Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåUnga Vuxna
- En studie om unga vuxna mellan 20-25 år som saknar gymnasieexamen
Young Adults
-A Study on young adults between 20-25 years who have no upper secondary
school
Therese Asplid Davidsson
Linda Bolin
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2015-06-03
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Martin Kjellgren Fakulteten för
Sammanfattning
Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning. Vi kontaktade vuxenutbildningen för att hitta intervjupersoner och genomförde fem stycken intervjuer. Vi har gjort vår analys ifrån teorierna Careership som Hodkinson och Sparkes har formulerat samt Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att våra informanter saknar gymnasieexamen är felval men vi ser även andra orsaker. Majoriteten av informanterna hade någon i sin närhet som motiverade dem tillbaka till studier igen.
Nyckelord: Gymnasieexamen, Vuxenutbildning, Kommunalt uppföljningsansvar,
ABSTRACT
Dropping out of school has implications both for the individual person and of society. At the community becomes poorer tax revenue and increased social costs. A person who does not complete upper secondary school today gets more difficult to enter the labor market, which can lead to long-term exclusion. The purpose of this study is to analyze the causes of what it is that makes our respondents, young adults aged 20-25 years, have no upper secondary school and what their motivation is to start studying again. Our research questions are about people who have no upper secondary school, the reason they are back in studies again and their views on the consequences when one lacks full upper secondary school. We contacted adult education to find interview subjects and conducted five interviews. We have done our analysis from the theories Careership Hodkinson and Sparkes has formulated and Linda Gottfredson's theory of circumscription and compromises. The result shows that the most common reason why our informants have no upper secondary school is the wrong choice, but we also see other reasons. The majority of the informants had someone close that motivated them back to study again.
Keywords: Upper secondary school, Adult Education, municipal follow-up responsibility,
Förord
Vi vill tacka våra familjer som har stöttat oss till att kunna genomföra denna studie, oss själva, Vuxenutbildningen som har ställt upp och hjälpt till med respondenter och även respondenterna och andra som har hjälpt oss på vägen.
Fördelning av arbetet
Vi har genomfört intervjuerna på egen hand. Vi har träffats en gång för att gå igenom arbetet och bearbetningen av texten. Därefter har all kontakt skett via högskolans läroplattform över internet och nästan daglig kontakt över telefon för att diskutera processen i arbetet. Therese har ansvarat för bearbetning av det språkmässiga i arbetet och layouten. Linda har ansvarat för referenslistan och referenser i löpande text. En hel del har vi skrivit och tagit bort eller arbetat om under resans gång. Under följande kapitel har vi huvudsakligen haft en fördelning som följer:
Gemensamt: Sammanfattning, abstract, förord, Innehållsförteckning, inledningen, syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkter, resultat, analys, bilaga.
Therese: teoretiska utgångspunkterna; kompromiss och begränsningar, tidigare forskning och analys.
Innehållsförteckning
1 Inledning………. 7-8
1.1 Syfte och frågeställningar………... 8 1.2 Disposition……….. 92 Tidigare forskning……….. 10-15
2.1 Bakomliggande orsaker……….. 10-11 2.1.1 Socioekonomiska orsaker……….. 10 2.1.2 Föräldrarnas utbildningsbakgrund……… 10-11 2.2 Kommunala uppföljningsansvaret………. 11-12 2.2.1 kommunalt uppföljningsansvar……… 11-12 2.2.2 Etablering på arbetsmarknaden………. 12 2.3 Om övergången mellan skola till arbetsliv………. 12-142.3.1 Övergången mellan skola och arbetsliv……… 12-13 2.3.2 Tio orsaker till avhopp……….. 13 2.3.3 Etablering……….. 13-14 2.4 Sammanfattning……….. 14-15
3 Teoretiska utgångspunkter………. 16-20
3.1 Careership……… 16 3.1.1 Habitus……….. 16-17 3.1.2 Fält och kapital……….. 17-18 3.1.3 Brytpunkt……….. 183.2 Circumscription and Compromise……….. 18-19 3.3 Sammanfattning………. 19-20
4 Metod………. 21-24
4.1 Kvalitativ metod……… 21 4.2 Urval av undersökningsenheter………... 22 4.3 Datainsamling……… 22-23 4.4 Analysmetod………. 234.5 Etiska ställningstaganden………. 23-24
5 Resultat……… 25-33
5.1 Presentation av respondenterna……… 25 5.2 Respondenternas uppväxtmiljö……… 25-26 5.3 Familjens utbildningsnivå………... 26-27 5.4 Tidigare utbildning……….. 27-29 5.5 Nuvarande studier och framtid……… 29-30 5.6 Det kommunala uppföljningsansvaret………. 30-31 5.7 Konsekvenser när man saknar gymnasieexamen………. 32 5.8 Sammanfattning……….... 336 Analys……….. 34-39
6.1 Ingen fullständig gymnasieexamen……….. 34-35 6.2 Motivation tillbaka till studier………. 35-36 6.3 Konsekvenser när man saknar gymnasieexamen………... 36-38 6.4 Sammanfattning……….. 39
7 Diskussion………... 40-43
7.1 Metoddiskussion……….. 40-41 7.2 Teoridiskussion………. 41 7.3 Resultatdiskussion……… 42-43 7.4 Förslag till vidare forskning………. 43 7.5 Avslutande reflektioner……… 43
Referenslista……… 44-46
Bilaga 1……… 47-48
1 Inledning
Idag har det blivit allt viktigare att fullfölja gymnasiet och få en gymnasieexamen. Även om gymnasieutbildningen är frivillig så kan det få konsekvenser om man inte går färdigt den. Detta kan leda till långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden, enligt en prognos från arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen, 2014). Följderna av arbetslöshet och inaktivitet i unga år kan följa personen genom hela livet i form av fysisk och psykisk ohälsa men också med problem att försörja sig och en social exkludering, ur Ungdomars väg från skola till
arbetsliv (Olofsson, Panican, 2008).
Enligt Ungdomars väg från skola till arbetsliv (Olofsson & Panican, 2008) var det 76
procent av de svenska eleverna som fullföljt sin gymnasieutbildning under sina tre år. Ser man till hur många av de unga vuxna 20-24 år som fullgjort sin gymnasieutbildning har siffran stigit något till 87 procent och av dessa har elva procent fullgjort sin gymnasieexamen vid 24 års ålder (Olofsson & Panican, 2008). Vi funderar på vad det beror på att de unga vuxna som har hoppat av återvänt till studierna. Hur kan vi som studie- och yrkesvägledare vara med och försöka arbeta för att minska felval och avhopp? De ungdomar som hoppar av gymnasiet och som inte har någon sysselsättning kan vi läsa om i LO:s rapport Unga vuxna som varken arbetar eller studerar i Sverige. Här beskrivs utvecklingen i begreppet NEET (Not in Employment, Education or Training). De som överrepresenterar NEET-gruppen är utrikesfödda unga, unga med lägre utbildning och unga vars föräldrar har en kortare utbildning och har svårare att möta arbetsmarknadens krav. Sedan 2006 har unga vuxna utan arbete och studier ökat med 1,2 procentenheter och den ökningen har skett i åldersspannet 20-25 år (LO, 2015).
Vi funderar på om ett fungerande arbete med den kommunala uppföljningen bidrar till att unga vuxna utan gymnasieexamen börjar studera på vuxenutbildningen. I Jönköping finns Ung Arena som är ett kommunalt uppföljningsansvar, det riktar sig till åldrarna 16-20 år och är en förebyggande verksamhet för ungdomar som hoppat av gymnasiet (Byvald, Johansson, Karlsson, 2013). Vi har båda två, under utbildningens VFU, kommit i kontakt
med verksamheten som bedrivs under det kommunala uppföljningsansvaret och sett att man där verkar ha en väl fungerande verksamhet för att fånga upp unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Vi funderar på om det också kan vara så att denna verksamhet kan motivera och stötta unga vuxna och därmed öka antalet som börjar studera på vuxenutbildningen och få en fullständig gymnasieutbildning. I LO:s rapport nämns det att en fungerande studie- och yrkesvägledning är viktig för att minska risken för studieavbrott och felval. Det kan öka chanserna till att elever slutför sina gymnasiestudier (LO, 2015). Som snart färdiga studie- och yrkesvägledare är vi intresserade av om den bilden vi får fram från våra respondenter stämmer överens med forskningen vi hittat. Vi vill genom denna undersökning få en klarare bild av varför våra respondenter återvänder till studier igen och använda oss av denna kunskap i vårt kommande yrke som studie och yrkesvägledare.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna undersökning är att vi vill analysera orsakerna till vad det är som gör att en del unga vuxna 20-25 år inte har gått färdigt gymnasieskolan och vad deras motivation till att börja studera igen kommer från.
Våra frågeställningar:
Vad kan det bero på att våra respondenter saknar gymnasieexamen? Vad är det som har gjort att våra respondenter har börjat studera igen?
Vad anser våra respondenter att konsekvenserna blir om de inte har fullständig gymnasieexamen?
1.2 Disposition
I kapitel två beskriver vi tidigare forskning på området avhopp och orsaker till att man inte fullföljer gymnasiet. Kapitlet innehåller också forskning om förebyggande åtgärder och övergången mellan skola och arbetsliv. I kapitel tre beskriver vi våra teoretiska utgångspunkter som handlar om teorier rörande begränsningar och kompromisser, och om en individs bakgrund påverkar de val vi gör. I kapitel fyra innehåller metodval, urvalsförfarande, datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstagande. I kapitel fem skriver vi resultatet av våra intervjuer som vi sedan analyserar i kapitel sex. I kapitel sju som är det avslutande kapitlet har vi en diskussion med våra egna tankar om arbetet och förslag på vidare forskning.
2 Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi vad vi hittat i tidigare forskning där vi tittar på bakomliggande orsaker till att ungdomar saknar gymnasieexamen och vilka förebyggande insatser som kan göras som till exempel kommunala uppföljningsansvaret. Vi tittar också på vad forskningen säger om övergången mellan skola till arbetsliv. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
2.1 Bakomliggande orsaker
2.1.1 Socioekonomisk bakgrund
Forskning visar att en av många orsaker till att personer saknar gymnasieexamen är den socioekonomiska situationen i hemmet. En annan betydande faktor är att betygen i grundskolans årskurs nio har avgörande betydelse om man studerar vidare. Detta spelar en viktig roll att kunna fullfölja gymnasiet för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och inte hamna i ett utanförskap. Männen är överrepresenterade bland avhopparna och det är fler inrikes födda än utrikes födda som fullföljer gymnasiet (Socialstyrelsen 2010). Forskning visar också att barn från familjer med återkommande ekonomiskt bistånd har tydligt lägre utbildningsnivå̊ i vuxen ålder. Det är större risk att ungdomar, vars familj får ekonomiskt bistånd och klassas som fattiga, hoppar av skolan (Socialstyrelsen, 2010).
2.1.2 Föräldrars utbildningsbakgrund
I Utbildningssamhällets underklass? menar Sundbom & Sidebäck att föräldrarnas högsta utbildningsnivå är en av orsakerna till att deras barn har en låg respektive hög utbildningsnivå. Man utgår i forskningsrapporten från den högst utbildade förälderns utbildningsnivå när deras barn lämnade grundskolan. Begreppet föräldrar delar man upp i
biologiska föräldrar och adoptivföräldrar beroende på uppväxtfamiljen. De tittar på hur utbildningsnivån ser ut när ungdomarna är 22 år gamla (Sundbom & Sidebäck, 2008). Denna studie visar att av de ungdomar vars förälder har högst folkskola klassas ca 23 procent som lågutbildade, av de föräldrar med högst grundskola klassas ca 22 procent som lågutbildade och av de föräldrar som har gymnasieutbildning är det ca procent av ungdomarna som klassas som lågutbildade (Sundbom & Sidebäck, 2008). Med lågutbildad menar Sundbom & Sidebäck att den högsta utbildningsnivån är grundskola men de kan ha försökt klarar gymnasieskolan eller studera på Komvux (Sundbom & Sidebäck, 2008).
2.2 Kommunala uppföljningsansvaret
2.2.1 kommunalt uppföljningsansvar
Ur följdforskningen om det kommunala uppföljningsansvaret i Jönköpings kommun, fick namnet ung arena som från början var ett samverkansprojekt mellan fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen och även arbetsmarknadsavdelningen. Syftet med Ung Arena är att jobba med förebyggande åtgärder för ungdomar mellan 16-20 år som av olika anledningar inte fullföljt gymnasiet. Denna grupp av individer är ganska långt ifrån att bli anställningsbara och risken är stor att de hamnar i ett utanförskap. Det fanns ett glapp och genom forskningen om Ung Arena var behovet stort och permanterade verksamheten året 2013. Forskningen bidrog till att nya metoder arbetades fram och insatser för att bemöta ungdomarna på ett bättre sätt. Med förförståelse och genom dessa insatser, är ambitionen att kunna bli en varaktig länk mellan skola och arbetsliv för att öka ungdomars chanser till anställningsbarhet. I forskningen skriver författarna att det saknas insatser med uppföljning på individnivå och även kunskaper om att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till problemet. Genom att jobba med problemet över en längre tid och inte så kortsiktigt och genom att lägga resurserna på de rätta ställena. Försöka förstå varför många ungdomar varken studerar eller arbetar, finns det olika kommunala och statliga åtgärder, som fortfarande saknas kunskap om åldersgruppen 16-19 år och vad de gör. I ett system där olika aktörer och myndigheter inte samverkar mellan åtgärder och att inte viktiga resurser samordnas, vilket i värsta scenario kan leda till en samhällsekonomisk förlust. Även här
olika aktörerna som finns för att hjälpa ungdomarna att komma till sin rätt och få det stöd de behöver. Genom att synliggöra och vara uppmärksamma på de ungdomar som är i riskzon att hamna i ett utanförskap (Byvald, Johansson & Karlsson, 2013).
2.2.2 Etablering på arbetsmarknaden
Ungdomars väg från skola till arbetsliv - Nordiska erfarenheter (Olofsson, Panican, 2008)
är en beskrivning av ett projekt om de nordiska länderna och vad det finns för likheter och olikheter i etableringsförhållanden i dessa länder. Den beskriver gemensamma frågor och intressen när det gäller ungdomar och deras situation. Unga som varken arbetar eller
studerar handlar om unga vuxna och ungdomar som har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden och som har hoppat av gymnasieskolan av olika skäl. Här nämns olika åtgärder som gjorts för att få igång de unga vuxna igen, bland annat i utbildning (SOU 2013:74).
2.3 Om övergången mellan skola till arbetsliv
2.3.1 Övergången mellan skola och arbetsliv
Lundahl och Olofsson (2014) tar i artikeln "Bevakade övergångar? Ungdoms banor och
skola till arbete övergångspolitik i Sverige " upp problematiken om övergången mellan
skola och arbetsliv och att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats avsevärt för de unga. Kommunerna i Sverige har en viktig roll i att göra det lättare för de ungas övergångar mellan skola och arbete. Nya rapporter visar att en mindre bra överblick av fragmentering och en variation mellan olika övergångar som finns regionalt och kommunalt i landet. Sverige har ett problem med avhoppen från gymnasiet och ungdomsarbetslösheten. Forskning visar vikten av att ha en gymnasieutbildning för att lättare få jobb. De unga svenskar som hoppar av gymnasiet är en missgynnad grupp som ofta lever på socialbidrag eller förtidspension. De ungas levnadsvillkor ser olika ut i landet, större delen av de 20-24 åringar i större städer och deras närkommuner studerar och färre av dem har jobb än de i
andra kommuner. I glesbygdskommuner och kommuner på landsbygden är det inte många i denna åldersgrupp som studerar utan de arbetar (Lundahl och Olofsson, 2014).
2.3.2 Tio orsaker till avhopp
Ur rapporten har 379 unga deltagare delat med sig av sina erfarenheter där de inte har fullföljt sina gymnasiestudier. Detta är en rapport från ungdomsstyrelsen (2013). Mer än hälften av ungdomarna är den vanligaste orsaken till avhopp mobbning och för många började mobbningen i grundskolan. Personal i skolan och vuxna får kritik för att de inte gör något åt mobbningen, trots att de ser vad som händer. Den näst vanligaste orsaken är att ungdomarna inte får pedagogiskt stöd i skolan för att klara av målen. Vilket har bidragit till att många har känt oro, stress och till slut avhopp från gymnasiet. Andra orsaker som framkommer i rapporten är fel programval, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dåliga hemförhållanden. Även saker som framkommer är att arbetsmiljön varit dålig, stora klasser och att det är för stökigt. Ungdomarna vill vistas i mindre grupper och ha ett lugnt arbetsklimat och få mera stöd av lärare. Några saker som gymnasieeleverna lyfte fram som kunde hindrat avhoppen:
Lärare och andra vuxna som inte blundar för problemen Få mer pedagogiskt stöd
Individuellt anpassad studieplan Mer praktik och inte så mycket teori
De unga tycker att vuxenvärlden har svikit dem. Många av ungdomarna berättar att de började skolka redan i grundskolan men att de vuxna valde att blunda för det och följde inte upp det (2013).
2.3.3 Etablering
Att unga vuxna lyckas att etablera sig i arbetslivet är viktigt för både samhället och individen. Etableringsåldern har höjts från 21 till 29 år under tidsperioden 1990 till 2014 och förändringen beror på att de unga studerar allt längre idag. Både genomströmningen på gymnasiet och utbildningsnivån påverkar de ungas etablering på arbetsmarknaden. På 1980-talet förändrades de ekonomiska villkoren i skolan och de förutsättningarna som
fanns (LO, 2015). Skolsegregationen har ökat vilket har medfört att de elever som redan har det svårt får det ännu svårare och forskning visar att det finns samband med elevernas socioekonomiska bakgrund. De elever som kommer från socioekonomiska utsatta områden får det ännu svårare än sina kompisar som kommer ifrån bättre uppväxtmiljöer. På 90-talet kom valfrihetsreformen vilket gjorde situationen ännu svårare för de elever med sämre förutsättningar medan de som hade bättre förutsättningar därmed hade lättare att göra ett gymnasieval (LO, 2015).
2.4 Sammanfattning
I denna forskning vill vi utifrån vårt syfte och forskarfrågor kunna se vissa samband och mönster i vår undersökning. Vi ser i tidigare forskning att familjens socioekonomiska situation påverkar när det gäller om ungdomar fullföljer gymnasiet och tar sin examen. Forskningen pekar på att föräldrars utbildningsbakgrund och familjens sammansättning spelar roll. Övergången mellan skola och arbetsliv ser olika ut i Sverige enligt den forskning vi har läst. Kan det vara så att det beror på var man bor i landet, i en mindre eller större stad eller rent av på glesbygden? I glesbygden är det fler som har arbete efter gymnasiet och där är inte många som studerar vidare. Det kan också bero på att de på glesbygden inte har samma förutsättningar som de i andra delar av landet.
De personer som inte fullföljer gymnasiet får problem att komma in på arbetsmarknaden och konsekvenserna av det kan bli ett långvarigt utanförskap. För att de unga vuxna ska lyckas att etablera sig i arbetslivet är det viktigt för både individen och samhället att de lyckas. Etableringsåldern har höjts från 21- 29 år och denna förändring beror på att de unga vuxna studerar allt längre idag. Kan mycket av detta bero på den föränderliga arbetsmarknaden vi har och att yrkeskarriären ändras och en person får byta arbete ett flertal gånger? Kan det vara så att ungdomar tvingas in på gymnasieutbildningar som de- av sociala, kulturella eller intellektuella skäl inta klarar av att fullfölja? På 90-talets ekonomiska kris, blev konsekvenserna för skolan till att det blev större klasser och
resurserna drogs ner. Ur rapporten från tio orsaker till avhopp är den vanligaste orsaken till avhopp mobbning. Personal i skolan och andra vuxna får kritik för att de inte gör något åt mobbningen, trots att de ser vad som händer. En annan orsak till avhopp är att ungdomarna inte får det stöd de behöver i skolan för att klara av målen. Många av ungdomarna har känt oro, stress och till slut avhopp från gymnasiet. Andra vanliga orsaker till avhopp är felval, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dåliga hemförhållanden. Några gymnasieelever benämner i rapporten om saker som kunde hindrat avhoppen att skolpersonal och vuxna inte blundar för problemen, mera pedagogiskt stöd med flera. När det gäller orsaker till att ungdomar utan gymnasieexamen börjar studera på vuxenutbildningen kan det kommunala uppföljningsansvaret vara en faktor.
I vårt resultatkapitel kommer vi att redogöra för vad vår undersökning pekar på och i analyskapitlet kommer vi att se vad det finns för samband mellan de teorier vi valt och våra respondenters erfarenheter. I diskussionskapitlet möts slutligen våra slutresultat från teorikapitel, tidigare forskning, metodkapitel och resultatkapitel.
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redovisas den teoretiska bakgrund vi väljer att använda oss av. Genom att analysera vilka faktorer våra respondenter anser ha haft betydelse för att de inte har en fullständig gymnasieexamen, motivationen till att börja studera igen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Careership
Hodkinson och Sparkes teori careership är en sociologisk teori om karriärbeslut som är baserad på Pierre Bourdieus arbete. Teorin är baserad på empiriskt underlag och den är strukturell, vilket menas att det är en rad olika faktorer som påverkar en individs situation (Hodkinson&Sparkes, 1997). I Careership-teorin används flera begrepp som Handlingshorisont, Habitus, Fält och kapital för att beskriva en persons verklighet. Teorin har tre integrerade dimensioner, pragmatiskt rationellt beslutsfattande som är grundat i en individs habitus, interaktionen med andra aktörer på marknaden och hur brytpunkter och rutiner påverkar individens beslut. Det pragmatiskt rationellt beslutsfattande menas att personen gör rationella karriärval baserade på den kunskap de har tillgängliga, deras handlingshorisont. Handlingshorisonten är den kunskap som individer har och refererar till, i deras val och i sin situation. Kunskapen kan ha kommit från tidigare erfarenheter, råd och information från vänner och familj. Delvis är besluten rationella då de även är påverkade av personens känslor. Besluten är pragmatiska istället för systematiska då besluten är grundade på de beslut som finns tillgängliga. Den sanning som personen baserar sitt beslut på är även påverkad av individens habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997).
3.1.1 Habitus
Begreppet habitus som Hodkinson och Sparkes använder sig av kommer ursprungligen från Bourdieu som skriver i boken Reproduktion:
själva grundtanken att människor inristade i sina kroppar och sinnen besitter seglivade system av dispositioner formade av deras dittillsvarande livdispositioner som tillåter dem att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och som dessutom styr deras praktiker så att samma sociala värld återskapas eller förändras (Bourdieu& Passeron, 2008, 19)
Skillnaden från Bourdieu som har ett visst deterministiskt förhållningssätt, vilket menas att någonting är ödesbestämt, enligt Hodkinson och Sparkes är att en persons habitus är föränderligt vid en brytpunkt. Habitus utformas ur individens bakgrund och vilka erfarenheter personen har (Hodkinson & Sparkes, 1997).
3.1.2 Fält och kapital
Hodkinson och Sparkes (1997) använder sig av Bourdieus begrepp fält, de menar den sociala kontext om vilka beslut personen tar beroende på var den befinner sig någonstans. Fälten kan likna marknader med olika aktörer som i sin tur har olika mål. Beslutsfattarens mål kan skilja sig och även stå i motsats till aktörers mål. De olika aktörerna kan vara lärare, elever, övrig skolpersonal, skolfrågor. Innehar olika kapital som bestämmer deras roll och plats i fältet. Fälten är komplexa och innehåller interagerande ojämna krafter exempelvis arbetsmarknader, lokala och regionala. På fältet kan det vara ojämnt bland personerna beroende på vilken mängd kapital man har. Vilket kapital individen har beror på vilket fält personen finns i. Karriärbeslut och karriärutveckling sker i interaktion med varandra. Individen påverkas utifrån den sociala strukturen i form av klass, kön och genus (Hodkinson & Sparkes, 1997).
Bourdieus begrepp kapital är det man bär med sig ifrån sitt förflutna och det delas in i ekonomiskt kapital kan vara allt från pengar med mera, socialt kapital exempelvis vilket nätverk och kontakter man har. Det kan vara individer som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning eller hoppat av gymnasiet och ska ut och arbeta kan det vara betydelsefullt med ett bra nätverk för att få ett arbete. Kulturellt kapital är vilka kunskaper en person har som exempelvis språkkunskaper och utbildning. Exempelvis en person som har etnisk bakgrund och har ett bra kulturellt kapital i språk. Även det kulturella kapitalet är de tillgångarna som finns i hela samhället och särskilt i den dominerande klassen är de
ekonomiska kapitalet kan vara viktigt att ha tillgångar på banken för att lättare kunna leva eller studera vidare utan att vara begränsad i sin ekonomi. De personer som inte har fullständig gymnasieexamen och ska i vuxen ålder läsa in gymnasiet kan vara begränsade i sin ekonomi och det hindrar dem till att läsa vidare.
3.1.3 Brytpunkt
Begreppet brytpunkt innebär vändpunkt för en individ. En brytpunkt betyder att en persons tillvaro förändras. Hodkinson och Sparkes (2007) menar att brytpunkter händer hos alla människor några gånger under en livstid och att brytpunkten gör att individens identitet genomgår en förändring. Det finns tre olika slags kategorier av brytpunkter enligt författarna, även om personens brytpunkt ibland är en samverkan av två eller tre brytpunkter. Den första brytpunkten är den strukturella brytpunkten och den sker när yttre strukturer påverkas av olika institutioner, exempel på en brytpunkt kan vara när en ungdom slutar grundskolan, börjar gymnasiet och när unga vuxna börjar studera igen för att fullfölja gymnasieskolan. Den andra brytpunkten är självinitierad och den sker när individen själv gör en förvandling i hens yrkeskarriär eller i sitt personliga liv vilket kan vara avgörande. Den tredje och sista brytpunkten som är en på tvingad vilket medför att när någon tvingas genom andras handlingar eller yttre händelser, exempelvis välja en gymnasielinje som inte de inte själva vill gå utan känner sig påtvingade av sina föräldrar eller kompisar och slutar gymnasiet. Vissa av brytpunkterna kan man förutse och andra inte alls. Själva fokusen ligger inte på brytpunkten utan den som är mellan dem och fasen av rutin. Rutin visar hur personen hanterar tiden efter brytpunkten. Rutin och brytpunkt samverkar med varandra (Hodkinson& Sparkes, 1997).
3.2 Circumscription and Compromise
Linda Gottfredsons teori Circumsription and Compromise handlar om begränsningar och kompromisser man gör i sitt val av yrke. Denna teori koncentrerar sig på individens utveckling i barndomen och könsskillnader. Människor har ofta bilder av yrken, yrkes stereotyper, och bilder av vilka personligheter de som arbetar inom dessa yrken har. Man ser vilka liv dessa människor lever och vad man gör i det aktuella arbetet. Man gör på detta sätt en kognitiv karta över yrken och delar in yrken i tre kategorier, maskulint - feminint,
yrkets prestigenivå och arbetsfält. Man börjar redan i tidig ålder att klassa olika yrken men ju äldre man blir desto mer komplex blir klassningen.
Begränsningsprocessen går till så att man ställer sin bild av olika yrken mot sin självbild för att se hur yrket överensstämmer med den och därmed om det yrket är ett alternativ. Även små barn får en uppfattning av vilka jobb som är passande och vilka som inte är det. Eftersom barn har en begränsad kunskap om olika yrken så gör detta att de kan sortera bort yrken de inte vet så mycket om och därmed begränsa sina alternativ. Gottfredson nämner två begränsande faktorer, kön och social klass som hon menar begränsar oss i yrkesval. Redan vid nio till tretton års ålder blir man medveten om och ser samband mellan inkomst, utbildning och arbete. Man får också nu en uppfattning av vad de personer som är nära ser som acceptabla och oacceptabla yrken och genom detta börjar man enligt Gottfredson se ett tak och ett golv för vad man kan uppnå.
Det är i teorins andra del, kompromissen, som man börjar överge vissa av sina alternativ. Man justerar nu så att alternativen man har passar in i verkligheten. Man går nu från ideal till ett alternativ som är acceptabelt. Det vi kommer att se som passande och tillgängliga alternativ påverkas av de personer vi har runt omkring oss. Tre aspekter som påverkar kompromissen är kön, prestige och intresse (Lent, Brown & Hackett, 2002).
3.3 Sammanfattning
Vi använder oss av Linda Gottfredsons teori Curcumscription and compromise. För att förstå varför individerna gjorde de val de gjorde till gymnasiet, se om detta har påverkat det faktum att de inte har fullgjort gymnasiet och tagit examen. Teorin beskriver begränsningar och kompromisser i karriärvalsprocessen. De bygger på att vi redan i tidig ålder uppfattar olika yrken som möjliga för oss och att olika faktorer såsom till exempel kön begränsar oss i våra karriärval. Det är en teori som visar på hur vi värderar och gör kompromisser i våra karriärval och att det finns faktorer som begränsar oss i detta. Det finns flera olika anledningar till att en del ungdomar inte har gymnasieexamen, det kan bland annat vara avhopp, mobbning och felval (Lent, Brown & Hackett, 2002).
Teorin Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) utgår ifrån att individer fattar rationella beslut och att vi hamnar inför olika brytpunkter i livet, de val man gör och det från sin bakgrund.
För en studie- och yrkesvägledare kan det vara viktigt att hjälpa den sökande att kunna se sina livsmönster och roller som påverkar individens syn på framtiden. Ofta är inte personen medveten om vilka faktorer som samspelar och gör så att tillvaron kan kännas jobbig och svår att påverka. Genom begreppet handlingshorisont så kan vi som studie- och yrkesvägledare hjälpa individen att öppna upp ögonen för nya vägar runt hörnet. Vissa unga vuxna som gör avhopp från gymnasiet får hjälp med till exempel praktik genom det kommunala uppföljningsansvaret och kommer tillbaka till studier igen, dessa individer gör ett mera igenomtänkt val och får mera stöd. En problematik vi har sett i forskningen är att de unga som inte fått så mycket studie-och yrkesvägledning gör fler felval men även ett stort utbud av gymnasieutbildning kan göra en ungdom vilsen i sitt gymnasieval.
4 Metod
Detta kapitel innehåller metodval, urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden. Vi vill studera några unga vuxnas erfarenheter när det gäller orsaker till att man saknar gymnasieexamen och vilka faktorer de upplever har bidragit till att de har börjat studera på vuxenutbildningen. Vi upptäckte att det var en svår grupp att få kontakt med, få dem att ställa upp på intervju och använde oss av vårt kontaktnät inom SYV. Våra frågor är utformade så att de i största möjliga mån ska kännas bekväma för respondenterna att svara på samtidigt som vi vill få svar på vårt syfte. Trots de svårigheter vi kan se är valet en kvalitativ metod bäst för att kunna besvara syfte och frågeställningar, anser vi.
4.1 Kvalitativ metod
Denna undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod eftersom vår studie handlar om unga vuxna 20-25 år som studerar på vuxenutbildningen och saknar gymnasieexamen, hur de ser på sin situation och vilka konsekvenserna kan bli om man saknar gymnasieexamen. Larsen (2012) skriver att kvalitativ metod kan vara bra när forskaren vill få ut så mycket djupgående information som möjligt. En fördel enligt författaren med metoden är att den ger en bättre helhetsbild vid intervjutillfället, genom följdfrågor får utförligare svar, blir det missförstånd reds det ut på plats. En nackdel är att vi inte kan dra några generella slutsatser av resultatet eftersom det är en kvalitativ studie med fåtal respondenter.
Vi valde att begränsa oss och att intervjua unga vuxna som börjar studera igen och avsaknaden av gymnasieexamen vilket är en central del i vår undersökning och då blev valet kvalitativ metod. Författaren skriver att det ger en helhetsbild av problemet (Larsen, 2007).
4.2 Urval av undersökningsenheter
Urvalsprocessen började med att vi gjorde ett godtyckligt urval av respondenternas ålder, utbildning och geografiska faktorer. Vi har använt oss av snöbollsmetoden vilket innebär att kontaken togs med personer som hade kunskap i ämnet och fick tips om individer som skulle kunna vara presumtiva respondenter (Larsen, 2007). För att få tag på respondenter har vi arbetat på två olika sätt. En av oss har skickat ut e-mail till våra respondenter medan den andra har fått tillgång till telefonnummer och har då ringt upp dem. Till att börja med hade vi båda två problem med att få tag på personer som var villiga att ställa upp. Problem vi stötte på var att de som fick e-mail till en början inte svarade eller respondenter som ringdes upp, tackade ja till att ställa upp, men vid intervjudags så hoppade de av.
4.3 Datainsamling
Vi samlade in empirin genom fem stycken semistrukturerade intervjuer (Dalen, 2008). Syftet är att ta reda på vilka faktorer våra respondenter anser har haft betydelse för att de inte har en fullständig gymnasieexamen, motivationen tillbaka till studier på vuxenutbildningen. Våra kvalitativa intervjuer spelades in och transkriberades. Detta för att vi under arbetets gång skulle kunna gå tillbaka och se vad respondenterna sagt. Den forskning vi hittade visar på vilka orsakerna kan vara till att man inte får gymnasieexamen och genom det ställt frågor för att få utförliga svar som visar våra respondenters erfarenheter. Genom vår tidigare forskning har vi fått indikationer på att om det kommunala uppföljningsansvaret är välfungerande, kan det vara en faktor som får de unga vuxna tillbaka i sysselsättning (Byvald, Johansson & Karlsson, 2013).
Intervjuerna genomfördes enskilt och i de flesta fall har vi haft personliga möten med våra respondenter men några intervjuer gjordes över telefon. Intervjuerna utfördes i vuxenutbildningens lokaler eller i något enstaka fall hemma hos respondenterna. Intervjuerna tog mellan 22 och 40 minuter att göra, de bearbetades in i de olika teman som arbetades fram och sammanställdes i delar från vårt syfte och frågeställningar. De olika
temana i vår intervjuguide var följande: bakgrund, tidigare utbildning, föräldrar och syskons skolgång, studier, kommunala uppföljningsansvaret och framtid. Vi upplevde att det insamlade material var relevant för de forskningsfrågor som formulerades och kände en mättnad d.v.s. en välfylld frågeguide med många frågor under varje tema. Genom de semistrukturerade intervjuerna kunde dels respondenterna själva lyfta fram viktiga delar i vår intervjuguide som annars lätt hade missat. Med småjusteringar som genomfördes blev processen bättre och validiteten hög i dess syfte. För att reliabiliteten, alltså noggrannheten vi genomförde skulle bli så bra som möjligt (Larsen, 2007), bearbetades de olika delarna i processen noggrant. Detta innebar att respondenterna fick svara på samma grundfrågor från vår intervjuguide och att de transkriberades in i de olika delarna. För att empirin skulle hålla ett bra tillvägagångssätt arbetade vi mycket med trovärdigheten i vår undersökning.
4.4 Analysmetod
Vi använde oss av en innehållsanalys för att kunna se mönster, likheter och skillnader i respondenternas svar och tematiserade rubriker från intervjuguidens områden (Larsen 2009). De temaområden använde vi oss av var bakgrund, tidigare utbildning, föräldrars och syskons skolgång, studier, kommunala uppföljningsansvaret och framtid. Det insamlade materialet som inte var relevant för vårt syfte och frågeställningar togs bort (Larsen, 2007). Analysen genomfördes utifrån vår teoribakgrund. Problemformuleringen var utgångspunkten när vi valde tidigare forskning, syfte och frågeställningar formulerades och därefter valdes teorierna. När intervjuerna var genomförda ändrades våra teorier något och det kom även till lite ny forskning.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har genom hela arbetet tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer
Vi informerade om syftet med vår forskning, att respondenternas medverkan var frivillig och att de kunde avbryta den. Alla ljudupptagningar från intervjuerna, tillhörande transkriberingar kommer att förstöras arbetet blivit godkänt och vi förvarar personuppgifter på ett säkert sätt. Vi kommer enbart att använda oss av det empiriska materialet i vårt examensarbete (Vetenskapsrådet, 2002).
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av vårt empiriska material som sedan avslutas med en sammanfattning. Vi har olika teman som är kopplade till frågeguiden och från syfte och frågeställningar som är vad kan det bero på att våra respondenter saknar gymnasieexamen, vad är det som har gjort att våra respondenter har börjat studera igen, och vad anser våra respondenter att konsekvenserna blir om de inte har fullständig gymnasieexamen? Våra respondenter har fått fingerade namn. Vi har valt att kalla dem för Anton, Klara, Nils,
Annika, Mattias
5.1 Presentation av respondenterna
Anton är 25 år och studerar på vuxenutbildningen. Han har som mål just nu att läsa på
högskolan “...men man vet ju aldrig vad det blir sedan men jag ska iallafall gå omvårdnad”.
Klara är 21 år och läser omvårdnadsprogrammet. Hon har som mål att läsa på högskolan. Nils är 25 år och läser några enstaka ämnen på vuxenutbildningen och hans mål är
högskolan.
Annika är 22 år och läser upp sin behörighet och det på omvårdnadsprogrammet och målet
är att få jobb efter utbildningen.
Mattias är 23 år och läser upp sin behörighet på vuxenutbildningen och målet är högskolan.
5.2 Respondenternas uppväxtmiljö
Anton är född i en större stad men redan i småbarnsåldern flyttade han till en by i ett annat
län, det var i samband med att hans föräldrar skildes. Fram till tidiga tonåren bodde han med sin pappa men sedan flyttade han till sin mamma som bodde i en mindre stad någon mil från byn där pappan bodde. Anton har både hel- och halvsyskon. I samband med att han
började gymnasiet flyttade han till eget boende. På sin fritid spenderar han tid med sin lille son och tränar kampsport. Han har också en hund som tar en del av hans fritid.
Klara är född i en större stad men i tidig skolålder flyttade hon med sin mamma och sina
syskon långt från sin födelseort till en mindre stad och sedan till en by. Klaras föräldrar skildes när hon var i småbarnsåldern men hon och mamma och syskon bodde kvar i byn i några år. Klara har en styvpappa som kom in i hennes liv ett år efter flytten. Hon har inte så bra kontakt med sin pappa, “Han är inte den pappatypen om man säger så.”
Hon har både hel- och halvsyskon. På sin fritid tycker hon om att träffa vänner och träna med sin hund.
Nils är född och växte upp inne i staden men flyttade sen med familjen till ett litet
samhälle med sin lillasyster och sin mamma och pappa som lever ihop. På sin fritid tycker
Nils om att hålla på med datorer och träffa lite kompisar ibland.
Annika är uppväxt i en kärnfamilj med sina två syskon och föräldrarna är gifta.
Uppväxten beskriver hon som bra och trygg på landet. På fritiden är hon en aktiv tjej och
Annika gillar hästar och träna.
Mattias är uppväxt i en kärnfamilj med sex syskon i en liten stad. Hans föräldrar är gifta
och beskriver sin familj som “tighta” och hade ändå en bra uppväxt. På fritiden gillar
Mattias att hålla på med musik vilket genomsyrar hela familjen och att vara med vännerna.
När vi kommer till frågan om respondenternas uppväxtmiljö ser vi att de har olika erfarenheter. Två av respondenterna är uppväxta med skilda föräldrar och några av dem är uppväxta i en kärnfamilj och har syskon. En av respondenterna är uppväxt i en kärnfamilj med många syskon.
5.3 Familjens utbildningsnivå
Antons pappa har gått ut grundskolan men inte gått gymnasiet. Hans mamma har en
gymnasieutbildning och hans styvfar har läst till en yrkesexamen på vuxenutbildningen.
Klaras mamma har en gymnasieutbildning och hon gick ut med bra betyg säger Klara.
Hennes styvpappa har gått en yrkesutbildning på vuxenutbildningen. Hon vet inte vad hennes far har för utbildningsbakgrund. Hennes storebror har gått gymnasiet.
Nils mamma och pappa och hans syster har alla gått grundskolan. Hans pappa har gått
gymnasieskolan och även Nils syster. Nils mamma gick två år på gymnasiet och hoppade av gymnasieskolan och har sen dess arbetat.
Annikas mamma och pappa har gått i grundskolan men ingen av dem har någon
gymnasieutbildning utan har fått jobb efter grundskolan. Annika och en av hennes syskon har fullgjort gymnasiet utan en av hennes syskon som hoppade av gymnasiet efter andra året för att börja arbeta.
Mattias mamma och pappa har båda grundskolestudier och gymnasieutbildning och
även hans sex syskon. De verkar vara en kreativ familj som alla är engagerade inom musiken.
Frågorna om familjens utbildningsbakgrund blev svaren också lite olika. Alla respondenternas familjer har gått grundskolan. Några av respondenternas föräldrar har gymnasiestudier, två av respondenternas styvföräldrar har en yrkesutbildning från vuxenutbildningen men ingen av deras föräldrar eller styvföräldrar har eftergymnasial utbildning. Flera av respondenternas föräldrar och syskon har antingen börjat gymnasieskolan och hoppat av eller aldrig börjat. De flesta av syskonen till respondenterna har gymnasieexamen.
5.4 Tidigare utbildning
Anton gick färdigt grundskolan och var behörig att söka till ett nationellt program på
gymnasiet vilket han också gjorde. Han sökte en medieutbildning men under gymnasietiden bytte han till ett annat yrkesförberedande program, Anton hoppade av gymnasiet under andra året. Han uppger att det dels var familjeförhållande som gjorde att han hoppade av sina gymnasiestudier men också att han fick jobb med att röja skog. Det var bra betalt och bättre än att sitta i skolbänken tyckte Anton. Han har gått en utbildning till lagerchef och han har truckkort men vill inte fastna i dessa yrken utan “komma vidare” som han säger, han vill ha lite fler valmöjligheter.
hade mycket i huvudet när hon gjorde gymnasievalet och tänkte mycket men som hon säger:
Ingen vet ju nästintill vad de vill göra eller bli men jag är väldigt praktisk av mig och ville, ja, jag är sån att jag måste göra nånting och då tänkte jag målare och då valde jag det som förstahandsval (Klara)
Det blev istället Barn- och fritidsprogrammet på hemortens gymnasieskola men redan efter några veckor bytte Klara både program och studieort och började på ett annat yrkesförberedande program inom media i en närliggande större stad men hon valde att bo kvar hemma hos mamma och styvpappa. Hon fullföljde alla sina tre år på detta program men hon fick inget slutbetyg från gymnasiet. Hon säger att det berodde på att hon var väldigt skoltrött och “en typisk tonåring” och tyckte att det var roligare att festa med sina vänner än att studera. Klara säger att hon är mer praktiskt lagd än att sätta mig framför en bok och läsa. På gymnasiet tyckte hon att det blev tråkigt efter ett tag, hon säger att man gjorde samma sak hela tiden.
Nils har gått grundskolan och var behörig till gymnasiet. Han kände sig aldrig stressad
inför gymnasievalet. Nils valde ett högskoleförberedande program som hans far tyckte att han skulle gå. Idag hade han valt ett annat program på gymnasiet. Han hade några tuffa år på sin utbildning där han gick om nått år och hamnade efter i skolan på grund av sjukdom och uttrycker det “lite struligt” och kom aldrig i fas igen och valde att hoppa av gymnasiet.
Annika har gått i grundskolan men fick inte alla betyg med sig för att bli behörig till
gymnasiet och gick först ett introduktionsprogram för att komma in på ett gymnasieprogram och gjorde färdigt sina år på gymnasieskolan men fick ingen gymnasieexamen utan ett samlat betygsdokument.
Mattias berättar att han alltid haft svårt med skolmiljön och framförallt klassituationen
och tappar lätt koncentrationen. Han har gått färdigt grundskolan och gick på ett högskoleförberedande program på gymnasieskolan. Precis innan studenten i gymnasieskolan fick han ett besked att han inte var välkommen tillbaka utan fick sluta. Orsaken till detta var att han under ett och ett halvt år på sin gymnasieutbildning endast hade gått i skolan på halvtid. Han hamnade i problem med skolan och började bråka en del.
Frågor rörande tidigare utbildning har alla våra respondenter gått färdigt grundskolan. En av respondenterna har haft det kämpigt i skolan under hela skoltiden och litar inte på
skolan av olika orsaker. En av respondenterna blev inte behörig till gymnasiet och fick gå ett introduktionsprogram vid sidan av sitt yrkesprogram på gymnasiet och fick ett samlat betygsdokument. Några av våra respondenter har gjort felval till gymnasiet och bytt program och sedan hoppat av gymnasiet ändå. Några av respondenterna hoppade av gymnasiet på grund av sjukdom eller familjeförhållanden. En annan gick bara halvtid under hela gymnasietiden och skolkade eller ställde till med bråk i skolan och var inte välkommen tillbaka i slutet av årskurs tre.
5.5 Nuvarande Studier och framtid
Anton har precis börjat på vuxenutbildningen där han nu läser några kärnämnen för att
sedan gå vidare till omvårdnadsprogrammet. Genom detta kommer han att få behörighet till högskolan för vidare studier. Anton säger att det som fick honom att börja studera igen är hans lille son. Han har inte blivit influerad av någon annan utan han säger att det är självmotiverat. Han uppger att han hamnade i fel umgängeskretsar och han vill inte fastna där.
Klara har studera på omvårdnadsprogrammet i cirka fyra månader. Hennes mål är att
läsa på högskola. Hon har i nuläget tre olika yrken som hon funderar på varav speciellt ett kräver många års högskolestudier. Om detta säger hon
Det känns som att jag kommer få plugga i evigheters evigheter om jag går efter min dröm, men jag får ta det bit för bit (Klara)
Att det blev studier inom vården säger hon beror på att hon alltid har brytt sig mer om andra än sig själv berättar hon. Att det blev just undersköterskeutbildningen är för att hon tycker om att ta hand om människor och för att hon är stresstålig och det är ett intressant område. Hon berättar också att hon sett sjukhusserier på TV och det har gjort henne intresserad av den sortens yrken. Hon kände efter ungefär ett års arbetslöshet att hon började bli rastlös och “sprang på väggarna”. En av anledningarna till att hon började studera igen överhuvudtaget var att hennes sambo pratade med henne om det.
Nils har nyligen börjat läsa på vuxenutbildningen igen och avslutar precis matematik.
ska Han börja nästa steg i matematik och samhällskunskap för att försöka komma in på högskolan till hösten. Nils berättar att han blev motiverad av att komma tillbaka till skolan igen och det var genom det kommunala uppföljningsansvaret som delvis gjorde att han återupptog studierna igen, där han fick hjälp med praktik och det medförde att han ville få en “gymnasiekompetens”. Nils berättar vidare att det tagit tid för honom att komma tillbaka i studier eftersom han har båda diagnoserna ADHD och Aspbergers. Han uttrycker vidare att hans farföräldrar varit hans förebilder till att börja läsa igen.
Jag har alltid känt att jag har varit skyldig mina farföräldrar, farmor och farfar, göra för dem, de har alltid tyckt att skolan är viktig, de gav mig en push att slutföra det (Nils)
Annika har sedan några månader tillbaka börjat läsa på vuxenutbildningen. Hon
chansade på att söka in och läser för närvarande omvårdnadsprogrammet. Annika sökte in på vuxenutbildningen och hade tänkt behålla sitt fasta jobb som lastbilschaufför och gå in och arbeta några timmar. Hon trivdes med sitt jobb som lastbilschaufför, men en ny chef hade kommit till hennes arbetsplats och krävde att hon skulle arbeta från morgon till kväll. Vilket hon till slut kände att hon inte orkade med i längden. När hon fått besked om omvårdnadsprogrammet så begärde hon tjänstledigt och ville arbeta extra men något hände på vägen och hon var inte välkommen till sin arbetsplats längre. Hon har alltid varit intresserad av att arbeta med människor och vårda dem och tycker att valet till omvårdnadsprogrammet känns rätt. Annika berättar följande om omvårdnadsvalet;
Jag har alltid varit väldigt intresserad av hur människor fungerar, varför olika psykiska och så (Annika)
Annika berättar att det var hennes arbetskompis som inspirerade henne att börja läsa
igen. Hon satt och lyssnade på sin arbetskompis på matrasterna då hon ibland berättade om sin jobbiga uppväxt och tyckte det var intressant och det gav henne en “kick” att återuppta studierna igen.
Mattias började läsa på vuxenutbildningen för några månader sedan och vågar inte säga
hur mycket han orkar läsa in av allt han missade under sin tid i gymnasieskolan. Han läser för närvarande matematik som han läser fysiskt i klassrum. Han testade läsa fysik på
distans vilket inte var bra för honom. Målet för Mattias är att försöka få gymnasiekompetensen för att sedan läsa på högskolan inom fysik eller astronomi. Mattias berättar att det var hans kompis som fick honom att börja läsa igen.
Helt enkelt känner jag och måste göra färdigt min gymnasieexamen utbildning och sen köra vidare till högskolan med fysikinriktat då (Mattias)
När det gäller nuvarande studier och framtid ser det också olika ut för våra respondenter. Flertalet av dem läser omvårdnadsprogrammet på vuxenutbildningen. Några av dem läser in kärnämnen och de har som mål att i framtiden söka in till högskolan.
5.6 Det kommunala uppföljningsansvaret
Anton har positiva erfarenheter av det kommunala uppföljningsansvarets verksamhet. Han
har genom sin tid där fått bra rekommendationer som gett jobb. Det var även de som hjälpte honom när han skulle söka in till vuxenutbildningen.
Klara fick genom verksamheten som är knuten till det kommunala uppföljningsansvaret
några kurser. Kontakten med verksamheten fick henne att börja tänka på sig själv i första hand och inte på alla andra som hon gjort tidigare. Hon fick även hjälp av dem när det gällde att söka den utbildning hon går nu.
Nils fick genom den kommunala verksamheten en praktikplats på en förskola och där
trivdes han inte så bra. Med denna erfarenhet gav det honom en inblick i att förskolan inte var något han ville arbeta med. Det gav honom en inre motivation av att fullfölja gymnasiet och studera igen.
Annika och Mattias omfattades inte av det kommunala uppföljningsansvaret.
Totalt var det drygt hälften av våra respondenter som fick hjälp av kommunen och de har en bra bild av det kommunala uppföljningsansvaret. Respondenterna upplever att de har fått hjälp med vägledning eller praktik för att kunna ta steget tillbaka till studier igen.
5.7 Konsekvenser när man saknar gymnasieexamen
Anton anser att det finns både positiva och negativa sidor av att inte ha en
gymnasieexamen. Han tycker att nackdelen är att han inte gick klart skolan men plus för att han fick mer arbetslivserfarenhet än vad de andra har när de gick ut. Så det har lönat sig till viss del.
Klara tycker att det är jättetråkigt att hon inte har en gymnasieexamen. Hennes mamma
sa alltid att det kommer att bli jobbigt längre fram och nu förstår hon vad hennes mamma menade. Hon kan se att det är svårare att få jobb men å andra sidan anser hon att man nu måste ha höga betyg, mycket utbildning och mycket erfarenhet för att få ett jobb. Hon säger också att det inte spelar någon roll med bra betyg i vissa ämnen. “Oavsett om jag hade haft ett, ja, ett A i matte till exempel så hade det inte gjort så stor skillnad…”
Nils uttrycker utanförskap “är väl inte särskilt roligt det heller när ens kompisar tar
studenten och sånt när man själv inte har tagit studenten ännu”. Kan bli “utanförskap” och bli lite svårare att få jobb om man inte slutfört gymnasieskolan.
Annika har lite delade meningar om man saknar gymnasieutbildning.
“Mamma och pappa har ju jobbat i hela sina liv liksom även om dem inte har gått gymnasiet.” Annikas ena broder har inte heller någon fullständig gymnasieutbildning och har arbetat sedan dess. Annika tror att det blir lättare att få ett jobb i dagens samhälle om man har gått färdigt gymnasieskolan.
Mattias som gillar “det fria livet” eftersom han livnär sig på musiken och har gjort det
sedan han inte var välkommen till gymnasieskolan igen. Han inser väl att det är viktigt med gymnasieexamen och hoppas orka med att läsa upp till ett slutbetyg.
När vi frågade vilka konsekvenserna kan bli om man saknar gymnasieexamen blev svaret från respondenterna olika. Någon respondent uttryckte att han kände ett “utanförskap” av att inte ha fullföljt gymnasiet och att inte ta studenten samtidigt som sina kompisar. En respondent gillar “det fria livet” men fått en insikt i att skolan är viktig. En av respondenterna känner dubbla budskap om gymnasieskolan eftersom halva hennes familj aldrig har gått gymnasiet och ändå har jobb idag. Några av dem förstår vikten av att ha en gymnasieutbildning och att det blir svårare att komma in på arbetsmarknaden utan en gymnasieexamen.
5.8 Sammanfattning
Det som kom fram i intervjuerna var att de unga vuxna hoppade av gymnasiet av olika andledningar. Någon uttryckte det som ett utanförskap både på arbetsmarknaden och av att inte fått ta studenten samtidigt som sina kompisar, han står många år senare och stampar på samma ställe. En av respondenterna kan idag se att bidragande orsaker till sitt avhopp dels var sjukdom och även Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hen har som är ADHD och Aspbergers. Några av våra respondenters avhopp beror på felval som de gjorde på gymnasiet. Andra respondenter har haft ett viktigt stöd hemifrån till att börja studera igen. De unga som väljer att göra ett avhopp från gymnasieskolan idag blir avregistrerade från gymnasiet och då följer kommunen upp dem. De unga som blir uppföljda av kommunen blir erbjudna någon form av hjälp som studie- och yrkesvägledning, annan sysselsättning eller praktik. Ofta väljer de ungdomar idag att gå tillbaka till studier igen eftersom de har mognat eller fått en insikt om vikten av att fullfölja gymnasieskolan. En av respondenterna fick praktik på en förskola som var nyttig erfarenhet för hen att prova på och fick motivationen att komma tillbaka till utbildning igen. Vuxenutbildningen blir en form av andra chans för de unga vuxna som vi har intervjuat. De har mognat av sina erfarenheter och gör ett mera genomtänkt val när de väljer att läsa på vuxenutbildningen. Några av respondenterna har högskolan som ett framtida mål och läser in kärnämnen på vuxenutbildningen och de andra läser omvårdnadsprogrammet som är en yrkesutbildning.
6 Analys
I detta kapitel analyseras det empiriska resultat från de teorier som vi har tagit med i denna undersökning, Careership och begrepp som habitus, fält, kapital och brytpunkt, Circumscription och Compromise. Vårt syfte är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter saknar gymnasieexamen, deras motivation till att komma tillbaka till studier igen och vilka konsekvenser det har blivit för respondenterna när de saknar fullständig gymnasieexamen. Några generella slutsatser av denna undersökning kommer vi inte kunna ta eftersom det var ett fåtal respondenter vid intervjuerna, men vi får en inblick i deras bild av sin situation. Analysen är indelad i tre olika teman från resultatet och avslutar med en sammanfattning.
6.1 Ingen fullständig gymnasieexamen
Våra respondenters habitus, uppväxtmiljö, kan vara avgörande för hur de väljer en utbildning. Den sociala situationen kan påverka hur en person gör sitt val till gymnasiet Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att ungdomar kan vara rationella, det vill säga pragmatiska i sina val. De kan börja en utbildning som de har erfarenheter från exempelvis från praktik, jobb eller så kan de ha fått något råd från familj och vänner som har erfarenheter inom det område de väljer till gymnasiet. De beslut som ungdomarna/de unga vuxna tar kan ha påverkats av deras bakgrund, deras familj eller den kultur de kommer ifrån. Besluten de tar är heller inte rationella som Hodkinson och Sparkes (1997) benämner utan påverkas även av känslor och sinnesstämningar. Gottfredsons teori handlar om begränsningar och kompromisser i sitt val av yrke. Redan i tidig ålder gör man en kognitiv bild över yrken och delar in dem i olika kategorier, maskulint, feminint, yrkets prestigenivå och arbetsfält. I begränsningsprocessen har små barn en uppfattning om vilka arbeten som är passande och de som inte är det. Barn har en begränsad kunskap om olika yrken, vilket gör att de sorterar bort yrken som de inte vet så mycket om och begränsar sina val ( Lent, Brown & Hackett, 2002,). Annika har genom sitt habitus, uppväxt begränsat sin
bild av yrken redan i tidig ålder eftersom flera i hennes familj är lastbilschaufförer Hennes gymnasieval blev därför inte så svårt. Mattias valde också gymnasiet grundat från sitt habitus, uppväxt, inom musik som var den bild av yrke han kände till från uppväxten. En av respondenterna gjorde ett pragmatiskt rationellt val till gymnasiet grundat på de kunskaper som fanns tillgängliga i sin handlingshorisont. Handlingshorisonten är den kunskap personen refererar till genom de råd och information som de får från vänner och familj i detta fall hans far. En av respondenterna var begränsad i sitt val till gymnasiet eftersom hen inte hade behörigheten och fick gå ett introduktionsprogram. Några av respondenterna gjorde självinitierade brytpunkter och hoppade av gymnasiet av olika orsaker som felval, familjeförhållanden eller sjukdom. (Lent, Brown & Hackett, 2002,).
När vi tittar på andra orsaker till att respondenterna saknar gymnasieexamen ser vi att det även kan handla om föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utbildningsnivån i respondenternas familjer ser olika ut och det kan ha format många från sitt habitus och de har blivit begränsade i sina gymnasieval och kanske inte fått det stöd i skolan som de hade behövt. Några av respondenterna vars föräldrar inte har gymnasieexamen kan ha formats av detta, deras handlingshorisont och kapital gör att respondenterna inte ser att gymnasiet är viktigt och att man får en andra chans att läsa in gymnasiet på vuxenutbildningen. De kan ha haft en situation där föräldrarnas utbildningsnivå gjort att de inte kunnat hjälpa sina barn med läxor eftersom deras kunskaper kan ha varit bristfälliga. Faktorer som kan påverka gymnasieexamen är familjens socioekonomiska situation.
6.2 Motivation tillbaka till studier
Under livet kommer människor in i nya fält som man inte tidigare har vistats i, ett sådant kan vara att komma i kontakt med verksamheten som är knuten till det kommunala uppföljningsansvaret. Vi ser i undersökningen att detta har påverkat vissa av våra respondenter. De har efter att ha haft kontakt med verksamheten under det kommunala uppföljningsansvaret börjat studera. En av respondenterna som inte fullföljt sin gymnasieexamen på grund av sjukdom eftersom hen kom efter i studierna vid hög frånvaro.
fick praktik genom det kommunala uppföljningsansvaret vilket fick honom att vakna upp och kompromissa att komma tillbaka i studier igen. Respondenten kände sig begränsad i att inte ha fullständig gymnasieexamen eftersom det påverkade hans sociala kapital, nätverk till att få ett arbete. Respondenten hade tidigare varit begränsad i sitt sociala nätverk och fick en förståelse för detta när beskedet kom om diagnoserna ADHD och Aspbergers. Detta blev en självinitierad brytpunkt för respondenten och det blev en förändring. Han kände sig annorlunda och kände en lättnad över beskedet och fick ett mål att arbeta mot att komma tillbaka till skolan och fullfölja gymnasiebehörigheten. Han vill skapa sig en bättre grund att stå på genom att studera igen och personer i hans närhet har inspirerat han till att studera igen. Anton hamnade i en självinitierad brytpunkt när han fick barn och det har motiverat honom till att börja studera. Många av respondenterna har universitet och högskola som mål. Här tror vi att det beror på att de under åren har kommit in i nya fält med olika mål, aktörer eller personer som har påverkat dem. Men även att deras personliga utveckling har gjort att de hamnat i olika brytpunkter och då varit tvungna att ta beslut angående sin framtid.
Vi kan se att det delvis beror på de personer som finns i nya fält och deras kapital, främst det sociala och det kulturella. Några av våra respondenter har blivit påverkade av personer i sitt gamla fält såsom familjen för att börja studera igen, nu vid vuxenutbildningen. Någon har påverkats av personer på sin arbetsplats. Annika kände sig begränsad i sitt sociala kapital genomsitt nätverk och började komma till insikt om att få fullständig gymnasieexamen och från det kapital och det fält hon befann sig inom förändra sin situation. (Hodkinson & Sparkes, 1997) Några av respondenterna har som mål att arbeta inom vården, två av dessa är uppväxta i skilsmässohem medan den tredje är uppväxt i kärnfamilj på landet. Det kan också vara genom sin uppväxt, habitus som de har blivit formade och begränsade i sina yrkesval. En respondent som genomgick en påtvingad brytpunkt som fick avsluta sina gymnasiestudier på grund av för mycket frånvaro, började precis som sin far leva det fria livet och det genom musiken och startade ett band. Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att vid en eller flera brytpunkter genomgår personen en förändring och identiteten utvecklas. Ibland fanns det perioder som var långtråkiga för respondenten, men han hittade sig själv och fick en insikt att försöka börja läsa igen på vuxenutbildningen.
6.3 Konsekvenser när man saknar gymnasieexamen
Här ser vi att våra respondenter har olika utgångspunkter. Vi får svar som varierar från att en respondent ser att han har en fördel i det fält han befinner sig i nu gentemot andra i hans ålder. Fält kan likna marknader med olika aktörer som i sin tur har olika mål i detta fall att han har mer arbetslivserfarenhet som hans jämnåriga kompisar som tagit gymnasieexamen saknar. Vilket ger honom ett större socialt kapital genom nätverk, när det gäller att söka arbete och då har han en bättre handlingshorisont än sina jämnåriga vänner. Handlingshorisonten är inte bara en individs habitus som påverkar olika beslut som exempelvis sakna fullständig gymnasieexamen, utan även strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden. De strukturella möjligheterna och personens habitus gör grunden för hens handlingshorisont. En persons handlingshorisont både möjliggör och begränsar det hen kan uppfatta av världen och även individens valmöjligheter inom denna. En handlingshorisont är segmenterad och ingen kan uppfatta alla möjligheter på en studie- och arbetsmarknad enligt Hodkinson och Sparkes (1997). Klass, kön och etnicitet är strukturer som påverkar segmenteringen av en persons handlingshorisont. Detta kan bland annat innebära att en individ är begränsad i sin handlingshorisont eftersom hen saknar gymnasieexamen. Hans jämnåriga vänner blir mer begränsade i sin handlingshorisont men de har ett större kulturellt kapital eftersom de har mer utbildning (Lent, Brown & Hackett, 2002,). Samtidigt ger han uttryck för att det inte är bra att inte ha slutfört gymnasiet eftersom det ger honom ett sämre kulturellt kapital. Generellt sett ser vi att våra respondenter uttrycker att de har ett sämre kulturellt kapital än de jämnåriga vännerna som har genomfört gymnasieutbildningen och har en examen. Det ger ett utanförskap att sakna gymnasieexamen och vilket blir ett sämre socialt kapital eftersom respondenterna upplever ett utanförskap på arbetsmarknaden och i samhället. Utanförskapet gör att de blir begränsade i sitt kulturella kapital genom att sakna fullständigt gymnasium (Hodkinson & Sparkes, 1997).
