• No results found

Kartläggning av nyanlända elever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kartläggning av nyanlända elever"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Kartläggning av nyanlända elever

Mapping the knowledge of newly arrived students

Ammuna Mohammad Ali

Nagham Alhamidi

Lärarexamen 270 hp

2011-01-18

Examinator: Johan cato

Handledare: Laid Bouakaz

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)

2

Förord

Vi är två modersmållärare som har jobbat på flera olika skolor inom Malmö kommun. Vårt uppdrag som modersmållärare är att handleda nyanlända elever och lära de det svenska språket samt utveckla deras kunskaper så att de får en bra skolgång. Vi vill med våra studier fördjupa oss och samla kunskaper om kartläggning för att utnyttja det i vårt bemötande och undervisningen av nyanlända elever.

Ett stort tack till vår handledare Laid Bouakaz som medverkat med sin ambition och värdefulla synpunkter, vi vill också tacka de lärarna som deltagit i vår studie och med sina svar upplyst oss om kartläggningsprocesen.

(3)

3

Abstract

I klassrummet möter lärarna barn med olika kulturer och bakgrunder. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla barn i klassen får det de behöver för att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal skolor gör pedagogiska kartläggningar på nyanlända elevernas kunskaper och färdigheter, och hur de använder resultatet av kartläggningen för att ordna och anpassa undervisningen för nyanlända elever.

I denna studie kommer vi att använda en teoretisk del som består av beskrivning av olika teorier om kartläggning av nyanlända elever. Den andra delen består av information och kunskaps insamling som rör kartläggning och en del av det som skrevs kring ämnet, försöker vi hitta gemensamheter i de olika studier om kartläggning och se vilka svårigheter man bemöter. Frågorna är de samma för alla och ger möjligheter till intervjuade personer att svara fritt. Intervjupersonerna är verksamma lärare och specialpedagoger. I intervjuerna får pedagogerna berättar om sina erfarenheter om kartläggning.

Resultatet från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning ger större förståelse att känna igen nyanlända elevernas förmågor i de olika skolämnena. Dessutom hjälper

kartläggningen att genomföra en väl planerade undervisningen för att öka elevernas språkutveckling.

(4)

4

Innehåll

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställningar ... 6

3. Centrala begrepp ... 7

4. Litteraturöversikt... 8

4.1 Nyanlända elever ... 8

4.1.1 Kartläggningen och elevernas bakgrunder och erfarenheter ... 8

4.1.2 Svårigheter med kartläggning ... 9

4.1.3 Modersmålslärare och kartläggning ... 10

4.2 Vad säger styrdokumenten om kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper? .... 11

4.2.1 Kartläggning och lärande ... 11

4.2.2 Brister i kartläggning och kartläggningsmaterial ... 12

5. Metod ... 14

5.1 Val av datainsamlingsmetod ... 14

5.2 Genomförande ... 15

5.2.1 Intervjuer med pedagogerna ... 15

5.2.2 Databearbetning ... 15

5.2.3 Förskningsetiek ... 16

6. Resultat och analys ... 17

6.1 Kartläggnings process ... 17

6.2 Vilka som utför kartläggningen ... 18

6.3 Vikten av kartläggning ... 19

6.3.1 Kartläggningen ger en bild av nyanlända elevernas kunskaper ... 20

6.4 Intervju med två förberedelseklass lärare... 20

6.4.1 Analys av intervjuer med lärarna i förberedelseklassen ... 22

6.5 Kartläggnings betydelse för lektionsplanering ... 22

6.5.1 Lärarens förhållningsätt till gruppering av nyanlända elever ... 23

6.5.2 Att tänka på vid arbetet med ny anlända elever ... 23

6.5.3 Analys av intervjuer med lärarna i årskurs 4-6 och 7-9 ... 24

7. Sammanställning av fördelar med kartläggningen ... 26

8. Discussion och slutsats ... 27

9. Referenser ... 29

(5)

5

1. Inledning

Det kommer många nyanlända elever från olika länder till Sverige, 1 500 människor söker asyl dagligen och under 2015 har cirka 90 000 människor sökt asyl i landet (Migrationsverket). Mellan januari och oktober 2015 ansökte 23 349 ensamkommande barn om asyl i Sverige. Varje elev har med sig sina kunskaper och erfarenheter. Det ställer stora krav på skolorna att hitta olika pedagogiska sätt för att få den likvärdiga utbildning som nyanlända elever behöva (Bunar, 2015). Skolverket har skapat gemensamt kartläggningsmaterial för att hjälpa skolan och läraren att diagnosera och hitta både starka som svaga punkter hos varje elev. Skolverket läger fokus på elevens kunskaper "Vid mottagandet av en nyanländ elev ska skolan ta reda på vilken nivå elevens kunskaper ligger på för att kunna anpassa undervisningen på ett ändamålsenligt sätt" (skolverket, 2008).

En hel del studier har gjorts kring kartläggning och dess vikt för nyanlända. Även om de studier inte är så många men de täcker en del fakta och lyfter upp många frågor och vad som ska göras för nyanlända elever. Det är inte bara kunskaps nivå som ska utredas utan ännu viktigare elevens hälsa och dennes psykologiska tillstånd. Henry Ascher, som är professor i folkhälsovetenskap, docent och överläkare i barnmedicin, menar att " En pedagogisk karläggning bör göras liksom en psykologisk basutredning via skolpsykolog för att därefter ta ställning till om man behöver gå vidare med en specialstutredning" (Otterup & Kästen-Ebeling, 2014).

Vi valde detta ämnet därför att vi upplevde under de sista fyra åren att många nyanlända elever har kommit till skolan där vi jobbar. Tillsammans med specialpedagogen fick vi jobba med kartläggning och då väckte ämnet stor intresse hos oss. Många av de elever som vi kartlagde var duktiga men det språket som var stor hinder för dem. De kunde inte vissa deras kunskaper vilket gjorde att de blev placerade på lägre nivå men under modersmålslektionen visade det sig att eleverna har mycket kunskaper. Detta i sin tur väckte det störste intresset hos oss. Vi började ifrågasätta om vilka kartläggningsmetoder, underlag och blanketter som man använder till kartläggning samt om de är tillräckligt att ge en klar bild över elevens kunskaper och eventuella svårigheter.

(6)

6

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur kartläggningsprocessen genomförs men även att undersöka vilken roll den spelar för lärarna och elevernas lärande och vilken betydelse kartläggning har för lärarna och nyanlända elever.

Frågeställningar:

 Hur genomförs kartläggningsprocessen och på vilket sätt används resultaten?

 Vilka kan vara delaktiga i kartläggning av nyanlända elever?

 Vad hjälper kartläggning lärare med?

(7)

7

3. Centrala begrepp

Vi kommer att använda dessa begrepp i vår studie:

Nyanlända elever: Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket (Skolverket 2007).

Kartläggning: Med kartläggning menas att skolan ska ta reda på vilken nivå en ny anländ eleven kunskaper ligga på för att anpassa undervisningen på ett ändamålsenligt sätt (Skolverket 2008).

Studiehandledning: Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Föräldrar och skola samtalar om elevens behov av studiehandledning. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål (Skolverket 2008).

Modersmål: Modersmål är det språk som ett barn lär sig först och det redskap som barnet använder för att förstå sin omvärld och utveckla sin identitet. Barn som växer upp i tvåspråkiga familjer kan ha två olika modersmål (Skolverket 2002).

(8)

8

4. Litteraturöversikt

Det finns brist på forskningsstudier och undersökningar kring nyanlända elever, däremot finns det många studier om inlärningsprocesser samt fördelen med studiehandledning på elevens modersmål (Bunar, 2010). Vi kommer därför mest att använda oss av skolverkets rapporter, Bunar (2010, 2015), Anniqa Sandell Ring & Arash Hassanpour (2015).

4.1 Nyanlända elever

4.1.1 Nyanlända elevernas bakgrunder och erfarenheter

Nyanlända eleverna kommer från olika länder och har olika bakgrunder, kulturer och

erfarenheter. De befinner sig på olika kunskaps nivåer och förmågor därför är det viktigt med individuell kartläggning så att de får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i respektive ämne i den svenska skolan. Det krävs en noggrann planering för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov (Bunar, 2010).

Att fånga elevers kunskaper och försöka utgår från elevernas erfarenheter är en stor nödvändigt utmaning för lärare (Sandahl, 2012).

De sociala och kulturella bakgrunder utgör en viktig del av det som man borde titta på när man formar material till kartläggning. Bouakaz, som är forskare inom pedagogik, i boken

”Nyanlända och lärande” kapitel 6 tar upp de villkor som forskarna (Brown och Cocking)

betonar för att effektivisera lärandet hos ny anlända elever. Lärarna bör veta om elevens bakgrundskunskaper, tidigare skolerfarenheter, rutiner och hur de brukar inhämta dessa kunskaper för att sedan ger den stöd eleven behöver.

Lärarna ska ta hänsyn till elevernas livserfarenheter och de kunskaper som de skaffade i den sociokulturella kontext de befunnit sig i tidigare samt till elevens lär identitet vid kartläggningen (Bouakaz & Bunar 2015).

Anniqa Sandell Ring, som arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), vid Stockholms universitet, & Arash Hassanpour, som är modersmålslärare i Linköping, påpekar att ” Vid kartläggning är det nödvändigt att man som lärare försöker fånga och sedan utgå från elevens erfarenheter och referensramar ” (Sandell & Hassanpour 2012). De menar att läraren

(9)

9

måste ge eleven tid vid diagnosen i kartläggning för att hinna visa förmågor och beskriva sina åsikter i grundkunskaper och antecknar det som kan och är bra på.

Enligt Bergendorff, som är utvecklingsledare i Växjö kommun för nyanlända familjer, är syftet med kartläggningen är att den ska vara vägledande i planeringen av den fortsatta undervisningen och inte för att värdera elevens kunskaper. Hon skriver att det som sker i kartläggningen och samtalet handlar i hög grad om att:

Identifiera individens styrkor och att skapa lust att lära och utvecklas i ”det nya” sammanhanget, såväl för barnet som för vårdnadshavarna. För att detta ska kunna ske, måste ”det gamla” synliggöras och tillmätas ett värde så att det kan befrukta det nya och skapa nya möjligheter

(Bergendorff, 2014, s 39).

4.1.2 Svårigheter med kartläggningen

Kartläggning är inte ett lätt uppdrag att utföra och självklart kräver den flera resurser och aktiv delaktighet av personal för att utföras. På uppdrag av Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet och Skolverket, har Nihad Bunar, som är professor i Barn- och

ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, kartlagt forskningen inom området nyanlända och lärande (Bunar 2010). Översikten visar att forskningsunderlaget inom området är bristfälligt i Sverige. Den forskning som finns riktar bland annat kritik mot bristande policyplaner, mot oklarheter i vilka regler som styr övergången till ”ordinarie” klass och mot bristande närvaro av modersmålslärare och studiehandledning på modersmålet. Bunar menar att det krävs mer forskning och tydliga riktlinjer om mottagande, organisering och hantering av nyanlända elever för att skolan ska kunna skapa goda förutsättningar för dessa elevers lärande och utveckling (Bunar 2010).

Han tillägger att det är en komplex process och kan ta lång tid att insamla material för varje elev och analysera informationen för att sedan kunna koppla den till undervisningen. En väl

genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (Bunar 2010).

(10)

10

Bouakaz och Bunar i kapitel 6 diagnos lyfter upp problematiken och svårigheten med

kartläggningen "Kartläggning är ett stort och omfattande arbete som kräver resurser, kompetens och väldigt mycket träning av dem som jobbar med det” (Bouakaz och Bunar 2015, s. 278?). Detta har Bergendorff (2014) tagit upp och anser att personalen som arbetar med

skolintroduktionen arbetar efter fasta ramar kring hur samtal, kartläggning och bemötande bör gå till.

Kartläggningen av nyanlända elever görs i många skolor vid elevens inskrivning på skolan, då eleven svarar på flera frågor om sin tidigare skolgång och vilka ämne lästs. Den korta intervjun med eleven kan inte visa elevens faktiska kunskaper. Kartläggning av elevens tidigare kunskaper sker sällan i samarbete med studiehandledare eller modersmålslärare. Elevens kunskaper i modersmålet i de flesta fall kartläggas ostrukturerad (Källstad, 2012). Källstad tillägger:

Trots att skolorna i de flesta fall, genom samtal med eleven, tar reda på tidigare

skolbakgrund inför skolstarten så är det vanligt att grupplaceringen blir densamma för i princip alla nyanlända elever. Detta beror på att skolorna grundar sin placering enbart på kunskaper i svenska språket. Med kunskaper i svenska språket som bedömningsgrund är alla elever, oavsett tidigare skolgång, lika mycket nybörjare. Däremot kan elever med tidigare skolerfarenheter ofta gå vidare till nya, mer avancerade grupper, tidigare än elever utan tidigare skolbakgrund.

(Källstad, 2012).

4.1.3 Modersmålslärare och kartläggning

Modersmålslärare bör delta i kartläggningen av nyanlända elever eftersom de arbetar med studiehandledning och kan därför bedöma elevens kunskapsnivå. Detta påpekas i flera studier och i litteraturen (Axelsson 2015, Bouakaz & Bunar 2015). Samarbetet med modersmålslärare vid kartläggning ger bredare förståelse om elevens kuskaper ”Nyanlända elever slussas in i verksamheten kontinuerligt under hela läsåret, vilket innebär att lärare måste ges tid för sitt arbete med kartläggning och att arbetet måste ske i samarbete med

(11)

11

Hassanpour, 2013, s. 105) tillägger också att det är betydelsefullt att samtal om lärande förs mellanmodersmålslärare och övriga lärare för att all personal ska ha en förståelseför elevens tidigare erfarenheter och hur det kan påverka lärandet i den nya kontexten.

Nyanlända elever har rätt till studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning om eleven har grundläggande kunskaper i sitt modersmål (Skolverket 2008). Elevernas modersmål har en stor roll för att förstå ord och begrepp. De allmänna råden betonar därför vikten av att lärare samarbetar i kartläggningsarbetet: ”För att få en så god bild som möjligt av elevens tidigare kunskaper och förmågor är det av stor vikt att klasslärare och ämneslärare samarbetar med modersmålsläraren eller den lärare som ger studiehandledning på modersmålet” (Skolverket, 2008:12). Samarbetet mellan studiehandledare, modersmålslärare och övriga lärare i skolan är jätteviktig för språkutveckling hos nyanlända elever.

4.2 Vad säger styrdokumenten om kartläggning av nyanlända elevers tidigare

kunskaper?

Kartläggningen är ett uppdrag från Skolverket, att skolan ansvarar för att bilda ett resurscentrum för att hjälpa nyanlända elever att lära sig språket och inkluderas i skolan för att komma in i samhället. Efter att pedagoger kartlägger eleverna, placeras de i förberedelseklassen och börjar samarbete mellan olika lärare liksom svenska som andra språklärare, modersmålslärare och eventuellt speciallärare för att planera och driva elevens undervisning utifrån elevens starka sidor.

4.2.1 Kartläggning och lärande

År 2008 gav Skolverket ut ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever”, som syftar till att nå en likvärdigutbildning för alla elever. I de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever står det att skolan bör ta ansvar vad gäller mottagande och utbildning. Den ger också riktlinjer för hur kartläggning av elevens kunskaper bör ske. En kartläggning bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. Den ska ge eleven möjligheter att uttrycka sina åsikter och påverka sin situation. Eleven ska ta den tid de behöver för att kunna visa sina kunskaper. Det är också viktigt att låta föräldrar och elever komma till tals och att tala om sina åsikter. Vid kartläggning bör skolan:

(12)

12

• kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk.

• kartlägga elevens kunskaper i alla ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning.

• ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras.

• genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare.

Genom kartläggning och samtal skapar man lust att lära elever, genom att bekräfta och sätta värde på de kunskaper och styrkor som eleven har med sig vilket vidare leder till motivation för lärande i det nya sammanhanget. Vidare bör skolan utarbeta rutiner när det gäller hur och vem som ska genomföra kartläggningen, hur den ska dokumenteras, följas upp samt hur

undervisningen ska planeras och bedrivas utifrån varje elev. Man menar att en pedagogisk kartläggning bör vara bred och utgå från elevens styrkor och inte svagheter. För att få en så bred bild som möjligt av elevens kunskaper för att därefter kunna anpassa och planera undervisningen utifrån eleven betonas vikten av ett gott samarbete mellan lärare, ämneslärare, modersmålslärare eller studiehandledare. Vidare menar man att kartläggningen tar tid och bör genomföras stegvis samt återkommande i takt med att elevens förutsättningar ändras och utvecklas (Skolverket 2008).

Informationen som samlas om elevens grundkunskaper och erfarenheter via kartläggning skulle hjälpa läraren att planera och välja lämpligt material samt metoder som anpassar den nyanlände elevens individuella förutsättningar och behov (skolinspektionen, 2013, s. 7). Detta är vad Lgr11 kräver också: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr11, 1 Kap, 1§)

Att fånga elevers kunskaper och försöka utgår från elevernas erfarenheter är en stor nödvändigt utmaning för lärare (Skolverket2008).

Det är viktigt att kartlägga elevens grundkunskaper i alla ämnen för att kunna planera en anpassad undervisning.

En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen kan ligga till grund för individuell planering av undervisning. Ofta begränsas kartläggningen bara till kunskaper i svenska.

(13)

13

4.2.2 Brister i kartläggning och kartläggningsmaterial

Anpassning av undervisningen för nyanlända elever beror många gånger på bristfällig

kartläggning på skolorna. Trots att det finns olika rapporter som behandlar hur nyanlända elevers skolgång kan och bör utvecklas, vad som främjar elevernas lärande, vilka bakgrundsfaktorer som påverkar elevers resultat och möjligheter, hur organisationen kring nyanlända elevers skolgång kan och bör planeras och utvecklas så visar granskningar som gjorts bland annat av

Skolinspektionen (2009, 2014) att undervisningen av nyanlända elever fortfarande är bristfällig. Det finns en stor variation i hur kommuner och skolor hanterar undervisningen av nyanlända elever samt att det saknas kartläggningsmaterial och kompetens för att kartlägga och arbeta med nyanlända elever för att främja deras lärande och utveckling.

Skolinspektionens granskning (2014), som gjordes under november 2013 till januari 2014 i tio kommuner visar att många av de svagheter och brister, som framkommit i granskningen kan relateras till en bristfällig kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Ingen av skolorna som granskades genomför gedigna kartläggningar samt använder dessa för att planera, anpassa och bedriva undervisningen efter nyanlända elevers olika behov och

förutsättningar. Bland kommunerna förekommer det fortfarande en stor variation när det handlar om hur kartläggningsmaterial används. En del skolor upprättar egna material, men det är även vanligt att lärare skriver egna underlag och omdömen om elevernas kunskaper. Detta leder till att undervisningen för nyanlända elever inte är individanpassad.

Forskning, rapporter och granskningar bekräftar att skolsituationen för nyanlända elever är i behov av utveckling och förbättring. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som beräknas vara klart 2016.

(14)

14

5. Metod

I vår studie kommer vi att använda den kvalitativa metoden med intervjuer, för att samla in information från de pedagoger som deltog i vår studie. Vi valde den metoden för att få

information om kartläggnings syn och uppfattning av undervisningen och bilda en uppfattning utifrån pedagogernas roll perspektiv. Vi kommer genom kvalitativ metod beskriva pedagogernas olika åsikter. Den metoden lär oss hur vi kan samtala och ställa frågor.

I boken ”Den kvalitativa forskningsintervjun”(1997) nämner Steinar Kavle fördelarna med kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer kan leda till att kunskapsutbyte sker mellan individerna beroende på kommunikationens upplägg. Kavle påpekar vikten av samspel i intervjuer och hur detta kan påverka intervjuresultatet. Kavle nämner även forskningsintervjuer och innebörden med dessa. Forskningsintervjuer är ett samtal mellan individer som ger

möjligheter till utveckling beroende på hur dialogen är upplagd. Konversationen och åsikterna i intervjun bygger på samtalet mellan de ingående individerna i intervjun.

5.1 Val av datainsamlingsmetod

Vår studie bygger på en metod nämligen intervjuer. Vi kommer att använda oss av semi-strukturerade intervjuer för att undersöka pedagogernas uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper. Intervjuerna består av ett antal frågor av semi-strukturerade karaktär, som ger möjligheten för intervjuade personer att svara fritt. Vi tror att intervjuerna kommer att bli till stor hjälp för att ge oss ett användbart resultat, eftersom de utgår ifrån pedagogernas erfarenheter och upplevelser.

Med valet av öppna intervjuer som datasamlingsmetod vill vi samla intressanta information som svarspersonerna upplever i skolan. Fördelen med denna metod är att få så mycket som möjligt data som hjälper oss att få en klar uppfattning om ämnet kartläggning. En annan fördel är att man kan anpassa förmulering av en fråga så att den kan upplevas lika av olika personer och man kan öka chansen att frågorna uppfattas lika av intervjupersonerna (Rosengren & Arvidsson 2002). De menar att det finns möjlighet att förklara till intervjupersonerna de svåra frågorna. Däremot finns

(15)

15

det några begränsningar med denna datainsamlingsmetod. Den kräver mer tid och stor

arbetsinsatser (Rosengren & Arvidsson 2002). Frågorna som vi ställde till intervjupersonerna var korta och lätt att förstå. Vi ansåg att denna datainsamlingsmetod passade bäst med vår studie.

5.2 Genomförande

5.2.1 Intervjuer med pedagogerna

Undersökningen genomfördes i två skolor i Malmö kommun. Målgruppen var elever i två grundskolor årkurs 1 -6 och 7- 9. Alla intervjuer har skett under arbetstid. Intervjupersonerna är en rektor, två lärare som undervisar i en förberedelseklass, två speciallärare, en samordnare för nyanlända elever på gymnasiet samt två specialpedagoger och fyra lärare som undervisa eleven mellan 4-6 och 7-9. Två av de lärarna hade utbildat sig i svenska som andra språk, medan de andra har utbildning i andra ämnen. Pedagogerna som vi intervjuade hade erfarenhet mellan 10 och 39 år. Det var ingen lätt uppgift att hitta lämpliga tider som passar intervjupersonerna.

Tre av de intervjuerna var i ett rum som en av oss brukade vara i. De andra var i lärarnas klas-ser. Lärarna hade själva valt detta. Samordnare intervjuades i hennes rum på gymnasiet. Hon var väldigt snäll och rar. Vi hade intresse för hur de bedömer nyanlända elever som inte klarat årkurs 9. Vi fick hjälp av en lärare som jobbar där för att få tid att intervjua samordnaren.

Intervjutiden varade mellan 25 och 40 minuter. Under intervjutiden spelade vi in intervjuarna för att kunna lyssna. Några frågor ställdes spontant under intervjun.

5.2.2 Databearbetning

Efter insamling av intervjuerna lyssnade vi på inspelningar och skrev ner allt som sägs i

intervjun och hoppade över det som inte gav någon relevant information. Att analysera data var mycket krävande både mentalt och tidmässigt. Vi började med samling och sortering av

datamaterialet och försökte sedan hitta gemensamma ledtråder som leder oss till intervjuarnas synpunkter om kartläggningen av nyanlända elever. Alla lärarens namn är anonyma och vi använder falska namn istället.

(16)

16

5.2.3 Forskningsetik

I vår studie har vi följt de fyra vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011) och bejakat de krav som ställs på forskaren för att skydda intervjupersonerna. Vi har enligt informationskravet och samtyckeskravet informerat alla deltagare i undersökningen om studiens syfte och att det är frivilligt att delta i studie samt att de när som helst kan avbryta det. Konfidentialitetskravet som ger deltagarna i undersökningen rätt att vara helt anonyma och obehöriga kan inte ta del av deras personuppgifter. Informanterna i vår studie ges påhittade namn. Nyttjandekravet betyder att alla uppgifter om deltagarna användas endast för forskningsändamål.

(17)

17

6. Resultat

Data som vi fick genom intervjuerna kommer vi att presentera i denna del av studien. Resultatet beskriver hur kartläggningsprocessen genomförs, vilka som utför kartläggningen, vikten av kartläggningen och kartläggningsmaterial som skolorna använder.

Intervjuen med samordnare, rektor, lärare, special lärare och special pedagoger och lärarna redovisas och analyseras med koppling till litteraturen som vi presenterade i litteraturöversikt.

6.1 Kartläggnings process

En intervju var med samordnare Helen för nyanlända elever i en gymnasieskola. Intervjuare: Finns det specifikt material för kartläggning?

Helen: Ja i matematik finns ett test som lärarna skapade ett s.k. Intets. Detta ser mattelärarna över varje år och det börjar med väldigt enkla uppgifter utan problemlösningar.

I engelska görs kartläggningen efter att de börjat och görs av den undervisande läraren. Materialet görs lokalt på skolan och köps inte in.

Skulle eleven inte kunna svenska, får de skriva en berättelse på sitt modersmål som en lärare sedan får läsa och översätta.

Intervjuare: Hur stor noggrannhet ger kartläggning över nyanländas kunskap? Helen: Engelska gör vi inte här, men matte och svenska görs här. Svenskan avgör

klassplaceringen och även matten kan påverka detta t.ex. att man inte vill blanda elever med åk 8 nivå med högre nivå.

Intervjuare: Hur stor vikt lägger man på kartläggningsresultat?

Helen: Det avgör vilka klasser eleverna hamnar i. Detta kan komma att ändras efter ett nytt testresultat som kommer i november vilket kan leda till att eleverna flyttas i januari. Enbart elever med låga tidigare testresultat testas igen.

Intervjuare: Använder ni samma kartläggningsmetod till alla åldrar?

Helen: Ja, eleverna som är mellan 16 - 20 år gamla får samma kartläggningsmetoder. Intervjuare: Brukar ni anlita tolk eller modersmålslärare?

(18)

18

Helen: I första hand är det ”coacher” som anlitas och är flerspråkiga och kan därför bidra med hjälp vid mötena. För nya elever känns detta betryggande då denna personal är med från uppropet och fortsätter vara med.

Intervjuare: För vem är kartläggningen?

Helen: Kartläggning görs på nya barn som man kartlägger i olika ämnen för att se hur de ligger till i olika ämnen och för att så småningom kunna hjälpa eleverna att uppnå målen.

Även barn som kommer från andra skolor kan behöva kartläggas då vi inte riktigt vet ifall de är kartlagda sedan tidigare samt ifall de har tillräckligt med kunskap.

Frågorna till samordnare finns i (Bilaga 1)

6.2 Vilka som utför kartläggningen

Vid intervjun med rektor har vi kommit fram till att de som är delaktiga i kartläggning av nyanlända elever är eleven, familjen, förberedelseklasslärare, specialpedagogen eller

speciallärare och modersmålslärare som medverkar i värdering av elevens kunskaper (Axelsson 2015, Bouakaz & Bunar 2015). Även skolans sjuksköterska träffar eleven för att kontrollera dennes hälsotillstånd. Skolsköterskan får informera läraren om elevens hälsa ifall föräldrar inte motsätter sig detta. Misstänker man att eleven har allvarligt hälsoproblem så meddelas läraren om detta.

Vi har eget rutiner som jag träffar först med respektfullt och berätta lite gran vad vi har i förberedelse klass och om skolplikt och skolsystemet i Sverige sen träffar de förberedelseklass lärare och berätta om underlag och praktiska information om detta. (Rektor)

Frågorna till rektor finns i (Bilaga 2)

Gemensamt material som kan användas av alla skolor kommer att vara klar och utges av

Skolverket 2016. Vid kartläggning använder specialläraren Emma som jobbar i första grundskola 1-6 material skapad av Anita Bergquist (Bilaga 8). Hon har använt materialet för årskurs 4 - 6, men det är nog möjligt att använda det även för andra årskurser.

(19)

19

Specialläraren Sanna som jobbar i den andra skolan åk 7-9 använder samma material av Anita Bergquist. Emma sa att visa läraren i skolan tycker att det är bättre med egna material. Detta betyder att har vi brist med material.

6.3 Kartläggnings betydelse för lektionsplanering

Kartläggning är viktig när man planerar sin undervisning. Man kan anpassa det efter varje elevs kunskapsnivå. Det har att göra med vad man vill kartlägga och med elevens ålder och skolgång (Bunar, 2010, Skolverket 2008).

Båda tidigare nämnda specialpedagogerna tycker att ett bra sätt att arbeta med för att utveckla språk och lärande hos nyanlände elever är samtal och diskussion kring ämnet och innehåll med hjälp av modersmålsläraren (Skolverket 2008). De nyanlända eleverna bör få stöd på deras modersmål i alla ämne. Det är en bra metod för att veta mer om eleven och för eleven att stärka sitt självförtroende och utveckla sina kunskaper. Eleverna kan på sådant sätt diskutera och uttrycka sina åsikter. (Bilaga 5)

Utifrån de svaren som vi har fått vid intervjuerna från lärarna som undervisar nyanlända elever mellan årkurs 4-6 (Åsa och Lisa) och 7-9 (Louise och Alice) framgår att alla var positiva till kartläggning och dess betydelse för lektionsplanering. Lärarna tycker att det underlättar för genomgången och kartläggningen ger snabbare möjlighet till en riktad undervisning och den hjälper att gå vidare så att eleverna kan uppnå målen och hjälper att planera utifrån

elevenskunskap. Detta betonar även Anniqa Sandahl, (2012) och Skolverket (2008). Det är positivt att lärarna har bra syn på kartläggnings resultat för att kunna ta till sig den på bästa möjliga sätt. Den har en stor betydelse, menar alla lärare

Alla pedagoger som deltog i intervjuerna var överens om vikten av kartläggningen för nyanlända elevernas språkutveckling och kunskapsutveckling samt för elevens skolframgång. Vid intervjun med speciallärarna framkom att några nyanlända elever har goda kunskaper med sig i olika ämnen medan andra har ganska lite kunskaper och en del har inte alls någon kunskap utan vissa av dem är till och med analfabeter. En av de speciallärarna jobbade tolv år med nyanlända elever

(20)

20

medan den andra jobbade tio år. Båda tycker att kartläggning är ganska bra, men behöver komplettering genom samtal med studiehandlednings och modersmålslärare (Skolverket, 2008). Både speciallärarna tycker att kartläggningsresultat har stor betydelse eftersom läraren får en grund att stå på. Lärarna kan sedan arbeta vidare med elevernas språkutveckling. En av de speciallärarna har sagt: ”Kartläggningen blir då ett värdefult sätt att kunna komma åt vad eleverna har i bagaget med sig"( Emma). Detta har (Bouakaz & Bunar 2015) tagit upp i boken

”Nyanlända och lärande”.

Frågorna till speciallärare finns i (Bilaga 2)

6.3.1 Kartläggningen ger en bild av nyanlända elevernas kunskaper

Pedagogerna måste tänka på hur de ska använda kartläggningen för att hjälpa eleverna så mycket som möjligt. De flesta kartläggningar ger en helhetsbild av elevens behov.

Det är viktigt med kartläggning av de nyanlända eleverna. Det ingår i lärarens uppgift. Elevernas skolgång skiljer sig mycket. Vissa har god skolbakgrund andra har aldrig varit i skolan. Därför är det viktigt med kartläggning för att visa läraren hur de ska planera undervisningen. (Bouakaz & Bunar 2015).

Vid intervjun med skolans rektoren betonar hon detta:

De nyanlända elever som kommer från olika länder är på olika nivåer, vissa var inte i skolan tidigare och de har inte bakkunskap t.ex.(de som kommer från somalien) och vissa elever som de kan mycket och de få högre betyg på grund av sin skolbakgrund t.ex.(eleven som kommer från Irak och Syrien) där för är vi extra noga med kartläggning. (Bilaga 3).

Rektorn menar att det är viktig att jobba med kartläggning och få hjälp av modersmållärare för att det är svårt för skolan att förstå på vilket nivå eleven ligger. Med kartläggning blir bilden av eleven tydligare och det blir lättare att bedöma eleven (Skolverket, 2008).

6.3.2 Lärarens syn på kartläggnings syfte för undervisning

Linda har jobbat i 39 år med de ny anlända elever. Hon tycker att kartläggningen är ett uttryck som uppkommit på senare år och har gått ut på att bedöma vad eleverna kan och vad de saknar

(21)

21

för kunskap. Det avser att hjälpa oss bedöma vart en elev ska hamna. Det kan vara så att en elev inte kan svenska men är duktig i matte, då ska man inte behöva börja om från början med matte när de redan har kunskaperna.

Kartläggningen kommer in här för att man ska kunna veta vad barnet kan och vilka åtgärder som skall göras. En kartläggning tycker hon bör göras inom två månader från elevens ankomst, sedan kan man alltid fortsätta utveckla kartläggningen. Detta görs för att eleven inom två månader skall vara klassplacerad. Hon hänvisar till Skolverket i (Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång) att bedömningen och placering av eleven kan fattas inom två månader från det att eleven tagits emot inom skolväsendet. Resultatet av bedömningen ska beaktas vid beslut samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden.

Det är viktigt att nyanlända elever hänger med i undervisningen och förstår den från början. Det gäller att de placeras i en klass efter max 2 terminer. Vid särskilda fall kan det komma att förlängas till 3 terminer men detta är i sällsynta fall.

Vid frågan om alla ämnen skall diagnoseras eller enbart ett ämne, svarade läraren: Alla ämnen är bäst att kartläggas och modersmålsläraren kan komma till hjälp här för att bedöma nivån i olika ämnen.

Det är bra eftersom en elev kan fortsätta utveckla kunskaperna de redan har. T.ex. ifall de kan addition, och multiplikationstabellen så ska de inte behöva gå igenom detta igen. De måste komma igång och fortsätta sina studier då de inte har mycket tid tillgodo. (Linda)

Hon hade föredragit att ha modersmålslärare nära till hands vid kartläggning då eleverna behöver kartläggningen på sitt modersmål. De har brist på svenska språket. Det ska även närvara en ämneslärare som känner till eleven väl.

Vi frågade föreberedelseklass läraren Linda om det finns speciella material att använda vid kart-läggning och hon svarade så här:

Det jag använder nu är läroplanen samt att jag gör tester och bedömer deras förmågor för sin årskurs. Det finns inga speciella material utan jag gör en bedömning under

undervisingen. Vi har ingen avsatt tid för kartläggning vilket jag tycker vi borde ha de första veckorna för att kunna skapa en bättre bild av eleverna.

(22)

22

Mona har jobbat 28 år med nyanlända elever. Hon har arbetade 11 år innan i en förberedelse klass för elever på lågstadiet. Hon tycker att det är fel att placera nyanlända små barn med sina jämnåriga i årkurs 1 - 3 utan de borde gå på en förberedelseklass. Förr var det bra att eleverna gick i förberedelseklass men de slussas i vanliga klasser för estetiska ämnen. Med det nya regel alltså, att små elever placeras utifrån deras ålder, ser de så ensamma ut, de förstår inte vad läraren säger. Många elever har nästan ingen skolgång i bagaget men ska ändå börja i årskurs 3 för att de är födda 2006. De får ca 1 - 2 timme per vecka i SVA. På lågstadiet gör det ingen kartläggning. Nyanlända elever går ut i klass efter åldern, hur gamla de är. Det är extra viktigt för denna lärare att tänka på när hon arbetar med nyanlända elever, är skolbakgrund och att ta hänsyn till att många har svåra upplevelser. Mona tycker att lärarna saknar kompetens för att planera vad det är som eleven behöver lära sig. De bör veta vad det som eleven kan eller inte kan för att hitta metoden som passar undervisningen.

Tidigare hade vi förberedelseklass vilket gjorde oss mer förberedda. Jag jobbade 28 år med nyanlända elever. Fler lektioner bli meningsfulla när det finns extra stöd. Kartläggning är bra för att få till bättre undervisning, men om det inte dessutom tillhör att det finns möjlighet till arbete i smågrupper studiehandledning och eventuellt placering i annan årskurs kommer otillräckligheten. Varje barn blir inte sedd i tillräckligt stor utsträckning. Jag anser att det är fel att fokusera på ett barns ålder istället för att fokusera på hur mycket kunskap de har. Det ska t.ex. inte spela någon roll ifall en 9-åring hamnar i första klass då de inte har kunskapen att kunna läsa.

(Mona)

Frågorna till förberedelseklass lärarna finns i (Bilaga 4)

6.4 Lärarensförhållningsätt till gruppering av nyanlända elever

Vid intervjuerna med lärarna i årkurs 4-6 och 7-9, om eleverna är rätt grupperade utifrån kartläggning, svarar Åsa och Lisa lärare i åk 4-6 att det varierar, i vissa klasser är gruppen

(23)

23

homogen utifrån deras kunskaper i svenska som andraspråk, i andra klasser finns alla nivåer. Eleverna måste känna att de är i rätt grupp för sin språkutveckling. Medan både Alice och Louise lärare i åk 7 - 9 att de tycker att eleverna är rätt grupperade utifrån kartläggningsperspektiv så att lärarna kan undervisa utifrån elevgrupperingen. kartläggning ger viktig information om var eleven befinner sig i för-hållande till kunskapskraven. (Bilaga 6)

6.4.1 Att tänka på vid arbetet med nyanlända elever

På frågan vad är extra viktigt att tänka på vid arbetet med nyanlända elever ges följande svar:

Åsa som undervisar i årskurs 4-6 tycker att det är extra viktigt att tänka på är elevernas skolbakgrund och sina upplevelser när man arbetar med nyanlända med hennes kollega Lisa tycker att samarbetet med modersmålslärarna, som förklarar på elevernas modersmål för att eleverna ska förstå ämnesundervisningen och elevens bakgrund. Att de får hjälp varje dag av modersmål lärare och elevens skolbakgrund (Åsa).

Alice och Louise som undervisar i årkurs 7-9 är överens om att det extra viktiga är att klargöra hur skolan fungerar, var de ska vända sig för att få stöd i olika frågor, rättigheter och

skyldigheter, samverkan med föräldrar och alla pedagoger i skolan. Upprätta kortsiktiga och långsiktiga mål i olika ämnen, diskutera med eleven hur vi ska gå tillväga för att uppnå målen och vilket stöd eleven kan förvänta sig eller få på vägen ditt, uppföljning och utvärdering av dessa mål.

Alla lärarna har arbetat med nyanlända elever varierande tjänstgörings-tider som är mellan 12 och 30 år.

(24)

24

6.5 Analys av resultat

Efter att ha gått igenom intervjuer som var med lärarna som undervisar nyanlända elever drog vi en slutsats kring användning av kartläggnings betydelse i undervisning att det är viktigt för utveckling av elevens förstålse, förmågor och även för lärande.

Utifrån våra egna erfarenheter som pedagoger och erfarenheterna av andra pedagoger som de svarade på frågorna kring kartläggning av nyanlända elever, kom vi fram till att kartläggningen är ett avgörande verktyg för all framgångsrik skolgång och kunskapsutveckling för nyanlända. Kartläggningen kräver omfattande arbete och samarbete mellan olika partner inom skolan för att kunna dra maximal nytta av den. Vi har båda jobbat som modersmålslärare under många år och genom alla de åren träffade vi många nyanlända elever som kan bekräfta betydelsen av

kartläggning för dem. All berörd personal är eniga om vikten av kartläggningen men det saknas resurs.

Man måste peka på metoderna som hjälper elever att utveckla sitt lärande och sin förståelse, dessutom förbättrar elevernas kunskaper och språkutveckling. Av våra erfarenheter som modersmålslärare tycker vi att de nyanlända elever som har mycket bra grundkunskaper lär sig snabbare och deras andra språks inlärning utvecklas snabbt genom att komplettera vad de kan med det som har lärt sig, dvs. ett utvecklat modersmål hos eleven har en positiv inverkan på andraspråksinlärning. Detta betonar Annikqa Sandahl i ”Symposium 2012”.

Lärarnas uppgift är att planera lektionerna som väcker lust att lära och göra undervisningen intressant, för att nå så många elever som möjligt. Det behövs därför en undervisning som passar våra elever, och se till att eleverna använder sitt språk i tal och skrift, samtalar och argumentera, i stora och små grupper, tillsammans med jämnåriga och vuxna. Undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättning och behov (LGR 11, s. 8)

Utifrån lärarnas åsikter tycker vi att syftet med kartläggningen är att skapa goda undervisningars situationer för nyanlända elever. Genom kartläggningen skapar läraren en tydlig bild för att kunna förbättra och utveckla elevens lärande. Kartläggning ger alla medarbetarna t.ex.(lärare, modersmålslärare, och resurser) en viktig förstålse för hur de ska planera undervisningen, vilka metoder som de ska använda för att utveckla elevens lärande (Bunar, 2010, Skolverket 2008).

(25)

25

Det handlar inte bara om undervisning och ämnen utan även trygghet, självförtroende, aktiviteter, relation och samtalen mellan eleverna sinsemellan och mellan elever och lärare i skolan. Detta hjälper nyanlända elever att utveckla deras inlärning och klara sig självständigt i framtiden.

Genom att analysera data från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning påverkar nyanlända elevers skolgång. Enligt lärarna har man kunnat se att bedömningen av kartläggningen visar bättre resultat och stärker elevernas självförtroende och språkutveckling. De flesta lärare uppskattar kartläggningen och tycker att utan den skulle det ha varit svårt att känna elevens förmågor i de olika skolämnena (Bunar, 2010, Skolverket, 2008). Efter bedömning av

kartläggning bör eleven få stöd av läraren. Detta betonar Anniqa Sandahl ”Bedömningen skapar samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare heter och vad eleven kan" (Sandahl, 2012).

(26)

26

7. Sammanställning av resultat

Utifrån de intervjuerna kommer vi att presentera resultatet av kartläggning studierna:

Att skapa en god utbildning för nyanlända elever genom att kartlägga elevernas kunskaper i olika ämnen.

Bra verktyg att använda för att anpassa undervisningen till elevers förutsättningar och behov. Det gör de möjligheter till undervisning i olika ämnen vilket gör att språkinlärningen sker i alla ämnen.

Bättre möjlighet att ta tillvara studiehandlednings tillfällen. Fallgropar som kan förekomma är följande:

Bristande samverkan mellan pedagogerna utan att ta gemensamma strategier för att utveckla eleverna utifrån kartläggningsresultaten. Ansvaret för detta ska inte lämnas till den enskilde läraren.

Att inte individualisera stödet vilket kan resultera i att de elever som ligger före i vissa ämnen utvecklas inte som de ska och tappar efter.

En god och anpassad undervisning för dessa elever kräver att lärarna har både förutsättningar och kompetenser som krävs med utgångspunkt från kartläggnings resultat för den enskilde eleven där hen både får stöd men också möter lagom stora utmaningar i under-visningen.

Brister i samsyn och samplanering med ämnes lärare och studiehandledare kan medföra att elevers styrkor inte utnyttjas i undervisningsplanering samt att kunskaper som eleverna redan har inte tas tillvara.

(27)

27

8. Diskussion och slutsats

Svaren på de givna frågeställningarna i vår studie framgick i analysen. Vi har kopplat resultaten till tidigare forskning som presenterats i vårt arbete. Utifrån detta kommer vi att dra slutsatser och få svar på de frågeställningar som vårt arbete syftar till att besvara.

De nyanlända elever som kommer till Sverige har olika nivåer. En del av dem har inte någon skolbakgrund alls, de saknar erfarenhet av att gå i skola. En annan del av dem har kommit långt i skolan i sina hemländer. Därför måste läraren som undervisa nyanlända elever på svenska skolor utgå från de nyanlända elevernas erfarenheter och hjälpa de att få bra utbildning. I vårt arbete lades fokus på kartläggning och hur kartläggning hjälper lärare vid planering till undervisning och vad det är för arbetsformer som lärare använder i förberedelseklass.

Under analysen framkom att alla berörda personal tycker att kartläggning utgör en nyckel till rättplacering av eleverna efter kunskapsnivå. Läraren bör utgå från att nyanlända elever har olika erfarenheter och olika kunskapsnivåer för att kunna anpassa sin undervisning så att den går kriterierna tillmötes (Bouakaz & Bunar 2015). Bouakaz & Bunar menar att läraren ska hjälpa elever att använda de gamla kunskaper samtidigt i varje lektion för att stärka elevernas inlärning genom att arbeta med tal, ljud, bild och bokstäver.

Vid svaren på intervju frågorna lägger många undervisande lärare vikten av kartläggning i att det underlättar lärarens undervisning och planering eftersom det är mycket information som

förmedlas under mötets gång. Kartläggning ska visa vad en elev kan och vad eleven inte kan eftersom det är av stor vikt att starta undervisningen utifrån den kunskap eleven har. Det är viktigt för lärare att ha kontakt med speciallärare och föräldrar för att skapa en bild och uppfattning samt förväntningar på elevens föreställningar i det arbetet måste alla lärare kring barnet delta

I vårt arbete har vi intervjuat två speciallärare och två specialpedagoger som arbetar i två olika skolor i Malmö kommun. De sa att det fungerar på ett bra sätt att använda Anitas material.

(28)

28

Bedömningen av materialen är bra. Detta stärker syftet med kartläggning som ska visa elevens tidigare kunskaper och undervisningen ska passa elevers nivåer. Intervjuer med förberedelseklass lärarna som arbetar med nyanlända elever på olika sätt genom kartläggning ger en bild av vilka material och vilka metoder som lärarna använder vid undervisning och de har samarbetat med modersmållärare. Bedömningen skapa Samarbete mellan klasslärare och modersmållärare erfarenheter och vad eleven kan (Sandell & Hassanpour, 2012).

Vårt arbete visar också att många av de nyanlända eleverna har med sig grund-kunskap men problemet är att läraren som undervisar i åk 1-3 inte har information om detta. Utifrån intervjun med förberedelseklass lärare Mona och de andra lärarna visar det sig att de nyanlända eleverna inte får tillräckligt med hjälp i skolan. Skolverket och styrdokumenten betonar att skolan ska ha extra stöd åt nyanlända elever t.ex. resurser i klassen, material och studiehandledning.

"Relationen mellan lärare och eleven och alla omgivningen bygga bra bro genom att visa respekt mot eleven kunskaper och stärka elevens troende på sina förmågor". Detta pekar Cummins på (2001).

Enligt intervjuerna är ett stort misstag att slussa in lågstadieelever direkt i vanliga klasser utan att placera dem i en förberedelseklass. Detta känns och upplevs att man gick förbi kartläggning och resultatet blir bara lidande för yngre nyanlända barn. Många av eleverna som går mellan åk 1-3 tycker att det är svårt med språket och under rasten letar de efter någon som pratar deras

modersmåls för att leka med. Därför finns det stor risk att det skadar elevens lärande och de kommer att må dålig. Lärarna berättade att de inte har fått information om de nyanlända eleverna och deras skolbakgrund.

För att motverka detta är det viktigt att lärarna tar "hänsyn till elevernas livserfarenheter och de kunskaper som de skaffade i den sociokulturella kontext de befunnit sig i tidigare samt till elevens lär identitet vid kartläggning" (Bouakaz & Bunar 2015). Det är viktigt att nyanlända elever får anpassningsstöd i skolan och att läraren får tillräckligt med information kring dem så att han eller hon kan utgå från deras förmågor och bakgrund. Detta kommer säkerligen att gynna deras kunskapsutveckling och skolgången allmänt (Bouakaz och Bunar, 2015, Skolverket 2008) En rimlig slutsats att dra utifrån detta är att kartläggning har en ytterst viktig roll för läraren att uppskatta elevens nivå och mentalitet och utifrån det kunna hjälpa eleven på bästa möjliga sätt.

(29)

29

Vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning kan vara att undersöka skolverkets kartläggningsmaterial som kommer under 2016 och om den är anpassade efter elevernas behov och deras bakgrunder. Ett annat förslag kan vara att studera andra faktorer som kan påverka nyanländas skolframgång.

(30)

30

9. Referenser

Axelsson, Monica (red), 1999. Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs, Stockholm: Rinkeby Språkforskningsinstitut.

Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010.

Bunar, Nihad (2015). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 6:2015. Stockholm: Vetenskapsrådet. Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för

utveckling av skolans språkpolicy. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma

Hajer, M. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning – ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I M. Olofsson (Red), Symposium 2003 – Arena Andraspråk. Stockholm

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Nilsson, J. & Bunar, N. (2015). Educational respons to newly arrived students i Sweden:

understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian Journal of Educational Research. Under utgivning.

Rosengren, Karl‐ Erik & Peter Arvidsson (2002) Sociologisk metodik, Lund: Liber. Steniar Kvale (1997) ”Den kvalitativa forskningsintervjun” Lund:Studentlitteratur

Internetsökning

Anniqa Sandell Ring & Arash Hassanpour (Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever)s.97-112

[PDF]Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.../Sandell_Ring-Hassanpour.pdf

(31)

31

Skolverket (2008): Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skol

www.skolverket.se/publikationer?id=2027.

Skolinspektionen (2009:3): Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm. Skolinspektionen, Övergripande granskningsrapport 2014:3,

Diarienummer 00-2008-474, Stockholm 2009, tillgänglig 2012-02-10:

ww.skolinspektionen.se/.../Utbildningen--for-nyanlanda--elever-201

Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. ... Siris.skolverket.se: Utbildningen för nyanlända

(32)

32

10. Bilagorna

Bilaga 1

Intervjuen frågor med samordnare.

1. Finns det specifikt material för kartläggning?

2. Hur stor noggrannhet ger kartläggning över nyanländas kunskap? 3. Hur stor vikt lägger man på kartläggningsresultat?

4. Används samma kartläggningsmetod till alla åldrar? 5. Brukar ni anlita tolk eller modersmålslärare?

6. För vem är kartläggningen?

Bilaga 2

Intervjuens frågor specialläraren.

Till de som arbetar med kartläggning av nyanlända elever. 1. Vad är för material ni använder er av till kartläggning?

2. Hur stor noggrannhet ger kartläggningen över nyanländas kunskap? 3. Hur stor vikt lägger du på kartläggnings resultat? Varför?

4. Är det samma kartläggningsmaterial använder man till nyanlända i olika åldrar? 5. Brukar ni anlita mer tolk eller modersmålslärare?

Bilaga 3

Intervjuens frågor med rektor

Vem deltar i kartläggningen?

Måste man kartlägga nyanlända elever? Är det viktigt med kartläggingen?

(33)

33

Bilaga 4

Intervjuens frågor till läraren som jobbar med förberedelseklass.

1. Jag har pratat med special pedagogen och hon sa att kartläggning är lärarens roll att göra 2 Skall alla ämnen diagnoseras eller enbart ett?

3. Vad är fördelen och nackdelen med kartläggning? 4. När kan en elev lämna förberedelseklassen?

5. Vem bestämmer ifall en kartläggning ska göras? Rektorn? Lärarna? 6. Vilka material används vid kartläggning?

Bilaga 5

Intervjus frågor med special pedagoger.

1.vilket arbete sätt tycker ni bra att jobba med för nyanlända elevutveckling? 2. Vilket ämne bör nyanlända elever få stöd?

3. Vad är det viktigt med arbetes miljö?

Bilaga 6

Frågor till läraren som undervisar nyanlända elever årskurs 4-6 och 7-9. Tycker du att eleverna är rätt grupperade utifrån kartläggningsperspektiv? Hur kartläggning hjälper dig i din lektion planering?

Hur stor betydelse har kartläggning för dig som undervisande lärare? Vad är extra viktigt att tänka på när du arbetar med nyanlända elever?

(34)

34

Bilaga 7

(35)

35

(36)
(37)
(38)

References

Related documents

Så till exempel har han valt håltegel till inner­ väggarna för att uppnå en dragfri ventilation och samtidigt en god akustik, och detta har inspirerat honom till färgeffekten

Läraren på skola C menar att med denna information kan dessa lärare bli av med rädslan som råder när de ska ta emot den nyanlända eleven och med denna vetskap som grund skapar

Eleverna tycker att det inte finns tillräckligt med hjälp vid övergången från förberedelseklassen till den ordinarie, för eleverna i ordinarie klassen är

Lärare behöver också uppmärksamma förändringar av normer, synsätt, förhållningssätt samt arbetssätt för att allt fler nyanlända elever ska känna sig

Anna menar att språket är en stor utmaning i arbetet med nyanlända elever eftersom personalen på skolan har svårt att få till en bra svenska på grund av antalet elever med

Det krävs också att alla lärare som undervisar de nyanlända eleverna har kompetens i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt tid för att kunna anpassa undervisningen

Gallegos och McCarty (2000) menar att det är önskvärt att lärare i sin utbildning förbereds och utbildas för att möta elever som är både tvåspråkiga och i behov av

En av deltagarna tar emot elever från tre olika skolor till sin förberedelseklass och menar att det inte är så enkelt att inkluderas när den nyanlända elevens