Hälsa och samhälle
NATTARBETARES
UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH
LIVSKVALITET
En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvård och
industri
NATTARBETARES
UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH
LIVSKVALITET
En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvård och
industri
Jenny Nilsson
Nilsson, J Nattarbetares upplevelse av hälsa och livskvalitet. En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvård och industri. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2006.
Samtidigt som andelen i arbetskraften som arbetar permanent natt eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagt till natten har ökat visar forskning att nattarbete påverkar hälsan
negativt. Syftet med min studie var att undersöka hur individer som arbetar kontinuerligt natt inom vård och industri upplever sin hälsa och livskvalitet. Genom en kvalitativ intervjustudie besvarades två frågeställningar, dels vilka faktorer det var som har betydelse för hur
nattarbetare upplever sin hälsa och sin livskvalitet, dels om det fanns några skillnader
respektive likheter i upplevelse av hälsa och livskvalitet mellan dem som arbetar kontinuerligt natt inom vård respektive inom industri. Det var lite i resultatet som uttryckte respondenternas upplevelse av hälsa och det var därför svårt att dra några slutsatser kring vilka faktorer som har betydelse för hur nattarbetaren upplever sin hälsa, och om det finns några skillnader mellan yrkesgrupperna vad avser upplevelse av hälsa. Samtliga respondenter, oavsett yrkesgrupp, upplevde sig ha god livskvalitet. Och sömn, relationen till familjen, trivsel med arbetskamrater och möjligheten att kunna göra eller njuta av saker som de prioriterade var faktorer som respondenter från båda yrkesgrupperna upplevde påverka deras livskvalitet. Det fanns vissa verksamhetsspecifika faktorer som skilde industri- respektive vårdarbetare åt och som påverkade deras livskvalitet i någon grad. Dessa var främst relaterade till arbetsplatsens organisation, och var mest framträdande inom vården. Respondenterna i min studie beskriver lite om deras upplevelse av hälsa. Men eftersom viss forskning antyder att det kan vara så att individer som upplever sig ha livskvalitet också får bättre hälsa på sikt, så kan vi utifrån den goda livskvalitet de upplever, anta att deras hälsa kommer påverkas i positiv riktning.
NIGHT WORKERS’
EXPERIENCE OF HEALTH
AND QUALITY OF LIFE
A qualitative study of night workers in the medical
service and industry
Jenny Nilsson
Nilsson, J Night workers’ experience of health and quality of life. A qualitative study of night workers in the medical service and industry. Bachelor thesis in public health 10 ECTS credits. Malmö University: School of Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, Public, Health and Nursing, 2006.
As the number of labour workers, who permanently work nights or irregular hours principally during night increases, research studies simultaneously tend to show that night work has a negative affect on health. The purpose of my study was to examine how individuals,
permanently working night in the medical service and in industry, experience their health and quality of life. This qualitative study has consisted of interviews focusing on primarily two questions at issue that were responded to. The interviews concerned important factors for night workers’ experience of health and quality of life, but also addressed eventual differences and similarities between the permanent night workers in the medical service and industry. Unfortunately, in the result, there was a lack of material expressing the respondents’ experience of health in particular, and therefore it was also difficult to make conclusions about crucial factors for the night workers’ health experience. Additionally, it was hard to evaluate if there were any differences between the different occupations. All respondents, from both occupations, experienced good quality of life, and sleeping habits, family relations comfort ness with colleagues and to have the opportunity to do things of priority, were indicators which had an impact on their life quality. Thus, there were some differences between the medical service workers and industry workers. These differences were mainly related to issues such as work structure and organization, issues that were more frequently mentioned among the medical service workers. The respondents in my study might only reveal parts about their health experience. But, since some research indicate that individuals experiencing good quality of life in the present also are possible to be of good health in the long term, I can with a base in the good quality of life the respondents claim to have, assume that their health is going to be influenced in a positive direction.
FÖRORD
För att kunna veta var insatser ska sättas in för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser, är det betydelsefullt att belysa hur individen själv upplever sin situation. Detta var motivet till mitt val av ämnesområde då mitt uppsatsskrivande tog fart under de första veckorna av 2006. Det har varit en lärorik och spännande termin där jag fått möjlighet att använda mig av kunskaper jag förvärvat under mina terminer på det folkhälsovetenskapliga programmet på Malmö högskola. Jag vill ägna ett stort tack åt de personer som hjälpt mig under arbetets gång. Främst vill jag tacka informanterna som deltagit i studien. Jag vill också säga tack till min handledare Per-Anders Tengland för all hjälp, och till Helena Samuelsson på
Arbetslivsinstitutet som gett mig många idéer och hjälpt mig med respondenter till studien. Slutligen vill jag tacka de personer som jag har haft kontakt med via mail och som gett mig värdefull information om relevant forskning på området.
Jag önskar att min ansats, med individens egen upplevelse i fokus, ska alstra idéer för vidare forskning.
Malmö 2006 Jenny Nilsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 7 BAKGRUND... 7 TIDIGARE FORSKNING... 8 Sömnrubbningar ... 8 Hjärtkärl- respektive magtarmsjukdomar ... 8Olika former av udda arbetstider ... 9
Socialt liv ... 9
Forskningsområden ... 9
SYFTE – FRÅGESTÄLLNINGAR... 10
TEORETISK REFERENSRAM ... 10
EN TVÅDIMENSIONELL TEORI OM HÄLSA... 10
LIVSKVALITET... 11 AVGRÄNSNING... 12 BEGREPPSDEFINITION... 12 METOD... 12 METODPRESENTATION... 13 Hermeneutisk vetenskapsteori ... 13 Förförståelse... 13 Kvalitativ metod... 14 Fenomenografi... 14 Urval ... 15 Intervjuer ... 15 Analysmetod... 16 Etiska kriterier ... 16 Kvalitetskriterier... 16 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 17 Urval i studien ... 17 Semistrukturerade Intervjuer... 17 Databearbetning ... 18 Analys av data ... 18 Etiska överväganden... 19 Kvalitetskriterier i studien ... 19 METODDISKUSSION... 20
Problem avseende metod ... 20
PRESENTATION AV RESPONDENTER... 20
RESULTAT ... 21
ARBETET... 22
Val av arbetstid... 22
Arbetsbelastningen ... 23
Stämningen och gemenskapen bland nattarbetarna... 23
Dagarbetet ... 24
UPPLEVELSEN AV HÄLSA OCH LIVSKVALITET... 25
Medvetenhet om nattarbetets konsekvenser ... 25
Fysiska och psykiska upplevelser relaterat till arbetet ... 26
SÖMNEN... 27
Sömnens betydelse i relation till nattarbetet ... 27
Sömnkvaliteten och dess konsekvenser... 28
Dygnsomställningen ... 28
Årstiderna ... 30
FRITID OCH SOCIALT LIV... 30
Aktiviteter utanför arbetstid... 30
Familjen... 31
Umgänget... 32
SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 33
DISKUSSION ... 34
DEN SUBJEKTIVA UPPLEVELSEN AV HÄLSA I RELATION TILL EN OBJEKTIV BEDÖMNING... 34
PSYKISKT TILLSTÅND... 35
SÖMN OCH DYGNSRYTM... 35
RATIONALISERINGSPROCESS, ÅTERHÄMTNING OCH TRÖTTHET... 36
BETYDELSEN AV GEMENSKAP OCH LEDNING BLAND NATTARBETARNA... 36
FAMILJ OCH UMGÄNGE... 37
AVSLUTNING... 38
INLEDNING
Sjukvården och stora delar av industrin är samhällssektorer vars verksamheter är igång även nattetid eftersom den efterfrågan som finns på deras varor och tjänster kräver en sådan produktionskapacitet. Men den arbetstidsförläggning som detta innebär kan eventuellt få konsekvenser för de anställdas välmående eftersom nattarbete har visat sig påverka individers hälsa negativt. Den forskning som gjorts kring udda arbetstider och dess inverkan på hälsan är mycket betydelsefull men fortfarande otillräcklig, och jag anser att det är viktigt att försöka finna en ny infallsvinkel där nattarbetets karaktär och påverkan på individens upplevelse av hälsa och livskvalitet framträder. Eftersom kontinuerligt nattarbete är relativt ovanligt i Sverige (Kecklund, 2006), kan det tyckas fel att definiera konsekvenserna som det eventuellt för med sig, som ett stort problem. Men om individernas hälsa påverkas negativt av
nattarbetet, så är det trots allt något som får konsekvenser för såväl individ, organisation och samhälle, och därmed kan utgöra ett problem för folkhälsan. Samtidigt är det viktigt att betona att ett folkhälsoproblem är förändringsbart (Socialstyrelsen, 2005).
BAKGRUND
För att tillgodose ökande behov i samhället krävs ökad produktivitet, men till vilket pris? Mitt syfte är inte att fördjupa mig på den samhälleliga nivån, men denna utgångspunkt är
nödvändig för att visa att arbetsplatsen är en del av ett större sammanhang, vars villkor påverkar de anställda genom udda arbetstider, så som nattarbete (Hanson, 2004). Svensk arbetstidslagstiftning förbjuder arbete på natten (kl. 22-06) men förbudet är dispositivt (Arbetsmiljöverket, 2006 b), och under de senaste femton åren har andelen i arbetskraften som arbetar permanent nattskift eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagd till natten, mer än fördubblats (Åkerstedt, 2001 a). En undersökning av statistiska centralbyrån från 2002 och 2003 av anställda som arbetat föregående veckan, visar att 3,6 % av dem mellan 16-64 år arbetar natt varje dag. Främsta nattarbetet finner vi inom vården där 6,6 % av anställda i arbete arbetar natt varje dag och 16,6 % arbetar natt minst en dag i veckan. Inom tillverkning, -gruv och -energiproduktion arbetar 6,4 % av de anställda kontinuerligt natt, och 13,3 % arbetar natt under minst ett dygn i veckan (Scb, 2006). I relation till antalet som arbetar dag, är antalet nattarbetare fortfarande litet men antalet ökar och gör forskning kring nattarbete intressant. Förutom att vårt samhälle är uppbyggt kring denna arbetstidsförläggning, så har det
visat sig att många arbetstagare dessutom vill arbeta på udda arbetstider för att få kortare arbetstid eller för att få mer sammanhängande ledighet. Men även om forskning visar att det tar minst 36 timmar, två sömnperioder, att ställa om till dagliv efter en serie nattskift, så bör ledigheten fördelas jämnt för att återhämtningen ska infalla när den behövs mest (Åkerstedt, 2001 a, Åkerstedt, 2006).
Folkhälsomål fyra, ökad hälsa i arbetslivet, betonar att det måste finnas en balans mellan arbetslivets krav och människors möjlighet att kunna ha ett fungerande familjeliv och må bra under hela sitt yrkesverksamma liv (Statens folkhälsoinstitut, 2006 a). Även om forskningen fortfarande är bristfällig så visar den att nattarbete medför negativa konsekvenser för hälsan (Åkerstedt, 2001 a). Men frågan är om detta gäller alla nattarbetare eller om det finns de som mår bra eller rent av bättre av att arbeta natt.
Tidigare forskning
De flesta studier som gjorts kring nattarbete är del av ett större forskningsområde om udda arbetstider, och i detta avsnitt presenteras de mest framträdande aspekterna av denna
forskning. Jag redogör för: sömnrubbningar, hjärtkärl- respektive magtarmsjukdomar, olika former av udda arbetstider, socialt liv, forskningsområden.
Sömnrubbningar
Forskning angående udda arbetstider har i första hand varit fokuserad kring sömn och vakenhet, och dess inverkan på individen. Slutsatserna som dras i en sammanställning av stressforskningsrapporter, visar på skift- och nattarbetets negativa inverkan på sömnen, och framhåller att det främst är rubbning av dygnsrytm och dålig sömn som är orsak till sjuklighet (Åkerstedt, 2001 a). Torbjörn Åkerstedt (2001 b) nämner i sin bok Sömnens betydelse för
arbete och hälsa, att skiftarbete med nattskiftinslag medför svåra sömnstörningar, och han
menar att tre fjärdedelar får sin sömn tillräckligt störd för att uppfylla kraven för insomni, störd sömn. Samtidigt menar han att tillfälliga störningar som följer av t ex oregelbunden arbetstid vanligen inte ska ses som en klinisk sömnstörning då den ofta upphör om det oregelbundna livet avstannar. Även Göran Kecklund (2006) stressforskare, menar att sömnproblemen är ett stort problem eftersom individerna som lider av dessa, oftast inte uppnår en optimal återhämtning.
Hjärtkärl- respektive magtarmsjukdomar
Tidigare forskning är i hög grad fysiologiskt orienterad och flera studier visar att skiftarbete (som inkluderar nattpass) medför en ökad risk för hjärt-/kärlsjukdom och mag-/tarmsjukdom
(Åkerstedt, 2001 a, Åkerstedt, 2006). Man vet inte vad som ligger bakom den ökade risken, men studier visar att födointag och sömn vid fel tidpunkt i dygnsrytmen medför störningar som förmodligen påverkar dessa tillstånd (Åkerstedt, 2001 a).
Olika former av udda arbetstider
Den forskning som gjorts om udda arbetstider, har bl a berört arbetstidens längd, arbetstidsförläggning, övertid, jourarbete och i viss utsträckning effekterna av flexibel arbetstid. Forskningen har även skiljt på olika varianter av nattarbete, som permanent nattarbete och skiftarbete med nattskiftsinslag, med flest studier gjorda kring skiftarbete i olika konstellationer. Några studier ger en antydan om att permanent nattarbete är bättre ur hälsosynpunkt än skiftarbete, eftersom kroppen lättare ställer om sig då man slipper rotera mellan olika skift. Men det finns en viss självselektion vad avser permanent nattarbete, då många som inte klarar denna arbetsrytm byter arbetstid, och de kommer således inte med i forskningsresultat kring effekterna på hälsan. Om dessa individer hade fortsatt arbeta natt och därmed innefattats i forskningen, skulle sannolikt fler visa sig påverkas negativt av denna arbetstidsförläggning. Majoriteten av studierna visar att inte ens ständigt nattarbetande uppnår en fullständig anpassning till nattarbetet eftersom det inte överensstämmer med den
biologiska klockan. Den biologiska klockan är kroppens egen dygnsrytm som reglerar de fysiologiska och psykologiska funktionerna under dygnet. För en nattarbetare infaller t ex det nödvändiga dagsljuset under fel tid för att kunna utnyttjas (Åkerstedt, 2001 a, 2001 b).
Socialt liv
Sociala faktorer är inte lika framträdande i forskningsresultaten som de fysiologiska, men det är klarlagt att nattarbete medför störningar i det sociala livet. En studie visar att skiftarbetares attityd till arbetstiden bestäms av för lite tid för sociala aktiviteter i kombination med dålig sömnkvalitet och trötthet. Kvinnor tenderar att påverkas mer negativt än män, vilket tycks bero på deras större ansvar för hushållet (Åkerstedt, 2001 a). En fokusgruppintervju i en studie utförd för Region Skåne, visar dock att möjligheten att prioritera barn och fritid upplevdes som större med ett nattarbete (Samuelsson, 2005).
Forskningsområden
Den sammanställning av stressforskning som gjorts relaterat till arbetstider, hälsa och säkerhet, sammanfattar forskning för alla yrken och alla former av udda arbetstider. Studien studerade även specifikt udda arbetstider i vården (Åkerstedt, 2001 a). Den största skiftarbets- och nattarbetsgruppen i Sverige finns inom sjukvården och Göran Kecklund, menar att det är
märkbart att inte fler omfattande studier har gjorts avseende skift- och nattarbetets påverkan på deras hälsa. En del annan forskning har gjorts på män inom processindustrin. Eftersom kontinuerligt nattarbete är relativt ovanligt i Sverige så finns det dock ganska få svenska studier på denna grupp (Kecklund, 2006). Det finns således forskning avseende udda
arbetstiders påverkan på hälsa, som är inriktad på specifika yrkesgrupper så som t ex vården och industrin, men det finns inga studier som försökt se skillnader och likheter mellan
yrkesgrupper som arbetar på natten (Åkerstedt, 2001 a ). Som tidigare nämnts i bakgrunden är det en stor andel inom både vård- och industrisektorn som har skiftarbete med nattskiftinslag eller som arbetar kontinuerligt natt.
SYFTE – FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka hur individer som arbetar kontinuerligt natt inom sjukvård och industri, uppfattar sin hälsa och sin livskvalitet.
-
Vilka faktorer är det som har betydelse för hur nattarbetaren upplever sin hälsa och sin livskvalitet?-
Finns det några skillnader respektive likheter i upplevelse av hälsa och livskvalitet mellan dem som arbetar kontinuerligt natt inom vård respektive inom industri?TEORETISK REFERENSRAM
I följande avsnitt introducerar jag den teoretiska referensramen för min studie. Jag presenterar den teori, som i analysen kommer att appliceras på mitt resultat, för att jag utifrån den sedan ska kunna tolka hur individerna uppfattar sin hälsa och sin livskvalitet i relation till
nattarbetet. Jag redogör sedan för begrepp som är av betydelse i den följande presentationen.
En tvådimensionell teori om hälsa
Teorier om hälsa/ohälsa kan indelas i fem grupper: som avsaknad av sjukdom, holistisk förmåga eller kapacitet, hälsorelaterat välbefinnande och avsaknad av lidande, balans eller anpassning, en pluralistisk ansats där flera av de ovanstående teoriernas idéer kombineras (Tengland, 2005). Både förmåge- och välbefinnandedimensionen är relevant för min studie, och jag använder mig därför av en tvådimensionell teori som innefattar dessa dimensioner, det vill säga, god hälsorelaterad funktionsförmåga och hälsorelaterat välbefinnande (Brülde & Tengland, 2003).
De hälsorelaterade förmågorna är de förmågor en individ typiskt tillägnar sig i den kultur som personen lever, så som att gå, tala och minnas. En nedsättning i en sådan förmåga resulterar i reducerad hälsa i någon grad. Det finns dock även andra former av förmågor som är beroende av hälsan, men som inte är en del av den, och att tillägna sig dessa förmågor medför inte bättre hälsa. Att lära sig simma eller köra bil är exempel på sådana komplexa förmågor. För att ha god hälsorelaterad funktionsförmåga måste en person också ha tillägnat sig vissa dispositioner, som gör att personen reagerar på ett visst sätt i en viss situation. Om något sorgligt händer upplever individen sorg och gråter, och har således dispositionen att uppleva sorg och att gråta. Slutligen måste personen, förutom att ha tillägnat sig vissa basala och komplexa förmågor och dispositioner, också ha god prestationsförmåga, vilket innebär att i stunden kunna använda sig av de förmågor man tillägnat sig. Att ha nedsatt
prestationsförmåga innebär t ex att inte kunna arbeta på grund av skada (a a). I min studie utgår jag från att individen har hälsa om individen kan använda förmågor som de flesta andra människor i dennes kultur kan använda, och personen ska kunna använda förmågorna under acceptabla omständigheter (Tengland, 2004). Det är de omständigheter där de flesta kan använda sina förmågor, och en individ har inte dålig hälsa för att extrema omständigheter så som naturkatastrofer hindrar henne från att använda sina förmågor(Tengland, 2005).
Hälsa som välbefinnande innebär att må bra och innefattar känslor som sensationer och sinnesstämningar. Det är nödvändigt att skilja på hälsorelaterat välbefinnande och
livskvalitetsrelaterat välbefinnande. Det hälsorelaterade välbefinnandet handlar om något som har inre orsaker, t ex sinnesstämningar (eller smärta när det gäller lidande), medan ett
livskvalitetsrelaterat välbefinnande har en yttre upprätthållande orsak (a a).
Livskvalitet
Hedonismen och önskeuppfyllelseteorin är två vanliga teorier om livskvalitet, som också kan kombineras. Hedonisterna menar att god livskvalitet är att må bra, att uppleva välbefinnande eller njutning, medan dålig livskvalitet är detsamma som att må dåligt och känna lidande. Goda upplevelser är dem som har finalt positivt värde för individen, det vill säga som är gott som slutgiltigt mål. Obehagliga upplevelser innebär lidande och är finalt dåliga för individen. Pengar t ex har instrumentellt värde och är inte en del av livskvaliteten, utan får betydelse bara om de påverkar individens välbefinnande. Välbefinnandet uppfyller inte bara
hedonismens krav på livskvalitet, utan är oftast också en viktig önskan hos individen. Enligt önskeuppfyllelseteorin har individen god livskvalitet om dennes finala önskningar är
som bedömer sin livskvalitet måste vara informerad om dessa önskningars sanning. Det är inte tillräckligt att individen tror att de är uppfyllda för att de ska ha livskvalitet. Det som har negativt finalt värde för individen är om denne får sina finala aversioner uppfyllda, att det blir som hon inte vill (Tengland, 2005).
Det livskvalitetsrelaterade välbefinnandet påverkas av både inre och yttre faktorer. Det kan vara att se vackra saker eller att uppleva goda smaker. Våra känslor är i huvudsak av livskvalitetskaraktär eftersom de ofta påverkas av omedelbara yttre faktorer. Livskvalitet är ett vidare begrepp som också täcker välbefinnandehälsan och då ett livskvalitetsrelaterat välbefinnande sannolikt har betydelse för informanterna i min studie, inkluderas även den dimensionen av välbefinnande i den teoretiska referensramen (Brülde & Tengland, 2003).
Avgränsning
Den fysiologiska infallsvinkel som i hög utsträckning karakteriserat tidigare forskning, utgör ett perspektiv på hälsa. I min studie utgår jag också från ett hälsoperspektiv, men avgränsar mig till att utgå från individens egen uppfattning av hälsa och livskvalitet. Jag ser individens hälsa i ett holistiskt perspektiv, och inte endast som påverkad av funktioner i kroppen, så som sömnstörningar. Med ett holistiskt perspektiv menar jag att hänsyn tas till psykiska, fysiska liksom sociala faktorer som kan påverka individens upplevelse av hälsa och livskvalitet.
Vad gäller arbetstiden avgränsar jag mig till det som statistiska centralbyrån definierar som
regelbundna men förskjutna arbetstider, och i min studie avses endast nattarbete (Åkerstedt,
2001 a). Jag studerar endast dem som arbetar kontinuerligt natt, och inte de som har skiftarbete med nattskiftinslag, eftersom jag i mitt syfte vill framhäva just nattarbetets påverkan på upplevd hälsa och livskvalitet.
Begreppsdefinition
Nattarbete – I arbetstidslagen avses med nattarbetande den som normalt utför minst tre
timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan 22 och 06 (Arbetsmiljöverket, 2006 a).
METOD
Jag har använt mig av kvalitativ metod eftersom det är relevant för studier som utifrån syftet avser att få en fördjupad förståelse för ett fenomen hos ett mindre antal informanter, och inte
strävar efter att föra fram generaliserbara resultat (Kvale, 1997). Forskarrollens inflytande är betydande i en kvalitativ studie, och systematik och redogörelse är nödvändigt för att säkra vetenskapligheten (Denscombe, 2000). Därför presenterar jag i det följande hur min studie framskridit och de beslut som fattats. Först presenteras de metoder och den ansats jag valt att använda, därefter redogör jag för hur jag har tillämpat dessa. Slutligen kommer jag diskutera kring de problem som uppstått under forskningsprocessen.
Metodpresentation
I detta avsnitt presenterar jag hermeneutiken, som är den vetenskapliga ansats jag utgått från. Därefter introduceras kvalitativ metod och fenomenografin, som är den form av kvalitativ metod jag valt att använda i studien. Sedan framställs urvalsmetodik och intervjun som metod som är det verktyg jag har använt för att samla in data för att besvara syfte och
frågeställningar. Slutligen presenteras analysmetod, etiska kriterier och kvalitetskriterier.
Hermeneutisk vetenskapsteori
Hermeneutiken har tolkning som huvudsaklig forskningsmetod, till skillnad från positivismen inom vilken kunskap genereras genom kvantifiering (Hartman, 1998). Genom att sätta sig in i hur människor föreställer sig sin värld vill man genom ett hermeneutiskt förhållningssätt förstå den mening människor knyter till olika fenomen. Hermeneutikens verklighet avspeglar således livsvärlden, d v s världen så som individen uppfattar den, och gör inte samma
existensantagandet som positivisterna, vilka menar att den kunskap man får är en objektiv beskrivningar av verkligheten (a a).
Med hermeneutikens holistiska synsätt gör man anspråk på att få en förståelse för hela människans livsvärld, och med den hermeneutiska cirkeln ska del och helhet ses som intimt sammanbundna. Det innebär att delen måste tolkas i relation till den helhetsuppfattning vi fått om individens livsvärld, som sedan omtolkas efterhand som nya delar ger oss ny information (a a). Det forskaren bär med sig innan studien och som används för att tolka utsagor, kallas förförståelse, och är enligt hermeneutiken en förutsättning för tolkning av livsvärlden (Kvale, 1997).
Förförståelse
Förförståelsen påverkar i viss utsträckning de val forskaren gör under forskningsprocessen, så som hur data samlas in och bearbetas (Malterud, 1998) och för att läsaren ska kunna bedöma vilken inverkan min förförståelse haft på materialet, redogör jag kortfattat för den. Jag har själv ingen erfarenhet av nattarbete, utan den förförståelse jag har kring nattarbete, har jag
införskaffat genom litteratursökning, genom anhöriga som arbetar natt och via medias rapportering kring udda arbetstider. En person som själv har erfarenhet av nattarbete hade möjligen haft mer kunskap om vilka frågor som var mest relevanta under intervjuerna. Men om forskaren som själv har erfarenhet av nattarbete inte har ett medvetet förhållningssätt till sin förförståelse, så kan det medföra att denna har svårt att se nya aspekter av nattarbetets förhållanden, som jag som inte har erfarenhet av nattarbete, har lättare för att se.
Kvalitativ metod
Den hermeneutiska vetenskapstraditionen har gett upphov till ett stort antal kvalitativa
metoder. Kvalitativ metod är det tillvägagångssätt man använder för att samla in och bearbeta kvalitativ data, som texter eller intervjuer. Syftet är att uppnå ett språkligt resultat, istället för att som i en kvantitativ studie grunda resultatet på beräkningar (Kvale, 1997). Det handlar om att beskriva den mening som individer tillskriver olika fenomen i sin värld (Hartman, 1998).
Den kvalitativa studien genererar förståelse snarare än förklarar, och forskaren har en viktig roll, då hon är ett verktyg i forskningsprocessen och har betydelse för vilket material som förs fram och vilka tolkningar som görs (Denscombe, 2000; Malterud, 1998). Materialet måste bearbetas och tolkas innan det blir kvalitativ data (Denscombe, 2000) vilket står i kontrast till den positivistiska tanken att hänsyn inte ska tas till forskarens förförståelse (Kvale, 1997).
I ett holistiskt perspektiv är individen en del av en helhet, och därför är det viktigt att se individen i dennes kontext. Respondenterna i en studie påverkas av olika faktorer i deras skilda kontexter, och det medför att informanterna t ex i en intervju får skilda uppfattningar av samma fenomen, och att det inte går att finna ett svar. För kvalitativ metod är detta inte ett problem, då den accepterar flera olika uppfattningar som sann kunskap (Hartman, 1998).
Fenomenografi
Fenomenografin som kvalitativ metod är sprungen ur den hermeneutiska
vetenskapstraditionen, och berör hur något uppfattas vara och inte hur något är, en tanke som också återspeglas i hermeneutiken genom dess distinktion mellan livsvärld och en objektiv verklighet. Människor har olika uppfattningar av företeelser, vilket beror på deras olika erfarenheter.Fenomenografins forskningsintresse är att skildra hur fenomen eller objekt i omvärlden uppfattas av människor, och vilka skillnader respektive likheter som finns mellan dessa uppfattningar. Uppfattningen handlar om det innehåll människan ger relationen mellan sig själv och något i omvärlden (Alexandersson, 1994).
Fenomenografin nyttjar ofta begrepp från fenomenologin, men en avgörande skillnad är att fenomenografin, till skillnad från fenomenologin, inte söker efter ett förenat sätt att uppfatta ett fenomen, utan frågar efter variation i uppfattningarna (a a).
Urval
Om antal informanter säger Kvale (1997) att man ska intervjua så många som är nödvändigt för att ta reda på det som man vill veta. Kvalitativ metod gör inte några anspråk på att generalisera resultatet från det material som framkommit genom t ex intervjuer och antalet informanter bör därmed begränsas. Det viktiga är således inte generaliserbarheten, utan istället hur materialet överensstämmer med och svarar på studiens syfte och frågeställningar, den interna giltigheten (Malterud, 1998).
Alexandersson (1994) menar att den fenomenografiska metodens mål att frambringa variation i materialet, kan uppnås genom ett subjektivt urval. I de fall forskaren har kunskap om vilka individer som är relevanta för studien och vilka företeelser som är utgångspunkt för syftet, är ett sådant urval lämpligt (Kvale, 1997). Med ett subjektivt urval handplockas respondenterna utifrån syftet med studien, och ger därmed större möjligheter att erhålla rätt information, i förhållande till vad man hade fått med ett representativt urval, där man inte hade haft kunskap om vilken information informanterna kunde ge (Hartman, 1998).
Intervjuer
Som datainsamlingskälla är det vanligt att man inom fenomenografin använder sig av
intervjuer. Alla fenomenografiska studier utgår från samma metodtradition, där den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ analys av noggrant utskrivna intervjuer som forskaren själv genomför på dem som ingår i urvalet (Alexandersson, 1994). Den närhet till
informationskällan som finns mellan forskare och informant i t ex en forskningsintervju, ger djup kunskap om tankar och attityder, men kan samtidigt vara ett problem i de fall
informanterna lämnar de svar som de tror forskaren förväntar sig (Kvale, 1997;
Malterud,1998). Enligt Kvale (1997) ska den subjektiva kunskap som förmedlas genom den kvalitativa forskningsintervjun dock ses som en styrka, då den fångar nyanserade
beskrivningar utifrån personens egen uppfattning av ämnet. Kvale (1997) menar att: ”Ett hermeneutiskt förhållningssätt i intervjun handlar om att lyssna till de många
meningshorisonter som ryms i den intervjuades uttalanden/…/” (s 126). Alexandersson (1994) har liknande tankegångar då han för sitt resonemang kring den fenomenografiska studien, i vilken han menar att man inte eftersträvar ett lämpligt svar och vill ha variation i intervjumaterialet. Förutom att ta hänsyn till den verbala information som förmedlas under
intervjun menar Denscombe (2000) och Kvale (1997) att det är viktigt att också ta hänsyn till icke-verbal kommunikation som gester och uttryck, för att få en helhetsbild av
intervjusituationen. För att förbättra kvaliteten på studien, är det också betydelsefullt att genomföra en pilotintervju (Kvale, 1997).
Semistrukturerade intervjuer är en form av kvalitativ intervju, i vilken intervjuaren förhåller sig till i förväg bestämda ämnen och frågor. Men samtidigt möjliggör den semistrukturerade intervjun flexibilitet, och respondenten får möjlighet att utveckla sin uppfattning av ett fenomen (Denscombe, 2000).
Analysmetod
Ett kvalitativt analysförfarande med utgångspunkt i fenomenografin, handlar först om att etablera ett helhetsintryck av materialet, för att utifrån det urskilja det som är mest
framträdande, och se skillnader och likheter mellan utsagorna. När man i anaylsförfarandet inte kan uttyda några nya tolkningar kategoriseras beskrivningarna i olika kategorier och undergrupper, till vilka sammanfattningar skrivs och berättande citat väljs ut. Slutligen tolkas den struktur som framkommit, för att se om resultatet fortfarande ger en bra beskrivning av det ursprungliga sammanhanget (Alexandersson, 1994; Malterud, 1998).
Etiska kriterier
Kvale (1997) nämner tre grundläggande etiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till under alla stadier av en intervjustudie. Den första är informerat samtycke, som bl a berör hur mycket information respondenterna ska få om studien. De andra två riktlinjerna berör konfidentialitet och konsekvenser för respondenterna av att delta i studien.
Kvalitetskriterier
Kvalitativa studier har inte som mål att generalisera resultatet så som eftersträvas med en kvantitativ ansats, och därför är det inte i samma utsträckning relevant att prata om reliabilitet och validitet i samma bemärkelse som inom kvantitativ forskning. Men kriterier för att säkra kvaliteten finns även för kvalitativa studier (Denscombe, 2000). Kriterier att ta hänsyn till för framställningen och resultatets karaktär är bl a perspektivmedvetenhet, intern logik, och att få uteslutande kategorier som inte överlappar varandra. Avseende validiteten i resultatet är det viktigt med empirisk förankring och konsistens. Ovanstående kriterier är relevanta för all kvalitativ forskning (Larsson, 1994). För fenomenografin handlar trovärdighet, noggrannhet och giltighet om huruvida de erhållna beskrivningskategorierna representerar
empirisk förankring i materialet. Inom den positivistiska forskningstraditionen är noggrannhet istället ett mått på den precision med vilken mätningen genomfördes (Alexandersson, 1994).
Tillvägagångssätt
I detta stycke presenterar jag hur metoden använts med avseende på urval, datainsamling, databearbetning och analys. Jag presenterar också hur hänsyn tagits till etiska kriterier och kvalitetskriterier.
Urval i studien
För att få djup kunskap om de företeelser som var relevanta för mitt syfte, och för att främja den interna giltigheten, nöjde jag mig med ett urval på sex respondenter. Jag hade kunskap om vilka individer och företeelser som var relevanta för syftet med studien, och gjorde därför ett subjektivt urval där respondenterna handplockades. För mitt urval kontaktade jag
verksamhetscheferna för respektive verksamhet och berättade om min studie. De informerade sin personal och de som var intresserade av att delta kontaktade mig för information och för att avsätta tid för intervju. Valet att ta med respondenter från två skilda samhällssektorer medförde att jag kunde ge variation åt materialet, då dessa sektorer skiljer sig åt vad avser t ex schemaläggning och arbetsuppgifter. Kön- respektive åldersaspekten togs hänsyn till så tillvida att en variation av variablerna var önskvärd, för att kunna uppfatta eventuella
skillnader. Informanterna var mellan 30-45 år och tre män och tre kvinnor deltog. Av de som kom från industrin arbetade två stycken på bageri och en inom tillverkningsindustrin.
Semistrukturerade Intervjuer
Eftersom jag strävade efter att få nyanserade svar från respondenterna vad avser deras egna upplevelser av hälsa och livskvalitet, så använde jag mig av semistrukturerade intervjuer.
Innan jag skulle börja med intervjuerna genomförde jag en pilotintervju för att vara väl förberedd inför de kommande intervjuerna. Pilotintervjun blev dock så pass bra att den togs med i studien. Under intervjuerna utgick jag från en intervjuguide med olika teman och öppna frågor relaterade till studiens syfte och frågeställningar, vilket gjorde att jag lättare kunde hålla fokus. För de uttalandena som jag önskade få klargjort och då jag önskade tydligare svar, ställde jag följdfrågor, vilket kvalitetssäkrade utsagorna. Vardera intervjun varade i ungefär en timme och skedde i en miljö vald av respondenten. Intervjuerna spelades in på band, men bandupptagningen kompletterades också med anteckningar för att lättare kunna se en helhet.
Databearbetning
Efter datainsamlingen bearbetades materialet genom att intervjuerna transkriberades, för att kunna bli tillgängliga för analys. Intervjuerna skrevs ut efterhand som de genomförts, och enligt fenomenografisk metod skrevs de ut tämligen ordagrant. Även pauser, betoningar och reaktioner återgavs på grund av den betydelse det kan ha för att kunna se utsagorna i sitt sammanhang. Jag skrev ut intervjuerna själv för att de teman som var av relevans för syftet med studien skulle uppfattas korrekt.
Analys av data
Efter att intervjuerna transkriberats, analyserades materialet utifrån ett kvalitativt analysförfarande med utgångspunkt i fenomenografin.
För att etablera ett helhetsintryck och se skillnader och likheter i informanternas sätt att behandla innehållet i de företeelser som var relevanta för syftet med studien, läste jag ett flertal gånger genom intervjuerna. Fokus lades sen på det som var mest framträdande, alltså mot de teman som inledningsvis väckt uppmärksamhet under genomläsningen.Genom att jämföra utsagorna mot varandra försökte jag uppmärksamma likheter och skillnader i materialet. Jag tog hänsyn både till de enskilda utsagors innebörd från dess egna villkor och utifrån mina egna tankar över materialet. I detta stadium sorterades det material som inte var av intresse bort, för att endast behålla text som bar med sig kunskap om något av de teman som uppmärksammats. De meningsbärande enheter i texten som identifierats systematiserades under de olika teman och en struktur upprättades.
När inga fler tolkningar kunde uttydas, delades beskrivningarna in i olika kategorier skilda från varandra. Under vissa koder fanns endast ett litet antal meningsbärande enheter och dessa placerades under andra koder eller togs bort. Det fanns olika nyanser i materialet under varje kod och för detta upprättades subgrupper för vilka jag också gjorde en sammanfattning. Under många subgrupper fanns variationer mellan informanternas upplevelser och då skrevs en sammanfattning för vardera nyans och citat som illustrerade de olika dimensionerna valdes ut.
Slutligen analyserade jag den struktur som framträtt ur kategorisystemet ur olika synvinklar, för att se hur olika kategorier förhöll sig till varandra och därav kunna utläsa hur
respondenterna upplevde sin hälsa och sin livskvalitet. Hänsyn togs också till om resultatet fortfarande gav en bra beskrivning av det ursprungliga sammanhanget.
Etiska överväganden
Information om syftet med studien, intervjuförfarande och konfidentialitetskriterier tilldelades först verksamhetschefen på arbetsplatsen för att erhålla tillstånd, och därefter respondenterna för att de skulle ge ett informerat samtycke. Informationen till respondent och chef var densamma, men på respondentens informationsformulär fanns också en anmärkning om att denne när som helst kundes avbryta intervjun.
Eftersom antalet undersökningspersoner var litet, var det viktigt att även i utskrivningsfasen skydda konfidentialiteten för att ingen skulle kunna identifieras utifrån resultatet, och informanterna blev anonyma genom att jag avidentifierade dem och ersatte deras verkliga namn med ett nummer. Den enda som hade tillgång till bandinspelningar och anteckningar var jag som utförde studien och efter att intervjuerna skrivits ut, bearbetats och tolkats, raderades materialet på banden och anteckningarna förstördes.
Innan intervjuerna genomfördes reflekterade jag över vilka konsekvenser intervjun förde med sig för respondenterna. Intervjun kan vara positiv för informanten då denne blir uppmärksam på sin arbetssituation, vilket kan leda till att informanten vågar ställa krav. En negativ aspekt kan vara att informanten upptäcker att det finns omständigheter i livet som denne mår dåligt av. Frågor om individens hälsa och livskvalitet är personliga, men blev inte ett hot mot integriteten då de togs upp i ett för informanterna betydelsefullt sammanhang. Jag anser att det potentiella mervärde det kan få för individen att bli mer uppmärksam på hälsans
bestämningsfaktorer, överväger eventuella negativa aspekter.
Kvalitetskriterier i studien
I metodpresentationen redogjorde jag för min förförståelse avseende mitt förhållande till nattarbete, för att försöka göra utgångspunkten för tolkning tydlig för läsaren. Mitt syfte och frågeställningar fick styra val av metod för datainsamling och analysteknik för att försöka uppnå intern logik i min framställning. Under analysförfarandet försökte jag ha ett kritiskt förhållningssätt till de kategorier som framträdde i materialet. Några av dessa kategorier sorterades bort då de inte hade tillräckligt med innehåll eller hade en för allmän karaktär.
Redan i intervjusituationen försökte jag validera det material som framkom genom att fråga huruvida jag förstått informanterna rätt om något var oklart. Med hjälp av citat från
intervjuerna, som representerade de olika kategorierna, försökte jag ytterligare stärka
enskilda data, så ställde jag olika tolkningar mot varandra för att se så att inte en alternativ tolkning bättre kunde beskriva data. Jag ställde också resultatet i relation till syftet, och i relation till den tidigare forskning som gjorts på området. Avsikten var att uppfatta graden av relevans dels för problemformuleringen, dels för forskningsområdet.
Metoddiskussion
I detta avsnitt resonerar jag kring de problem som metod och olika beslut fört med sig för mitt syfte med studien.
Problem avseende metod
Allmänna problem i en studie, så som risk för subjektivitet i resultatet och begränsade kunskaper i intervjumetodik, har jag försökt att motverka genom att under hela processen ha varit medveten om min roll som forskare och metakommunicerat med mig själv för att vara observant på de beslut jag tagit. Jag har också gjort en pilotintervju för att förbättra kvaliteten på de följande intervjuerna.
Varje intervjusituation var unik, och respondenterna skiljde sig åt i hur mycket de berättade under samtalet, såväl spontant som svar på mina frågor. En av intervjuerna fick sämre kvalitet än de andra eftersom respondenten och jag hade missuppfattat mötesplats och på grund av den försening som detta innebar så fick vi mindre tid till intervjun. Detta kan ha varit en orsak till att respondenten svarade kortfattat på frågorna jag ställde, och kan ha påverkat resultatet eftersom informationen som framfördes inte var så djupgående som under de andra intervjuerna. Även sedan jag upprepat frågan i annorlunda form eller tagit upp den vid ett senare tillfälle besvarades den relativt kortfattat.
En av intervjuerna genomfördes i en miljö som dessvärre var lite stökig. Dessa störningar var inget som jag förutsett. Störningarna medförde att jag fick stänga av bandspelaren vid ett par tillfällen, och vi satt tysta under en kort stund, för att sedan ta upp samtalet igen. Detta medförde att respondenten blev lite distraherad och fick ta upp tråden på nytt några gånger, vilket kan ha påverkat hennes svar.
PRESENTATION AV RESPONDENTER
Respondent 1 - Respondenten är en kvinna i 35-40 års ålder som bor tillsammans med man och barn och arbetar som samordnare inom industrin. Hon har arbetat natt sedan tre år tillbaka
och innan dess arbetade hon tvåskift på samma arbetsplats. Hennes arbetstidsförläggning är mellan 21.50 och 05.45 från och med söndag kväll till fredag morgon.
Respondent 2- Respondenten är en kvinna i 40 års ålder som bor tillsammans med man och barn, och som arbetar som driftledare inom industrin. Hon har arbetat dagtid på en annan arbetsplats, men har arbetat 17 år på natten i det nuvarande företaget. Hon arbetar mellan 21.50 och 05.45 från och med söndag kväll till fredag morgon.
Respondent 3 - Respondenten är en familjefar i 40 års ålder och är arbetsledare inom
industrin. Han är inne på sitt nionde år som nattarbetare på företaget, men har tidigare arbetat dagtid på en annan arbetsplats. Arbetstiden är från 23.00 – 07.00 måndag natt till fredag morgon. Söndag natt, då han går på sitt skift, börjar han klockan 00.00.
Respondent 4 - Respondenten är en kvinna i 35-40 års ålder som bor tillsammans med man och barn. Hon har arbetat dagtid men arbetar sedan nio år på natten. Hon arbetar som undersköterska inom vården och arbetstiden är från 21.15-07.00. Hon arbetar 14-16 nätter i månaden och arbetar hon fem nätter, är ledig tre, jobbar fyra, ledig fem, jobba fyra, ledig två.
Respondent 5 - Respondenten är en man i 30 års ålder som bor med sin sambo. Han arbetar som sjuksköterska inom vården och har arbetat natt sporadiskt under 10 år med avbrott för bl a utbildning, men har nu arbetat natt 14 månader i sträck. Han arbetar från 21.15-07.00 och arbetar oftast fem nätter och är sedan ledig fem.
Respondent 6 - Respondenten är en ensamstående man i 30 års ålder, som arbetar som
sjuksköterska inom vården. Han har arbetat dagtid men har arbetat natt sedan början av hösten 2004. Hans arbetstider är från 21.05-07.05 och han arbetar mellan fyra till fem nätter i rad och är ledig mellan tre till sex nätter i sträck.
RESULTAT
I detta avsnitt presenteras de huvudteman och undergrupper som genom mitt analysförfarande har växt fram ur materialet. Undergrupperna visar de variationer och likheter som fanns i materialet avseende ett visst tema. De huvudteman jag redogör för är: arbetet, upplevelsen av hälsa och livskvalitet, sömnen, fritid och socialt liv.
Arbetet
Samtliga respondenter upplevde att den psykosociala arbetsmiljön hade stor betydelse för hur de trivdes på arbetet, och såväl positiva som negativa aspekter framträdde. Vad avser
arbetsbelastningen som respondenterna upplevde så fanns det vissa skillnader i uppfattning beroende på yrkesområde, men samtliga relaterade den till den psykosociala arbetsmiljön. Under temat arbete belyses: val av arbetstid, arbetsbelastning, stämning och gemenskap bland nattarbetarna, nattarbetarnas relation till arbetsledarna, dagarbete.
Val av arbetstid
Flera av respondenterna hade själva valt att arbeta natt och den främsta anledningen till deras val av arbetstid, var att de upplevde att det överensstämde med deras rytm, och för vissa var det också de extra pengar som nattarbetet gav som var en drivande faktor.
Person 5 Ja e nattmänniska, jag e alltid vaken på natten vare sig jag e ledig eller e på
jobbet/…/ Ja, så de kom sig naturligt [att han började arbeta natt]. Sen att man tjänade extra pengar gjorde inte saken sämre.
Endast en av respondenterna hade inte själv sökt sig till nattarbetet, utan det hade blivit så av omständigheter som respondenten inte själv kunde råda över.
Person 1 Jag valde ju inte själv utan när jag kom tillbaka från föräldraledigheten/…/ då
kunde ja inte få tillbaka min tjänst på de skiftet som ja va/…/ Då mådde jag jättedåligt alltså, jag var ju jätteledsen å de va tuff tid där.
Den första tiden som nattarbetande var en omställning för alla respondenter oavsett om de själv hade valt att arbeta natt eller inte. Respondenterna hade dock upplevt det olika svårt att komma in i den rytm som nattarbetet krävde, och samtidigt som de ansåg att det var viktigt att försöka, så var det några som hade känt en oro över att inte klara anpassningen.
Person 1 Jag kände ju mig lite matt så från början tack vare att där kände väl kroppen av att
just det här med att ändra dygnsrytmen ju, och där hade man en liten sån va ska man säga yrselkänsla lite på nått vis ibland. Men så tänkte jag att ” okej jag testar på natten”.
Person 2 Men jag kan säga att efter en vecka här så tänkte jag att jag skulle nog alltid jobbat
Arbetsbelastningen
Flera respondenter upplevde att den psykiska arbetsbelastningen var stor och att det kunde relateras till stress, även om anledningen till denna upplevelse varierade mellan
respondenterna. För en handlade det om det ansvar som respondenten hade på arbetet.
Person 2 Nu kan man mer va trött i huvudet av alla frågor/…/Så de kan kännas som man har
sjudagars jobb i veckan dygnet runt faktiskt/…/Men jag har ett stort ansvar för det [för sina
arbetsuppgifter]./…/De kan ju bli lite så här stressigt ibland.
För flera stycken handlade stressen om den rationaliseringsprocess som skedde på
arbetsplatsen. Denna innebar antingen att mer arbete skulle genomföras på mindre tid eller att följderna av de schemaförändringar som omorganiseringen innebar upplevdes som
påfrestande eftersom de ofta medförde för kort återhämtning mellan två arbetsperioder. Dessa schemaförändringar var specifika för de som arbetade inom sjukvården.
Person 1 Så lite personal som möjligt, å man ska göra så mycket som möjligt.
Person 5 Det schema som vi går på nu sedan omändringen, de e inte bra. Där finns det
perioder där vi har väldigt lite [betoning] lediga dagar mellan arbetspassen/…/dom tre dagarna är för lite för att återhämta sig.
Person 6 Det har blivit även lite småturbulens bland nattpersonalen, ganska mycket på grund
av schemaprocesser, schemaförändringar och schemabyten å sånt här va.
Stämningen och gemenskapen bland nattarbetarna
Nästan alla respondenter kände att trivseln med arbetskamraterna var mycket bra och att de i stor utsträckning kunde relatera detta till nattarbetet. Nattarbetet upplevdes ge en betydande gemenskap och ett väl sammansvetsat gäng i vilket arbetskamraterna visade stor hjälpsamhet mot varandra. Anledningen upplevdes vara att personalgruppen på natten är mindre och att det alltid är samma individer som arbetar natt, vilket medför en tätare kontakt än på dagen då omsättningen på personal är betydligt större.
Person 1 Ja just vi som jobbar här på natten, ja jag tycker att vi har jättebra stämning. Person 5 Vi är väldigt få i ett nattlag/…/Så att om det verkligen smäller då måste man lita på
varandra, jobba ganska intimt, känna varandra bra och veta hur vi jobbar ihop.
Person 6 Ja jag upplever det som att gemenskapen är större nattetid. Totalt sett är
Endast en respondent upplevde att arbetsklimatet och gemenskapen mellan de som arbetade på nattskiftet inte var optimalt, men gav inga antydningar om att det kunde relateras till nattarbetet. Stämningen hade dock blivit betydligt bättre än tidigare.
Person 3 Den har varit väldigt dålig va, på grund av någon person som har liksom inte har
varit som den skullat. Det finns alltid ett svart får/…/Men de har vänt nu.
Nattarbetarnas relation till arbetsledarna
Samtliga respondenter i studien upplevde att de hade sämre kontakt och sämre möjligheter till kontakt med arbetsledarna, än vad dagarbetarna hade. De menade att det berodde på att cheferna i stort sett aldrig fanns på plats nattetid och att de överhuvudtaget var svåra att få kontakt med. De upplevde inte att det fanns någon direkt kontinuerlig kommunikation med dem, utan den kommunikation som fanns, skedde genom mellanled i organisationen.
Person 1 Helt klart kände jag att det va lättare att kommunicera me dom [arbetsledarna] när
ja jobba skift. Men vi har en tjejsom e vår närmste chef/…/ allt [information] går via henne.
Person 4 De känns precis som dom skiter i oss. ”De e bara natten”/…/ Så att ledarskapet de
kan dom ta å gräva ner någonstans.
Flera av respondenterna betonade också tydligt en känsla av osäkerhet som en konsekvens av den bristande kommunikationen med arbetsledarna. De upplevde sig sakna någon överordnad att rådfråga under arbetspassen, och i de situationer där det fanns en osäkerhet kring vad som skulle göras.
Person 3 Ja har ju ingen att fråga när jag jobbar natt utan de e helt mitt eget, som jag får gå
efter ju [allvarligt].
Person 5 Har vi problem och så, så saknar vi en kanal att ta fram det med och diskutera det
med.
Dagarbetet
En dimension som framträdde var respondenternas åsikter om de nackdelar som ett dagarbete medförde men som inte uppstod vid nattarbete. Flera respondenter poängterade tydligt
dagarbetets negativa inverkan på deras lediga tid, då de ansåg att ett dagarbete medförde att det inte fanns någon tid kvar att utnyttja på dagen till annat när de väl slutat arbeta.
Person 3 Ja jag menar hade man kommit hem vid fyra fem tiden, halv sex kanske, ja jag
menar då e de bara nån timmar då ju. För på hela vinterhalvåret, då e de ju inte nån dag ju.
Person 2 Så ja tycker mer att jag har tänkt ibland att ”herregud hur hinner dom som slutar
klockan fyra?”
Utöver respondenternas åsikter om ett dagarbetes negativa inverkan på deras lediga tid, framträdde också åsikter om arbetsuppgifterna. Några respondenter upplevde att ett arbete på dagen inte kändes lockande eftersom de inte trivdes med de arbetsuppgifter och det tempo som dagarbetet medförde. Den antog hellre den udda arbetstid som de nu hade än att de inte skulle trivas med arbetsförhållandena under ett arbete på dagtid.
Person 1 Sen e de ju så att vi inte har så mycket tjänster här som e just dag. Ja vi har va men
de e ju så här i hygien och man ska gå å städa å så här. Å då kanske man inte tycker att arbetet i sig väger upp det här med tiderna.
Person 5 Sen e de också för att jag inte riktigt tycker om hur dagarbetet fungerar.
Mer folk, mer stök, mer telefon, mer byråkrati. Jobbar man natt så är vi mer vårdinriktade.
Upplevelsen av hälsa och livskvalitet
Samtliga respondenter var medvetna om de konsekvenser som nattarbetet kunde medföra för hälsan, men respondenternas upplevelse av välmående överskuggade oron för eventuella risker och den fysiska trötthet som ibland kunde uppstå. Respondenterna upplevde sig må psykiskt bra, och även om skälen till det varierade mellan individerna, så var det främst yttre faktorer som påverkade deras psykiska hälsa. De kategorier som belyses under temat hälsa är: medvetenhet om nattarbetets konsekvenser, fysiska och psykiska upplevelser relaterat till nattarbetet.
Medvetenhet om nattarbetets konsekvenser
Även om respondenterna i dagsläget inte skulle vilja sluta arbeta på natten på grund av de negativa konsekvenser som nattarbetet eventuellt medför, så fanns det bland flera av respondenterna en viss oro för vad nattarbetet kunde föra med sig för hälsan.
Person 1 Sen har man kanske känt lite oro över det att man kommit fram till att de inte är bra
å jobba natt/…/
Person 5 Ja det finns ju där hela tiden,[oron för nattarbetets konsekvenser]. Man tänker ju på
Flera av respondenterna hyste dock en stor tilltro till den egna kroppens signaler som de trodde skulle visa symtom om hälsan var bristande i något avseende.
Person 1 Men sen samtidigt [som man är medveten om riskerna] så har man tänkt att ”så
länge jag mår bra, å jag inte har märkt av det här att jag e jätteofta sjuk”/…/
Person 3 Det är viktigt att lära sig känna av sin egen kropp. Att känna dom signalerna som
den ger va å inte va nonchalant mot sig själv [med anledning av de konsekvenser som
nattarbetet eventuellt kan få].
Fysiska och psykiska upplevelser relaterat till arbetet
Flera av respondenterna upplevde att de vid vissa tillfällen kunde känna att kroppen kändes tung och matt. Denna upplevelse av fysisk trötthet fanns bland båda yrkesgrupperna och relaterades i mer eller mindre utsträckning till nattarbetet.
Person 1 Men där på lördag förmiddag kan man ibland känna sig lite, lite så här att kroppen
känner sig som den brukar sova.
Person 4 Det tär på kroppen. Man blir mör [av för kort tid mellan två arbetsperioder].
Generellt upplevde sig samtliga respondenter må psykiskt bra och de kände sig nöjda med den situation de befann sig i. Det som skiljde respondenterna åt var de varierande anledningarna till vad det var som gjorde att de var tillfredställda med livet och som fick dem att må psykiskt bra. För majoriteten av respondenterna var det yttre faktorer i deras omgivning, så som arbete, familj och upplevelse av frihet, som påverkade deras psykiska tillstånd positivt.
Person 3 Man har ju alltid sina mål ju/../Ja de e min mening med livet, mina visioner som jag
har, som gör att jag mår bra. Att jag har den friheten jag har/…/ Jag har måsten. Men jag har lärt mig att lägga dom på hyllan/…/mitt välbefinnande de e å få göra det jag verkligen vill.
Person 4 Ja e nöjd med livet/…/ De e nog för att ja trivs me min familj, jag trivs med mina
arbetskamrater å ja trivs otroligt bra på min arbetsplats [som gör att hon mår bra] /…/De e mycket runt omkring som man suger åt sig som gör att man mår bra.
Flera av respondenterna uttryckte att de uppskattade tillfällen då de kunde ta det lugnt. Många av respondenterna upplevde särskilt att den stunden på eftermiddagen när de hade vaknat efter sitt sovpass, var mycket betydelsefull för att de skulle må bra. De hade ett stort behov att få ha en stund för sig själv och särskilt av att få vakna ordentligt innan de skulle gå till arbetet.
Person 5 De dagar man är ledig är det skönt att bara ta det lugnt om man har haft en stressig
arbetsperiod.
Person 6 De e mer så här att man kan gå upp å morna sig, läsa tidningen och dricka sitt kaffe
i lugn å ro å sånt och det är livskvalitet för mig, å ta det lugnt så där när man vaknar.
Sömnen
Samtliga upplevde att dålig sömn i någon bemärkelse fick konsekvenser för allmäntillståndet. Men även om viss trötthet, uppvaknanden och svårigheter att sova kunde komma under perioder, och även om det till viss del kunde relateras till nattarbetet, så var det inget som respondenterna upplevde som problematiskt. Omställningen mellan olika arbetspass upplevdes dock påfrestande. Kategorierna som belyses under detta tema är: sömnens betydelse i relation till nattarbetet, sömnkvaliteten och dess konsekvenser,
dygnsomställningen, årstiderna
Sömnens betydelse i relation till nattarbetet
De flesta av respondenterna menade att det var lätt att sömnen blev lidande om de inte var disciplinerade och om det fanns ärenden som ansågs viktiga att utföra. Därför menade alla respondenter att det var mycket viktigt att ha rutiner för sovandet, och att sova på samma tid varje dag upplevdes som särskilt betydelsefullt för nattarbetare.
Person 2 Men jag har börjat å disciplinera mig å säga att ”nej jag kan inte den tiden för då
sover jag”/…/För annars när man har kommit till fyra på eftermiddagen så susar det i öronen å man e helt färdig.
Person 6 Och sen så sover jag alltid åtta timmar/…/ Ja, de e viktigt med sovrutiner när man
jobbar natt. Det är ju ingen som tackar en om man dör fem år tidigare.
En respondent lät sömnen bli lidande till förmån för annat som upplevdes som viktigt, även om han liksom övriga, var medveten om sömnens betydelse.
Person 3 De e viktigt å ha disciplin på å sova/…/Men nu håller jag på mycket på fritiden å
hjälper folk å sånt ju, å då blir det ju att man skiter i å sova på fredagen. Men visst det får ju sina konsekvenser/…/ man e ju mer trött.
Sömnkvaliteten och dess konsekvenser
Samtliga respondenter upplevde sig ha god sömnkvalitet i bemärkelsen att de hade lätt för att sova och att de kände sig utvilade när de vaknade. Det fanns dock vissa störningar av sömnen, men respondenterna upplevde inte dessa som något problem. Vissa sade sig ha svårt att sova vid vissa tillfällen, men att det var ytterst sällan som det inträffade och inget som påverkade dem negativt.
Person 1 Jag känner mig utvilad å så här. Det har varit nån gånger så att just på lördagen så
går man å lägger sig så, så vaknar man runt två tre tiden på natten/…/ Sen går jag å lägger mig igen efter en timme å så här, men då brukar jag somna.
En annan grupp menade att de alltid vaknade någon gång under sovpasset när de skulle sova på morgonen/eftermiddagen, men att det inte var något som de mådde dåligt av.
Person 6 Jag sover mycket bättre nu än vad jag gjorde när jag jobbade dagtid/…/Ibland
vaknar man ju under dagarna/…/men sen kom jag fram till att det är nog ganska
normalt/…/Allt ifrån ingen gång till tre fyra fem gånger [så många gånger som respondenten
vanligtvis vaknar under sömnen].
Några respondenter upplevde att deras goda sömnkvalitet berodde mycket på att de hade anpassat sovmiljön på ett sådant sätt att det fungerar att sova på dagtid, genom mörkläggning och dämpning av ljud runt omkring dem. Ljus och ljud tycktes således ha stor betydelse för om sömnkvaliteten skulle bli bra eller inte.
Person 4 Alltså nu rullar man ner persiennerna också mörkläggningsgardiner, proppar i
öronen också täcket över, å då sover ja.
Person 5 Nu har jag ju ett rum som är anpassat till det här också. Vi har det väldigt mörkt,
tyst och välisolerat. Hade jag haft solsken och ljus och ljud omkring mig så hade jag nog sovit dåligt.
Dygnsomställningen
Respondenter som arbetade inom sjukvården beskrev specifikt att dygnsomställningens svårighetsgrad hade med deras schemaläggning att göra. De upplevde att för kort tid mellan två arbetsperioder var påfrestande för kroppen.
Person 6 Så att va helt ledig två dagar mellan så långa arbetspass, de e för kort tid. Det tär
på krafterna, och man blir inte så pigg som annars.
Person 5 Man måste ha lite återhämtningsfaser./…/Mer än fem dagar då blir man väldigt
trött. Jag har jobbat åtta som max och då var det inte mycket kvar av mig.
Även om respondenterna som arbetade inom industrin inte uttryckligen nämnde att nattarbetet var påfrestande på grund av den omställningen i dygnsrytm som skedde mellan två
arbetsperioder, så upplevde de ändå inte en total anpassning.
Person 2 Man e alltid tröttast första natten [första natten i en arbetsperiod]. Ja man kan va lite
hängig, ja man blir lite matt å sömnig så där.
Person 1 Jag hinner ju aldrig känna av de där att, alltså att jag funkar riktigt dagliv, förrän
klockan är runt tvåtiden. Men förmiddagarna kan ibland vara lite grand tunga [under de
dagar då hon inte arbetar].
Det fanns skillnader mellan respondenterna om huruvida de ställde om rytmen mellan sina arbetsperioder. För några av informanterna var det naturligt att ställa om rytmen då de var lediga och de upplevde detta som positivt.
Person 6 Ja de gör man [ställer om sig då man inte arbetar]. Och man blir mycket piggare [då man ställer om sig] /…/man får en ny input, man får sol å får se människor och man e nere i
stan när där e folk på stan och så.
Vissa respondenter ställde däremot aldrig om rytmen helt mellan arbetspassen eller kände aldrig att de hamnade riktigt i fas med en normal dygnsrytm. Men detta upplevdes inte som ett problem.
Person 5 Nej tack å lov [skratt]. Jag tror det skulle vara väldigt jobbigt att behöva ställa om
helt.
Samtliga respondenter upplevde sig vara nattmänniskor i den bemärkelsen att de trivdes bra med att vara uppe sent på kvällen/natten och att sova länge på förmiddagen/eftermiddagen. De hade en uppfattning om att detta säkert hade stor betydelse för deras val av arbetstid och att de klarade av den rytm som nattarbetet innebar.
Person 5 Ja e nattmänniska, jag e alltid vaken på natten vare sig jag e ledig eller e på jobbet. Person 1 Å ja e ju lite kvälls- och nattmänniska i mig själv också ju, och har alltid varit. Så
saken e ju, har ju, alltså de hör ju lite ihop också att man stannar på natten så att säga.
Årstiderna
Flera respondenter upplevde att årstiden hade stor betydelse för hur de kände sig till mods. Den mörka årstiden tycktes ha en negativ inverkan eftersom respondenterna då fick minimalt med ljus under de perioder som de arbetade. De upplevde också att de hade svårare för att sova sina timmar under den ljusa tiden på året, men att de ändå, trots den kortare
återhämtningen, kände sig utvilade.
Person 4 Men den mörke årsperioden den e ju jättejobbig. Då e de ju mörkt när man kör hem
å lägger sig, du sover ljus tid, när du vaknar fyra halv fem då e de ju mörkt ju/…/Å likadant att där vi jobbar, där e ju inga fönster Då blir man ju som man blir/…/ lite deppigare alltså så va.
Person 6 Sen e de ju så att årstiden också spelar roll, för på sommaren då kan man vakna tre
timmar tidigare, och vara utvilad. Trots att man inte sovit sina timmar, även om man har nerrullat å så.
Fritid och socialt liv
Flera av respondenterna hade inga aktiviteter utöver vad som krävdes i det vardagliga livet men var nöjda med situationen, men det fanns dem som hade önskningar om att ha en aktivitet, men hindrades delvis på grund av arbetstiden. För de respondenter som hade familj uppfattades den som den viktigaste aspekten av socialt liv. De respondenter som inte hade partner och/eller barn tänkte på vilken skillnad som det skulle medföra för möjligheten att arbeta natt. Flera av respondenterna prioriterade inte umgänget med vänner i första hand, medan det för några framstod som mer betydelsefullt. Men inga av respondenterna upplevde att det fanns något större hinder för ett socialt umgänge. Följande kategorier kommer att belysas: aktiviteter utanför arbetstid, familj, umgänge.
Aktiviteter utanför arbetstid
De flesta av respondenterna upplevde att nattarbetet gav dem mer fritid än vad de hade när de arbetade dag, och de upplevde sig ha större möjligheter att göra något efter arbetstiden. Skillnaden mellan respondenterna låg i hur de utnyttjade att möjligheten till aktivitet fanns. Flera av respondenterna hade nämligen inte någon aktivitet efter arbetet.
Person 3 Ja jag har mer, jag känner mer fritid. De e mycket därför jag jobbar natt. De e ju
moroten i det hela alltså.
Person 1 Tiden är begränsad när man ska göra sina fritidsgrejer/…/Men här [med nattarbetet] har jag ändå möjligheterna/…/Men hade jag velat gå någon kurs så hade jag
kunna gjort det [på frågan om hon hade någon aktivitet efter arbetet] /…/ jag tycker själv att jag har mycket mer fritid än när jag jämför med innan så att säga.
I samband med det ovanstående resonemanget framträdde också respondenternas olika syn på vad fritid innebar för dem. För två av respondenterna handlade det om att ha en aktivitet som kunde definieras som arbete, snarare än aktivitet i bemärkelsen fritidsaktivitet, och det framgick att detta vid vissa tidpunkter kunde kännas som ett måste. Skillnaden mellan dessa respondenter var dock att den ena respondenten själv hade tagit på sig dessa aktiviteter, medan det för den andra respondenten handlade om aktiviteter relaterat till det ordinarie arbetet.
Person 3 Nu håller jag på mycket på fritiden å hjälper folk å sånt ju/…/Då får ja liksom se till
å få undan det. Så de, det finns alltid måsten även på fritiden ju.
Person 2 Man får ju lite grann jobba på lite på eftermiddagarna hemma. Man måste ringa
lönekontoret och ordna folk till imorgon å lite såna saker/…/Ja i alla fall flera gånger i veckan [får hon arbeta extra hemma]. Men de e någonting man måste, jag måste göra det.
Endast en av respondenterna i studien upplevde att det absolut inte fanns någon möjlighet att göra något annat efter arbetet, utöver de vanliga sysslor som skulle skötas med hem och familj. Hon uttryckte en stark önskan om att kunna ha någon aktivitet men kände inte att det fanns någon tid att avsätta till detta.
Person 4 Som de e idag så har du ingen fritid. Du hinner inte med någonting/…/du har svårt
för å ha egna fritidsaktiviteter [tystnad] /…/Man kanske skulle vilja gå en sykurs eller ja/…/Och oftast så ligger de ju på kvällarna mellan sju å nie till exempel [betonat].
Familjen
För de respondenter som levde med partner och/eller barn hade familjen mycket stor
betydelse i deras liv. För några av respondenterna innebar detta att familjen prioriterades före allt annat under alla omständigheter, och det upplevdes som betydelsefullt och självklart.
