Elever med annat modersmål än svenska och engelska

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KSM

Examensarbete

Elever med annat modersmål än svenska

och engelska

Pupils With a Mother Tongue Other Than Swedish and English

Alia-Maria Mourad

Förord

Jag vill först och främst tacka min underbara mamma för allt hon har gjort för mig. Jag vill också tacka mina vänner, tack för att ni finns. Ett stort tack till den skolan i Göteborg som tog emot mig för att utföra mina intervjuer, till alla lärare på Malmö högskola och Lunds universitet. Men allra mest vill jag tacka Bo Lundahl för en bra handledning.

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om några elever med utländsk bakgrund och deras attityder till det engelska språket. Jag intervjuade sex elever och fann att två av sex elever läser texter på engelska på fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat språk än svenska, engelska och modersmålet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehålla mer konversation, grammatik och översättning. Jag intervjuade också två lärare för att få reda på hur de ser på engelskundervisning på en mångkulturell skola. Lärarna tyckte att de flesta eleverna har en mycket positiv inställning till att lära sig engelska. Däremot är det en försvårande omständighet att de flesta eleverna inte kan få hjälp med det engelska språket i hemmet.

Innehåll

Förord ……… 2 Sammanfattning ... 3 1 Inledning ...7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Engelskans ställning i skolan och samhället 8

1.3 Syfte och frågor 10

1.4 Attityder 11 2 Metod ...13 2.1 Urval 13 2.2 Datainsamling 13 2.3 Procedur 14 3 Resultat ...16 3.1 Elevernas svar 16 3.2 Lärarnas svar 17 4 Diskussion ...20 Källförteckning ...22 Bilagor 23

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Flertalet läromedel i engelska som produceras och används i svenska skolor utgår från förhållandet mellan svenska och engelska. Att det så förhåller sig går tillbaka till s.k. kontrastiv analys. Länge trodde man att språkutveckling kunde förklaras genom en jämförelse mellan målspråket och modersmålet. Om man kunde finna alla skillnader mellan modersmålet och målspråket, skulle man också kunna förutsäga de fel som skulle uppstå på vägen. Detta visade sig dock vara en förenklad syn på språkutveckling: flertalet fel man gör kan i stället sägas vara utvecklingsfel och följer naturligt på att man (omedvetet) formulerar hypoteser om hur det nya språket fungerar. Ändå lever den gamla föreställningen om modersmålets betydelse vidare i nästan alla läromedel. Den grammatik som presenteras tar upp sådana språkligheter som läromedelsförfattarna tror utgör problem för elever med svenska som modersmål. Det är också så att många ordförklaringar och instruktioner ges på svenska. Men hur fungerar detta för elever som inte har svenska som modersmål? Och bredare: vilken roll spelar engelska i dagens mångkulturella klassrum, där kanske flertalet elever har ett annat modersmål än svenska? För många av dessa elever är engelska ett tredje eller fjärde språk. I vilken utsträckning kan skolengelskan möta och tillgodose dessa elevers språkliga bakgrunder och bemöta deras förväntningar på hur de vill lära sig engelska? Och sett ur ett lärarperspektiv: Är det möjligt att tillgodose många olika elevers förväntningar och beakta deras språkliga och kulturella bakgrunder?

När jag intresserar mig för dessa frågor är jag väl medveten om svårigheten att tala om ”svenska elever” respektive ”elever med invandrarbakgrund”. I Att läsa och skriva (2004) noterar Hyltenstam att kategorin elever med annat modersmål än svenska är långt ifrån enhetlig. I själva verket finns det mer olikheter och skillnader mellan dessa elever än bland elever som har svenska som modersmål. Jag betonar detta uttalande av Hyltenstam

eftersom det är en viktig faktor som vi måste ha i bakhuvudet när vi möter elever med utländsk bakgrund.

Jag väljer att skriva om just detta ämne eftersom jag är mycket intresserad av att arbeta med elever med utländsk bakgrund. Jag tycker att när det pratas om språkinlärning hos elever med utländsk bakgrund då talar man enbart om det svenska språket eller modersmålet. Men hur blir engelskan en del av den här stora processen? Ämnet är också angeläget för mig eftersom jag en gång själv var en invandrarelev som ville vara som alla andra elever. Mina erfarenheter av att vara elev med utländsk bakgrund har inte alltid varit positiva. Min högstadieskola där cirka 90 % av alla elever hade utländsk bakgrund präglades av ständiga nedläggningshot, inga ordinarie lärare, många vikarierande lärare och andra faktorer som hindrade inlärningen. Jag märkte skillnaden mellan den kunskapen som vi, elever med utländsk bakgrund hade och den kunskapen en "svensk" elev har, när jag påbörjade mina gymnasiestudier. Mycket av det som undervisades hade vi inte ens hört talas om, medan alla andra "svenska" klasskompisar, suckade av uttråkighet att det här kunde de redan. Det mest chockande var att vi blev indelade i matematik grupper och i den svagaste gruppen var mer än 95% elever med utländsk bakgrund ifrån samma område, men två olika skolor. Jag möter också de här frågorna i mitt vardagliga liv. Jag jämför också mycket av mina kunskaper i engelska med en nära väns kunskaper i engelska. Jag växte upp i ett invandrartätt område, där enbart fyra elever i min klass betraktades som svenskar. För min nära vän som är ”halvsvensk” och ”halvserb” var det däremot annorlunda. Han var ensam "invandrare" i sin klass. Mitt intresse väcktes av det ovannämnda och jag undrar om den här problematiken existerar eller är det någonting som man enbart tror.

1.2 Engelskans ställning i skolan och samhället

Engelska språket får allt mer viktigare plats i vårt dagliga liv. I Sverige är vi ständigt omgivna av det engelska språket. Vi stöter på det dagligen i en rad olika sammanhang: i reklam, tv, filmer, musik och tv-spel. Det är en av anledningarna att man förväntar sig att i Sverige ska man behärska det engelska språket. I kursplanen för ämnet engelska för grundskolan står det följande: ”Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal

länder. Förmåga att använda engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag”. Om man vill kunna vara en del av samhället och omvärlden är därför kunskaper i engelska viktiga. Detta speglas också i ungdomars attityd till engelska. En europeisk undersökning, Engelska i åtta

europeiska länder. En undersökning av ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska i åtta europeiska länder (2004), visade att svenska ungdomar är mycket positiva

till engelska, både som språk och som skolämne. Hela 98 % av de tillfrågade menade att det är viktigt att kunna engelska (75 % menade att det är ”mycket viktigt”). Svenska elever visade i själva verket sig ha den mest positiva inställningen till engelska av samtliga deltagande länder.

Det står också i kursplanen att ”Ämnet engelska ger en bakgrund till ett vidare perspektiv på de samhälls- och kulturyttringar som eleverna omges av i dagens internationella samhälle. I ämnet ingår både att granska det innehåll som språket förmedlar och att språkligt dra nytta av det rika och varierade utbud av engelska som barn och ungdomar möter utanför skolan.” I skolvärlden spelar ämnet engelska således en mycket viktig och stor roll, vilket också kommer till uttryck genom att engelska räknas till kärnämnena tillsammans med svenska och matematik. Med det menas att om man inte är godkänd i ett av dessa ämnen kan man inte påbörja sina gymnasiestudier. Tyvärr är det en speciell grupp som är överrepresenterad i detta sammanhang och det är gruppen elever med utländsk bakgrund. Enligt en undersökning som gjordes av SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat och Kvalitetsinformationssystem) om elever som ej nått målen i ämnen som krävs behörighet i Göteborg under läsåret 2002/2003. Elever med utländsk bakgrund som inte har nått målen är 20,3 % (flickor) och 25,6 % (pojkar) medan enbart 10,1 % (flickor) och 13,4% (pojkar) för de elever som har svenska som modersmål. Vad kan det bero på? Är det för att den här gruppen inte behärskar det svenska språket, som kanske används som utgångspunkt för undervisningen i engelska? Eller finns det en stor andel bland gruppen elever med utländsk bakgrund som inte läst lika mycket engelska som sina svenska kamrater? I ett pressmeddelande från Skolverket (2003-01-28) står följande:

Det finns stora skillnader i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. Störst är skillnaden mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands. En del

av skillnaderna kan förklaras av att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning än infödda elever kommer från hem med lägre socioekonomisk status, har en större andel lågutbildade föräldrar, har en högre andel förälder som inte arbetar samt att pojkar är något överrepresenterade bland elever med utländsk bakgrund jämfört med elevgruppen infödda.

Vidare står det: ”Dessutom talar elever med utländsk bakgrund i betydligt högre utsträckning ett annat språk i hemmet, jämfört med infödda elever, något som också samvarierar med prestationen i läsförståelse.” I samma pressmeddelande står det:

Bland elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands talar hela 82 % ett annat språk än svenska i hemmet. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige talar 47 % ett annat språk i hemmet. Om man jämför elever med samma migrationsbakgrund presterar de som talar svenska i hemmet bättre än de som talar något annat språk. (Ibid.)

I studien Engelska i åtta europeiska länder (2004) granskade man också gruppen elever med utländsk bakgrund. Dessa elever presterade något sämre än övriga elever men i nivå med totalresultaten i de andra länder som undersöktes (Sverige och Norge stod i en klass för sig). Man konstaterade samtidigt att gruppen var mycket heterogen och även rymde personer som talade engelska i hemmet. En stor andel av de uppgivna modersmålen visade sig vara icke-indoeuropeiska, vilket innebär att de skiljer sig mycket från engelska. Mer än hälften av de tillfrågade eleverna med utländsk bakgrund hade därtill modersmål med andra alfabet än det latinska. Denna grupp värderade vidare inte sina föräldrars kunskaper i engelska lika högt som övriga respondenter.

Mitt examensarbete handlar inte direkt om problematiken med att gruppen elever med utländsk bakgrund som grupp presterar sämre resultat i engelska jämfört med sina ”helsvenska” kamrater, men denna fråga hör ändå ihop med diskussionen om i vad mån skolämnet engelska förmår att möta invandrarelevernas språkliga och kulturella bakgrund samt deras möjliga andra förväntningar på hur engelskan i skolan organiseras och lärs ut.

Mitt arbete syftar till att undersöka engelska språkets betydelse för elever med utländsk bakgrund, men jag hoppas också att kunna visa de stora skillnader som förekommer inom den stora gruppen, såväl språkligt såsom kulturellt. Den åldersgrupp som jag är intresserad av att undersöka är 13-14 och 15-16 år, alltså elever som går i år sju och nio. För att kunna göra jämförelser är det viktigt att beakta vad som menas med utländsk bakgrund. Jag kommer därför att skilja mellan elever födda i Sverige med minst en förälder med utländsk bakgrund och elever födda utomlands. Av de senare måste jag vara tydlig med hur länge eleven bott i Sverige. Vilken nationalitet eleverna representerar är också av betydelse, eftersom engelska har olika ställning och betydelse i olika länder.

Min huvudfråga lyder: Vilka attityder har elever med utländsk bakgrund till att lära sig engelska språket i skolan – och hur påverkar deras attityder till engelskan deras möjligheter att lära sig språket? Denna första fråga gäller elever, men jag är också intresserad av området engelska -mångkulturalitet ur ett lärarperspektiv. Jag söker därför också svar på följande fråga: I vilken mån tas elevens kulturella bakgrund till vara i undervisningen av det engelska språket?

1.4 Attityder

Jag är medveten om att mina frågor rymmer flera möjliga fällor att falla i. Förutom komplexiteten i att undersöka en grupp som rymmer en mängd sinsemellan olika individer – men ändå benämna dem som representanter för en grupp, måste jag vara medveten om hur attityder kan uppfattas olika. I enlighet med Nationalencyklopedin definierar jag attityd som ”en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något”. Attityder består av kognitiva, affektiva och intentionella komponenter. Ur kognitiv synvinkel handlar attityder om ”vad en person tror eller vet om något” (Nationalencyklopedin: attityd). Om objektet är att ’lära sig engelska i skolan’, består det kognitiva innehållet av vad de elever jag tillfrågar tror om engelskan som skolämne och det faktum att det är ett av tre kärnämnen som därför tillmäts särskild

stor betydelse i svenska samhället. Den affektiva delen motsvarar hur starkt eleverna tar ställning för eller emot engelska som skolämne. Anser de att det är positivt eller negativt att läsa engelska? Tycker de att engelska är ett lika viktigt ämne som majoritetssamhället uppenbarligen gör? Den intentionella komponenten berör vilka konsekvenser kunskaperna (den kognitiva delen) och känslorna (den affektiva delen) har för elevens handlingar. Håller eleven med om ämnets betydelse och satsar därför på att lära sig ämnet? Är inställningen i stället negativ? Av vilka skäl? Vad innebär det för elevens möte med engelskan i skolan? Minskar eller försvårar det för eleven att lära sig engelska?

Vad det gäller vilka kunskaper en lärare behöver för att kunna undervisa i engelska i mångkulturella klassrum, nämner Gudrun Erickson i Undervisning i främmande språk (1990) att en språklärare bör ha goda kunskaper om sociala och kulturella förhållanden i elevernas ursprungsländer, om politiska och religiösa förhållanden, som lett till en eventuell flykt osv. Jag håller med henne, men jag tycker också att man som lärare bör vara medveten om elevens bakgrund oavsett om denne har kommit hit på grund av krig eller av andra skäl som t.ex. arbetskraftsinvandring. Om läraren tar del av elevens bakgrund, underlättar det mycket för eleven att hämta kunskap och andra betydelsefulla moment som man går igenom under sin skoltid. Jag vill gärna ta del av hur lärarna använder sig av de kulturella aspekterna hos elever med utländsk bakgrund. Ser läraren elevens bakgrund som ett problem eller som en möjlighet?

2 Metod

2.1 Urval

Jag har utfört åtta intervjuer med både elever och lärare i en mångkulturell skola i en invandrartät del av Göteborg. Jag fick enbart ett enda tillfälle för att utföra intervjuerna. Med hjälp från rektor lyckades jag intervjua två kvinnliga engelsklärare. Vid de skolor jag besökte hänvisades till tidspress i samband med skolårets inledning. Eleverna valde jag slumpmässigt. Min enda fråga till eleverna innan jag valde ut dem var om de var födda i Sverige eller i utlandet. På så vis fick jag tag på elever som representerar olika slags utländsk bakgrund. Många av de elever som visade intresse hade en förälder som har svenska som modersmål. Jag intervjuade fyra pojkar och två flickor i åldrarna 13-15 år.

2.2 Datainsamling

Som jag har nämnt ovan har jag valt att undersöka den problematik som jag tror finns mellan det engelska språket och det mångkulturella klassrummet genom att intervjua både elever och lärare. De frågor jag ställde finns i bilaga 1 och 2. Frågorna till eleverna delade jag in i tre frågeområden: bakgrund om eleven, engelska i skolan, fritiden och i hemmet samt tankar om inlärning och arbetssätt.

Frågorna till lärarna handlade om arbetssätt och inlärning, men också om miljön i det mångkulturella klassrummet och elevernas attityder till det engelska språket.

2.3 Procedur

Jag kom i kontakt med den mångkulturella skolan i Göteborg genom att informera rektorn om mitt examensarbete och syftet med det. Han visade stort intresse och jag blev mycket väl mottagen. Jag fick ändå ringa skolan varje dag för att de skulle hjälpa mig. Det var deras första skolvecka och den hektiska inledningen påverkade säkert skolans möjligheter att ta emot mig. Slutligen gick det väldigt bra och jag kunde utföra mina intervjuer. Tidsbristen gjorde att jag inte kunde skicka ett introduktionsbrev för att informera alla lärare i skolan. Men rektorn meddelade mig att han skulle meddela alla vid en konferens. Jag utförde individuella intervjuer eftersom jag tyckte att det inte skulle fungera bra om man hade sex elever i ett rum. Dessutom trodde jag att de kunde påverka varandras svar, och det är en av de anledningarna att jag valde att utföra individuella intervjuer. Jag gjorde detsamma med lärarna, för att jag kände att det skulle bli mycket enklare för dem och för mig att kunna göra ett bra arbete. Intervjuerna tog plats i skolbiblioteket. Jag hade ingen direkt tidsgräns, jag kände att jag inte ville få de intervjuade att känna sig stressade, utan de skulle kunna ta sig den tid som behövs för att tänka igenom sina svar. Jag valde också att både ta anteckningar och spela in samtalen. Jag använde mig av en mycket modern utrustning, en mp3-spelare, och det gick mycket bra. Eleverna var lite nervösa i början men det avtog efter några minuter. Jag har valt just intervjumetoden för det första p.g.a. tidsbrist och för det andra för att jag ansåg att det är den bästa metoden i förhållande till det jag ville undersöka. Efter att ha läst boken Examensarbetet i lärarutbildningen (2001) insåg jag att intervjuer skulle underlätta både för de intervjuade och för mig. Jag ansåg vidare att t.ex. enkätundersökningar inte skulle ge mig några fullständiga svar och dessutom skulle det vara svåra ur urvalssynpunkt: hur skulle jag kunna välja bort elever med ”svensk” bakgrund? Kanske skulle jag också ha svårt att formulera frågor i en enkät som inte skulle kunna missförstås? Under utförandet av intervjuerna märkte jag vid flera tillfällen att jag fick förklara vad jag menade med en viss fråga. Jag känner mig därför mycket nöjd med att jag har valt just intervjumetoden för att söka svar på mina frågor.

I Examensarbetet i lärarutbildningen nämns fyra undersökningsmetoder; kvalitativa intervjuer, enkätundersökningar, observationer och textundersökningar. Jag har mest erfarenhet av två av de fyra metoderna, kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Det

skulle ha fungerat mycket bra med observationer, men jag skulle ha behövt mycket mera tid för att förbereda och utföra sådana.

Jag anser att mina valda metoder har fungerat bra. För att man ska lyckas med att utföra intervjuer måste frågorna vara mycket tydliga utan fällor och under utförandet av intervjuerna måste intervjuaren prata mycket tydligt och försöka att få den intervjuade mycket alert. Som intervjuare måste man prata med jämn och vänlig röst utan att den intervjuade känner sig utfrågad, som t.ex. i ett polisförhör. Av den orsaken var mitt ideal en tydlig strukturering utifrån mina bestämda frågeområden men en låg grad av standardisering. Detta innebär att jag försökte följa upp det eleverna och lärarna svarade med följdfrågor. Jag var också beredd att ta frågorna i olika följd, så att intervjun i möjligaste mån fick en prägel av ett samtal. Jag var mycket noga med att förklara i vilket samband jag utförde intervjuerna och betonade att skola och deltagare skulle anonymiseras.

Efter att jag hade intervjuat eleverna fick jag tillfälle att intervjua två språklärare. Jag försökte att ställa frågor som kunde ge mig direkta svar och som inte var för svåra att svara på. Efter att jag hade utfört intervjuerna och undersökt svaren, såg jag att lärarna hade många saker gemensamt. Särskilt en av lärarna gav mig utvecklade svar och visade stort intresse för mitt examensarbete. Innehållet i det intresserade henne. Det får mig att tro att hon vinnlade sig om att ge tydliga och genomtänkta svar på mina frågor.

3 Resultat

I detta kapitel redogör jag för de sex elevernas och de två språklärarnas svar. De frågeområden jag använde mig av finns i bilagorna 1 och 2. Jag sammanfattar svaren med utgångspunkt från frågeområdena. För elevernas del handlar det om att jag i tur och ordning redogör för elevernas bakgrund, deras möte med engelska som skolämne respektive den engelska de kommer i kontakt med på fritiden samt deras tankar om inlärning och arbetssätt. Vad lärarna beträffar försökte jag få dem att uttrycka sina egna tankar om engelska i relation till det mångkulturella klassrummet. Här varvar jag deras åsikter om undervisning i ett mångkulturellt sammanhang med mera detaljinriktade synpunkter om t.ex. ordinlärning och målspråksanvändning.

Innan jag börjar med att redovisa resultatet vill jag nämna några av de tankar som jag hade innan jag utförde intervjuerna. Mina egna erfarenheter av att vara elev i en mångkulturell skola handlade om stora klasser och ständig resursbrist, vilket i kombination med de många problem som fanns innebar att många inte fick den hjälp de behövde. Skulle en liknande bild möta mig i mina samtal med eleverna och lärarna?

3.1 Elevernas svar

Jag sitter med Jasna, Ali, Mohammed, Gulistan, Hamdi och Ahmed. Namnen är fingerade. De går i olika årskurser.

Först talade vi om deras bakgrund och det visade sig att deras hemspråkssituationer var ganska likartad. Alla talade modersmålet i hemmet, och svenska kom därför knappt till någon användning. Det visade sig vidare att två av eleverna började med att läsa engelska i år tre, två i år fyra och två i år fem.

Det visade sig sedan att endast en av eleverna läste något annat språk utöver svenska, engelska och modersmålet. Eftersom jag fann frågan lite känslig, frågade jag dem inte varför fem av dem inte läste språk som franska, spanska eller tyska. Berodde det kanske på att de hade problem med svenskan eller med skolarbetet överlag?

Jag ledde så in eleverna på frågor om engelska i skolan, hemmet och i fritiden. Först undrade jag om de använt engelska utanför Sverige. Enbart en elev hade varit i ett engelsktalande land, men de andra hade använt sig av engelska i sina hemländer och andra länder.

De intervjuade eleverna tyckte att de lär sig mest engelska i skolan fast samtliga kom i regelbunden kontakt med engelska utanför skolan genom olika massmedier. TV och film nämndes särskilt, men enbart två av sex elever läste engelska böcker på fritiden.

När det gällde elevernas tankar om och inställning till engelska, visade det sig att alla tyckte att det är viktigt med engelska, men de angav olika anledningar. Tre tyckte att det är bra att kunna engelska för att kunna klara sig utanför Sverige när man är på semester. De andra tre tyckte att det är viktigt med engelska för vidare studier.

Jag undrade sedan hur de tror att de lär sig engelska bäst. Flera av eleverna tyckte att de skulle behöva ha mer grammatik och översättningslektioner, medan de andra tyckte att läsning och konversation skulle hjälpa dem att förbättra engelskan.

3.2 Lärarnas svar

Lärarna fick svara på åtta frågor som handlar om allt från den mångkulturella klassen och dess för och nackdelar till hur politik påverkar undervisningen. Lärarna sade att de självklart visar intresse för elevernas hemländer, men på ett förnuftigt sätt. Ett citat från en av lärarna: ”Jag pratar med mina elever om kulturella bakgrunder, med det menar jag, seder och bruk. Men jag undviker att prata om krig. Eleverna får däremot berätta det de vill.” Enligt både lärarna är det svårt att veta vilka elever kommer från vilka länder, t.ex. om eleverna är arabisktalande eller turkisktalande, osv. En av lärarna hade en grupp av

kineser som kom vid 70-talet. Där visste läraren vilka svårigheter de hade med språket, t.ex. att de hade svårt med uttal och grammatik.

Dessutom berättade en av lärarna om elevernas inställning till det engelska språket, att efter den elfte september har många anti-amerikanska tankar kommit till uttryck. Elever vägrade lära sig engelska samt ingenting om USA. Ett citat:” Det blev ganska svårt för mig att hantera de anti-amerikanska tankar som kom till liv efter den 11 september. Jag talade om för mina elever att man måste lära sig om USA eftersom det är en viktig nation för det engelska språket.” Detta ledde till att man kunde se en klar gruppering mellan olika elever med utländsk bakgrund.

De har alltid grammatikmomenten på svenska, och förklaringen var att många elever inte behärskar någon grammatisk begreppsapparat.

Både lärarna tyckte att de språkaktiviteter som behövs i ett mångkulturellt klassrum är mera grammatik och översättning, eftersom de kan se att det är mycket svårt för vissa elever. De hade gärna tagit hjälp av modersmålslärare men resursbrist försvårar samarbete. Läraren säger: ”Absolut korrekta översättningar från engelska till svenska behövs inte. Det viktigaste är att få fram förståelse.” Båda lärarna är väl medvetna om att eleverna har många språk i huvudet, och det skulle ha varit mycket bättre om de kunde få hjälp hemifrån.

Lärarna tyckte att elevernas attityder var ganska positiva, de har viljan att lära sig världens mest spridda språk. Men ändå finns det som sagt elever som har en annorlunda syn på det engelska språket p g a USA:s och Storbritanniens politik i Irak och i Palestinafrågan. Båda lärarna påpekade ett fler antal gånger att det skulle ha varit nyttigare för eleverna om de fick hjälp hemifrån. En av lärarna nämnde att om en av föräldrarna är från Turkiet finns det en stor risk att de inte kan någon engelska, och tyvärr är det eleven som får stå ut med situationen. Däremot visar de flesta föräldrar ett stort intresse för sina barns engelsk- studier.

Min sista fråga handlade om de kulturella aspekter som finns i varje mångkulturellt klassrum. I vad mån påverkar den kulturella mångfalden elevernas möjligheter att klara språkinlärningen? Tyvärr kunde lärarna dock inte ge mig något direkt svar på min fråga. Men de tyckte att här i Sverige är det mycket lättare att bli en del av språket eftersom man inte kan undvika att ständigt komma i kontakt med engelska i olika sammanhang.

4 Diskussion

Svaren som jag redovisade i resultatavsnittet visade mig att det finns vissa faktorer som påverkar engelskundervisningen, t.ex. att elever med utländsk bakgrund ofta inte har några engelskkunskaper från hemlandet. Det är samtidigt ett stort skolproblem att undervisningsgrupperna ofta är alltför stora och konsekvensen blir att elever inte får den hjälp de behöver. Man får absolut inte glömma att resursbrist nog är en av de viktigaste faktorerna som gör att det ovannämnda inträffar. Som lärare får man nog vara mycket alert med att svenska ofta inte är ett basspråk i ett mångkulturellt klassrum. Språket i klassrummet kan i stället vara en blandning av arabiska, svenska, turkiska, serbiska osv. Men med tanke på att eleverna inte behärskar det svenska språket som de borde göra uppstår risken att många inte klarar sina engelskstudier.

Många gånger har jag undrat om det mångkulturella klassrummet och om man behöver särskild utbildning för att kunna undervisa i en sådan miljö. Vi har ju modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, men varför har vi inte engelska för elever med utländsk bakgrundslärare? Lärarna känner att de behöver fortbildning i denna fråga. Till min förvåning talade de om för mig att det här ämnet aldrig har kommit på tal. Fast det är säkerligen många lärare som känner detsamma. Allt de kan har de fått ifrån egna erfarenheter och inte genom fortbildning, seminarier, osv. Med tanke på att jag utförde intervjuer med två språklärare som arbetar i en skola där mer än 90 % har utländsk bakgrund känns detta lite märkligt.

I inlednings avsnittet pratade jag om Gudrun Ericksons uttalande att en språklärare bör ha goda kunskaper om sociala och kulturella förhållanden i elevernas ursprungsländer, osv. Många säkert frågar sig, hur kan det vara möjligt att en lärare ska lära känna de olika bakgrunder som finns i ett mångkulturellt klassrum, speciellt om det finns mer än 20 nationaliteter? Jo, det finns olika alternativ och aktiviteter som hjälper läraren att lära känna sina elever på ett mycket bättre sätt. T.ex. man kan ha en internationell vecka, där

varje elev berättar om sitt land, och om livet där. Man kan be föräldrarna om hjälp. Det är en självklarhet att man inte kan tvinga elever att prata om sina länder om de inte vill, men av mina egna erfarenheter, brukar de tycka att sådana uppgifter är mycket roliga. Medan eleverna berättar om sina respektive hemländer kan då läraren ta anteckningar och med hjälp av anteckningarna kan man arbeta vidare med det. Jag tror att mycket av den informationen man får eller man söker kan vara gynnsam för både eleven och läraren. Jag tror att om man är motiverad nog så finns det ingenting som är omöjligt.

Fast jag trodde att jag redan visste svaren på mina frågor, blev mina resultat både negativa och positiva. Det faktum att det råder resursbrist gör att man satsar mindre på de elever som egentligen behöver hjälp mest av alla. Fastän lärarna gjorde sitt bästa för att få eleverna att känna sig motiverade för det engelska språket, finns det andra viktigare faktorer som hindrar deras inlärning.

Gällande elevernas kulturella bakgrunder blir de svar jag fått svåra att dra några särskilda slutsatser om. Det enda lärarna kunde uttala sig om var att föräldrarna ofta inte kunde hjälpa sina barn. Men jag är medveten om att jag inte fick några tydliga svar, eller kanske snarare de svar som jag hade förväntat mig. Men felet kan mycket väl bero på mitt sätt att formulera frågorna.

Avslutningsvis vill jag nämna att det har varit en lärorik upplevelse. Jag är mycket övertygad om att jag kommer att arbeta vidare med den här problematiken och förhoppningsvis kommer en förändring att ske i framtiden. En av de mest väsentliga faktorer som jag har fått utav mitt examensarbete är att vi bör nog satsa mer på sådan undervisning som särskilt tar fasta på elever med utländsk bakgrund. I Lpo94, står det att det ska vara en lika utbildning för alla. Jag känner mig mycket tveksam till i vad mån skolan klarar att leva upp till detta. Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade när det gäller gruppen som inte når godkänt i ett av kärnämnena, vilket bör vara en väckarklocka för varje lärare och blivande lärare. Det är vår uppgift att alla elever oavsett social eller etnisk bakgrund når skolans kunskapsmål.

Källförteckning

Elever som ej nått målen i ämnen som krävs behörighet. Göteborg 2002/2003. SIRIS

(Skolverkets Internetbaserade Resultat och Kvalitetsinformationssystem)

Engelska i åtta europeiska länder. En undersökning av ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska i åtta europeiska länder. Skolverket 2004.

Erickson, Gudrun: Elever med andra modersmål än svenska - konsekvenser för språkundervisning. I Undervisning i främmande språk Lgr 80, Skolöverstyrelsen och utbildningsförlaget, 1990, Stockholm.

Hyltenstam, Kenneth, 2004: Att läsa och skriva. Myndigheterna för skolverket.

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, 2001: Examensarbetet i lärarutbildningen-

undersöknings metoder och språkliga utformning. Uppsala.

Jönsson, Eva: Inlärarens kulturella och språkliga erfarenheter möter språkundervisningen.

Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. 2001, Skolverket.

Ohlander, Sölve: Vilka slags ämneskunskaper behöver lärarna i det flerspråkliga klassrummet. Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. 2001, Skolverket.

Sämre resultat för elever med utländsk bakgrund beror inte på skolsituationen. Skolverket

Frågor till eleverna:

• Bakgrund om eleven: 1. Vilket år är du född och var?

2. Vilket eller vilka språk pratar du hemma? 3. I Vilken årskurs började du med engelska?

• Engelska i skolan/ fritiden/ hemmet: 4. Hur tror du att du bäst lär dig engelska?

5. Lär du dig andra språk än engelska i skolan? Om du gör det, i så fall vilka? 6. Har du varit i något land där du använt engelska?

7. Var tror du att du lär dig mest engelska i skolan eller på fritiden? 8. Hur kommer du i kontakt med engelska på fritiden?

9. Har du någon som kan hjälpa dig med engelska hemma? • Tankar om inlärning och arbetssätt:

10. Tycker du att det är bra att kunna engelska? Om ja, varför?

11. Hur tror du att du bäst lär dig engelska? Är det genom läsning, översättningsövningar, hemläxor, osv?

Frågor till läraren:

1. Hur påverkar den mångkulturella klassen engelsk undervisning?

2. På vilket sätt tar du som lärare hänsyn till de olika kulturella bakgrund som finns i den mångkulturella klassen? Tror du att engelskundervisning i en skola där majoriteten av eleverna ha invandrarbakgrund skiljer sig än hos en integrerad skola? ( På vilka sätt?) 3. I vilken utsträckning tycker du att du som lärare behöver särskild utbildning för att

undervisa elever med annat modersmål än svenska i engelska?

4. Kan du ge exempel på språkaktiviteter som du anser behöver förekomma i en större utsträckning respektive i mindre utsträckning i ett mångkulturellt klassrum?

5. Vilket språk används i engelsk lektioner? Engelska eller svenska?

6. Hur stor roll spelar ordlistor i den engelsk undervisningen? Hur ser ordlistorna ut? 7. Vilka är elevernas attityder till engelska?

8. Vilka blir de metodiska konsekvenser att undervisa i ett mångkulturellt klassrum? 9. Vilka ämneskunskaper behöver lärarna i det mångkulturella klassrummet?