Barn & ungdomars upplevelser av att ha deltagit i ett kampsportsprojekt

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 HP

Barn & ungdomars upplevelser av att ha deltagit i ett

kampsportsprojekt

Children and adolescents' experiences of having participated in a

martial arts project

VT 2018

Ihab Harandi

930530–2177

Examinator: Tomas Peterson Handledare: Kutte Jönsson

Sammanfattning

Denna studie handlar barn och ungdomar upplevelser av sitt deltagande i kampsportsprojektet Golden Life av idrottsföreningen Golden Leaf. Uppsatsen har utförts på ett kvalitativts sätt där barn och ungdomar slumpmässigt har valts ut genom att delta via semistrukturerande

intervjuer. Ändamålet med studien är att tolka och förstå de barn och ungdomar som har deltagit i ett kampsportsprojekt under hösten 2017. Hur var deras upplevelse under tiden som de deltog och hur gick det sedan när projektet avslutades. Frågeställningen för denna uppsats blir således hur kampsportsprojektet fungerade som socialisations arena. Den teori jag

använder mig av är situerat lärande från Lave och Wenger (1991) där social inlärning kan appliceras på ett idrottsfenomen för hur människor anammar instruktioner och hur inlärning sker i socialt sammanhang i relation till sitt idrottsutövande. Men även legitima perifera deltagandet som handlar om hur man tar till sig kunskap där kunskapsbyggandet inte är det viktigaste utan förmågan att lära sig genom att ta in kunskap i en grupp som redan är etablerade i det som ska utövas. På så vis skapas legitimitet och det är inom denna ram som man lär sig det som ska genomföras.

Resultatet i denna undersökning utgår från respondenternas egna berättelser där en analys görs i relation till teorin och i viss mån den tidigare forskningen som berör idrott och

integration i relation till den sociologiska processen. Resultatet utifrån insamling av empirin visar även hur det finns samband mellan vad intervjudeltagarna beskriver i relation till teorin Legitimt perifert deltagande. Sambandet är tydligt för hur man beskriver utövandet av

träningen. Där kampsportmiljön och omgivningens struktur av tränare och andra medlemmar i föreningen tydligt kan kopplas ihop med teorin. Genom att föreningen är öppna mot andra människor även om de inte tillhör den ordinarie verksamheten och bjuder in till deltagande. Detta medför att deltagarna känner sig välkomnade vilket leder till att man deltar och lär sig kampsport.

Abstract

This study involves the experiences of children and adolescents with regard to their

participation in the Golden Life martial arts project of the Golden Leaf Sports Association. I have conducted qualitative research, in which I have randomly selected children and adolescents who have then participated in semi-structured interviews. The purpose of this study is to

understand how children and adolescents experienced the martial arts project in the fall of 2017, and what happened to the participants after the project was over. The question of this paper thus becomes how the martial arts project served as an arena of socialization. The theory used is

situational learning from Lave and Wenger (1991) in which social learning used in athletic

contexts can be applied to people embracing instructions. Futhermore this theory relates to how physical activity in a social context facilitates learning. But also legitimate peripheral

participation that deals with how to acquire knowledge where knowledge building is secondary to the ability to learn and acquiring knowledge in a group already established. In such a way, legitimacy is created and it is within this framework that one learns what is going to be performed.

The result of this study is based on the respondents own stories, where an analysis is made in relation to the theory and, to a certain extent, the previous research relating to sport and

integration in relation to the sociological process. The result from the gathering of the data also shows how there is a connection between what the interviewees described in relation to the theory of legitimate peripheral participation. The resemblance between how the excercise is described and the actual training is easily identified. The martial arts environment and the environment's structure of coaches and other members of the association can be clearly linked to the theory. Due to the association being open to other people, even if they do not belong to the regular business they do invite others for participation. This means that the participants feel welcome, which leads to the participation and learning of martial arts.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

2 TIDIGARE FORSKNING ... 2

3 BAKGRUND ... 4

3.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 5

4 BEGREPPSREDOGÖRELSE ... 6

4.1SOCIALISATION ... 6

5 TEORI ... 7

5.1LEGITIMT PERIFERT DELTAGANDE ... 7

5.1.1 Yrkesgemenskapen ... 7 5.1.2 Identitetsprocessen ... 8 5.1.3 Meningsskapande ... 8 6 METOD ... 9 6.1LITTERATURSÖKNING ... 9 6.2DESIGN ... 9 6.3URVAL ... 10 6.4SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 10 6.5GENOMFÖRANDE ... 11 6.6DATABEARBETNING ... 12 6.7ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 12

6.8RELIABILITET OCH VALIDITET ... 13

7 RESULTAT ... 15 7.1FÖRE KAMPSPORTSPROJEKTET ... 15 7.2UNDER KAMPSPORTSPROJEKTET ... 18 7.3EFTER KAMPSPORTSPROJEKTET ... 20 8 RESULTATANALYS ... 22 8.1FÖRE KAMPSPORTSPROJEKTET ... 22 8.2UNDER KAMPSPORTSPROJEKTET ... 22 8.3EFTER KAMPSPORTSPROJEKTET ... 24 9 DISKUSSION ... 25 9.1METODDISKUSSION ... 26 9.2RESULTATDISKUSSION ... 27 9.3GENERALISERING ... 28 9.4FRAMTIDA FORSKNING ... 28 9.5SLUTSATS ... 29 10 REFERENSER ... 30 11 BILAGA ... 32

11.1FRÅGOR TILL RESPONDENTER ... 32

1 Inledning

Idrotten är traditionellt sett en av de största moderna folkrörelserna i Sverige där

föreningslivet förespråkar den goda kraft som idrotten har att erbjuda till människor i form av gemenskap, hälsa och demokratifostran (Wagnsson, 2009). Därför satsar regeringen årligen stora belopp på att främja folkhälsan och integrationen via ekonomiska medel till

Riksidrottsförbundet. Under hösten 2017 tillkännagav den nuvarande regeringen ett ökat stöd till idrotten med 19 miljoner kronor under nuvarande mandatperiod för budgetproposition 2018. Idrottsrörelsen får totalt 1,9 miljarder och att stödet till idrotten sedan 2014 ökat med ytterligare 227miljoner kronor (Regeringen, 2017). Den ökade satsningen bygger vidare på de anslag som RF fick 2015 för idrottsrörelsens arbete kring integration (Riksidrottsförbundet, 2017). Under 2015 ökade antalet flyktingar runt om i Europa p.g.a. Syrien kriget. Detta ledde till att Sverige tog emot upp emot 24 000 tusen asylsökande under september månad en ökning med dubbelt så många jämfört med månaden tidigare. Sveriges justitieminister Morgan Johansson beskrev läget som det svåraste i modern tid då landet stod inför stor belastning (Sveriges radio, 2015).

Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, redogjorde i en debattartikel i Dagens nyheter för idrottens roll där belyses idrottens som en mötesplats och att man förbiser

nationsgränser i detta sammanhang. Anledningen för denna redogörelse är att idrottens regler och språk är universella. Alla ska känna sig välkomna oavsett hudfärg, nationalitet, sexualitet och den gud man tillber. Idrotten är öppen för alla och det är därför det sker möten över gränserna i alla idrottsföreningar, i hela Sverige, året runt. Barn och ungdomarna får en trygghet, nya kompisar och framförallt en etablering till det svenska samhället genom

idrottsföreningarna (DN, 2017). Detta ligger i linje med RF-stämman från 2009 där man i idé programmet Idrotten Vill hittar följande citat.

”Människor med olika etniskt ursprung, nationalitet, och religion kan med

idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism samtidigt som mångfalden bidrar till att utveckla idrottsrörelsen” (Riksidrottsförbundet, 2010).

2

2 Tidigare forskning

När det gäller idrott och nyanlända så används idrotten som ett medel för att skapa broar mellan människor från olika bakgrunder. Idrotten kan utnyttjas som ett sätt att upprätthålla sin kulturella identitet. Det omvända kan beskrivas som om ifall man deltar genom att idrotta innebär att man som nyanländ också skapar sig förutsättningar för att anamma en ny kultur. Människor från olika delar av världen med olika kulturella och samhällsbakgrunder kan använda sig av sport som en typ av aktivitet att socialisera sig och föra sig samman med andra människor (Allan, Drane, Byhon & Mohn, 2009). Allan redogör för begrepp som

assimilation, kulturell identitet, kultur, socialt kapital och socialisation. Där definieras assimilation som en process där en individ frivilligt anammar den dominerade kulturen som råder i samhället d.v.s. språk, normer och kulturen för att underlätta för sig själv att ta sig an den nya miljön man befinner sig i. Kulturell identitet innebär självbilden av en kulturgrupp eller hur man som människa influeras av den grupp som man tillhör. Kultur hänvisas till det distinkta sättet på vilket människor lever i olika delar av världen uttrycker och representerar deras livserfarenhet. Det sociala kapitalet beskrivs som på vilket sätt man har sina potentiella eller faktiska resurser som är kopplade till sitt nätverk. Socialisation redogörs som ett sätt för individer som interagerar med varandra att de antar beteendemönster och normer som är nödvändiga för att vara en del av samhället (Allan, 2009).

Assimilation som begrepp används av Forde, Lee, Mills och Frisby där de beskriver

organisationers arbete kring nyanlända och dess förutsättningar för att smälta in och ta sig an det nya. Studien genomfördes i Kanada och det man undersökte handlade om vad som

utmärkte lyckade assimileringsprojekt. Det som utmärkte sig var språk och att bryta barriärer. För att bryta barriärer arbetade människorna i organisationen aktivt med att hjälpa och guida nyanlända in till idrotten. Eller att använda sig av tillvägagångsätt som utvecklar partnerskap, fritidstjänster och samverkan mellan olika aktörer i samhället (Ford, Lee, Mills & Frisby, 2015). Att genomföra projekt med innebörden av social inkludering relaterat till fotboll som aktivitet beskriver Tacon att fotboll alltmer erkänns som en typ av hjälp för att främja social integration. Men att det sällan utförs noggranna utvärderingar av fotbollsbaserade sociala integrationsprojekt. Att utvärdera sociala projekt är av stor betydelse för att kunna gynna deltagare, utövare och beslutsfattare samt fotbollsklubbar och de samhällen de tjänar att fatta mer rationella beslut (Tacon, 2007). När det gäller mottagningen av ensamkommande barn beskriver Wimelius, Eriksson, Isaksson och Gahzinour att det råder en frånvaro av

systematiska utvärderingar och långsiktiga uppföljningar av hur mottagningen påverkar integrationen i Sverige. I deras artikel redogör de även för hur mottagandet ser ut för

ensamkommande barn där flertalet aktörer såsom migrationsverket, kommun, socialtjänst och familjehem är involverade för att ta hand om de ensamkommande barnen när de först

anländer till Sverige. De tar även upp utmaningar mellan olika aktörer i samhället och de problem som uppstår när de ska samverka. En viktig aspekt för att integreras är hur väl man tas emot och hur man får hjälp med att ta sig in i skolan och samhället. Här fyller

familjehemmen en viktig funktion då de på individnivå kan forma de nyanlända barnens utveckling. Detta genom att familjen som konstellation är avgörande för förmågan att vara stödjande, lyhörd och flexibel i förhållande till barnens behov (Wimelius, Eriksson, Isaksson och Gahzinour, 2017).

Inom idrotten i svensk kontext redogör Wagnsson för att sport som fenomen omfattar och påverkar fler människor i det moderna samhället. Idrott i organisationsform är högt värderat i Sverige och tilltalar de flesta medborgare. Mer än hälften av alla barn och ungdomar i

Sverige är eller har varit medlemmar i en idrottsförening (Wagnsson, 2009). Etnologen Jesper Fundberg genomförde på uppdrag av Riksidrottsförbundet en kvalitativ studie om idrotten kan fungera som integration för ungdomar i samhället. I denna studie konstateras att idrottsrörelsen gärna vill vara en god förbild i samhället. Samtidigt som idrotten upplevs som en frizon från allt det negativa man har upplevt som människa enligt deltagarna i studien. Paradoxalt nog är det ändå det individuella och den talang som man innehar som man tar hänsyn till utifrån de intervjuade deltagare som deltog i studien. Trots detta upplever ungdomar med migrationsbakgrund att de behandlas annorlunda i relation till svenskar. Fundberg redogör för att invandrare i relation till svenskar är en underordnad grupp och där levnadsvillkor var av större betydelse än det kulturella för individer med utländsk bakgrund (Fundberg, 2003).

4

3 Bakgrund

Under hösten 2017 genomförde Golden Leaf, en kampsportsförening i centrala Malmö, ett integrationsprojekt med hjälp av Skåneidrotten. Där man skulle möjliggöra idrottande för barn och ungdomar som inte har eller haft möjlighet att ta del av föreningslivet att faktiskt få ta del av det svenska föreningslivet. Alla barn och ungdomar som var intresserade av att delta i projektet och träna thaiboxning fick möjligheten att prova på kampsport men även delta i projektet där träningen skulle ske minst 3 gånger i veckan. Med hjälp av ekonomiskt stöd av Skåneidrotten köptes träningsutrustning till barnen under tiden som projektet pågick. Utöver utrustning behövde inte barnen tänka på medlemsavgifter och träningsavgifter då det

ekonomiska stödet från Skåneidrotten möjliggjorde satsningen för att alla barn och ungdomar ska kunna ta del av det svenska föreningslivet utan att behöva känna att man inte har råd med att idrotta.

3.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att tolka och förstå de barn och ungdomar som har deltagit i ett kampsportsprojekt under hösten 2017. Hur var deras upplevelse under tiden som de deltog och hur gick det sedan när projektet avslutades. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter kunna tolka deras berättelser i relation till begreppsredogörelsen. Följande frågeställning blir således:

6

4 Begreppsredogörelse

4.1 Socialisation

Socialisation är en process av lärande och social utveckling, som uppstår när vi interagerar med varandra och bekantar oss med den värld vi lever i. Enligt Coakley & Pike handlar det om hur vi är som människor och vad som är viktigt för våra liv. Som människor deltar vi aktivt i vår egen socialisationram där vi formar relationer och influeras av dem som påverkar oss. Vi uppfattar aktivt vad vi ser och hör samt accepterar, motstår och reviderar det meddelande som vi mottar om vem vi är, om världen och om vår förbindelse med världen (Coakley & Pike, 2009). Socialisation innefattar således individens förhållningsätt, reaktionsmönster, sättet man beter sig på, kommunicerar, tycker och tänker. Detta innebär att en människa fungerar olika beroende på vilken situation som man ställs inför i olika sociala sammanhang. Hassmèn, Hassmén & Plate beskriver det som en process där individen växer in i samhället och tar sig an de attityder, normer och värderingar så att dessa blir en del av personligheten (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

5 Teori

Den teori som jag kommer att redogöra för har sin utgångpunkt i situerat lärande där social inlärning kan appliceras på ett idrottsfenomen för hur människor anammar instruktioner och hur inlärning sker i socialt sammanhang i relation till sitt idrottsutövande.

5.1 Legitimt perifert deltagande

Lave & Wenger redogör för att det inte handlar om att det är kunskapsbyggandet som är det viktigaste utan förmågan att lära sig genom att ta in kunskap i en grupp som redan är

etablerade i det som ska utövas. På så viss skapas legitimitet och det är inom denna ram som man lär sig vad som ska göras inom respektive yrke. När man ska lära sig något nytt är det av yttersta vikt att delta inledningsvis för att bli mer perifert och på så sätt med tiden delta i högre grad än vad man gjorde tidigare. Det är via deltagande som en individ lär sig och kan avancera på sin arbetsplats/organisation när det gäller kunskap och kompetens. Med tiden blir man mer erfaren vilket också leder till att man erövrar högre grad av legitimitet i

yrkesgemenskapen. Lave & Wenger redogör för att den perifera legitimiteten i slutändan innebär tillgång till en ökad grad av delaktighet. Detta bygger på att kollegor och handledare är välkomnande, att arbetsplatsen/organisationen är öppen för att ta emot elever. Om inte det görs är risken stor för att man hamnar utanför den perifera legitimiteten d.v.s. elever hamnar utanför och känner av situationer av icke delaktighet (Lave & Wenger, 1991)

5.1.1 Yrkesgemenskapen

Författarna beskriver lärande som en teori där man utgår från tanken att lärande sker genom aktivt deltagande i en etablerad social praktik. “Community of practise” d.v.s. den sociala praktiken sker genom gemensamt engagemang i handlingar vars mening sker i samband mellan andra inom samma praktik. Lave & Wenger redogör för att praktiken tilltar på ett bättre sätt via gemenskapen på utförarstället och det via insikten om hur en praktik ska utföras. Sammanhanget är där elever har sin möjlighet att lära sig hur man prioriterar, kommunicera, tar del av rutiner, de normer som råder och värderingar som gäller på platsen där praktiken utförs. Exempel på det är vad man gör som en utövare av kampsport och vad man inte gör. Var går gränsen för vad som är tillåtet där man utför sin praktik respektive vad som är tillåtet privat (Lave & Wenger, 1991).

8

5.1.2 Identitetsprocessen

Lave & Wenger beskriver att människor upplever sitt liv som viktigt eller mindre viktigt samt att man känner meningsfullhet på ett existentiellt plan. Människor lär sig förstå världen på ett visst sätt och i relation till andra människor. Detta gör att en förhandling sker mellan sig själv och omvärlden om vad som är meningsskapande. Detta innebär att identitetsprocessen jämt infinner sig i en dynamisk process. Författarna tar som utgångpunkt att alla människor har en upplevelse om vem man är som något oavbrutet men ändå har en kapacitet för att förändras. Detta eftersom att den personliga och de sociala identiteterna är nära sammankopplade. Således beskrivs identitet som resultatet av människors levda erfarenheter i ett socialt kulturellt och historiskt sammanhang.

5.1.3 Meningsskapande

Meningsskapande inom det legitima perifera deltagandet beskrivs av Lave & Wenger som att mening inte handlar om de djupa existentiella frågorna eller betydelse. Det handlar snarare om meningen i vardagen d.v.s. vilket sammanhang man tillhör och vad man som individ känner uppskattning kring.

Teorin om legitimt perifert deltagande, yrkesgemenskap, identitetsprocess och

meningsskapande av Lave & Wenger går att applicera på de barn och ungdomar som har deltagit i ett kampsportsprojekt. På vilket sätt har de tagit till sig instruktioner kring sitt utövande av kampsport? På vilket sätt skedde inlärningen av den aktivitet de utförde och hur upplevde deltagarna att det upplevdes? Teorin kring legitimt perifert deltagande kan hjälpa mig att beskriva hur de barn och ungdomar som deltog tog sig in i miljön där det redan fanns människor som kunde kampsport sedan tidigare. Hur välkommande var föreningen som tog emot dem och dess medlemmar d.v.s. utifrån legitimt perifert deltagande?

6 Metod

I min studie använder jag mig av den kvalitativa metoden då jag på djupet vill förstå mina respondenters upplevelser av att ha deltagit i kampsportsprojektet under hösten 2017. (Hassmén & Hassmén, 2008).

6.1 Litteratursökning

Jag har använt mig av Malmö högskolas databaser där jag har sökt artiklar på följande viss genom databaser såsom EBSChost, Swepub, Sicence Direct och Libsearch. Där har jag sökt på följande begrepp, social inclusion+socialisation, sport+inkludering, integration and inclusion, Refugee, immigrants Assimilation. På så sätt har jag hittat relevant tidigare forskning som berör mitt ämne om idrott och socialisation men även kring integration. I tidigare forskning har även begrepp såsom assimilation, kultur, socialisation, kulturell identitet definierats.

6.2 Design

Utifrån det projekt som bedrevs under hösten 2017 i Thaiboxningsföreningen Golden Leaf i samverkan med Skåneidrotten, valde jag att använda mig av den kvalitativa metoden då jag på djupet ville förstå deltagarnas tankar, känslor och upplevelser. Ändamålet var att tolka och förstå de barn och ungdomar som deltog i kampsportsprojektet och deras syn på thaiboxning och vad det innebar för dem att utöva den idrotten samtidigt som man socialiserar sig med andra individer för att genomföra övningar och den träning som bedrivs tillsammans. Bryman redogör för att semistrukturerad intervju är en form av kvalitativ metod (Bryman, 2008).

Hassmén och Hassmén (2008) beskriver den kvalitativa metoden som mindre statisk och mer flexibel vilket ger mig större frihet att lägga upp mitt arbete och bearbeta den information som samlas in under tiden som arbetet av studien pågår. Författarna redogör för att kvalitativ forskning skiljer sig från den kvantitativa genom att det förstnämnda handlar om att tolka och förstå sina respondenters svar utifrån det område man undersöker på djupet. Det gör att svaret inte leder fram till exakt data som i den kvantitativa metoden. I den kvantitativa metoden kan

10

fel. I den kvalitativa metoden beskriver författarna att man behöver gå igenom sitt material flera gånger för att skapa sig förståelse för data som leder till att man skapar sina teman och nyckelord. Utifrån respondenter svar analyserar man innehållet och för det samman i relation till teman och nyckelord för att redogöra för de uppfattningar och tankar som respondenterna har kring sina upplevelser och känslor.

Mitt ändamål är att tolka och förstå hur mina respondenters upplevelser av sitt kampsports deltagande men även hur kampsportsprojektet fungerade som socialisations arena. Därför använder jag mig av den kvalitativa metoden då det är den mest lämpade metoden att använda sig av för att få fram personliga åsikter och tankar kring exempelvis träning och socialisation och komma på djupet och förstå respondenterna. Därför är semistrukturerade intervjuer ett bra tillvägagångsätt för att förstå en annan persons tankar, känslor och upplevelser enligt Hassmén och Hassmén (2008).

6.3 Urval

I kampsportsprojektet var det en population på 20 deltagare där alla barn och ungdomars föräldrar fick information kring min undersökning via utskick, se (Bilaga 2), som jag sedan fick tillbaka. Utav 20 fick jag svar från 10 att de kunde ställa upp. Av dessa 10 valde jag att slumpmässigt ut 6 individer för att inte kunna påverka mina respondenter att ge mig de svar jag är ute efter och att det ska spegla gruppen samt ge relevanta svar på de frågor som ställs. Det slumpmässiga valet av de 10 som ville ställa upp gjordes genom att jag skrev ner deltagarnas namn på ett papper och la ner det i en skål. Därefter plockade jag ur lapparna en efter en tills jag hade 6 individer att intervjua (Bryman, 2008). Alla i gruppen fick även information som även framgår i (bilaga 2) att de under hela processen kommer att vara anonyma d.v.s. att deras identitet inte kommer att avslöjas.

6.4 Semistrukturerade intervjuer

Jag använde mig av min intervjuguide, se (bilaga 1), där mina frågor utgick ifrån teman som före kampsportsprojektet, under kampsportsprojektet och efter kampsportsprojektet där respondenterna sedan själva fick redogöra för och utveckla sina svar på de följdfrågor som uppstod i relation till huvudfrågorna för att skapa en bättre förståelse men även komma på djupet för respondenternas svar. Frågorna valdes utifrån frågeställning och syftet för att få respondenterna att dela med sig av relevant information.

Då min metod för insamling av data sker på ett kvalitativt sätt använder jag mig av

semistrukturerad intervju för att mina respondenter inte ska känna sig låsta till att svara allt för strukturerat. Bryman beskriver hur kvalitativ forskning ger utrymme för betoning av det generella när det gäller formulering av de inledande frågeställningarna. Och tyngd på

respondenterna egna uppfattningar och synsätt. I den kvalitativa intervjun läggs fokus på den som blir intervjuad och dennes ståndpunkter. Det är även möjligt för den som blir intervjuad att röra sig olika inriktningar, detta då respondent kan ge kunskap om vad den känner och upplever. Det är även så att i den kvalitativa forskningen tillåts man vara mer flexibel genom att till exempel som intervjuare i större utsträckning kan frångå den formulerade

intervjuguiden och ställa nya frågor som en uppföljning på det respondenten har svarat på (Bryman, 2008). Den semistrukturerade sättet att intervjua på redogörs av Byrman genom att forskaren har en lista med specifika teman som ska tas upp. Det är således den intervjuguide som används. Den som blir intervjuad har stor frihet att utforma sitt svar på sitt sätt.

Intervjuprocessen blir flexibel i den bemärkelsen att tonvikten läggs på respondenten och hur denne uppfattar och tolkar frågorna och arten av dem d.v.s. vad som respondenten känner är viktigt vid en förklaring och förståelse av vad som händer samt mönster och beteende (Bryman, 2008).

6.5 Genomförande

När jag hade fått tillbaka svar från mitt utskick se (Bilaga 2) om att barn och ungdomarna ville ställa upp på intervju påbörjades kontakt om tid och plats för intervjuerna. Då semistrukturerade intervjuer sker enskilt med varje person var det viktigt för mig som intervjuare att vara så flexibel som möjligt och utgå från respondenternas tillgänglighet och vad som passar dem bäst samt vilken plats de föredrar att bli intervjuade på. Vi kom överens om att ses på träningslokalen där de hade tränat under hösten. Intervjuerna pågick mellan 15 till 25 minuter utifrån de följdfrågor som dök upp med varje enskild individ utifrån deras svar från intervjuguiden. Då varje enskild individ svarar på frågorna utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter blir följdfrågorna baserade på de svar man får av sina respondenter.

Dessa intervjuer skedde ett halvår efter att projektet hade avslutats, d.v.s. april 2018. Själva kampsportprojektet pågick under hela hösten 2017. Detta påverkar hur respondenterna kan ha

12

6.6 Databearbetning

Data samlades in genom att jag intervjuade sex individer för att få svar hur

kampsportsprojektet fungerar som integrations och socialisations arena. Efter att intervjuerna var klara med varje enskild individ påbörjades arbetet med att gå igenom mitt material som jag hade spelat in för att kunna redogöra för mitt svar. Det första steget var att transkribera alla mina intervjuer för att komma ihåg allt som mina respondenter beskrev om sina

upplevelser och känslor om sitt deltagande i projektet ordagrant med hjälp av intervjuguiden se (Bilaga1). Hassmén och Hassmén beskriver att transkribering inom den kvalitativa

forskningsprocessen är ett av de förberedande stegen för att bearbeta den data man har samlat in (Hassmén & Hassmén, 2008).

Efter att ha gjort det första steget påbörjades steg två som innebar att jag gick igenom den information som skrevs ner ordagrant för att inleda organisering av all inhämtad information. Detta skedde genom klassificering och kodning där jag skrev ner och förde samman

nyckelord som att träffa människor, samhället med respondenternas redogörelser kring hur de upplevde att de socialiserade sig. Det är som författarna beskriver att föra ihop nyckelord med teman för att skapa sig en bra förståelse för sammanhanget (Hassmén & Hassmén, 2008).

6.7 Etiska övervägande

Enligt Hassmén och Hassmén beskrivs etik inom forskning utifrån två perspektiv. Det förstnämnda är studentens/ forskarens agerande d.v.s. att man utför sitt arbete korrekt, hederligt och med integritet. Det andra innebär att hur undersökningsdeltagarna skyddas mot otillbörlig påverkan. Därför är det viktigt att samtal med respondenterna sker med öppenhet, ärlighet, ordningsam och hänsynsfullhet (Hassmén & Hassmén, 2008). I mitt fall har

deltagarna uppskattat att jag redogjorde för dem om de etiska rättigheter som de har för att god forskningsetik ska gälla.

För att kunna bedriva mitt examensarbete behöver jag som intervjuare få tag på

respondenter. Mina respondenter som ställde upp på mitt arbete informerades om de fyra krav som gäller för att god forskningsetik ska gälla. Enligt Hassmén & Hassmén är det följande.

• Informationskravet- Mina respondenter har rätt att få veta forskningsuppgiftens syfte.

• Samtyckeskravet- De som deltar i undersökningen har rätt att själva bestämma över sitt deltagande och kan när som helst välja att inte medverka längre.

• Konfidentialitetskravet- Alla som deltar i undersökningen har rätt till att vara och anonyma och eventuell användning av personuppgifter ska användas på ett sätt som gör att obehörigs inte kan ta del av dem.

• Nyttjandekravet- De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Hassmén och Hassmén redogör även för att det sedan den 1 januari 2004 för all form av forskning som berör människor ska etik prövas enligt (Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor). Denna lag är till för att skydda undersökningsdeltagare men även öka kvaliteten på den forskning som bedrivs (Hassmén & Hassmén, 2008). Mitt

tillvägagångssätt kan läsas ur (Bilaga 2) där jag via utskick av informationsbrev till vårdnadshavare gällande intervju med barn och ungdomar kring deras deltagande av kampsportsprojektet.

6.8 Reliabilitet och Validitet

Då kvalitativa undersökningar skiljer sig från kvantitativa undersökningar redogör Bryman för att det borde finnas alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar när det gäller reliabilitet och validitet. Man använder sig av specifika termer och metoder för att kunna bedöma kvalitativ forskning och utgöra ett alternativ för vad begreppen reliabilitet och validitet står för. Dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2008). Trovärdighet innebär att man lägger fokus vid att beskriva den sociala verkligheten för att det ska vara tillförlitligt. Detta har tillämpats utifrån mina

14

gemensamma egenskaper för att kunna ge ett djup. Ändamålet är att redogöra för det unika resultatet av den sociala verklighet som studeras. Det handlar det om att ta fram mina respondenters beskrivningar på ett tydligt och detaljerat sätt för att det ska kunna ge läsaren relevant information som gör att de själva kan dra slutsatsen om informationen är överförbar eller inte (Bryman, 2008).

Gällande mitt arbete anser jag att man kan överföra den social verklighet som har samlats in även på andra typer av projekt som genomförs ute i samhället. Pålitligheten innebär enligt Bryman (2008) att man är granskande för den undersökning som görs i syfte att skapa tillförlitlighet i form av att man redogör för alla delar som gjort i en undersökning. I mitt fall handlar det om barn och ungdomars upplever av sitt kampsportsdeltagande. Se urval punkt 6.3 och punkt 6.6 databearbetning för mina redogörelser om det.

Det sista delkriteriet som redogörs av Bryman är möjligheten att styrka och konfirmera. Här handlar det om att styrka mitt empiriska material och detta görs genom att min intervjuguide se bilaga 1 där man kan se vilka frågor som har ställts till respondenterna utöver det har jag även använt mig av inspelningsfunktion för att samla in min empiri för att sedan transkribera det i syfte att samla in mitt material.

7 Resultat

I detta avsnitt redogör jag för mina respondenters upplevelser av sitt kampsportsdeltagande som utmynnar för resultatet. Min frågeställning var hur kampsportsprojektet fungerar som socialisations arena. Jag använde mig av min intervjuguide för att få svar på frågeställningen. Därför disponerades frågorna i intervjuguiden till före, under och efter kampsportsprojektet för att deltagarnas upplevelser, känslor och tankar skulle komma fram så mycket som möjligt.

Ändamålet med att redogöra för kategorierna före, under och efter är att man ska kunna följa respondenternas berättelser av det som de har upplevt i syfte att kunna följa texten likt den röda tråden. I texten kommer således berättelserna lyftas fram i relation till

socialisationsbegreppet för att man som läsare ska förstå det som redogörs för av

respondenterna. Med hjälp av citat och berättelserna från deltagarna kommer jag kunna redogöra för mina kategorier och resultatet.

7.1 Före Kampsportsprojektet

Efter att ha intervjuat mina respondenter stod det klart att flertalet hade erfarenhet av det svenska föreningslivet sedan tidigare. Majoriteten hade erfarenhet av föreningslivet tidigare genom att de hade erfarenhet av att utöva fotboll. Utöver fotboll var basket också en idrott man var bekant med sedan tidigare. Av de som hade erfarenhet av föreningslivet var alla pojkar medan tjejerna inte hade erfarenhet av att delta i en organiserad idrottsförening. Utöver skolidrott två gånger i veckan hade tjejerna bara provat på olika idrotter under sportlovet när Malmö kommun via kul-i-femman som arrangeras varje år erbjuder prova på aktiviteter gratis. Exempel på aktiviteter som tjejerna hade provat på var bollsport för tjejer, dans och gymnastik som en av flertalet aktiviteter som erbjöds under vecka åtta när Malmö kommun arrangerar kul-i-femman. Anledningen till att de flesta pojkarna hade erfarenhet av fotboll var för att det var det man spelade på skolrasterna vilket i sin tur gjorde att man följde med en kompis som redan var i en fotbollsförening med på deras träningar. Det var en av flera sätt som gjorde att man introducerades för det svenska föreningslivet medan det andra var som en av

respondenterna beskrev tack vare att han hade en förälder som var engagerad i att deras barn skulle ha en aktivitet efter skoltid och då var det att spela fotboll i den lokala föreningen som

16

”Min pappa kände tränaren i det laget som fanns nära oss där vi bodde vilket gjorde det lättare för mig att börja i det laget. Jag hade bara spelat fotboll på skolan när vi hade rast eller på gården med mina vänner. Nu fick jag prova att spela i ett lag och det var kul”

En av respondenterna , en pojke, hade erfarenhet av att spela basket sedan tidigare i en av Malmös största basketförening beskrev det på följande sätt.

“Min storebror spelade basket så jag brukade kolla på hans matcher och det gjorde att jag ville prova att börja spela basket. Nu har jag spelat basket i ett år och det är roligt att träffa kompisar och att vinna”.

Flera av mina respondenter gick i samma skola i Malmö där vissa gick i samma klass i mellanstadiet men även i årskurser högre upp i högstadiet d.v.s. årskurs sju och åtta. Detta gjorde att de var bekanta med varandra eftersom att de gick i samma skola men alla kände inte varandra. När det gäller de två individer som inte hade någon erfarenhet av det svenska

föreningslivet så utryckte en av tjejerna att det inte hade någon särskilt intresse för att idrotta utan att det bara var idrott i skolan som hon var med på eller när hon gick med sin kompis på kul-i-femman där hon fick prova dans. Hon hade inte tänkt så mycket på att ta del av

föreningslivet utan den verklighet som bestod för henne var att gå i skolan och på fritiden umgicks hon med sina vänner. Just på fritiden ägnades tiden för att vara med sina vänner eller gå till fritidsgården som fanns i det området som hon bor i.

“Jag vet inte… jag har inte tänkt på att träna utan mina kompisar där jag bor vi brukar gå ut på gården eller så går jag och mina kompisar till fritidsgården som ligger nära där vi bor, den har öppet på kvällen också. Där brukar vi spela biljard, rita och spela kort med varandra. Fritidsgården tog oss till kul-i-femmanför att testa olika grejer och där provade jag dans första gången.”

Den andra tjejen beskrev att hon likt sin kompis bara hade testat prova på aktiviteter i Malmö under kul-i-femman-veckan och att hon inte började med någon idrottsaktivitet seriöst. För henne var det viktigt att veta att hon kunde gå med en annan tjej och prova på kampsport. Annars hade hon aldrig tänkt tanken på att hon skulle prova på thaiboxning. Hon beskrev att det inte var en sport som alla andra för att man slog på varandra. Bilden av att thaiboxning var farlig fick hon genom att hon hade kollat på videoklipp från fighter vilket inte tilltalade henne till att prova på men eftersom att hennes vän övertygade henne om att de skulle gå tillsammans och att de hade varandra så bestämde hon sig för att prova på thaiboxning. Dessutom fanns det även kulturella utmaningar hemifrån genom att föräldrarna till en början inte ville att hon skulle träna kampsport då det ansågs vara en sport för bara killar. Men via dialog och information kring kampsportsprojektet mellan tjejens föräldrar och fritidsgården pedagoger

samt projektledaren för kampsportsprojektet kunde respondenten ta del av den avgiftsfria träningen och ändamålet med hela projektet att ta del av och få en upplevelse av det svenska föreningslivet. Golden Leaf arbetade aktivt med att informera om att det inte handlade om att man skulle träna fullkontakt där två individer använder sig av slagväxlingar för att övervinna den andra. Mycket av informationen handlade om att beskriva vilken typ av träning som skulle bedrivas där barnen står i centrum och lär sig i sin egen utvecklingstakt i form av fysisk aktivitet. Respondenten beskrev även hur bra det kändes att ta del av träningen med andra tjejer, det gjorde att hon kände att hon också vågade prova på kampsport.

Gemensamt för de flesta barnen om hur de fick information kring att ett kampsportsprojekt i Golden Leaf skulle startas upp i centrala Malmö var att de hade en pedagog som arbetade i skolan där några av respondenterna själva gick i och som själv tränade på Golden Leaf. Via pedagogen på skolan fick de information om att ett projekt skulle startas upp för att göra det möjligt för alla barn att delta avgiftsfritt i syfte att möjliggöra för barn att ta del av det svenska föreningslivet. Pedagogen vände sig till klasserna på skolan för att informera om projektet och bjuda in dem till att prova på att testa thaiboxning. Därefter samåkte barnen buss tillsammans med pedagogen för att ta sig till träningarna. Träningen som bedrevs var tre gånger i veckan och byggde på frivilligt deltagande. För de flesta var det nyfikenheten kring thaiboxning generellt sett som väckte intresse för barnen att vilja delta. Både när det gäller självförsvar men även att träffa andra människor som också skulle delta. Att barnen hade en förebild i den pedagog som arbetade på den skola som de gick på också utöva kampsport gjorde det lättare för barnen att vilja prova på kampsport då de annars inte hade tänkt att de skulle prova på thaiboxning vilket gjorde viljan till att delta större än den annars hade varit.

Utöver pedagogens information kring projektet kunde även barnen bjuda in andra kompisar som var nyfikna och intresserade av att prova på kampsport att göra det. Det blev således ringar på vattnet när barnen fick ta med sig sina vänner till träningen också. En pojke sa följande om hur han fick information om att ett kampsportsprojekt skulle genomföras

”Jag fick reda på det av min kompis som berättade om att han hade provat på kampsport så vi bestämde oss för att gå. Han berättade att man inte behövde tänka på det ekonomiska utan att man bara kunde komma ner till träningslokalen”.

18

7.2 Under Kampsportsprojektet

Deltagarna beskrev mottagandet från föreningens medlemmar som väldigt positivt där de välkomnades med öppenhet och glädje för sin vilja att träna i Golden Leaf. En av

respondenterna sa följande på frågan om hur medlemmarnas bemötande var gentemot dem.

”väldigt trevligt asså… alla hälsade på en även om man inte kände varandra. Det gjorde att jag kände mig välkommen och att man fick ett bra mottagande. Jag kommer ihåg när jag kom ner första gången i träningslokalen och en av tränarna kom fram och sa ”varmt välkommen till Golden Leaf, vad kul att du vill träna här.”

När det gäller hur många gånger i veckan som deltagarna deltog i thaiboxningen var det väldigt individuellt allt från en till tre gånger i veckan. Alla deltagarna hade möjlighet att delta i alla tre pass som var specifikt utformat för nybörjarare som vill träna thaiboxning. Men det var inte alla deltagare som deltog i alla tre pass under veckan. Utan det varierade från vecka till vecka och utifrån hur mycket tid som deltagarna själva ville lägga ned på att träna kampsport.

Respondenternas upplevelser av att träna thaiboxning var väldigt likt då de beskrev det som väldigt tufft och disciplinerat. Att lära sig självförsvar var en bidragande faktor för de flesta som deltog i projektet att vilja delta. De beskrev träningen som väldigt intensiv med mycket intervallövningar som ledde till att deltagarna hjälpte varandra och stöttade varandra i träningen. Ledarna som höll i träningen var en viktig faktor till att man ville komma tillbaka till nästa träning och fortsätta. En av deltagarna redogjorde för att tränarna i föreningen var viktiga då dem hjälper en att utvecklas. Man känner sig sedd och får den hjälp man behöver även om man inte förstod de instruktioner som gav av tränarna. Och även om tränarna hade förklarat en övning så kunde även andra medlemmar i föreningen som var mer erfarna också gå in och hjälpa till för att korrigera fotarbetet så att man roterar kroppen rätt för att slå ett

Slag korrekt. Detta gjorde att man som deltagare kände sig sedd vilket gjorde att man

uppskattade den hjälp man fick. Det i sin tur gjorde att stämningen på träningarna var positiv där både deltagarna och andra medlemmar i föreningen pusha och hjälpte till. Under

projektets gång skapades band mellan deltagarna och dem andra medlemmarna i föreningen som frivilligt engagerade sig i barnen och deras utveckling. En av respondenterna beskrev träningen på följande vis.

”Thaiboxning är tufft och det tar tid att lära sig det är inte så lätt som man kan tro ibland. Jag fick lära mig mycket där och man la ner tid på det så blev man duktigare och duktigare”

En annan viktig faktor till att projektet kändes bra och att barnen trivdes var att det inte var fasta grupper under träningen. På träningspass var det gemensam uppvärmning där alla som var med i passet fick vara delaktiga i vilka övningar man skulle använda sig av innan

huvudaktiviteten påbörjades. Detta ledde till att tränarna bjöd in barnen till att vara delaktiga i träningen för att involvera dem och ge dem verktyg till att själva kunna vara med och påverka sin träning.

När det var dags för själva huvudaktiviteten i thaiboxningen instruerade ledarna olika övning för gruppen som skulle utföras och de delades in i två och två. Det är genom att deltagarna praktiskt utför de rörelser som du blir instruerade till att utföra i de olika övningar som finns där inlärningen sker. För vissa tog det längre tid än för andra att ta till sig olika övningarna som till exempel sparkar, slag och knä. Men ingen lämnades utanför då man arbetade med att se till att alla klarade av övningarna och att ingen skulle känna att man inte kunde hänga med i utförandet av aktiviteten. Genom att de var indelade två och två uppstod möjligheten för barnen att lära sig av varandra. De kunde korrigera varandra till att utföra rörelser på korrekt viss genom att visa för varandra hur det ska gå till. För att alla skulle känna sig inkluderade roterade man vid varje övning för att tillgodose att alla barn blev involverade i träningen och att möjliggöra föra alla att lära känna varandra bättre.

Trots att thaiboxning som idrott utövas individuellt kände deltagarna att det under träningen var likt lagidrott. Känslan av att man hjälps åt och kamratandan som finns under

20

7.3 Efter Kampsportsprojektet

Projektet pågick under hela höstterminen 2017 där barnen fick prova på att träna kampsport. Det fann likheter och olikheter i respondenternas upplevelser om kampsport hade hjälpt dem på något sätt. Likheten bestod i att man upplevde att man hade lärt sig något nytt och att det var roligt att träna tillsammans som en grupp. Känslan av att lära sig självförsvar stärkte personernas självförtroende där man kände att man hade fått verktyg för att kunna försvara sig ifall något skulle uppstå. Medan det för de andra handlade om den fysiska aktiviteten som var en faktor till att man deltog och inte självförsvar. En deltagare redogjorde för betydelsen av att träna tillsammans med andra i grupp än att träna själv och att det var mycket roligare.

“jag tycker det är roligt är att man är i grupper under träningen och inte som på ett gym där man är själv och utför sina övningar själv utifrån schema. Personligen känner jag att det är en bättre miljö att vara med andra människor jämfört med att vara själv det gör allt mycket roligare”

Utöver upplevelsen av vad kampsport hade hjälpt individerna personligt kände det flesta även att de hade skapat sig nya relationer. Vänskapsrelationer uppstod mellan projektdeltagare och ordinarie medlemmar i föreningen tack vare träningen och den sammanhållning som fanns under träningarna. En av tjejerna redogjorde för att hon var trygg med att ha en annan tjej som hon kände sedan tidigare med sig när dem skulle träna. Sedan var det andra tjejer från den ordinarie verksamheten som också var med och hjälpte till för att skapa en trygg stämning och det var av oerhörd betydelse för att man skulle känna sig trygg i kampsports miljön.

”Jag känner att det var skönt att gå till träningarna med en annan tjej än att gå själv för då hade jag inte tränat. Det var skönt att veta att man hade en kompis med sig för det hade varit läskigt att gå själv till träningen”.

När det gäller hur ens sociala liv var efter att ha deltagit i kampsportsprojektet var det som det var innan man deltog i projektet. Deltagarna hade vänner utanför projektet sedan tidigare som de fortsatte umgås med även efter att projektet hade avslutats. Genom sitt deltagande och den känslan som var under träningspassen uppstod nya bekantskaper. Flera av deltagarna

lärde känna varandra bättre men det fanns även vissa som hade knutit band med de som tillhörde den ordinaire verksamheten i Golden Leaf.

Alla mina respondenter uppgav att de fick möjligheten att fortsätta träna vidare i den ordinarie verksamheten efter att projektet hade avslutats. Vissa fortsatte medan andra av olika

anledningar inte fortsatte vidare på grund av att man skulle flytta eller för att man valde att prioritera skolan först och inte hade möjlighet att delta i den ordinarie verksamhetens träningstider som var för tätt in på när man sluta skolan de dagarna då träningen bedrevs.

För en av respondenterna som fortsatte vidare i Goldens Leafs ordinarie verksamhet var det bara naturligt att fortsätta vidare eftersom att det man hade lärt sig under tiden som projektet pågick kunde bygga vidare på det som man hade lärt sig och fortsätta utvecklas vidare inom kampsport. Föreningen erbjöd deltagarna i projektet att fortsätta träna vidare för att

uppmuntra fortsatt utveckling av det som de hade lärt sig under sin tid som de fick prova på att träna thaiboxning.

För tjejerna som inte hade erfarenhet av föreningslivet av idrottskaraktär sedan tidigare fortsatte en av dem vidare i Golden Leafs ordinarie verksamheten och tränade vidare för att fortsätta utvecklas. Hon avancerade till mellangruppen som är stadiet innan man börjar komma in till tävlingsgruppen i föreningen efter att projektet hade avslutats. Medan den andra tjejen inte tyckte det var lika kul som när hon fick prova på. Hon tappade intresset för att fortsätta träna thaiboxning.

22

8 Resultatanalys

8.1 Före Kampsportsprojektet

Vissa respondenter hade erfarenhet sedan tidigare av att ha deltagit i det svenska

föreningslivet genom sin egen omgivning d.v.s. kompisar eller familj. Detta ligger i linje med Wagnsson (2009) som redogör för att de flesta barn och ungdomar någon gång har eller har haft kontakt med idrottsrörelsen. De barn och ungdomar som slumpmässigt blev utvalda att bli intervjuade gick i samma skola där de var bekanta med varandra men inte kände varandra sedan tidigare. Via en pedagog som arbetade på deras skola som hade erfarenhet av att träna kampsport och var en del av idrottsföreningen Golden Leaf kunde barnen ta kollektivtrafiken tillsammans med pedagogen för att delta i projektet. (Ford, Lee, Mills & Frisby, 2015) redogör för att bryta barriärer är oerhört viktigt då människor ska kunna tillgodose sig den hjälp som erbjuds av människorna i organisationer där man aktivt hjälper och guidar

nyanlända in till idrotten. Eller att använda sig av tillvägagångsätt som utvecklar partnerskap, fritidstjänster och samverkan mellan olika aktörer i samhället.

I detta fall rörande kampsportsprojektet är pedagogen på skolan där eleverna går på bryggan för att introduceras till kampsport och något nytt som de inte har erfarenhet av sedan tidigare. I detta fall utvecklas även ett partnerskap mellan idrottsföreningen Golden Leaf och de barn och ungdomar som har möjlighet att delta genom att prova på kampsport utan att behöva tänka på de ekonomiska faktorerna. I vanliga fall hade man behövt betala för medlemsavgift och träningsavgift men tack vare samverkan mellan idrottsföreningen och pedagogen möjliggörs satsningen för att kunna prova på kampsport tre gånger i veckan under hela höstterminen 2017.

8.2 Under Kampsportsprojektet

Under perioden som projektet pågår är det flera saker som respondenterna beskrev. Ett var hur man blev omhändertagen av föreningen och de ordinarie medlemmarna som var inbjudande till att lära ut och välkomna projektdeltagarna in i verksamheten. Men även hur det var under själva träningen och hur det gick till för att man skulle ta till sig den kunskap som förmedlades inom kampsport. Lave & Wenger redogör för att det är viktigt att den perifera legitimiteten infinner sig d.v.s. att kollegor och handledare är välkomnande, att arbetsplatsen eller organisationen är öppen för att ta emot elever (Lave & Wenger, 1991)

Utifrån respondenternas berättelser av sitt deltagande kan man konstatera att den perifera legitimiteten har haft en oerhörd betydelse för att tillgodogöra sig inlärning under själva träningarna där man enbart utför praktiska inslag kampsport. Vad som också är värt att notera

är hur den sociala inlärningen sker där Lave & Wenger beskriver hur situerat lärande via social inlärning kan appliceras på ett idrottsfenomen för hur människor anammar instruktioner och hur inlärning sker i socialt sammanhang i relation till sitt idrottsutövande (Lave &

Wenger, 1991). I detta fall rör det sig om elevernas deltagande av thaiboxning.

Respondenternas berättelser tyder på att tränarna och andra medlemmar inom föreningen har varit till god hjälp för att man ska kunna ta till sig instruktioner och tillgodose sig kunskapen inom kampsport. En annan faktor är den stämning som deltagarna har upplevt under tiden som de tränade där de redogjorde för att man kände sig välkommen men även att alla hjälpte alla vilket skapade en atmosfär för att utvecklas och bli bättre för varje pass man deltog i. Att man under träningarna också roterade bland grupperna gjorde att alla som tränade fick träna med varandra och lära sig utav varandra. Den som hade tillgodoräknat sig kunskap kunde förmedla vidare det vidare till de andra i grupperna vid de specifika övningarna som man tränade på under träningarna. Detta ledde till att man knöt band med varandra via sitt deltagande och utförande av kampsport. Det gör att det ligger i linje med den yrkesgemenskap som Lave & Wenger beskriver i situerat lärande där man utgår från tanken att lärande sker genom aktivt deltagande i en etablerad social praktik, “community of practise.” Den sociala praktiken sker genom gemensamt engagemang i handlingar vars mening sker i samband mellan andra inom samma praktik. Hur pass aktiva deltagarna har varit under terminen som projektet pågick är väldigt individuellt. Vissa tränade alla tre pass i veckan medan andra tränade en till två gånger i veckan. Oavsett hur mycket varje enskild respondent har tränat tyder det mesta utifrån berättelserna att aktivt deltagande är en faktor för tillgodogöra sig kunskap inom den praktik man utför.

Socialisation sker under utförande av den praktik som utförs där projektdeltagare knyter band med varandra men även med de ordinarie medlemmarna i verksamheten och tränarna.

Utifrån respondenternas berättelser verkar det som att kampsportprojektet har möjliggjort en socialisationsprocess där utövandet av thaiboxning primärt har lett till att som Coakley & Pike beskriver att människor deltar vi aktivt i vår egen socialisationsram där vi formar relationer och influeras av dem som influerar oss. Vi uppfattar aktivt vad vi ser och hör samt accepterar, motstår och reviderar det meddelande som vi mottar om vem vi är, om världen och om vår förbindelse med världen (Coakley & Pike, 2009). Socialisation innefattar således individens

24

8.3 Efter Kampsportsprojektet

Kampsportsprojektet pågick under hela höstterminen 2017 och avslutades under

decembermånad samma år. Alla deltagare som deltog i projektet erbjöds möjligheten att fortsätta träna kvar i föreningen. Men under mina möten med respondenterna framgick det att inte alla fortsatte vidare. De gav lite olika anledningar till varför det inte fortsatte och det var allt ifrån att man valde att prioritera skolan till att man valde att prova på något annat. En annan anledning till att man inte kunde fortsätta var p.g.a. flytt till en annan kommun. Men för en av tjejerna som deltog i projektet gick vidare in i den ordinarie verksamheten. Det hade gått så bra för henne att hon avancerade från nybörjargruppen till mellangruppen.

Instruktörerna i föreningen erbjöd tjejen att fortsatt träna fritt även om projektet inte fortsatte genom att uppmuntra henne till att fortsätta träna kampsport. Således är det olika faktorer som spelar roll för att man ska fortsätta vidare in i den ordinarie verksamheten.

Tacon redogör för att projekt relaterade till social inkludering genom fotboll som aktivitet där fotboll alltmer erkänns som en typ av hjälp för att främja social integration. Men att det sällan utförs noggranna utvärderingar av fotbollsbaserade sociala integrationsprojekt (Tacon, 2007). Utifrån deltagarnas berättelser i efterhand har jag kunnat få en förståelse för att socialisation sker under utövandet av sin praktik. Hur man blir bemött, omhändertagen och hjälpt med olika situationer som uppstår i den praktiska tillvaron gällande utövandet av kampsport. Men även hur man tar till sig instruktioner är väsentliga vilket ligger i linje med situerat lärande där legitimt perifert deltagande har haft en stor betydelse för att projektdeltagarnas upplevelser. Utifrån respondenternas berättelser verkar det som att det stämmer att det är väsentligt för en idrottsorganisation, i detta fall Golden Leaf, att öppna upp och hjälpa nya individer. Att komma in i kampsportsmiljön för att således kunna ta till sig det som råder i en grupp sedan tidigare. Lave & Wengers beskrivning gällande legitimt perifert stämmer överens med deltagarnas upplevelser och speciellt tydligt är det utifrån punkt 7.2 under kampsportsprojektet där social inlärning kan appliceras på ett

idrottsfenomen för hur människor anammar instruktioner och hur inlärning sker i socialt sammanhang i relation till sitt idrottsutövande.

9 Diskussion

När det gäller studiens frågeställning så besvaras den genom respondenternas egna upplever av sitt deltagande i kampsportsprojektet som utmynnar i deras egna berättelser. Det som gör att kampsporten inger intrycket av att vara en socialisationsarena har mycket att göra med hur man välkomnas in i den förening man besöker. Utifrån respondenternas berättelser är det tydligt att föreningens välkommande var av stor betydelse för att det skulle gå så bra som det gjorde. Det handlar om hur ledare och tränare ger möjligheten till projektdeltagarna att vara en del av föreningen och känna samhörighet med alla de andra ordinarie medlemmarna i

föreningen som leder till att man utvecklas och tar sig an instruktioner. Det har deltagarna redogjort för att vara en faktor till att man känner sig välkommen och att man integreras in i kampsportsmiljön. Men det gäller även individens förhållningsätt till den omgivning och miljö som man tillträder, i detta fall kampsportsmiljön.

Socialisation har mycket med den process som man tillträder i när det gäller inlärning och social utveckling, som uppstår när vi interagerar med varandra och bekantar oss med den värld vi lever i. Coakley & Pike beskriver hur vi som människor aktivt deltar i vår egen socialisation när vi formar oss själva genom att tillåta oss att influeras av andra människor. I detta fall kan man dra en koppling mellan respondenternas redogörelser kring sitt deltagande och hur de ordinarie medlemmarna med hjälp av tränarna i Golden Leaf har möjliggjort för

projektdeltagarna att ta till sig de normer och attityder som finns inom kampsporten som beskrivs av respondenterna i resultatet under kategorin 5.2 där de beskriver hur man hjälps åt. Men även hur man tränar med varandra oavsett ifall det gäller enbart projektdeltagarna eller träning med projektdeltagare och ordinarie medlemmar.

Hassmèn, Hassmén & Plate redogör för att socialisation även är en process där individen växer in i samhället och tar sig an de attityder, normer och värderingar så att dessa blir en del av personligheten (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Samhället i detta fall blir således alla individer som tränar kampsport tillsammans och där utbyte av varje enskild persons

26

9.1 Metoddiskussion

Jag har använt mig av kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer för min studie gällande barn och ungdomars upplevelser av sitt deltagande i ett kampsportsprojekt. I och med att det berör upplevelser och känslor är den kvalitativa metoden mest lämplig då man genom intervjuer med respondenterna kan se, höra och förstå hur de tänker och ställa följdfrågor när respondenterna beskriver sina upplevelser av sitt deltagande. Därför var den kvalitativa metoden den metod som bäst kunde ge mig svara på min frågeställning och syfte.

När jag genomförde mina intervjuer stod det klart att respondenterna inte var vana vid att bli intervjuade vilket gjorde att de inte använde sitt vanliga vardagsspråk. Jag anade att de inte uttryckte sig på det sättet som de annars gör i sitt vardagsspråk. Det var stundtals svårt för respondenterna att uttrycka sig när det sitter en vuxen med dem. Det blir ofta ja och nej svar istället för att få dem att prata fritt och öppet. Det var till en början svårt att få dem att uttrycka sig fritt vilket gjorde att jag som intervjuare fick utveckla mina frågor genom att ställa så öppna frågor som möjligt så att respondenterna fritt kan uttrycka vad de upplevde och kände.

För att sedan följa upp med följdfrågor utifrån varje persons enskilda uppfattning och känslor kring sitt deltagande. Genom att respondenterna fritt fick välja plats att bli intervjuade på ledde det till att det blev mer avslappnat än vad det annars hade kunnat vara. Jag som intervjuare utgick från vad som passa bäst för respondenterna och anpassade mig efter det för att få det att bli så bra som möjligt.

Bryman beskriver hur den kvalitativa intervjun lägger fokus på den som blir intervjuad och dennes ståndpunkter. Det är även möjligt för den som blir intervjuad att röra sig olika

inriktningar, detta då respondent kan ge kunskap om vad den känner och upplever. Det är även så att i den kvalitativa forskningen tillåts man vara mer flexibel genom att tillexempel som intervjuare i större utsträckning kan frångå den formulerade intervjuguiden och ställa nya frågor som en uppföljning på det respondenten har svarat på (Bryman, 2008). När det gäller

trovärdighet anser jag att det har uppnåtts genom respondenternas redogörelser av sitt deltagande. De har beskrivit sina egna uppfattningar av den sociala verkligheten som de har upplevt via kampsportsprojektet.

Överförbarheten kring denna studie anser jag kan appliceras på liknande projekt som har bedrivits oavsett var dem görs i landet. Det handlar om en liten grupp individer med gemensamma egenskaper som kan ge ett djup med ändamålet att redogöra för det unika resultatet av den sociala verklighet som de är en del av. Forskningen har även gjorts enligt de principer som gäller kring etisk forskning. Jag har även beskrivit mitt tillvägagångsätt för hur denna studie har gått till vilket gör att pålitligheten för denna studie är god. Se urval punkt 6.3

och punkt 6.6 databearbetning för mitt tillvägagångsätt. För att styrka mitt empiriska material kan man även se mina frågor i min intervjuguide se bilaga 1. (Bryman, 2008) beskriver hur man kan stärka sin insamling av sitt empiriska material. Detta genom en beskrivning av intervjuguiden men även genom inspelningsfunktion som sedan leder till transkribering av materialet som samlats in.

9.2 Resultatdiskussion

I studien får man följa och se hur det var för deltagarna före, under och efter

kampsportsprojektet. Där beskrivs deltagarnas berättelser om hur det var och vad de kände i syfte att se hur kampsportprojekt fungerade som socialisationsarena. Genom studien får man således svar på frågeställningen via deltagarnas berättelser som mynnar ut till resultatet. Kategorierna före, under och efter kampsportsprojektet är disponerande så eftersom att det ger en tydlig bild av hur det har varit innan man deltog i projektet och vilka erfarenheter man hade sedan tidigare av föreningslivet men även hur man tog sig till träningen. När det gäller

kategorin under kampsportsprojektet handlar det om respondenternas enskilda upplevelser av sitt deltagande och känslor där man beskriver processen av inlärning och utförande kring kampsport och vad som var viktig för att man skulle kunna genomföra det. Till sist återstår kategorin efter kampsportsprojekt och där beskrivs vad som hände efter att man hade deltagit. Vad hände efter projektet och vilka fick möjlighet att fortsätta träna vidare i den ordinarie verksamheten.

Det som var intressant för min del var att projektdeltagarna hade liknande uppfattningar och beskrivning kring kampsport och dess träningsform. Det är tydligt utifrån respondenternas redogörelser om att det var tufft att träna men att det fanns en god kamratanda under träningen både från projektdeltagare men även från instruktörer till ordinarie medlemmar i föreningen. Men hur det gick efter att projektet hade avslutats förvåna mig då beskrivningen av själva utförandet visade sig vara av positiv karaktär men där man av olika anledningar inte valde att fortsätta vidare in i den ordinarie verksamheten i lika stor grad som när det gällde ett projekt. Anledningarna är olika från person till person, vilket gör att det inte finns en tydlig faktor till varför man inte fortsätter vidare. Men en tjej fortsatte vidare in i föreningens ordinarie verksamhet efter att ha deltagit projektet. Personligen känner jag att det påvisar hur en individ

28

9.3 Generalisering

Denna studie är gjord i Malmö och är unik för just idrottsföreningen Golden Leaf och deras kampsportsprojekt. Därför kan inte denna studie vara generaliserande över hela landet för hur andra integrationsprojekt ser ut och verkar. I denna studie är deltagarna slumpmässigt utvalda utifrån en population på 20 deltagare men där endast 10 svarade på mitt utskick om att delta i studien. Utifrån dessa 10 valdes 6 slumpmässigt ut för att svara på mina frågor. Anledningen till att jag använde mig av slumpmässigt urval var för att jag inte skulle kunna påverka mina respondenter att svara på det sätt som jag önskar utan att de fritt får svara som de själva vill och att jag då får utgå från det för att sammanställa resultatet.

9.4 Framtida forskning

Vad som är intressant att ta reda på i framtida forskning är ifall det finns likheter eller olikheter i hur integrationsprojekt bedrivs runt om i landet. Är det någon skillnad på hur ett kampsportprojekt bedrivs gentemot andra idrotter som till exempel fotboll? I denna studie handlar det om hur kampsportsprojekt fungerar som socialisationsarena. Man skulle kunna ta reda på om det finns likheter eller skillnader inom olika idrotter fast med samma syfte d.v.s. att integrera eller att få människor att socialisera sig genom idrotten och hur det fungerar. En annan sak att ta reda på är vilka idrotter som för stöd av myndigheter och vilka krav som ställs för att man ska få genomföra ett projekt i syfte att inkludera människor in i samhället. Här ser jag en fråga som med stor sannolikhet bör besvaras för att ge mer information kring vad som krävs och vad som gäller för att bedriva projekt i syfte att inkludera nyanlända eller

möjliggöra satsningar för socioekonomiskt utsatta grupper i samhället att ta del av föreningslivet.

9.5 Slutsats

I denna studie påvisar resultatet att kampsportsprojektet har fungerat som socialisationsarena genom projektdeltagarnas berättelser. Teorin kan även den knytas till deltagarnas upplevelser av det välkomnande som man fick från föreningens sida. Således går det att konstatera att insamling av empiri i relation till teorin stämmer överens gällande legitimt perifert deltagande. Yrkesgemenskapen har varit en bidragande faktor till att deltagarna har upplevt och känt som de har gjort. Det handlar om hur man lär sig genom att aktivt vara deltagande i en etablerad social praktik. Detta sker i den sociala praktiken genom gemensamt engagemang i handlingar vars mening sker i samband mellan andra inom samma praktik. Föreningen har även varit inbjudande gentemot projektdeltagarna vilket har lett till resultatet att tränarna och de ordinarie medlemmarna i Golden Leaf var av stor betydelse för att man som projektdeltagare kände sig välkommen in i föreningen. Detta ledde till att projektdeltagarna kände samhörighet med kampsportsomgivningen och miljön de befann sig i när man tränade kampsport.

30

10 Referenser

Allen J., Drane D., Byon K., & Mohn J. (2010). Sport as a vehicle for socialization and maintenance of cultural identity: International students attending American universities. Sport

Management Review, 13(4), 421-434. )

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Coakley, J.J. & Pike, E. (2009). Sports in society: issues and controversies. (10. rev. ed. ; British version). London: McGraw-Hill Education.

Dagensnyheter. (2017). OS i Stockholm 2026 kan bli förebild för evenemang. Hämtad 2018-

02-25, från http://www.dn.se/debatt/os-i-stockholm-2026-kan-bli-forebild-for- idrottsevenemang/

Forde S., Lee D., Mills C., & Frisby W. (2015). Moving towards social inclusion: Manager and staff perspectives on an award winning community sport and recreation program for immigrants. Sport Management Review, 18(1), 126-138. )

Fundberg Jesper (2003), Etnisk mångfald och integration - visar idrotten vägen? Riksidrottsförbundet: Farsta

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker

Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Lave, J. & Wenger, E. (2005[1991]). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge [England]: Cambridge University Press.

Sveriges radio. (2015). Tidslinje över flyktingkrisen. Hämtad 2018-02-25, från

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6299595

Regeringen. ( 2017). Regeringen ökar anslaget till idrotten med 19 miljoner. Hämtad 2018- 02-25, från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/regeringen-okar-anslaget- till-idrotten-med-19-miljoner/

Riksidrottsförbundet. ( 2015). Vision och värdegrund. Hämtad 2018-02-25, från

http://www.rf.se/Undermeny/RFochsvenskidrott/Visionochvardegrund/

Riksidrottsförbundet. (2010). Idrott och integration en statistisk undersökning 2010. Hämtad 2018-02-25, från

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/idrott_och_integration. pdf

Riksidrottsförbundet. ( 2017). Ökat stöd till idrotten. Hämtad 2018-02-25, från

http://www.rf.se/Allanyheter/okatstodtillidrotten

Tacon, Richard. 2007. Football and social inclusion: Evaluation social policy. Managing 2 Leisure 12 (1): 1-23.

Wagnsson, S. (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö [Elektronisk resurs]: en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2009. Karlstad.

Wimelius, M., Eriksson, E., Isaksson, J., & Ghazinour, M. (2017). Swedish Reception of Unaccompanied Refugee Children—Promoting Integration? Journal of International

32

11 Bilaga

11.1 Frågor till Respondenter

Före kampsportsprojektet

Har du erfarenhet av att idrotta sedan tidigare?

Hur fick du information om att det var kampsportsprojekt som du hade möjlighet att delta i? Hur tog du dig till träningen?

Under kampsortsprojektet

Hur var föreningens och dess medlemmars bemötande gentemot dig? Hur många gånger i veckan tränade ni?

Hur upplevde du stämningen på träningarna?

Efter kampsportsprojektet

Känner du att kampsporten har hjälpt dig på något sätt?

Upplever du att du har skapat nya relationer under tiden som du deltog i projektet? Vad fick dig att vilja delta i kampsportprojektet?

Hur upplever du ditt sociala liv sedan du började träna kampsport?