Historia - Hur intressant kan det vara?

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Historia – hur intressant kan det vara?

– En undersökning av högstadieelevers intresse av historia

History – how interesting could it be?

– A study concerning the interest of history among Junior High

School students

Karin Näsström

Lärarexamen 270 Hp

Historievetenskap och lärande 2009-01-16

Examinator: Thomas Småberg Handledare: Nils Andersson

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att historieintresset ökar i samband med elevernas ålder och årskurs men även att killar är mer intresserade av historia än tjejer. Killarna är dessutom mer intresserade av att studera hela världen medan tjejerna föredrar lokal och svensk historia.

Nyckelord: historia, historiedidaktik, historieintresse, historiemedvetande, historieundervisning, historieämnet, högstadieelever och identitet.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning………..………..…………6

1.1 Syfte och frågeställningar...7

2. Metod- och materialdiskussion……..………..………..………..8

2.1 Metodologiska överväganden.……….………..……….8 2.1.1 Gruppdiskussion………..…...10 2.2 Enkätens utformning.……….………….……..11 2.3 Litteraturanvändning……….……….…...12 2.4 Forskningsläget……….…………....13 3. Teoretiska utgångspunkter….………..……….15 3.1 Identitetsskapandet.……….………… 15 3.1.1 Individualisering.……….………..16

3.2 Historiebruk och förmedling………..……...17

3.3 Historiemedvetande………...………...18

3.3.1 Det genetiska och genealogiska perspektivet………..……..…….19

3.4 Behöver historieundervisningen utvecklas?………..………..….……….20

4. Resultat……….……….….……….24

4.1 Jämförelse mellan elevers intresse av historia fördelat på årskurser……….….……..24

4.2 Jämförelse mellan elevers intresse av historia fördelat på kön……….……....25

4.3 Jämförelse mellan elevers intresse av det som skett i dåtid fördelat på årskurser……26

4.4 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker i nutid fördelat på årskurser...27

4.5 Jämförelse mellan elevers intresse av det som kommer att ske i framtiden fördelat på årskurser……….…...28

4.6 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt……….…...29

4.7 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker i olika världsdelar……….….…..30

4.8 Elevers förslag på hur historieundervisningen kan bli mer intressant…….………...31

4.9 Sammanfattning av killarnas gruppdiskussion………..…...…33

4.10 Sammanfattning av tjejernas gruppdiskussion………....33

5. Tolkning av resultat……….……….……...35

5.1 Tolkning av elevernas intresse av historia och en jämförelse mellan kön………...….35

(6)

5.3 Tolkning av elevers intresse av det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt..37

5.4 Tolkning av elevers intresse av det som sker i olika världsdelar………..38

5.5 Tolkning av elevernas förslag på hur historieundervisningen kan bli mer intressant...39

6. Slutsats och diskussion.………...………41

6.1 Hur intressant upplevs historia utav eleverna och finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleverna läser eller könstillhörighet?...41

6.2 Hur intressant upplever elever det som sker i tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid och finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleverna läser?...42

6.3 Finns det någon skillnad hur intressant eleverna uppfattar det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt?...43

6.4 Hur kan lärare skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att höja elevers intresse av historia och utveckla deras historiemedvetande?...43

6.5 Avslutande diskussion……...………44

6.6 Fortsatta studier……….………45

7. Källförteckning..……….……….……46

(7)

1. Inledning

Utanför klassrumsdörren hörs höga röster och sprudlande skratt. När dörren öppnas rusar en klass från årskurs 9 in i rummet, vissa elever springer med flängande armar och ben medan andra lugnt lunkar till en plats i SO-salen. Historieundervisningen kan börja då plötsligt någon kommenterar att det är tråkigt med historia medan någon annan elev stönar och uttrycker sin vanmakt över svårigheten att förstå och frågar varför de måste läsa historia överhuvudtaget. Som blivande historielärare har jag blivit berörd av att elever ofta uttrycker att historia är ett svårt och ointressant ämne, vilket gjorde att jag reflekterade över elevernas uppgivenhet och började grunna på om ungdomarna inte förstår sin roll i historien och att de kanske inte kan identifiera sig eller sin omvärld i historieundervisningen. Jag började fundera på hur lärare måste finna metoder och variation i undervisningen för att inspirera, stimulera och väcka ett intresse för historia.

Under tidigare lektioner hade den nämnda klassen arbetat med i-länder och u-länder som avslutades med en jämförelsepresentation utav elevernas ”egna” valda länder som redovisades med stor entusiasm inför klassen. Jag upplevde då att de flesta av eleverna var intresserade av andra länder och människors livssituation men jag antar att de alltför sällan får studera länder utanför Europa. Vid anblicken av skolans elever förmodar jag att majoriteten av eleverna har ett svenskt eller nordiskt påbrå och jag började därför tänka på om de har egna erfarenheter ifrån andra ”främmande” länder eller världsdelar. Min uppfattning är att flertalet av eleverna är beresta och att de kommunicerar med andra även utanför Sverige, framför allt via Internet. Dessutom finns de en uppsjö utav kommunikationskanaler i samhället med ett stort och brett utbud av information.

Idag talas det ofta om att ”världen krymper”, vilket förknippas med att kommunikationen mellan människor över jordklotet är intensivare och effektivare än tidigare. Upplevelsen av att människor runtom i världen är närmare varandra beror framför allt på Internet, telekommunikation och transportmedel som medverkar till att människor når varandra på ett enklare och snabbare vis än förr. Dagens tonåringar kommunicerar med andra människor på ett helt annat sätt än tidigare då särskilt Internetanvändandet har blivit en framgångsrik källa för kommunikation. Via nätet upplever ungdomar inget avstånd med den de spelar eller ”talar” med och jag antar att det fysiska avståndet är oväsentligt när tonåringar utvidgar sina kontaktnät. Jag undrar vilket intresse eleverna har av vad som sker i olika delar av världen, eller är det lokala och det nationella intresset större än det globala?

(8)

1.1 Syfte och frågeställningar

Min erfarenhet är att intresse är nära sammankopplat med motivation och lärande. Då en individ är intresserad av något så förefaller det mig att nyfikenheten och mottagligheten medverkar till att det blir enklare att lära sig då motivationen är hög. Syftet med undersökningen är att utreda högstadieelevers intresse av historia och deras intresse för omvärlden för att väcka funderingar kring hur lärare ska kunna fånga elevernas intresse för att kunna skapa bättre förutsättningar för en meningsfull undervisning. Jag strävar efter att belysa informanternas åsikter för att få en förståelse för hur historielärare kan göra undervisningen mer intressant och relevant för ungdomarna. Därefter kommer jag att resonera om användbara didaktiska överväganden som kan medverka till att höja intressenivån och lärandet för eleverna i skolan.

Utifrån mina reflektioner, funderingar och undersökningsområde har jag formulerat tre frågeställningar som lyder:

1. Hur intressant upplevs historia utav eleverna och finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleverna läser eller könstillhörighet?

2. Hur intressant upplever elever det som sker i tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid och finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleverna läser?

3. Finns det någon skillnad hur intressant eleverna uppfattar det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt?

(9)

2. Metod- och materialdiskussion

Under metod- och materialkapitlet kommer jag att redogöra för den metodologiska hanteringen av underlaget och beskriva utformningen av enkäten samt utförandet av gruppdiskussionerna. Jag kommer även att diskutera tillförlitligheten av metoderna samt redovisa relevant litteratur för undersökningsområdet.

2.1 Metodologiska överväganden

När jag formulerat mina frågeställningar funderade jag över vilken metod jag skulle använda mig av för att kunna besvara mina frågor. Genom en kvalitativ undersökning och med utgångspunkt med individuella intervjuer skulle jag få mer uttömmande svar. Tyvärr fanns inte möjligheten att med denna metod undersöka vad ett större antal elever tycker eftersom undersökningstiden var begränsad. En kvantitativ enkätundersökning är däremot genomförbar och metoden ger större möjligheter att undersöka ett stort antal elever på förhållandevis kort tid och därför har jag valt att använda denna metod för att definiera samband och skillnader bland elevernas svar och åsikter.

Jag har valt att använda mig utav enkäter eftersom metoden är effektiv vid genomförandet då tidsåtgången är minimal men också för att jag får ett bredare urval av informanter. Fördelen med en enkätundersökning är dessutom att eleverna är anonyma, vilket jag anser kan bidra till att eleverna svarar mer sanningsenligt om vad de verkligen tycker och tänker.

Nackdelen med metoden är att anonymiteten medverkar till att det inte finns någon möjlighet att efterforska genom personliga intervjuer, vilket hade gett ytterligare och mer uttömmande svar. En annan nackdel kan vara om eleverna är oseriösa när de svarar, eller om de skyndar sig att ringa in de olika svarsalternativen utan eftertänksamhet, då detta kan leda till missvisning vid resultatsammanställningen. Avseende undersökningsområdet, de aktuella frågeställningarna samt urvalsgruppen anser jag att fördelarna av en enkätundersökning väger tyngre än nackdelarna och jag har därför bestämt mig för att använda denna metod.

Urvalet av informanter är systematiskt upplagt och avser sex utvalda klasser som läser vid en gemensam skola i Skurups kommun. Målgruppen är högstadielever och undersökningen genomfördes med två klasser i årskurs 7, två klasser i årskurs 8 samt två klasser som läser årskurs 9. Jag valde sex klasser för att få ett representativt resultat av

(10)

skolans 460 elever. Populationen i enkätundersökningen motsvarar 138 elever varav 78 tjejer och 60 killar. Enkätundersökningen ägde rum vid tre olika tillfällen, den 17/10, 21/10 och den 11/11 2008.

Det externa bortfallet utgörs av två killar och en tjej i årskurs 7, en kille och två tjejer i årskurs 8 samt tre killar i årskurs 9. Bortfallet är inte anmärkningsvärt eftersom det är tre elever från varje årskurs som faller bort. Däremot blir det färre killar i undersökningen. Göran Eljertsson uppger att till det externa bortfallet räknas även de individer som vägrar att delta i undersökningen.1 Dock var det ingen utav eleverna som uttryckte sin vägran, varken muntligen eller skriftligen, att delta i enkätundersökningen.

Det interna bortfallet, det vill säga de svarsalternativ som inte var besvarade eller inringade av eleverna, var en kille i årskurs 7 som inte angett bakgrund eller hur många år han har bott i Skurups kommun. En kille i årskurs 9 angav att han ville vara anonym om sin bakgrund samt en tjej i årskurs 7 som troligtvis glömt att svara på den första frågan. Det interna bortfallet var ringa, vilket tyder på att enkätens layout och struktur har varit tillfredsställande som leder till att felaktigheter minimeras vid resultatsammanställningen.

Jan Byström tar upp problematiken med den exakta siffran i statistik. 2 Vanligtvis uppges talen i procent som kan förtydligas med en eller två decimaler för att redovisningen ska bli mer trovärdig. Dock har jag valt att redovisa resultaten från enkätundersökningen i hela procent för att presentera tabeller och diagram på ett lättöverskådligt vis. Byström påtalar även kraven på kritisk granskning och kvalitetsredovisning.3 Jag har försökt att minimera bristerna av en enkätundersökning och är medveten om att tolkningen av materialet påverkas av mina egna förkunskaper och värderingar, medvetet eller omedvetet, även om min intention har varit att arbeta på ett objektivt sätt.

I kapitlet resultat kommer jag att redovisa sammanställningen av elevernas enkätsvar i procent som uppvisas med tabeller och stapeldiagram. För att underlätta för läsaren har jag slagit ihop vissa av svarsalternativen som kommer att presenteras som ”inte alls intressant och lite intressant” samt ”intressant och mycket intressant”. Min avsikt med hopslagningen av svarsalternativen är också för att visa skillnaderna som en vågskål mellan de elever som anser att historia är intressant eller mycket intressant och de som har ett mindre eller inget historieintresse alls. Jag vill inte heller att läsaren ska uppleva presentationen som tröttsam genom att skriva ut alla svar i analystexten i procent. Däremot finns det tabeller under varje

1

Göran Eljertsson, Enkäten i praktiken, 2005, Lund, s. 25.

2 Jan Byström, Grundkurs i statistik, 1994, Stockholm, s. 27. 3 Ibid., s. 35.

(11)

diagram där läsaren kan utläsa varje svarsalternativ. Även om jag vill ge eleverna möjlighet att använda sig av svarsalternativet ”varken eller” så kommer jag inte att presentera dessa svar i den korta analysen tillhörande stapeldiagrammen. Dock kommer svaren att anges i tabellerna under varje diagram. Då jag utformade enkäten tog jag ställning till om jag skulle använda mig av ett svarsalternativ i mitten, såsom ”varken eller”. Jag bestämde mig för att bruka alternativet även om det finns en risk att eleven endast ringar in mittalternativet om han eller hon inte vill ta ställning. Trots att det nämnda svarsalternativet finns med i enkäten tog majoriteten ställning i frågorna, vilket tyder på att de vill framföra sina åsikter.

2.1.1 Gruppdiskussion

Genom en enkätundersökning har jag möjlighet att få svar från en större mängd elever men dessvärre ger metoden inte några svar utöver det som efterfrågas. För att få en bredare och djupare förståelse för elevernas uppfattning av historia valde jag därför att även använda mig av en kvalitativ undersökning genom att intervjua elever i form utav gruppdiskussion. Min tanke att använda mig av gruppintervjuer istället för att genomföra personliga intervjuer är framför allt för att jag vill ge eleverna möjlighet till en diskussion där eleven inte blir så styrd av mina frågor. Jag anser att eleven då lättare kan få igång sina tankar, funderingar, frågor och svar, särskilt med tanke på om någon annan i gruppen belyser något som eleven inte tänkt på eller som har en annan infallsvinkel och perspektiv.

Målgruppen var elever från årskurs 9 eftersom de har läst historia längst utav skolans elever. Jag valde två grupper att intervjua som bestod av en grupp med fem killar och en grupp med sex tjejer. Min avsikt med indelningen av en tjejgrupp och en killgrupp är att jag vill studera om det finns några skillnader eller likheter mellan gruppernas svar beroende på kön. Jag tror också att somliga elever eventuellt har lättare att prata fritt och göra sin röst hörd om de får möjlighet att diskutera i en tjejgrupp eller killgrupp, särskilt om den andra gruppen är mer dominant när det gäller att framföra sina åsikter. Jag menar också att det kan finnas skillnader i gruppernas uppfattningar och därför vill jag inte att någon elev eller grupp ska påverkas så att svaren ändras om det är någon/några som uttrycker att det är ”fel” som inte tycker som han/hon eller dem övriga.

Urvalet av intervjudeltagarna gjordes genom att jag presenterade mitt pågående examensarbete och de tänkta gruppdiskussionerna och frågade om och i så fall vilka elever ur den tillfrågade klassen som önskade vara med. Intervjudeltagarna är således frivilliga informanter. Gruppdiskussionerna hölls den 2 december 2008 i en närliggande sal till deras

(12)

ordinarie SO-sal när de skulle ha sin fastställda undervisning. Eftersom jag strävade efter att ha en öppen diskussion valde jag att inte förbereda några större frågor utan utgick ifrån enkäten.

Vid intervjugenomförandet hade jag tänkt använda mig av mobiltelefon, iPod eller bandspelare för att spela in samtalen men tyvärr var det inget som fungerade. Min tanke var att spela in samtalen istället för att anteckna för att minimera riskerna av bortfall av elevernas åsikter och kommentarer på grund av minnesförlust och/eller förvrängning. Under diskussionerna antecknade jag dock det som jag ansåg var viktigast bland svaren och ur minnet skrev jag därefter ner en sammanfattning av gruppernas synpunkter.

2.2 Enkätens utformning

Frågorna i enkäten är utformade så att jag ska kunna besvara mina frågeställningar. Jag har begränsat enkäten till sju bakgrundsfrågor samt 14 frågor med fem svarsalternativ för att undvika att eleverna ska uppleva enkäten som en betungande arbetsuppgift. Jag har medvetet formulerat enkla frågor med tydliga svarsalternativ för att minimera riskerna för misstolkning. Bakgrundsfrågorna är till för att ta reda på kön, vilket år och vart i världen eleven är född, elevens bakgrund, hur länge eleven har varit bosatt i kommunen samt om eleven har besökt eller vistats utanför Sveriges gränser och om så är fallet markera den världsdel eller de världsdelar eleven har varit i. Min tanke med att eleven ska uppge födelseort/land och därefter även bakgrund är för att eleven exempelvis kan vara född i Kina men uppväxt i Sverige och har således svensk bakgrund. Den sista bakgrundsfrågan är ämnad för att jag ska kunna utläsa om det finns något samband mellan elevernas erfarenhet av andra länder/världsdelar med deras intresse för vad som sker i andra delar av världen. Jag valde dock att använda benämningen Australien istället för världsdelen Oceanien i enkäten eftersom jag antar att eleven lättare känner igen vart i världen som åsyftas, vilket minimerar risken att svarsalternativet blir fel inringat. Vid enkätundersökningen var det inte någon elev som ifrågasatte eller kommenterade att det stod Australien istället för Oceanien.

De följande 14 frågorna har en skala med fem svarsalternativ; inte alls intressant, lite intressant, vaken eller, intressant och mycket intressant. Avsikten med den första frågan är att undersöka elevernas intresse för historia. Ändamålet för frågorna två till fyra är att studera hur eleverna uppfattar det som skett, sker eller har skett i tidsperspektiven; tidigare/förr (dåtid), dagsläget (nutid) och senare/framtiden. Resterande frågor behandlar intresset för den egna kommunen, Sverige, Norden, Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Australien

(13)

(Oceanien) och Världen. För övrigt fick eleverna möjlighet att uttrycka sig fritt på de sista raderna på enkätens baksida om vilket eller vilka sätt historia skulle kunna bli mer intressant för dem personligen.

Enkätundersökningen genomfördes i elevernas SO-klassrum då deras SO-lärare skulle ha sin ordinarie lektion. Jag ansvarade själv för utdelningen av enkäterna samt uppgav instruktionerna för hur enkäten skulle fyllas i. Därtill berättade jag om syftet med undersökningen och att eleverna var anonyma i sitt deltagande samt meddelade frivilligheten av att vara med. Jag valde att själv närvara vid varje undersökningstillfälle för att ge eleverna möjligheten att ställa frågor till mig personligen om det skulle finnas någon fråga som behövde förtydligas.

Enkätmaterialet bearbetades och sammanställdes i Microsoft Office Excel 2003 och kommer att redovisas under kapitlet resultat.

2.3 Litteraturanvändning

Jag har använt mig av Göran Eljertssons bok ”Enkäten i praktiken. En handbok i

enkätmetodik” för att få kunskap om hur en enkät konstrueras samt få praktiska tips om hur

undersökningen kan genomföras. Dessutom har jag studerat Jan Byströms bok ”Grundkurs i

statistik” för att få vetskap om hur resultatet kan sammanställas statistiskt.

Vidare har jag nyttjat ”Ungdomsgrupper i teori och praktik” som är skriven av Philip Lalander & Thomas Johansson. Boken behandlar bland annat medias och Internets roll för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens snabba föränderliga samhälle.

Jag har även utgått ifrån ”Historiebruk – att använda det förflutna” av Peter Aronsson. Verket handlar om hur det förflutna framställs och levandegörs i historiekulturen. Författaren tar upp hur det förgångna kommer till uttryck och används för att generera kunskap.

Jag har använt mig av fyra olika kapitel och författare i ”Historien är nu. En

introduktion till historiedidaktiken” som är utgiven av Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (red). Boken behandlar bland annat hur historia förmedlas i samhället och om aktörer som producerar, förmedlar och konsumerar historia. Verket tar upp begreppet historiemedvetande som är väsentligt för att människan ska kunna skapa sin identitet och utveckla en tidsuppfattning för att kunna orientera sig i livet och känna en meningsfullhet och en roll i samhället. Det första kapitlet jag använt mig av är ett utav Klas-Göran Karlssons kapitel

(14)

De följande tre kapitlen jag har studerat belyser historiedidaktikens praktik: historia som skolämne. Kapitel ”Finns då (och) nu (och) sedan?” är skrivet av Niklas Ammert, kapitel

”Kan ett historiemedvetande fördjupas?” är skrivet av Per Eliasson samt kapitel ”Det är inte

min historia” av David Mellberg.

Jag har även använt mig av ”Historieundervisningens byggstenar – grundläggande

pedagogik och ämnesdidaktik” som är skriven av Magnus Hermansson Adler. Boken tar upp metoder och variationer i historieundervisningen och ger åtskilliga exempel på hur eleven kan inhämta kunskap.

Jag har också studerat Lpo 94 som är de förordningar som anger skolans värdegrund och uppdrag samt läroplanen för historia i grundskolan.

Beträffande forskningsläget har jag studerat Lars Berggrens & Roger Johanssons rapport som behandlar elevers attityder till historieämnet och historieundervisning.

Jag har dessutom studerat examensarbeten som berör området, bland annat Cecilia Johanssons uppsats som handlar om högstadieelevers intresse av historia samt Martin Hagmans uppsats som behandlar gymnasieelevers intresse för historieämnet.

2.4 Forskningsläget

Den tidigare forskning som gjorts av området historieintresse är i synnerhet examensuppsatser inom lärarutbildningen. Jag har valt att studera Cecilia Johannssons och Martin Hagmans uppsatser eftersom jag anser att de är mest relevanta för mitt arbete. Jag har dessutom tagit del av en ytterst väsentlig rapport från Malmö Högskolas Lärarutbildning som belyser mitt undersökningsområde, vilken är skriven av docent Lars Berggren & universitetslektor Roger Johansson.

Cecilia Johanssons examensuppsats behandlar högstadieelevers historieintresse och hur historieundervisningen kan bli mer attraktiv ur ett elevperspektiv. Hon kom fram till att det inte fanns någon nämnvärd skillnad mellan de elever som var intresserade av historia och de som inte var det, men att det däremot fanns en stor skillnad i intresset beroende på kön.4 I Johanssons gruppintervju framkom att eleverna ansåg att världshistoria är roligast medan lokalhistoria inte var särskilt intressant.5 I sitt arbete nämner Johansson bland annat att

4

Cecilia Johansson, En undersökning av historieintresset på grundskolans senare år, Malmö Högskola: Lärarutbildningen, 2007, s. 24-25.

(15)

populärhistoria och historiska filmatiseringar är några utav anledningarna bakom det ökade historieintresset.6

Martin Hagman har undersökt gymnasieelevers intresse för ämnet historia med utgångspunkt i didaktiska frågor som vad och varför. Han har utgått ifrån en enkätundersökning och kommit fram till att elever anser att det är viktigt att läsa historia samt att de har ett förhållandevis stort intresse för ämnet. I Hagman undersökning föredrog eleverna att läsa världshistoria, därefter den europeiska historian, sedan den svenska historian och sist kom lokalhistoria.7 Hagman menar att elevers tidigare erfarenheter och upplevelser ligger till grund för elevens historieintresse och tar även upp att vissa elever upplever att vissa delar i historian är identitetsskapande.8

Berggren & Johannson fick i uppdrag av Skolverket år 2003 att sammanställa en rapport, vilken är en del av den nationella utvärderingen av den svenska grundskolan. Rapporten behandlar elevers attityder till historieämnet och historieundervisningen i årskurs 9. Resultatet påvisar att eleverna har en positiv inställning till ämnet historia och att det är en jämn fördelning mellan könen.9 Eleverna som deltog i undersökningen uppskattar historielärarna och anser att de har en ganska varierad undervisning.10

6

Johansson, s. 7.

7 Martin Hagman, Vad och varför: elevers intresse för historieämnet och dess innehåll, Malmö Högskola:

Lärarutbildningen, 2006, s. 46, 75.

8

Ibid., s. 51, 54, 70.

9

Lars Berggren & Roger Johansson, Historiekunskap i årskurs 9 - Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03), Malmö Högskola: Lärarutbildningen, 2006, s. 26, 28-29.

(16)

3. Teoretiska utgångspunkter

Under kapitlet om teoretiska utgångspunkter kommer jag att redogöra för genomförda litteraturstudier samt presentera didaktiska övervägande gällande historieundervisning för högstadieelever.

3.1 Identitetsskapandet

För en individs utveckling är det betydelsefullt att ha kunskap om sin bakgrund. Individen behöver inte bara känna till historien inom sin egen släkt och familj utan det är även väsentligt att känna samhörighet och gemenskap med andra människor. Klas-Göran Karlsson menar att identitetsskapandet kan förstås som en process där historiska erfarenheter bearbetas för att individen eller gruppen ska uppleva att han, hon eller gruppen har en särprägel i ett större socialt och historiskt sammanhang. Utifrån denna kontext finns ett utifrånperspektiv, det vill säga hur andra betraktar individen eller gruppen men samtidigt finns också ett tidsperspektiv, det vill säga hur individen eller gruppen betraktar sig i nuläget utifrån sin tolkning av vem han, hon eller gruppen varit tidigare samt de föreställningar om vem de vill vara i framtiden. Denna medvetenhet medverkar till att människor lättare kan orientera sig på både det individuella och det samhälleliga planet.11

Att ha kunskap om sin historia är viktigt för att utveckla en identitet men även för att ha förståelse för det som sker i nuläget. Historien påvisar både kontinuitet och förändring, vilket medverkar till en förståelse om att samhällen, livssituationer och levnadsförhållanden inte jämt har varit statiska, men även en förståelse för när och varför en förändring har skett. Dessutom är det oerhört väsentligt att ha kunskap om att det är människor som påverkar, skapar och skriver historia. För en individs identitetsutveckling är det nödvändigt att kunna föreställa sig själv i ett längre tidsperspektiv och i en större historisk kontext, där såväl den ”lilla” historien som den ”stora” historien är grundläggande.

Globaliseringsprocessen är en utveckling som de flesta människor intresserar sig för uppger Philip Lalander & Thomas Johansson. Dagens ungdomar har ett flertal mötesplatser där individerna inte träffas fysiskt utan mötena sker till stor del genom Internet. Via datorerna deltar ungdomar i spel, chattar och har möjlighet att lära känna nya människor i andra delar av

11 Klas-Göran Karlsson, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”, Historien är nu. En introduktion i

(17)

världen som medför att de knyter ett större, och för en del, globalare kontaktnät. Oftast handlar det om en föreställd gemenskap men fördelen med nätet är att individer kan vara anonyma när de exempelvis deltar i rollspel som gör att ungdomar kan prova olika identiteter som de antingen kan förkasta eller behålla vissa drag av när de skapar sin identitet. 12

Genom kommunikation får individen bekräftelse på sin egen existens, som dessutom kan medverka till att individen identifierar sig med en global livsstil med andra värden, attityder och symboler än de nationella menar Karlsson. Däremot får den globala livsstilen ofta andra uttrycksformer än ”originalet” när den sätts in i en ny kulturell och social miljö. De ökade möjligheterna att resa medför också att fler människor får erfarenheter från olika länder och kulturer som även kan leda till nya kontakter mellan människor.13

Peter Aronsson tar upp att människor reser mer idag än tidigare, både för att möjligheterna existerar men också för att det finns ett intresse för omvärlden, av kulturhistoriska platser samt ett ökat upplevelsebehov. En del föredrar exempelvis att uppleva något historiskt arrangemang där föreställda historiska händelser utspelar sig i en annan tid.14 Det finns dock stora skillnader mellan människors möjlighet till en global fysisk rörlighet, vilket i första hand beror på människors sociala bakgrund och förutsättningar.

3.1.1 Individualisering

Lalander & Johansson utgår bland annat ifrån den amerikanske pedagogen Anthony Giddens teorier om ”det senmoderna samhället”. Författarna upplyser om vikten av att känna till de förändringar som sker och dess påverkan men även de relationer och de samband som finns mellan individ, grupp, kollektiv, samhälle och kultur. För att kunna förstå samverkan mellan dessa olika delar är det tvunget att placera individen eller gruppen i en större kontext. Gruppgemenskap har en stor betydelse för individers socialisering inom gruppen som samtidigt medverkar till att skapa individernas enskilda identitet. Men på samma gång som ungdomar vill tillhöra en gemenskap så strävar de efter att vara individuella och vill göra sina egna val för att kunna skapa sin egen identitet och självmedvetenhet. 15

Idag är individualisering ett nyckelbegrepp för människans utveckling uppger Lalander & Johansson.Individualiseringsbegreppet syftar på att individer förväntas att skapa sina egna livsprojekt där individen reflekterar över stilen, identiteten och framtiden i större utsträckning än förr då det fanns trygga sociala strukturer som exempelvis utpräglade könsroller och

12

Philip Lalander & Thomas Johansson, Ungdomsgrupper i teori och praktik, 2007, Lund, s. 93-94, 96, 103.

13

Karlsson, s. 94, 96.

14 Peter Aronsson, Historiebruk – att använda det förflutna, 2004, Lund, s. 49. 15 Lalander & Johansson, s. 13-14.

(18)

kärnfamilj. Idag grundar ungdomar ofta inte sina identiteter utifrån föräldrakultur eller tradition utan det är istället medias budskap som har fått en ökad roll. Media påverkar och bidrar till att ungdomar blir influerade av globala kulturyttringar som de mixtrar ihop med lokala yttringar när de skapar sin kultur och identitet. Däremot är en del ungdomar inte särskilt individualiserade utan skapar sina livsstilar utifrån föräldrarna och/eller ortens tradition.16

3.2 Historiebruk och förmedling

Människor kan uttrycka att de inte är särskilt intresserade av historia och är oftast inte medvetna om att de faktiskt skapar historia när de exempelvis skapar ett fotoalbum över minnen, besöker historiska platser eller bevarar gamla traditioner. Däremot har målsättningen och förmedlingen av historia en annorlunda betydelse idag än tidigare då samhället förändras i snabbare takt menar Karlsson.17 Förmedling av historia handlar såväl om produktion som om konsumtion, vilket betyder att aktörerna är både avsändare och förmedlare men också mottagare av historia. Däremot har mottagaren redan vissa upplevelser, erfarenheter och kunskaper som inverkar på hur han eller hon tar till sig historien. Idag har historia fått ett uppsving och olika kommunikationsmedel används vid förmedlingen. Internet, media, spel, litteratur, film och olika former som gestaltas i underhållsbranschen är skilda förmedlingssätt där aktörerna producerar och förmedlar det historiska utbudet som påverkar och förändrar historiekulturen. Tidigare saknades dagens kommunikationsmedel och troligtvis hade den dåvarande historieundervisningen en annan betydelse för människors attityder, föreställningar och historiska kunskap än den har idag.18

Det breda samhälleliga historiebruket används på olika sätt för att uppnå ett visst syfte. Karlsson uppger att historiebruk är de processer som sker då historiekulturen aktiveras och handlar om att människan söker sammanhang och mening med sin tillvaro. Det existentiella historiebruket är oftast personligt och handlar om behovet av att minnas eller glömma för att individen ska kunna orientera sig i samhället och i livet. Därtill är behovet högst individuellt som uttrycker sig på olika sätt i olika tidsperioder och skilda samhällen. Däremot leder ofta individers intresse för den ”lilla” historien, som exempelvis släktforskning, till att individen även blir intresserade av den ”stora” historien.19

16

Lalander & Johansson, s. 58, 123-124.

17

Karlsson, s. 52.

18 Ibid., s. 34, 36. 19 Ibid., 55-56.

(19)

Det pedagogiska historiebruket används i utbildningen för att förmedla historia och dess utveckling. Dock blir förståelsen av historiska förlopp och händelser ofta fragmentariserade eftersom olika bitar ur historien tas ur sitt sammanhang som kan leda till att eleverna mister en helhetsförståelse. I undervisningen läggs ofta vikten på likheter och inte på skillnader medan det istället borde finnas ett jämförelseperspektiv. Karlsson tar även upp det kommersiella historiebruket som behandlar media, film och populärhistoriska skrifter vars uppgift är att förmedla historia med avsikt att beröra mottagarens emotioner.20

3.3 Historiemedvetande

Alla människor har ett förflutet såväl den egna historien som den gemensamma historien. Den föreställda gemenskapen syftar ofta på den nationella historien och den ”gemensamma identiteten” som utvecklades under 1800-talet. Det finns olika källor som kan berätta om förfäder och händelser som kan medföra att individen kan känna stolthet över sitt arv om människorna har en gemensam och betydelsefull referensram. Det kan också vara tvärtom, det vill säga att konflikter kan uppstå om individen inte vill eller känner att han eller hon är en del av den gemensamma historien. Människor tillhör olika grupper och samhällen och trots den uppfattade gemenskapen har individer skilda bakgrunder, kunskaper, livserfarenheter och olika upplevelser som präglar vem individen är eller uppfattar sig vara beroende på hur han eller hon tolkar historien.

Enligt Karlsson kan människan inte existera utan ett historiemedvetande eftersom alla människor ”äger” ett. Det finns därmed lika många historiemedvetanden som antalet människor men innehållet varierar och beror på vilken historiekultur och samhälle som individen utvecklas och lever i. Däremot är historiemedvetandet osynligt och verkar i det fördolda hos varje enskild människa då det skapas i samband med identitetsbildningen. Själva begreppet historiemedvetande står för en symbios mellan individens tolkning av det förflutna, individens förståelse av sin rådande situation och individens perspektiv på framtiden.21

Karlsson citerar Sören Kierkegaard; ”Människan ska leva sitt liv framlänges men förstå det baklänges”. Historia kan utifrån dessa rader förklaras som en dubbel tankeoperation, det vill säga hur en människa handlar, lever och orienterar sig i en bestämd tid, vilket innebär att människan alltid befinner sig i ett tidsperspektiv – alltid med ett ursprung och en framtid. Den bakgrund som människan har inverkar på hur individen uppfattar sig själv och sin roll i samhället men också i världen. Även om människan är skapad och formad av historien

20 Karlsson, s. 58-59, 63-65. 21 Ibid., s. 44, 46.

(20)

innebär det inte att individen är passiv och inte har kunnat göra några val eller påverkat sitt liv utan det är människan som skapar och gör historia.22

3.3.1 Det genetiska och det genealogiska perspektivet

Det genetiska perspektivet handlar om en förståelse för historisk utveckling, vilket framför allt blir synligt i skolundervisningen uppger Per Eliasson. I ett genetiskt perspektiv är historien kronologiskt ordnad där svaren på frågorna anses vara viktigast. Om undervisningen istället skulle utgå ifrån ett genealogiskt perspektiv, som är väl förankrat i historiekulturen, då fokuserar läraren på elevens självförståelse där frågor som rör moral och identitet är viktiga. 23

Karlsson hävdar att ett historiemedvetande kan utvecklas genom den dubbla tankeoperationen, som innebär en insikt om att människan är skapare men också skapad av historien. För att fördjupa historiemedvetandet bör den genetiska målsättningen fokusera på att eleven ska finna svar på de drivkrafter som ligger bakom den historiska utvecklingen för att skapa sammanhang och utveckla en helhetsförståelse. Medan den genealogiska målsättningen är att aktivera historiemedvetandet hos eleven för att utveckla individens förmåga att använda historien och rikta in sig mot handling.24 I grundskolans kursplan i historia anges i strävanmålen att eleven bland annat:

förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap för framtiden.25

Det mest gynnande för historieundervisningen och elevernas förståelse borde vara att förena de båda målsättningarna för att det genetiska och det genealogiska perspektivet ska komplettera varandra. Ett historiemedvetande kan fördjupas och kvalificeras genom att utveckla den dubbla historiska tankeoperationen, det vill säga att förena den ”lilla” personliga historien med den ”stora” historien klargör Eliasson. Elevers historiemedvetanden kan fördjupas genom att läraren utgår ifrån elevernas livsvärld och deras nutidsförståelse. Läraren kan bland annat utgå ifrån identitet och arbeta med tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid med utgångspunkt i det historiska förloppet och i en historisk kontext. Eliasson ger ett konkret förslag som att elever kan intervjua någon äldre släkting för att skriva livsberättelser i syfte att

22 Karlsson, s. 40-41, 43. 23

Per Eliasson, ”Kan ett historiemedvetande fördjupas?”, i Historien är nu – en introduktion till

historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson, 2004, Lund, s. 287, 297.

24 Karlsson, s. 52.

(21)

fördjupa historiemedvetandet då eleven får insikt om att deras släktings förflutna och att nuet en gång i tiden har varit en framtid. De ”verkliga” berättelserna och autentiska källorna är att föredra framför påhittade berättelser som saknar plats och tid i historien.26

Enligt Ammert har historieläroböcker en bestämd betydelse med sina berättelser och perspektiv men uppger att för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas hos eleven krävs det att läraren binder samman processer och händelser till större kronologiska sammanhang och att läraren stimulerar eleverna till att utveckla ett kritiskt tänkande.27 Ammert menar att elevers historiemedvetande kan påverkas genom att använda läroböcker och andra medier parallellt i undervisningen. Det kanske inte heller är nödvändigt, eller det bästa, att studera historien i en kronologisk ordning för att utveckla historiemedvetandet. Ett genealogiskt perspektiv kan vara ett alternativ eller ett kompletterande synsätt på det vanligtvis genetiska perspektivet i skolan. Däremot bör den tidsmässiga orienteringen vara central och grundläggande i undervisningen.28

3.4 Behöver historieundervisningen utvecklas?

Lalander & Johansson utgår bland annat från pedagogen Henry Giroux som diskuterar skolans roll i samhället. Författarna anser att skolpedagogiken måste ta hänsyn till de förändringar som sker i samhället och menar att än idag har den västerländska kulturen en stor roll i skolan trots att elever efterfrågar ett globalt perspektiv. Enligt läroplanen Lpo 94 är:

Ett internationellt perspektiv viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.29

Lalander & Johansson uppger att dagens mångkulturella samhälle måste beaktas för att fler människors erfarenheter, upplevelser och berättelser ska bli hörda. Pedagogiken bör därför anpassas efter individers och samhällets behov av ett kritiskt förhållningssätt till det eurocentriska kulturperspektivet. I undervisningen kan läraren utgå ifrån ungdomarnas intresse av media och populärkultur för att utveckla ett kritiskt tänkande hos eleverna som

26 Eliasson, s. 298-299.

27 Niklas Ammert, Finns då (och) nu (och) sedan?, i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken,

Klas-Göran Karlsson, 2004, Lund, s. 285-286.

28

Ibid., s. 278-279.

29 SKOLFS 1994:1, Skolverket, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

(22)

medför att fördjupa förståelsen och få ett bredare perspektiv. Syftet med undervisningen i historia är enligt kursplanen att elevens bland annat ska:

utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.30

Lärarens roll är inte att förmedla befintlig kunskap utan undervisningen ska vara en aktiv process där läraren ansvarar för att utveckla ett kritiskt medvetande hos eleverna som medverkar till demokratiseringen av samhället.31

Aronsson anser att det är betydelsefullt att ha kunskap om det förflutna för att människan ska kunna orientera sig och känna sin roll i samhället men att det särskilt är viktigt att ha föreställningar om hur världen kan påverkas och hur den bör styras, så kallad instrumentell kunskap. I undervisningen bör elever arbeta både med kontinuitet och förändring samt med skillnader och likheter för att de ska utveckla en förståelse av sin roll i samhället och som fördjupar elevernas historiemedvetanden.32 Enligt läroplanen Lpo 94 är skolans uppdrag bland annat att:

främja elevers lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.33

Aronsson menar att eftersom samhället förändras bör även undervisningen i historia utvecklas och finna nya metoder, medel och perspektiv. Idag värdesätts media, underhållning, upplevelser, estetiska gestaltningar och resor högt utav människor och då borde det finnas förutsättningar och ett intresse från lärarnas sida att använda olika metoder och kommunikationsmedel. Aronsson tar bland annat upp film som kan användas i undervisningen för att eleverna ska kunna förställa sig platser, händelser och hur människor levde tidigare för att få kännedom om det förgångna. Filmen bidrar samtidigt till att finna en gemensam referensram både som berättelse och som den ”verklighet” som filmen vill gestalta. Det finns alltså två vägar till en historisk inlevelse, både den subjektiva

30

Kursplan i historia för grundskolan.

31

Lalander & Johansson, s. 86.

32 Aronsson, s. 15. 33 SKOLFS 1994:1.

(23)

individualiteten och det kollektiva minnet. Inlevelse borde därför få en ökad roll i undervisningen där kunskaper om det förgångna kombineras med existentiella erfarenheter.34

Det genetiska perspektivet är fortfarande dominerande i historieundervisningen medan eleverna huvudsakligen har ett genealogiskt perspektiv. David Mellberg anser att det mest gynnande är att utgå från något betydelsefullt i elevernas livssituation och deras historiemedvetande för att eleverna ska kunna utveckla sina attityder och värderingar.35 Mellberg framhåller vikten av att lärare har kunskap och förståelse om olika historiekulturer och bakgrunder för att i undervisningen kunna motverka negativa attityder och fördomar. En lärare som involverar eleverna och deras livssituation i undervisningen och utgår ifrån begreppen historiekultur och historiemedvetande medverkar till ökade förutsättningar att utveckla goda attityder och värderingar hos eleverna. För att uppnå målen med undervisningen i historia måste läraren beakta elevers historiemedvetanden som är betydligt enklare om både lärare och elever tillhör samma historiekultur. Men det är även väsentligt att eleverna är trygga i sina identiteter och känner mening i sin tillvaro, vilket ger större förutsättningar att inhämta nya värderingar och ny kunskap.36

Magnus Hermansson Adler menar att det avgörande för att lyckas skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen är att läraren anknyter till nutid och elevens livsvärld. Läraren borde därför utgå från elevernas erfarenheter, intressen, förebilder och kunskaper som anknyter till deras livsvärld som för dem har ett relevant innehåll. Om läraren utgår ifrån det enkla, konkreta, specifika och det kända blir det också lättare för eleverna att förstå det komplicerade, abstrakta, generella och det okända. 37 Hermansson Adler menar också att det är lokalsamhället som bör vara själva utgångspunkten för att eleverna sedan ska kunna förstå kopplingarna mellan sin närmiljö, det nationella och det globala. För att eleverna ska få en uppfattning av dåtid, nutid och framtid kan tidslinjer användas i undervisningen för att eleverna lättare ska förstå orsaksmässigt sammanbundna händelser.38

Hermansson Adler hävdar att den historiska framställningen förlorar sitt djup om undervisningen saknar kulturella uttryck. Om elever använder bilder i undervisningen kan såväl kognitiv som socioemotiv kunskap integreras. Att exempelvis låta eleverna studera fotografier kan vara en ingång till att elever får kännedom om forna tider, platser, händelser

34

Aronsson, s. 115, 118-119.

35 David Mellberg, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken,

Klas-Göran Karlsson, 2004, Lund, s. 331, 333.

36

Ibid., s. 318, 321-322.

37

Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och

ämnesdidaktik, 2004, Stockholm, s. 24, 73.

(24)

och människors levnadsförhållanden som medverkar till att utveckla empati för andra människor och deras livssituation.39 Om lärare ska lyckas att skapa goda förutsättningar för elever att inhämta kunskap borde även upplevelsen få en plats i lärande- och undervisningsprocessen. Upplevelsen kan utgöras av studiebesök, exkursioner till autentiska eller rekonstruerade platser eller museibesök som har ett pedagogiskt och historiskt värde för att stimulera nyfikenheten och motivationen hos eleverna.40 Ett annat exempel är att låta eleverna gestalta historiska rollspel där de både får arbeta praktiskt och teoretiskt som leder till att eleven integrerar känsla, tanke och handling. De historiska rollspelen är en form utav kunskapsförmedling där elevernas kreativitet och fantasi stimuleras för att förstå historien men rollspelen bidrar även till att eleven förstår sig själv.41 Grundskolans kursplan i historia anger att:

Ämnet ska stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga perspektiv på framtiden.42

Hermansson Adler förklarar att en historieundervisning som är utvecklande och stimulerande är grundläggande för att öka elevers historiemedvetande och historieintresse. Han menar att det därför är angeläget att eleverna får variationer i sina sätt att tänka men att det också måste finnas en variation utav metoder för att eleverna ska kunna utveckla sina historiska kunskaper.43 39 Hermansson Adler, s. 132. 40 Ibid., s. 182, 185, 190. 41 Ibid., s. 195, 200.

42 Kursplan i historia för grundskolan. 43 Hermansson Adler, s. 214.

(25)

4. Resultat

Under resultatkapitlet kommer jag att redovisa enkätunderlaget med statistik i form av tabeller och stapeldiagram samt redogöra med korta analyser för de undersökta områdena. Därefter kommer jag att presentera högstadieelevernas åsikter som framkommit av enkäten samt en sammanfattning utav gruppintervjuerna.

Genom granskning av enkätsvaren framkom att huvudparten av eleverna är födda och uppväxta i Sverige varav merparten i Skurups kommun. 18 elever angav att deras bakgrund är 50/50, vilka sammanföll med svensk bakgrund och oftast någon annan etnisk tillhörighet från ett nordiskt eller europeiskt land. Endast sju elever uppgav att de förklarade sig som dansk, norsk, finsk, isländsk, polsk, engelsk och kuwait. Enligt mig kan därför inte högstadiet betraktas som en mångkulturell skola. Däremot är det av yttersta vikt att eleverna förbereds att verka i det svenska mångkulturella samhället.

4.1 Jämförelse mellan elevers intresse av historia fördelat på årskurser

Tabell 1 visar enkätsvar i procent beträffande enkätfråga 1 som lyder; hur intressant är historia för dig? samt frågan; finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleven läser? I tabellen saknas dock ett svar från en kille ur årskurs 7.

Tabell 1 Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar historia.

0% 10% 20% 30% 40% 50% År 7 2% 41% 14% 34% 9% År 8 20% 24% 7% 39% 10% År 9 2% 29% 6% 46% 17% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant Mycket intressant

(26)

Enligt diagrammet ovan finns det ingen nämnvärd skillnad i årskurs 7 eftersom 43 % anser att historia är lite eller inte alls intressant och 43 % finner att historia är intressant eller mycket intressant. Eleverna i årskurs 8 har ett något större intresse av historia där 49 % anser att historia är intressant eller mycket intressant medan 44 % menar att historia är lite eller inte alls intressant. Dock anser hela 20 % av eleverna i årskurs 8 att historia är ointressant. I årskurs 9 anser däremot 63 % av eleverna att historia är intressant eller mycket intressant medan endast 31 % menar att historia är lite eller inte alls intressant. Diagrammet ovan visar att elevernas intresse för historia ökar i samband med ålder och årskurs.

Berggren & Johanssons rapport visar att elever ur årskurs 9 har en positiv inställning till historia.44 Johansson skriver i sitt examensarbete att det inte är någon större skillnad mellan de elever som är intresserade och de som saknar intresse för historia men hon menar att det finns en tendens att elever ur årskurs 9 är mer intresserade än årskurs 8. Dock saknas det belägg för påståendet eftersom Johansson endast undersökt två klasser ur årskurs 8 jämfört med fyra klasser ur årskurs 9.45

4.2 Jämförelse mellan elevers intresse av historia fördelat på kön

Tabell 2 åskådliggör enkätsvar i procent avseende samtliga elevers intresse av historia samt en jämförelse mellan killars och tjejers intresse av historia. Tabellen avläses utifrån frågan; finns det någon intresseskillnad beroende på könstillhörighet?

Tabell 2 Enkätsvar gällande hur intressant killar respektive tjejer uppfattar historia.

0% 10% 20% 30% 40% 50% Samtliga elever 7% 32% 9% 40% 12% tjejer 9% 40% 9% 37% 5% Killar 7% 20% 8% 43% 22% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant

Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på könstillhörighet och enkätfråga 2.

44Berggren & Johansson, s. 26. 45 Johansson, s. 24-25.

(27)

Diagrammet ovan visar att 65 % av killarna anser att historia är intressant eller mycket intressant medan 27 % menar att det är lite eller inte alls intressant. Tjejerna har ett mindre intresse av historia då 42 % svarade att de var intresserade eller mycket intresserade av historia medan 49 % anser att historia är lite eller inte alls intressant. Enligt diagrammet är killar mer intresserade av historia än tjejer, vilket även Johanssons resultat påvisar.46 Enligt diagrammet ovan anser däremot 56 % av samtliga elever att historia är intressant eller mycket intressant, vilket är högre än de 39 % som menar att historia är lite eller inte alls intressant. I Johanssons undersökning finns ingen nämnvärd skillnad mellan antal elever som är positiva respektive negativa till att läsa historia. Däremot visar Berggren & Johanssons rapport att elever är positiva till att läsa historia och att det är en jämn fördelning mellan könen.47

4.3 Jämförelse mellan elevers intresse av det som skett i dåtid

Tabell 3 visar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 2 som lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som har hänt tidigare/förr?

Tabell 3 Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar dåtiden.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% År 7 7% 29% 11% 42% 11% År 8 10% 24% 12% 49% 5% År 9 2% 23% 13% 39% 23% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på enkätfråga 2.

Diagrammet visar att intresset av dåtiden ökar i samband med elevernas ålder och högre årskurs. I årskurs 7 anser 53 % av eleverna att dåtiden är intressant eller mycket intressant medan 36 % menar att den är lite eller inte alls intressant. I årskurs 8 finner 54 % att dåtiden är intressant eller mycket intressant medan 34 % anser att den är lite eller inte alls intressant. I

46 Johansson, s. 25.

(28)

årskurs 9 svarade hela 62 % av eleverna att dåtiden är intressant eller mycket intressant medan 25 % svarade att den är lite eller inte alls intressant.

4.4 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker i nutid fördelat på

årskurser

Tabell 4 presenterar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 3 som lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i dagsläget?

Tabell 4 Enkätsvar gällande hur intressant eleverna uppfattar nutiden.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% År 7 4% 22% 30% 40% 4% År 8 2% 10% 27% 51% 10% År 9 0% 15% 15% 50% 20% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på enkätfråga 3.

Enligt diagrammet stiger elevernas intresse för nutiden i samband med ålder och årskurs. I årskurs 7 anser 44 % av eleverna att det som sker i nutid är intressant eller mycket intressant medan 26 % menar att det är lite eller inte alls intressant. I årskurs 8 svarade 61 % av eleverna att det som sker i nutid är intressant eller mycket intressant medan endast 12 % svarade att det är lite eller inte alls intressant. I årskurs 9 är det däremot ingen elev som är ointresserad av nutiden medan 15 % anser att det är lite intressant. Dock anser 70 % av eleverna i årskurs 9 att det som sker i nuläget är intressant eller mycket intressant.

4.5 Jämförelse mellan elevers intresse av det som kommer att ske i

framtiden fördelat på årskurser

Tabell 5 visar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 4 som lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som kommer att hända/ske i framtiden?

(29)

Tabell 5 Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar framtiden. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% År 7 7% 7% 7% 57% 22% År 8 2% 7% 25% 39% 27% År 9 0% 14% 14% 42% 30% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på enkätfråga 4.

Diagrammet visar att det är flest elever ur årskurs 7 som finner framtiden intressant. Därefter kommer årskurs 9 och sedan årskurs 8. I årskurs 7 anser 79 % av eleverna att det är intressant eller mycket intressant vad som kommer att ske i framtiden medan 14 % menar att det är lite eller inte alls intressant. I årskurs 8 är det 66 % av eleverna som anser att framtiden är intressant eller mycket intressant medan 9 % tycker det som kommer att ske är lite eller inte alls intressant. I årskurs 9 är det ingen elev som anser att framtiden är ointressant medan 14 % tycker att det är lite intressant. Däremot svarade 72 % av eleverna i årskurs 9 att framtiden är intressant eller mycket intressant.

4.6 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker lokalt, nationellt, i

Europa och globalt

Tabell 6 visar enkätsvar i procent med hänvisning till frågorna 5, 6, 8 och 14, vilka lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Skurups kommun?, hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Sverige, hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Europa samt hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Världen?

(30)

Tabell 6 Enkätsvar gällande hur intressant eleverna uppfattar det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt.

0% 10% 20% 30% 40% 50% Lokalt 15% 23% 23% 31% 8% Nationellt 3% 21% 21% 46% 9% Europa 3% 28% 25% 38% 6% Globalt 1% 17% 14% 40% 28% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant

Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på enkätfrågorna 5, 6, 8 och 14.

Enligt diagrammet är 68 % av högstadieeleverna intresserade eller mycket intresserade av det som sker i världen (globalt) medan endast 18 % är lite eller inte alls intresserade. Därefter anser 55 % av eleverna att de är intresserade eller mycket intresserade av det som sker nationellt medan 24 % menar att det som sker i Sverige är lite eller inte alls intresserant. 44 % av eleverna finner att de är intresserade eller mycket intresserade av det som sker i Europa medan 31 % tycker att det är lite eller inte alls intressant. 39 % menar att det som sker lokalt är intressant eller mycket intressant medan 38 % anser att det är lite eller inte alls intressant. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan de sistnämnda siffrorna men däremot är det markant att 15 % av eleverna är ointresserade av det som sker i Skurups kommun.

Diagrammet visar att elever är mer intresserade av det som sker i världen än det som sker i Europa, nationellt eller lokalt. Ett liknande resultat finner även Johansson i sin gruppdiskussion som anger att världens historia är roligast att läsa om medan lokalhistoria inte är viktigt enligt hennes informanter.48 Även Hagmans resultat påvisar att eleverna är mest intresserade av världshistoria och lokalhistoria hamnar på sista plats. Däremot finns en skillnad mellan Hagman resultat som konstaterar att eleverna sätter den europeiska historien på andra plats medan diagrammet ovan visar att informanterna anser att den svenska historien är näst intressantast.49

48 Johansson, s. 32. 49 Hagman, s. 46.

(31)

4.7 Jämförelse mellan elevers intresse av det som sker i olika världsdelar

Tabell 7 presenterar enkätsvar i procent med hänvisning till frågorna 8-13, vilka är uppdelade och lyder hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Europa/Asien/Afrika/Nordamerika/Sydamerika och Australien?

Tabell 7 Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar det som sker i olika världsdelar. 0% 10% 20% 30% 40% Europa 3% 28% 25% 38% 6% Asien 23% 28% 23% 22% 4% Afrika 20% 27% 29% 20% 4% Nordamerika 15% 30% 19% 26% 10% Sydamerika 22% 26% 27% 22% 3% Australien 27% 21% 24% 23% 5% Inte alls

intressant Lite intressant Varken eller Intressant

Mycket intressant

Källa: Uppgifter enligt elevernas svar på enkätfrågorna 8-13.

Elevernas intresse av vad som sker i Europa toppar diagrammet med 44 %, vilka anser att det är intressant eller mycket intressant medan 31 % finner det lite eller inte alls intressant. Nordamerika kommer därefter då 36 % av eleverna svarat att de finner det intressant eller mycket intressant medan 45 % anser att det är lite eller inte alls intressant. 28 % av eleverna menar att det som sker i Australien är intressant eller lite intressant medan 48 % tycker det är lite eller inte alls intressant. Vad som sker i Asien anser 26 % av eleverna är intressant eller mycket intressant medan hela 51 % anser att det är lite eller inte alls intressant. Därefter kommer Sydamerika där 25 % av eleverna har svarat att det är intressant eller mycket intressant medan 48 % tycker det är lite eller inte alls intressant. Sist i tabellen kommer Afrika där 24 % av eleverna anser att det är intressant eller mycket intressant medan 47 % anser att det är lite eller inte alls intressant.

Ur enkäten finns att utläsa att samtliga elever är beresta och har besökt eller vistats i flera världsdelar, varav 98 % i Europa, 25 % i Asien, 15 % i Afrika, 12 % i Nordamerika, 7 %

(32)

i Sydamerika medan endast 3 % av eleverna har varit i Australien. Dock är det svårt att dra några slutsatser om betydelsen av elevernas intresse för de olika världsdelarna och deras erfarenhet av besök eller vistelser utanför Sveriges gränser. Hagman menar däremot att erfarenheter av resor troligtvis har betydelse för elevers historieintresse.50

4.8 Elevers förslag på hur historieundervisningen kan bli mer intressant

Under ovan rubrik har jag gjort en sammanställning över elevernas förslag utifrån den sista frågan på enkäten som lyder; på vilket/vilka sätt skulle historia kunna bli mer intressant för dig? Utav 138 elever som ingick i undersökningen var det endast sex elever som inte gav något svar alls, 48 svarade ”jag vet inte” och sju elever uppgav negativa eller nonsens svar. Sju elever, varav sex killar, ansåg att historia redan är tillräckligt intressant. De övriga 70 eleverna, varav 15 killar och 55 tjejer, gav olika förslag. Majoriteten som gav förslag på hur historia skulle kunna bli mer intressant för dem personligen var tjejer, vilket tyder på att det främst är tjejer som eftersöker en förändring i undervisningen för att bli intresserade, stimulerade och motiverade att inhämta kunskap. Med hänvisning till tabell 2 (s. 25) visar också diagrammet att killar mer intresserade av historia än tjejer. Det finns en stor variation bland svaren och det är något vanskligt att göra någon form av statistik av elevernas förslag varför jag istället har gjort en sammanfattning av vad de flesta av eleverna föreslog. Det framkommer bland annat att flertalet elever eftersöker film med ”verkliga” händelser i undervisningen. Jag citerar två elever:

• ”Om man kunde visa filmer på hur man levde istället för att bara se på bilder och läsa i böcker”.

• ”Jag tycker att det är kul att se på filmer om världen, där man får se det i verkligheten”.

Enligt Hagman föredrar elever historiska filmer och dokumentärer framför böcker. I Hagmans undersökning framkommer att elever har ett stort intresse för historiska filmer och dokumentärer som troligtvis har påverkat och ökat deras historieintresse.51

Ett större antal elever anser att historieundervisningen måste bli roligare och önskar också ett praktiskt och ett kreativt deltagande i undervisningen och ger förslag som; lyssna på eller läsa om roliga berättelser från förr, läsa andra böcker än läroboken, rita, lekar, studiebesök,

50 Hagman, s. 51, 54. 51 Ibid., s. 51, 54, 58.

(33)

museum, teater, studera äldre verkliga föremål, arkeologi och utgrävningar. Jag presenterar fyra av elevernas svar:

• ”Inte bara läsa sidor utan göra något mer kreativt. Kanske göra en liten teater”. • ”Om vi fick göra mer och inte bara sitta och lyssna. Rita och skriva istället för att

skriva av läraren”.

• ”Om man hade läst böcker och då menar jag inte faktaböcker!! Ritat mer! Kanske man hade kunnat göra en gammal by om man höll på med det!!”.

• ”Mer inlevelse i situationer från förr”.

Några elever saknar människor i historieundervisningen varav en elev skriver:

• ”Det borde handla mer om historiska personer”.

En del elever eftersöker nutidshistoria och ett mer globalt perspektiv i undervisningen och jag citerar två elever:

• ”Inte så mycket siffror och årtal. Mer om vad som händer/har hänt. Mer om Asien. Vi läser t.ex. aldrig om Japan eller Kina. Bara om vanliga länder”.

• ”Jag skulle gärna vilja skriva och forska om olika länder och skriva fakta om dem”.

Några elever anger att de vill ha grupparbete medan andra vill arbeta självständigt men påpekar samtidigt att de vill ha variation i undervisningen. En av eleverna nämner:

• ”En intressant uppläggning av information och varierande lektioner. Mer självständigt arbete på nätet till exempel”.

Det framkom även att flera elever inte enbart vill läsa i läroboken utan önskar mer berättelser och inlevelse med en variation av kreativt skapande och praktisk delaktighet.

Jag vill poängtera att de elever som svarade ”jag vet inte” på den sista frågan, om hur historia skulle kunna bli mer intressant för dem personligen, behöver inte innebära att de är intresserade eller ointresserade av historia. Ibland kan det vara svårt att formulera sig och komma på något förslag på ganska kort tid. Jag hade eventuellt fått fler uttömmande svar om eleverna hade fått en tid på sig att fundera för att sedan lämna sina förslag.

Figur

Tabell  1  visar  enkätsvar  i  procent  beträffande  enkätfråga  1  som  lyder;  hur  intressant  är  historia  för  dig?  samt  frågan;  finns  det  någon  intresseskillnad  beroende  på  vilken  årskurs  eleven läser? I tabellen saknas dock ett svar frå

Tabell 1

visar enkätsvar i procent beträffande enkätfråga 1 som lyder; hur intressant är historia för dig? samt frågan; finns det någon intresseskillnad beroende på vilken årskurs eleven läser? I tabellen saknas dock ett svar frå p.25
Tabell 2 åskådliggör enkätsvar i procent avseende samtliga elevers intresse av historia samt en  jämförelse mellan killars och tjejers intresse av historia

Tabell 2

åskådliggör enkätsvar i procent avseende samtliga elevers intresse av historia samt en jämförelse mellan killars och tjejers intresse av historia p.26
Tabell 3 visar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 2 som lyder; hur intressant är  det för dig att känna till vad som har hänt tidigare/förr?

Tabell 3

visar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 2 som lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som har hänt tidigare/förr? p.27
Tabell  4  presenterar  enkätsvar  i  procent  med  hänvisning  till  enkätfråga  3  som  lyder;  hur  intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i dagsläget?

Tabell 4

presenterar enkätsvar i procent med hänvisning till enkätfråga 3 som lyder; hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i dagsläget? p.28
Tabell 5 Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar framtiden.  0%10%20%30%40%50%60% År 7 7% 7% 7% 57% 22% År 8 2% 7% 25% 39% 27% År 9 0% 14% 14% 42% 30%Inte alls

Tabell 5

Enkätsvar beträffande hur intressant eleverna uppfattar framtiden. 0%10%20%30%40%50%60% År 7 7% 7% 7% 57% 22% År 8 2% 7% 25% 39% 27% År 9 0% 14% 14% 42% 30%Inte alls p.29
Tabell  6  Enkätsvar  gällande  hur  intressant  eleverna  uppfattar  det  som  sker  lokalt,  nationellt, i Europa och globalt

Tabell 6

Enkätsvar gällande hur intressant eleverna uppfattar det som sker lokalt, nationellt, i Europa och globalt p.30
Tabell 7 presenterar enkätsvar i procent med hänvisning till frågorna 8-13, vilka är uppdelade  och  lyder  hur  intressant  är  det  för  dig  att  känna  till  vad  som  händer/sker  i  Europa/Asien/Afrika/Nordamerika/Sydamerika och Australien?

Tabell 7

presenterar enkätsvar i procent med hänvisning till frågorna 8-13, vilka är uppdelade och lyder hur intressant är det för dig att känna till vad som händer/sker i Europa/Asien/Afrika/Nordamerika/Sydamerika och Australien? p.31

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :