Malmö högskola
Lärarutbildningen Natur, miljö och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Om att förebygga
mobbning i skolan
About Preventing
Harassment in the School
Etaf El Rayyes
Lärarexamen 330 p Handledare: Helena Mühr
Matematik/kemi/biologi Examinator: Per Jönsson Vt . 2009
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernasuppfattningar om mobbning.
Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom
användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne.
Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.
Nyckelord
Förord
En stort tack riktar jag till min handledare Helena Mühr som genom sitt stora engagemang och sina gedigna kunskaper bidragit till att jag har kunnat utföra mitt examensarbete. Jag tackar även för stöd och stort tålamod.
Jag vill även tacka alla pedagoger och övrig berörd personal samt eleverna som deltagit i min undersökning och som på så sätt gjort det möjligt för mig att genomföra min studie.
Jag vill också tacka Christina Fyhn för värdefulla insatser och kommentarer till arbetet. Slutligen vill jag tacka min familj, som har varit en viktig inspirationskälla under arbetets gång.
Malmö 2009-06-03 Etaf El Rayyes
Innehållsförteckning
1. Inledning.………..1
1.1 Syfte och problemställning….….………..1
2. Teoretisk bakgrund .………...2
2.1 Vad säger skollagen……..,,....………..….………..2
2.2 Vad menas med mobbning?...2
2.3 Vad är orsaken eller orsakerna till mobbning?...3
2.4 Vilka typer av mobbning existerar? ..……..………..4
2.5 Vilka blir mobbade? ………..………...….4
2.6 Vilka blir mobbare? ……...….….………..5
2.7 Att förebygga mobbning……….………6
2.8 Att arbeta med åtgärdsprogram…..……….7
2.9 Att arbeta med Farstamodellen………….…..………9
2.10 Vad är kamratstödjare? Vilka uppgifter till dem? ….………...10
2.10 Ny lag ska hindra mobbning……….………..……10
3. Metod ………12
3.1 Urval ………….….……….13
3.2 Procedur……….………1
3.3 Datainsamlingsmetod ….……… 14
3.4 Reliabilitet och validitet….………..15
3.5 Etik……….………..16
4. Resultat ………..17
4.1 Resultat från intervjuer med bitr. rektorer .……….17
4.2 Resultat från intervjuer med pedagoger/personal……….21
4.3Resultat från enkätundersökning…….……….……….25
4.4 Sammanfattning av resultaten (intervjuer och enkäter)….………..27
5. Analys och diskussion………...29
5.1 Sammanfattning av diskussion och analys….………..35
Litteraturförteckningar ………..37
- 1 -
1. Inledning
Som grundskolelärare har jag kommit i kontakt med elever som blivit utsatta för mobbning. Efter att också ha tagit del av artiklar om mobbning och konflikthantering i olika pedagogiska tidskrifter har jag utifrån detta valt att skriva om hur lärare kan arbeta mot mobbning för att göra skolan till en bättre miljö för alla elever.Under min tjänstgöring i en skola i södra Skåne såg jag flera exempel på hur eleverna behandlade varandra på ett kränkande sätt och det diskuterades ofta om mobbning bland lärarna. Eleverna fick hjälp med förmedling till kurator och kontakt med föräldrar. Åtgärdsprogram upprättades kontinuerligt och ärendena följdes upp.
I min undersökning användes enkäter som besvarade av 124 elever och intervjuer för att ta reda på elevernas och personalens egna upplevelser av mobbning. Tio elever och tre olika skolpedagoger samt fyra biträdande rektorer intervjuades för att få fram elevernas och pedagogens/ personalens egna upplevelser om mobbning och vad detta i så fall kan bidra till, för att få fram mer effektiva sätt att förebygga och åtgärda befintlig mobbning.
I de styrdokument som Sverige har för skolan (Svensk lag, Skollagen och FN:s konvention samt Lpo 94) har det tagits fasta på bestämmelser om hur elever bör och inte bör bli
behandlade i svenska skolan.
Eftersom elever ofta utsätts för mobbning är det angeläget för mig att göra ett examensarbete om hur man kan arbeta förebyggande mot mobbning. Om eleverna inte har en bra skolmiljö påverkas hela deras inlärningssituation och studieresultaten kan även påverkas negativt. Detta kan leda till onödiga problem i framtiden.
1.1
Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur man handskas med mobbning i skolan och ge förslag om hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan.
Sammantaget förde detta till följande frågeställningar:
1. Vilka uppfattningar har skolpersonal om vad mobbning är och vilka är orsakerna till mobbning?
2. Vilka uppfattningar har elever om vad mobbning är? 3. På vilket sätt kan kamratstödjare förhindra mobbning?
- 2 -
2. Teoretisk bakgrund
2.1 Vad säger skollagen?
Skollagen och läroplanerna samt kursplanerna är de nationella dokumenten som ska styra verksamheten i skola och barnomsorg. FN:s konvention anser att ”[du] har rätt att bli respekterad för den du är, rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp”. Alla som arbetar i skolor är skyldiga att följa detta. Enligt Lpo94 ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. ”Särskilt ska den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.”
(Lpo94) påvisar skolans värdegrund och uppdrag samt påpekar att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
”Skolan ska främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse, ingen i skolan ska utsättas för mobbning, tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas, främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”(Skolverket 2001)
2.2 Vad menas med mobbning?
Enligt Olweus (1999) är mobbning när en eller flera personer upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa handlingar (något som inte känns bra) från en eller flera personer. Den förste som använde ordet mobbning var etnologen Konrad Lorenz (1903-1989) när han beskrev hur djur attackerade i flock. Det var inte förrän på 1960-talet som en svensk läkare använde samma ord om barns beteende på skolgårdar. Själva begreppet mobbning tycks vara Skandinaviskt och används alltså inte med samma innebörd inom andra språkområden. Mobbning pågår inte bara mellan barn utan är även ett vanligt problem bland vuxna. Det är dessutom inte ovanligt att vuxna utsätter barn t ex i skolor och idrottsföreningar för
mobbning.
Under de senaste åren har förekomsten av könsrelaterad mobbning lyfts fram. Då kan även det närliggande begreppet kränkande behandling användas eftersom det rör sig om
- 3 -
”Mobbning är ett övergrepp, inte en konflikt” enligt Olweus (1999), som är en av världens
främsta mobbningsexperter. En viktig del i Olweus synsätt är att mobbning inte är en konflikt mellan jämställda parter utan ett övergrepp. Det är därför den omedelbart måste stoppas och förhindras. Förhandlingar duger inte. Forskaren definierar mobbning inte som
engångsföreteelser eller konflikter, utan en systematisk kränkning av en person. Negativt beteende och kränkande behandling måste dock självfallet betraktas som oacceptabelt även vid enstaka tillfällen.
Olsson (1998) säger att de flesta av de tusentals elever i våra skolor som blir mobbade känner att det inte finns någon vuxen som riktigt engagerar sig och bryr sig om deras situation. Han hävdar starkt att den mobbade har tolkningsföreträde i frågan vad som ska betraktas som mobbning eller inte. En mobbare kan alltså aldrig försvara sitt beteende genom att påstå: ” jag bara skojade”. Enligt Olssons definition om vad mobbning innebär utgår från den mobbade och lyder enligt följande: ”Mobbad är den elev som på fredagskvällen vid tanken på vad som eventuellt kan hända nästa vecka i skolan blir ledsen, och möjligheten att känna glädje den kvällen är förstörd” (Olsson 1998)
2.3 Vad är orsaken/orsakerna till mobbning?
Björndell (1987) menar att orsaken till mobbning kan vara att klassens medlemmar ser
mobbning som ett tidsfördriv, men att det också kan vara ett annat sätt att få ut sin aggression. Han menar även att mobbning lättare uppstår i stökiga klasser med låg arbetsdisciplin.
Elever i denna klass saknar gemenskap och sammanhållning. Björndell hävdar vidare att ett sätt för klassen att enas är just genom att stöta ut eller mobba en klasskamrat. Det uppstår naturligtvis inte alltid mobbning i dessa klasser. Vad som också kan hända är att ingen i gruppen tar på sig rollen som offer utan det bildas istället smågrupper i klassen. Enligt Olsson (1998) kan en orsak till varför barn mobbar finnas i det egna hemmet, hur barnet själv
behandlas. Föräldrarna måste sätta tydliga och klara gränser för vad som är tillåtet gällande barnets aggressivitet. Olsson (1998) säger vidare att om inte föräldrarna sätter dessa gränser kommer barnet att fortsätta med det negativa beteendet tills någon annan sätter gränsen. Den främsta åtgärden för att ändra ett barns dåliga beteende är enligt Olsson vuxna personers omsorg och kärlek. Olweus (1986) har i sin forskning om mobbning undersökt två orsaker till mobbning. Den ena handlar om skolans miljö såsom klasstorlek och rastverksamhet.
- 4 -
betydelse för förekomsten av mobbning i skolan. Då det gäller rastverksamheten kommer Olweus fram till att ju flera lärare som är närvarande på rasterna desto mindre mobbning förekommer inom skolan.
Den andra typen av orsak till mobbning inriktar sig på enskilda elever som mobbas eller mobbar. Han/Hon inriktar sig på yttre avvikelser som fetma, hårfärg, glasögon eller kläder och detta kan vara avgörande för mobbning. Olweus (1986) kommer, precis som Björndell (1987), fram till slutsatsen att yttre avvikelser spelar en mindre betydande roll för
mobbningens förekomst. Det finns inte ett rakt enkelt svar på denna företeelse utan det rör sig om ganska invecklade processer. Mobbning är i grunden ett grupproblem som handlar om relationer mellan människor.
2.4 Vilka typer av mobbning existerar?
Enligt Höistad (2001) kan mobbning indelas i tre typer:
Psykisk mobbning: Tyst mobbning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar. Det är den som är svårast att upptäcka och den allra vanligaste samt den gör mycket stor skada.
Verbal mobbning: Glåpord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter ”snacka skit”. Den verbala mobbningen kan också vara olika elektroniska kanaler som sms, e-post, mm. Det kan vara hot, skitsnack, rykten, blockeringar, att sprida kränkande bilder och videofilmer osv. Den verbala mobbningen kan ibland vara lättare att upptäcka än den tysta men inte alltid.
Fysisk mobbning: Tafsningar, slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse. Den mobbning som är lättast att upptäcka är den fysiska.
2.5 Vilka blir mobbade?
Det är viktigt att inte leta efter något hos den utsatta som gör den till en mobbad person. Om man vill hitta fel hos en person för att rättfärdiga sitt beteende kan man hitta fel hos vem som helst. Mobbning är ett grupproblem, inte ett individproblem. Mobbarna mobbar för att de har behov att ventilera negativa känslor. Vem som blir utsatt är av sekundär betydelse. Roland (1983) skriver att det är flest pojkar som mobbas och att de oftast ligger under genomsnittet i
- 5 -
fysisk styrka. Deras skolprestationer är något under det normala. Han skriver vidare att offret ofta har en negativ självbild och tycker i ganska stor utsträckning att mobbningen är
välförtjänt. Både Olweus (1986) och Pikas (1987) menar att de typiska mobboffren är mer ängsliga och osäkra än sina jämnåriga kamrater samt att de oftare har en god relation till sina föräldrar. Dessa barn reagerar ofta med gråt då de blir angripna och vågar heller inte ge igen. Detta är antagligen ett avgörande skäl till varför dessa blir offer för mobbning. Även Fahrman (1997) anser att de barn som ligger i farozonen för att bli mobbade är barn som har en svag självkänsla, har svårt att hävda sig och som lätt blir arga eller ledsna när någon gör något mot dem. Fahrman säger dock att det kan vara svårt att avgöra om barnen blir mobbade på grund av sin svaga självkänsla eller om självkänslan blir svag av att de mobbas. Lagerman & Stenberg (1994) menar att yttre kännetecken som fetma, klädsel, hårfärg och så vidare har liten betydelse för vem som blir mobbad. Dessa faktorer används ofta bara för att utåt motivera varför man mobbar den utsatte. Viktigare är att den utsatte är blyg och
tillbakadragen och har svårt att sätta gränser för hur långt de andra får gå när de retas och slåss. Det är ofta barn med låg status i gruppen som blir mobbade. Enligt Olweus (1999) har forskning visat att det finns två kategorier av barn som blir mobbade. Den största gruppen på över 80 % är barn som kan kännetecknas som lite blyga, känsliga, försiktiga och som har lätt för att gråta. De är ofta fysiskt svagare än sina jämnåriga kamrater, i synnerhet i förhållande till mobbaren. Dessa barn tycker inte om att slåss och är rädda för att göra sig illa. De har ofta yngre vänner eller inga vänner alls och söker sig mest till vuxna. Olweus menar att man skulle kunna säga att de genom sitt osäkra beteende signalerar att de inte kommer att ge igen om de blir attackerade. Den andra gruppen av mobboffer är mindre vanlig och omfattar omkring 15-20 % av offren. Dessa barn har till skillnad från de lugna, ett hett temperament och om de angrips försöker de ofta ge igen dock utan någon större framgång. De är ofta okoncentrerade, rastlösa, klumpiga och allmänt störande både för klasskamrater och för lärare. Då de mobbas är ofta hela klassen emot dem och de kan själva försöka sätta sig på andra svagare elever. 2.6 Vilka blir mobbare?
Lagerman & Stenberg (1994), säger att mobbaren har starkt behov av att dominera och har en ledarroll i gruppen. Denne har en mer positiv inställning till våld och ett aggressivt beteende mot barn och vuxna. Enligt Olweus (1986), har många mobbare en positiv självbild, är relativt självsäkra och framfusiga som personer. Mobbare utövar sitt behov genom att håna och hota och visar även sin makt genom våld. ”Det är en vanlig uppfattning att mobbarna är
- 6 -
osäkra och ängsliga under den tuffa ytan.” Olweus (1986) i sin forskning har emellertid inte visat något som kan hållas som stöd åt detta antagande. Resultaten pekar närmast i motsatt riktning. Mobbaren kännetecknas snarare av ovanligt lite osäkerhet och rädsla.
Olweus (1999), menar att mobbaren ofta blir frustrerade och har svårt att klara sina egna misslyckanden. De brukar ha liten förståelse och föga medkänsla gentemot den mobbade. De har svårt att underordna sig regler och har lätt för att prata sig ur besvärliga situationer. Det handlar ofta om personer som får mycket utrymme genom gruppen att hävda sig själv och sina åsikter och som utnyttjar detta till negativt ledarskap. Detta bottnar vanligtvis i osäkerhet. Det är lätt att hamna i ett fack där alla förväntar sig att man ska bete sig på ett visst sätt. För en person som kränker kan det vara svårt att bryta beteendet eftersom alla "godkänner" och till och med uppmuntrar detta genom att hänga på eller inte säga ifrån. Ofta är mobbaren ovetande om att de andra i gruppen tycker att beteendet är fel. Det är med andra ord inte bara den aktiva ledaren i en grupp som är ansvarig utan även de som sluter upp som driver på och tillåter beteendet.
2.7 Att förebygga mobbning
Enligt Pikas (1987), ska man kunna förebygga mobbning genom klassamtal där läraren är diskussionsledare. Läraren ska kunna få majoriteten av eleverna att följa ett resonemang, där de själv entydigt och grundligt fördömer mobbning. Lärarens uppgift är att leda eleverna dit utan att styra för mycket. Eleverna måste själva komma till insikt om att mobbning är fel. Man kan då få den stora positiva gruppen i klassen att fördöma den mobbning som kan uppstå när inga vuxna är närvarande. Den potentiella gruppens mobbare i klassen lägger majoritetens åsikt på minnet och den kan fungera som spärr mot att börja mobba.
Åberg (1994) menar att det är viktigt att ha samtalsregler för att kunna föra bra samtal där alla får ha sin egen åsikt och bli respekterade för denna. Hon föreslår följande regler:
• Vi lämnar inte rummet förrän samtalet är slut om det inte är absolut nödvändigt.
• Vi talar en i taget utan att avbryta varandra. Om det behövs räcker vi upp handen för att få ordet. Den som har order får inte avbrytas.
- 7 -
• Vi försöker vara positiva och uppmuntrande mot den som talar. Förlöjligande och elakheter är bannlysta.
• Den som ändrar åsikt får inte kritseras. Att byta åsikt när man tagit del av andras argument kan vara ett tecken på utveckling.
• Gruppen ska, genom att regelbundet träffas för diskussioner, bli trygg med varandra. • I gruppen ska man kunna diskutera allt utan att retas för sina åsikter.
Gruppen ska lära sig se olikheter som något positivt (Åberg 1994). Förutsättningen för ett effektivt förebyggande arbete är att skolan tar ställning emot all form av mobbning, Alla som arbetar inom skolan ska tydligt visa att mobbning inte accepteras. Många vuxna, som var mobbade som barn, säger att läraren inte såg vad som pågick. Därför är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna att läraren vågar vara en ”besvärlig” vuxen, en vuxen som lägger sig i och bryr sig (Åberg 1994).
Det bästa sättet att undvika mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen Åberg (1994). Därför måste målet för all förebyggande verksamhet mot mobbning vara att skapa ett bra klimat i klassen och i skolan (Björndell, 1987; Åberg, 1994). I ett bra klimat accepterar alla varandra för den de är, trots olikheter (Åberg1994). Björndells förebyggande arbete präglas av vardagsomtanke och medmänsklighet, där grundtanken är att man inte mobbar någon man känner väl. Ansvaret för detta arbete ligger på oss vuxna som förväntas skapa tillfällen där eleverna kan lära känna varandra och visa känslor som omtanke,
kamratskap, respekt och möjligheter att växa tillsammans med andra elever. 2.8 Att arbeta med åtgärdsprogram
Att arbeta med åtgärdsprogram är ett effektivt sätt för att motarbeta mobbning. Med hjälp av åtgärdsprogram kan man upptäcka och minska mobbning inom skolan, samt sprida kunskap om vad mobbning är och hur man tar itu med den.
”Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt stimulera, handleda och ge särskilt stöd åt elever som har svårigheter” (Lpo94)
Åtgärdsprogrammets mål enligt (Lpo94) är att:
- 8 - • Förbättra kamratrelationer i skolan.
• Förebygga nya mobbningsproblem.
• Öka medvetenheten och kunskapen om mobbning. • Skapa engagemang hos lärare och föräldrar. • Stödja och effektivt skydda de mobbade.
Åtgärdsprogrammet är det som är bäst utforskat gällande effekter på mobbning. Förutom att mobbningen reduceras avsevärt på de skolor som arbetar konsekvent med Olweus (1999) anti-mobbningsprogram, minskar även skolk, skadegörelse, snatteri och tidigt alkoholbruk hos eleverna. Även det sociala klimatet i klasserna förbättras.
Olweus (2001) mobbningsförebyggande program genomförs av rektor och skolpersonal tillsammans med föräldrar och elever. Programmet syftar till att utveckla en skolmiljö där samtliga vuxna tar ansvar för att eleverna ska känna sig trygga och inte utsättas för kränkning. Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonal går som en röd tråd genom programmet. Som första steg genomför man en enkätundersökning i skolan för att få reda på hur stor omfattning mobbningen har och hur den yttrar sig i skolan. Därefter utbildas lärare och övrig berörd personal till instruktörer inom anti-mobbning.
Översikt av Olweus åtgärdsprogram (2001):
Åtgärder på skolnivå
Åtgärder på klassnivå Åtgärder på individnivå
Enkätundersökning
(Olweus frågeformulär om mobbning till elever)
Klassregler mot
mobbning Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer
Studiedag om mobbning Regelbundna
klassmöten Samtal med föräldrar till inblandade elever
Förbättrat rastvaktssystem Klassföräldramöten Upprättande av individuella åtgärdsprogram
Pedagogiska samtalsgrupper (för skolpersonal). Upprättande av samordningsgrupp
- 9 - 2.9 Att arbeta med Farstametoden
Farstametodenär i första hand konstruerad för att verka vid akuta fall och stoppa mobbning omedelbart. Farstamodellen har utvecklats av Karl Ljungström. Modeller utvecklade för att behandla och upptäcka mobbningsfall. Modellerna ligger som grund för skolornas
utvecklande och utformande av handlingsplaner. Enligt Ljungström (2006) beskrivas Farstamodellen kortfattat på följande sätt:
1. Antimobbinggruppen har fått reda på att en viss elev upplever att han/hon utsätts för mobbning. Inom teamet pratar man med varandra och bestämmer hur man ska gå vidare med den uppkomna situationen. Är det mobbning? Vem/vilka är mobbarna? Ytterligare
information samlas försiktigt in via t.ex. lärare och mobbningsoffrets föräldrar.
2. Enskilt samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade?
3. En dag när de misstänkta mobbarna/mobbaren finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. Mobbarna får absolut inte känna till detta i förväg eller ens veta att skolan uppmärksammat fallet. De upplyses om att man vet att de mobbar, att man ser mycket allvarligt på situationen och att mobbningen omedelbart måste upphöra.
Man talar om konkreta saker mobbaren gjort sig skyldig till. Man moraliserar inte och ställer inte några varför- frågor. Atmosfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. Behandlaren frågar och påstår endast sådant som de själva är säkra på har hänt. Det får inte råda någon tveksamhet om dessa fakta. Man samtalar om hur mobbaren själv kan agera för att mobbningen ska upphöra.
Det är alltid två vuxna med vid samtalet. En samtalar och en för anteckningar. Detta samtal är den viktigaste delen av arbetet. Mobbaren får här också veta att han/hon blir kallad till ett nytt samtal inom en snar framtid. Dessutom får mobbaren veta att hon/han ska berätta om samtalet hemma och att återkoppling från föräldrar ska ske till skolan.
Under tiden fram till uppföljningssamtalet är vi vuxna aktiva iakttagare av hur mobbaren/mobbarna klarar av de överenskommelser vi gjort.
Den utsatte får kontinuerlig uppföljning under en längre tid där han/hon kan berätta hur han/hon upplever situationen efter mobbingsamtalet. Det är oerhört viktigt att den utsatte under hela processens gång stöttas.
4. Vid uppföljningssamtalet får eleven, mobbaren/mobbarna berätta om hur han/hon upplever situationen i dagsläget. Mobbarna upplever en lättnad av att problemet upptäckts
- 10 - och att de får hjälp med att bryta sitt beteende
2.10 Vad är kamratstödjare? Vilka uppgifter har de?
En kamratstödjare enligt Olwes (1999) är elever som vill jobba förebyggande bland alla elever på skolan för att mobbning inte ska uppstå och elever som har lite ”större ögon och öron” för att se och höra lite mer. Intresserade elever i trean anmäler sitt intresse (två från varje klass och helst en pojke och en flicka).
En kamratstödjare är en elev som har fått utbildning om vad mobbning och kränkande behandling är. Man anmäler sig frivilligt till en grupp och denna består av två elever från varje klass, totalt sex stycken. Det finns inga regler om hur länge en elev får vara
kamratstödjare. Som kamratstödjare är man medlem i anti-mobbningsteamet och man arbetar för att förebygga mobbning. I gruppen sitter bl.a. skolkurator, skolsköterska, två lärare samt aktivitetspersonal. De två lärarna träffar regelbundet de så kallade kamratstödjarna.
Uppdraget:
• Prata med den som är ensam.
• Ta ställning när du som kamratstödjare hör eller ser något som är fel. • Ta dig an “nya“ elever som kommer till skolan.
• Delta i samtal/diskussioner i andra klasser om relationer och liknande.
• Berätta för din lärare eller annan vuxen om du hör eller ser något som är fel och som upprepas flera gånger.
• Delta i “kamratstödjarmöte“ med andra kamratstödjare två gånger per termin.
Läraren tillsammans med de vuxna som leder kamratstödjarna utser tillsammans vilka som blir kamratstödjare.
2.11 Ny lag ska hindra mobbning
Riksdagen har nyligen fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Lagen trädde i kraft den 1 april 2006. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbing. Lagen omfattar all
- 11 -
verksamhet som beskrivs i skollagen; förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning (www.riksdagen.se).
Vilka ser till att lagen följs?
Skolverket och ombudsmännen, JämO. DO, Hom O, HO; ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. (www. skolverket. se 2006)
- 12 -
3.
Metod
Genomförande av det här arbetet är grundat utifrån: • Personalintervjuer
• Elevintervjuer • Enkätundersökning
Metoden jag valde var en kvalitativ undersökning och kvantitativa inslag eftersom de passar ihop med mitt arbete med en hermeneutisk ansats. Med kvalitativ undersökning kan man få en djupare kunskap kring ämnet genom att använda intervjuer i undersökningen och man får en möjlighet till att få en karaktär hos en företeelse, en helhetsbild, av respondenternas
erfarenheter, kunskap och synpunkter (Trost 2001). Genom att använda denna metod kan jag enkelt få fram elevernas och skolpersonalens uppfattningar om vad mobbning är, hur
kamratstödjare förhindrar mobbning samt hur skolorna arbetar för att förebygga mobbning. Metoden har formen av en djupstudie och omfattas oftast av ett fåtal individer (Kvale, 1997). En kvantitativ metod kännetecknas av materialets numeriska eller kvantifierbara karaktär där avsikten är att studera mängden av ett fenomen.
Till hjälp med utformandet av den kvalitativa undersökningen användes intervjuer. Till den kvantitativa delen av undersökningen användes enkäter, eftersom jag vill nå ut till fler elever än vad som var möjligt att intervjua.
Under resultatbehandlingen använder jag en hermeneutisk ansats för att tolka de deskriptiva data som jag samlat in om fenomenet (Kvale 1997) och för att skaffa mig en djupare kunskap kring ämnet. Den hermeneutiska metoden innebär att man jämför tolkningar av enskilda uttryck och begrepp från intervjun och sätter ihop delarna till helhet. Därefter bearbetades materialet systematiskt genom försök att identifiera mönster och meningssammanhang i informanternas uttalanden.
I tolkningen av data använde jag min egen förförståelse och jag försökte se på likheter och olikheter i informanternas uttalanden och sammanhangen i deras svar. Klimatet i en intervju skapas mellan intervjuaren och den intervjuade som ger utrymme för flexibilitet, öppenhet, anpassning, tolka attityder och kroppsspråk och att undvika/rätta till missuppfattningar samt att ge möjlighet till närhet. Från detta perspektiv är det viktigt att under samtalets gång
- 13 -
stämma av med intervjupersonen så att tolkningen av det nämnda accepteras av avsändaren (Kvale 1997).
I Enkätboken (Trost, 2001) beskriver författaren fördelarna med av att använda sig av standardiserat frågeformulär, vilket medför att det inte uppkommer någon variation i
enkäterna. I en enkät med hög grad av standardisering har alla frågor samma formulering och kommer i samma ordning för samtliga tillfrågade, detta till skillnad från en enkät med låg grad av standardisering (Trost, 2001).
Trost (2001) förklarar att en enkät med fördel används då man måste ta hänsyn till anonymitetsprincipen. Intervjun är bästa alternativet för min undersökning därför att:
• eleven får bättre och större möjlighet att uttrycka sig verbalt än skriftlig intervjuform och passar bättre till elevernas ålder
• elever i deras ålder kan ha olika mognadsnivå
• även om det abstrakta tänkandet är utvecklat anser jag att det är mera motiverat med en direkt och upplevd kontakt med mellan intervjuaren och respondenterna
• en enkät kan ha begränsade möjligheter till svarsalternativ och svarsutrymme
Jag valde att anteckna under intervjuerna istället för att använda en bandspelare eftersom när intervjuer spelas in kan intervjuaren vara observant på den intervjuades kroppsspråk, mimik och gester, vilket ibland inte överensstämmer med orden som sägs. Att anteckna under intervjuerna gav mig en avslappnad diskussion med respondenterna och bandspelare kan ge känslan av obekvämhet. Om man spelar in en intervju med hjälp av en bandspelare måste intervjun avklaras vid ett tillfälle, vilket de flesta lärarna inte har tid med. Med anteckningar kan man istället intervjua läraren under ett par tillfällen vilket visade sig passa honom/henne bättre.
3.1 Urval
Intervjuerna har genomförts med skolledningen inom fyra grundskolor och tre
pedagoger/personal samt med tio elever på högstadiet. Läraren, sjuksköterskan, kuratorn, biträdande rektor D och de 124 eleverna som deltog i min undersökning är alla från samma grundskola i södra Skåne. Det var relativt okomplicerat för mig att boka tid med
respondenterna vid tillfällen som passade dem. Jag intervjuade tio elever och sju pedagoger (se bilaga 1 och bilaga 2). Enkäten, som bestod av 12 strukturerade frågor, besvarades
- 14 -
skriftligt av 124 elever i årskurs 7-9 (se bilaga 3). Enkätundersökningen genomfördes med ett stort antal elever eftersom jag ville ha majoriteten av alla högstadieelevers uppfattningar i största möjliga mån för ett bättre resultat. Enkäten delades ut till sex olika klasser i samma grundskola för att ta reda på vilka åsikter elever har angående mobbning och om de har något inflytande angående åtgärder mot mobbning. Biträdande rektorerna och
pedagogerna/personalen valdes eftersom de har arbetat under många år i skolor och har lång erfarenhet av elevers beteende gentemot varandra vilket jag också bedömde som ett bra utgångsläge för ett så verklighetstroget sätt som möjligt som utgångsläge. Rektorernas svar handlade oftast om det allmänna och eftersträvan att jobba efter skolverkets detaljplan medan de resterande pedagogerna/personalen svarade detaljerat och om hur allt såg ut i skolan de arbetade i.
3.2 Procedur
Genomförandet av det här arbetet är grundat utifrån personalintervjuer, elevintervjuer och enkätundersökning (se bilaga 1- 3).Utifrån litteratur och handledningsplaner,
antimobbningsteamet och enkätundersökning om ”Hur trivs du i skolan?” baserade jag mina intervjufrågor och enkäter. Frågorna var anpassade för elever på högstadiet och utformades efter händelser som förekommer vanligt av de i den målgruppen. Jag blev informerad av fyra biträdande rektorer om deras olika uppfattningar och hur detta i så fall kan bidra till att få fram mer effektiva metoder att förebygga och åtgärda befintlig mobbning för att förebygga mobbning. Pedagoger, övrig personaloch elever fick jag direktkontakt med eftersom vi har en gemensam arbetsplats. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av anteckningar. Vid
intervjuerna plockade jag slumpvist ut tio elever, sju flickor och tre pojkar från högstadiet, varav fyra var kamratstödjare. Fyra kamratstödjare har valts för att ta reda på hur de fungerar som en länk mellan sina kamrater och anti-mobbningsteamet och om de kan hålla sig
underrättade om vad som händer och sker i klassen, samt vilken kontakt de har med skolans personal.
3.3
Datainsamlingsmetod
Efter varje intervju fördes anteckningar kring hur intervjun fungerat. Därefter gjorde jag meningskoncentrering till min text. ( Kvale 1997) skriver att meningskoncentrering innebär att större intervjutexter reduceras till kortare koncisare formuleringar.
- 15 -
Elevintervjuerna innefattar nästan samma frågor som står i enkäten t.ex., ” Vad innebär mobbning för dig? Kan du stoppa mobbning? Eller tror du att klasskamrater kan stoppa mobbning osv.” Syftet med dessa frågor är att jag vill ta reda på vad elevernas uppfattningar är, i direkt intervju. Jag intervjuade tio elever, sju flickor tre pojkar i årskurs 7-9. Antalet frågor var elva, samt en extra fråga till kamratstödjarna (se bilaga 2). Dessutom intervjuades fyra biträdande rektorer och tre pedagoger (se bilaga 1). Frågorna handlade om vad skolan har för uppfattningar om vad som kännetäcker en mobbningsoffer och en mobbare, orsaker för mobbning, samt vad skolan gör för att stoppa mobbningen och vilken handlingsplan som används.
De datainsamlingsmetoder som användes i undersökningen är halvstrukturerade
intervjufrågor. Med halvstrukturerade menas att jag inte ställde frågorna i ordning utan i den ordning som var lämpad utifrån informanten. Anledningen till att jag valde att använda mig av halvstrukturerade frågor var att jag inte ville leda in dem på de svar som jag vill eller förväntade mig att de skulle svara utan att de själva fick möjligheten att beskriva och svara på frågorna på sitt sätt. Intervjuerna har genomförts med skolledningen inom fyra grundskolor och tre pedagoger samt med tio elever på högstadiet. För att få ett rikt material är det viktigt att ställa raka och enkla frågor.
Frågorna i enkäten är strukturerade i syfte att få hög svarsfrekvens (Kvale 1997). Enkät är en undersökningsmetod som är passande att använda då man vill undersöka hur ofta eller hur vanligt ett fenomen förekommer. I en enkät kan man få sanningsenliga svar då respondenten oftast är helt anonym.
Enkätundersökningen delades ut till 124 elever i sex klasser mellan årskurs 7 och 9, på en skola i södra Skåne. Enkäten bestod av 12 strukturerade frågor (se bilaga 3).
Eleverna bör därför inte ha haft några problem med att svara uppriktigt på enkätfrågorna. Under varje intervju har jag gjort anteckningar som jag har tematiserat efteråt. Jag har funnit vissa likheter men också skillnader som jag förklarar vidare i arbetet.
3.4
Reliabilitet och validitet
”Begreppet reliabilitet innebär att upprepade mätningar ger samma resultat. Det innebär att det
slumpmässiga felet blir litet om frågan har hög reliabilitet. Med validitet menas att man mäter det man avser att mäta ”(Trost, 2001).
På grund av de halvstrukturerade intervjuerna och den kvalitativa metodens genomförande och syfte har min undersökning låg reliabilitet, vilket betyder att resultatet inte kan upprepas.
- 16 -
För att en undersökning ska kunna upprepas behövs exakta frågor som ger exakta svar utan möjlighet till fördjupning och detta är något som framför allt tillgodoses genom kvantitativ metod. Inom kvalitativ forskning kan man inte skatta tillförlitligheten med siffror (Holme & Solvang, 1997).
Direkt kontakt med respondenten är lätt att ställa följdfrågor för att förtydliga dennes osäkerheter. (Holme & Solvang, 1997). Bland eleverna som deltog i intervjuerna var fyra kamratstödjare. Deras svar kan ha påverkat resultaten med att ge en sann bild av det som undersökts eftersom de har en god uppfattning och erfarenhet om vad mobbning innebär, hur det påverkar miljön samt om konsekvenserna av mobbning. Konsekvensen kan bli att
undersökningens validitet påverkas. (Holme & Solvang, 1997).
”God validitet och reliabilitet är en förutsättning för att resultaten ska kunna generaliseras till att gälla även andra resultat än de som är undersökta. Man bör alltid sträva efter en hög reliabilitet och
validitet. Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet medan hög validitet förutsätter hög reliabilitet”. Utöver intervjun används i studien en enkät för att få svar på mina frågeställningar med högre svarsfrekvens (Kvale 1997).
En fördel med att använda sig av enkät vid en större undersökning är för att ha majoriteten av alla högstadieelevers åsikter i skolan, man har möjligheten att få en bättre uppfattning i största möjliga omfattning för ett bättre resultat. På så sätt kan man ta del av detta i största möjliga omfattning. Vid användning av samma enkät i en lika stor skala på olika skolor skulle resultatet vara närlik, detta innebär hög reliabilitet och validitet. Enligt Holme & Solvang (1997) anses det att inom kvantitativa undersökningar via enkäter är reliabiliteten lika med reproducerbarheten som oftast kan skattas och ge ett siffermått.
3.5 Etik
Jag har tänkt på om arbetets syfte är etiskt försvarbart eftersom mobbning är aktuellt just nu inom skolan och vissa elever kan känna sig utsatta. ”Ett centralt mål för samhällsvetenskaperna är att frambringa kunskap som kan förbättra människans situation och ge henne ökat värde.” (Kvale, 1997). Kring mina intervjuer har jag i första hand kontaktat fyra biträdande rektorer och tre pedagoger inom arbetsområdet mobbning. Jag är medveten om att intervjusituationen
påverkar respondenten. Innan enkäten delades ut informerades alla om att svaren behandlades anonymt. Jag har berättat för dem om syftet med mitt arbete och därför fått deras
godkännande att kontakta och intervjua respondenterna. Alla har informerats om frivilligheten i att medverka och att alla uppgifter behandlas konfidentiellt.
- 17 -
4. Resultat
Undersökningens resultat redovisas nedan utifrån hur responderarna ser på mobbning och dessa orsaker samt hur de hantera mobbning. Istället för att skriva ner biträdande rektorernas namn används bokstäverna A-D, de resterande personalerna får benämningarna (K) Kuratorn, (L) lärare och (S) sjuksköterska. Dessutom plockades viktiga begrepp ut som framkommit till varje fråga och jag har valt att citera svaren så att man ser direkt deras tolkande. Slutligen skrev jag elevernas svar på mina intervjufrågor och mina enkäter.
4.1 Resultat från intervjuer med bitr. rektorer Hur länge har du arbetat inom skolan?
Biträdande rektor A har jobbat i en medelstor skola sedan 2000 i Husie, Malmö. Biträdande rektor B har jobbat i en stor skola sedan 2003 i Södra Innerstaden, Malmö. Biträdande rektor C har jobbat i medelstor skola sedan 1992 i Västra Hamnen, Malmö.
Biträdande rektor D har jobbat i en liten skola sedan 1987 (först som lärare i 20 år och efteråt som biträdande rektor) i södra Skåne.
Vad innebär mobbning för dig?
Alla biträdande rektorer förklarade att mobbning är en handling när en eller fler personer upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för negativa, kränkande handlingar från en eller flera personer. Enligt A ”kan det vara fråga om tyst mobbing, dvs. att någon blir utfryst och ignorerad.” B anser dessutom att ”mobbning kan vara fysisk, psykisk eller verbal”. C och D att det ska även finnas en skillnad i styrkeförhållandet mellan parterna och att mobbaren/a måste ha någon form av övertag, fysisk, psykisk eller numerär, gentemot den mobbade”.
Har du uppmärksammat om mobbning förekommer bland barn i skolan? Om ja, var hände det mest?
De intervjuade bitr. rektorerna var medvetna om att mobbning ofta förekommer i
omklädningsrum och på andra platser där det inte finns lärare, samt att det inte förekommer lika ofta på skolgårdarna. Enligt D anses att fler lärare som rastvaktar på rasterna desto mer minskar mobbningen i skolor.
- 18 - Vad kännetecknar ett mobbningsoffer?
De bitr. rektorerna hade inte samma åsikt gällande denna fråga, enligt bitr. rektor B är det ”svårigheten med vänner, rädsla och utsatthet” medan D anser att vanliga kännetecken är att ”legitimera mobbning genom att lägga skulden på sig själva samt osäkerheten”.
Vad kännetecknar en mobbare?
Bitr. rektorerna hade liknande svar på denna fråga och alla ansåg att en mobbare är mer aggressiv, beteendet mellan mobbaren och offret är ”mycket hårdare och råare” samt att mobbaren ”har en mera utpräglad våldskaraktär”.
Vad orsaker mobbning?
Enligt bitr. rektor A förekommer mobbning i grundskolan eftersom ”skolans miljö består av blandade av nationaliteter”. Bitr. rektor B anser att mobbning förekommer i grundskolan på grund av ”problem hemma vilket orsakar en dålig miljö i skolan”.
Vad gör ni för att stoppa mobbningen?
Respondenterna har svarat olika på frågan utifrån deras arbetsställen och vilken handlingsplan de använder:
A. Vi har haft samtal med inblandade elever och föräldrar. Som lärare var jag med och startade skolans Anti-mobbningsgrupp, som fortfarande finns och som i viss utsträckning arbetar enligt den s.k. Farstametoden.
B. I första hand kontakta Anti-mobbningsgruppen och elevernas mentorer (Mombus), Skolans kurator kan lösa många fall och ingår även i Anti-mobbningsgruppen.
C. Vi har ett antimobbningsteam bestående av kurator, skolsköterska och ett antal pedagoger som arbetar enligt Farstamodellen. Det fungerar alldeles utmärkt och vi kommer till rätta med de allra flesta fall.
D. Vi har en likabehandlingsplan som vi följer, vi har personal som speciellt arbetar med det direkta arbetet och med uppföljning.
Vem ansvarar för mobbning?
A. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att förebygga och stoppa mobbning.
- 19 -
gruppen misslyckas med något enskilt fall i sitt behandlingsarbete skall arbetslaget ifråga samt elevvårdsteamet informeras. Dessa beslutar om vidare åtgärder.
B. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att förebygga och stoppa mobbning.
Huvudansvaret har rektor. Vi har beslutat att det är elevhälsoteamet som har det stora ansvaret när det gäller att hantera de fall där man misstänker en pågående mobbning.
C. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att förebygga och stoppa mobbning. Huvudansvaret har rektor. kurator, kamratstödjare, samt skolans elevhälsoteam.
D. All personal har ansvar för att upptäcka, uppmärksamma skolmiljön, läraren har sin roll, vuxna i kompisklubb/mobbning jouren, skolans elevhälsoteam, skolledning
Hur ofta utvärderar ni ert arbete?
A. Elevvårdsteamet träffas varje vecka och tar då bland annat upp mobbning. Anti-mobbinggruppen har också regelbundna möten då de följer upp sitt arbete. I gruppen ingår personal från alla arbetslag.
B. Förutom den vardagliga utvärderingen har vi på skolan olika sätt att utvärdera tryggheten på skolan:
• Vi har klassråd en gång per vecka då tar man upp situationen i klassen.
• Vi har kamratstödjare som träffas 1ggr/ mån och går igenom om mobbning förekommer i klassen och på rasterna.
• Skolsköterska gör undersökningar i skolår fyra angående trygghet och psykosocialhälsa. • 1 gång per år görs det en trygghetsundersökning i hela Malmöstad då man bl.a. tittar på
trygghet.
• Var tredje år görs det även stor enkätundersökning bland alla sexor, nior och ettor på gymnasiet i hela Malmö då man tittar på levnads- och drogvanor bland dessa elever. En del i undersökningen är tryggheten i skolan.
• Vi ingår i ett projekt tillsammans med Högskolan i Örebro och många andra skolor i Sverige där vi är en kontrollskola där de olika antimobbningsprogrammen ska utvärderas. C. Varje termin utvärderar vårt elevhälsoteam arbetet.
- 20 - Är ni nöjda med resultatet av ert arbete?
Alla respondenterna var nöjda med resultaten som de uppnått gällande mobbning, men ansåg dessutom att ”det kan alltid bli bättre, bra är det först när alla barn trivs och mår bra hela tiden”.
Har ni någon handlingsplan mot mobbning i skolan? Om ja, hur ser den ut?
Alla skolorna hade en handlingsplan, men de använde olika metoder för att förebygga mobbning. Bitr. rektor A beskrev sin handlingsplan såsom vid misstanke om att någon elev utsätts för upprepade kränkningar skall anmälan snarast göras till antimobbingteamet för att denna så snabbt som möjligt skall kunna utreda om man skall ta sig an fallet eller om andra åtgärder skall vidtas.
Bitr. rektor A använder Farstametoden som kortfattat förklarades på detta sätt:
• Antimobbingteamet samlar försiktigt in information om mobbingen. Först samtalar man med den som kom med beskedet om mobbningen och sedan med mobbningsoffret, vilket är det viktigaste samtalet.
• När kan behandlingssamtalen ske? Under vilken lektion? Undervisande lärare informeras i förväg (påminn om tystnadskravet) om att man kommer och hämtar elever/mobbare.
• Behandlingssamtal med mobbarna • Mobbingoffrets föräldrar kontaktas.
• Eventuellt ett ytterligare behandlingssamtal. Tiden från första beskedet om misstänkt mobbing till inledda behandlingssamtal bör om möjligt vara max 3-4 dagar.
• Kontroll av mobbarna och klassen.
• Uppföljningssamtal med mobbarna efter en vecka. • Mobbarnas föräldrar kontaktas.
Även bitr. rektor B gav en utförligbeskrivning om hur de arbetar för att förebygga mobbning, deras handlingsplan ser ut på följande sätt: Samtlig personal på skolan måste vara observant på om en elev visar tecken eller symptom på ohälsa. Situationer som särskilt måste
uppmärksammas är när eleverna är på väg ut eller in från lektioner, raster, matsalen,
omklädningsrum till idrott o s v. Undersökning VAKT- (Verksam Antimobbning Kränkande Team) enkät och klassråd. Eleverna kan vända sig till elevrådet, lärarna och/eller
- 21 -
Bitr. rektor C Antimobbingsprogram på skolan (enligt Olweus). Åtgärdsprogram mot
mobbning. Målet är att hjälpa alla elever på skolan och att skapa förutsättningar för elever att utvecklas till individer med självförtroende, individer som känner sig trygga och värdefulla. Biträdande rektor D visade hur planering (Olweus) ser i sin skola ut som står på tabellen nedan:
4.2 Resultat från intervjuer med pedagoger/personal
Hur länge har du arbetat inom skolan?
Kuratorn och läraren har jobbat inom en skola i mer än 20 år medan den sista respondenten, en sjuksköterska i en skola, jobbat i ca 10 år. Alla respondenterna här har jobbat på samma skola med biträdande rektor D i södra Skåne.
Vad innebär mobbning för dig?
Respondenterna hade ett liknande svar gällande vad mobbning är och såg mobbning som en handling där någon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Kuratorn fördjupade sig och sa dessutom att ”Det kränkande och obehagliga kan ta sig uttryck i direkt mobbning, med slag, sparkar och andra kränkande
1) Åtgärder på skolnivå 2) Åtgärder på klassnivå 3) Åtgärder på individnivå
studiedagar
pedagogiska samtalsgrupper rastvaktsystem och utemiljö kontakttelefon/brevlåda allmänt föräldramöte miljöutvecklingsgrupper hem- och skolgrupper elevstödsgrupper
klassregler ang. mobbing beröm
sanktioner klassråd
inlärning genom samarbete gemensamma positiva aktiviteter
klassföräldramöten och enskilda samtal
samtal med mobbaroffret samtal med föräldrarna samtalsgrupper för föräldrar till mobbade respektive mobbande elever klass- eller skolbyte.
Elevhälsoteam kopplas in (enl. Åtgärdstrappan)
- 22 -
metoder”. Men man kan också utsättas för indirekt mobbning som innebär att bli utfrusen och inte få vara med i kamratkretsen.
Har du uppmärksammat om mobbning förekommer bland barn i skolan? Om ja, var hände det mest?
Även här visste personalen att mobbning förekommer mest på ställen där det inte finns någon lärare närvarande, som till exempel i omklädningsrum.
Vad kännetecknar ett mobbningsoffer?
Enligt sjuksköterskan känner ett mobbningsoffer ofta sig osäker, han/hon vill inte gå till skolan på morgonen, sover dåligt, har mardrömmar och kanske gråter i sömnen. Även kuratorn svarade att i de flesta fallen tar ett mobbningsoffer inte en kamrat med sig hem och umgås inte med klasskamraterna överhuvudtaget.
Vad kännetecknar en mobbare?
Enligt Kuratorn ”handlar det om ett maktspel”, där mobbaren vill ha makt över offret och sjuksköterska att mobbaren är oftast fysiskt starkare samt visar en ”tuffare” attityd till vuxna som försöker stoppa mobbningen.
Vad orsakar mobbning?
Enligt S och K orsakas mobbning av samhällsproblem och av en blandad miljö i skolorna medan L anses att den orsaken är att mobbning lättare uppstår i stökiga klasser med låg arbetsdisciplin.
Vad gör ni för att stoppa mobbningen?
Enligt kuratorn handlar det oftast om att man ska ha samtal med både mobbare och den som är mobbad. För det mesta brukar det lösa sig ganska snabbt om det upptäcks i tid och ärendet hanteras på rätt sätt.
Sjuksköterskan säger: ”att man ska kontakta föräldrarna mer ofta och hålla minst ett möte i månaden samt att man ska hålla enskilda samtal med de inblandade”.
En lärare anser att lära sig så mycket man kan om mobbningens djupare orsaker så att man förstår och kan ta ansvar för det som eleverna gör mot varandra samt skapa förtroende hos sina elever så att de vågar berätta om kränkningar i kamratgruppen, måste finnas fler vuxna som rastvaktar på rasterna för att minska mobbningen i skolor.
Vem ansvarar för mobbning?
En respondent säger att ”all personal i skolan ansvarar för att upptäcka och uppmärksamma skolmiljön, läraren har sin roll, kamratstödjare, skolans elevhälsoteam och skolledning. Huvudansvaret har rektor”
- 23 - Hur ofta utvärderar ni ert arbete?
Enligt respondenterna är det viktigt att då och då utvärdera sitt arbete. Men alla skolor gör det inte lika ofta. Kurator har en kort utvärdering varje vecka och en större sådan en gång per månad. Skolsköterskan säger ”jag är med på en utvärdering per termin”.
Är ni nöjda med resultatet av ert arbete?
Pedagogerna svarade ”resultatet kan alltid förbättras och det är viktigt att alla elever trivs och mår bra i skolan”. Kuratorn tillade ”att mobbning inte inträffar så ofta och att vi ser varje situation som en viktig erfarenhet som vi kan använda framöver”
Har ni någon handlingsplan mot mobbning i skolan? Om ja, hur ser den ut?
Nästan alla skolor har en handlingsplan. Kuratorn bekräftar att de följer Olweus metoder gällande antimobbning samt att de använder sig utav ett kamratstödjarteam och ett
trygghetsråd. Sjuksköterskan använder Skolverkets rekommendationer. Hon säger ”skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhälle vilar på”
4.3 Resultat från intervjuer med elever
Mobbnings definition:
Nästan alla elever har liknande svar på vad mobbning och deras svar kan sammanfattas att det är när en eller flera personer upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa
handlingar, rädd, retar (något som inte känns bra) från en eller flera personer eller en grupp som trakasserar en eller flera. Att bli utfrusen och att inte få vara med kamrater eller att andra hindrar en från att få vänner. Mobbning är den stora orsaken till att barn mår dåligt i skolan. Vem mobbar vem?
Alla elever är medvetna om att en/några elever mer eller mindre brukar mobba andra. Men tre elever berättade själva om att de blivit utsatta för mobbning och en hade blivit utsatt för psykisk mobbning (isolering, utfrysning m.m.). Eleverna sa ”det är jobbigt att bli mobbad eftersom man känner sig rädd och så småningom tappar man självförtroendet.”
- 24 - Var uppstår mobbning mest?
Två elever svarade att mobbning uppstår mest på rasterna när det inte finns några lärare närvarande och de resterande fem svarade att det uppstår mest i omklädningsrum och alla höll med om att det dessutom uppstår i matsalen och i korridorerna.
Vem stoppar mobbning?
Tre elever uttalade rättskänsla och en vilja till att hjälpa till vid mobbningssituationer. En av flickorna sa: ”Läraren kan prata med den som blir mobbad och prata med dem som mobbar. Dessutom kan lärare prata med de inblandade eleverna individuellt och sedan prata med alla samtidigt” Samliga berörda elever svarade att de gärna ville stoppa mobbning men eleverna menade att ”detta ingår i kamratstödjarens och personalens uppgifter”.
Kan klasskamrater stoppa mobbning?
Tre elever anser att med eller utan kamratstödjare är det ingen större skillnad i skolan. Men de resterande åtta eleverna anser att klasskamrater kan förhindra mobbning eftersom
klasskamrater ser mer än vuxna ser och de litar på varandra. Dessutom är det lättare att som elev vända sig till kamratstödjare istället för att vända sig till de vuxna. "Man borde göra kamratstödjarna lite mer synliga så att man vet vem man skall vända sig till."
Vad kan lärare göra för att stoppa mobbning?
Jag frågade eleverna om vad de anser att lärare kan göra när någon elev är utanför eller mobbad. Alla tio eleverna hade olika uppfattningar gällande denna fråga. Följande citat är några av deras uppfattningar gällande frågan. ”det är inte bara lärarnas ansvar att upptäcka och reda ut bråk och mobbning”,” de vuxna ser inte allt som barnen ser”, ”när det inte finns vuxna i närheten är det barnens ansvar att berätta för de vuxna om deras upptäckt”, ”lärare kan förklara mer om hur mobbning kan skada och vad som kan hända när en elev utsätts för mobbning”, ”lärare måste prata om olika mobbningsfall”, ”även rektorer bör underrätta föräldrar för att hjälpa de inblandade”
- 25 -
Jag ställde dessutom en extra fråga till de fyra eleverna som var kamratstödjare: Vad är en kamratstödjarens uppgift gällande mobbning?
Eleverna förklarade tydligt att en kamratstödjarens uppgift är:
• Att hjälpa till att få en bättre arbetsmiljö för alla som finns på skolan. • Att arbeta för att stärka sammanhållningen bland eleverna på skolan. • Att göra eleverna delaktiga i arbetet för en bättre skola.
• Kamratstödjare talar om för sin klassföreståndare eller någon i AMG(antimobbningsgrupp) vad man sett och hört.
• Kamratstödjare ska inte ingripa eller själv försöka reda ut någonting. • Kamratstödjare lämnar varje vecka en rapport om vad man iakttagit till sin
klassföreståndare.
• Kamratstödjare agerar som ett extrapar ögon på skolgården och i klassrummet för att upptäcka om någon känner sig utsatt.
4.4 Resultat från enkätundersökning
Utöver intervjun används i studien en enkät för att få svar på mina frågeställningar med högre svarsfrekvens (Kvale, 1997).
I Enkätboken (Trost, 2001) beskriver författaren fördelarna med av att använda sig av standardiserat frågeformulär vilket medför att det inte uppkommer någon variation i
enkäterna. I en enkät med hög grad av standardisering har alla frågor samma formulering och kommer i samma ordning för samtliga tillfrågade, detta till skillnad från en enkät med låggrad av standardisering (Trost, 2001).
För att redovisa enkät resultaten använde jag en kvantitativmetod. Nedan redovisas enkätdeltagarnas svar på fråga 1-12 i enkäten. (se bilaga 3) Stapeldiagrammen visar deltagarnas val av svarsalternativ och i löpande text presenteras de alternativ som alla
- 26 -
- 27 -
Enkäten visar att 16 % av eleverna anser sig må dåligt i skolan, samma elever svarade (fråga 2) att de inte har några kompisar i klassen. Enligt undersökningen har 21 % någon gång blivit slagna, 23 % har någon gång slagit en annan elev och 39 % har någon gång retat en annan elev. Detta betyder dock inte att mobbning har förekommit bland dessa siffror, utan de kan ha varit med om detta på ett mindre allvarligt sätt, någon enstaka gång eller ”på skoj”. På frågan om klasskamrater kan stoppa mobbning, var 58 % osäkra. Dessutom är 56 % av eleverna skeptiska eller vet inte om även läraren kan stoppa mobbning. En femtedel anser att läraren inte kan göra något överhuvudtaget.
4.5 Sammanfattning av resultaten (intervjuer och enkäter)
Frågan Vad är mobbning? är en fråga som ställdes till alla deltagare. Rektorerna förklarade att mobbning är en handling när en eller fler personer upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för negativa, kränkande handlingar från en eller flera personer. Eleverna svarade att kännetecken hos mobbade barn kan bland annat vara rädsla, osäkerhet, tystnad och dålig självkänsla. Enligt sjuksköterskor och pedagoger är kännetecken för mobbare bland annat att de är: en våldskaraktär, hårdare och råare, har mer fysiska konfrontationer, är mer våldsamma och har tuffare attityd mot vuxna som ingriper.
Enkäten visar att en stor del av eleverna kände sig utfrusna av klasskompisarna och 16 % kände sig ibland, ofta eller alltid rädda på rasterna. Angående uppfattningen om vad som orsakar mobbning fick jag svaret dålig miljö, antingen i hemmet eller i skolan. Den samlade bilden är att de flesta elever i år 7- 9 retade varandra någon gång. Enligt L och D att ju fler lärare som rastvaktar på rasterna desto mer minskar mobbningen i skolor.Rastvakterna måste uppmärksamma det som händer och tillsammans med all personal direkt markera mot det som inträffar. Detsamma gäller undervisande lärare i de fall incidenter sker i klassrummen. Åtta av
- 28 -
respondenterna menade att omklädningsrummen till idrotten är ett ställe där mobbning ofta förkommer. Fyra av dem menade också att mobbning förekommer på platser där vuxna inte ser. Målsättningen är att fler elever ska trivas i skolan och i den egna klassen samt att man ska försöka arbeta fram vilka problemområden som bör åtgärdas.
Enkätundersökningen visade att eleverna brukar slå varandra då och då och det är viktigt att alla uppmärksammar de elever som retar och slår sina skolkamrater och meddelar elevernas mentorer och att samtal sker med eleven och vid upprepat beteende kontaktas elevens föräldrar.
Nedanstående insatser bidrar till att stoppa mobbning • Antimobbningsgrupp
• Samtal med de inblandade i både skolan och hemmet
De som ansvarar för att förebygga mobbning är först och främst skolledningen, sedan följer kurator, kamratstödjare, föräldrar samt berörd skolpersonal.
Alla skolor måste enligt lag ha antimobbningsprogram och en handlingsplan för att förebygga mobbning.
Mina respondenter utvärderar sitt arbete regelbundet och alla var nöjda med resultaten av deras utvärderingar, två ansåg att det alltid kan förbättras.
I varje grundskola finns det en kamratstödjargrupp som arbetar emot mobbning. I denna grupp deltar elever från olika klasser och årskurser. Deras uppgift är bland annat att hjälpa elever som är utsatta för mobbning, rapportera vad de upptäckt till lärarna och att göra skolan till en bättre miljö för alla elever. Kamratstödjare skall dock aldrig själva ingripa för att stoppa mobbning, de ska underrätta berörd personal. Kamratstödjare agerar som ett extra par ögon på skolgården och i klassrummet för att upptäcka om någon är utsatt. Klassläraren har ansvar för gemenskapen. Denne har till uppgift att hjälpa svaga elever att komma ut ur isolering och osäkerhet och verka för att det uppkommer en trygg och accepterande miljö i klassen, där varje enskild elev blir accepterad och respekterad med alla sina likheter och skillnader. En femtedel av eleverna ansåg att läraren inte kunde göra mera för att stoppa mobbning. På samma sätt blir dessa elever ett slags förebilder för andra elever och de kan också komma med föreslag om att motverka mobbning.
- 29 -
5. Diskussion och analys
Nedan kommer jag att reflektera över mina frågeställningar och det resultat jag kommit fram till. Genom litteraturstudier, intervjuer samt enkäter har jag försökt få svar på min
problemformulering och mina frågeställningar:
1. Vilka uppfattningar har skolpersonal om vad mobbning är och vilka orsaker till mobbning?
2. Vilka uppfattningar har elever om vad mobbning är? 3. På vilket sätt kan kamratstödjare förhindra mobbning?
4. På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning i skolan? När man inom skolan ska börja arbetet med att förebygga mobbning är det viktigt att man enas om en definition så att alla är överens om vad det är man arbetar emot (Pikas, 1998). På frågan om vad mobbning är finns det många olika svar, men nästan alla respondenterna är eniga om att mobbning är något som pågår över en längre tid. Många respondenter anser att mobbning är när elever upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatta för negativa handlingar av en eller flera personer. Olweus (1999) bekräftade att mobbning är när eller flera personer upprepade gånger och över en tid, blir utsätta för negativa handlingar.De intervjuade biträdande rektorerna anser att det är flera individer som utsätter en individ för kränkande behandling och kuratorn fördjupande sig att det kränkande och obehagliga kan ta sig uttryck i direkt mobbning med slag, sparken och andra kränkande behandling och indirekt mobbning som innebär att bli utfrusen och inte få vara med i kamratkretsen. B anser dessutom att ”mobbning kan vara fysisk, psykisk eller verbal” och enkäten visar att 29 % av eleverna kände sig utfrusna av klasskompisarna. ”Mobbning är ett övergrepp och ingen konflikt mellan jämställda, eftersom offret känner sig fysiskt eller psykiskt svagare än förövaren.” (Olweus, 1999). Kränkande behandling är ett problem i skolan som handlar om relationer och maktfördelning. Enligt en av Skolverkets senaste attitydundersökningar som genomförs varje år sedan år 2000 ökar siffrorna efter varje undersökning. Mycket visar på att mobbning eller annan kränkning pågår mellan eleverna. Alla pedagoger/personal anser att orsaker till att mobbning uppstår finns inte bara på individnivå, det finns även i skolans miljö och klimat. Angående samhällets orsak till mobbning svarade respondenterna A, B, D och K ”dålig miljö hemma”. Enligt Olsson (1998) kan en orsak till varför barn mobbar finnas i det egna hemmet, hur barnet själv behandlas. Föräldrarna måste sätta tydliga och klara gränser för vad som är tillåtet gällande barnets aggressivitet. Men andra personal som L och S anser att ”samhällsproblem, klimatet i
- 30 -
skolan har blivit hårdare.” Olweus (1986) har i sin forskning om mobbning undersökt två orsaker till mobbning. Den ena handlar om skolans miljö såsom klasstorlek och
rastverksamhet. Olweus (1986) har i undersökningarna dragit slutsatsen att klassens storlek inte har någon betydelse för förekomsten av mobbning i skolan. Däremot håller inte läraren med. Hon anser att mobbning förekommer mer i stora klasser med låg arbetsdisciplin. Dessa grupper saknar gemenskap och sammanhållning. Om eleverna under flera år har haft det bra i klassgemenskapen har de lärt sig att respektera varandra och lösa konflikter medan när en ny elev börjar i skolan och inte känner någon finns det en risk att han blir utfrusen om han har några problem.
Den undersökta skolan i södra Skåne resultat visade hur eleverna ofta behandlade varandra illa genom slag, glåpord och utfrysning och det diskuterades ofta om mobbning bland lärarna. Resultatet från enkäterna visar att 35 % av eleverna känner sig rädda åtminstone en gång per vecka. Enkäten visar att 29 % av eleverna kände sig utfrusna av klasskompisarna och 16 % kände sig ibland, ofta eller alltid rädda på rasterna. Resultatet på min enkät ”Hur trivs du i skolan?” visar väldigt närliggande värden med enkäten som delades ut av rektorn förra terminen. Detta visar att det är en alldeles för hög siffra och måste prioriteras och åtgärdas. Alla elever på skolan måste medvetet göras synliga och bli hörda. Alla biträdande rektorer anser att många skolor använder system med mentorskap, dvs. lärare eller andra som får ett särskilt ansvar för en liten grupp elever. Det finns också goda exempel på kamratstödjare, där elever fungerar som sponsorer eller som mobbningsombud. Mobbning är den främsta orsaken till att barn mår dåligt i skolan. Höistad (2001) anser att det finns likheter mellan mobbare och offer, att både mobbare och offer lider av dåligt självförtroende, att mobbaren är aggressiv, dominant och profilerad mobbare. Alla biträdande rektorer förklarade att en mobbare är mer aggressiv och beteendet mellan mobbaren och offret är mycket hårdare och råare. Enligt kuratorn och sjuksköterska handlar det om ett maktspel och mobbaren är oftast fysiskt starkare. Brister i det sociala klimatet ökar risken för mobbning och sjuksköterskan anser att mobbningsoffer ofta känner sig osäkra och vill inte gå till skolan på morgonen. Det verkar som om mobbning förekommer mer vanligt i miljöer som präglas av maktstrukturer där varken elever eller personal upplever att de kan påverka sin situation och sina villkor. Skolan måste dessutom jobba akut, dagligen och långsiktigt med hela den psykosociala miljön i skolan. Det debatteras mycket om mobbning och forskningen kring mobbning har pågått sedan sjuttiotalet och professor Olweus (1986) har bidragit till stor del till detta.
- 31 -
Det problem som man tillvardags kallar mobbning betecknas som kränkande särbehandling i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:17. Den andra typen av orsak till mobbning inriktar sig på enskilda elever som mobbas eller mobbar. Han/hon inriktar sig på yttre avvikelser som fetma, hårfärg, glasögon eller kläder och detta kan vara avgörande för mobbning. Skolans personal behöver stärka den egna förmågan att förstå socialpsykologiska skeenden och avsätta resurser för att utveckla strategier och egna metoder som också inkluderar eleverna själva. Det ska inom varje skola finnas en handlingsplan att vidta vid upptäckt av mobbning.
Respondenterna svarade att kännetecken hos mobbade barn kan bland annat vara rädsla, osäkerhet, tystnad och dålig självkänsla. Skolmiljöer med elever från olika nationaliteter är en annan orsak till mobbning svarade respondenterna.
Även Lindell (2001) menar att kännetecken för mobbning kan vara:
• Orolighet och osäkerhet hos elever, ofta kombinerad med en dålig självkänsla
• Osäkerheten kan synas också på ett ickeverbalt plan som till exempel rädd kroppshållning, ledset kroppsspråk, osäkra ögon, svårt med ögonkontakt.
• Att eleven inte försvarar sig mot våld och verbala attacker.
Det är viktigt att skolpersonalen ges vägledning för att kunna identifiera mobbningsoffer. Även mobbaren avviker från eleven i allmänhet. Mobbaren anses ofta vara mer aggressiv, inte bara mot sina skolkamrater, utan även mot vuxna.
Nolltolerans är något som måste prioriteras. 20 % av eleverna i min undersökning upplever att lärare/personal inte kan stoppa mobbning eller göra något överhuvudtaget. Detta anser jag vara felaktigt, som lärare har jag varit med om många arbeten för att förebygga mobbning. Skolpersonalen jobbar hårt för att förebygga mobbning, dock händer det att eleverna inte lägger märke till detta och drar sina egna slutsatser.
Enligt Höistad (2001) kan utredningen av ett mobbningsfall ibland komma fram till att den som är mobbad har betett sig på ett sätt som förklarar varför han/hon är utsatt. Mentorer bör via mentorssamtal försöka uppmärksamma de elever som känner sig utanför. Även rastvaktar och antimobbningsteam bör fånga upp de elever som ofta tillbringar sina raster ensamma. Dessutom kände 4 % av eleverna i min undersökning sig ensamma på rasterna och 16 % av de trivs varken i klassen eller i skolan. Då det gäller rastverksamheten svarade eleverna att
