Gymnasievalet och de bakomliggande faktorerna

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL/ Skolutveckling och ledarskap SÄL III:3

Examensarbete

15 högskolepoäng

Gymnasievalet och de bakomliggande

faktorerna

The High School Choice and the Underlying Factors

Dan Collin

Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare

2011-03-23

Examinator: Haukur Viggosson

3

Sammanfattning

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut.

Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram. Jag ville även se om det går att finna spår av Erik H. Eriksons teori om livscykelns faser i ungdomarnas svar. Jag utgick ifrån en frågeställning där jag sökte svar på hur ungdomar inhämtar information. Detta jämförs med hur de upplever att de blivit kontaktade av skolor i marknadsföringssyfte. Vidare sökte jag också svar på om ungdomarna känner sig nöjda med det val de gjort.

Genom en kvantitativ ansats har jag genomfört en enkätundersökning och samlat in svar från hundratalet ungdomar för att kunna skapa en nyanserad bild kring hur de ser på framtiden, sitt utbildningsval och många fler frågor.

Resultatet visar att elever i påfallande grad är osäkra på vad de vill bli i framtiden, vilket speglar den diversifiering som enligt Erik H. Erikson finns i vår mognad.

5

Förord

Aldrig någonsin har ett arbete värkt fram med så mycket möda som det här. Det har påbörjats och avslutats så många gånger att det snarast är att betrakta som mental hicka. Jag vill därför tacka alla er som på olika sätt fått mig att inte ge upp.

Min fru som har haft större tilltro till mig än jag själv haft. Utan dig hade det inte blivit något alls.

Till min dotter Susanne som hjälpt mig med idéer när det varit tungt och motigt.

Eleverna vid den grundskola som tog sig tid att fylla i enkäterna och då särskilt till den elev som under Övrig information skrev ”Lycka till med ditt examensarbete, hoppas det går bra.” – det sporrade mig mer än du någonsin kunde ana.

Till sist, ett stort tack till min tålmodiga handledare Björn Lundgren på Malmö Högskola som fått mig att öppna ögonen – ännu mer.

7

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Reliabilitet och validitet ... 18

Metoddiskussion ... 18 Litteraturgenomgång ... 20 Identitetsutveckling ... 20 Motivation ... 24 Tvåfaktormodellen ... 25 Ungdomsforskning ... 27 Hälsa ... 27 Attityder ... 29 Resultat ... 31 Allmänt ... 31 Nyhetsinhämtning ... 31

8

Framtiden ... 32

Bakomliggande faktorer ... 32

Föräldrar och kompisar ... 34

Marknadsföring ... 34

Elevens egen efterforskning ... 35

Elevens egna tankar ... 36

Föredrar eleven information förmedlad av lärare eller annan elev? ... 36

Poängbegränsat val ... 36

Rätt val ... 36

Sammansatta svar ... 37

Diskussion ... 39

Resultat ... 39

Vilka media inhämtar ungdomarna nyheter från? ... 39

Vilka faktorer anser de själva ha varit viktiga vid valet av skola och program? ... 40

I vilken utsträckning känner ungdomarna att de gjort rätt val? ... 41

Spår av Erikson ... 42

Målsättningen med undersökningen ... 44

Reflektion ... 45

Litteratur ... 46

Internetkällor ... 47

Figurer... 48

Bilaga 1 Information om enkäten ... 49

9

Inledning

Vi går mot en tid av frihet i den meningen att våra möjligheter att på verka vår egen framtid ökar genom diverse olika val. Det gäller allt som påverkar vår omedelbara framtid i liten mån till stora livsavgörande val. Gymnasievalet är bara ett av alla de val som ungdomar idag måste göra. Valet är intressant i allmänhet, men i synnerhet då det betraktas ur psykologisk synvinkel då ungdomar1 inte odelat upplever de positiva aspekterna av valmöjligheterna.

Erik H. Eriksson2, en av utvecklingspsykologins förgrundsfigurer, menar att ur ett psykologiskt perspektiv kan ungdomar delas in i två grupper.

Den ena gruppen består av de som har uppnått en yrkesidentitet. De har alltså kognitivt prövat sig fram och funnit ett yrkesområde som de sedan strävar mot. Från att ha sett sig själva i olika romantiserade yrkesroller i framtiden börjar de nu få upp ögonen för andra faktorer. Intresse spelar en roll naturligtvis, men det är genom de olika erfarenheterna de fått en mer realistisk bild av sig själva och sina förmågor.

Den andra gruppen har inte uppnått samma klarhet i denna process3 och befinner sig kanske i startgroparna för att börja pröva sig fram. Här finns alltså en distinkt skillnad mellan ungdomar i samma åldersgrupp men som det ställs samma krav på – att göra ett livsavgörande val. Detta val kommer naturligtvis få konsekvenser för den enskilda ungdomen men också för de familjer och

1

Svenska Dagbladet 2010-08-08 (http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/valfrihet-kan-bidra-till-psykisk-ohalsa-hos-unga_349976.svd)

2

Erikson, Erik H, Den fullbordade livscykeln (1982) s93

10

institutioner som barnet är en del av. En stor fördel med att betrakta gymnasievalet ur ett psykologiskt perspektiv är att det finns omfattande forskning att ta del av.

Ur ett marknadsföringsperspektiv är det naturligtvis intressant att se hur ungdomar nås av information idag. Ungdomar använder nya former av informationskanaler och organisationer/företag är ofta steget efter när det gäller att hitta dessa kanaler. En annan intressant sak att se närmare på ur marknadssynpunkt är hur informationen riktad till ungdomarna är utformad. Om hänsyn tagits till de behov ungdomar har utifrån sin psykologiska utveckling torde väl informationen nå längre fram och därmed också fylla sitt syfte bättre. En paradox i sammanhanget är att skolan alltid haft ett skeptiskt förhållningssätt till ungdomarnas kultur4 men att det är i denna kultur som skolan måste marknadsföra sig idag för att nå dem. Det handlar om att ändra sitt förhållningssätt för att framstå som trovärdig.

En nackdel med marknadsföringsperspektivet är dock att det inte finns tillnärmelsevis lika mycket forskning gjord där elever betraktas som konsumenter på en marknad bestående av affärsidkande skolor i olika former.

Den kanske allra viktigaste anledningen till att göra en kartläggning av de faktorer som ligger bakom en elevs val till gymnasieskola och program är att kunna erbjuda relevant information till de elever som ska genomföra sitt val. Genom att erbjuda rätt information så kan man reducera antalet avhopp och omval senare i gymnasiet. Enligt en rapport5 från skolverket så får var tredje elev som påbörjar sina gymnasiestudier inte behörighet till vidare studier vid högskolan. Beror det på felaktiga val, eller tomma löften? Har eleven aktivt gjort sitt val och sedan med besvikelse konstaterat att valet var byggt på felaktiga grunder? Här finns många frågor man kan ställa för att finna de så viktiga svaren.

4

Persson, (2000)

11

Av alla de som påbörjar sina gymnasiestudier kommer många att göra ett omval eller helt enkelt hoppa av. En tredjedel6 kommer inte att ta studenten med godkända slutbetyg – vilket gör att de inte kan söka vidare till högskolan. Hälften går ur gymnasiet med IG i en eller flera kurser. När det gäller avhoppen har man kunnat fastställa några väsentliga skillnader mellan män och kvinnor. Det är dock inte enbart en genusfråga, det är också en socioekonomisk7 fråga.

Anledningen till avhopp uppges många gånger vara bristande motivation. Motivation8, eller drivkraft som vi lite slarvigt kan ersätta ordet med, uppnås genom yttre och inre stimuli och ofta försöker vi hitta rätt yttre stimuli för att öka motivationen (böter, bonus, studiemedel etc). Men om den inre motivationen inte är etablerad eller sammanfaller med de upplevda erfarenheterna inom det program man valt så kan man anta att motivationen, som helhet, kommer att utebli – med avhopp eller omval som följd.

Erikson9 menar att den psykosociala kris som vi genomgår under ungdomsåren handlar om verksamhet kontra underlägsenhet. Om vi kan hantera krisen på ett konstruktivt sätt så kommer det att medföra att vi uppnår en känsla av kompetens i våra aktiviteter, men kanske viktigast av allt är att vi lär oss att tycka om att lära.

Syfte

Syftet med det här arbetet är att finna de faktorer som ligger bakom elevens val av gymnasieutbildning. Vidare vill jag se om det går att göra kopplingar mellan de svar eleven gett och Eriksons teori om livscykeln.

6 Skolverket (2008) - s21 7 Skolverket (2008) - s22 8

Bonniers svenska ordbok – utg 1990

12

Frågeställningar

En arbetshypotes jag antar när jag kommer att analysera resultatet är att en elev som drivs av en stark inre motivation, alltså en elev som kommit långt i sin yrkesidentitetsprocess kommer att göra ett mer medvetet val och använda sig av fler kanaler för informationsinhämtande. Denna elev kommer också i större utsträckning att känna sig säker på att ha valt rätt och ha en uppfattning om vad han eller hon kommer att göra efter gymnasiet. I punktform arbetar jag mot att besvara nedanstående frågor:

Målsättning

Genom att identifiera de faktorer och medier som ligger till grund för elevens val till gymnasiet kan skolan anpassa sin marknadsföring så att den får högre genomslagskraft genom att erbjuda rätt information i rätt sammanhang.

1. Vilka media inhämtar ungdomar nyheter från?

2. Vilka faktorer anser de själva ha varit viktiga vid valet av skola och program? 3. I vilken utsträckning känner ungdomar att de gjort rätt val?

13

Metod

Allmänt

Det finns ett antal vetenskapliga metoder som är grunden för att visa på ny kunskap eller nya insikter. Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar begränsades jag till surveyundersökning10 eller hypotesprövning som vetenskaplig metod. Problemet med att välja hypotesprövning var i mitt fall de många olika hypoteser jag skulle behöva falsifiera eller verifiera. Ett annat, inte försumbart problem, är att objektivt välja en hypotes11 – även om man inte själv tror på den.

Den andra metoden, surveyundersökning, har också sina risker men var den metod som låg närmast till hands för att kunna svara på frågeställningarna och uppfylla syftet med arbetet. Det finns en svårighet i att kvantifiera vissa s.k. mjukdata12, men även om inte några absoluta värden uppnås så kan man tolka en hel del ur deras relativa positioner. Då metoden väl var vald återstod metodiken, eller tekniken som det också kallas.

Intervjuer har många fördelar jämfört med en mer strukturerad13 form av undersökning, ex enkäter. Man kan få nyanserade och uttömmande svar på frågor man ställer. Det finns dock nackdelar som gjorde att jag valde bort denna metod.

10

http://www.ts.mah.se/utbild/ck2340/Delkurs_3/Survey.htm

11

Ejvegård, Rolf (2009), Vetenskaplig metod, s40

12

Ejvegård, Rolf – (2009) s38

14

 Tidsåtgången14 för att genomföra ett större antal intervjuer skulle bli för stor med den tid jag hade till mitt förfogande.

 Hur skulle jag anteckna, spela in det som sades under intervjun? En del vill inte att man spelar in intervjuerna och antecknande tar fokus från intervjun

 Hur skulle min egen medverkan påverka de intervjuade?

 Jag såg också problem med att nå de svar jag sökte på mina frågor som presenterats i Figur 1 genom att intervjua ett fåtal elever.

Kvantitativa metoder, främst enkäter, har många fördelar. De är billiga att framställa, genomföra och slutligen analysera. Man undviker helt möjligheten påverka svaren genom den s.k. intervjuareffekten15. En annan mycket stor fördel med enkäter är också att man kan nå många relativt enkelt. Men den avgörande förklaringen till varför jag valde enkäter var att jag kunde samla in data om olika företeelser och jämföra dessa med varandra för att besvara mina frågeställningar.

Urval

I kommunen jag genomförde undersökningen finns 19 grundskolor. Av dessa är det fyra som har ett högstadium. Då jag ville minska administrationen för enkätens genomförande valde jag den största högstadieskolan så att underlaget ändå blev så stort som möjligt. Vid samtal med skolan bestämdes det att vi skulle undersöka sju klasser. Även om undersökningen endast omfattar en av kommunens högstadieskolor så är undersökningsgruppen varierad med avseende på kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och geografisk spridning. Anledningen till spridningen är att upptagningsområdet omfattar hela centralorten med omnejd.

14

Dahman, Karin – 2009 – s95

15

Bortfall

Av den tänkta målgruppen på 120 elever var det 110 som besvarade enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 91,6%. De elever som inte besvarade enkäten var upptagna med andra aktiviteter den dagen och kunde således inte besvara några frågor. Ejvegård16 menar att det krävs en svarsfrekvens på minst 60% för att det ska vara lönt att bearbeta de insamlade enkäterna statistiskt vilket är fallet i den här undersökningen.

En risk17 är att de som inte lämnar in eller besvarar en enkät skiljer sig från de som gör det och således kan utgöra ett problem vid tolkning av svaren. I det här fallet kan jag bortse från det då det inte handlar om ovilja att lämna in svar utan att de helt enkelt var upptagna av andra aktiviteter. Bortfallet var jämnt spritt över de sju klasserna och torde inte utgöra någon avgörande skillnad vid tolkningen av resultatet.

Genomförande

Enkäten genomfördes efter samtycke med skolledningen för gymnasiet och rektorn för grundskolan sommaren 2009. Den genomfördes under en och samma dag den sista veckan, innan sommarlovet, för samtliga närvarande klasser.

Jag gjorde dock några medvetna avsteg från de rekommendationer som allmänt ges om enkäter. Jag valde att ha med några öppna frågor av enklare typ där det var aktuellt att ha med dem istället för mot slutet av enkäten. Det kändes vid genomläsningen som om detta gav enkäten en något bättre sammanhållning.

Tidpunkten för enkäten blev försenad då det inte gick att genomföra en web-undersökning som planerat. Tillgången till datorer var helt enkelt för liten så enkäten flyttades till pappersformat.

16

Ejvegård, Rolf (2009)

16

Detta gjorde att jag förlorade ett antal dagar och enkäten blev genomförd den sista veckan innan lovet då många andra aktiviteter skulle genomföras.

Bifogat med enkäterna fanns information till de lärare som skulle dela ut enkäterna som upplyste dem om frivilligheten att delta, anonymiteten och tack för hjälpen. Av samtliga utdelade enkäter besvarades dock samtliga. Ingen elev avstod alltså från att delta i undersökningen.

Etiska överväganden

Forskning är viktigt och nödvändigt för samhällets och individens utveckling. Forskning måste dock bedrivas på ett acceptabelt sätt för den enskilda individen. För att balansera forskningen behövs ett förhållningssätt som är etiskt – individskyddet18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga rådet antog 1990 de principer som skall gälla för forskning inom det humanistiska- och samhällsvetenskapliga området och dessa har jag respekterat och anpassat min egen undersökning efter.

Individskyddet konkretiseras i fyra allmänna krav vars syfte är att ge den forskande normer att förhålla sig till. De fyra allmänna kraven är informations-, samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Innan genomförandet av enkäten fick informanterna information19 om vem jag var, var jag arbetade, varför jag gjorde undersökningen och vad jag hoppas kunna använda resultatet till. Att informera om syftet kan ibland innebära att man indirekt påverkar resultatet. I det här fallet såg jag dock den risken som obefintlig och använde mig inte av möjligheten att ha alternativ förhandsinformation.

18

Forskningsetiska principer, Vetenskapsrådet (1990) s6

17

I samband med undersökningen informerades också informanterna om frivilligheten20 av att delta. Då ingen av informanterna var under 15 år eller då det inte förekom några känsliga frågor avstod jag från att inhämta samtycke från vårdnadshavare.

Informanterna fick också information om att enkäterna eller deras svar inte på något sätt kan spåras tillbaka till dem själva. Det förekom inte någon form av numrering, identifiering eller något annat system för hanteringen av enkäterna. Kravet för konfidentialitet21 är därmed uppfyllt. Nyttjandekravet infrias genom att de svar som inlämnats av informanterna endast kommer att användas för den här rapportens resultatdel. De ursprungliga enkäterna är förstörda och endast svaren är bevarade i form av en databas.

Som ett resultat av anonymitetskravet har jag valt att benämna grundskolan som jag utförde undersökningen på för ”grundskolan”. Gymnasieskolan som är det naturliga valet för grundskoleungdomarna att söka till benämns endast som ”gymnasieskolan”.

Avgränsningar

Enkäten genomfördes för samtliga elever vid den största grundskolan i kommunen för de elever som genomfört sitt gymnasieval (2009 års val). Det finns ingen ambition att belysa skillnader mellan olika kön eller etnicitet, förutom i de fall då det finns en markant skillnad i de svar som uppgivits mellan könen. Tyngdpunkten ligger på individens uppfattning av sitt eget val och individens utnyttjande av medier för inhämtande av information.

Ytterligare en avgränsning som jag medvetet gjort på tidigt stadium är att inte analysera hur marknadsföringen, som producerats av skolor, har utformats eller vilket innehåll den har.

20

Forskningsetiska principer (1990) s9

18

Reliabilitet och validitet

Vid utformandet av enkäten lät jag en grupp bestående av skolledningen och arbetskollegor läsa igenom enkäten och komma med synpunkter. Enligt Bell22 är detta ett bra sätt att undvika onödiga fel som lätt kan uppstå. De frågor som var otydliga korrigerades eller togs bort för att göra enkäten mer lättläst och lättolkad. Därefter gjorde jag och en kollega en kontroll mot syfte och frågeställningar så att enkäten23 verkligen efterfrågade det jag ville veta.

Några av frågorna i enkäten handlar om elevens syn på sin egen framtid. Dessa frågor tillkom eftersom nyhetsförmedlingen24 lokalt och nationellt präglades av den stora krisen inom bilindustrin. Då många av företagen i kommunen är underleverantörer åt bilindustrin så var det många av eleverna som på ett påtagligt sätt upplevde konsekvenserna av krisen. Det kändes då motiverat att också inkludera några frågor25 för att fånga upp elevernas tankar kring den pågående krisen.

Metoddiskussion

Under tiden som jag analyserat resultatet och sett det i jämförelse med andra undersökningars resultat har det väckts många frågor som jag i efterhand skulle vilja veta svaren till. Dessa frågor har gjort det svårt att hålla sig till den kvantitativa ansatsen. Med facit i hand så hade det varit intressant att utifrån vissa kriterier gå vidare med en kvalitativ undersökning. Nu fanns det 22 _{Bell, Judith (2000), s113} 23 Ejvegård, Rolf (2009) s80 24 Exempelvis http://www.nyteknik.se/asikter/ledare/article474987.ece 25

Se bilaga 1, frågorna 4 och 5 är delvis ställda med anledning av det massmediala fokus som låg på lågkonjunkturen och nedskärningarna.

19

emellertid ingen tid för detta och förändringarna avseende anonymitet och konfidentialitet hade blivit avsevärda. Jag är dock övertygad om att detta kan bli ett utmärkt område för framtida undersökningar.

Den viktigaste invändningen mot mitt eget metodval är dock att mitt syfte inte helt kan besvaras med den metodik jag tillämpat. Att påvisa en obevisad teori genom en kvantitativ ansats är inte realistiskt. Vid genomförandet hyste jag en tilltro till statistik men denna tilltro ändrades gradvis under analysen av resultatet. Istället för svar infann sig fler frågor som hade en mer djupgående karaktär och som inte mina enkätsvar kunde ge några svar till.

20

Litteraturgenomgång

Det finns många vetenskapliga områden som samverkar och som jag ser som viktiga att lyfta fram med anledning av undersökningen. Människans utveckling som en sociologisk varelse och hennes mognad är det första området. Det andra området är det som brukar kallas motivation - vår drivkraft att ta itu med saker och se till att vi strävar i någon riktning och som därmed också definierar oss. Det avslutande området är aktuell forskning kring hur ungdomar mår och hur deras attityder gentemot skola och yrkesliv ser ut.

Identitetsutveckling

Erikson menar att grunden för varje människas existens utgörs av tre processer26. Han delar in dessa processer i biologiska (soma), psykiska (psyke) och gemenskap (sociala). Han menar att ordningen dem emellan saknar betydelse men att de måste komplettera varandra. Detta är en holistisk syn på människan där man inte tar hänsyn till enbart fakta eller enskilda ting utan försöker infoga dem i ett större sammanhang.

21

Erikson27 menar också att studier av någon av dessa processer kan separeras men att resultatet av studien inte kan ge hela svaret om ett mänskligt skeende utan att det sammanfogas med studier av de övriga två.

Mitt arbete har sin grund i Eriksons identitetsbildningsteori som är en del av hans teori om de åtta stadierna i den psykosociala utvecklingen. Teorin har likheter med Sigmund Freuds utvecklingsteori. Det finns dock ett antal viktiga skillnader mellan de båda teorierna varav den kanske viktigaste är att Eriksson inte delar uppfattningen att personlighetsdragen formas av konflikter som hör samman med sexuella impulser28.

I Freuds teori styrs människans handlingar i princip av två drifter29 (libido och thanatos). Människan strävar hela tiden efter att tillfredsställa eller reducera dessa drifter så gott det går utan att uppleva ångest. Hanteringen av hur denna reducering/utlösning skall gå till styrs av an psykisk struktur som består av jaget, detet och överjaget. Hur dessa tre enheter samverkar är det som bestämmer individens personlighet, bl.a. det som vi kallar motivation. Inte helt oväntat är många skeptiska till Freuds teori och pekar på svagheter i teorin då den är vag när det bland annat gäller flickors utveckling.

Utgångspunkten för Eriksons teori är att den är epigenetisk30. Varje fas har som syfte att utveckla någonting i ens psyke. Om utvecklingen förfelas eller fördröjs kan det få allvarliga konsekvenser för resterande utvecklingsfaser. Inom den biologiska utvecklingen kan exempelvis ett felaktigt utvecklat organ leda till att individen dör. Det är väldigt svårt, menar Erikson, att kompensera eller rätta till en felaktighet i en tidigare fas. Felaktigheten är en del av individuella väven och inverkar på hur resterande faser genomlöps.

Förutom Freuds utvecklingsteori har Eriksons teori en del gemensamt med Maria Montesoris31 teori om livsfaserna. Båda var övertygade om att i varje fas finns vissa funktioner som utvecklas

27 _{Erikson H, Erik (1982) s40} 28

Von Tetzchner, Stephen – Utvecklingspsykologi Barn och ungdomsåren (2005) s429

29

Von Tetzchner, Stephen (2005) s425-427

30

Egidius, Henry – Tio teman i psykologins historia (2001) s135-136

22

mer och som därför är extra känsliga för påverkan. Dessa faser genomgås i en bestämd ordning och utkomsten av en fas ligger till grund för senare faser d.v.s. epigenetiskt32. Eriksons livscykelperspektiv är dock mer långtgående och betydligt tydligare definierat.

En annan likhet mellan Montessori och Erikson var att de båda arbetade utifrån samma holistiska förhållningssätt. Montessori skriver ”Grundvalen för utveckling och tillväxt ligger i fortgående och ständigt intimare förbindelser mellan individen och hans omgivning…”33

vilket är ett exempel på hur hon ser ett samband mellan individen själv (psyke) och dess omgivning (socio).

Ungdomstiden är då identitetssökandeprocessen34 handlar om att finna sig själv och i synnerhet vem man vill bli. Vår tid präglas av stora fysiska och psykiska förändringar där ungdomarna måste försöka se sig själv genom andra och finna att de egna identifikationerna är accepterade. Under tiden prövas många roller och värderingar och det som inte accepteras förkastas snabbt till förmån för något annat som måste provas.

Eriksons antites till identitet är identitetsförvirring35 och är en nödvändig del av identitetsbildningen. I de fall då individen inte kan anpassa de egna resurserna, teknologiska världsbilder och politiska ideologier kan det leda till en störning.

Begreppet ungdom som används här är ett relativt nytt begrepp som infördes av den franska upplysningsfilosofen Jean Jacques Rousseau på 1700-talet. Innan dess betraktades barn som barn tills de var vuxna. Redan då sågs nödvändigheten av att införliva en ny fas mellan barn och vuxen som i sig innehåller essensen av Eriksons mer utvecklade teori. Nämligen att ungdomstiden skulle utgöra en slags bromssträcka36 där ungdomen kunde tillägna sig de nödvändiga kunskaper och de lämpliga beteenden som var önskvärda.

32 _{Erikson H, Erik(1982) s42} 33 Montessori, Maria, (1976) – s168 34 Erikson, Erik H (1982), s90 35 Erikson, Erik H(1982), s92

23

Ungdomstiden präglas inte enbart av stora förändringar hos individen själv. Omvärlden förändras också i det avseendet att förväntningarna37 på individen förändras. Det som tidigare uppmärksammats på ett positivt sätt hos individen är numera inte önskvärt och bemöts negativt av omgivningen. Barnsliga beteenden hör till föregående fas och fokus flyttas nu alltmera till att positivt bemöta ansvarstagande och individens anpassning till samhället.

Ungdomstiden präglas alltså av ombytlighet och experimenterande för att mot slutet av fasen integreras mot en sammansatt och accepterad identitet. Denna sammansättning består av bland annat av omvärldsliga förutsättningar/begränsningar, betydelsefulla identifikationer och framgångsrik sublimation. Med sublimering menas processen att kanalisera oönskad psykisk energi till något som är socialt accepterat. Det kan, men behöver inte vara, något kreativt. Det som föds ur denna sammansättning är en känsla av kompetens38 hos individen.

Eriksons teori är snarare en organisk konstruktion39 i det att den vuxit fram och ändrats en hel del under Eriksons tid. Han nämner till och med att han inte är helt säker på antalet faser och efterlyste belägg från andra delar av psykologin (Piaget, Greenspan m.fl.). Även om teorin innehåller brister så är den en av de mest tillämpade40 då det gäller att beskriva ungdomstidens identitetsutveckling.

Senare forskning kring identitetsbildningen har tagit en intressant vändning då man ställer sig frågan om det går att förutse vilka som kommer att få problem med att finna sin yrkesidentitet. Man försökte genom en longitudinell undersökning leta efter så kallade prediktiva41 faktorer med vars hjälp man kunde avgöra val och karriärvägar. Inte helt oväntat fann man ett antal faktorer som förenar dem som har svårt att hitta sin yrkesidentitet, bland annat svaga skolprestationer och tveksamma antisociala tillhörigheter. Man ställde sig dock inte frågan om varför prestationerna

37 _{Erikson, Erik H, (1982) s90} 38 Erikson, Erik H, (1982) s92 39 Erikson, Erik H, (1982) s94-95 40 VonTetzchner, Stephen (2005), s600

24

var svaga, utan konstaterar bara att svaga prestationer riskerar leda till arbetslöshet och dåligt utvecklad identitetskänsla.

Motivation

Bonniers42 definierar ordet motivation som ”allt som driver ngn att sträva mot ett mål”. För att se hur en mer nutida källa definierar ordet så kan man läsa följande på wikipedias43 sida om motivation: ”Motivation is the activation or energization of goal-oriented behavior. Motviation is said to be intrinsic or extrinsic.”

Av dessa två definitioner, som inte på något sätt är motsägelsefulla, kan man sluta sig till att motivation är något som är pådrivande hos en människa. Orsaken till den pådrivande kraften kan antingen skapas inifrån eller utifrån. Om en människa skulle uppvisa en brist på önskvärda handlingar i någon önskvärd riktning så brukar man säga att han eller hon saknar motivation. Brist på motivation är också en vanlig förklaring då man försöker finna ut varför elever hoppar av en utbildning eller byter program/skola.

Som begrepp betraktat är motivation oerhört stort och kanske smidigt att använda som förklaring då man slipper göra närmare analyser. Alla vet vad man menar. Linda Perlstedt och Camilla Sibgård44 menar att ordet används alltför lättvindigt. En elev som skall förklara varför han/hon hoppar av en utbildning väljer kanske omedvetet att hävda att han/hon inte har motivation. Kanske ställer till och med lärare och personal den ledande frågan ”du kanske inte är motiverad?”. Vad eleven i själva verkat menar att han/hon inte såg någon anledning att fortsätta en utbildning som inte ger eleven de kunskaper som överensstämmer med de kunskapskrav som han/hon anser sig behöva för den yrkesroll som han/hon ser för sig själv i framtiden.

42

Bonniers svenska ordbok - 1990

43

http://en.wikipedia.org/wiki/Motivation

44

Linda Perlstedt & Camilla Sibgård, Motivation – En självklarhet, 2010 http://bada.hb.se/bitstream/2320/6420/1/2010KF18.pdf

25

En populär modell för att förklara motivation och indela den i någon slags hierarki45 är Maslows behovstrappa (ibland även kallad behovspyramid). I modellen är människans behov indelade efter hur viktiga de är för människan. De behov som befinner sig längst ner i hierarkin måste vara någorlunda tillfredsställda innan högre liggande behov kan göra sig gällande.

Hierarkimodellen är enkel och elegant – kanske alltför enkel och elegant. Maslows hierarki får kritik för sin allt för enkla framställning46. Kritiker menar att man inte kan särskilja olika behov (eller motiv) och kvantifiera dem på det sättet Maslow gör. En del behov/motiv utvecklas alltid i ett socialt samspel med omgivningen och att man därför inte kan hävda att det finns en normalstruktur. Trots den framförda kritiken så finns det samband mellan otillfredsställda basala behov och försämrade möjligheter att tillgodose högre liggande behov. För undersökningens vidkommande kan basala behov påverka hur ungdomar prioriterar och ser olika faktorer bakom sitt gymnasieval.

Tvåfaktormodellen

För en annan infallsvinkel till motivation och hur motivation fungerar kan nämnas Herzbergs tvåfaktormodell47 som är en något modernare teori. Tvåfaktormodellen är vanlig inom företagsvärlden för att strategiskt arbeta med motivation för att nå högre effektivitet.

Det unika med Herzbergs undersökningar som sedan resulterade i hans teori var det att det inte finns något motsatsförhållande mellan olika faktorer. Herzberg fann att det finns en uppsättning faktorer som leder till arbetstillfredsställelse (motivatorer)48 och en helt annan uppsättning som leder till missnöje och otillfredsställelse (hygienfaktorer).

45 http://en.wikipedia.org/wiki/Abraham_Maslow#Hierarchy_of_needs 46 Illeris, Knud (2001) 47 http://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_Herzberg 48 _{http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=150&Base=1&MenuID=181}

26

Herzberg visar i sin undersökning49 att när en person trivs med sitt arbete så hittar personen faktorer som förklarar trivseln bland motivatorerna. Det kan handla om bekräftelse, känslan av att göra nytta eller liknande. En missnöjd50 person förklarar oftast missnöjet genom att skylla på faktorer som omger det faktiska jobbet (hygienfaktorer). Lön, ventilation, relationer, administration, säkerhet eller bland många andra exempel policies.

Ett intressant resultat51 av undersökningen, och som också utgör basen för teorin, är att om de hygieniska faktorerna försämras till en nivå som är lägre än det som en individ tycker är acceptabelt så kommer det att leda till otillfredsställelse. Det omvända är dock inte sant. Om nivån för hygienfaktorerna är på en optimal nivå så uppnås i och för sig inte otillfredsställelse, men inte heller större tillfredsställelse.

Det som leder till tillfredsställelse eller arbetsglädje är faktorer som får en individ att växa eller känna någon form av förverkligande52. Här finns det många teorier som tagits fram och inte minst Mazlow’s sista steg handlar om självförverkligandet. Mazlow har dock sällskap av många fler, ex Jung, Goldstein och Sullivan för att nämna några.

Herzberg m.fl identifierar53 ett antal faktorer, motivators, som viktiga då de leder till arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Bland dessa faktorer kan nämnas, utan särskild rangordning: bekräftelse/erkännande, arbetet i sig, befordransmöjligheter, ansvar, prestation och tillväxt. Dessa är typiska för alla miljöer och naturligtvis variabla. Arbetsplatser har olika nivåer för dessa faktorer och i vissa fall är någon faktor helt låst. En gemensam nämnare för dessa faktorer är att de definierar en människa utifrån vad hon kan – inte vad hon har i form av materiella tillgångar.

Teorin är prövad på mellanstora företag men inte för elever inom skolan. Skiljer det något mellan tjänstemän och elever? Ja, självklart och Herzberg menar att teorin behöver prövas i andra sammanhang än de som gjorts tidigare. Några saker kan vi dock ta fasta på och det är att det är visat att människans motivation inte helt förklaras med den enkla modell som Mazlow tagit

49 _{Herzberg, Frederick Mausner, Bernard Snyderman, Barbara – The Motivation to Work – (1999) – s113} 50 Herzberg, Frederick m.fl. (1999) – s114 51 Herzberg, Frederick m.fl. (1999)-111 52 Herzberg, Frederick m.fl. (1999) – s114

27

fram. Herzbergs teori är ett stort steg framåt då den utgår från psykologin och inkluderar andra aspekter. Vissa delar av teorin är säkert tillämpbara utan omarbetning för att förklara hur elever förlorar sin motivation och hoppar av program eller skolan. Den kan säkert också förklara varför en elev gjort val av fel anledningar.

Ett exempel på hur något kan bli fel i utgångsläget är t.ex. om en elev fokuserar på hygienfaktorer inför sitt framtida yrkesval. Han eller hon kanske har hört att de tjänar x kr/mån och att man får resa en hel del till olika platser i världen. Det kan finnas andra sådana ramfaktorer som då ligger till grund för valet av program i gymnasiet. Då eleven väl börjar på programmet så kommer andra faktorer i dagen vilket gör att eleven kanske omprövar sitt val. Observera att exemplet belyste teorin utifrån en framtida föreställning av yrket som eleven utbildar sig till. Sedan finns faktorerna i den faktiska situation som eleven dessutom befinner sig i just nu.

Ungdomsforskning

Teorierna om motivation och ungdomarnas identitetsutveckling utgör två delar av mitt arbete. För att balansera teorierna behövs en tredje infallsvinkel – modern forskning om hur ungdomar tänker, mår och tycker.

Hälsa

Det görs och har gjorts mycket forskning kring hur ungdomar mår och hur de upplever sin samtid. När det gäller ungdomars hälsa har folkhälsoinstitutet54 under flera år gjort undersökningar för att se hur svenska ungdomar klarar sig i jämförelse med andra nationers

28

ungdomar. Resultatet av dessa undersökningar ger en bra bild av hur ungdomar i Sverige mår och hur hälsan förändrats genom åren.

Statistiken som samlats in under de senaste 20 åren visar på en negativ trend när det gäller ungdomars hälsa och detta föranledde regeringen att tillsätta en särskild utredning 2006. Denna utredning ledde fram till en betydligt tydligare bild om hur ungdomar mår och de orsaker som står att finna till detta. Utöver att endast ge en bild av situationen så tjänade även utredningen till att ge direktiv/förslag till hur samhället kan motverka en fortsatt negativ trend.

Utredningens55 omfattning är enorm och därför har jag valt att koncentrera mig på de delar som är tillämpbara för min egen undersökning.

Att ungdomar idag är mer stressade av skolan framgår med all önskvärd tydlighet. Sedan mitten på 90-talet har 15-åringarna stadigt uppgivit att de mår sämre och sämre. Enligt ungdomarna själva beror stressen exempelvis på dålig samordning mellan lärare när det gäller planering av prov och läxor. Ofta sammanfaller flera prov vilket eleverna upplever som stressande. Andra viktiga orsaker som eleverna nämner är lärarna har dåliga kunskaper om kursmål och att de tolkas självsvåldigt56. Flickor upplever dock i betydligt högre grad att de är stressade än pojkar.

En annan viktig faktor är hur ungdomar i 15-årsåldern trivs i skolan. Undersökningen visar att trivseln avtar med ålder från ca 40% i 11-årsåldern ner till 11% ibland 15-åringarna. Fördelningen mellan flickor och pojkar är lika stor.

Psykisk ohälsa bland ungdomar har också blivit allt vanligare57. Under de senaste 20 åren har exempelvis antalet kvinnor/flickor som säger sig uppleva oro, ångest eller ängslan stigit från 9% till 30%. Män/pojkar upplever inte i samma utsträckning dessa symptom men uppvisar samma trend med ett ökat antal under samma period.

55

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, Slutbetänkande om utredningen om ungdomars hälsa, Statens offentliga utredningar, SOU 2006:77

56

Ungdomars stress och psykiska ohälsa, s108

29

När det är dags för grundskoleeleven att göra sitt val till gymnasiet så är det 11% som trivs i skolan, 30% upplever psykisk ohälsa och de flesta upplever skolan som något stressigt och rörigt. Detta har säkert en påverkan på det val som eleven kommer att göra till gymnasiet.

Attityder

Hur tänker ungdomar om de olika valmöjligheter som de har? Finns det alternativ som är populärare än andra enbart på grund av rykten eller attityder? Svenskt Näringsliv58 har gjort en undersökning för att fånga upp hur elevers attityder kring olika utbildningsalternativ ser ut.

Att Svenskt näringsliv beställer en undersökning om ungdomars olika attityder till olika yrkesområden är kanske inte så konstigt. Svenskt näringsliv representerar59 ett femtiotal branscher och ca 50000 företag i Sverige och har som främsta mål att Sverige skall återta tätposition när det gäller välstånd. För att nå dit måste man veta hur ungdomar tänker och tycker om olika yrkesområden.

2004 publicerade Svenskt näringsliv Vägvalet 2004, en undersökning vars resultat är en 12-sidig rapport om ungdomarnas attityder. Resultatet är viktigt ur många synvinklar. Det ger en bild av hur populära en del program är, vilka faktorer som låg bakom deras val (mkt företagsorienterade alternativ) och vilka kanaler eleverna bedömt som viktiga för deras val av program.

Sett till resultatet så söker sig inte elever primärt till yrkesprogram60 där de har största chans till arbete efter avslutade studier. Media (inkl reklam och marknadsföring), konst (inkl musik och mode) och hotel (inkl turism och restaurang) var de tre mest populära branscherna hos eleverna. De minst populära var livsmedel, skog och lantbruk och verkstadsindustrin. Orsaken till detta är

58

Svenskt näringsliv, Vägvalet 2004,

59

Svenskt näringsliv, http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/

30

säkert föremål för en mer detaljerad studie, men att misstänka att attityder och okunskap har en roll är säkerligen en inte alltför djärv gissning.

En gemensam beröringspunkt mellan de olika områdena är identitetsutvecklingen. Erikson61 menar att människan prövar sig fram genom att utveckla olika kompetenser. Då ungdomen hittat en kompetens hos sig själv som den tycker är rimlig och intressant att utveckla ger det ungdomen en inre drivkraft eller motivation. Skolan har en viktig roll i detta sökande främst genom att tillhandahålla tillfällen där eleven kan prova olika saker. Idag brister detta då näringslivsförankrade aktiviteter är något som efterfrågas bland eleverna i grundskolan.

Endast 40% av ungdomarna uppger62 att de besökt ett företag och 35% säger sig ha haft besök av ett företag i grundskolan. Denna mediokra koppling mellan de kompetenser som skall utvecklas och ett eventuellt framtida yrke kan vara en del av förklaringen till varför elever är så osäkra på sin yrkesidentitet långt efter de gjort sitt val till gymnasiet.

I valet och kvalet63 undersöker Margaretha Mattson Ottosson ungdomars attityder utifrån ett antal begrepp – stress, trygghet, negativa och positiva motivationsbegrepp. I princip så ser man en samstämmighet i hennes resultat då den sammanfaller med tidigare nämnda undersökningar. Den är dock intressant att belysa dels då den går utanför de andra undersökningarnas väl inramade områden men också för att den är så lik min egen undersökning.

61

Erikson, Erik H, (1982), s90-95

62

Vägvalet, 2004, s7

31

Resultat

Allmänt

De resultat som ur ett genusperspektiv skiljer sig markant åt redogörs särskilt, men i övrigt lämnas det perspektivet därhän. Varför kön redogörs särskilt är för att kunna påvisa skillnader i mognadsgrad mellan könen som helhet. Undersökningens syfte är bland annat att visa på ungdomars olika mognadsgrader och förmåga att fatta ett livsavgörande beslut.

Nyhetsinhämtning

Eleverna tar del av nyheter genom olika kanaler. I enkäten frågade jag efter deras utnyttjande av främst fyra olika medier – tidningar, tv, radio och internet. De kan naturligtvis använda sig av flera kanaler så de fick bedöma sin användning av varje kanal för sig.

32

Av resultatet framgår att TV tillsammans med internet är de medier som användes i första hand för daglig inhämtning av nyheter. I andra änden av spektret ser vi att radion är ett media som sällan begagnas för inhämtning av nyheter. 27% uppger att de aldrig använder radion för att hämta in nyheter. I den här frågan fanns det endast marginella skillnader mellan könen. De använder sig av samma kanaler och i samma utsträckning.

Framtiden

Frågan om deras möjligheter att få arbete efter avslutade studier var graderad i fem steg och här uppgav pojkarna ett medelvärde på 4,27 och flickorna 3,76. Här råder alltså en viss skillnad mellan könen där pojkarna är mer positiva än flickorna.

Något större andel flickor än pojkar tror att eftergymnasiala studier lättare leder till arbete. Det är dock en avgörande skillnad mellan könen i hur de själva tänkt sig att studera vidare. 61% av flickorna säger sig redan nu vilja läsa vidare. Motsvarande siffra för pojkarna är 38%.

Ökade möjligheter till arbete med eftergymnasiala

studier

Ska du läsa vidare

efter gymnasiet?

Flickor 93,9% (ja) 61,2% (ja)

Pojkar 81,7% (ja) 38,3% (ja)

FIGUR 3 - HUR FLICKOR RESPEKTIVE POJKAR SER ÖKAD CHANS TILL ARBETE MED MER STUDIER OCH OM DE TÄNKT STUDERA VIDARE.

Bakomliggande faktorer

Frågan om hur de värderat olika faktorer inför valet var graderad i fem steg för varje faktor där 1=ingen betydelse och 5=avgörande betydelse. De tre viktigaste faktorerna uppgavs vara

33

föräldrar, öppet hus och informationskvällar. Ett förtydligande när det gäller skillnaden mellan öppet hus och informationskväll i det här sammanhanget är att öppet hus ordnas av elever och lärare medans informationskvällarna är en mer formell tillställning där information är riktad både till föräldrarna och de tilltänkta studenterna. De har också i förväg valt olika program som de ska besöka under informationskvällen.

FIGUR 4 – ELEVERNAS UPPGIVNA FAKTIRER BAKOM GYMNASIEVALET

Extremerna i frågan, alltså hur många uppgav att något helt saknade betydelse respektive vad var helt avgörande, redovisas nedan i figur 4.

34

Föräldrar och kompisar

Av de tillfrågade eleverna uppger 90 % att föräldrarna stöder dem i deras val. Endast 3 % uppger att föräldrarna inte tycker att de har gjort ett bra val.

På frågan om kompisar tycker att de gjort ett bra val svarar 65 % ja. 34 % uppger att de inte vet vad kompisarna tycker. 71 % uppger att de sökt samma program som någon annan kompis 15 % uppger också att de blivit ombedda att inte söka ett visst program.

Marknadsföring

Frågan om marknadsföring syftar till att belysa vilka kanaler som ungdomar idag kommer i kontakt med reklam från olika skolor. 44 % av eleverna uppger att de sett reklam för en skola på internet i form av en banner. Radion och tryckt material är också ganska vanligt förekommande med 32 % av eleverna som kan påminna sig om att fått ta del av den typen av reklam.

35

Elevens egen efterforskning

Syftet med frågan är att fånga upp hur många elever som utöver den information de passivt fått också aktivt sökt information. 12% uppgav att de själva ringt någon skola för att få mer information om någon utbildning. 61% uppgav att de besökt någon skolas hemsida för mer information och 31% har sökt på någon annan sida som har med utbildningar att göra för mer information.

I de här sammanhörande frågorna fanns en betydande skillnad mellan svaren beroende på kön. Ungefär lika många tjejer som killar har använt sig av telefon för att ta reda på mer information, men tjejer är mer representerade när det gäller att söka information på internet. 67% av tjejerna mot 53% av killarna har besökt någon skolas hemsida för att söka mer information. 20% av killarna och 40% av tjejerna säger sig ha använt en annan källa på internet för utbildningsinformation.

Sammantaget uppger 93% att de gjort de efterforskningar som de bedömt som nödvändiga för att veta vad programmet handlar om och vad utbildningen syftar till.

36

Elevens egna tankar

Några av enkätfrågorna handlade om hur de såg på sitt val i efterhand och om de var nöjda med det. Dessa frågor redovisas nedan.

Föredrar eleven information förmedlad av lärare eller annan elev?

På frågan om de hellre lyssnar på en elev eller en lärare vid informationstillfällen svarar 58% att de helst lyssnar på en elev som informerar om sitt program. 42% lyssnar hellre på lärare.

Här kan dock redovisas en stor skillnad i svaren mellan könen. 67% av tjejerna lyssnar hellre på en elev medan det för killarna är jämnt fördelat kring (50%).

Poängbegränsat val

16% uppger att de inte kommit in på ett program som de helst velat gå. Poängen har inte räckt till för att bli antagen dit (frågan ställdes innan det preliminära antagningsbeskedet skickats ut vilket gör att de antagligen baserat svaret på tidigare års antagningsstatistik).

Killar upplever i högre grad att de är begränsade poängmässigt (20% mot 10% av tjejerna).

Rätt val

37

Sammansatta svar

Några frågors relationer är särskilt intressanta att undersöka och dessa frågor tillsammans med svar redovisas nedan.

Hur ser relationen ut mellan de elever som valt framtidsyrke och deras nyhetsbevakning jämfört med de som inte valt framtidsyrke?

Enkäten erbjöd en 4-gradig skala som tvingade dem att ta ställning till om de tog del av nyheter över ett visst media dagligen, veckovis, månadsvis eller aldrig. Gradering av skalan från 4 (dagligen) till 1 (nästan aldrig) har gjorts i efterhand.

Radio TV Tidningar Internet

Har gjort ett yrkesval 2,16 3,14 2,6 3,02

Har inte gjort något yrkesval 2,65 3,45 2,98 3,26

(1 - nästan aldrig, 2 - en gång per månad, 3 - en gång i veckan, 4 - dagligen)

FIGUR 8 - RELATION YRKESVAL OCH NYHETSBEVAKNING

Det finns ett samband där elever som inte har gjort något yrkesval använder sig av media i större utsträckning än de som inte gjort ett yrkesval.

Skillnader i sökmönster mellan ungdomar som valt framtidsyrke och de som inte gjort det.

Relationen undersöker i vilken utsträckning som eleverna har sökt mer information om en viss utbildning. Särskilt undersöks skillnaden mellan de elever som har valt yrkesidentitet och de som inte har gjort det. Som framgår av figuren söker elever som valt en yrkesidentitet i högre grad mer information om utbildningar.

Telefon

Skolans websajt

Annan websajt

Har gjort ett yrkesval 12,9% 61,3% 38,7%

Har inte gjort något yrkesval 9,5% 54,8% 19,0%

38

Hur ser elever som valt framtidsyrke på sina möjligheter till arbete jämfört med de som inte valt framtidsyrke?

Det var fem svarsalternativ graderade från Stora till Små. Jag har viktat alternativen från 5 för Stora till 1 för Små. Det redovisade resultatet är genomsnittsvärdet för respektive grupp.

FIGUR 10 - RELATION: YRKESVAL OCH FRAMTIDSTRO

Hur ser elever som valt framtidsyrke på sitt eget val jämfört med de som inte valt framtidsyrke?

Relationen undersöker hur elever ser på sitt eget val och hur informationen kring den valda utbildningen varit. Svaren är omvända jämfört med tidigare presentation för att fånga upp de som är osäkra på sitt val. Detsamma gäller de som anser att de fått otillräcklig information om den valda utbildningen. Båda frågorna relaterar till huruvida eleverna gjort sitt yrkesval.

FIGUR 11 - HUR ELEVER SOM GJORT SITT YRKESVAL RESPEKTIVE INTE GJORT DET UPPFATTAR SITT VAL OCH INFORMATION OM UTBILDNINGAR

39

Diskussion

Resultat

Syftet med undersökningen består dels av en kvantitativ del där jag vill finna faktorer bakom en elevs gymnasieval. Den andra delen är kvalitativ i sin utformning då den söker spår av Eriksons teori genom de enkätsvar jag samlat in. För att kunna besvara den kvalitativa delen av syftet ställde jag upp en arbetshypotes som delvis utgjorde en grund för frågeunderlaget till enkäten. Hypotesen som låg till grund för mitt arbete är att en elev som kommit långt i sin yrkesidentitetsbildning motiveras i större utsträckning till att göra ett mer kvalitativt val. Det påvisas genom att en sådan elev använder sig av fler kanaler för inhämtande av den information eleven behöver för att kunna göra sitt val. Det kommer också kunna påvisas genom att eleven är säkrare och nöjdare med sitt val. Det är här som det blir svårt med den kvantitativa ansatsen. Samband finns där men steget till kausalitet64 är långt, alltför långt.

Om jag börjar med att se till de specifika frågorna så är dem sådana att jag kan besvara dem utifrån enkätsvaren.

Vilka media inhämtar ungdomarna nyheter från?

De media som ungdomar använder sig av idag är i allra flesta fall TV och internet. Dessa två media används av flest ungdomar och i störst utsträckning. Tidningar skall inte underskattas som medium även om det inte är ett medium som används av mer än 20% av ungdomarna dagligen.

40

Så många som 60% av ungdomarna läser tidningen åtminstone en gång per vecka. Men för att nå största möjliga genomslagskraft ska man nog satsa på internet som medium för sin marknadsföring. Vilka sociala medier som ungdomarna använder sig av undersöktes inte och var inte heller meningen att undersöka. Den som är intresserad av marknadsföring och internet som marknadsplats hänvisas till annan litteratur.

Vilka faktorer anser de själva ha varit viktiga vid valet av skola och program?

När det gäller de bakomliggande faktorerna för sitt val överraskades jag av hur svaren såg ut. Jag hade nog väntat mig en större spridning av betydelsen och kanske något mer extrema värden. Om man ser till medelvärdena så uppvisar inget enda alternativ ett större värde än 2,9 (föräldrar) på en femgradig skala. Om man däremot ser till enskilda elevers svar så uppvisas dock i de flesta sammanhang åtminstone ett eller två alternativ som har spelat större roll. Spridningen av dessa alternativ gör dock att medelvärdet som sådant är lågt för de flesta alternativ.

Extremvärdena gör att det blir lite mer intressant att se hur eleverna svarat. Bland de faktorer som spelar minst roll för om en elev väljer ett visst gymnasium är avståndet till skolan, andra elever på det sökta gymnasiet, syskon och kompisar. Svaren avslöjar att eleven är beredd att pendla eller på att bo inackorderad under sin studietid. Eleven är också i stånd att fatta ett eget beslut som går i strid mot kompisar, syskon och andra elever. Vägvalets undersökning65 ger också stöd för resultatet om att kompisar inte spelar så stor roll för valet. I deras undersökning är det endast 10% som svarat att kompisar delvis spelat roll vilket är ungefär samma resultat som jag nådde. I Mattson Ottosons undersökning påvisas att elever inte räds stora avstånd vilket stämmer överrens med mina resultat. En stor skillnad finns det dock i våra resultat när det gäller andra elevers synpunkter. I Mattson Ottosons undersökning66 visar hon att elever på den tilltänkta skolan spelar en stor roll. Kanske skiljer sig våra formuleringar åt i frågan och ger upphov till helt olika tolkningar.

65

Vägvalet 2004,. Svenskt näringsliv,

41

Vägvalets undersökning visar att föräldrar inte är obetydliga i valprocessen. 40 % av de tillfrågade menar att föräldrarnas samtycke till utbildningsvalet spelat roll. Mina egna resultat visade att 65% av eleverna uppger att föräldrarnas synpunkter åtminstone spelat en viss roll. Att det skiljer så mellan våra resultat kan bero på hur frågorna är formulerade och svarsalternativen. I min egen undersökning finns implicit en antydan om styrning i frågan medan Vägvalet hade en mer orienterande karaktär i sin formulering.

I Vägvalet 2004 tangeras en del av mina resultat med deras resultat. Bland annat så finns det fysiska mötet67 mellan gymnasiet och högstadieeleven högt upp på listan över viktiga faktorer som påverkar valet. De hade dock också valt att undersöka hur eleven ställer sig till mässor, som är något jag inte inkluderade i min egen undersökning. Mattson Ottoson har dock i sin undersökning68 kommit fram till att en faktor som påverkar ungdomarna i stor grad är att de får komma och besöka skolan och titta på verksamheten.

I vilken utsträckning känner ungdomarna att de gjort rätt val?

När det gäller huruvida eleverna känner att de hittat sitt framtida yrke och om de gjort ett val som leder i rätt riktning så kan man ana att en del elever kommer att ställas inför problem. Endast 60 % uppgav att de vet vad de vill arbeta med i framtiden vilket bekräftar de alarmerande siffrorna från skolverket69 om avhopp och ofullständiga betyg. En motsägelsefull observation jag gjorde var att 84% ändå känner att de gjort rätt val. Min fundering kring detta är hur man kan veta att man gjort rätt val om man inte vet vad man vill. Är det en temporär landningsbana medan man funderar vidare på vad framtiden kan tänkas erbjuda. I figur 12 visas att det finns en något större tilltro till framtiden om man har ett tänkt yrke att studera mot än om man inte har det. Skillnaden är dock inte så stor som grafen nedan låter påskina. En helt annan tolkning till detta

67

Vägvalet 2004, s9

68

I valet och kvalet (2008), s 48

69

http://www.skolinspektionen.se/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Varannan-elev-gar-inte-i-mal--gymnasieskolorna-maste-gora-mer/

42

motsägelsefulla resultat är att de som valt teoretiska program känner att de har gjort ett korrekt val utan att för den skull veta vilket specifikt yrke de studerar till.

FIGUR 12 - Skillnader mellan de elever som valt respektive inte valt framtidsyrke i hur de ser på framtiden

Överlag var framtidstron stor bland ungdomarna trots allt som skrivits om massarbetslöshet och liknande bland ungdomar. En förklaring till detta kan vara att regionen som undersökningen är gjord i är en industriort med en historiskt sett låg arbetslöshet. Fram till nu har det alltid funnits gott om arbetstillfällen.

I vägvalet 2004 så är det framtida yrket en faktor som väger tungt när eleverna väljer utbildning. Närmare 67% av de elever som intervjuats uppgav att detta spelat stor roll för deras val. Det finns en viss skillnad mellan mina resultat och deras resultat, men förmodligen beror det mer på hur frågorna är ställda än något annat. Jag hade inte med detta som ett alternativ bland de faktorer som avgjort elevens val, vilket Svenskt Näringsliv hade. I min undersökning så valde jag att ställa några fördjupande frågor om deras yrkesidentitet och framtidstro. Det hade förmodligen sett annorlunda ut om jag inkluderat en valmöjlighet att värdera vägen mot ett framtida yrke i min undersökning.

Spår av Erikson

Finns det då spår av Eriksons teori bland alla de svar som jag samlat in och analyserat? Ett uppriktigt svar är – kanske. Låt mig utveckla det en aning.

43

Erikson menar att ungdomar är olika långt komna i sitt sökande efter identitet (inom detta begrepp ryms också yrkesidentiteten). När individen har en fast känsla70 av identitet så har slutet på den period som Erikson kallar ungdomstiden uppnåtts. Nästa fas kan påbörjas med ett individuellt mognande. Detta sker naturligtvis inte samtidigt för alla.

Förutom de individuella skillnaderna mellan olika människor (ungdomar) så finns det andra skillnader i vårt samhälle som Erikson endast marginellt påpekat självt. Ungdomstiden, så som vi känner den, är i förändring. Den är alltmera förlängd och tidpunkten då individer måste ta ställning skjuts upp till en allt senare ålder. Det finns intermittent i vår sociala och samhälleliga struktur skyddsnät som tillåter ett allt senare beslut. Även om många elever inte vet vad de vill bli känner de att det är viktigt att lyckas med skolarbetet71. Kanske är det denna osäkerhet som gör att många elever idag känner sig stressade72.

Alltså blir gymnasietiden, för allt fler, någon form av social arena och förlängd valensperiod där syftet är att ha trevligt och umgås med kompisar. Mattson Ottosson finner i sin undersökning att många ungdomar går i skolan av omedelbara skäl som t.ex. att träffa kamrater73 och för att de inte har något annat att göra. I denna grupp finns en stark representation av de som inte ännu kommit långt i sin yrkesidentitetsutveckling. De vet ännu inte i vilken riktning de skall fokusera sin energi, alla riktningar är lika felaktiga.

Det som framgått av analysen jag gjort av undersökningen är att det finns visst stöd för Eriksons teori. Man kan se att det finns en spridning av hur många som är på väg att uppnå sin identitet. En del har kommit väldigt långt och har gjort omfattande efterforskningar för att ta reda på vad det är för ett program de sökt in på. De har använt sig av olika alternativ för att hämta in information och inte enbart besökt en källa. Andra har inte nått så långt och letar fortfarande efter något de kan uppnå eller känna kompetens inom.

70

Erikson, Erik H, Ungdomstidens identitetskriser, s77

71

I valet och kvalet (2008), s36

72

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006)

44

Ett resultat av undersökningen är att bland de som inte valt ett framtida yrke kan man se att deras utnyttjande av allmänna nyhetskanaler är större. Detta skulle kunna vara ett tecken på ett bredare sökande. De som har valt framtidsyrke utnyttjar däremot specifika källor (information om program/skolor/utbildning) i betydligt större utsträckning. Till viss del så kan man anta att detta beror på att de vill bekräfta sitt val av yrke. Om det är så, skulle det stämma överrens med Eriksons teori, men utan en kvalitativ ansats kan inte den här undersökningen slå fast orsaken till sambandet.

Det var också intressant att se hur skillnaderna och likheterna mellan pojkar och flickor var. Då jag började med undersökningen så var det inte alls meningen att jag skulle undersöka detta. Bland det mest påfallande var det faktum att ungefär lika många flickor som pojkar har valt framtidsyrke. Här kan jag medge att jag, fördomsfullt, trodde det skulle vara fler flickor. De känner sig i ungefär lika stor utsträckning nöjda med sina val. De tycker att de fått den information de behöver för att kunna göra ett bra val. Men, flickor känner en större osäkerhet inför framtiden än pojkar. Det resultatet speglar till viss del den undersökning74 som regeringen initierat och som kommit fram till att det är betydligt vanligare att flickor upplever oro och stress. Även Mattsson Ottosson påvisar att flickor känner större oro än pojkar. Den skillnad hon påvisar är dock mindre än den jag fann. Än en gång hade en intervju gett mig möjligheter att följa upp ett sådant spår.

Målsättningen med undersökningen

Mot bakgrund av min egen undersökning och de resultat som framkommit finns det några strategiska åtgärder man kan vidta i sin skolas marknadsföring för att bättre möta eleven:

 Använd både elever och lärare för att informera om programmet

 Försök att informera om vad programmet leder till istället för vad det innehåller. Många informerar om alla kursers innehåll och liknande när eleverna i själva verket vill veta vad man blir.

45

 Försök att förmedla känslan av programmet. Många ungdomar söker en identitet och känslan av att tillhöra ett visst program är viktigt.

 Använd gärna någon informationskanal för att locka elever till att ta reda på mer. Använd gärna humor i samband med detta.

 Lär av ungdomarna och deras användning av sociala medier. Företag ligger ofta långt före institutioner när det gäller att ta till sig användandet av nya medier.

Reflektion

Under tiden som jag genomfört mitt examensarbete så har jag kommit till insikt om många saker. En av de absolut största insikterna jag gjort är nog hur komplicerade vi är som sociala varelser. Flera vetenskaper går in i varandra och gör att det är näst intill omöjligt att studera något ur ett holistiskt perspektiv. Man måste bryta ner det man studerar i sina beståndsdelar för att kunna se mönster. När man väl tror sig kunna svara på några hypotetiska frågor så måste man först fråga sig om det är rätt data man observerar.

En annan lärdom jag gjort är hur fantastiskt svårt det är att formulera frågor till en enkät. Något som vid en första anblick är väldigt enkelt blir väldigt svårt då man väl börjar med

frågeställningarna. Inte nog med att frågorna skall vara korrekt formulerade, lätta att förstå – de skall dessutom ge svar på de frågeställningar du har med ditt arbete.

Jag skulle gjort mycket annorlunda idag om jag skulle ställas inför en sådan här uppgift igen. Nu är inte det något negativt utan snarare positivt. Den viktigaste förändringen jag skulle gjort är att ha använt mig av en kvalitativ metodik för att kunna penetrera djupare i de frågor som skulle kunnat bekräfta spåren av teorin om utvecklingsfaserna.

46

Litteratur

Malmström, Sten, Sjögren, Peter A. & Györki, Iréne (1989[1988]). Bonniers svenska ordbok. [Ny, utvidgad uppl.] Stockholm: Bonnier

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Dahmström, Karin (2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 4., [utök. och aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Egidius, Henry (2001). Tio teman i psykologins historia. Lund: Studentlitteratur Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Erikson, Erik H. & Erikson, Joan M. (2004). Den fullbordade livscykeln. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Erikson, Erik H. (1977[1969]). Ungdomens identitetskriser. 1. uppl., 3. tr. Stockholm: Natur och kultur

Frisén, Ann & Hwang, Philip (red.) (2006). Ungdomar och identitet. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur

Herzberg, Frederick, Mausner, Bernard & Snyderman, Barbara Bloch (1993). The motivation to work. [New ed.] New Brunswick, N.J.: Transaction

Illeris, Knud (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur Mattson Otttosson, Margaretha, I valet och kvalet, (2008), C/D-uppsats, En studie om grundskoleelevers gymnasieval

Montessori, Maria (1976). Barndomens gåta. [Ny utg.] Stockholm: Aldus Perlstedt, Linda & Sibgård, Camilla (2010), Motivation – En självklarhet

Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur Tetzchner, Stephen von (2005). Utvecklingspsykologi: barn- och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur

Danielson, Mia (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06: grundrapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

Studieresultat i gymnasieskolan: en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier. (2008).

Stockholm: Skolverket

Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser

47

Internetkällor

Tvåfaktormodellen – Motivation - (Besökt 2011-04-04)

http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=150&Base=1&MenuID=181

Ny Teknik om bilindustrins betydelse: - (Besökt 2011-04-04)

http://www.nyteknik.se/asikter/ledare/article474987.ece

Skolinspektionens pm måluppfyllnad - (Besökt 2011-04-04)

http://www.skolinspektionen.se/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Varannan-elev-gar-inte-i-mal--gymnasieskolorna-maste-gora-mer/

Svenskt Näringsliv – Vägvalet 2004 - (Besökt 2011-04-04)

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00007/V_gvalet_2004_7715a.pdf

Malmö Högskola – Surveyundersökningar - (Besökt 2011-04-04)

http://www.ts.mah.se/utbild/ck2340/Delkurs_3/Survey.htm

Svenska dagbladet, Valfrihet kan bidra till psykisk ohälsa, (2007-10-22) (Besökt 2011-04-04)

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/valfrihet-kan-bidra-till-psykisk-ohalsa-hos-unga_349976.svd

Ordet Motivation (Besökt 2011-04-04)

http://wikipedia.com

Surveyundersökningar, Malmö högskola, (Besökt 2011-04-04)