EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2015:41
Att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut
– Lesbiska kvinnors tankar kring föräldraskap
My Eliasson
Nikolina Rynvall-Hult
Uppsatsens titel: Att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut – Lesbiska kvinnors tankar kring föräldraskap
Författare: My Eliasson & Nikolina Rynvall-Hult Huvudområde: Sexuell och reproduktiv hälsa
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Barnmorskeutbildning
Handledare: Marianne Johansson Examinator: Lina Palmér
Sammanfattning
Barnmorskans uppdrag och profession innefattar att främja en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Publikationer har framtagits för att främja HBTQ-personers inkludering i vården men det finns endast få studier som berör lesbiska kvinnor och deras tankar om att eventuellt bli föräldrar. Då lagen om genetisk integritet m. m ändrades 2005 så att lesbiska kvinnor fått möjlighet till assisterad befruktning inom Svensk sjukvård, framkom en nyfikenhet för hur barnmorskor skulle kunna underlätta för dessa kvinnor att eventuellt bli föräldrar. Syftet med studien var att som ett första steg i detta att studera hur lesbiska kvinnor tänker kring ett eventuellt kommande föräldraskap. Sammanlagt sju lesbiska kvinnor har intervjuats. Kvalitativ innehållsanalys med narrativa inslag har använts som metod. I resultatet framkom ett tema: “Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut” som genomsyrat hela materialet. Kategorierna “Mental bearbetning ses som en inre process”, “Motstånd kan ge känslor av maktlöshet”, “Samspel i relationer ger övertygelse” med tillhörande underkategorier framkom under analysarbetet. Det var viktigt för kvinnorna att vara på det klara med sin sexuella läggning och identitet för att alls kunna tänka på barnafrågan. Barnönskan sågs komma genom en inre process som påverkades av flera faktorer som både hindrade och möjliggjorde tankar på att någon gång vilja bli förälder. Nyckelord: Sexuell och reproduktiv hälsa, Lesbisk, Barnmorska, HBTQ, Moderskap,
Titel: The road to becoming or not becoming a parent requires an active decision
- Lesbians thoughts on parenting Authors: My Eliasson & Nikolina Rynvall-Hult Subject: Health Science
Essay levels and points:
Master level, 15 Univercity points
Course: Midwife training, 90 university points
Tutor: Marianne Johansson
Examinor: Lina Palmér
Abstract
The midwife's mission and profession involves promoting good sexual and reproductive health for the entire population. Publications have been developed to promote and include LGBT in care but there are only few studies involving lesbians and their thoughts on the possibility of becoming parents. When the law on genetic integrity was changed in 2005 so that lesbian women had the opportunity to assisted reproduction in the Swedish health care, showed a curiosity for how midwives could make it easier for these women to eventually become parents. The study was designed as a first step in this is to study how lesbians, think about a possible future parenthood. A total of seven women lesbians were interviewed. Qualitative content analysis with narrative elements has been used as a method. The result showed a theme: "The road to becoming or not
becoming a parent requires an active decision" that has permeated the entire material.
The categories "Mental processing is seen as an inner process", "Resistance can bring
feelings of powerlessness", "Interaction of relationships gives conviction" with
associated subcategories emerged during the analysis. It was important for women to be clear about their sexual orientation and identity even to be thinking about having children. Desire for children was seen by an internal process that was influenced by several factors, both disabled and allowed the thoughts of someday like to be a parent. Keywords: Sexual and reproductive health, Lesbian, Midwife, LGBT, Motherhood,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ______________________________________________________ 2 Abstract _____________________________________________________________ 3 INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Sexuell och reproduktiv hälsa inom HBTQ _____________________________________ 1 Lesbiska kvinnor och tankar kring familjeplanering _____________________________ 2 Metoder för lesbiska par att skaffa barn _______________________________________ 3
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 5
Ansats ___________________________________________________________________ 5 Deltagare och urval ________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Förförståelse ______________________________________________________________ 7 Etiska överväganden _______________________________________________________ 7
RESULTAT __________________________________________________________ 8
Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut__________________ 8 Mental bearbetning ses som en inre process ____________________________________ 9 Att skydda sig själv ______________________________________________________________ 9 Acceptans krävs för att kunna gå vidare _____________________________________________ 10 Barnönskan kan fungera som inre kraft ______________________________________________ 11 Motstånd kan ge känslor av maktlöshet ______________________________________ 11 Farhågor kan förhindra __________________________________________________________ 12 Upplevelse av fråntagande eller avsägande av autonomi _________________________________ 12 Samspel i relationer ger övertygelse __________________________________________ 13 Konfronteras med partnerns önskan_________________________________________________ 14 Vikten av att uppleva stöd ________________________________________________________ 14 Föräldrarollen gör föräldraskapet ___________________________________________________ 15 DISKUSSION _______________________________________________________ 17 Metoddiskussion __________________________________________________________ 17 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 20 KONKLUSION ______________________________________________________ 24 KLINISKA IMPLIKATIONER _________________________________________ 24 REFERENSER ______________________________________________________ 25 Bilaga 1 ____________________________________________________________ 28
1
INLEDNING
Då en vän uttryckt att hon eventuellt inte vill ha barn på grund av sin homosexuella läggning och menat att detta är ett hinder, väcktes tanken att detta kanske är ett hinder för många fler i hennes situation. Detta bekräftas av en studie av Jennings, Mellish, Tasker, Lamb & Golombok (2014, s. 207) vilken beskriver hur lesbiska kvinnor har samma biologiska möjlighet till moderskapet som heterosexuella kvinnor men trots detta i vissa fall aldrig förväntar sig att bli förälder på grund av sin sexuella läggning. En annan vän uttryckte barnlängtan men tvekade inför den process som måste genomgås då det inte är lika lätt som för heterosexuella par att få barn. Intresset för ämnet fördjupades och ledde till att artiklar inom området söktes där det framkom en del äldre artiklar i området samt viss ny forskning. Få eller ingen artikel handlade om barnlängtan, däremot fanns ett antal artiklar om barns utveckling och deras välmående som vuxit upp med samkönade föräldrar. Med denna studie ämnades ta reda på hur lesbiska kvinnor upplever situationen kring att vilja eller inte vilja bli förälder, är sexuell läggning ett hinder, en tillgång eller spelar det verkligen någon roll?
BAKGRUND
Sexuell och reproduktiv hälsa inom HBTQ
Socialstyrelsen (2015, s. 8) förklarar i sin publikation begreppet HBTQ som står för homo-, bi-, trans- och queer, vilket berör personer eller frågor inom denna sfär. Enligt gällande hälso- och sjukvårdslag, HSL (1982:763) har alla människor rätt till jämlik, god och säker vård, vilket således även innefattar uppdrag inom barnmorskans område. Barnmorskans kompetensområde berör en rad områden och färdigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa där både genus- och livscykelperspektiv ska beaktas (Socialstyrelsen 2006, s. 13-15). I en rapport från Socialstyrelsen (2014, s. 12) förslås en nationell strategi för att allt arbete inom området sexuell samt reproduktiv hälsa och rättigheter bör utgå från visionen “Bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa - på lika villkor för hela befolkningen och med uppfyllande av allas sexuella och reproduktiva rättigheter”. Som legitimerad barnmorska är det alltså ålagt att föra ett arbete som främjar och strävar efter god reproduktiv hälsa för hela befolkningen vilket då såklart även innefattar lesbiska kvinnor. Det är viktigt att verksamma barnmorskor arbetar aktivt med sig själva för att kunna uppfylla krav enligt HSL (1982:763) och Socialstyrelsen (2006, s. 1-48; 2014, s. 1-77). Studier har visat att lesbiska kvinnor i större utsträckning undviker förebyggande hälso- och sjukvård då de är rädda för att mötas av fördomar eller okunskap från vårdpersonalen när de berättar om sin sexuella läggning. Endast ett fåtal personal i vården har en medvetenhet om att de möter lesbiska patienter och ännu färre av dem ställer frågor om deras sexuella läggning. Inom vården kommunicerar vårdpersonalen undermedvetet heterosexuella normer vilket kan skapa känslor av ambivalens, osäkerhet och leda till missuppfattningar eller missförstånd (Bjorkman & Malterud 2009, s. 239-241; Stover, Hare, & Johnson 2014, s. 352-354). Barnmorskors upplevelse av att vårda lesbiska par framkommer i Spidsberg och Sørlies (2012, s. 798-800) studie där flera av dem uttryckte en svårighet att handskas med sin egen roll gentemot lesbiska par på grund av bristande kunskap rörande frågor angående HBTQ-personer. Vissa barnmorskor underlät att fråga om de var par eller vänner och lät
2
istället kvinnorna själva ta beslutet om att berätta eller inte, något som var en tydlig aspekt i studien där barnmorskorna ville låta kvinnorna slippa för många frågor och istället låta dem vara ifred. Trots detta visade studien att barnmorskorna ofta var positiva till lesbiska kvinnor som blivande föräldrar och att de fanns en nyfikenhet till att ställa fler frågor kring exempelvis hur graviditet uppkommit. Denna nyfikenhet stoppades dock av rädslan att kvinnorna skulle uppleva deras intresse som snokande eller som integritetskränkande då frågorna och svaren inte hade haft någon inverkan på vårdens utseende och barnmorskorna upplevde därmed att de inte hade med det att göra. Socialstyrelsen (2015, s. 1-48) har tagit fram en publikation med information om HBTQ-personer och exempel på sätt att agera och prata för att främja en mer inkluderande miljö för patienter inom HBTQ-spektrat. Materialet syftar till att bidra till en ökad kännedom för all verksam personal inom hälso- och sjukvården och skulle därmed kunna vara ett verktyg för att vidga barnmorskors förståelse för olika typer av sexualiteter. Genom denna kunskapsökning skulle bättre förutsättningar kunna skapas för att möta och anpassa information utefter HBTQ-personers olika sexuella preferenser för att på så vis förhindra eller överbrygga de hinder som annars skulle kunna uppstå i olika vårdsituationer.
Lesbiska kvinnor och tankar kring familjeplanering
Att bestämma sig för att bilda familj och få barn är inget någon gör lättvindigt, oavsett sexuell läggning (Chapman, Wardrop, Zappia, Watkins, & Shields 2012, s. 1180), men homosexuella kvinnor ställs inför ytterligare dilemma då beslutet att vilja bli förälder kan tvinga fram en inre process för att kunna integrera ett kommande moderskap med sin lesbiska identitet (Chabot & Ames 2004, s. 350-351; Jennings et al. 2014, s. 207). Detta kan uppnås genom att kvinnorna omdefinierar sin idé om den normativa familjekonstellationen genom att förena moderskap med sin sexuella läggning i kontext med andra lesbiska mammor (Chabot & Ames 2004, s. 351). Dessa tankar är mer uttalade hos äldre generationer då det inte fanns lika många lesbiska mammor som förebilder och bristfälligt institutionellt stöd för dessa kvinnor i samband med att de avslöjade sin sexuella läggning (Jennings et al. 2014, s. 207). Lesbiska kvinnor som vill få barn blir även på ett eller annat sätt tvungna att konfrontera den rådande sociala homofobin och heterosexuella normativa åsikter om att samkönade par inte är lämpliga som föräldrar (Jennings et al. 2014, s. 207). Vissa homosexuella kvinnor kan känna en viss rädsla att förlora sin lesbiska identitet i samband med att eventuellt bilda en familj då mer och mer fokus istället läggs på moderskapet. De funderade även kring eventuella svårigheter som ett barn med lesbiska föräldrar kunde ställas inför relaterat till samhällets rådande normer eller familjemedlemmars attityder och åsikter (Chabot & Ames 2014, s. 350-351). Kvinnornas rädsla för att deras sexuella läggning och relationer skulle ha negativa sociala och emotionella implikationer på deras barn kan i vissa fall vara så starka att de ifrågasatter sina rättigheter att få barn. För lesbiska kvinnor är detta etiska dilemma som störst och uttrycktes mest för de par som fick barn innan eller i samband med att lagarna för tillgång till assisterad befruktning såsom insemination av sperma eller invitrofertilisering (IVF) ändrades samt för de par som upplevde att de inte hade några klara förebilder eller lättillgänglig information att förlita sig till i samband med att de tog sitt beslut (Chapman et al. 2012, s. 1880). Trots denna problematik håller inte lesbiska kvinnor med om att heterosexuella gifta kvinnor är de enda som är lämpade att bli mödrar. För de flesta kvinnorna i studien var det i slutändan deras starka barnlängtan som hjälpte dem ta sig förbi deras upplevda reproduktiva,
3
sociala och mentala hinder för att bilda familj (Chabot & Ames 2004, s. 351). Bos, van Balen, och van den Boom (2003, s. 2217) menar att lesbiska kvinnor är starkare i sitt beslut om att skaffa barn då de genomgår en mer avancerad process rent fysiskt eftersom det inte är lika enkelt som för fertila heterosexuella par att få barn. Samkönade kvinnor behöver tänka extra mycket och vara mer beslutsamma för att uppnå sin önskan om ett barn och därför är de starkare i sitt beslut jämfört med heterosexuella par.
Ämnet om samkönade par är lämpade som föräldrar eller inte är en fråga som många ofta har starka åsikter om. Viktigt att poängtera är dock att forskare idag blir allt mer eniga om att det inte förekommer några större skillnader mellan barns psykologiska anpassningsförmåga i lesbiska familjer och den normativa heterosexuella familjen (Biblarz & Stacey 2010, s. 3, 10-12, 16-17; Bos & van Balen 2008, s. 222-223, 231-232; Malmquist, Möllerstrand, Wikström & Zetterqvist Nelson 2014, s. 120).
Metoder för lesbiska par att skaffa barn
I dagens samhälle råder det i de flesta fall en konsensus om att heterosexuella par förväntas vara fertila, sträva efter att få barn och har sällan några tankar på alternativa metoder än naturlig konception förrän de drabbas av infertilitetproblem (Jennings, Mellish, Tasker, Lamb & Golombok 2014, s. 206). Det är av uppenbara skäl inte lika lätt för ett samkönat par som för ett fertilt heterosexuellt par att få barn då de per definition inte kan reproducera sig genom sexuell kontakt med partnern (Bos, van Balen & van den Boom 2003, s. 2217). Att ha omslutande sex med en man var en valmöjlighet för att bli gravid men oftast ansågs inte detta som ett alternativ. De flesta samkönade par anser denna konceptionsmetod som ohälsosam för deras relation och att den inte respekterar parets identitet (Baetens & Brewaeys 2001, s. 513). Ett annat alternativ är adoption vilket dock försvåras av att få länder accepterar samkönade par som adoptivföräldrar (Parks 1998 se Baetens & Brewaeys 2001, s. 513). Lesbiska kvinnor har även som val att uppnå en graviditet genom privat insemination i hemmet med hjälp av en känd donator. Fördelen med denna konceptionsmetod är att den kan ske utan involvering av hälso- och sjukvård och där med upplevs ge en starkare känsla av autonomi samt intimitet inom det samkönade paret. En annan sida är att vissa lesbiska kvinnor föredrar att använda sig av en känd donator då de anser att det kommande barnet har en rätt att veta sitt genetiska ursprung. I vissa fall har även den kända donatorn en mer aktiv roll i barnets uppfostran och kompletterar föräldraskapet från den biologiska och sociala mamman med en papparoll (Baetens & Brewaeys 2001, s. 513-514).
Sedan 1 juli, 2005 har homosexuella kvinnor som är sambo, registrerade partners eller gifta fått samma möjlighet som heterosexuella par att insemineras med donerad sperma eller genom in vitro fertilisering (IVF) kunna få barn på svenska sjukhus. Sedan lagändringen gäller samma regler för samkönade kvinnopar angående att den kvinna som inte blir den biologiska mamman, utan medmamma, måste samtycka till den assisterade befruktningen på sin partner för att ingreppet ska utföras. Om paret är gifta eller registrerade partners, samt att medmamman är fysiskt närvarande under ingreppet på sin partner eller maka anses medmamman som förälder till barnet på samma sätt som pappan automatiskt anses vara just pappa i ett heterosexuellt gift par som får barn enligt kap. 6 i lagen om genetisk integritet m.m. (2006:351). Ett observandum är att denna lag kommer att justera ytterligare 1 april, 2016 och då även innefatta ensamstående
4
kvinnors rätt till assisterad befruktning. Sker insemination utanför Svensk sjukvård, exempelvis privat i hemmet eller i ett annat land hamnar paret utanför Svensk lagstiftning och medmamman har ingen juridisk rätt till föräldraskap utan behöver då genomgå en närståendeadoption av sin partners barn när barnet är fött, såvida det finns ett samtycke från den födande, detta enligt kap. 4 om adoption i föräldrabalken (1949:381). Händer något under adoptionsprocessen eller att den inte går igenom står således alla utan lagens skydd, exempelvis om medmamman avlider innan adoptionen är klar har barnet ingen arvsrätt från medmamman, enligt övergångsbestämmelser i lag om internationella rättsförhållanden rörande adoption (1971:796). Viktigt att poängtera är också att medmamman endast kan adoptera barnet om hon är gift med den biologiska mamman och denne ger sitt samtycke (SFS 1949:381).
PROBLEMFORMULERING
Barnmorskans kompetensområde berör en rad områden och färdigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa där både genus- och livscykelperspektiv ska beaktas. Alla barnmorskor är verksamma under gällande hälso- och sjukvårdslag vilket innebär att barnmorskans arbete ska utgå från alla människors rätt till jämlik, god och säker vård. Som stöd för att uppnå detta föreslår Socialstyrelsen en vision för att uppnå bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa på lika villkor för hela befolkningen vilket då också innefattar lesbiska kvinnors möjlighet att inneha god sexuell hälsa och uppfylla sina reproduktiva rättigheter. Sedan en lagändring 2005 har lesbiska par fått tillgång till assisterad befruktning genom svensk sjukvård. Detta innebär att barnmorskor i större utsträckning kommer i kontakt med samkönade par vilket i sig medför ett uppenbart behov att skapa goda förutsättningar tillmötesgå denna patientgrupp och erbjuda god vård utifrån deras individuella behov. Lesbiska har av uppenbara skäl inte samma möjligheter att nyttja sin reproduktiva förmåga då de inte kan uppnå en graviditet genom endast sexuell kontakt med sin partner.
Tidigare forskning visar på andra faktorer som kan hindra lesbiska kvinnor att reproducera sig i form av rädsla för att mötas av okunskap och dåligt bemötande från vårdpersonal. Vårdpersonal i sin tur påvisar en osäkerhet på grund av brist på utbildning och kunskap om HBTQ-personer vilket mynnar ut i en rädsla att göra fel i bemötandet. Förutom detta kan andra hinder, såsom begränsningar i lagen, utgöra juridiska hinder för lesbiska par som önskar få barn tillsammans. Forskningsläget idag riktar sig mest mot exempelvis samkönade pars relationer, upplevelser i samhället och föräldraskap men nästan ingen forskning riktar sig mot processen innan föräldraskapet och de tankar som lesbiska kvinnor ställs inför i beslutet att bli förälder eller inte.
SYFTE
5
METOD
Ansats
Då aktuell studie avser belysa människors subjektiva tankar kring ett specifikt ämne valdes en kvalitativ metod med humanvetenskaplig, induktiv ansats. Vilket författarna bedömt som väl motiverat i enlighet med Lundman & Hällgren-Graneheim (2012, s. 188) som menar att denna ansats till fördel används för att kunna uppnå en förutsättningslös analys av texter som baseras på människors berättelser av sina upplevelser och tankar kring exempelvis en speciell händelse eller frågeställning, vilket stämmer väl med studiens syfte. Olsson och Sörensen (2007, s. 63) menar att kvalitativ forskning ska ha ett förhållningssätt utan förutsättningar och utgå från ett holistiskt perspektiv med kontext från den sociala helhetsbilden som råder.
Deltagare och urval
Förfrågningar om att delta i studien skickades ut under perioden december 2014 till och med november 2015. Förfrågningarna skedde genom flera angreppssätt, dels tillfrågades vänner och bekanta som passade in i urvalskriterierna, antingen muntligt, personligen eller privat via sociala medier. Informanter letades även efter under den årliga Pride-festivalen samt genom upprepade öppna inlägg om studien på olika Facebook-sidor. Vidare användes snöbollsmetoden då de tillfrågade i sin tur tipsade om andra personer för studiens författare att kontakta. Enligt Browne (2005, s. 47-48) kan denna urvalsmetod med fördel användas för att hitta icke-normativa personer som annars kan vara svåra att nå. Inklutionskriterier för studien var att deltagarna skulle vara biologisk kvinna med sexuell attraktion till andra kvinnor, vara i fertil ålder och kunna göra sig väl förstådda på Svenska. Studiens författare valde att exkludera personer som var uttalat bi- heterosexuella, transpersoner för att avgränsa studiens syfte, samt exkluderades personer som hade barn eller var i processen att få barn för att öka möjligheten till ett bredare resultat. Även personer vars partner hade barn sedan tidigare exkluderades i studien. Sammanlagt hittades nio informanter varav två föll bort under datainsamlingsperioden då de av okänd anledning inte svarade vid försök att boka in en intervju. Totalt tackade sju deltagare ja där en intervju kunde bokades och genomfördes. Åldern på deltagarna varierade från 24 år till 28 år. Samtliga informanter befann sig i parrelationer, varav fyra av dem hade sambo. Fem av deltagarna hade varit tillsammans med sin partner i mer än två år medan två var i relativt nya relationer. Under intervjuernas genomförande studerade två på högskolenivå, en hade en universitetsexamen, en studerade annan eftergymnasial utbildning och tre förvärvsarbetade.
Datainsamling
Datainsamling skedde i form av ostrukturerade intervjuer med narrativa inslag, enligt Danielsson (2012, s. 165-167) kan metoden användas erhålla information om specifika händelser men i aktuell studie applicerades metoden för att ge möjlighet åt deltagarna att berätta om ett givet ämne utifrån sin subjektiva upplevelse. Vidare menar Danielsson (2012, s. 165-167) att forskarna kan använda sig av nedskrivna frågor som stöd för att beröra fler områden än de som deltagaren spontant berättar om. Denna typ av intervjuguide användes inte under datainsamlingen då studiens författare var väl förberedda och inlästa i ämnet och hade förberedda frågor i huvudet vid behov.
6
Vid intervjusituationerna började studiens författare med en förklaring till studien som sedan mynnade ut i frågan om vad informanten spontant hade för tankar kring att eventuellt bli förälder. Därefter fick informanten fritt spelrum att berätta om sina egna känslor, tankar och upplevelser. Studiens författare ställde följdfrågor såsom, “Hur menar du?”, “Vill du berätta mer om…?” för att få en djupare och mer nyanserad bild av det som sagts. Varje intervju spelades in och transkriberades efteråt ordagrant ner i textform. En pilotintervju genomfördes där båda studiens författare närvarade. Då kvaliteten bedömdes som god kom även denna intervju att inkluderas i analysen och resultatet. Eftersom studiens författare kompletterade varandra vid följdfrågor och samspelet fungerade väl valdes att fortsätta med detta under samtliga intervjuer, utom den sista då en av studiens författare inte hade möjlighet att närvara. Intervjuerna tog mellan 30-50 minuter.
Informanterna fick själva bestämma tid och plats för sin intervju. Fyra intervjuer utfördes hemma hos respektive informant, i ett fall ägde en intervju rum på informantens arbetsplats samt de två resterande hemma hos studiens författare. Gemensamt för samtliga intervjuer var att både plats och tidpunkt valdes med omsorg för att minska risken för störande moment samt för att deltagarna skulle känna sig trygga och kunna prata fritt utan risk för att bli avlyssnade av obehöriga (Olsson & Sörensen 2007, s. 81).
Dataanalys
Det insamlade datamaterialet som intervjuerna resulterade i analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren-Graneheim 2012, s. 187-201). Danielsson (2012, s.172) menar att analysen påbörjas redan vid transkriberingen då det insamlade materialet bearbetas automatiskt och lägger grunden för vidare förståelse för forskaren. Vid studier med kvalitativ karaktär strävar forskaren efter att röra sig växelvis mellan närhet och distans till det valda forskningsobjektet och blir därmed i större omfattning medskapare i forskningsprocessen (Lundman & Hällgren Graneheim 2012, s. 188). Studiens författare har efter transkribering åtskilliga gånger läst igenom det insamlade materialet både var för sig och tillsammans för att bilda sig en god uppfattning om materialets innehåll. Därefter plockades meningsbärande enheter fram ur den löpande texten varpå de kondenserades och kodades. Målet enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 189) vid kvalitativ innehållsanalys är att identifiera likheter och skillnader i datamaterialet för att då kunna beskriva textinnehållets variationer, vilka i praktiken utgjordes av de framtagna koderna. Flera av koderna liknade varandra och bildade tio underkategorier som sammanlänkades till sammanlagt fyra kategorier för att slutligen mynna ut i temat “Vägen till att vilja eller inte vilja bli
förälder kräver aktiva beslut”. Vidare menar Lundman och Hällgren Graneheim (2012,
s. 189) att varje datamaterial består av både ett manifest innehåll och ett latent budskap. Det manifesta innehållet utgör det textnära och uppenbara innehållet som uttrycks i en mer beskrivande nivå genom kategorier. Det latenta budskapet berör istället textens underliggande budskap, det som sägs mellan raderna, och beskrivs utifrån en mer tolkande nivå genom teman. I analysprocessen när datamaterialet bearbetas till kategorier och teman får varken texten som helhet eller det sammanhang i vilken studien utförs, försummas. Det är därför av vikt att forskaren är väl medveten om påverkande faktorer såsom deltagarnas ålder, kön, utbildning, religiös och kulturell
7
tillhörighet eller för studien andra betydelsefulla aspekter. I aktuell studie har författarna tagit detta i beaktande genom att ta hänsyn till den kontext varje deltagare befunnit sig i då denna är av stor betydelse för att förstå deras tankar. Detta utan att för den delen låta en påverkande faktor som exempelvis kulturell tillhörighet vara styrande i analysarbetets utformning av kategorier och tema. Ett annat viktigt perspektiv är att inte analysera delar av datamaterialet utan att se till dess kontext, det vill säga att en del av en text inte fullt förstås kan utan att även ta hänsyn till den text som kommer före och efter. Delar av en text kan alltså inte hur som helst plockas ur sitt sammanhang.
Tabell 1. Exempel på analysprocess.
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori Tema
… så fort som jag accepterade att jag var homosexuell och gick ut med det så ändrade jag mig liksom och då ville jag ha barn och tyckte att det var helt fantastiskt… #7 Acceptera sin sexuella läggning, komma ut, ville ha barn, kändes fantastiskt Acceptera läggning, komma ut ger positiva känslor angående barn Acceptans för att kunna gå vidare Mental bearbetning Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut
Förförståelse
Förförståelse är det begrepp som beskriver forskarens bild av den företeelse som studeras. Begreppet inbegriper teoretiskt kunskap, tidigare erfarenheter samt både egna värderingar och fördomar. Det råder delade meningar hur forskaren bör använda sin förförståelse genom forskningsarbetet. En aspekt är att den egna förförståelsen medvetet ska läggas åt sidan för att undvika styrning av resultatet. Nackdelarna med detta förhållningssätt är risken att budskap som grundar sig på igenkännande inte uppmärksammas och därmed går förlorade. Något mer som talar emot detta paradigm är det faktum att de aspekter som i stor mån influerar våra tolkningar oftast sker omedvetet vilket per definition innebär att det inte kan läggas åt sidan. Som kontrast kan istället forskaren utnyttja sin förförståelse för att på så vis skapa ytterligare potential att detektera kunskap och skapa en djupare förståelse (Lundman & Hällgren Granheheim 2012, s. 196-197). I aktuell studie har författarna valt det senare förhållningssättet men bibehållit en medvetenhet så att den egna förförståelsen inte projicerats på informanternas berättande eller styrde analysarbetet.
Etiska överväganden
I enlighet med Högskolan i Borås riktlinjer (Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2015, s. 2) har ingen etikprövning ansökts av Regionala etikprövningsnämnden då detta inte är ett krav vid empiriska studier på magisternivå. Etiska aspekter har dock beaktats i enlighet med Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Samtliga deltagare fick i förväg ett mail innehållande information angående studiens syfte, dess risker och fördelar, utvald datainsamlingsmetod samt att intervjun
8
skulle spelas in, att deltagande är helt frivillig samt att deras medverkan när som helst kunde avbrytas oavsett bakomliggande orsak. Informationsbrevet innehöll utöver detta även information om studiens författare, handledare och tillhörande institution (se Bilaga 1). Innan utförandet av varje intervju upprepades dessa detaljer muntligt för att kunna försäkra informerat samtycket från varje deltagare. Varje enskilt samtycke dokumenterades sedan i form av ett samtyckesformulär (se Bilaga 2). Utifrån Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association (WMA) 2015) har även hänsyn tagits för att skydda informanternas integritet. Samtliga deltagare fick därför information om att deras identitet kommer skyddas genom föreliggande tystnadsplikt samt avidentifiering av intervjuerna och att det material som deras berättelser skapar under hela arbetet kommer förbli konfidentiellt.
RESULTAT
Tabell 2. Resultatets underkategorier, kategorier samt tema.
Underkategorier Kategorier Tema
Att skydda sig själv Mental bearbetning ses som en inre process
Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver
aktiva beslut Acceptans krävs för att kunna
gå vidare
Barnönskan kan fungera som inre kraft
Farhågor kan förhindra Motstånd kan ge känslor av maktlöshet Upplevelse av fråntagande
eller avsägande av autonomi Konfronteras med partnerns
önskan
Samspel i relationer ger övertygelse Vikten av att uppleva stöd
Föräldrarollen gör föräldraskapet
Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut
I resultatet framträdde temat “Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver
aktiva beslut”. Deltagarna i studien gav alla uttryck för att det inte är möjligt att bli
gravida och få barn spontant eftersom de endast hade samkönat sexualliv. Kvinnorna upplevde att de om och om igen behövde vara aktiva i både val och handling angående att bli förälder, där deras beslut behöver vara resolut. Det framgick till exempel genom att kvinnorna beskrev en viss besvikelse och frustration över att de inte kan få en familj på egen hand. Detta medförde att de inte hade något annat val än att få någon form av hjälp utifrån oavsett om detta sker genom institutionell sjukvård eller en privat/känd donator. Det fanns också en saklighet i förhållande till att det krävs aktiva beslut och handlingar för att få barn, vilket visade sig genom ett uttryck för acceptans av situationen. De kunde inte förändra det faktum att yttre hjälp krävs för konception men önskningar fanns om att det skulle kunna bli enklare att bli gravida och få barn med forskningens framsteg i framtiden.
9
Mental bearbetning ses som en inre process
Mental bearbetning ses som en inre process och innefattar de olika elementen kvinnorna lutar sig mot i sitt beslutsfattande kring ett eventuellt föräldraskap. Både positiva och negativa aspekter sätts i relation till varandra i en process av inre dialog där faktorer som hindrade eller främjade den inre processen gavs utrymme genom självreflektion där föreställningen om att vara förälder till ett barn både kunde vara skrämmande och lockande. Ett kommande föräldraskap innebar för deltagarna att de behövde vara på det klara med vad de önskade och ville och att detta sågs som en lång process. Föreställningen om hur långt de kommit i respektive process var högst individuell och kategorin sammanfattar vägen från att inte vilja ha barn till en faktisk barnlängtan i underkategorierna. “Att skydda sig själv” visar på olika sätt att undvika valet om att bli förälder samt undvikande av den egna inre diskussionen av dito ämne som oftast sågs som en inre omognad än en faktisk ovilja till att ha barn. Underkategorin “Acceptans
krävs för att kunna gå vidare” tar upp vikten i att kvinnorna i första hand behövde
acceptera sin sexuella läggning och de följder det medfört i möjligheterna som fanns för att kunna bilda en familj. Utan att till fullo acceptera sig själv och leva sitt liv fullt ut kunde tankar på barn inte förekomma. I underkategorin “Barnönskan kan fungera som
inre kraft” framkommer kvinnornas tankar om det som gjorde att de önskade få barn. Att skydda sig själv
Kvinnorna gav uttryck för ett behov av att skydda sig själv, de kunde använda sig av försvarsmekanismer för att fördröja den inre processen angående barntankar eller för att inte behöva bli besvikna vid ett eventuellt misslyckande i att få barn. Tankar på fortplantning var mycket avlägset eller svårt att ta till sig vilket innebar att de utvecklat olika strategier att undvika att ta itu med egna känslor och samtal rörande egna barn. Att personer utanför parrelationen frågade eller gav hintar om att det kanske var dags att få barn kunde vara hindrande för den egna inre processen där tankar på barn då blockerades av ett slags trots. Ett sätt att fördröja eller avväpna yttre påverkningar till att få barn var att det helt enkelt var lättare att demonstrativt säga att de inte ville ha barn, då kunde kvinnorna i lugn och ro genomgå den processen utan att behöva förklara vidare. Att utåt uttrycka en stark ovilja gentemot barn kunde både kännas lite häftigt genom att anspela på en så pass kontroversiell attityd samtidigt som det var ett sätt att slippa ta tag i sina egna bakomliggande tankar till varför barnfrågan inte riktigt passade ihop med självbilden av att vara lesbisk,
“ ... innerst inne om jag tänker efter är väl att det har väl varit lite coolt att säga att jag inte vill ha barn och vart lite hård utåt… Egentligen gillar jag inte att prata så mycket känslor och sånt och då är det ett lätt sätt att avbryta situationen.” (Intervju 2)
Att skapa en inre negativ bild om barn visade på att de inte kände sig redo att själva reflektera över barnfrågan. Detta visade sig i form av en slags känslomässig omognad genom att inta en ovilja mot att aktivt tänka på att bilda familj med sin partner. Det var lättare att skjuta ifrån sig tankar och känslor än att konfronteras med dem. Det fanns också en rädsla över att föra vidare negativa upplevelser som fanns i barndomen på eventuellt kommande barn.
10
“Jag är rädd att både jag och barnet kommer ha det jobbigt… Jag tror det har vart det som är grejen i grund och botten, men sen så har jag bara liksom spelat ut på att, näe jag vill inte ha barn... inte velat ta den diskussionen med mej själv.” (Intervju 5)
De som uttryckte att de tidigare inte velat ha barn kunde dra kopplingar med att inte ha accepterat sin egen sexuella läggning, vilket gavs uttryck genom valet att inte berätta om sin sexuella läggning för vissa släktingar eftersom det bland dem inte ansågs accepterat med homosexualitet. Detta var ett slags försvar mot att slippa behöva förklara eller handskas med negativa åsikter eller tankar från släktingarnas sida och genom att hålla sin sexuella läggning för sig själv och endast välja ut de som var stöttande kunde informanterna skydda sig själva och sin inre process kring tankar om ett eventuellt framtida föräldraskap. Kvinnorna menade att beslutet om att vilja ha barn eller inte var en inre process som utomstående (förutom partnern) inte hade något med att göra.
Acceptans krävs för att kunna gå vidare
Det framkom att tankar på barn fick stå tillbaka av olika anledningar. Den mest grundläggande anledningen till att inte ens våga tänka på barn var att de inte hade kommit till full acceptans av sig själva. Även om kvinnorna till fullo erkände sin sexualitet fanns ett starkt uttryck om att processen med att komma ut som homosexuell hade påverkat deras person in i grunden. Det hade handlat om överlevnad där alla tankar på fortplantning lagts åt sidan och många hade ifrågasatt sin egen möjlighet att alls kunna bli förälder. Det fanns också djupa tvivel inom dem själva om det ens var önskvärt att bli förälder som lesbisk, de fick arbeta både med sina egna fördomar och fördomar de upplevde att samhället hade om dem. Denna process varade under en kortare period, eller så var den inte riktigt avslutad, gemensamt var att de inte kunde gå vidare med barntankarna förrän de förlikat sig med sin sexuella läggning och hittat ett sätt att vara sig själv.
… så fort som jag accepterade att jag var homosexuell och gick ut med det så ändrade jag mig liksom och då ville jag ha barn och tyckte att det var helt fantastiskt… (Intervju
7)
Kvinnorna beskrev hur accepterandet av sin egna sexuella läggning var en viktig del för att först då kunna gå vidare och fundera över om det fanns en vilja eller ej för att bilda familj. De förklarade också hur de var tvungna att komma över det faktum att ett barn inte kunde skapas spontant inom den homosexuella relationen utan att intervention utifrån behövdes. Genom att försona sig med de rådande omständigheterna istället för att se de olika behandlingsalternativen som hinder gavs möjlighet för den egna önskan att få mer utrymme i beslutet. Kvinnorna förklarade sin rädsla för att de själva eller eventuella barn skulle utsättas för fördomar. Genom att förlika sig med sin rädsla och istället fokusera på något positiv som att ha sin framtida familj som målbild eller att det finns möjligheter för homosexuella att kunna bilda en familj undveks detta förbli ett hinder.
“... jag är lite såndär att ser man problem så skapar man problem å om man istället försöker öppna upp så tycker jag i alla fall att det blir lättare”. (Intervju 3)
11
”... får inte se det [den sexuella läggningen] som nån begränsning liksom. Det är väl lika mycket möjligheter bara att det är en mer omständlig väg… har inte påverkat mig alls i de beslutet eller i den önskan.” (Intervju 4)
Det var också viktigt att ha hunnit uppleva livet, rest och ägnat sig åt självförverkligande innan barn kom in i bilden eftersom när barnet väl kom så skulle allt fokus hamna på den nya individen och familjen. Barntankar kunde ligga långt fram i tiden medan andra kommit längre i sin process och började överväga om det var dags då det inte längre fanns något som hindrade. Att få barn var ett naturligt steg i att befästa relationen med partnern.
“Vi bor ihop och gör allt ihop å då kommer man väl till en insikt att vi har bra ekonomi, vi bor bra, klarar oss bra, varför inte… säkerheten finns ju…” (Intervju 2)
Barnönskan kan fungera som inre kraft
Kvinnorna förklarade att det hade funnits en i stort sett konstant inre önskan eller ett naturligt driv att vilja få barn. Många beskrev viljan att bära ett barn och känna hur livet växte inom sig som ett stort incitament. Även de kvinnor som kände sig osäkra på om de själva ville vara gravida uttryckte att det skulle vara en häpnadsväckande upplevelse att få se sin partner i väntans tider genom att följa tiden när magen växer och efter födelsen se barnet utvecklas. Känslan att ha varit med och skapat ett nytt liv var ett kraftfullt driv vilket många gånger var den faktor som i slutändan övervann andra rädslor, funderingar eller orosmoment. Kvinnorna diskuterade även rådande samhällsnormers inverkan i längtan efter barn. De menade på att den existerande sociala normens förväntningar på att olikkönade par ska bilda familj även till viss del innefattar samkönade par om än dock inte lika stark.
“... om de är just alltså strukturerna att man är inlärd i de eller om de är en, en faktisk längtan. Men vem smälter inte när man ser ett litet spädbarn liksom… men de är svårt att sätta fingret på om de är jag eller om de är samhället. Om de är nåt man bara ska göra… Plugga, jobb, barn, hus, volvo.” (Intervju 4)
Kvinnorna resonerade kring att en del av barnönskan kom från deras erfarenheter av familjelivet som barn där de hade fått med sig en positiv familjebild som de själva ville skapa möjligheten att föra vidare till sin egen familj. En önskan om att bli förälder hade inkorporerats som en del i deras personlighet som till exempel kunde utspela sig i situationer och sammanhang genom att exempelvid vara den som tog på sig “mammarollen” och såg till att andra skötte sig och hade det bra. En annan aspekt var där möten med andras barn var något som fick igång funderingar kring den egna barnönskan. Det kunde också vara insikten att en möjlig väg att få barn var att kunna bära sin partners befruktade ägg som på riktigt fick igång tankar om det fanns en egen barnönskan eller inte.
Motstånd kan ge känslor av maktlöshet
När det blir för starkt eller för stort motstånd ger det en känsla av maktlöshet, vilket genomsyrar denna kategori. Känslor av maktlöshet kunde komma av faktorer som deltagarna själva inte kunde påverka och därmed ledde till frustration över sin egen situation. Föreställningar om att samkönade par inte skulle bli accepterade som föräldrar
12
av andra föräldrar eller av samhället i stort var hämmande i tankar om att bilda familj. Tankar på barn hindrades också av upplevelser av myndighetskontroll där deltagarna kände sig mindre värda och oönskade som människor då de för att få hjälp med assisterad befruktning upplevde sig granskade på ett integritetskränkande sätt som inte fertila olikkönade par behövde. “Farhågor kan förhindra” visar på olika hinder där kvinnorna uttryckt oro över både små och stora saker som begränsar barntankarna på olika sätt. I underkategorin “Upplevelse av fråntagande eller avsägande av autonomi” förklarar kvinnorna problem som myndigheter eller lagar vilka hindrade eller fördröjde processen att kunna få barn.
Farhågor kan förhindra
Kvinnorna nämnde flera olika typer av farhågor som hindrade dem i sina barntankar. De menade att aktuella och svåra politiska lägen mellan olika länder fick dem att tvivla på mänskligheten och ville därför inte sätta nya barn till världen. Miljöförstöringar eller kemiska ämnen i kroppen som kunde minska fertiliteten kunde vara källa till oro. Även upplevda krav på att få barn från samhällets eller de egna föräldrarnas sida fanns som hinder och det fanns en rädsla över att inte kunna eller vilja tillmötesgå dessa krav. Det fanns även ett uttryck av erfarenhet om bristfällig kunskap bland vårdpersonal angående homosexualitet, vilket i förlängningen pekade mot en slags misstro mot att kunna få bra hjälp. Det fanns också uttryck för rädsla angående att det var svårt att acceptera livet som det var och oroade sig mycket över vad andra skulle tänka och tycka om hon fick barn med en kvinna.
“Det är så många olika processer, först ska man acceptera att man är som man är och sen så ska man… acceptera alla, hela situationen. Det är det som är svårast.” (Intervju
5)
Det fanns också rädsla i form av okunskap där oro över ärftlighet av åkommor i samband med tråkiga händelser under den egna mammans graviditeter avskräckte från att själv vilja vara gravid.
Upplevelse av fråntagande eller avsägande av autonomi
Kvinnornas tankar gestaltade sig i en känsla av motstånd från gällande reglemente. Då de ansåg att de enbart på grund av sin sexuella läggning ställdes större krav och därav behövde överkompensera och bevisa att de skulle bli bra föräldrar för att godkännas under utredningsprocessen som idag är obligatorisk inom hälso- och sjukvård. Tanken att behöva värderades om huruvida de skulle bli bra föräldrar eller inte och få “tillåtelse” till hjälp med graviditet eller adoption ledde till känsla av kränkthet och omyndigförklarande. Kvinnorna hade inte själva valt sin sexualitet och ville därmed inte att någon skulle sitta och bestämma över deras reproduktion som om de vore mindre värda på grund av att de älskade någon av samma kön.
“... det som är lite bittert, att det är så jävla enkelt för dom [heterosexuella par] men jag ska behöva gå och prata med nån för att se om jag är lämplig…” (Intervju 2)
Funderingar över att åka till Danmark för insemination eller ställa sig i lång kö i Sverige för dito process var centrala hos kvinnorna där de flesta kände sig trygga med och ville vara under Svensk lagstiftning. De uttryckte dock en vanmakt över de långa
13
väntetiderna i Sverige och att kraven för att få hjälp kändes alldeles för höga och ouppnåeliga där efterfrågan om kortare och enklare processer var central. Önskan uttrycktes om att kunna “normalisera” processen genom att kunna inseminera på hemmaplan, exempelvis med hjälp av menskopp. Det fanns också en allmän önskan om att kunna efterlikna heterosexuella pars befruktning genom att byta befruktade ägg med varandra, vilket kunde symbolisera att “göra partnern gravid”. Detta då de upplevde det som viktigt att båda skulle känna sig lika delaktiga och det fanns därför en längtan efter att detta skulle kunna utföras i Sverige då en resa utomlands skulle innebära stora kostnader.
“ ... det är det enda sättet som förenar oss egentligen, om jag bär hennes ägg, precis som när mannen gör kvinnan gravid, så det blir liksom en enhetlig grej…” (Intervju 1)
I denna tanke att vilja efterlikna den heteronormativa självklarheten för att kunna få barn fanns också en dröm om att i framtiden kunna få barn utan att blanda in någon donator i processen, alltså kunna sammanblanda två ägg och få ett biologiskt gemensamt barn, två kvinnor emellan. Kvinnornas tankar mynnade ut i en slags frustration över att inte kunna få barn lika lätt som fertila heterosexuella par och önskade att det kunde vara enklare att få barn. En graviditet kunde inte bara “råka” hända som för heterosexuella vilket gjorde att beslutet att välja barn var ålagt kvinnorna. Flera ville inte behöva ställas inför detta aktiva beslut utan önskade att slumpen eller ödet kunde avgöra om de skulle bli föräldrar eller inte.
“Det kan jag bli lite frustrerad på, ja kommer inte kunna skylla på att ja råkade åka till Danmark å inseminera mig, typ.” (Intervju 2)
Kvinnorna vittnade om att det krävdes viss planering i livet för att kunna tänka på barn. Det tycktes lättare att prata runt de fysiska faktorerna såsom ekonomi, boendesituation och partner istället för att prata om egna känslor och tankar kring eventuella egna barn. Kvinnorna menade att flera faktorer behövdes för att de ens skulle kunna överväga barn, de nämnde bland annat att det var viktigt med ett seriöst förhållande, att de skulle bott ihop ett tag, hade bra arbeten och en stabil ekonomi, tillräckligt stort boende för ett barn att få plats i. Kvinnorna uttryckte hur de upplevde att många av dessa faktorer inte var något de hade kontroll över, utan var ofrånkomliga krav som de var tvungna att uppnå för att godkännas i den obligatoriska utredningsprocessen inom hälso- och sjukvården.
Samspel i relationer ger övertygelse
Samspel i relationer ger näring åt den inre processen i att kunna tänka sig att få barn i framtiden. Denna kategori avspeglar hur viktigt det var för kvinnorna med relationer, både till den egna partnern såväl som till vänner, familj och andra personer i sin närhet. Samspelet i olika relationer var centralt i hur de förhöll sig i barnafrågan där påverkan från partner såväl som föreställningar om påtryckningar och fördomar från såväl samhälle och familj hade stor inverkan på hur den inre processen hanterades. Den genomgående tråden var att partnerns övertygelse om att vilja ha barn underlättade för den egna föreställningen om att se sig själv som förälder. Det var viktigt att känna mycket stöd från omgivningen, då särskilt från partnern. I vissa fall skulle partnern på sikt kunna vara ett hinder för den egna barnlängtan och då skulle tanken på ett liv utan barn vara ohållbart. Möjligheten att prata med andra samkönade par som varit i samma
14
situation men nu hade barn var en önskan som kunde nära en underliggande barnönskan där olika exempel på föräldraroller och familjekonstellationer kunde ge en fingervisning om hur livet som samkönat par i en familj kunde se ut och fungera. Underkategorin “Konfronteras med partnerns önskan” står för valet mellan partner eller barn, vilket i vissa fall ställdes som ultimatum. “Vikten av att uppleva stöd” visade olika sätt att finna stöd och trygghet för kvinnorna. Hur de förhöll sig till den eventuella framtida föräldrarollen eller föräldraskapet framkom i “Föräldrarollen gör föräldraskapet”.
Konfronteras med partnerns önskan
I denna underkategori framkom att många av kvinnorna hade tankar om att de i framtiden eventuellt skulle kunna komma att känna sig tvingade att välja mellan partner och barn om partnern inte önskade samma sak som de själva. Det avgörande valet innebar att själv vara på det klara med att exempelvis vilja ha barn och därefter invänta att partnern ville detsamma eller gå skilda vägar för att hitta en partner att få barn ihop med. Motsatsen fanns också där upplevelsen av partnerns starka barnönskan innebar att den egna mognaden behövde skyndas på för att möta partnern i detta då viljan att stanna kvar i relationen var starkare än tanken att inte vilja ha barn. Det kunde också innebära att på sikt behöva rationalisera fram en alternativ livsstil utan barn då relationen var viktigare än barn i de fall där partnern inte var intresserad av barnfrågan.
“Sen så skulle inte det vara hela världen för mig om det inte gick eller om [partnern] inte vill liksom… skulle kunna nöja mig med att träffa andras barn väldigt ofta... Men, om bara jag skulle välja skulle jag välja att skaffa barn… …” (Intervju 7)
Det fanns även exempel där kvinnornas partner hade relativt stark barnönskan men de själva inte var redo men i sitt eget tvivel blev påverkade mot att faktiskt kunna föreställa sig ett eget barn tillsammans med partnern i framtiden. De kunde i förlängningen inte missunna partnern att få barn i framtiden och var därför mer benägna att anpassa sig till sin partners önskan.
Vikten av att uppleva stöd
Kvinnorna berättade hur olika former av stöd hjälpte dem att känna trygghet i sin inre process. De beskrev hur stöd från familjemedlemmar i form av att deras sexuella läggning accepterats och inte ansågs spela någon betydelsefull roll i deras förmåga att kunna vara bra föräldrar gav dem trygghet. En viktig aspekt i upplevelsen av stöd var att den kunde uppnås genom att prata med andra homosexuella vänner som stod inför samma förutsättningar som de själva eller genom att prata med homosexuella par som redan har barn vilket gav hopp och därmed påvisade att bilda familj var fullt möjligt. Kvinnorna betonade hur deras partner hjälpte dem att känna trygghet genom att partnern var välinformerad och att de genom sin partner kunde få svar på många av sina funderingar. Partnern kunde även genom att inneha ett positivt synsätt lindra kvinnornas tveksamhet och oro. Trygghet i det svenska samhällets fördomsfrihet kunde ge känsla av stöd. De kunde också känna sig stärkta av det faktum att de i och med sin sexuella läggning kunde ställas inför olika former av fördomar och måste genomgå diverse olika processer för att kunna skapa en familj där villigheten att ställas inför dessa prövningar förstärkte övertygelsen i sin föreställning av att få barn i framtiden.
15
“... hon pratar så till mig som att… jag bara ska slappna av. Det låter så enkelt, så jag tror det är mycket det som har påverkat mig i en positiv riktning att hon är trygg… Då blir jag tryggare också”. (Intervju 5)
Vidare framkom föreställningar om hur det fanns en ömsesidigt positiv påverkan inom parrelationen. De kvinnor som från början kände sig osäkra eller oro inför att skaffa barn upplevde att de genom samtal med sin partner som själva hade en större övertygelse eller önskan att bilda familj resulterade i att de själva började ifrågasätta sitt tvivel och kände sig mer mottagliga inför tanken.
“Men ja visste ju att hon [partnern] ville ha barn. Det har nog gjort också jag känner mer å mer att… ja kanske också vill ha det. Vi skulle bli bra föräldrar de vet ja”.
(Intervju 5)
Föräldrarollen gör föräldraskapet
Kvinnorna tog upp olika tankar och funderingar kring ett kommande föräldraskap samt hur detta skulle se ut eller kännas beroende på vilket sätt de valde att skapa en familj. Kvinnorna beskrev att föräldraskapet kanske inte skulle kännas lika självklart för den i paret som inte var den biologiska föräldern, vilket var tankar som fanns både hos den tilltänkta biologiska såväl som sociala mamman.
”... de kan bli jobbigt för den personen som inte föder barn för att ja menar om ja föder ett barn så får vi förmodligen automatiskt ett starkare band till varandra… ” (Intervju
7)
Det framkom att föräldraskapet innebar mycket mer än att ha gemensamma gener och att en positiv idébild om att samkönade föräldrar kunde vara mer förberedda inför ett föräldraskap jämfört med ett heterosexuellt par som inte behövt gå igenom samma långa väg för att få barn. Detta resulterade i en föreställning att det kunde vara mer kärleksfullt i en familj med samkönade föräldrar då de fått kämpa extra för att uppnå sin familj.
”... de får vara värt de, för ja tror att oavsett så… men i slutändan är man ju ändå bara en förälder, tar ju hand om ett barn även om man inte, de inte är ens biologiska. Å dethär är ju så mycket mer än bara kött å blod liksom, relationer, de e ju så mycket mer som spelar in.” (Intervju 3)
Kvinnorna berättade om hur det på olika sätt uppkom påtalade såväl som tysta kompromisser inom parrelationen. Det kunde röra sig om vem som skulle bära ett eventuellt framtida barn eller vem som inte kunde tänka sig att vara gravid eller hur de samtalat om föräldraroller och föräldraskap. De förklarade hur partnern kunde uttrycka det som viktigt för henne att vara biologisk förälder men på grund av medicinska skäl inte kunde vara gravid. För någon i parrelationen fanns ett uttryck om att det inte var lika viktigt att vara biologisk förälder och hade därför inget förbehåll gentemot att eventuellt bära partnerns befruktade ägg. Det fanns ofta inom parrelationerna en tyst överenskommelse om vem som skulle vara den som bar ett eventuellt framtida barn då exempelvis partnern identifierade sig mer åt det androgyna hållet och därför inte kunnat se sig själv vara gravid.
16
“Nä, de skulle va ja… Hon ser sig själv mer som en androgyn person… ja vet ju att hon aldrig tänkt tanken att hon skulle vilja bära barn.” (Intervju 6)
Det var olika viktigt för kvinnorna att veta identiteten på en eventuell framtida donator där de flesta var benägna att anpassa sig och sin föreställning om eventuellt kommande föräldraskap utefter partnerns önskemål. Även om donatorns identitet var olika viktig var rollen som donatorn spelade ofta förutbestämd i kvinnornas tankar. En spermiedonator var, oavsett om den var känd eller okänd, bara ett utomstående verktyg för att kunna skapa en familj. Donatorn skulle alltså inte vara någon fadersfigur eller inneha något föräldraskap. Trots detta kunde en viss underliggande ambivalens observeras inför donatorns betydelse vilket då även kunde spela in och påverka tankarna kring sin egen föräldraroll.
“Hon har ju barn med någon annan… Det finns ju en pappa nånstans… Fast jag börjar vänja mig mer och mer med tanken på att… om jag uppfostrar det barnet blir jag förälder till det barnet.” (Intervju 5)
Det kunde även finnas en underliggande oro över att de egna tankarna kring rollerna som förälder i förhållande till donatorns roll inte skulle stämma överens med barnets. Även om kvinnorna var på det klara över att de var föräldrar så kunde de inte kontrollera eller veta hur de framtida barnen skulle se på donatorn. Viss oro över att den egna föräldrarollen inte skulle räcka till och att donatorn skulle anses vara en “pappa” fanns. Många utgick från en outtalad heteronormativ rollbesättning i familjekonstellationen där en förälder skulle inta “mammarollen” och den andra “papparollen” där olika aktiviteter ansågs manliga respektive kvinnliga. Dock rationaliserade kvinnorna om att en eventuell “papparoll” kunde uppfyllas av såväl dem själva som av manliga släktmedlemmar eller vänner.
“Sen så vet jag att jag hade kunnat bli den bästa som “farsan” också… Om man ska säga den rollen… För att jag själv har aldrig lekt med… [tjejsaker].” (Intervju 5)
Kvinnorna utgick mestadels utifrån den normativa kärnfamiljen innehållande två föräldrar och barn, i sina tankar i hur en familj ska se ut. Det fanns dock även funderingar som exploaterade andra alternativa familjekonstellationer som till exempel hur många vuxna människor en familj faktiskt kan innehålla och hur ansvarsfördelningen i så fall ska se ut dem emellan. Anledningen bakom dessa tankar var att det skulle finnas många fördelar med att vara fler än två som kunde samarbeta för att ta hand om barnet/barnen. I slutändan förelåg dock svårigheter att sammanställa helt hur en större familjekonstellation skulle fungera i praktiken eller hur ansvaret skulle fördelas mellan de biologiska och/eller juridiska föräldrarna samt de andra medföräldrarna. Denna osäkerhet resulterade i att dessa tankar negligerades för att istället återgå till sina initiala tankar kring kärnfamiljen.
“Ehm men ja har också tänkt och övervägt om man skulle va såhära större konstellationer än två… Ja tänker att de skulle va en… jättestor fördel om de e många, många som bryr sig om barnet… Men ja har svårt att att tänka mig, praktiskt hur de....
17
de känns supermeckigt att bara tanken på de. A. Nä, så nu har ja övergått mer till att ja tänker att två är bra”. (Intervju 6)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Studiens syfte var att belysa lesbiska kvinnors tankar om att vilja eller inte vilja bli
förälder. Därför valdes en kvalitativ ansats då denna med sitt ursprung i den
humanvetenskapliga traditionen har till avsikt att få en djupare förståelse för den subjektiva upplevelsen kring den företeelse som studeras (Henricson & Billhult 202, s. 130). Inklutions- och exklutionskriterier valdes för att specificera och eventuellt bredda studiens urval. Genom att välja biologiska kvinnor som ännu inte var föräldrar eller levde med barn på något sätt fanns det möjlighet att nå kvinnor som eventuellt inte ville ha barn. Vid kvalitativ forskningsmetodik kan det dock ses som en svaghet då forskaren ses som en medskapare till analysmaterialet vilket medför en viss föreliggande risk att forskaren omedvetet styr både datainsamlingen och sedan analysprocessen utifrån sin förförståelse. Resultatet kan alltså inte ses vara helt oberoende studiens författare (Lundman & Hällgren Graneheim 2012, s. 196-197, 199). Inom kvalitativ forskning används orden giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och delaktighet för att beskriva studieresultatets trovärdighet. Giltighet ämnar till att beskriva hur sant och riktigt resultatet är (Lundman & Hällgren Graneheim, s. 197-199). Något som styrker giltigheten i aktuell studie är att författarna anser att koder, underkategorier, kategorier och temat stämmer överens och harmonierar med textens innehåll samt att dess benämningar är passande. Detta förstärks även av de utvalda citat som finns i resultatet och där med ger prov på delar av datamaterialet. Dessutom kan tolkningen av texten ses som trovärdig då det under analysarbetet varit datamaterialets innehåll som varit ledande och inte författarnas förförståelse. I föreliggande studie har författarnas förförståelse diskuterats och beaktats genom hela arbetsprocessen för att upprätthålla ett flexibelt och följsamt förhållningssätt gentemot informanterna och deras skildringar och låtit datamaterialets textinnehåll leda vägen. Författarna har medvetandegjort sin förförståelse genom att sinsemellan prata om den inför varje intervju där exempelvis antagandet om att lesbiska kvinnor ser det som svårt och jobbigt att skaffa barn kommit fram. Denna förförståelse har genom samtalet mellan författarna bearbetats och lagts åt sidan under intervjuerna där författarna gjort sitt bästa för att endast vara öppna och ärligt nyfikna på varje informants berättelse för att inte inverka på materialet.
Som datainsamlingsmetod valdes enskilda intervjuer. En fördel med intervjuer är att det ger forskaren möjlighet att på relativt kort tid inhämta upplevelser från flera personer samt att den som datainsamlingsmetod är mycket användbar inom flera olika forskningsområden. En svaghet med intervjuer är dock att den kan vara begränsande i den mening att det inte kan tas förgivet att människor lever som de lär. En annan nackdel är att eventuella missförstånd och därmed feltolkningar kan uppstå om forskaren obetänksamt antar sig förstå vad informanten menar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 53). För att minska risken för feltolkningar i aktuell studie har författarna
18
använt frågor som: “vill du beskriva…?”, “hur menar du…?” när osäkerhet kring datamaterialet uppstått vilket stärker studiens giltighet. En stor anledning till att enskilda intervjuer valdes i den rådande studien är att den företeelse som syftades att undersökas för deltagarna kunde upplevas som mycket känslig och där med vara ett ämne som inte önskas diskuteras tillsammans med andra personer. Enskilda intervjuer förmodades därför ge informanterna en större känsla av anonymitet och sekretess (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 53) vilket författarna i studien ansåg essentiell för att deltagarna skulle känna sig trygga nog att berätta om sina upplevelser med öppenhet.
Tillförlitlighet innebär att forskaren under analysarbetet hela tiden går tillbaka och kontrollerar sina ställningstaganden och bekräftar att dessa verkligen utgår utifrån datamaterialets innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim, s. 198). Det som stärker tillförlitligheten i befintlig studie är att bägge författare närvarande vid samtliga intervjuer förutom den sista varvid den närvarande författaren hade samlat på sig tillräcklig erfarenhet från de tidigare intervjuerana för att medföra en viss vana och självförtroende. Andra aspekter som stärker tillförlitligheten i studien är att båda författarna har läst igenom samtliga intervjuer samt utfört mycket av analysarbetet tillsammans. Analysprocessens alla steg har letts av både reflektion och diskussion kring möjliga tolkningsmöjligheter för att få ett datamaterialstroget resultat. Det skulle kunna ses som en svaghet att ingen intervjuguide eller annan form av mall användes vilket medför att deltagarna troligvis fått olika uppföljningsfrågor (Lundman & Hällgren Graneheim 2012, s. 198). Både Eriksson -Zetterquist och Ahrne (2015, s. 38) samt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 198) menar istället att ett friare samspel mellan forskarnas kompletterande frågeställningar under intervjuernas gång som anpassades utefter varje informants individuella berättelse lyfter resultatet i och med att datamaterialet blir mer dimensionerat så fler nyanser och varianter kan utläsas. En annan viktig aspekt att beakta är det faktum att vårt nummerära överläge lett till att informanterna kunde hämmas i sin öppenhet. Författarna har i aktuell studie inte kunnat se någon skillnad i materialet intervjuerna emellan, då det varit omfattande, likvärdigt och väl svarat an mot syftet. Samt att de sex första intervjuerna gjordes av författarna tillsammans vilket innebar att en vana i intervjuteknik byggts upp och applicerades på liknande sätt under den sista intervjun. Det numerära övertaget från författarnas sida tros inte heller ha påverkat informanternas öppenhet då de var välinformerade om att de kunde avbryta intervjun eller välja att endast den ena författaren skulle närvara närhelst de ville, utan att förklara sig. Det faktum att författarna var kända av fyra av informanterna sedan innan intervjuerna ägde rum anses inte heller ha begränsat datainnehållet då materialet varit lika omfattande från alla intervjuer. Det kan tvärtemot även argumenteras att denna bekantskap medförde en viss trygghet hos informanterna vilket befrämjade deras öppenhet samt vilja att dela med sig av sin upplevelse, vilket bekräftas i författarnas upplevelse av informanternas öppenhet och tillmötesgående sätt berätta om sina tankar och upplevelser.
Då författarnas första försök att hitta deltagare genom att lägga ut information på öppna sociala medier och platser där personer som passade in på inklutionskriterierna kunde befinna sig, inte gav något vidare resultat, blev andra metoder nödvändiga vilket resulterade i snöbollsmetoden (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 40-41). Snöbollsurval används till fördel när den population som ämnas studeras av olika
19
anledningar är svår att nå (Browne 2005, s. 47-48; Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 41). Snöbollsurval innebär att den eller de första deltagarna som medverkar i en studie tipsar om andra personer som kan tänkas vara aktuella att tillfrågas delta och så fortsätter det så tills tillräckligt många informanter hittats. Nackdelen med snöbollsmetoden som urval är att det föreligger en viss risk att det finns en kontakt eller bekantskap mellan den som tipsar och den person författarna får tips om. Det innebär att dessa personer kan dela vissa erfarenheter eller attityder vilket kan leda till att datamaterialet inte blir lika allround (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 41). Något som minskar giltigheten är studiens urvalspopulation som inte är lika varierad som den skulle kunnat vara om ett större antal medverkande kunnat hittas för att då få möjlighet att slumpmässigt eller representativt välja ut de medverkande deltagarena. Detta är dock en svaghet som författarna är väl medvetna om och som är noggrant beskriven. Författarna i nuvarande studie är väl införstådda i snöbollsmetodens svagheter men i och med att den population som ämnades studeras visade sig vara så pass svår att hitta bedömde vi att metodens nackdelar uppvägdes av det faktum att den gav möjlighet att finna tillräckligt många deltagare för att kunna genomföra studien under rådande omständigheter och tidsbegränsning. En annan nackdel är att resultatet skulle kunna anses något begränsat eller ensidigt då samtliga deltagare var i parrelationer och ingen i nuläget uttryckte en stark ovilja att kunna tänka sig bli förälder. Det skulle därför kunna argumenteras att resultatet skulle varit starkare om även ensamstående kvinnor medverkat. Författarna hade aldrig i syfte att exkludera singelkvinnor utan det är istället en konsekvens av svårigheterna att hitta informanter. Däremot anses inte det faktum att samtliga kvinnor under studiens genomförande ville bli förälder begränsa resultatet då detta inte hade varit någon statisk självklarhet genom hela livet vilket deltagarna pratade kring utan hämning.
Överförbarhet berör i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper eller situationer. Viktigt att poängtera här är att forskare kan ge förslag eller skapa förutsättningar för överförbarhet men det är läsaren som avgör huruvida en studies resultat är överförbart eller inte (Lundman & Hällgren Graneheim, s. 198-199). Därför finns en grundlig beskrivning av urval, deltagare, datainsamling, dataanalys samt kontext för studien då detta underlättar läsarens bedömning av överförbarhet. Överförbarheten i aktuell studie anses vara begränsad på grund av den ovan nämnda urvalsproblematik som förelåg under datainsamlingen. Delaktighet beskriver i hur stor mån forskaren påverkar den företeelse som ämnas studeras och där med influerar resultatet. Inom kvalitativ forskning ses forskaren som en medskapare till texten i och med det samspel som äger rum under en intervju mellan denne och informanten (Lundman & Hällgren Graneheim, s. 199). Att författarna i föreliggande studie varit med och via sitt samspel med informanterna medverkat till datamaterialet går inte att bortse från. Inte heller går det att förneka den mån av tolkning och abstrahering som skett av textinnehållet och hur denna till viss del är beroende av den analyserande personens förförståelse. Med detta sagt har författarna genom hela arbetet bibehållit en medvetenhet kring denna komplexitet för att delaktigheten inte skulle övergå i något mer.
