• No results found

Läs och skrivinlärningsmetoder för särskoleintegrerade elever i grundskolan år 1-3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Läs och skrivinlärningsmetoder för särskoleintegrerade elever i grundskolan år 1-3"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Läs och skrivinlärningsmetoder för

särskoleintegrerade elever i

grundskolan år 1-3

Reading and writing methods for students with learning

disabilities in the compulsory school year 1-3

Lise-Lotte Nyman

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 60 poäng Handledare: Ann-Elise Persson Höstterminen 2006 Examinator: Elsa Foisack

(2)
(3)

Malmö Högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006

Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildpåbyggnadsutbild-ning, Malmö högskola.

Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Med hjälp av studiebesök och intervjuer ville jag undersöka vilka meto-der som används i grundskolan för att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva, samt ta reda på hur jag som specialpedagog kan arbeta. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att det finns olika metoder att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva. Olika pedagoger använ-der sig av olika metoanvän-der. Det handlar om att utgå från eleven för att hitta den metod som passar just den eleven. Specialpedagogen utgör ett stöd för både elever och pedagoger och har en viktig roll när det gäller sam-arbetet kring eleven med all personal.

Nyckelord: grundskolan, integrering, läs– och skrivinlärning, specialpe-dagog, särskolan.

Lise-Lotte Nyman Handledare: Ann-Elise Persson Bergsättravägen 35 Examinator: Elsa Foisack

(4)
(5)

FÖRORD

Med detta arbete har jag upptäckt flera olika sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning. Jag har fått kunskaper om det två huvudmetoderna för läs- och skrivinlärning. Ljudmetoden och helordsmetoden.

Jag vill tacka Er respondenter som valde att medverka i den här under-sökningen, samt för att ni har delat med er av Era kunskaper och erfa-renheter.

Ett stort tack till Ann-Elise Persson för de kloka synpunkterna, den kon-struktiva kritiken och den snabba responsen på mitt arbete. Du har varit ett stort stöd under hela denna process.

Tack även till min familj och mina kollegor som har stått ut med mig under den här tiden.

(6)
(7)

INNEHÅLL

1 INLEDNING 7

1.1 Bakgrund 8

1.2 Studiens begränsning 9

2 PROBLEM OCH SYFTE 11

2.1 Syfte 11 2.2 Frågeställningar 11 3 LITTERATURGENOMGÅNG 13 3.1 Begrepp 13 3.1.1 Skolformen särskolan 13 3.1.2 Läs- och skrivinlärning 13 3.1.3 Inkludering 14 3.1.4 Särskolan 16 3.2 Styrdokument 17 3.2.1 Internationella riktlinjer 17 3.2.2 Skollagen 17 3.2.3 Läroplanen 18

3.3 Olika läs- och skrivinlärningsmetoder 18

3.3.1 Wittingmetoden 19

3.3.2 LTG-metoden 20

3.3.3 Bornholmsmetoden 20

3.3.4 Pilen 20

3.3.5 Kiwimetoden 21

3.3.6 Reading Recovery Program 21

3.3.7 Helordsmetoden 21

3.3.8 Skrivinlärning 22

3.4 Den specialpedagogiska rollen 22

4 TEORI 25 5 METOD 27 5.1 Allmänt om metoder 27 5.2 Metodval 27 5.3 Pilotstudie 28 5.4 Urval 28 5.5 Genomförande 28 5.6 Databearbetning 29 5.7 Tillförlitlighet 30 5.8 Etik 31

(8)

6 RESULTAT 33 6.1 Vem är det som lägger upp undervisningen för eleven? 33 6.2 Hur arbetar ni/du i början med läs- och skrivinlärningen

för eleven? 34

6.3 Hur arbetar ni/du med läs- och skrivinlärningen för eleven

i dag? 35

6.4 Vilken hjälp får ni/du av specialpedagogen? 36 6.5 Vilken hjälp får ni/du av särskolan/habiliteringen? 36 6.6 Vilken hjälp få ni/du av skolledningen när det gäller

fortbildning? 37

6.7 Har stödet ni/du fått varit tillräckligt? Hur skulle stödet

kunna bli bättre? 38

6.8 Är det något ni/du vill tillägga när det gäller ert/ditt

arbetssätt? 38

7 ANALYS AV RESULTATET 39

7.1 Vem är det som lägger upp undervisningen för eleven? 39 7.2 Hur arbetar ni/du i början med läs- och skrivinlärningen

för eleven? 39

7.3 Hur arbetar ni/du med läs- och skrivinlärningen för eleven

i dag? 40

7.4 Vilken hjälp får ni/du av specialpedagogen? 41 7.5 Vilken hjälp får ni/du av särskolan/habiliteringen? 42 7.6 Vilken hjälp får ni/du av skolledningen när det gäller

fortbildning? 42

7.7 Har stödet ni/du fått varit tillräckligt? Hur skulle stödet

kunna bli bättre? 42

7.8 Är det något ni/du vill tillägga när det gäller ert/ditt

arbetssätt? 43

8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 45

8.1 Sammanfattning 45 8.2 Diskussion 46 8.2.1 Metoddiskussion 46 8.2.2 Läs- och skrivinlärning 46 8.2.3 Specialpedagogens roll 47 9 FORTSATT FORSKNING 49 REFERENSER 51 BILAGA

References

Related documents

The effects of the students ’ working memory capacity, language comprehension, reading comprehension, school grade and gender and the intervention were analyzed as a

Jag förhåller mig även kritisk till att detta material passar alla elever, då tidigare forskning som till exempel Fridolfsson (2009) visar att det inte finns

The theories in this section are included in the theoretical framework since they will be used in the analysis of research question three, which concerns the perception of

Detta får starkt stöd av Söderström (2015) som menar att digitala system som är dåligt designade för sina användare är den aspekt av arbetsmiljön som bidrar mest till

De intervjuade lärarna uttrycker en intention om att undervisa sina integrerade elever utifrån särskolans kursplan för att skapa meningsfulla lektioner, men att det är svårt

Alla respondenter i vår studie uppger att de använder flera olika digitala hjälpmedel i sin undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter och har sett goda resultat med

Deltagarna hade varit aktiva i olika antal år och hade olika metoder med sig från sina utbildningar, även i Lärare X:s fall som inte hade någon utbildning inom läs-

När läsaren ska läsa okända ord identifierar den rätt fonem för varje grafem, sätter samman fonemen och utläser ordet.. Lite mer avancerad läsning är när