummet, det sociala rummet, tidens och platsens rum och det transpersonella rummet. Det personliga rummet är upplevelser av tillit, trygghet och intensiva känslor, ofta upplevelser från barndomen men också viktiga upplevelser från ungdomsåren och vuxenlivet. I det personliga rummet anses musiken ha varit en självklar och naturlig del av uppväxten. Det sociala rummet är gemensamma upplevelser av musik, framförallt från ungdomsåren i form av samhörighet med kompisar i band, körer, skolor och på musikfestivaler. I det sociala rummet anses musiken bidra till gemenskap och vara ett sätt att vara tillsammans. Tidens och platsens rum är upplevelser av intensiva stunder som kan kopplas samman med en särskilt tid eller plats. Upplevelserna involverar ofta många sinnen och musiken får olika betydelser för olika platser, evenemang och människor. Det fjärde rummet, det transpersonella rummet, är upplevelser av vad som är annorlunda. Ruud skriver att musiken kan leda till något universellt genom att förmedla

kontakt med olika överskridande krafter, att musik fyller en människas kropp med kärlek och sprider kärlek till omvärlden (Bonde 2015).

Ruud (1998) skriver, i sin egen bok Music Therapy, att musik kan stimulera till kommunikation och nyfikenhet. I en av hans studier kom han fram till att musik har en bidragande faktor till ökad medvetenhet om känslor, vilket in sin tur kan medföra en förvärvad möjlighet till att öppna sig för andra människor och sig själv. Syftet var att påvisa hur musiken når känslor i kroppen som man inte når lika lätt verbalt och att visa att musiken och dess kommunikation kan vara mångtydig på ett sätt som språket inte kan.

Det har även gjorts forskning kring musikens effekter på barns sociala preferenser. Enligt Soley och Spelke (2016) har det visat sig att barn dras lättare till andra barn i sociala interaktioner om de delar samma musiksmak, det vill säga barn väljer hellre ett annat barn som sjunger igenkända barnvisor gentemot barn som sjunger sånger de aldrig hört.

3.2 Musik och lärande i förskolan

Studien Swedish preschool leadership – supportive of music or not? av Ehrlin (2015) är en etnografisk studie som har gjorts på tre förskolor i Sverige, där två av förskolorna i studien har använt musik som ett verktyg för att stimulera språk och social utveckling hos barnen. På dem här två förskolorna har förskolecheferna ett stort intresse för musik och inspirerar pedagogerna till musikaktiviteter. Den tredje förskolan i studien använder inte musik utan är med som en jämförelse. Ehrlin har använt sig av både observationer i barngrupper och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Syftet med studien var att undersöka hur ledarskapet i förskolorna har påverkat de didaktiska val som har gjorts samt att uppmärksamma problematiken med att förskolechefernas och förskollärarnas intresse och engagemang styr innehållet i förskolans verksamhet. Studien diskuterar även huruvida musik kan fungera som ett undervisningsverktyg. Ett av läroplanens mål är att barnen ska få använda sång och musik som en uttrycksform men resultatet av Ehrlins studie visar att inflytandet från både förskolecheferna och pedagogerna är avgörande för hur musik används i de dagliga aktiviteterna i förskolan.

Under en av Ehrlins intervjuer berättade en förskollärare att musiken kan stärka barnens självkänsla och förklarar att när barnen börjar i en ny barngrupp kan de vara lite blyga

men att de med hjälp av musik blir allt modigare. På “musikförskolorna” har de språkutvecklande musikaliska aktiviteter, men det finns också en atmosfär som låter både barnen och pedagogerna att uttrycka sig spontant med musik. Genom Ehrlins observationer har hon fått syn på att musiken kan ses som ett sätt som gör det möjligt för barnen att delta kommunikativt. De musikaliska aktiviteter som Ehrlin har observerat har bland annat varit att sjunga, spela instrument, lyssna på musik, lyssna på olika ljud och följa rörelser till olika låtar. Dessa aktiviteter görs ofta i grupp, vilket också ger barnen möjlighet till att samarbeta, och ses som ett verktyg för att öka barnens ambitioner och självförtroende och som i sin tur sedan kan stödja språkutvecklingen. Pedagogerna på “musikförskolorna” använder musiken som ett medel för kommunikation och en förskollärare menar att bara genom att sjunga eller spela tillsammans kommer språkkunskaperna att utvecklas.

Avhandlingen Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i

daghem av Still (2011) är en studie kring musik i förskolan som genomförts med hjälp

av videoobservationer. Syftet med studien var att undersöka de planerade musikaktiviteterna i den musikaliska lärandemiljön. Resultatet visade att pedagogerna ofta sjunger traditionella barnsånger men tillsätter även lite modernare barnvisor. Textens innebörd berörs aldrig men pedagogerna fokuserar på textinnehållet i samspel med barnen. Resultatet visare även att pedagogerna använder musikaktiviteter för att utveckla barnens sociala förmåga och språkförståelse.

3.3 Sammanfattning

I dessa studier kring musik och identitet samt musik och lärande anser vi att det ena inte utesluter det andra. Ehrlins studie ovan visar till exempel att barn som utövar musik tillsammans stärks både socialt och individuellt, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på språkutvecklingen och lärandet. Musikens möjlighet att bygga upp barns identitet, trygghet, förmedla känslor och uttryck samt bygga broar till sociala samspel är en viktig del för lärandets utfall (Ehrlin 2015).

4. Metod

I detta kapitel beskrivs och motiveras vårt val av metod samt hur studien har genomförts. Kapitlet innefattar också vilka etiska överväganden vi har gjort.

4.1 Metodval

Vi har gjort empiriska studier utifrån en kvantitativ metod, där vi har samlat in kvantitativ data genom att skicka ut två olika enkätundersökningar. En enkät riktad till föräldrar och en enkät riktad till pedagoger, som innefattar både förskollärare och barnskötare. Larsen (2009) skriver att kvantitativa undersökningar ger mätbara resultat och dessa resultat har vi sedan kunnat kategorisera. Enkäterna innefattade både öppna och slutna frågor. Slutna frågor innebär att det finns fastställda svarsalternativ som deltagarna får kryssa i och i våra enkäter gällde det till exempel åldern på barnen samt ja- och nej-frågor. Genom att använda sig av slutna frågor är det lättare att jämföra de svar man får in (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén 2014). I de öppna frågorna fick föräldrarna och pedagogerna själva formulera sina svar, som till exempel i vilket syfte de använder sig av musik. Löfdahl m.fl. (2014) menar att enkäter är en bra metod för att samla in data när man vill ha svar från ett större antal personer samt att man kan begränsa sina frågeställningar för att få svar och synpunkter som ligger innanför ramarna för det man vill undersöka.

Anledningen till att vi valde att göra två enkätundersökningar var att vi ville samla in beskrivningar av hur pedagoger och föräldrar använder musik, både i förskolan och i hemmet. För att få så många svar som möjligt på våra enkäter publicerade vi dem i utvalda forum på sociala medier, dels forum för pedagoger som är verksamma inom förskoleverksamheten och dels forum för föräldrar.

4.2 Urval

För att nå ut till pedagoger över hela landet valde vi att lägga ut vår enkät mot pedagoger på stora publika forum som är slutna just för pedagoger och förskolans verksamhet. Forumen är rikstäckande och svaren representeras av många olika städer och orter i Sverige. De sociala forum vi publicerade pedagogernas enkät i var Förskolan.se och

Pedagogiska tips och trix för oss som jobbar i förskolan. Förskolan.se har 36.251

medlemmar. Genom dessa två forum fick vi svar från 662 pedagoger där pedagoger från Skåne var överrepresenterade.

För att få ett rikstäckande material från föräldrar länkade vi enkäten i olika lokala föräldraforum runt om i Sverige. Dessa forum innefattar både föräldragrupper, mammagrupper samt barnloppis-sidor med sammanlagt 54.715 medlemmar. Genom de olika föräldraforumen var det 927 föräldrar som svarade på enkäten.

När vi bestämde oss för att göra enkätundersökningarna visste vi inte att responsen skulle bli så stor som den faktiskt blev. Däremot innefattar forumen betydligt fler medlemmar än de som har valt att gå in och svara på enkäterna, vilket innebar att vi var tvungna att fundera över om de svar vi fått in var representativa eller om det bara är de som är intresserade av musik som har gått in och svarat. Precis som Larsen (2009) skriver är nackdelarna med att använda sig av en kvantitativ metod att det finns en risk att svaren vi får in inte är representativa, att vi kanske inte har ställt alla frågor som vi borde ha ställt samt att det då är lätt att dra generella eller felaktiga slutsatser.

Vid studier och forskning måste forskaren göra ett urval där det som framför allt kopplas till studiens syfte blir det som är relevant (Alvehus 2013). Med tanke på att enkäterna var webbaserade så bjuder det in till en självselektion2, det vill säga att det med stor sannolikhet är de som är intresserade av musik som har gått in och svarat. Vi vet dessutom inte hur många av medlemmarna i forumen som verkligen är aktiva. Av totala antalet medlemmar på de sociala forum vi publicerade enkäterna på svarade 5% på frågorna. Resterande ca 95% vet vi ingenting om, vilket gör att ett självselektivt urval är riskabelt att utgå från då det inte ger en representativ bild av den stora gruppens tankar.

De pedagoger som har svarat har angett att de jobbar med barn i olika åldrar, vilket har gett oss möjlighet att jämföra hur musik används på småbarnsavdelningar respektive avdelningar med äldre barn. Tabellen här nedan visar svarsfrekvensen per åldersgrupp.

2 _{Självselektion är ett begrepp inom statistiken som innebär att personerna som svarar} själva valt att medverka.

Antal svar pedagoger 662

Åldersgrupp 1-2 284

Åldersgrupp 3-5 279

Åldersgrupp 1-5 99

4.3 Genomförande

Tyngdpunkten i våra enkätundersökningar låg på att ta reda på hur föräldrar och pedagoger beskriver sin användning av musik med barn.

I pedagogernas enkät ställde vi frågor som vilken kommun de jobbar i, om de jobbar i kommunal eller privat verksamhet, vilken åldersgrupp de jobbar med, hur ofta de använder musik och i vilket syfte de använder musiken i verksamheten.

I föräldrarnas enkät ställde vi frågor som vilken kommun de bor i, hur många barn de har och hur gamla de är, om de sjöng för sina barn när de var små och i så fall i vilket syfte de sjöng för barnet. Till föräldrarna ställde vi också frågan om de tror att de sånger och den musik som barnet har med sig hemifrån hade kunnat hjälpa till i uppbyggnaden av trygghet på förskolan vid till exempel inskolningar och dylikt. Detta är en väldigt ledande fråga, vilket vi kommer diskutera längre fram i arbetet.

Enkäterna sammanställdes i ett formulär som vi sedan länkade ut i de sociala forumen för pedagoger och föräldrar som vi tidigare nämnt under urval. Tillsammans med länkningen förklarade vi studiens syfte och att de svar vi fick in skulle bidra till vårt examensarbete. Enkäterna låg tillgängliga i ca fem veckor och besvarades av sammanlagt 1589 personer, varav 662 var pedagoger och 927 var föräldrar.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet har fyra huvudkrav när det gäller forskningsetiska principer som ska följas när man forskar eller skriver en uppsats. Syftet med dessa är att ge normer och riktlinjer för hur förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare bör se ut.

Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet innebär att vi som forskare ska informera de personer som är berörda om vår studies syfte. Detta har vi gjort genom en kort presentation av vår studie i enkätundersökningarna. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan. Enkätundersökningarna lades ut i forum på sociala medier där medverkan var helt frivillig. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personliga uppgifter skyddas. Enkätundersökningarna var anonyma för både pedagoger och föräldrar. I den inledande observationen av Juliana är namnet fingerat. Nyttjandekravet innebär att vi enbart får använda vårt insamlade empiriska material till vår studies ändamål. Våra enkäter kommer därför endast sammanställas och användas i den här aktuella studien och sedan raderas från webbsidan samt hårddisken efter examinering.

4.5 Analysmetod

Den empiri vi har samlat in under studiens gång har vi analyserat utifrån våra frågeställningar. För att få fram tydliga resultat av enkäterna använde vi oss av en frekvensfördelning (Larsen 2009) för att se hur många som har svarat samma genom att urskilja hur många gånger varje ord dyker upp. Enkätsvaren fördes över i ett kalkylark för att vi lättare skulle kunna sortera upp svaren. Vi delade upp enkätsvaren i kategorier kring ålder, användande samt trygghetsskapande.

Vi valde att sammanställa svaren i tabellform för att lättare kunna synliggöra resultatet. Svaren från föräldrarna och pedagogerna har vi ställt mot varandra för att se vilka syften kring användandet av musik i förskolan kontra i hemmet och om det finns några skillnader eller likheter. Från de svar vi fick in från föräldrar sorterade vi ut hur många av föräldrarna som svarat att de tror att musik kan hjälpa till vid uppbyggnaden av trygghet i förskolan. Vi valde även att kategorisera pedagogernas svar om vad de använder musik till i 1-2 årsåldern och jämföra det med 3-5 årsåldern för att få syn på om musiken används i olika syfte med de små barnen jämfört med de äldre barnen.

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi redogöra för vårt empiriska material och de resultat vi fått från enkätundersökningarna. Vi har valt att dela upp vår empiri i två kapitel, en deskriptiv del och en analytisk del. Den deskriptiva delen redovisar resultaten av enkätundersökningarna och är uppdelade i tre delar, en som handlar om musik i hemmet, en som handlar om musik i förskolan och en som sammanfattar de resultat vi har fått fram under studiens gång. Resultaten redogörs både i form av text, tabeller och diagram för att läsaren lättare ska få en överblick över resultatet.

5.1 Musik i hemmet

Genom vår enkät till föräldrarna ville vi få reda på hur föräldrarna beskriver sitt användande av musik för sina små barn. I vår enkätundersökning till föräldrar ställde vi bland annat frågorna:

• När barnen var yngre (0-18 mån), brukade ni sjunga för dem ibland då?

• I vilket syfte sjöng ni för barnen?

• Lyssnar ni på musik i hemmet?

• Om ja, lade ni märke till om det finns/fanns någon eller några låtar barnet/barnen fastnade för?

Enkätundersökningen till föräldrarna genererade 927 svar. Av de föräldrar som svarade på frågorna visade det sig att 918 av dessa 927 föräldrar, vilket motsvarar 99%, sjunger, eller har sjungit, för sina barn. Diagrammet nedan visar i vilket syfte de sjöng för barnen, svarsalternativen var redan givna och föräldrarna hade möjligheten att välja mer än ett svar i enkäten.

Resultatet visar att 93% av de föräldrar som har svarat sjunger/sjöng för sitt/sina barn för att barnet tycker om det. 71% av föräldrarna svarade att de sjunger/sjöng för sitt/sina barn när det skulle sova och 61% för att trösta.

På frågan om föräldrarna lyssnar på musik i hemmet visade det sig att 914 av 927, vilket motsvarar 98,6%, av alla de som svarade på enkäten gör det. Av de 98,6% som lyssnar på musik hemma svarade även hela 94,9% att de kunde märka att vissa låtar tilltalade deras barn mer och att de kunde se en reaktion hos barnen som påvisade igenkänningsfaktor.

5.1.1 Musik som trygghetsfaktor

I vår enkät till föräldrarna ställde vi även frågan om de trodde att sångerna/musiken hemifrån kunde hjälpa till i uppbyggnaden av tryggheten vid till exempel inskolningar och dylikt. Detta insåg vi senare var en ledande fråga men tycker ändå att svaren är viktiga att redovisa. Av de 927 svaren vi fick in svarade 795 föräldrar ja på den frågan. Det motsvarar 86% av de föräldrar som svarade.

5.2 Musik i förskolan

I enkätundersökningen till pedagoger ställde vi frågan om de jobbar i kommunal eller privat förskola och fick övervägande svar från pedagoger som jobbar i kommunala förskolor. Av de 662 svaren vi fick jobbade 540 pedagoger i kommunal förskola och 122 i privat förskola. Vi kunde dock inte se någon märkbar skillnad på musikens användande i förhållande till om de jobbade privat eller kommunalt.

5.2.1 Musik i olika åldrar

I vår enkät till pedagogerna ställde vi frågan vilken åldersgrupp de arbetar med och hur de använder musiken i de barngrupperna. De flesta pedagogerna svarade att de jobbar i barngrupper med barn som antingen är 1-2 år eller 3-5 år, men det fanns även pedagoger som svarade att de jobbar i barngrupper med 1-5 åringar. Utifrån vårt resultat ser vi tydligt att dans och rörelse är utmärkande i både 1-2 årsåldern och 3-5 årsåldern. Däremot kan vi se att pedagogerna i större utsträckning betonar musiken i samband med språkutveckling bland de yngre barnen än med de äldre. Avslappning är också ett populärt sätt att använda musiken till och där är skillnaden mellan åldersgrupperna inte så stor.

I tabellen nedan har vi rangordnat de tio mest förekommande aktiviteterna i samband med musik i respektive åldersgrupp för att få en mer tydlig bild över hur musiken används i förskolan. Vi har lagt ihop de orden som gestaltar samma aktivitet som till exempel dans/dansar, gymnastik/miniröris/rörelse och sova/vila/avslappning. I enkäterna fick pedagogerna själva uttrycka sig i vilket syfte de använder musiken i förskolan, det var en öppen fråga utan givna svarsalternativ så nedanstående tabell innefattar enbart pedagogernas egna ord.

1-2 åringar antal 3-5 åringar antal 1 Dansa 161 Dansa 251 2 Rörelse 91 Rytmik 97 3 Rytmik 55 Rörelse 89 4 Språk 52 Bakgrund 86 5 Instrument 51 Instrument 60 6 Avslappning 46 Avslappning 56 7 Sjunga 37 Sjunga 49 8 Sova/vila 28 Språk 49 9 Gymnastik 16 Lyssna 42 10 Matematik 14 Gymnastik 41

5.2.2 Musik och lärande

I enkätundersökningen framkom det att del förskolor använder musik för att höja koncentrationen eller skapa lugn vid vissa aktiviteter, totalt 119 st, men även till avslappning, 74 st. I tabellen nedan visar vi hur de 119 svaren kring användandet av musik i samband med andra aktiviteter i förskolan var fördelade.

Skapa 79

Avslappning 74

Måla 16

Bakgrunden 8

Bygga 3

Rita 2

De flesta pedagogerna som har svarat på enkäten använder musiken i olika aktiviteter. Det kan handla om att röra på sig, så som dans, gymnastik eller miniröris för att träna grovmotoriken men också i det transdisciplinära lärandet där pedagogerna använder musiken som ett redskap för annan inlärning. Musik/språk och musik/matematik är de mest populära transdisciplinära lärandesituationerna, av pedagogerna är det 82 stycken som använder det i musik/språk och 28 stycken som använder det i musik/matematik.

Musik/språk Musik/matematik

82 st 28 st

5.3 Sammanfattning

I tabellen och diagrammen här nedanför redovisar vi hur de två svarsgrupperna beskrivit musikens användande i hemmet jämfört med i förskolan. Vi valde att dela upp i tre kategorier - tröst, sova/vila och övrigt. I kategorin övrigt ingår allt som inte har med tröst och sova/vila att göra, det kan till exempel handla om rörelse, dans, sångstund, språk och matematikinlärning. I kategorin sova/vila finns svar som avslappning, bakgrundsmusik vid vila och sovstunder representerat. Anledningen till att vi delat in det i tre övergripande kategorier är för att få en tydligare bild av i vilka situationer musiken används samt för att lättare kunna urskilja om musiken används i förhållande till trygghet i dessa situationer.

Användande Hem Förskola

Tröst 561 st (60%) 11 st (2%)

Sova/Vila 654 st (71%) 113 st (17%)

Övrigt 179 st (19%) 495 st (75%)

Med denna tabell ser vi tydligt att föräldrarna säger sig använda musikens möjligheter att trösta i mycket större utsträckning än vad pedagogerna säger sig göra i förskolan. 60% av föräldrarna tröstar sina barn med sång och musik medan endast ca 2% av pedagogerna i förskolan uppger att de gör det samma. Cirka 71% av föräldrarna säger sig använda sång i samband med att barnet skall sova och i förskolan där vissa förskolor använder musik i bakgrunden vid sovstunden är siffran betydligt lägre, nämligen 17%. I förskolan säger sig pedagogerna ha musik svagt på i bakgrunden medan de små barnen sover eller vilar.

5.3.1 Används musiken som trygghetsskapande faktor?

Utifrån våra enkätsvar kan vi urskilja att musiken används i väldigt liten omfattning i ett trygghetsskapande syfte på förskolan, vare sig det handlar om yngre eller äldre

barn. Detta kan dock vara ett missvisande resultat då vi inte ställde samma ledande fråga till pedagogerna som till föräldrarna. Endast 11 stycken av alla de 662 pedagogerna som svarade angav att de använder musiken till att trösta, därav är inte tröst representerat i tabellerna.

6. Analys

I det här kapitlet kommer vi sammanfatta och analysera de svar och resultat vi fått fram av våra enkätundersökningar med hjälp av teorier och tidigare forskning. Resultaten har vi redogjort för i föregående kapitel.

6.1 Musik i hemmet

Vår enkätundersökning till föräldrarna genererade höga svarsresultat kring sång och musik i hemmet. Endast 1% av föräldrarna angav att de aldrig sjunger för sina barn och mindre än 2% angav att de aldrig spelar musik i hemmet. Utifrån våra svarsresultat av föräldrars tankar kring musiken hemifrån och dess förmåga att generera trygghet, kan vi se att föräldrarna i allmänhet ser musiken som ett bra och lugnande redskap vid tröst och sänggående. Det kopplar vi samman med Bonde (2015) som skriver om musikens lugnande effekt samt Ruuds ”personliga rum” (se Bonde 2015), där Ruud menar att det personliga rummet ofta är upplevelser av tillit, trygghet och känslor från barndomen.

6.1.1 Musik som trygghetsfaktor

Vi ställde även frågan om föräldrarna trodde att sångerna/musiken hemifrån hade kunnat hjälpa till i uppbyggnaden av tryggheten på förskolan vid till exempel inskolningar och dylikt, vilket 87.6 % svarade ja på. Tron på att musiken skulle kunna hjälpa till att få barnet att känna sig trygg i sin nya miljö på förskolan binder vi samman med en av Bondes huvudteman inom musiken, där han menar att musik är en följeslagare som hjälper en att uttrycka sig och upplevs fungera som en vän, men även att musiken kan hjälpa till att läka och trösta (Bonde 2015). Vi kan även göra en koppling till Ruud (1998) som skriver att de personer som sjöng och spelade för barnet blir genom dessa minnen en symbol för förtroende och att de musikaliska stunderna med en vuxen bidrar till att barnet accepterar sig själv och känner sig hemma.

6.2 Musik i förskolan

Musik i förskolan är uppdelade i två avsnitt, ett där vi analyserar pedagogernas svar om i vilket syfte de använder musik med olika åldersgrupper och ett där vi analyserar hur musik används i förskolan utifrån lärandeaspekter.

6.2.1 Musik i olika åldrar

Som vi kunde se i vår tabell i stycke 5.2.1 används musiken till dans och rörelse i stor utsträckning oavsett ålder på barngrupperna. Avslappning och sova/vila hamnade också högt upp i tabellen, vilket vi kopplar samman med Bondes syn på musikens möjlighet till transcendens mot fred och balans (Bonde 2015). Forskning som gjorts inom musikpsykologin har påvisat att musik har en lugnande och avstressande effekt som kan hjälpa till att skapa en rofylld stund (ibid.). Utifrån våra erfarenheter har vi sett att barn som vistas på förskolan långa dagar, oavsett om de sover middag eller ej, behöver slappna av och samla energi för att orka med alla intryck och aktiviteter i förskolan. Avslappning ser vi därför som ett sätt att möta barnens behov på.

Något som dock förvånade oss lite är att just sång i förskolan hamnade på 7:e plats i båda åldersgrupperna, vilket vi tolkar som att sångstunder inte är så ofta förekommande i dagens förskolor. Ändå ses musik och sång som en stor social samhörighets faktor av Bonde (2015).

6.2.2 Musik och lärande

Utifrån våra resultat tolkar vi att musiken i förskolan influeras av läroplanens strävansmål, då rörelse och dans toppar enkätsvaren när det gäller i vilket syfte pedagogerna svarat att de främst säger sig använda musik i båda åldersgrupperna.

Tittar vi på hur musik gestaltas i läroplanen står det att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, (Lpfö 98 rev.2016, s.10)

Däremot kunde vi också se ett tydligt transdisciplinärt användande av musiken och då främst i samband med literacy och matematik. Literacy används i större utsträckning med de yngre barnen, vilket vi tror faller sig ganska naturligt då de yngre barnen är i en fas där språket utvecklas mycket. De äldre barnen, som redan har en del språkkunskaper, kan i stället utvecklas mer inom andra ämnen, som till exempel matematik, med stöd från

musiken. Det kan vi koppla samman med Still (2011) som genom hennes studie kunde se att musik används för att utveckla barnens språkförståelse och sociala förmåga. Pedagogerna styr gärna upp andra aktiviteter eller undervisningstillfällen tillsammans med eller under tiden musik spelas i bakgrunden, men som vi tidigare också nämnt även för avslappning.

6.3 Sammanfattning

Syftet med denna studien var att undersöka hur användandet av musik beskrivs av föräldrar och pedagoger i hem och förskola med hjälp av våra frågeställningar.

• Hur och varför föräldrar använder musik med sina små barn

Enkätundersökningens resultat visade tydligt att användandet av musik var väldigt frekvent i hemmet, då 99% av föräldrarna svarat att de sjunger för sina barn och nästan lika många, 98,3%, lyssnar på musik i hemmet. Föräldrarna använder musiken i större utsträckning i trygghetsskapande syfte för att trösta eller ge ro innan barnet skall sova.

• Hur och varför musik används i förskolan

Utifrån pedagogernas svar kunde vi se en tydlig skillnad på användandet av musiken i förskolan jämfört med i hemmet. Musiken används mer frekvent tillsammans med, eller under, andra aktiviteter och undervisningstillfällen, samt för avslappning. Detta kopplar vi samman med strävansmålen i läroplanen där musik som en uttrycksform står framskriven som ett strävansmål (Lpfö 98, rev. 2016). Vid undervisningstillfällena representerades literacy och matematik mest och då främst i transdisciplinärt lärande.

• Hur föräldrar ser på användandet av musik hemifrån som trygghetsskapande faktor på förskolan

87% av alla de föräldrar som svarade på enkäten tror att musiken skulle kunna hjälpa till att få barnet att känna sig trygg i sin nya miljö på förskolan, vilket vi kopplar ihop med Bondes sätt att se musiken som en vän och musikens förmåga att kunna trösta (Bonde 2015).

• Hur pedagogerna beskriver sitt arbete med musiken i relation till barnens ålder

Pedagogernas svar på användandet av musiken skiljde sig beroende på vilken åldersgrupp de arbetade med. I det transdisciplinära lärandet kunde vi se att literacy användes främst på småbarnsavdelningarna (1-2 år) medan matematik sågs mer på avdelningarna med de äldre barnen (3-5 år).

Ehrlins studie stärker det transdisciplinära lärandet där hon påvisar att barn som utövar musik tillsammans stärks både socialt och personligt, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på språkutvecklingen och lärandet (Ehrlin 2015). Bondes och Ruuds studier har påvisat att musik har lugnande effekt, men också att barns identitet stärks med hjälp av musik både på tu man hand och i gemensamma grupper. Musiken hjälper också till att förmedla känslor och uttryck men kan även enligt Bonde fungera som en vän och stärka självkänslan.

7. Diskussion

I detta kapitel kommer vi föra diskussion kring vårt metodval samt diskutera de resultat vi har fått fram utifrån studiens syfte. Vi avslutar kapitlet med förslag på fortsatt forskning.

7.1 Metoddiskussion

Vår tanke från början var inte att hela studien skulle luta sig på enkätundersökningarna men med tanke på att de ändå gav oss många betydelsefulla svar blev enkäterna vårt starkaste empiriska material. Precis som Larsen (2009) skriver är det en fördel att man genom en kvantitativ metod, i vårt fall enkäter, kan begränsa frågeställningarna för att enbart få den information man är intresserad av att få fram. För vår del var det positivt att kunna nå ut till ett så stort antal människor på kort tid, vilket har gett oss en bredd i undersökningen (Larsen 2009) samt gjort det möjligt för oss att generalisera. Vi har också stött på en del nackdelar med våra enkätundersökningar. I efterhand har vi kommit på fler frågor som vi borde ha ställt i enkäterna för att få en bredare syn på hur musik används i förskolan. Larsen (2009) menar att en av nackdelarna med kvantitativa metoder är just att alla frågor som är relevanta kanske inte ställs och att det gäller att ställa frågor som utgår från de frågeställningar man har för att få information som är relevant för undersökningen, så kallad god validitet. I vår enkät till föräldrarna ställde vi frågan om de trodde att sångerna/musiken hemifrån kunde hjälpa till i uppbyggnaden av tryggheten vid till exempel inskolningar och dylikt, vilket vi senare insåg var en ledande fråga. För att få mer inblick i föräldrarnas tankar kring just detta skulle vi därför formulerat om frågan. På frågan om i vilket syfte föräldrarna sjöng för barnen gav vi endast tre svarsalternativ, vilket gjorde det lättare för oss att sortera, men som vi i efterhand diskuterat som negativt då vi kanske hade fått fler intressanta svar från föräldrarna om de fått skriva svaret själva. Eftersom vi från början inte hade tänkt grunda hela studien på enkäterna anpassade vi inte enkätfrågorna till våra ursprungliga forskningsfrågor utan har i efterhand fått anpassa forskningsfrågorna till enkäterna istället.

Problemet med den här typen av kvantitativa undersökningar är att svaren inte blir representativa då det i det stora hela är en liten procent av alla föräldrar och alla pedagoger i hela Sverige som svarat. Dessutom har vi även fått utgå från att de som har valt att gå

in och svara kan ha varit just de som är intresserade av musik och tycker att det finns många fördelar med musik. Detta urval av personer kan därmed inte kallas slumpmässigt utan vi har istället fått utgå från en självselektion. Vi måste också ta i beaktning om svaren vi fått in är tillförlitliga eftersom vi inte vet varför de svarade som de gjorde.

7.2 Resultatdiskussion

I det inledande exemplet med Juliana kunde vi urskilja att musiken hade god effekt när det gäller att finna ro och trygghet, både för enskilda barn och för hela barngruppen. Utifrån det empiriska material som vi lyckats samla in under studiens gång har vi däremot noterat att de pedagoger som svarat på enkäten inte har lyft aspekten på musiken som trygghetsskapande ute i förskoleverksamheten, vilket faktiskt gjorde oss förvånade. Samtidigt som vi, av egna erfarenheter, har sett att musiken inte har särskilt stor del i förskolans verksamhet, åtminstone inte på de förskolor vi har jobbat eller haft praktik på. När vi däremot sorterade föräldrarnas svar på enkäterna såg vi att en stor del av svaren beskrev att sång och musik användes vid tröst och vid läggandet av barnet. Vi tolkar att både vid tröst och vid läggning handlar det om att få barnet att komma till ro och känna trygghet. Vi tror att många av sångerna föräldrarna sjunger återspeglar deras egna minnen från barndomen. Enligt Ruud (1998) är människors första musikaliska minnen ofta förknippat med när deras föräldrar eller mor-/farföräldrar sjöng sånger och spelade musik för de som barn.

7% av pedagogerna har svarat att de använder musik i bakgrunden när de utför andra aktiviteter såsom att måla, pyssla eller bygga saker, vilket vi tolkar som att en del av pedagogerna upplever en bättre arbetsro när det förekommer musik i bakgrunden. I övrigt kan vi se att musiken används mycket i den pedagogiska verksamheten, gärna i ett transdisciplinärt lärande medan traditionella sångstunder hamnade långt ner i tabellerna kring användandet. Vi har diskuterat det här i jämförelse med Bonde (2015) som menar att det finns forskning som påvisar att musik kan ha en lugnande effekt i stressade situationer. Däremot kan en fråga i en enkätundersökning tolkas på olika sätt av de som svarar, varpå svaren får olika fokus, och vi förstår att om vi hade formulerat om den frågan hade resultatet kunnat se annorlunda ut.

När observationerna utfördes i barngruppen med den lilla flickan Juliana kunde vi se att musiken lugnade henne och fick henne att våga utforska avdelningen och leka. Eftersom både vår observation och tidigare forskning visar att musik sägs ha en positiv effekt på barn anser vi att musik skulle kunna användas mer i förskolan, både i samband med lärande och vid avslappning. Detta styrks av Bonde (2015) som menar att hjärnan påverkas av musik och att det finns studier som påvisat att bland annat stressade människor blivit hjälpta av musik.

Anledningarna till varför föräldrar använder musik i trygghetsskapande och lugnande syfte hemma i större utsträckning än pedagogerna gör i förskolan kan vi bara spekulera om. Många av de pedagogerna som svarade angav att de jobbar med äldre barn och bland de äldre barnen tror vi att pedagogerna pratar mer med barnen om varför de är ledsna. Dessutom tänker vi att de pedagoger som svarade att de jobbar med yngre barn möjligtvis kan känna sig osäkra och tycka det är obekvämt att sjunga inför andra. Resultatet av Ehrlins studie visade att pedagoger som inte jobbar aktivt med musik och olika musikaliska aktiviteter ofta känner sig osäkra och obekväma med att använda sig av sång och musik (Ehrlin 2015). Detta behöver föräldrarna inte tänka på i hemmet, eftersom det ofta är en trygg och personlig bas även för de vuxna. Dock måste vi också ta hänsyn till att våra resultat kanske inte stämmer riktigt överens med verkligheten då vi inte ställde samma fråga kring trygghetsskapande och musik till pedagogerna som till föräldrarna. Däremot ställde vi en relativt ledande fråga till pedagogerna om det sjunger för barn som är tillfälligt ledsna och då svarade mer än hälften av pedagogerna att de gärna tröstar med hjälp av att sjunga för barnet. Det gör att vi ändå anser att sång används i en form av trygghetsskapande ute på förskolorna.

Ruud delade in musiken i fyra rum där ett av dem var det personliga rummet. Det personliga rummet representerade upplevelser av tillit, trygghet och intensiva känslor (Bonde 2015), vilket vi också ser kopplingar till i några av Bondes sex huvudteman inom musiken. Bonde skriver där att musik kan bidra till kraften att förmedla känslor, fred och balans men även för att trösta, vilket vi binder samman med våra resultat där pedagogerna svarat att de använder musik i lugnande syfte i form av bakgrundsmusik vid aktiviteter för lugnare miljö, vid avslappning och vila samt som bakgrund vid barnens sovstund.

Tanken med vår studie var från början att undersöka om musik kan bidra till trygghet och snabbare anknytning i förskolan. Tiden räckte dock inte till och vi fick begränsa oss till att undersöka användningsområden för musiken och i stället se i vilken utsträckning föräldrar och pedagoger beskriver sitt användande av musiken i trygghetssyfte. Ett antal hinder på vägen gjorde det dock svårt för oss att få ett rättvist resultat och studien gick därmed inte riktigt som vi hade tänkt oss. För att få en bredare inblick i om musik används i trygghetssyfte på förskolan skulle vi ha även ställt frågor om musik och trygghet i enkätundersökningen till pedagogerna. Dessutom skulle vi även ha formulerat en del frågor likadant till både föräldrar och pedagoger för att vi då senare skulle kunnat jämföra svaren med varandra.

När vi skulle kategorisera och sortera pedagogernas svar uppdelade i åldrarna 1-2 och 3-5 för att jämföra dessa med varandra insåg vi att vi skulle haft fler svarsalternativ på enkäten. Många av de pedagoger som svarade jobbar med bredare åldersindelningar än de svarsalternativen vi tagit med och det är därför tveksamt om vår fullständiga analys kring ålder är helt representativ.

För att knyta ihop säcken vill vi nu återgå till observationerna kring den lilla flickan Juliana vi skrev om i början på vår studie. I hennes fall blev musiken en lugnande “vän” (Bonde 2015) för henne, en igenkänningsfaktor som ledde till att hon vågade utforska förskolans utrymmen och dessutom börja leka. Så visst fick vi svar på frågan om musik kan generera trygghet i förskolan utifrån Juliana, men frågan är om det fungerar för alla barn.

7.3 Fortsatt forskning

Vi tolkar, utifrån de svar vi fått genom enkätundersökningarna, att både föräldrar och pedagoger anser att musiken kan fungera som rogivande medel och då hade det varit intressant att forska vidare hur man kan använda musiken i fler avseenden både som trygghetsskapande vid exempelvis inskolningar, men även hur det kan påverka inlärningsprocesserna.

Enligt oss hade en intressant aspekt på fortsatt forskning kring musikens betydelse för trygghetskapandet i förskolan, varit ett utvecklingsarbete där förskolan aktivt jobbar med

att implementera personliga sånger och musik som de nyintroducerade barnen har med sig hemifrån. Vid oroligheter och i tröstande situationer skulle i så fall samma musik sedan användas frekvent för att se om det har någon betydelse för att skapa ro och trygghet hos barnet. För att utveckla studien ytterligare kan man dessutom jämföra ett par avdelningar som ingår i detta utvecklingsarbete med ett par avdelningar som inte använder sig av musik under varken inskolning eller vid oroligheter och i tröstande situationer. Kan man se någon skillnad? Blir barnens process av trygghetsskapande kortare med hjälp av musik? Det är i alla fall frågor vi kommer ta med och prova oss fram med när vi kommer ut i olika förskoleverksamheter.

8. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Bonde, Lars Ole (2015). Det man hörer er man selv: musik og identitet set gennem

musikforskningens briller. Kulturstudier. Nr. 2. pdf.

Bonde, Lars Ole (2009). Musik og menneske: introduktion til musikpsykologi. 1. udg. Frederiksberg: Samfundslitteratur.

Ehrlin, Anna. (2015). Swedish preschool leadership – supportive of music or not? British Journal of Music Education, 32(2), 163-175. doi:10.1017/S0265051714000308

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Måltidssituationen på försko- lan – ur ett omsorgsperspektiv. I Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på

ett begrepp och dess relation till en verksamhet. Rapport från Nätverket för barnomsorgs-forskning i Göteborg 20–21 november 2000.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Omsorg – en central aspekt av

förskolepedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg 6, nr. 2, s.81-101.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Gleerups utbildning AB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria och Franzén, Karin (red.). (2014).

Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockolm: Liber AB.

Nationalencyklopedin [elektronisk resurs] (2018-06-13). Musikpsykologi. Tillgänglig 2018-06-13.

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till

matematik och genus i arbetet med de yngre barnen. Stockholm: Liber AB.

Ruud, Even (1998). Music Therapy: Improvisation, Communication and Culture. NH: Barcelona Publishers.

Saffran, Jenny R, Loman, Michelle M. och Robertson, Rachel R.W. (2000). Infant

memory for musical experiences. Cognition, Vol.77, s.15-23

Soley, Gaye och Spelke, Elizabeth S (2016). Effects of music on young children’s

social preferences. Cognition, vol.148, s.106-116. DOI:10.1016/j.cognition.2015.09.017

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa.

Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med

småbarn i daghem. Finland: Åbo Akademis förlag

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-05-09 från:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wærness, Kari (1980). Omsorgen som lönearbete – en begreppsdiskussion. I

Bilaga 1

Nedan följer de frågor vi ställde i enkäterna:

Frågor till pedagoger:

• Vilken kommun jobbar du i ?

• Jobbar du i kommunal eller privat förskola?

• Vilken åldersgrupp jobbar du med?

• Hur ofta använder ni musik i förskolan?

• Används musiken i något annat syfte än att sjunga?

• Om ja, på vilket sätt?

• Sjunger ni för barn som är tillfälligt ledsna?

Frågor till föräldrar:

• Vilken kommun bor ni i?

• Hur många barn har ni?

• Hur gamla är era barn?

• När barnen var yngre (0-18 mån), brukade ni sjunga för dem ibland då?

• I vilket syfte sjöng ni för barnen?

• Lyssnar ni på musik i hemmet?

• Om ja, lade ni märke till om det finns/fanns någon eller några låtar barnet/barnen fastnade för?

• Tror ni att sångerna/musiken hemifrån hade kunnat hjälpa till i uppbyggnaden av tryggheten på förskolan vid t ex inskolningar och dylikt?