• No results found

Betydelsen av lärarens förväntningar på elevers prestationer i NO-klassrummet utifrån språkliga aspekter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Betydelsen av lärarens förväntningar på elevers prestationer i NO-klassrummet utifrån språkliga aspekter"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Naturorientering, teknik och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Betydelsen av lärarens förväntningar på elevers prestationer

i NO-klassrummet utifrån språkliga aspekter

The significance of the teacher’s expectations of students’

performance in the science classroom based on linguistic aspects

Hanna Nilsson

Sabina Kirschner

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4– 6, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå, LL204G Handledare: Ange handledare 2021-01-22

Examinator: Birgitta Nordén Handledare: Mats Lundström

(2)

2

Förord

Följande Självständigt arbete på grundnivå (SAG) 15 hp vid Malmö Universitet har arbetats fram och skrivits gemensamt av Hanna Nilsson och Sabina Kirschner. Sökningarna har gjorts åtskilt efter diskussion av lämpliga sökord. Texterna i urvalet har sedan granskats och valts ut av båda parter. Texten är således båda parters likvärdiga delaktighet och ansvar.

Vi vill tacka vår handledare Mats Lundström, handledningsgruppen samt de experter vi kommit i kontakt med vid Malmö universitet.

(3)

3

Sammandrag

Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5 2. Bakgrund ... 7 3. Syfte ... 8 3.1 Frågeställningar ... 8 4. Metod ... 9 4.1 Metodisk datainsamling ... 9 4.1.1 Sökord ... 10 4.1.2 Urvalskriterier ... 10 4.2 Sökprocessen ... 11 4.2.1 DiVA ... 11 4.2.2 Google Scholar ... 11 4.2.3 ERIC ... 11 4.2.4 NorDiNa ... 12 4.2.5 Pedagogisk Forskning ... 12 4.2.6 Science Education ... 12 4.2.7 Sekundära källor ... 13 4.2.8 Konsultationer ... 13 4.3 Slutgiltigt urval ... 13 5. Resultat ... 15 5.1 Språkbruk ... 15 5.2 Social klass ... 16 5.3 Engagemang ... 18 5.4 Maktperspektiv ... 19 6. Diskussion ... 22 6.1 Tolkning av resultat ... 22 6.2 Betydelse för lärarprofessionen ... 24

6.3 Avslutande tankar och vidare forskning ... 25

(5)

5

1. Inledning

Efter en föreläsning med Anna Jobér väcktes tankar hos oss gällande begreppet förväntningar. Hon menade att det finns en stark koppling mellan olika typer av förväntningar och elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena. Vi har därigenom funderat över de olika aspekter som kan vara avgörande för de olika förväntningar som ligger till grund för prestationspåverkan. Skolinspektionen (Skolverket, 2012) sammanfattade i rapporten “En skola med tilltro lyfter alla elever” olika faktorer som påverkar elevers möjligheter till kunskapsinhämtning utifrån en organisationsnivå men också utifrån lärarnivå. En utav dessa berör lärares låga förväntningar och vilken betydelse de har för elevernas utvecklings-möjligheter inom lärande. Skolinspektionen nämner även att det särskilt påverkar specifika elevgrupper som exempelvis de i segregerade områden. Vidare beskrivs i rapporten att det är av betydelse att skolor arbetar utifrån ett helhetsperspektiv med bland annat förväntningar (Skolverket, 2012). Skolor behöver stödja de elever som exempelvis är i svårigheter utifrån språkliga och/eller sociala aspekter. En anledning till att verksamheter och lärare ställer alltför låga förväntningar grundar sig i att de inte anser att alla elever har möjligheter att nå målen, vilket i sin tur begränsar elevers tilltro och utvecklingspotential (Skolverket, 2012). Enligt Utbildningsstatistiksenheten (Skolverket, 2014) sjunker elevernas kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena och vi vill undersöka om forskning säger något

om varför det är så i samband med valt problemområde.

Förväntningar kan analyseras utifrån olika aspekter och dessa kan delas in i bland andra sociala, språkliga samt genusbetingande. Vi har valt att avgränsa oss till den språkliga aspekten och kommer inrikta oss på forskning som rör detta utifrån ett sociologiskt perspektiv. Den språkliga aspekten kan knytas ihop med den sociala aspekten, vilket vi kan behöva göra då forskning som gjorts verkar tendera att utgå från ett nyanserat perspektiv för elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena. Den språkliga aspekten vi ska undersöka tydliggörs genom en indelning i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv. Uppdelningen motiveras genom att samtliga aspekter tycks ha betydelse för elevers bedrifter i det naturvetenskapliga klassrummet, dessa verkar tillika inverka på varandra. Språkbruk och engagemang kan exempelvis knytas an till de språkliga erfarenheter som klassrummet

(6)

6

efterfrågar hos den enskilde eleven. Social klass och maktperspektiv kan tänkas arta sig utifrån en social aspekt som kan ha benägenhet att reproduceras i samhället, av skolan, lärare och elever själva. Förväntningar vävs ihop med samtliga aspekter, både på ett medvetet och ett underförstått vis.

(7)

7

2. Bakgrund

Skolan ska enligt det kompensatoriska uppdraget stötta elevers språkliga tilltro i alla ämnen (Skolverket, 2019a). Fram till 2021 står det formulerat i kursplanen tillhörande ämnet biologi att eleverna ska utveckla förmågan att använda biologins begrepp (Skolverket, 2019b). I den reviderade kursplanen har förmågan omformulerats till eleverna ska utveckla kunskaper om biologins begrepp. Det tillkommer även ett nytt syfte att de ska utveckla en tilltro till sin egen förmåga att kunna hantera naturvetenskapliga frågor (Skolverket, 2020a). De andra naturvetenskapliga ämnena står formulerade på liknande vis. Detta kan tolkas utifrån ett språkligt perspektiv som innebär att skolan bör arbeta med det naturvetenskapliga språket på ett vis som faktiskt skapar förutsättningar för eleverna att förstå det. Lärare kan således skapa möjligheter för eleverna att förstå begrepp men också använda dessa i korrekta och adekvata sammanhang, vilket bör gynna tilltron hos den enskilde eleven.

Sjøberg (2009) menar att språk är ett redskap och att det finns olika språkliga redskap att använda sig utav. Det naturvetenskapliga ämnesspråket behöver användas tillsammans med vardagsspråket för att främja lärande (Sjøberg, 2009). Barn och unga har ofta vardagsbegrepp för naturvetenskapliga fenomen men de har ännu inte stött på eller förstått ämnesbegreppet. Vi menar att detta kan leda till att lärare förenklar ämnesord och texter för att de anses för komplexa, läraren har således låga förväntningar på elevernas språkliga förmåga. I motsats till detta kan lärare även välja att förkasta elevernas vardagsspråk för att förklara natur-vetenskapliga begrepp, genom att ha för höga förväntningar på den språkliga förmågan. En annan faktor som påverkar elevers förutsättningar är vad det sociokulturella perspektivet benämner som språklig kultur (Sjøberg, 2009). Det naturvetenskapliga språket kan karaktäriseras av en sådan kultur och kan leda till att elever inte “känner sig hemma” i detta, vilket kan missgynna lärandet (Sjøberg, 2009). Vi intresserar oss bland annat för vad som sker på motsatt håll - när läraren sänker de språkliga förväntningarna när de inte anser att eleverna tillhör eller känner till den språkliga kulturen.

(8)

8

3. Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera befintlig forskning kring vilken betydelse som lärarens förväntningar har på elevers prestationer utifrån de språkliga aspekterna (språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv). Syftet är även att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå relaterade till aspekterna.

3.1 Frågeställningar

• Vad för forskning förekommer gällande vilken betydelse lärarens förväntningar har utifrån språkliga aspekter i NO-klassrummet?

• Hur påverkas elevers prestation utifrån de språkliga aspekterna och lärarens förväntan samt vilken betydelse kan det ha för lärarprofessionen?

(9)

9

4. Metod

Innan vi presenterar vårt sökarbete definieras några viktiga begrepp nedan. Den här kunskapsöversikten grundar sig i evidensbaserad forskning vilket innebär att den vilar på vetenskaplig grund och utgår från befintlig forskning och liknande relevanta källor (Thurén, 2019). Vad som är sanning och hur man kan närma sig denna strider olika teorier gentemot varandra, däremot bör man försöka närma sig sanningen genom att uppnå den mest sannolika slutsatsen (Thurén, 2019). Som vi kommer att presentera nedan i metodarbetet har vi försökt att skapa förutsättningar för det genom att göra en gedigen informationssökning kring forskning som berör området men också kontaktat flertalet relevanta forskningsverksamma personer för att få vägledning inom vårt område. Detta är vad Thurén (2019) benämner expertis. Vi har också avgränsat informationssökningen till vetenskapliga resultat som är peer-review, vilket innebär att de är granskade av andra forskare, detta kallar Thurén (2019) för granskning. Den tredje delen kallas öppenhet, vilket innebär att i forskningsresultaten måste hen redovisa hur hen kommit fram till sitt resultat genom att ange både källor och metoder. De tre komponenterna är avgörande för hur trovärdig forskningen är men vi behöver även kritiskt reflektera över de forskningsartiklar som valts (Thurén, 2019).

Värderingar är också ett viktigt begrepp utifrån den vetenskapliga trovärdighetens betydelse. Som Thurén (2019) förklarar, driver värderingar forskareframåt. Vi är därmed observanta på vilket önsketänkande som exempelvis kan synliggöras i forskningsresultaten.

Vi har också tagit hänsyn till när forskningen bedrivits och när dess resultat publicerats med anledning av tidsaspekten. Backman (2016) menar att den är av signifikant betydelse.

4.1 Metodisk datainsamling

Mängden forskning inom det naturvetenskapliga fältet och dess ämnesdidaktik är stort och även om datainsamlingen är gedigen blir urvalet ett slags stickprov (Backman, 2016). Med anledning av det gjorde vi en heltäckande datainsamling från flertalet olika referens-databaser. Sökprocessen grundade sig i att hitta vetenskapligt underlag som var relevant utifrån

(10)

10

våra frågeställningar och även den valda språkliga aspekten med ett sociologiskt perspektiv. Processen var inte linjär eftersom vi evaluerat texter under tidens gång vilket lett till nya sökningar. Det har samtidigt inneburit att många referenser har strukits och exkluderats efter att ha evaluerats, vilket innebär att datainsamlingen i sig var väldigt tidskrävande (Backman, 2016). Det finns fem viktiga aspekter att ha med sig i urvalsprocessen och de är förutsättningar/antaganden, giltighet, konsistens, implikationer samt betydelse. Tillsammans stöttar de en mer tillförlitlig och relevant forskningsgranskning (Backman, 2016). Dessa aspekter kommer knytas till de resultat som återfinns i diskussionen.

4.1.1 Sökord

Sökningen börjades med några nyckelord utifrån våra frågeställningar såsom förväntningar/ expectations, naturvetenskap/science samt grundskola/compulsory school. Sedan lades även bland annat språk/ämnesspråk/language till, eftersom det var den språkliga aspekten vi var ute efter.

4.1.2 Urvalskriterier

Eftersom en kunskapsöversikt grundar sig på redan gjord forskning var ett kriterium att de artiklar vi hittar ska vara peer-review, men med vissa undantag. Vi har använt både svenska och engelska sökord just för att bredda sökningarna då det finns mer att hitta internationellt, men även svenska författare har skrivit avhandlingar på engelska. Vi fick en del tips på olika databaser vi kunde använda av oss och de vi använt oss mest av är DiVA och Google Scholar, som i sin tur ledde oss vidare till bland annat ERIC. Sökningar har även gjorts i olika special-tidskrifter såsom NorDiNa och Pedagogisk Forskning. Det första urvalet gjordes utifrån titeln samt ordsökningar i texterna. Det andra urvalet gjordes utifrån läsning av sammanfattningarna/abstracts. Därigenom sållades ytterligare texter bort med motivering av kriterier som utbildningsnivå, ålder, geografiskt område etcetera eftersom vi försökt fokusera på forskning som berör mellanstadiet och Sverige. Några artiklar i det slutgiltiga urvalet är äldre än 2011 men har valts ut med motivering av relevans till problemområdet i nutidsperspektiv.

(11)

11

4.2 Sökprocessen

4.2.1 DiVA

Första sökningen gjordes i DiVA med sökorden ”förväntningar OCH naturvetenskap” vilket gav 296 träffar. Funktionen ”Fulltext” trycktes i och 255 träffar återstod. Sökningen specificerades inte vidare här utan vi kollade igenom de två första sidorna utan att hitta något av relevans. Sökningarna fortskred och sökorden byttes ut och kombinerades på olika sätt. En annan sökning gjordes med sökorden ”Bernstein and expectations and science” vilket gav 16 träffar. Två av texterna valdes ut då dessa är av relevans för vidare analys medan de återstående 14 texterna valdes bort med motivering av annat fokusområde. De två texterna som valdes till det slutgiltiga urvalet är relevanta med anledning av de språkliga aspekterna som exempelvis förväntningar och social klass.

4.2.2 Google Scholar

Vi fick som tips att när vi fått en forskares namn kunde vi söka på namnet i Google Scholar och gå vidare därifrån, vilket är något vi gjorde. Vi testade därefter att använda oss av våra sökord i kombination med booleska operatorer som AND och OR. Flera sökningar med olika sökordskombinationer gav extremt många träffar. Utifrån de olika sökningarna valdes totalt sju artiklar ut i ett första urval eftersom dessa var av relevans då de kan kopplas till vårt fokus-område. Vid läsning valdes samtliga texter bort på grund av att titel, sammanfattning och/eller resultat inte motsvarat det vi ansåg vara relevant.

4.2.3 ERIC

ERIC var en av databaserna som användes i sökningsprocessen. En sökning var exempel-vis på titeln ”Talking science” med anledning av att vi sett många referera till denna text. Sökningen gav 3 930 000 träffar varav ”Talking science” var den översta träffen. Ytterligare en sökning som gjordes i ERIC var med sökorden ”expectancy and science education and expectations” vilket gav 94 träffar. I ett första urval valdes en artikel med anledning av att den

(12)

12

var relevant utifrån ett STEM-perspektiv.I det slutgiltiga urvalet uteslöts den eftersom vi avgränsat oss till enbart de naturvetenskapliga ämnena.

4.2.4 NorDiNa

NorDiNa är en vetenskaplig specialtidskrift som rekommenderades att söka i. Sökningarna gjordes på engelska och gav nästintill inga träffar, exempelvis ”science and expectations” gav två träffar varav en av relevans men valdes bort på grund av utbildningsnivån. En annan sökning med orden ”science and NO” gav 267 träffar där två av dessa fångade vårt intresse med anledning av relevans till den språkliga kopplingen till engagemang. Det svenska sökordet ”naturvetenskap” gav 18 träffar varav en var av relevans men valdes bort med anledning av utbildningsnivån.

4.2.5 Pedagogisk Forskning

Vid sökning i denna tidskrift gav inga träffar på specifika ord som ”naturvetenskap och förväntningar”, ”naturorienterande”, ”ämnesspråk” och ”förväntningar”. Genom att specifikt gå in och leta i varje utgåva kunde ett antal texter av intresse hittas. En av dessa valdes bort på grund av det genusbetingade perspektivet medan de återstående tre texterna var intressanta för vidare analys. I det slutgiltiga urvalet valdes två av dessa ut för att de har relevant koppling till de språkliga aspekterna.

4.2.6 Science Education

Ett flertal sökningar gjordes även i denna tidskrift men gav inga träffar av den relevans utifrån de stickprov som gjordes. Det var en svårorienterad sökningsbas och efter att ha testat olika sökordskombinationer för att minimera sökträffarna hittade vi en text av relevans, men den var inte gratis och valdes därmed bort.

(13)

13

4.2.7 Sekundära källor

Vidare sökning gjordes från en del av den funna forskningen, även benämnt kedjesökning, där nya relevanta referenser hittades. Flera träffar i DiVA var exempelvis examensarbeten. Två av de arbeten vi hittade hade väsentliga referenser vi kunde arbeta vidare med, däribland en artikel skriven av Hajer. Ytterligare två artiklar valdes ut via kedjesökning. Dessa forskningsresultat är från 2002 och 2004 men anses ändå vara av vikt eftersom de samstämmer med senare forskning.

4.2.8 Konsultationer

Vi har rådfrågat några personer som arbetar på universitet, som vi vet har forskat om liknande frågeställningar, om de har några rekommendationer på texter som kan passa vårt fokus-område. Med hjälp av de rekommendationerna hittade vi ytterligare några artiklar av relevans. Vi fick även genom kontakt med Olander och Jobér tillgång till ytterligare vetenskapliga texter och värdefulla inputs. Backman (2016) menar att denna expertis är en mycket viktig del av sökningsarbetet eftersom den vägleder oss rätt i forskningsområdet.

4.3 Slutgiltigt urval

Trots att vi har gjort ett gediget sökningsarbete samt tagit hjälp av konsultationer har det funnits svårigheter att enbart välja ut forskning som berör mellanstadiet. Vi har i det slutgiltiga urvalet valt att även använda oss av källor som också undersöker andra kriterier som exempelvis utbildningsnivå. I tabellen nedan presenteras det slutgiltiga urvalet av texter som resultatet baseras på.

(14)

14

Tabell över slutgiltigt urval

Författare Insamlingsmetod

Abrahamsson, Malmberg och Pendrill, 2019

En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen

NorDiNa Anderhag, 2014

Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?

DiVA Bailey, Butler, LaFramenta och Ong, 2004

Towards the Characterization of Academic Language in Upper Elementary Science Classrooms

Sekundär källa (ERIC) Hajer, 2015

Del 1. Introduktion – språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen

Sekundär källa (DiVA) Jobér, 2012

Social class in science

LibSearch Johansson, 2009

Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande

Pedagogisk forskning Jakobson, 2009

Från begrepp till utforskande arbetssätt – forskning om NO-undervisning i grundskolans tidigare år

Sekundär källa (DiVA) Karlsson, Larsson och Jakobsson, 2016

Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet

Pedagogisk forskning Lemke, 1990

Talking science

ERIC Olander, 2018

Considering Grand Challenges in Biology Education: Rationales and Proposals for Future Investigations to Guide Instruction and Enhance Student

Understanding in the Life Sciences

Konsultation

Oskarsson, Eliasson och Karlsson, 2017

Verkliga vardagssammanhang i årskurs 4 eller kontextlös kunskap i årskurs 8?

NorDiNa Schwartz, 2013

Pedagogik, plats och prestationer: en etnografisk studie om en skola i förorten

DiVA Singh, Granville och Dika, 2002

Mathematics and Science Achievement: Effects of Motivation, Interest, and Academic Engagement

Sekundär källa (Taylor & Francis online)

(15)

15

5. Resultat

5.1 Språkbruk

Språket som elever möter i skolan är inte alltid bekant för dem och att lära sig natur-vetenskap kan anses som att lära sig ett nytt språk (Jakobson, 2009). Lemke (1990) och Jakobson (2009) belyser vikten av kommunikation i NO-undervisningen eftersom det är en avgörande faktor för att lära sig ett ”nytt språk”. Lemke (1990) menar på att den enda förändringen som behövs göras, när det gäller att utveckla elevers förmåga att använda det naturvetenskapliga språket, är att faktiskt låta eleverna interagera socialt med varandra. Han betonar även att genom grupparbete eller att arbeta i par, ger det eleverna en chans att prata naturvetenskap på ett annat sätt till skillnad från när de pratar med läraren (Lemke, 1990).

Elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena behöver inte bero på att stoffet i sig är svårt eller att elever inte skulle ha förmågan att inhämta kunskaper inom detta. Lemke (1990) menar att problematiken grundar sig i att undervisningsinnehållet och språket är främmande. Varför detta är främmande är med anledning av att eleverna har bristfälliga erfarenheter och kunskaper om naturvetenskapliga begrepp på grund av olika bakgrund och förkunskaper. Hajer (2015) menar att det till stor del beror på att eleverna saknar en förståelse för relationen mellan vardagsspråk och ämnesspråk. Detta leder till att många elever upplever det naturvetenskapliga språket som svårt och otillgängligt. Hon implicerar att detta blir särskilt tydligt på mellanstadiet eller i övergången till högstadiet. Problematiken beskrivs som ett språkligt glapp där elever fastnar och tappar intresse, engagemang samt kan uppleva språket som för komplext att ta till sig. Det kan leda till att de inte känner sig tillräckligt smarta för att lära sig det naturvetenskapliga innehållet. Lemke (1990) antyder att detta beror på att bilden av naturvetenskap anses vara begränsat endast till vetenskapsmän, som dessutom är vita medelåldersmän.

Det är särskilt viktigt att elever får möjlighet att utveckla ämnesspråket genom att läraren skapar förutsättningar i sin undervisning (Hajer, 2015). Ett sätt att göra detta på, är att

(16)

16

undersöka vilka förkunskaper och erfarenheter eleverna har i ämnet. Sedan bör läraren ge språkligt stöd till alla elever, i synnerhet de som saknar förförståelse av begrepp, samt koppla dessa till ett vardagsspråk som de känner till. Stödet kan utgöras att ämnesinnehållet bygger på att språket förklaras, vilket kan leda till att självförtroende hos den enskilde individen ökar (Hajer, 2015). Vidare belyser Lemke (1990) att lärare bör arbeta med det naturvetenskapliga innehållet på ett inkluderande vis som visar eleverna att oberoende av klass, genus och etnicitet kan alla tillägna sig kunskaper (Lemke, 1990).

5.2 Social klass

Enligt Olander (2018) är ämnesspråk kopplat till elevers socioekonomiska status och blir därför en fråga om språket som en klassmarkör. I svenska hem är detta av betydelse eftersom vissa elever mött ämnesspråk medan andra inte gjort det (Olander, 2018). Det blir därmed en särskild utmaning för lärare att kompensera för elevernas språk och förförståelse.

Jobér (2012) presenterar i sin forskning den komplexa korrelation som finns mellan det naturvetenskapliga ämnet och elevers sociala bakgrund. Metoden som forskningen utgår från är observationer, intervjuer, fältstudier samt enkätinsamling. Resultatet som redogörs för pekar på att det finns ett samband mellan social klass och undervisning, som antingen gynnar eller missgynnar elevers möjlighet att nå kunskapsframgång.Jobér (2012) nämner att lärare tenderar att anse att naturvetenskap är för svårt för alla elever att lära sig. Vidare beskrivs även att det är de elever som delar den sociala tillhörigheten med läraren, vars kunskaper som fokuseras på i undervisning. De elever som är av en annan socioekonomisk bakgrund exkluderas därmed i klassrumskommunikationen. Utifrån den språkliga aspekten grundar sig exkluderingen i att eleverna uppfattar det naturvetenskapliga språket och undervisningen som obekant, något de inte känner till, till skillnad från de elever som delar den språkliga diskursen som läraren förmedlar. Detta bidrar till att en del elever “känner sig hemma” i den språkliga undervisningsmiljön och de gagnas av detta. Det finns således ett samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras prestationer inom de naturvetenskapliga skolämnena, där de av låg socioekonomisk bakgrund missgynnas i utbildning (grundskola samt högre utbildning) men även i samhälleliga sociala positioner (Jobér, 2012). Den språkliga diskursen som elever känner sig trygga i eller inte, påverkar även de förväntningar som lärare har

(17)

17

gentemot elevernas förmåga att tillägna sig det naturvetenskapliga innehållet och dess ämnesbegrepp. Dock finns det elever som försöker bryta den norm som upprätthålls i klassrummet, vilket kan bero på den sociala status som eleven innehar. Det påvisar att sambandet mellan prestation och social bakgrund finns men är komplext.

Det finns elever som kommer från hemförhållanden där det naturvetenskapliga språket inte existerar. Enligt Bailey et al (2004) är det viktigt att lärare är observanta på elevers vardagsspråk (den språkliga diskursen hemma) och den sociala kulturen de tillhör. Detta för att minimera risken för att hinder ska uppstå för att de ska tillägna sig vad som benämns den akademiska diskursen. Vi tolkar denna benämning som ämnesspråk. De nämner att i mellanstadieåren ska eleverna inte lära sig att läsa utan läsa för att lära (Bailey et al, 2004). Hajer (2015) fördjupar problematiken till att läraren ska ta ansvar vad gäller elevers språkliga förmåga och kunskaper i ämnet. Lärare kan förbise detta genom att exempelvis förenkla texter samt undvika att använda särskilda begrepp, som kan anses för komplexa. Karlsson, Larsson och Jakobsson (2016) implicerar från ovan att detta görs utifrån att lärare sänker sina förväntningar och anpassar den naturvetenskapliga undervisningen utifrån det. Konsekvenserna av det blir en lägre måluppfyllelse. Metoden som deras forskning grundar sig på är av kvalitativ karaktär genom intervjuer samt observation. Studien har genomförts på en mångkulturell skola varav syftet bland annat var att undersöka elevers språkförmåga i naturvetenskapliga klassrum, detta benämns som kodväxling (Karlsson, Larsson och Jakobsson, 2016).

Ytterligare forskning framför att det finns flertalet bakomliggande variabler som påverkar elevers prestationer i naturvetenskap, bland annat kognitiva förmågor och hemförhållanden (Singh, Granville och Dika, 2002).Resultatet bygger på en stor studie gjord på 1057 skolor i USA, där 24 599 årskurs-åtta elever har besvarat en 45 minuter lång enkät. Resultatet presenteras utifrån många urvalssteg. Syftet med studien var att undersöka variabler som attityd, motivation och engagemang i ämnena matematik och naturvetenskap. Singh, Granville och Dika (2002) kom fram till att elevers framgång även påverkas av sin egen inställning (motivation, attityd och engagemang), utöver kognitiv förmåga och hemförhållande.

(18)

18

5.3 Engagemang

Singh, Granville och Dika (2002) beskriver elevers engagemang som en social process som innebär att elever är aktiva och delaktiga i undervisningen. Motsatsen karaktäriseras av att elever upplever en slags likgiltighet gentemot ämnet. Forskning säger att engagemang, intresse och motivation har en avgörande betydelse för elevers kunskapsinhämtning, särskilt i mellanstadieåren (Singh, Granville och Dika, 2002).

Oskarsson, Eliasson och Karlsson (2017) har studerat TIMSS-resultaten i naturvetenskap från 2011 utifrån vilket samband som faktorerna vardagskunskap och intresse har. Metoden utgår från bedömning av datainsamling (bedömningsuppgifter) gällande årskurs fyra och åtta. I resultatet presenteras att intresset för ämnet verkar högre i årskurs fyra än i årskurs åtta. Detta menar de beror på att vardagskunskapen för det naturvetenskapliga stoffet är mer god än i senare årskurser (Oskarsson, Eliasson och Karlsson, 2017). I slutsatsen redogörs det för sambandet mellan elevernas erfarenheter och intresse (vilket vi tolkar har en språklig betydelse). Det minskade intresset i de högre åldrarna verkar bero på avsaknad av koppling mellan de faktorerna. För att skapa förutsättningar för lärande i naturvetenskap behöver elev-engagemanget samt intresset öka, och detta kan göras bland annat genom att knyta ämnesinnehåll till elevernas erfarenheter och intressen (Oskarsson, Eliasson och Karlsson, 2017). Även Anderhag (2014) argumenterar för att elevers intresse för naturvetenskap förändras genom skolåren. Han påstår att elever på grundskolenivå tycks verka mer intresserade av det naturvetenskapliga innehållet än äldre elever, på grund av olika faktorer som tycks påverka intresset.

Enligt svensk forskning finns det indikationer på att det inte är det naturvetenskapliga innehållet som är den grundläggande problematiken till att elevers engagemang och intresse är lågt (Abrahamsson, Malmberg och Pendrill, 2019). De menar att det är viktigt att arbeta med ämnesstoffet på ett sådant vis som engagerar eleverna, till exempel genom att koppla detta till elevernas vardagsföreställningar och vardagsspråk. Detta kan tolkas utifrån det Hajer (2015) menar när hon beskriver elevers svårigheter att tillägna sig det naturvetenskapliga språket. Bristen på självförtroende kan antas vara en bidragande faktor till att eleverna mister sitt engagemang i NO-undervisningen (Hajer, 2015). Lemke (1990) beskriver de naturorienterande

(19)

19

ämnena som en påskyndad process som leder till att elever förlorar motivation och engagemang. Elever menar att de begrepp som tillhör naturvetenskapen upplevs som svåra att förstå, vilket Hajer (2015) menar är en anledning till att lärare behöver ta sig tid att arbeta med dessa på ett sätt som engagerar och ingjuter självförtroende hos eleverna. Metoden som grundar sig i Hajers (2015) text är bland annat en observation av en lektion som studerar elever i årskurs sex och deras språkliga förmåga i det naturvetenskapliga klassrummet. Texten belyser hur ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språkliga förutsättningar. Hon sammanställer även sin text med stöd av andra forskningsreferenser (Hajer, 2015).

När lärare använder begrepp som kan sättas i sammanhang som eleverna förstår och känner igen så skapas en lust att lära. Eleverna kan då känna en tillhörighet med de begrepp som i annat fall skulle upplevas som komplexa (Lemke, 1990). Han beskriver det som “these are the moments when the mystique of science is set aside” (Lemke, 1990, s. 136).

5.4 Maktperspektiv

De diskurser vi syftar till, är kopplat till det som benämns maktperspektivet utifrån Bernsteins teorier. Jobér (2021) antyder att maktperspektivet innefattas av makro- samt mikronivå. Schwarz (2013) bygger sin forskning på bland annat hur Bernsteins teorier om makt och reproduktion hänger samman med undervisning. Hon presenterar en analys av teorierna som påvisar att skolan har en mycket central roll för att reproducera de kunskaper som anses vara grundläggande som samhällsmedborgare. En utav Bernsteins principer åsyftar till att betona varje elevs rättighet att inkluderas i den språkliga skolkulturen samtidigt som eleven inkluderas utifrån sin egen personlighet. Vidare menas även att hur väl en elev kan “känna sig hemma” i skolkulturen har ett samband med de erfarenheter eleven har från sina hemförhållanden (Schwarz, 2013). Enligt begreppet rekontextualisering innebär det att elever som inte kan identifiera sig med kulturen, (vi tolkar att språket ingår) möter svårigheter i att avkoda den till skillnad mot de elever (ofta från en annan samhällsklass) som kan identifiera sig med den. Schwarz (2013) menar att den pedagogiska diskursen som överförs från lärare till elev består av två delar, en som innebär att specifika ämneskunskaper (instructional) och en som innefattar normer (regulative). Båda delar har en inverkan på elevers lärande och vidare menas att lärare behöver vara medveten (ur ett maktperspektiv) hur hen bidrar till kontroll och

(20)

20

reproduktion av detta. I Schwarz studie presenteras dock ett resultat som pekar på att eleverna inte når högre betyg, trots att deras erfarenheter tas i beaktning samt att lärarna har höga förväntningar (Schwarz, 2013). Jobér (2012) indikerar att en syn på språk kan analyseras utifrån maktförhållanden på makro-och mikronivå. Makronivån innefattar exempelvis synen på social klass medan mikro-nivån implicerar den språkliga identifikationen elever har med sig hemifrån. Detta tyder på att mikroperspektivet behöver sättas i relation till makroperspektivet, för att förstå hur dessa inverkar på varandra.

Anderhag (2014) framför att elevernas intresse för naturkunskap inte enbart inverkas av attityd till ämnet utan även de normer och värden som ämnet i sig uttrycker. Han kommer fram till att den normativa diskussionen således är viktig i förhållande till elevens intresse för det natur-vetenskapliga ämnet men även framtida syn på naturvetenskap (Anderhag, 2014). Han menar att de eleverna får svårt att identifiera sig, alltså, skapa en personlig anknytning till innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen (Anderhag, 2014). Kortfattat anser Anderhag (2014) i sitt forskningsresultat att det inte enbart är ämnesinnehållet som är lärandefokuset, utan även den dolda klassfrågan som beror på naturvetenskapens normer. Vidare menar Anderhag (2014) att de naturvetenskapliga ämnena kan beskrivas som en “social chimär” utifrån elevernas perspektiv eftersom de inte kan identifiera sig med de förväntningar som knyts an till synen av vad naturvetenskap tycks stå för.

Johansson (2009) pekar på språket som en central betydelse för hur lärande sker. I forskningsstudien ”Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande” fokuserar han på att studera språk inom två pedagogiska traditioner, den kognitiva samt den sociokulturella. Vidare beskriver han språket utifrån ett filosofiskt perspektiv, som till skillnad från det lingvistiska perspektivet, antyder att det är det begreppsliga innehållet som är i fokus. Detta kan tolkas utifrån att den filosofiska synen på språkanvändning indikerar att den begreppsliga förståelsen är viktig eftersom språket begripliggörs (Johansson, 2009). Enligt den sociokulturella traditionen sker det språkliga lärandet på en social nivå men det finns även problematik riktat mot detta eftersom den tenderar att bidra till ett lärande där elever approprierar regelstyrda uttryck snarare än utveckla en begreppslig förståelse (Marton och Booth, 2000). I slutsatsen problematiserar Johansson (2009) de två traditionerna och kan tolkas som att det finns skilda styrkor i båda. Forskningsprogrammet grundar sig i en bred analys av

(21)

21

forskning som finns på området. Detta tolkas av oss som att en kombination av dessa kan gynna elevers språk-utveckling och förståelse på ett fördelaktigare vis, även i det naturvetenskapliga klassrummet (Johansson, 2009).

(22)

22

6. Diskussion

6.1 Tolkning av resultat

Ett antal forskningstexter har granskats utifrån frågeställningarna som berör vilken betydelse språkliga aspekter har för elevers lärande i det naturvetenskapliga klassrummet. Texterna har granskats med hänsyn till tre av de fem aspekter som Backman (2016) anser är viktiga. Utifrån de antaganden som texterna implicerar tycks de vara trovärdiga och rimliga. Samtliga texter verkar även ha en hög grad av konsistens eftersom de argument som presenteras är konsekventa. Forskningstexterna är av betydelse eftersom de tyder på att författarna motiverar sina resultat på ett vis som kopplas till forskningsfrågan. Texterna tenderar att verka tillförlitliga och relevanta. Som beskrivs i bakgrunden menar Sjøberg (2009) att språket är en viktig faktor i hur ”hemma” eleverna känner sig i de naturvetenskapliga ämnena. För att gynna elevers naturvetenskapliga lärande behöver lärare inneha rimliga men höga förväntningar på den enskilde eleven, vad innefattar språkliga förväntningar men även tilltro till den språkliga förmågan. Lärare måste vara medvetna om vilka maktstrukturer de förmedlar samt hur de medvetet eller omedvetet kan reproducera de normer och värderingar som bidrar till vilken språklig kultur som ska karaktärisera den naturvetenskapliga undervisningen. Lärare behöver se hur sambandet mellan lärandet som uppstår (eller uteblir) i klassrummet och vilka förväntningar som genomsyrar synen på eleverna. Konsekvenserna kan bli förödande utifrån elevperspektivet med hänsyn till tilltro och självkänsla. En sådan konsekvens kan vara att elever mister sitt självförtroende i de naturvetenskapliga ämnena i mellanstadiet vilket leder till att engagemanget avtar eller kanske till och med går förlorat. Enligt den nya revideringen ska den naturvetenskapliga undervisningen skapa förutsättningar som stöttar elevens tilltro på sin egen förmåga och med det menar vi att engagemang får en avgörande betydelse, särskilt i mellanstadiet. Om inte eleverna innehar ett engagemang, hur ska motivation och intresse kvarstå? Det är således inte enbart elevernas naturvetenskapliga språkutveckling som är i fokus utan de faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning i fördjupade kunskaper, som exempelvis begreppslig förståelse. Kan detta vara en av de bakomliggande orsakerna till omformuleringen i den nya revideringen?

(23)

23

Den sammantagna granskningen indikerar på att stämma överens i många avseenden kopplat till de språkliga aspekternas betydelse för elevers kunskapsinhämtning och prestation inom de naturvetenskapliga skolämnena. Flertalet resultat menar att det inte är den lingvistiska naturvetenskapen som är problematisk, utan de bakomliggande faktorerna som ligger till grund för elevernas prestationer är bland andra bristfälliga erfarenheter och kunskaper om naturvetenskapliga begrepp (Hajer, 2015; Jobér, 2012; Lemke, 1990). Det naturvetenskapliga språket tycks utifrån de bakomliggande aspekterna vara exkluderande för många elever eftersom det är obekant, något som många elever inte kan identifiera sig med. Som tidigare nämnts, menar Lemke (1990) att lärare behöver vara uppmärksamma på detta, för att kunna arbeta språkutvecklande utifrån ett inkluderande perspektiv, oberoende av exempelvis klass. Hemförhållanden har betydelse av den aspekten att det existerar elever som inte mött natur-vetenskapliga ord i sin hemmiljö (Bailey et al, 2004; Hajer, 2015; Jobér, 2012; Olander, 2018). När lärare upptäcker detta tenderar de att sänka sina språkliga förväntningar med avseende att språket är för komplext. Konsekvenserna blir att undervisningsinnehållet anpassas på ett sätt som förenklar språket, vilket kan leda till en lägre måluppfyllelse (Karlsson, Larsson och Jakobsson, 2016). Faktorer som engagemang och intresse har stor betydelse för elevers kunskapsinhämtning då de är direkt kopplade till elevens egen föreställning om vad det naturvetenskapliga språket implicerar. Det innebär bland annat på att elever uppfattar och tolkar naturvetenskap som något de inte berättigade till (Hajer, 2015; Lemke; 1990). Det blir svårt för elever att skapa ett personligt band till den naturvetenskapliga undervisningen, eftersom de normer som grundar sig i synen på naturvetenskap, hindrar eleverna att kunna identifiera sig med den (Anderhag, 2014; Lemke, 1990). Det är därmed av betydelse att lärare är medvetna om de diskurser som reproduceras i makro- samt mikroperspektiv, med tanke på att de tycks upprätthålla normer och värderingar, som är kopplade till social klass (Jobér, 2012;

Schwarz, 2013).

Forskning antyder att intresset för naturvetenskap tycks vara högre i årskurs fyra men att det förändras till det sämre ju äldre eleverna blir (Oskarsson, Eliasson och Karlsson, 2017). Trots det pekar ytterligare forskning på att ämnesinnehållet redan på mellanstadiet kan upplevas som komplext och främmande. Detta beror på att eleverna uppfattar ämnesstoffet som mindre relaterat till det vardagsspråk samt föreställningar de besitter (Hajer, 2015). Detta menar

(24)

24

Abrahamsson, Malmberg och Pendrill (2019) är den betydande anledningen till att elever tappar engagemang och intresse för de naturvetenskapliga ämnena.

6.2 Betydelse för lärarprofessionen

Hur ska undervisning bidra till ett ökat intresse och engagemang? Ett exempel kan vara att arbeta med ämnesstoffet på ett vis som kopplar samman elevernas förförståelse och vardags-föreställningar. Lärare behöver undervisa på olika sätt som ingjuter och stöttar engagemang och självförtroende men även ge ett språkligt stöd. Detta kan göras genom att synliggöra de förkunskaper och erfarenheter eleverna har samt nyttja dessa (Abrahamsson, Malmberg och Pendrill, 2019; Hajer, 2015; Oskarsson, Eliasson och Karlsson, 2017). Lemke (1990) och Jakobson (2009) lyfter ytterligare ett tillvägagångssätt för en lukrativ undervisning och den bygger på att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Språket behöver tillåtas och användas på ett adekvat sätt genom social interaktion. Detta betonas som en betydelsefull faktor eftersom eleverna erhåller förutsättningar att kommunicera det naturvetenskapliga språket med egna ord, utan språkliga krav från läraren (Lemke, 1990). Annan forskning implicerar dock att det finns viss problematik kring den språkliga inlärningen som sker genom ett sociokulturellt lärande. Johansson (2009) påvisar att detta kan bero på att lärandet begränsas till att eleverna enbart lär sig hur de ska uttrycka sig men kan sakna den begreppsliga förståelsen. För lärare blir det centralt, då de behöver vara observanta på de konsekvenser som kan uppstå vid den här specifika typen av kunskapsinlärning.

Utbildningsvetenskaplig forskning kan användas för att utveckla skolverksamheten i Sverige. Den har också en viktig relevans för lärarprofessionen bland annat genom syftet att ständigt förbättra elevers lärande men även stötta lärarens vetenskapliga förhållningssätt som ska genomsyra undervisningen (Skolverket, 2020b). Som det nämns i bakgrunden ska kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena revideras till 2021. Den nya revideringen innefattar bland annat elevens förmåga att utveckla kunskaper om begrepp kopplade till naturvetenskap. Genom att applicera det Johansson (2009) har kommit fram till, skulle detta kunna dras paralleller till att undervisning bör utformas på ett vis som skapar förutsättningar att utveckla

(25)

25

den språkliga förmågan. Med den språkliga förmågan menar vi att eleverna ska kunna uttrycka sig samt inneha den begreppsliga förståelsen. Utöver detta får lärarens förväntningar på varje enskild elev och individuell lärsituation en stor betydelse med anledning av att det påverkar elevernas förutsättningar.

Forskningen indikerar att det språkliga intresset för naturvetenskap genomgår en förändring i mellanstadiet. Förändringen tycks ha en signifikant betydelse för hur elever presterar i ämnena. Lärarprofessionen behöver därmed uppmärksamma förändringen och arbeta med den på ett vis som motverkar de negativa konsekvenserna, såsom förlorat intresse och bristfälligt engagemang.

6.3 Avslutande tankar och vidare forskning

I den inledande fasen hade vi tankar om att undersöka föreställningen kring lärares förväntningar på elever, kanske specifikt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Trots allt ledde reflektioner och granskning av forskningsområdet till att inkludera flertalet aspekter.

Sammantaget tycks forskning inom valt problemområde antyda att det finns många bakomliggande aspekter som påverkar hur elever presterar i de naturvetenskapliga ämnena. Sambandet mellan orsak och prestation är komplext och tycks inte vara linjärt på grund av att flertalet aspekter inverkar på varandra. De bakomliggande aspekterna vi undersökt anser vi ha en stor inverkan på varandra och som påverkar elevernas prestation samt att de påverkas av de övergripande förväntningar som finns. Vilken aspekt som tycks ha störst påverkan är svårt att fastställa. Däremot kan förväntningar kopplas till vardera aspekter och det konstaterar möjligen av vilken betydelse lärarens förväntningar har på den individuella eleven. Trots att forskning påvisar att de språkliga aspekterna har en signifikant betydelse för hur elever presterar i de naturvetenskapliga ämnena tycks det existera individer som bryter mot vad resultatet hänvisar till (Jobér, 2012; Schwarz, 2013). Exempelvis förekommer det elever som presterar bättre än vad låga förväntningar borde resultera i, men även elever som trots höga förväntningar presterar sämre än väntat. Med detta kan komplexiteten synliggöras och leder oss vidare i reflektionen kring vilka ytterligare faktorer som är av betydande roll.

(26)

26

Svensk utbildningsverksamhet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollag 2010:800 1 kap, 5 §) och det ingår i läraruppdraget att fullfölja detta. Det är av stor betydelse att svensk utbildning ständigt granskas och diskuteras utifrån ett kritiskt perspektiv för att sedan utvärderas (Skolverket, 2020b). Forskningsområdet som vi granskat tycks tyda på ett samstämmigt resultat men utifrån ett kritiskt perspektiv tenderar forskningen att sakna ett motviktsperspektiv som analyserar de elever eller faktorer som bryter mot normen. Kanske behöver forskningsområdet ta hänsyn till fler aspekter som kan ge ett ännu bredare resultat som säger mer om varför elever presterar som de gör i de naturvetenskapliga ämnena. En sådan aspekt skulle kunna vara genus och då skulle en diskussion kunna föras utifrån begreppet intersektionalitet (De los Reyes och Mulinari, 2005). En annan problematik i forskningsgranskning är värderingsfrågan, eftersom det är svårt att synliggöra vilket önsketänkande som eventuellt grundat sig i forskningsresultaten. Vi har efter konsultationer valt ut forskningsartiklar som belyser problemområdet utifrån ett riktat perspektiv. Kvalitetsvärderingen blir därmed något avgränsad eftersom detta kan ha begränsat oss i vårt sökarbete. Vidare forskning skulle kunna undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med det naturvetenskapliga språket i nutid och framtid. Vad tänker berörda lärare om den nya revideringen och hur denna ska appliceras i den naturvetenskapliga undervisningen? Vilken syn har lärare på vilken betydelse förväntningar har i relation till det naturvetenskapliga språket i framtiden? I samband med detta kan enskilda lärare observeras för att möjligen kunna konkludera om huruvida lärarens förmedlade förväntan har en korrelation till elevers prestationer i det naturvetenskapliga klassrummet.

Som vi inledningsvis kortfattat beskrev utifrån Skolinspektionens rapport ”En skola med tilltro lyfter alla elever” (Skolverket, 2012), är det särskilt de elever i språkliga och/eller sociala svårigheter som är viktigast att ”se” och stötta. Rapporten publicerades 2012 kort efter den senaste läroplanen och vi kan inte låta bli att grubbla över om vilken betydelse rapporten haft i avseende kring just lärares förväntningar på sina elever.

(27)

27

7.

Referenser

Abrahamsson, C., Malmberg, C., & Pendrill, A-M. (2019). En Delfiestudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen. Nordina, 15(2), 128–144. Hämtat 2020-11-23 från https://journals.uio.no/nordina/article/view/5614/5899

Anderhag, P. (2014). Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science? [Doktorsavhandling, Stockholm University]. DiVa-portal. Hämtat 2020-12-10 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:753992/FULLTEXT02.pdf

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bailey, L. A., Butler, A. F., LaFramenta, C., & Ong, C. (2004). Towards the Characterization of Academic Language in Upper Elementary Science Classrooms. [Doktorsavhandling, CRESST/University of California, Los Angeles]. Hämtat 2020-12-07 från

https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED483387.pdf

De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Hajer, M. (2015). Del 1. Introduktion – språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-11-16 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/003_Framja-elevers-larande-

NO/del_01/1.%20Introduktion%20spr%C3%A5kutvecklande%20arbetss%C3%A4tt%20i%2

0NO.pdf

Jakobson, B. (2009). Från begrepp till utforskande arbetssätt – forskning om NO-undervisning i grundskolans tidigare år. Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad samt författaren. Hämtat 2020-11-18 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902831/FULLTEXT01.pdf Jobér, A. (2012). Social class in science class. [Doktorsavhandling, Malmö Universitet]. Hämtat 2020-11-11 från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/14071/Anna%20Jober%20muep.pdf?sequence=

2&isAllowed=y

Jobér, A. (under utgivning). Utbildningssociologiska perspektiv på skola och utbildning. I M Serder & A Jobér (red.) Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

(28)

28

Johansson, T. (2009). Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(4), 277–292. Hämtat 2020-12-07 från

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1245/1090

Karlsson, A., Larsson N. P., & Jakobsson, A. (2016). Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 21(1–2), 30–55. Hämtat 2020-11-24 från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1423/1267

Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning and values. Norwood: Ablex Publishing. Hämtat 2020-11-16 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED362379.pdf

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Olander, C. (2018). Considering Grand Challenges in Biology Education: Rationales and proposals for future investigations to guide instruction and enhance student understanding in the life sciences. The American biology teacher, 80(7), 487. Hämtat 2020-11-20 från

https://doi.org/10.1525/abt.2018.80.7.483

Oskarsson, M., Eliasson, N., & Karlsson, G. K. (2017). Verkliga vardagssammanhang i årskurs 4 eller kontextlös kunskap i årskurs 8? Nordina, 13(1), 36–51. Hämtat 2020-12-07 från

https://journals.uio.no/nordina/article/view/2878/3866

Schwartz, A. (2013). Pedagogik, plats och prestationer. En etnografisk studie om en skola i förorten. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. DiVa-portal. Hämtat 2020-12-08 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:877047/FULLTEXT01.pdf

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Singh, K., Granville, M., & Dika, S. (2002). Mathematics and science achievement: effects of motivation, interest, and academic engagement. The Journal of Educational Research, 95(6), 323-332. Hämtat 2020-11-24 från

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00220670209596607?casa_token=loqaWXV

(29)

29

Sjøberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2012). En skola med tilltro lyfter alla elever – Skolinspektionens erfarenheter och

resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011. Hämtat 2020-11-12 från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-

stat/granskningsrapporter/regeringsrapporter/arsrapport/arsrapport-2011/regeringsrapport-en-skola-med-tilltro-lyfter-alla-elever-1-juni-2012.pdf

Skolverket (2014). Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Hämtat 2020-11-12 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3263

Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Hämtat 2020-11-12 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket. (2019b). Ämne – Biologi [Ämnesplan]. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-11-12 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRBIO01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2020a). Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-11-12 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-

prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan#h-Vadarnyttideandradekursplanerna

Skolverket. (2020b). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-12-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet

References

Related documents

economic activity by examining process and performance of entrepreneurial discovery and exploitation in independent and corporate ventures. While we have already seen that new

Det framkommer även att de anhöriga upplever det som viktigt att få egentid för att orka vårda personen med demenssjukdom.. Detta lyfter även Hammond-Collins, Peacock

Pedagogerna upplever att de utifrån det relationella perspektivet har lagt ner ett stort arbete med miljön för att skapa positiva förutsättningar för barnens samtal och lek men att

Previous studies therefore raise important questions that need to be explored further regarding acupuncture treatment such as type of stimulation (electrical versus manual), number

The IEH should obtain maximum output energy per pulse by reducing the energy output time scale and/or increasing the loss time scale, without reducing the energy input.. First, a

Det är tänk- värt och lärorikt att konstatera,_ att hr Erlander inte bara förlorat sin- net för parlamentarismens spelreg- ler, som hr Mehr gjorde, utan ock- så i

Tolkningar av analysen, inom den grupp som berörs av studi- en, är att elever med en positiv inställning till eller stort intresse för musik anser att detta är något som bör

Undervisningen ska utgå ifrån elevernas verklighet och vardag (Skolverket, 2017), och eftersom sociala medier är ett sätt för många att umgås på är det inte bara relevant utan