Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2014
VÅRDPERSONALS
UPPLEVELSER EFTER PATIENTS
SUICID
EN LITTERATURSTUDIE
ANNA LUNDBORG
2
VÅRDPERSONALS
UPPLEVELSER
EFTER PATIENTS SUICID
EN LITTERATURSTUDIE
ANNA LUNDBORG
JEANETTE MAGNUSSON
Lundborg, A & Magnusson, J. Vårdpersonals upplevelser efter patients suicid.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients
suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen
Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients
suicid.
Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med
både kvalitativ och kvantitativ ansatser. Sökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO.
Resultat: Resultatet som framkom visade vårdpersonals upplevelser genom
emotionella reaktioner som chock, ilska och sorg. Behovet av stöd från kollegor och närstående var en del av bearbetningen. Kunskap/information visade sig önskvärt bland personal som upplevt ett suicid. En patients suicid visade sig påverka framtida omvårdnad av nya patienter.
Slutsats: Då ett suicid väcker många starka och oväntade känslor anser vi att det
är viktigt att denna kunskap förmedlas i sjuksköterskans och andra professioners grundutbildning.
3
HEALTH PROFESSONALS
EXPERIENCES AFTER
PATIENT SUICIDE
A LITTERATURE REVIEW
ANNA LUNDBORG
JEANETTE MAGNUSSON
Lundborg, A & Magnusson, J. Health professionals experiences after patients suicide. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.
Background: It is becoming more common with suicide and the risk of being
exposed to a patient's suicide is something health professionals cannot ignore. According to the National Centre for suicide research and prevention of mental illness, 1523 committed suicide in 2012. Most suicide is characterized by chaos and despair and for those who commit suicide it seems as if the plot is rational because their thought paths locked up. When suicide happens suddenly, it is important among both families and health professionals to be helped with processing the incidence.
Aim: The aim of the study was to shed light on the experiences of health
professionals after patient's suicide.
Method: A general literature review consisting of 12 scientific articles with both
qualitative and quantitative approaches. The searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO.
Results: The results that emerged showed experiences of health professionals
through emotional reactions such as shock, anger, and sadness. The need for support from colleagues and relatives was a part of the process.
Knowledge/information proved to be desirable among staff who have experienced a suicide. A patient's suicide turned out to affect the future care of new patients.
Conclusion: As a suicide raises many strong and unexpected emotions, we
believe it is important that this knowledge is conveyed in nursing and other professions undergraduate.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 5 SYFTE ... 6 Frågeställning ... 6 Definitioner ... 6 METOD ... 6Precisera problemet för utvärderingen ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Formulera en plan för litteratursökningen ... 7
Genomföra litteratursökningen ... 7
Tolka bevisen från de individuella studierna ... 8
Sammanställa bevisen ... 9 Formulera rekommendationer ... 9 RESULTAT ... 9 Emotionella reaktioner ... 9 Stöd ... 11 Kunskap/information ... 11 Omvårdnad ... 12 DISKUSSION ... 12 Metoddiskussion ... 12 Resultatdiskussion ... 13 Emotionella reaktioner ... 13 Stöd ... 14 Kunskap/information ... 15 Omvårdnad ... 15 SLUTSATS ... 16 REFERENSER ... 17 BILAGOR ... 20 Bilaga 1 ... 20 Bilaga 2 ... 22 Bilaga 3 ... 24 Bilaga 4 ... 25
5
BAKGRUND
Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (Karolinska Institutet, 2013) begicks 1523 suicid år 2012. Ungefär hälften av de som suiciderar har under sin sista levnadsmånad haft kontakt med hälso- och sjukvården. I många fall hade suicidet kunnat förhindras om en strukturerad och grundlig bedömning av patienten hade gjorts. Denna bedömning måste göras oavsett var patienten söker vård (Socialstyrelsen, 2013)
Av de som suiciderar har 90% någon form av psykisk störning och resterande 10 % tar sitt liv då de troligtvis har någon sorts levnadsproblem som för dem känns oöverkomligt (Sjöström, 2010). Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras
tankebanor låst sig (Ottoson & Ottosson, 2007). Suicid är ofta ett utfall av
personligt lidande, vilket även resulterar i lidande hos anhöriga (Sjöström, 2010). Vad som driver en människa till suicid kan förklaras av stress- sårbarhetsmodellen där en medfödd sårbarhet betonas. Å andra sidan är sårbarheten inte bara
medfödd, utan kan även förvärvas av den sociala och fysiska miljön. När en sårbar person blir stressad efter situationer som t ex trauma, svåra kriser eller förlust av nära och kära, kan personen få ångest och bli nedstämd. Detta kan leda till suicid om situationen blir långvarig och för personen outhärdlig (Wasserman, 2000).
Beskow (2000) skriver att suicid är en handling, inte en sjukdom. Även om det har funnits varningssignaler om suicid tidigare, sker det oftast plötsligt och oväntat och många anhöriga eller vårdare kan plötsligt känna sig skyldiga till det inträffade. Eftersom suicid kan vara svårt att förstå är det viktigt att efterlevande går genom en process som i slutändan kan hjälpa till att få en förklaring till vad som skett och kan med hjälp av detta leva vidare (Dyregrov et al, 2012).
Då suicid sker plötsligt är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen. Detta kan ske genom bl. a stödsamtal. På en vårdavdelning kan detta ske genom ett krismöte för att underlätta den egna
bearbetningen. Personal kan då berätta kortfattat om händelsen och sin upplevelse (Beskow, 2000). Ett organiserat krismöte ska innehålla planeringsarbete,
känslomässig bearbetning (debriefing) och tillbakablick på det som hänt. Det är viktigt att den enskilda personalen inte ska känna sig skyldig eller ansvarig över vad som hänt (a a). Känslor av chock, rädsla, oro och panik är vanliga till följd av suicid bland vårdpersonal. Även ilska förekommer och då är den riktad mot personen som suiciderat. Vårdpersonal kan även bli utmålade som ”skyldiga” av anhöriga och därför är det viktigt med ett krismöte som hjälper till att frånta vårdpersonalen den känslan (Ellis & Patel, 2012). Fysiska och psykiska symtom till följd av patients suicid såsom sömnbrist, irritation och
koncentrationssvårigheter uttalades vid en forskning gjord av Gaffney et al (2009). Vidare i studien påvisas frågor bland vårdpersonal om de hade kunnat göra något som hade förhindrat suicid genom att ta andra beslut eller om deras färdigheter eller kunskap spelade roll. Även Gaffney et al (2009) resultat visade att stöd och debriefing var önskvärt och till hjälp i situationen. Utan debriefing finns det risk att vårdpersonal återupplever händelsen i återkommande
6
Detta kan ske nattetid i form av mardrömmar vilket leder till sömnbrist (Buijssen, 1996). Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppkomma om en person utsätts för en allvarlig händelse (Skärsäter, 2009). Personen återupplever då händelsen i minnesbilder eller i mardrömmar och detta kan göra att man undviker tankar, känslor eller aktiviteter som påminner om händelsen. Symtom som
koncentrationssvårigheter, sömnstörningar och överdriven vaksamhet kan uppstå. Även somatiska symtom som huvudvärk, magsår, högt blodtryck och smärta kan drabba personen. Symtomen kan göra att personen till slut isolerar sig (a a). I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det att sjuksköterskan ska uppmärksamma arbetsrelaterade risker och aktivt förebygga dessa och ha förmåga att kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt (Socialstyrelsen 2005).
SYFTE
Syftet med studien är att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid.
Frågeställning
Vilka känslor uppkommer efter patients suicid?
Viket behov av stöd upplevde vårdpersonalen efter ett suicid?
Definitioner
Suicid är en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden(Beskow, 2000).
Med vårdpersonal menas sjuksköterskor, psykiatri sjuksköterskor, allmänläkare, kliniker, psykiater och terapeuter, som jobbar inom somatiken eller psykiatrin.
METOD
Metoden som använts var en allmän litteraturstudie för att sammanställa vetenskapliga artiklar. Enligt Polit & Beck (2008) kan en litteraturgranskning lägga grunden för en ny studie och skapa en förståelse för de hittade resultaten. För att hitta, utvärdera och granska relevanta artiklar användes Goodmans 7 steg översatta av Willman et al (2011). Dessa 7 steg består av Precisera problemet för utvärderingen, Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier, Formulera en plan för litteratursökningen, Genomföra litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna, Tolka bevisen från de individuella studierna, Sammanställa bevisen, Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.
Precisera problemet för utvärderingen
Först gjordes en snabb, ostrukturerad pilotsökning (Willman et al, 2011) på databasen CINAHL med sökorden suicide, experience och nurse, för att få en överblick på tillgänglig litteratur. Titlar och abstract genomsöktes och därefter formulerades en frågeställning för det valda ämnet.
7
Inklusions- och exklusionskriterier
För att besvara syftet valde författarna att exkludera assisterade suicid och suicid försök. Även suicid hos barn och ungdomar valdes bort. Endast artiklar skrivna på engelska inkluderades. Till studien inkluderades artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod då forskningsfältet var begränsat och båda ansatserna svarade på syftet.
Formulera en plan för litteratursökningen
En projektplan utfördes för att ha en tidsplan och struktur för arbetet. I
projektplanen bestämdes syfte, frågeställningar och vilka databaser som skulle användas, samt vilka MeSH-termer som skulle användas. Projektplanen var avsedd till att ha en utförlig plan för hur forskningsprojektet var avsedd att arbetas med (Olsson & Sörensen, 2011). Enligt Willman et al (2011) bör planen för litteratursökning innefatta fyra moment: Identifiera tillgängliga resurser,
Identifiera relevanta källor, Avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen och Utveckla en sökväg för varje söksystem.
Genomföra litteratursökningen
Det bestämdes att de databaser som skulle användas var PubMed, CINAHL och PsycINFO. MeSH-termer som användes var: nursing staff, nursing retrospective, retrospective study, suicide, suicide attempt, effects, patient suicide, support, assisted suicide, impact, experience, nurse, completed suicide, reaction, aftercare och attitude. Dessa termer sattes ihop med de booleska operatorerna AND och NOT. Sökningarna redovisas i Tabell 1 och i Bilaga 1. Artiklar hittades även genom andra artiklars referenslista, samt rekommenderade artiklar genom CINAHL. Dessa redovisas i tabell 2 och i Bilaga 2. De artiklar som hittades via referenslistor, hittades även i gjorda databassökningar men fanns där inte i fulltext. Fulltext hittades när artiklarna söktes via Google.
Tabell 1 Databassökning Databas/ Datum MeSH/ Booleska operatorer Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar PubMed 2013-11-12 suicide NOT suicide attempt AND nursing staff AND effects 10 10 1 1 1 CINAHL 2013-11-12 patient suicide AND impact 68 68 11 2 1 CINAHL 2013-11-13 patient suicide AND support NOT attempted suicide NOT suicide, asissted 81 81 7 1 1 PsycINFO 2013-11-11 completed suicide AND nurse* AND experience 18 18 3 1 1 PsycINFO 2013-11-13 patient suicide AND experience AND reaction 108 108 10 2 1
8
Tabell 2 Artikelsökning
Författare och titel Hittade i databas/referenslista
Spencer, J (2007) Support for staff. CINAHL (rekommenderad)
Alexander, D, Klein, S, Gray, N, Dewar, I, Eagles,J (2000) Suicide by patient: questionnaire study of its effect on consultant psychiatrists
Ballard, E, Horowitz, L, Henderson, D (2008) Aftermath of Suicide in the Hospital: Institutional Response.
Psychosomatics 2008; 49:461-469
Halligan, P, Corcoran, P (2001) The impact of patient suicide on rural general practitioners.
Kendall, K, Wiles, R (2010) Resisting blame and managing emotion in general practice: The case of patient suicide
Soci.al Science & Medicine 70 (2010) 1714-1720
Hendin, H, Lipschitz, A, Maltsberger, J, Pollinger Haas, A, Wynecoop, S(2000) Therapists´ Reactions to Patients´ Suicides.
Ballard, E, Horowitz, L, Henderson, D (2008) Aftermath of Suicide in the Hospital: Institutional Response.
Psychosomatics 2008; 49:461-469
Linke,S, Wojciak, J, Day,S (2002) The impact of suicide on community mental health teams: findings and recommendations.
Davidsen, A S (2011) 'And then one day he´d shot himself. Then I was really shocked': General practitioners´ reaction to patient suicide. Patient Education and Counseling 85
(2011) 113-118
Ruskin, R, Sakinofsky, I, Bagby, R.M, Dickens, S, Sousa, G (2004) Impact of Patient Suicide on Psychiatrists and Psychiatric Trainees.
Ellis, T, Patel, A (2012) Client Suicide: What Now?
Cognitive and Behavioral Practice 19 (2012) 277-287
Tillman, J (2006) When a patient commits suicide: An empirical study of psychoanalytic clinicians.
Wai-chi Chan, S, Chien, W-t, Tso, S (2009) Evaluating nurses´ knowledge, attitude and competency after an education programme on suicide prevention. Nurse
Education Today 29 (2009) 763–769
Tolka bevisen från de individuella studierna
Totalt 30 artiklar granskades och 12 valdes att ingå till resultatet i studien. De 18 som valdes bort svarade inte på syftet eller inte motsvarade kravet på en
vetenskaplig artikel (Olsson & Sörensen, 2011). De kvalitativa artiklarna granskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativa studier (2012) där
"patientupplevelser" byttes ut mot "vårdpersonals upplevelser", så att den passade studiens syfte. De kvantitativa artiklarna granskades med hjälp av Olsson & Sörensens (2011) checklista för kvantitativa metoder, sommodifierades (bilaga 3). Författarna granskade artiklarna först var för sig och sedan diskuterades dessa tillsammans. Artiklarna betygsattes sedan med låg, medelhög eller hög kvalitet. De artiklar med låg kvalitet sorterades bort. Av de artiklar som ingick i resultatet har 2 betygsatts som höga och 10 som medelhöga.
Till de kvalitativa artiklarna användes SBUs granskningsmall, där författarna valde att byta ut "patientupplevelser" mot "vårdpersonals upplevelser". För att räknas som hög kvalitet bestämdes gränsen 17-21p och som medelhög bestämdes gränsen 11-16p.
De kvalitativa artiklarna granskades med hjälp av en modifierad checklista av Olsson & Sörensen (2011). Den modifierades då en del punkter på checklistan inte stämde överens med granskning av enkätstudier. Det som valdes bort var randomiseringsförfarande och blindning då dessa inte ingick i de utvalda artiklarna. Även bortfallsanalys saknades i artiklarna så de flesta
undersökningarna var anonyma. Valet att modifiera checklistan berodde på att det hade blivit missvisande kvalitet, då det blivit fler nej-svar. För att räknas som hög kvalitet bestämdes gränsen 20-26p och som medelhög bestämdes gränsen 14-19p.
9
Sammanställa bevisen
Vid sammanställning av bevisen inspirerades författarna av meta-syntesen där tillvägagångssättet innebär ny tolkning av de hittade resultaten i de utvalda artiklarna där likheter och skillnader jämförs (Willman et al, 2011).
Alla artiklarna lästes var för sig och de resultat som svarade på syftet ströks under. När alla artiklar bearbetats, plockades liknande resultat ut och sorterades som rubriker till det slutliga resultatet.
Formulera rekommendationer
I många fall presenterar forskare slutsatser och ger rekommendationer i sina arbeten (Willman et al. 2011). I vår litteraturstudie anses arbetet bygga på för lite material för att detta ska anses som rimligt.
RESULTAT
Efter granskning av artiklarna framkom en del gemensamma upplevelser, som kategoriserades under rubrikerna Emotionella reaktioner, Stöd,
Kunskap/information och Omvårdnad.
Emotionella reaktioner
Flera emotionella reaktioner framkom och dessa yttrade sig på olika sätt. I Bohan & Doyle's (2008) intervjustudie med psykiatrisjuksköterskor, där syftet var att undersöka erfarenheter efter patients suicid och stödet därefter, framkom att en av de första känslorna de drabbades av efter händelsen, var chock följt av ilska. Ilskan var riktad mot patienten som suiciderat. Detta framkom även i intervjustudien gjord av Spencer (2007), där de bedömde inverkan av patients suicid och där de reflekterade om psykiatri-teamet fick effektivt stöd. Samma resultat fanns att hitta i Hendin et al. (2000) studie, vars syfte var att få
information från terapeuter angående deras reaktioner efter patients suicid som de vårdat och även i Tillman (2006) som ville skaffa en djupare förståelse av
effekten efter patients suicid på kliniker.
I Hendin et al. (2000) framkom även att terapeuterna kände ilska mot patienten då de lagt ner mycket tid på dennes välmående. De kände sig också förrådda i sin yrkesroll. Denna känsla avspeglades även bland sjuksköterskor (Bohan & Doyle, 2008).
I Ruskin et als (2004) enkätstudie, där de undersökte inverkan av patients suicid på psykiatriker och deras användning av stöd därefter, uppgav 69% av
psykiatrikerna emotionella reaktioner, som bland annat chock, vid nyheten om patientens suicid. Denna känsla kvarhölls upp till en månad hos 36% , upp till tre månader hos 13% och längre än tre månader hos 7%. I enkätstudien gjord av Wurst et al. (2011), vars syfte var att bedöma effekterna av patients suicid på terapeuter över tid och vad som bidrog till reaktionerna av händelsen, mättes känslorna med en 100 mm VAS-skala där chock mätte 81 mm, men ilska endast 19 mm. Dessa känslor klingade av och efter sex månader mätte chock endast 3,5 mm på deras VAS-skala. Midence et al (1996) påvisade i sin enkätstudie, vars syfte var att undersöka effekterna som suicid hade på sjuksköterskor, deras attityder och coping, att bland sjuksköterskorna upplevde 33% chock och 30% ilska och skuld. Ilskan och skulden berodde bland annat på att tiden inte räckte till
10
för patienten och personalbrist på avdelningen och de frågade även sig själv om de kunde ha gjort något mer för patienten. Vidare ansåg sjuksköterskorna att ett suicid var ett misslyckande i deras yrkesroll (a a). Halligan & Corcoran (2001) visade i sin enkätstudie, där de undersökte vilken inverkan suicid hade på
allmänläkare både professionellt och personligt och vilket stöd de använde sig av efter suicidet, att 35% allmänläkare upplevde skuld efter en patients suicid. Bland allmänläkare upplevdes chocken som mer intensiv om patienterna inte blivit diagnostiserade med någon psykisk sjukdom och suiciden var oväntade, vilket framkom i Davidsens (2011) intervjustudie, vars syfte var att undersöka de emotionella effekterna efter patients suicid bland allmänläkare. Vidare kände de ett misslyckande i att ha förbisett de suicidala tendenserna hos dessa patienter och skuldsatte sig själv. Ofta gick de tillbaka till patientens journal för att se om de hade gjort något misstag i behandlingen. Mycket mental energi gick åt för att se om de kunde gjort något annorlunda för patienten (a a).
Efter den första chockreaktionen upplevdes sorg hos större delen av terapeuterna och för några var sorgen ihållande (Hendin et al. 2000). Häften av klinikerna började gråta under intervjun, då de flera år senare återupplevde sorgen efter patientens suicid och blev överraskade av sin reaktion (Tillman, 2006). Enligt Midence et al (1996) upplevde 74 % av sjuksköterskorna sorg och
hjälplöshet och detta styrks av Wurst et al. (2011) där sorg mätte 67 mm på VAS-skalan direkt efter suicidet.
Ett suicid har stor inverkan både på privatlivet och arbetslivet och det framgick tydligt i enkätstudien av Linke et al (2002), som undersökte personlig inverkan på psykiatri-team efter patients suicid och vilka stöd de använde sig av, att de
inblandade funderar på att byta yrke eller gå i tidig pension. Av psykiatrerna höll 70% för sig själv efter ett suicid och kände sig mindre värderade i sin yrkesroll och därför undvek de kontakt med sina kollegor (Ruskin et al. 2004).
I Alexander et als (2000) enkätstudie med psykiatriker, där de undersökte vilka effekter som följdes efter patients suicid, framkom att patientens suicid påverkade deras privatliv, genom att de sov dåligt, var irriterade hemma, hade dåligt humör och var likgiltiga. De kände även försämrat självförtroende. Många av dessa upplevelser var ihållande upp till mer än tre månader. Av psykiatrikerna
övervägde 15% tidig pension (a a). I enkätstudien av Takahashi et al. (2011) med psykiatrisjuksköterskor, vars syfte var att undersöka problem relaterade till patients suicid inom psykiatrin, upplevde 75% av dem att situationer som
påminde om suicidet påverkade dem känslomässigt och av dessa försökte 43% att inte tänka på suicidet. Halligan & Corcoran (2001) påvisar att 22% av
allmänläkarna uppgav sömnsvårigheter och 17% uppgav störningar i arbetet. Liknande resultat framkom i Wurst et al. (2011) där 80,9% av terapeuterna kunde fortsätta sitt arbete som vanligt.
Känslan av vara otillräcklig, tvivla på sitt yrkesval och sin kompetens visade sig till följd av ett suicid (Tillman, 2006 & Hendin et al. 2000). Detta ledde till självrannsakan där de skuldsatte sig själv (Davidsen, 2011). Hendin et al. (2000) påvisade att terapeuterna kände sig vilseledda av patienten som suiciderat och fick dem att tvivla på sin kompetens. En terapeut beskrev det som att patienten fick honom att känna sig dum. Terapeuter med lång arbetslivserfarenhet antog att
11
deras erfarenhet skulle skydda dem från rädsla och självtvivel och blev upprörda när det visade sig att så var inte fallet (a a).
Det framkom även i intervjustudierna att sömnen påverkades genom mardrömmar om till exempel patienten, våldsam död och andra mardrömsfenomen (Tillman, 2006 & Hendin et al., 2000).
Känslorna som upplevs kan liknas vidposttraumatiskt stressyndrom (PTSD) vilket framkom i studierna gjorda av Takahashi et al. (2011) och Ruskin et al. (2004).
Stöd
Behovet av stöd bland vårdpersonal efter patients suicid framkom i flertalet av studierna.
Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att ge stöd åt sina kollegor när de själv var skakade av suicidet. Därför framstod att någon annan form av stöd efter suicid var avgörande för att bearbeta händelsen (Bohan & Doyle, 2008). En del föredrog informella möten och stöd från kollegor och de ville att det skulle vara så otvunget som möjligt (Bohan & Doyle, 2008 & Spencer, 2007). Samtalen upplevdes
mindre jobbiga när de pratade med kollegor som själv varit med om patients suicid. Skuldkänslorna upplevdes som mindre när man delade liknande erfarenheter (Tillman, 2006 & Hendin et al. 2000 & Bohan & Doyle, 2008). Känslan av utanförskap kändes mindre om kollegor erbjöd stöd (Hendin et al. 2000), men efter somliga kollegors försök till stöd kunde utanförskap upplevas, då ett ömsesidigt tillbakadragande gjordes efter hand (Tillman, 2006). Trots att allmänläkare blev påverkade av suicidet, hanterade de bearbetningen för sig själv, även om de visste att de hade varit fördelaktigt att be om hjälp (Davidsen, 2011). Att få stöd från den egna familjen ansågs värdefullt under bearbetningen (Bohan & Doyle, 2008).
Den största bearbetningen kom från att prata med kollegor eller sina närstående och 85% av sjuksköterskorna i Midence et al. (1996) påpekade att detta var det enda sättet att bearbeta händelsen på. Av psykiatrikerna ansåg 93% att kollegers stöd var till hjälp och 85% fick stöd från sina familjer (Alexander et al. 2000). Liknande resultat framkom i studierna gjorda av Wurst et al. (2011), Ruskin et al. (2004) och Linke et al. (2002). Även om man hade kollegor att prata med visade det sig att 27% av psykiatrerna var oförmögna att be om hjälp (Ruskin et al. 2004).
Kunskap/information
Fortlöpande utbildning om suicid var önskvärt hos sjuksköterskor där de kunde få kunskap om handlingsplan och hur de hanterar situationen. De upplevde detta som fördelaktigt då de blev mer medvetna om problemen som kan uppstå vid suicid. (Bohan & Doyle, 2008).
Psykiatri-teamen kände, attefter deras grundutbildning, var de otillräckligt förberedda för att hantera ett suicid och därför hade de välkomnat mer kunskap om suicidhantering (Linke et al. 2002). Av psykiatrikerna uppgav 70% att de genomgått suicidhantering i sin utbildning (Ruskin et al. 2004). Sjuksköterskor kände att de behövde riktlinjer för att hantera ett suicid. Även mer stöd från läkare och chefer var önskvärt där de kunde få möjlighet att prata om problemen relaterat till suicid och hur de kunde hindra framtida incidenter (Midence et al. 1996). Flertalet psykiatrisjuksköterskor önskade personalinriktade vårdprogram till följd
12
av suicid, då de kände behov av att utveckla en mer sympatisk syn till suicid (Takhashi et al. 2011).
Omvårdnad
Allmänläkare erfor att patienterna sökte somatisk vård utan att visa tecken på att vara suicidala och därför uppmärksammades inte detta. Däremot upplevde de sig ha blivit bättre på att fråga patienter om suicidala tankar efter att ha erfarit ett suicid (Davidsen, 2011).
Efter patients suicid upplevde en del terapeuter och kliniker att de var motvilliga att behandla suicidala patienter medan några kände sig utmanade av erfarenheten och ville behandla dem. De uppgav sig även vara mer observanta för suicidrisk (Hendin et al. 2000 & Tillman, 2006). Vid en tillbakablick skulle 21 av 26
terapeuter gjort minst en ändring i behandlingen, bland annat ändrat medicinering eller lagt in patienten på avdelning (Hendin et al. 2000).
Sjuksköterskor upplevde ingen rädsla över att vårda suicidala patienter efter tidigare patients suicid, men de var däremot mer vaksamma genom att kontrollera badrum och mörka utrymmen (Midence et al. 1996). De var mer uppmärksamma på varningssignaler och var mer medvetna om var patienten befann sig på
avdelningen. Av sjuksköterskorna var 55% medvetna om sina begränsningar av att förekomma ett suicid och 66% föreslog att patienterna skulle riskbedömas då de blev inlagda (a a). Effekterna efter ett suicid var så allvarliga att de påverkade det professionella beteendet negativt och detta gjorde att psykiatri-teamet undvek patienter inom vissa problemområden och de kände en ökad oro på sin arbetsplats. Detta ledde till avståndstagande mellan sig själv och patienten (Linke et al. 2002). Av psykiatrikerna uppgav 42% att deras behandling av suicidala patienter
förändrades efter att ha upplevt patients suicid, de förstärkte deras medvetenhet vid suicidrisk och använde sig mer av riskbedömning (Alexander et al. 2000). Vid tillbakablick skulle terapeuter gjort en ändring i behandlingen, de upplevde sig mer försiktiga med nya patienter efter suicidet och kände att de inte kunde fortsätta att arbeta som tidigare (Wurst et al. 2011).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Valet att göra en litteraturstudie baserades på tidsramen, då vi kände att en empirisk form skulle ta längre tid än vad som tilldelats oss och att vi hade varit beroende av informanters tid och möjlighet att delta. Dock känner vi att det hade varit intressant att undersöka det valda ämnet kliniskt.
Vid genomförandet av litteraturstudien användes Goodmans sju steg som inspiration för att få ett strukturerat arbetssätt. Första steget innebär precisera problemet. Enligt Willman et al (2011) är det viktigt att problemformuleringen är ställd så att vetenskaplig litteratur kan besvara den valda frågeställningen, som i denna studie fokuserar på upplevelser.
Litteratursökningen genomfördes via PubMed, CHINAL, PsycINFO då dessa inriktar sig på omvårdnadsforskning. Valet att söka på många MeSH termer berodde på att vi inte ville missa relevanta artiklar.Sökordet vårdpersonal
översattes till MeSH-termen nursing staff via Karolinska Institutet. Vid sökningar av MeSH-termen nursing staff fick vi fram artiklar med de yrkeskategorier som
13
redovisats under rubriken definitioner. Från början var det tänkt att syftet skulle vara inriktat på sjuksköterskor, men efter sökningar visade det sig vara begränsat med undersökningar för just sjuksköterskor. Därför utökades sökningen till vårdpersonal, vilket vi ser som en styrka, då vi i vårt framtida yrke kommer att arbeta tvärprofessionellt.
Några artiklar kom upp på olika sökningar, dessa har endast redovisats en gång. Då det var begränsat med fulltext via databaserna valde vi att söka via Google på artiklarnas rubriker. De artiklar som googlades fram var de utan fulltext på databaserna och även artiklar vi hittade via andra artiklars referenslista. Vi valde att inte beställa de artiklar utan fulltext då vi inte var säkra på vilket resultat artiklarna presenterade, samt att det skulle medföra en kostnad. Alla artiklar fanns inte att hitta via Google och därmed anser vi att relevanta artiklar kan ha missats. Vi valde att inte begränsa sökningarna till någon tidsbegränsning då vi upplever att känslor inte ändras över tid. Artiklarna som inkluderades visade sig vara från år 2000 och framåt med undantag av en som publicerades 1996. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades då båda ansatserna svarade på syftet och forskningsfältet var begränsat. Dessa utvärderades och granskades var för sig, då deras resultat baseras på upplevelser respektive statistiska resultat och inte kan jämföras men dock styrka varandra.
Då alla inkluderade artiklar är skrivna på engelska och vårt modersmål är svenska, kan översättningen påverkats. Detta anses dock inte ha påverkat resultatet.
Artiklar på andra språk än engelska valdes att exkluderas och därmed kan relevant fakta missats. Då forskningsfältet var begränsat valde vi att ta med studier från Europa, USA och Asien. Detta kan ha påverkat resultatet då religiös syn på suicid kan variera. Även kulturen kan innebära olika sätt att arbeta på. Men vi anser ändå alla resultat som relevanta då det främst var upplevelser som belystes.
För att få vetenskaplig kvalitet på artiklar, används granskningsmallar (Willman et al, 2011). Författarna granskade artiklarna med hjälp av granskningsmallar var för sig och träffades sedan för att diskutera resultaten.
Resultatdiskussion
Denna studie hade som syfte att belysa vårdpersonals upplevelser vid patients suicid. Och frågeställningar var vilka känslor uppkommer efter patients suicid? Och viket behov av stöd upplever vårdpersonalen de behöver efter den erfarna upplevelsen?
Studiens resultat baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier, vilket innebär olika undersökningsmetoder och vilket gör det svårt att jämföra resultaten med varandra. Författarna hittade ändå gemensamma faktorer som resultatet grundar sig på. Då känslor är personliga kan de vara svåra att jämföra, men resultaten i de olika studierna uppvisar liknande känslor mellan de olika professionerna. Det som skulle kunnat påverka resultatet är att ansvaret för patienten varierar mellan professionerna och även relationen mellan vårdgivare och patient kan se olika ut.
Emotionella reaktioner
Även om man som personal vet att suicid inte alltid går att förhindra, kan
upplevelsen bli oerhört smärtsam. Känslor som sorg, ilska, skuld och besvikelse är vanligt förekommande (Løkensgard, 1997).
14
Det som framkom i studierna var att alla reagerade emotionellt vid patients suicid. Det beskrivs ibland även som en traumatisk upplevelse där känslor som chock, ilska, skuld och sorg var påtagliga (Ellis & Patel, 2012, Collins, 2003). Endast två artiklar i resultatet undersöker om den påverkade personalen lider av PTSD (Ruskin et al. 2004 & Takahashi et al., 2011), men vi anser att resultaten i de andra artiklarna påminner om symtom vid PTSD. Walmsley (2003) menar på att all vårdpersonal reagerar på suicid, men att man reagerar olika. Några reflekterar över vad som kunde gjorts annorlunda medan andra inte kan släppa händelsen och tar det med sig hem och spenderar många sömnlösa nätter till att fundera på det (a a). Alexander et al. (2000) och Halligan & Corcoran (2001) redovisade
sömnsvårigheter som ett problem. Även återkommande mardrömmar har visat sig störa sömnen (Tillman, 2006 & Hendin et al. 2000). Sömnen är en viktig del av kroppens och hjärnans återhämtning och brist på sömn kan i det långa loppet leda till utbrändhet (Åkerstedt, 2006).
Som vårdpersonal jobbar man för att förebygga ohälsa (Hälso- och
Sjukvårdslagen, 1982:763, 2 c §). Därför tror vi att det kan det upplevas som ett misslyckande när en patient suiciderar. Misslyckandet kan leda till att personalen tvivlar på sin kompetens och sin yrkesutövning och få funderingar på att byta yrke (Davidsen, 2011, Linke et al. 2002, Tillman, 2006 & Hendin et al. 2000).
Misslyckandet kan även härledas till känslan att inte räcka till, både på grund av tidsbrist och personalbrist (Midence et al. 1996).
Sorg är en återkommande känsla bland resultatartiklarna (Hendin et al. 2000, Tillman, 2006, Midence et al. 1996 & Wurst et al. 2011), men det framkommer inte om sorgen är över patienten som suiciderat eller över sitt misslyckande att vårda denna. Detta hade varit intressant att få reda på. Vi tycker även att sorg bearbetningen hade kunnat redovisas bättre i resultaten eftersom detta är en del av processen efter suicid. Sorg är en normal reaktion efter en förlust och det finns varken rätt eller fel sätt att sörja (Collins, 2003).
Walmsley (2003) skriver att alla hanterar känslorna olika och Collins (2003) menar att det första steget är att acceptera förlusten.
Stöd
För att gå vidare kan emotionellt stöd och avlastning av skuld vara till stor hjälp (Løkensgard, 1997).
Det framkom att behovet av stöd i bearbetningen var individuellt, men de flesta var hjälpta av att prata om händelsen. Det mest betydande stödet var att prata om händelsen med kollegor eller nära och kära (Bohan & Doyle, 2008, Spencer, 2007, Midence et al. 1996, Alexander et al. 2000, Wurst et al. 2011, Ruskin et al. 2004 & Linke et al. 2002). Dock visade det sig att kollegor inte alltid visste vad de skulle säga eller hur de skulle erbjuda stöd och därför ansågs stödet skulle komma från handledare (Bohan & Doyle, 2008 & Ellis & Patel, 2012). Det ansågs lättare att prata med de kollegor som varit med om liknande händelse och att känslan av skuld kändes mindre då (Tillman, 2006 & Hendin et al. 2000 & Bohan & Doyle, 2008). Collins (2003) påvisar att, genom att inte prata om suicidet kan göra att vårdpersonalen känner sig mer isolerade. Därför är personalmöten till hjälp och ett tillfälle till att diskutera svårigheter efter händelsen och för att minska den egna skuldkänslan (a a). Bland allmänläkarna i Davidsens (2011) studie framgick det att de trots bättre vetskap försökte hantera bearbetningen utan hjälp. Även en del
15
psykiatrer var oförmögna att be om hjälp (Wurst et al. 2011). Detta kan ha varit ett sätt att försöka minska skuldbelastningen som antas komma från kollegor. Därför kan det vara en fördel att ha som rutin att hålla personalmöten så att dessa tankar kan avstyras.
Salander Renberg et al. (2013) menar att berörd personal ska erbjudas stöd efter ett suicid i form av krisinformation direkt efter händelsen, avlastande samtal helst inom 72 timmar och retrospektiv genomgång ett par månader efter händelsen. De avlastande samtalen är till för att förebygga traumatiska stressreaktioner och dolda syndabocksbeteenden (a a).
Kunskap/information
Enligt Beskow (2000) kan man genom att öka sin kunskap att förstå och analysera etiska problem förbereda sig bättre för möten med suicidala patienter.
Sjuksköterskor (Bohan & Doyle, 2008) och personal i psykiatri-team (Linke et al. 2002) påpekade att det hade varit önskvärt att få mer kunskap om suicidhantering, då det hade underlättat vid händelsen. Genom att ha en handlingsplan och
riktlinjer kan detta underlättas på arbetsplatsen. Salander Renberg et al. (2013) menar att ”Riktlinjerna ska syfta till att skapa struktur och tydlighet i den starkt påfrestande situation som ett suicid innebär.”
I Linke et als. (2002) studie kände psykiatri-teamen att de hade otillräckliga kunskaper i suicidhantering efter deras grundutbildning. Däremot uppgav psykiatrerna i Ruskin et al. (2004) att de hade genomgått suicidhantering i deras utbildning. Tyvärr framgick det inte om detta varit till hjälp för dem. Anledningen till olikheterna i utbildningarna kan bero på att yrkena innebär olika grader av involvering och vårdansvar för patienten. Detta kan anses som en svaghet i vårt resultat då det är svårt att jämföra de olika yrkeskategorierna.
Beskow (2000) menar att det går att utveckla ett eget vårdprogram på kliniken som ska innehålla rutiner för vården av suicidnära patienter. Även checklistor för krisstöd ska ingå i programmet.
Omvårdnad
Efter ett suicid upplever vårdpersonal att de har blandade känslor till att vårda suicidala personer (Hendin et al. 2000, Tillman, 2006 & Linke et al. 2002). En del terapeuter och kliniker kände sig motvilliga att behandla dessa patienter. Detta kan bero på att de inte vill återuppleva de känslor som uppkom då deras patient suiciderade. Om denna ovilja beror på brist på stöd efter suicidet framgår inte i resultaten. Däremot kan detta leda till att andra suicidala patienter inte får adekvat vård. Enligt 2§ HSL har alla personer rätt till vård på lika villkor.
De som inte kände sig motvilliga till att fortsätta vårda suicidala patienter angav att de istället började göra riskbedömningar i större utsträckning (Alexander et al. 2000) och även sjuksköterskor ansåg att detta var behövligt (Midence et al. 1996). Då terapeuter gjorde en tillbakablick av behandlingen kom de fram till att de skulle ha gjort ändringar i denna eller lagt in patienten på avdelning. De upplevde sig även mer försiktiga med nya patienter (Hendin et al. 2000 & Wurst et al. 2011). Detta tror vi kan leda till överflödiga åtgärder som eventuellt kan stressa patienten ytterligare.
Det framkom även att personalen blev mer vaksamma på varningssignaler hos inneliggande patienter och kontrollerade därför ensliga utrymmen där suicid kunde begås. Om suicidet varit oväntat kan detta leda till att personalen börjar
16
misstänka att alla patienter är suicidala (Midence et al. 1996). Detta tror vi kan öka stressen hos både patienter och personal.
SLUTSATS
Då detta är ett viktigt ämne som berör, hoppas vi att genom vår litteraturstudie kan väcka intresse hos andra läsare. Ett suicid väcker många starka och oväntade känslor. Vi anser därför att det är viktigt att denna kunskap förmedlas i
sjuksköterskans och andra professioners grundutbildning. Den inblandade kan aldrig säkert veta hur reaktionen vid patients suicid kommer att te sig och därför är det dessutom viktigt med stödet som ges efteråt. Regelbunden uppdatering kring suicid med inriktning på varningstecken och prevention kan vara till nytta ute på avdelningar och i primärvården. Det är lätt att bli ”blind” i sitt yrke och därför missa viktiga signaler och tecken hos en suicidal patient. Särskilt viktigt anser vi att det är i primärvården då flertalet suicidala personer söker somatisk vård en tid innan suicidet. Det som framgick i resultatet var en viss ovilja att vårda suicidala patienter om man tidigare upplevt en patients suicid. Därför anser vi att det är viktigt att vara medveten om både vilka reaktioner som kan tänkas uppstå och vilken bearbetning som krävs, så att vårdpersonal inte särbehandlar dessa patienter i framtiden.
Vi hade tyckt att det varit intressant att göra en empirisk studie bland sjuksköterskor i Sverige eftersom detta saknas.
17
REFERENSER
Alexander, D, Klein, S, Gray, N, Dewar, I, Eagles,J (2000) Suicide by patient: questionnaire study of its effect on consultant psychiatrists. BMJ
2000;320:1571-4
Beskow, J (2000) Definitioner och modeller I: Beskow, J (red) Självmord och
självmordsprevention Studentlitteratur AB, Lund s 27-46
Beskow, J (2000) Etik I: Beskow, J (red) Självmord och självmordsprevention Studentlitteratur AB, Lund s 269-286
Bohan, F & Doyle, L (2008) Nurses´experiences of patient suicide and suicide attempts in an acute unit. Mental Health Practice, february 2008 vol 11 no 5 Buijssen, H (1996) Sjuksköterskans utsatthet Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm
Collins, J (2003) Impact of Patient Suicide on Clinicians. J Am Psykiatr Nurses
Assoc (2003) 9,159-162
Davidsen, A S (2011) 'And then one day he´d shot himself. Then I was really shocked': General practitioners´ reaction to patient suicide. Patient Education and
Counseling 85 (2011) 113-118
Dyregrov, K, Plyhn, E & Dieserud, G (2012) efter självmordet vägen vidare Gothia Förlag, Stockholm
Ellis, T & Patel, A (2012) Client Suicide: What Now? Cognitive and Behavioral
Practice, 19 (2012) 277-287
Gaffney, P, Russell, V, Collins, K, Bergin, A, Halligan, P, Carey, C, Coyle, S (2009) Impact of patient suicide on front-line staff in Ireland. Death Studies,
33: 639-656, 2009
Halligan, P, Corcoran, P (2001) The impact of patient suicide on rural general
practitioners. British Journal of General Practice, 2001, 51, 295-296
Hendin, H, Lipschitz, A, Maltsberger, J, Pollinger Haas, A, Wynecoop, S(2000) Therapists´ Reactions to Patients´ Suicides. Am J Psychiatry 2000;
157:2022-2027
Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) Karolinska Institutet (2013) Svenska MeSH
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2013-11-11)
Karolinska Institutet (2013) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa >http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39494&l=sv< (2013-09-25) Linke,S, Wojciak, J, Day,S (2002) The impact of suicide on community mental health teams: findings and recommendations. Psychiatric Bulletin 2002, 26:50-52
18
Løkensgard, I, (1997) Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Studentlitteratur AB, Lund
Midence, K, Gregory, S Stanley, R (1996) The effects of patient suicide on nursing staff. Journal of Clinical Nursing 1996; 5: 115-120
Olsson, H & Sörensen, S (2011) Forskningsprocessen. Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. Liber AB, Stockholm
Ottosson, H & Ottosson, J-O (2007) Psykiatriboken Liber AB, Stockholm
Polit, D & Beck, C (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice Lippincott Williams & Wilkins
Ruskin, R, Sakinofsky, I, Bagby, R.M, Dickens, S, Sousa, G (2004) Impact of Patient Suicide on Psychiatrists and Psychiatric Trainees. Academic Psychiatry,
2004;28:104-110
Salander Renberg, E, Sunnqvist, C, Westrin, Å, Wærn, M, Jokinen, J, Runesson, B (ordf.) (2013) Suicidnära patienter, Kliniska riktlinjer för utredning och vård. Gothia Fortbildning AB, Stockholm
SBU- Kunskapscentrum för Hälso- och Sjukvården (2012)
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
(2013-11-20)
Sjöström, N (2010) Suicid. I: Skärsäter, I (red) Omvårdnad vid psykisk ohälsa. Studentlitteratur AB, Lund s 213-232
Skärsäter, I (2009) Psykisk ohälsa I: Edberg A-K & Wijk H (red) Omvårdnadens
Grunder, Hälsa och ohälsa Studentlitteratur AB, s711-744
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen (2013) Självmord i anslutning till vård
>http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/suicid< (2013-12-30) Spencer, J (2007) Support for staff. Mental Health Practice, june 2007 vol 10 no 9 Takahashi, C, Zhida, F, Nakamura, H, Akasaka, H, Yagi, J, Koeda, A, Takusari, E, Otsuka, K, Sakai, A (2011) The impact of inpatient suicide on psychiatric nurses and their need for support. BMC Psychiatry 2011, 11:38
Tillman, J (2006) When a patient commits suicide: An empirical study of psychoanalytic clinicians. Int J Psychoanal 2006;87:159-77
Walmsley, P (2003) Patient suicide and its effect on staff. Nursing management
vol 10 No 6 October 2003
Wasserman, D (2000) Strategier för självmordsprevention I: Beskow, J (red)
19
Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En
bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Studentlitteratur AB, Lund
Wurst, F M, Kunz, I, Skipper, G, Wolfersdorf, M, Beine, K, Thon, N (2011) The Therapist´s Reaction to a Patient´s Suicide, Results of a Survey and Implications for Health Care Professionals´ Well-Being. Crisis 2011; Vol. 32(2):99-105 Åkerstedt, T (2006) Sömnens betydelse för hälsa och arbete – Fakta och goda
20
BILAGOR
Bilaga 1 Databassökning Databas/ Datum MeSH/ Booleska operatorer Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar PubMed 2013-11-12 nursing staff AND suicide AND nursing retrospective AND retrospective study 12 12 2 1 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND patient suicide AND support NOT assisted suicide NOT suicide attempt 29 29 6 2 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND suicide AND experience 43 43 3 0 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND reaction AND suicide 4 4 0 0 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND aftercare AND suicide 1 1 1 0 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND patient suicide NOT suicide attempt NOT assisted suicide AND impact 9 9 4 0 PubMed 2013-11-12 nursing staff AND patient suicide AND support 71 71 0 0 PubMed 2013-11-12 nursing retrospective AND patient suicide AND nursing staff 11 11 1 0 CINAHL 2013-11-12 nursing staff AND suicide AND impact 3 3 1 0 CINAHL 2013-11-12 Nursing staff AND Suicide AND experience 6 6 1 1 CINAHL 2013-11-12 nursing staff AND suicide AND aftercare 1 1 0 021 CINAHL 2013-11-12 nursing staff AND suicide AND effects 1 1 0 0 CINAHL 2013-11-13 patient suicide AND experience 88 88 7 2 CINAHL 2013-11-13 suicide AND aftercare 38 38 1 0 CHNAHL 2013-11-13 attitude AND suicide 26 26 0 0 CHINAHL 2013-11-13 nursing staff AND support AND patient suicide 35 35 0 0 Psykinfo 2013-11-11 suicide* AND nurse* AND experience* 172 90 10 2 Psykinfo 2013-11-11 completed suicide AND nurse* AND support 14 14 0 0 PsykInfo 2013-11-13 nursing staff AND patient suicide AND retrospective 4 4 1 0 PsykInfo 2013-11-13 nursing staff AND patient suicide 70 70 4 0 PsykInfo 2013-11-13 Patient suicide AND impact AND nursing staff 12 12 0 0 PsykInfo 2013-11-13 patient suicide AND nursing staff AND support 17 17 0 0 PsykInfo 2013-11-13 suicide AND nursing staff AND experience 25 25 2 0
22
Bilaga 2
Rekommenderade: (använda artiklar i fetstil)
Ballard, E, Horowitz, L, Henderson, D (2008) Aftermath of Suicide in the Hospital: Institutional Response. Psychosomatics 2008; 49:461-469
Ellis, T, Patel, A (2012) Client Suicide: What Now? Cognitive and Behavioral
Practice 19 (2012) 277-287
Kendall, K, Wiles, R (2010) Resisting blame and managing emotion in general practice: The case of patient suicide Soci.al Science & Medicine 70 (2010)
1714-1720
Lee Gillespie, G, Gates, D (2013) Using Proactive Coping to Manage the Stress of Trauma Patient Care. Journal of Trauma Nursing, Volume 20, Number 1,
January-March 2013
Spencer, J (2007) Support for staff. Mental health practice, june 2007 vol 10 no 9
Från referenslista: (använda artiklar i fetstil)
Alexander, D, Klein, S, Gray, N, Dewar, I, Eagles,J (2000) Suicide by patient: questionnaire study of its effect on consultant psychiatrists. BMJ
2000;320:1571-4
Alexander, J (2007) Client Suicide: This Is Not Happening to Me: A Clinical Report and Personal Memoir. Smith Collage Studies in Social Work, Vol. 77(2/3)
2007
Halligan, P, Corcoran, P (2001) The impact of patient suicide on rural general practitioners. British Journal of General Practice, 2001, 51, 295-296 Hendin, H, Lipschitz, A, Maltsberger, J, Pollinger Haas, A, Wynecoop, S(2000) Therapists´ Reactions to Patients´ Suicides. Am J Psychiatry 2000; 157:2022-2027
Hendin, H, Pollinger Haas, A, Maltsberger, J, Szanto, K, Rabinowicz, H (2004) Factors Contributing to Therapists´ Distress After the Suicide of a Patient. Am J
Psychiatry 2004; 161:1442-1446
Jackson, V, Sullivan, A, Gadmer, N, Seltzer, D, Mitchell, A, Lakoma, M, Arnold, R, Block, S (2005) “It was haunting . . .”: Physicians’ Descriptions of Emotionally Powerful Patient Deaths. Acad Med 2005; 80:648-656
Linke,S, Wojciak, J, Day,S (2002) The impact of suicide on community mental health teams: findings and recommendations. Psychiatric Bulletin 2002, 26:50-52
23
Ruskin, R, Sakinofsky, I, Bagby, R.M, Dickens, S, Sousa, G (2004) Impact of Patient Suicide on Psychiatrists and Psychiatric Trainees. Academic
Psychiatry, 2004;28:104-110
Tillman, J (2006) When a patient commits suicide: An empirical study of psychoanalytic clinicians. Int J Psychoanal 2006;87:159-77
Valente, S, Saunders, J (2002) Nurses´ Grief Reactions to a Patient´s Suicide.
24
Bilaga 3
Modifierad checklista för kvantitativ metod från Olsson och Sörensen (2011)
Titel
1. Framgår syfte/frågeställning av titeln? ja nej
Abstract
2. Framgår bakgrund, syfte, metod,
huvudresultat och slutats? ja nej
Bakgrund
3. Redovisas tidigare erfarenheter? ja nej 4. Framgår undersökningens bakgrund? ja nej 5. Finns en teoretisk ram (problemanalys)? ja nej 6. Finns undersökningens syften redovisade? ja nej
Metod
7. Är metoden relevant mot bakgrund av
undersökningens syften? ja nej
Finns följande beskrivet:
8. Studiepopulation ja nej
9. Urvalsförfarande ja nej
10. Inklusions- och exklusionskriterier ja nej
11. Bortfall ja nej
12. Mätmetodernas validitet ja nej
13. Mätmetodernas reliabilitet ja nej
14. Statistiska metoder ja nej
Resultat
15. Stämmer resultatredovisningen med syftena ja nej
16. Är redovisningen logisk ja nej
17. Är tabeller och figurer lätta att förstå ja nej 18. Har rätt slutsatser dragits av tabeller och figurer? ja nej
Diskussion
Metod
Diskuteras generaliseringsmöjligheter utifrån följande :
19. Den valda undersökningsuppläggningen ja nej 20. Den valda studiepopulationen ja nej 21. Urvalsmetod/ randomiseringsförfarande ja nej
22. Bortfall ja nej
23. Validitet och reliabilitet ja nej
Resultat
24. Relateras resultaten till tidigare forskning ja nej 25. Relateras resultaten till uppställda syften ja nej 26. Diskuteras konsekvensen av de funna resultaten ja nej
25 Bilaga 4 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Alexander et al. 2000
Scotland
Suicide by patient: questionnaire study of its effect on consultant psychiatrists.
Quantitative study Consultant psychiatrists
Effects on consultant psychiatrists after patients suicide
Questionnaires based on a review of the literature, consultation with
psychiatric colleagues, and a pilot study.
247 completed questionnaires. 68 dropouts
54 (33%) consultants reported being affected personally in terms of low mood, poor sleep or irritability after patient suicide. 69 (42%) reported changes in professional practice. 24 (15%) doctors considered taking early retirement because of patient´s suicide. Colleagues and family or friends were the best sources of help, and team and critical incident reviews were also useful.
Medium
Bohan & Doyle 2008
Ireland
Nurses’ experiences of patient suicide and suicide attempts in an acute unit.
Qualitative descriptive study
Psychiatric nurses
The study describes psychiatric nurses’ experiences of patient suicide and suicide attempts in an acute unit and explores their perceptions of the support they received after the incident.
Semi-structured interviews.
9 psychiatric nurses Most accounts suggested
that shock was the first feeling experienced by the participants, as well as anger. The participants also identified the helplessness they felt in trying to comfort their colleagues and patients as they themselves were traumatized and that some form of support
(preferably informal) is crucial following such traumatic incidents.
26 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Davidsen 2011 Denmark
‘And then one day he´d shot himself. Then I was really shocked’: General practitioners´ reaction to patient suicide.
Qualitative descriptive study
General practitioners (GP)
To explore the emotional effect of patient suicide.
Semi-structured interviews.
14 general practitioners Patients´ suicide had a
substantial emotional effect on all GPs. Some developed a feeling of guilt and of having failed. GPs differed in their propensity to explore suicide ideation, but all were emotionally shaken and struck by guilt, failure and self-scrutiny if a patient committed suicide.
High
Halligan & Corcoran 2001
Ireland
The impact of patient suicide on rural general practitioners.
Quantitative study General practitioners (GP)
To explore the impact of patient suicide on the GP at both personal and professional life and to find out what level of support GP´s use following a patient suicide.
A questionnaire with space for additional comments.
120 general practitioners 32 dropouts
Patient suicide had an impact on the professional lives of the GPs with an increase in psychiatric referral (54%), more accurate record-keeping (50%), increase in antidepressant prescribing (40%) and increased use of colleague consultation (36%). At a personal level 35% of the GPs expressed feeling guilty after a patient suicide and sleep was disturbed in 22% of GPs. 20% sought support following a patient suicide, while 62% said that they would use a support system if available.
27 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Hendin et al. 2000 USA Therapists´ Reactions to Patient´ Suicide Qualitative study Therapists To obtain information from therapists about their reactions to the suicide of patients in their care.
A semi-structured questionnaire with case narratives and
participation in a workshop.
25 therapists Shock, grief, guilt, fear of
blame, self-doubt, shame, anger and betrayal were the major emotional reactions. In 21 of 26 cases, therapists identified at least one major change they would have made in their patient´ treatment. Some of the therapists were reluctant to accept subsequent suicidal patients into their practice. Although colleagues were supportive, institutional responses and case reviews were rarely helpful, offering either blame or false reassurance that the suicide was inevitable.
Medium
Linke et al. 2002 England
The impact of suicide on community mental health teams: findings and recommendations.
Quantitative study Mental health team
To investigate personal impact of patient suicides and the sources of support utilized for coping with adverse effects.
A questionnaire that was adapted for a multi-disciplinary group with two sections: first section asked about personal, non-identifying information and the second asked about the ‘most distressing’ suicide.
44 members 33 dropouts
The majority of staff reported that patient suicides had a significant adverse effects on their personal and professional lives. Some of the effects were long-lasting (greater than 1 month). Staff found that peer support, reviews, dedicated staff meetings and support from senior colleagues were of most value.
28 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Midence et al. 1996
United Kingdom The effects of patient suicide on nursing staff.
Quantitative study Nurses
To investigate the effects that suicide has on nursing staff, their attitudes and ways of improving their coping skills.
A survey questionnaire regarding the effects of suicide and nurse´s coping strategies.
27 nurses 43 dropouts
The majority of the nurses’ reports feelings of sadness, frustration, shock, fear, anger and guilt following a patient suicide. Due to the lack of formal support, the vast majority (85%) said that the only way of coping was to talk to other colleagues or go home and talk to a partner. 80% of nurses suggested that staff meetings to discuss the suicide should be part of the ward procedure as coping strategies.
Medium
Ruskin et al. 2004 Canada
Impact of Patient Suicide on Psychiatrists and Psychiatric Trainees. Retrospective (15 years) quantitative study Psychiatrists and psychiatric trainees
To investigate the impact of patient suicide has on trainees and psychiatrists and their utilization of supports.
A comprehensive questionnaire together with a 25-item checklist from the DSM-IV diagnostic criteria and an Impact of Event Scale.
239 trainees and psychiatrists 256 dropouts
A minority (one-quarter) among those who experienced patient suicide had substantially higher (morbid) scores than the overall group. They also scored higher on an acute stress disorder and a posttraumatic stress disorder symptom checklist. The impact was more severe when the patient suicide occurred during training than after graduation and was inversely correlated with clinicians´ perceived social integration into their relational professional network.
29 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Spencer 2007 England
Support for staff following the suicide of a patient.
Qualitative study Mental health team
Its main aims was to assess and identify the impact of suicide on mental health professionals and to consider the best way to ensure that staff are supported effectively.
Semi-structured interviews.
Staff from 7 mental health teams
4 mental health teams dropout
The effect of the incident among the staff was shock and that informal team support was by far the most helpful feature. In relation to learning there was a range of responses about self-awareness, resilience and emotional reaction. It was also reported that it would have been valuable to have known more about stress.
Medium
Takahashi et al. 2011
Japan
The impact of inpatient suicide on psychiatric nurses and their need for support.
Quantitative study Psychiatric nurses
The purpose was to investigate issues related to patient suicide in mental health nursing.
A survey questionnaire together with an Impact of Event Scale-Revised.
531 psychiatric nurses 31 dropouts
Only 15.8% of the respondents indicated that they had access to post-suicide mental health care programs. The survey also revealed a low rate of nurses who reported attending in-hospital seminars on suicide prevention (26,4%) or mental health care for nurses (12,8%).
30 Author Year Country Title Study design Population
Aims Method Number of
participants Dropout rate
Main findings Study quality
Tillman 2006 USA
When a patient commits suicide: An empirical study of psychoanalytic clinicians. Qualitative study Psychoanalytic clinicians To gain a deeper understanding of the effects of patient suicide on the clinician.
Interviews 12 clinicians The most common
reaction to a patient suicide was shock, crying, sadness, anger and fear. Some clinicians experienced more isolation from colleague support, feeling alone with the trauma of their patient´s suicide. All but one of the clinicians who had supervisors used these contacts immediately following the notification of the suicide for containment and support. Some clinicians noted that they were unwilling to work with suicidal patients.
Medium
Wurst et al. 2011 Germany
The Therapist´s Reaction to a Patient´s Suicide. Results of a Survey and Implications for Health Care Professionals´ Well-Being
Quantitative study Therapists
To assess the impact of a patient´s suicide on therapists’ distress and well-being over time, which factors contributed to the reaction and which subgroup might need special interventions in the aftermath of suicide.
A 63-item questionnaire 179 therapists from 77
clinics
108 clinics dropout
3 out of 10 therapists suffer from severe distress after a patients´ suicide. The item “overall distress” immediately after the suicide predicts emotional reactions and changes in behavior. The emotional responses immediately after the suicide explained 43,5% of the variance of total distress in a regression analysis.
