patients experiences of living with a pressure ulcer

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2011

!

!

!

!

,-./01.023!

4,,50605302!-6!-..!

506-!708!.29:;3<2!

EN LITTERATURSTUDIE

MALIN JERLEMAR MOLIN

JOSEFIN NORSTRÖM

1

!"#$%&#%'()

*!!+%,%+(%')",)"##)

+%,")-%.)#'/01(2'))

)

EN LITTERATURSTUDIE

MALIN JERLEMAR MOLIN

JOSEFIN NORDSTRÖM

Jerlemar, M & Nordström, J., Patienters upplevelser av att leva med trycksår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö

högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar framförallt äldre och rörelsehindrade. Trycksår kan medföra fysiska och psykiska komplikationer hos den drabbade. Prevention, framförallt tryckavlastning är viktigt vid förebyggande av trycksårsuppkomst. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Axelssons (2008) riktlinjer och baseras på tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design och är granskade efter Willmans et al (2006) protokoll. Resultat: Patienterna i studierna upplevde en negativ inverkan på livet relaterat till trycksår. Analysen ledde fram till fem teman: smärta, mobilitet, emotionell påverkan, kroppslig påverkan samt inverkan på autonomi och det sociala livet. Slutsatser: Personer med trycksår upplever en fysisk, psykisk och social påverkan. Livskvaliteten blir sämre i alla dessa aspekter.

2

!"#$%&#()%3!%'$%&0%()

45)+$,$&6)7$#8)")

!'%((*'%)*+0%')

)

A LITERATURE REVIEW

MALIN JERLEMAR MOLIN

JOSEFIN NORDSTRÖM

Jerlemar, M & Nordström, J., Patients experiences of having a pressure ulcer. A literature review. Degree project, 15 credit points. Nursing programe, Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2011.

Background: Pressure ulcer is common known condition affecting mainly the elders and disabled. Pressure ulcer can cause physical and mental complications in the affected. Prevention, especially off loading is important to prevent pressure ulcer occurrence. Aim: !"#$%&'()*+$#,*+($-+./#$0,$1($-'$/#"2#living with a pressure ulcer. Method: The literature review is formed after Axelsson (2008) guidelines and is based on ten scientific articles with both quantitative and qualitative design which are audited after Willmans et al (2006) audited protocols. Results: The patients in the studies experienced a negative impact on their life related to the pressure ulcer. The analysis resulted in five themes including: pain, mobility, emotional impact, bodily impact and also impact on the autonomy and social life. Conclusions: People with pressure ulcer experience a physical, mental and social impact. Quality of life was lower in all these aspects.

Key terms: Bodily, emotional, pain, pressure ulcer, social. )

)

)

)

)

3

$&&%82++(59'#%01&$&6)

)

Prevalens och incidens 6

SYFTE 6 METOD 6 Inklusionskriterier 7 Exklusionskriterier 7 Databassökning 7 Kvalitetsgranskning 9 Analys 9 RESULTAT 9 Smärta 9 Mobilitet 10 Emotionell påverkan 10 Kroppslig påverkan 11 Avsaknad av autonomi och inverkan på det sociala livet 11

DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 SLUTSATS 15 REFERENSER 16 BILAGOR 18

)

)

)

)

)

)

)

4

)

$&+%.&$&6))

34&1/(-5#(/#*-#*1+6#*-)#(2#(+#(/#+"#7$#8*)$#*-#*1+6#(+#1$9&(1$/#*/#$0'%&/(:$#*#)$:"+("-6# as hard a preparation, as any painter´s or sculpture´s work for what is having to do with dead canvas or cold marble, compared to having to do with the living body, the temple of God´s spirit? It is one of the fine Arts: I had almost said the finest of the fin$#;1+/<#=>(-)?"%86#@AAB6#/#@BBC

Florence Nightingale 1820-1910 Trycksårsproblematik är något som alla yrkesutövande sjuksköterskor kommer att stöta på. Sjuksköterskans roll är att förebygga och förhindra trycksårsuppkomst och att ge den bästa tänkbara omvårdnaden för att maximalt kunna lindra patienters lidande (Socialstyrelsen, 2005). Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på patienters lidande vid trycksår. Det berörde till den grad att det ledde till valet att göra en litteraturstudie kring den forskning som redan finns. Författarna önskar öka kunskapen rörande ämnet inför den kommande sjuksköterskeprofessionen.

:"16'*&.)

År 1960 avlindades mumien av en egyptisk prästinna på British museum där det upptäcktes ett stort sakralt trycksår. Detta fynd bevisar att det funnits trycksår i alla tider (Lindholm, 2003). I Frankrike på 1500-talet levde Ambrose Paré, en känd kirurg som bl a specialiserade sig på trycksår. Paré utvecklade en

underhållsbehandling som än idag är aktuell, han betonade vikten av att behandla underliggande sjukdomar, en bra kosthållning, psykiskt stöd, tryckavlastning, lokala förband och ev kirurgisk behandling (Ek et al, 2002).

Orsaker

Trycksår definieras som en lokal skada i huden, som oftast utvecklas där det blir ett tryck, en skjuveffekt eller friktion oftast i kombination mot vävnad och ben. Detta leder till nedsatt blodtillförsel i området som vidare kan utvecklas till ischemi (Sussman et al, 2007). Skjuvning uppstår t ex då en person sitter i sängen och glider nedåt vilket även ger en friktion. Det uppstår en förskjutning mellan huden och djupare liggande vävnad vilket gör att de små blodkärlen sträcks och hindrar blodtillförseln i området (Ek et al, 2002). Om inte avlastning sker kan en inflammation i huden utvecklas som sedan kan leda till ett fullt utvecklat trycksår. Ett trycksår visar på lokal vävnadsnekros och vävnadsdöd (Sussman et al, 2007). Det är vanligast med trycksår nedanför midjan, där huden ligger nära benutskott som sacrum, hälar, höftbenskammarna, sittbensknölar, knänas insidor men även armbågar och skuldror (Lindholm, 2003). En frisk person som upplever obehag vid tryck eller skav i en position förflyttar sig och byter ställning automatiskt. Att inte kunna göra detta är en stor risk för att utveckla trycksår. Förutom orsaker som tryck, skjuv och friktion så är hög ålder, lågt blodtryck, låg hudtemperatur men ökad kroppstemperatur, nedsatt rörlighet, akut sjukdom, malnutrition, inkontinens, undervikt/övervikt, fukt och bristande hygien riskfaktorer som skall tas i beaktan

5

(Ousey, 2005). Även höftfraktur, stroke, omfattande brännskada, ryggmärgsskada, diabetes, Parkinsonssjukdom, demens, lågt Hb och smärta är

sjukdomstillstånd/symtom som ska observeras noga (Lindholm, 2003). Franks et al (2002) visar även i sin studie på en signifikant ökad risk för att utveckla trycksår vid tillstånd som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, artrit och multiple skleros.

Trycksårsgradering

Trycksår indelas i fyra grader enligt Socialstyrelsen (2009).

Grad 1 Kvarstående missfärgning, en djupröd eller blåröd färgförändring som inte försvinner vid avlastning.

Grad 2 Blås- och sprickbildning eller avskavning av epidermis.

Grad 3 Fullhudsdefekt som omfattar alla hudlagren till subcutis, utan djup sårhåla.

Grad 4 Fullhudsdefekt som omfattar alla hudlagren genom subcutis, kan gå ner till muskel- ben- eller stödjevävnad. Nekros i sårhålan.

Omvårdnad

För att hindra trycksårsuppkomst är det viktigt med kunnig vårdpersonal som på ett tidigt stadium kan identifiera patienter i riskzonen. Då preventiva åtgärder oftast sätts in när patienter redan har utvecklat trycksår, alltså fått en kvarstående missfärgning eller utvecklat sår, blir behandlingen istället inriktad på att ej

förvärra eller förhindra försämring alltså sekundär prevention (Ek et al, 2002). När trycksår uppkommit blir det inte bara kostsamt för patienten i form av lidande utan även för sjukvården då dessa patienter kräver långvarig sjukvård (Lindholm, 2003).

För att bedöma patienter i riskzonen för trycksår utvecklades på 1960- talet i England, ett instrument kallat Nortonskalan och sedan 1980- talet har detta använts i Sverige. Ett ytterligare riskbedömningsinstrument är Braden som används i USA och i vissa delar av Europa samt Sverige. Denna skala har visats ha en god reliabilitet och bedömer den sensoriska perceptionen, hur pass mycket huden utsätts för fukt, aktivitetsgrad, rörelsegrad, nutrition och friktionsgrad. Nortonskalan inkluderar psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens och allmäntillstånd (Ousey, 2005).

Bedömningen, med hjälp av instrumenten, ska upprepas kontinuerligt och alltid vid inläggning på sjukhus eller vårdboende och i första hand bör sängliggande eller rörelsehindrade patienter bedömas (Lindholm, 2003). Mål och åtgärder formuleras efter riskbedömningen som utgångspunkt. Planeringen ska göras i samråd med patient och anhöriga så de kan vara en aktiv del av

omvårdnadsarbetet (Sussman et al, 2007).

Tryckavlastning är den viktigaste åtgärden för att förhindra trycksår. Tryck, skjuvning och friktion ska förhindras med avlastning och det är av största vikt att vårdpersonalen informerar patienten om risker, vikten av tryckavlastning och åtgärder patienten själv kan göra. Patienter i riskzonen ska ha tillgång till

tryckreducerande madrasser eller sittkuddar som fördelar tyngden på en så stor del som möjligt (Sussman et al, 2007). Rörelsehindrade patienter bör ha ett

vändschema och vändas varannan timme. Vid vändningen är det viktigt att inspektera huden, skriva ner tidpunkten och signera (a a). Även hjälpmedel så patienten avlastar hälar, knän och fotknölar är av vikt (Ek et al, 2002). Än så länge

6

har inte kopplingen mellan trycksårsutveckling och nutrition fastställts (Ousey, 2005). Dock är malnutrition en riskfaktor för utveckling av trycksår. Därför ska de finnas klara strategier för att undvika malnutrition hos alla patienter (a a).

Smärta är ett ständigt närvarande problem oavsett hälsotillstånd eller ålder hos patienter med trycksår. Den absolut mest tillförlitliga indikator på smärta kommer alltid från patienten själv genom egenrapport på ex. VAS skalan (Pieper et al, 2009). Vid beröring och omläggning är smärtan som värst. Detta måste vi ha som ett observandum vid byte och omläggning av förband. Vid oaktsamhet kan detta förlänga läkningsprocessen. Sårbedömningen ska dokumenteras i en sårjournal (Ek et al, 2002). I patientjournallagen (SFS 1985:562) fastställdes 1985 att leg. sjuksköterskor ska dokumentera omvårdnaden kontinuerligt i journal och därmed kunna medföra en kvalitetssäkring.

Prevalens och incidens

I artikeln skriven av Wann-Hanssons et al, (2008) beskrivs utförandet av en tvärsnittstudie på Skånes universitetssjukhus (SUS) för att undersöka och

identifiera riskfaktorer för inskrivna patienter att utveckla trycksår samt patienter som redan hade trycksår. Resultatet visade på att trycksår är ett stort problem i akutsjukvården med en prevalens på 27 % av 535 patienter. Hög ålder och en total Braden poäng på < 17 var signifikant associerat till trycksår. Detta styrks av Lindholm (2003) som befarar en kraftig ökning av trycksår då antalet multisjuka och äldre personer ständigt ökar. Ett skrämmande resultat i Wann-Hansson et al, (2008) studie visar att interventionen för att förhindra trycksår var sparsamt implementerade på avdelningarna och få patienter hade vändschema. Författarna belyser hur viktigt det är med ett systematiskt tillvägagångssätt för att ändra sjukvårdspersonalens tänkande i förhållande till prevention och riskbedömning av trycksår. Under år 2002 utförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en undersökning på ett universitetssjukhus, ett kommunalt vårdboende och ett länsdelssjukhus i Sverige. Det visade att på universitetssjukhuset låg trycksårsprevalensen på 23,9 %, vilket innebar nästan var fjärde person. På vårdboendet var resultatet 20 % samt 13,2 % på länsdelssjukhuset. Dock finns det ingen nationell statistik rapporterad därför gör nu SKL en stor landsomfattande trycksårsundersökning både inom kommunal- och slutenvård under våren 2011. (SKL, 2010).

Genom att tag reda på patienters upplevelse av att leva med trycksår ger det sjuksköterskan en större insikt i arbetet med dessa patienter. Trots riktlinjer och rutiner, som bl a framkommit genom ett internationellt samarbete mellan The European och US National Pressure Ulcer Advisory panels (EPUAP, 2009); (NPUAP, 2009 ), för att förebygga och förhindra trycksårsuppkomst, visar SKL (2010) i sitt skrämmande resultat att nästan var fjärde person på ett

universitetssjukhus hade trycksår. Något måste göras och kanske är det dags att börja lyssna till patienterna.

(/5#%))

Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelse av att leva med trycksår.

7

-%#4.)

Den valda metoden är litteraturstudie. Axelssons (2008) modell för

litteraturstudier har varit till grund för utförandet av arbetet och följande kriterier har behandlats:

! Problemformulering, syfte/frågeställning. Vilka grupper ska ingå i undersökningen? Finns det tillräckligt med artiklar som är relevant för syftet/frågeställningen? Inklusionskriterier och exklusionskriterier. ! Databassökning. Finna relevanta databaser, sökord och avgränsningar. ! Bearbetning och analysering av data. Sammanställning av artiklarna ! Resultatsammanställning ! Diskussion ! Konklusion Inklusionskriterier ! Patientfokuserade artiklar ! Artiklar publicerade från år 2000- 2010 ! Abstrakt

! Artiklarna skulle vara publicerade i en vetenskaplig tidsskrift.

Exklusionskriterier

! Review artiklar, dock lästes review artiklar för att se om det fanns något intressant grundmaterial.

! Artiklar ej skrivna på engelska har exkluderats.

! Studier gjorda ur ett sjuksköterskeperspektiv exkluderades eftersom de inte var patientfokuserade.

Databassökning

Till att börja med användes Pubmed som sökmotor. Under arbetets gång utökades sökningarna till CINAHL och Psycinfo. CINAHL innehåller

omvårdnadsforskning, Pubmed är inriktad på medicinsk och odontologisk

forskning (Axelsson, 2008). Psycinfo är mer inriktat på psykologi och närliggande teman (a a). Sökningarna koncentrerades till dessa tre sökmotorer. Till en början gjordes en pilotsökning för att få reda på om det fanns vetenskapliga artiklar inom det valda området (Axelsson, 2008). En frisökning i pubmed gjordes med

pressure ulcers och det blev 12842 träffar. För att begränsa antal träffar lades ytterligare sökord till (a a): de nya sökorden utgjordes av patient stories, experiences och descriptive studies tillsammans med pressure ulcers. För att begränsa antalet träffar ytterligare lades patients in före experiences och sökorden lades ihop i en sökning (se tabell 1). Datamättnad upplevdes då samma artiklar återkom i sökningarna. Både kvantitativa och kvalitativa studier har varit av värde för syftet, dock har fokus legat kring de kvalitativa studierna då dessa anses vara mest användbara för undersökning av personers upplevelser (Lundman &

Graneheim, 2008).

8

Databas

19/4 2011 Sökord Begränsningar T räffar Lästa titlar abstrakt G ranskade de G ranska artiklar Använda artiklar Psykinfo Pressur e ulcers AND patient stories * 12 12 5 4 3 CINAHL Pressur e ulcers AND Patients experie nces ** 56 56 10 5 1 CINAHL Pressur e ulcers AND Descrip tive study AND Experie nces ** 44 44 1 1 1 Pubmed pressur e ulcers AND patients experie nces ** 15 15 3 2 2 Pubmed pressur e ulcers AND patient stories ** 3 3 3 1 1 *latest 10 years

** Abstract, latest 10 years, English,

Två manuella sökningar har gjorts den 19/4 2011. Vid en Google sökning med orden pressure ulcers and patients life upptäcktes en av artiklarna, på första sidan som visades. Den andra artikeln anträffades i referenslistan på en tidigare gjord studie och väckte intresse.

I Pubmed och CINAHL användes endast inklusionskriterierna som begränsning och i Psycinfo användes endast de senaste tio åren som begränsning. Tabell 1 visar de mest relevanta sökningarna för studiens syfte. Antal träffar och titlar som lästes var 130 st. När titlar som tillsynes berörde vårt syfte påträffades, granskades deras abstrakt. De artiklar där abstrakten stämde överens med syftet analyserades vidare vilket i slutändan var 15 st. Samtliga granskades med hjälp av

granskningsprotokollen av Willman et al (2006). Efter granskning av de 15 artiklarna, återstod tio studier som hade en klar beskrivning av upplevelsen av att leva med trycksår, samt innehöll abstrakt, introduktion där studiens syfte

9

sammanfattningsvis angavs, metod, resultat, diskussion och referenser i enlighet med Hansons (2006) riktlinjer. De som valdes bort var antingen inte tillförlitliga enligt Willmans et al (2006) protokoll eller kom hela tiden längre bort från syftet och exkluderades.

Kvalitetsgranskning

Med hjälp av separata granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa studier har kvaliteten fastställts på de valda artiklarna (Willman et al, 2006). Protokollet för de kvantitativa studierna modifierades för att få en bättre överensstämmelse till granskningen av artiklarna. Modifieringen bestod av revidering av blindningen då modulen inte ansågs relevant (se bilaga 1). Till att börja med granskades artiklarna individuellt därefter gjordes en gemensam granskning och det fördes diskussioner kring artiklarna för att kontrollera att resultaten och utförandet hade uppfattats likadant. Reflektioner diskuterades för att få fram en slutsats. Konsensus uppnåddes (Lundman & Graneheim, 2008). Procentbaserad kvalitetsgradering valdes. Grad I: 80-100% (hög kvalitet), Grad II: 70-79% (medel kvalitet), Grad III: 60-69% (låg kvalitet) enligt Willman et al (2006). Resultatet av de tio granskade artiklarna blev sex stycken grad I och fyra stycken grad II. Grad av kvalitet är beskrivet för varje artikel i matrisen.

Analys

Vid första genomgången av resultaten i artiklarna arbetades en matris fram för att kunna få en förenklad helhetsbild av syfte, metod och resultat (Axelsson, 2008). Därefter har teman formats utifrån de funna resultaten. Artiklarna lästes flera gånger och många diskussioner har förts om hur teman skulle utformas. Till hjälp användes en stor mind-map över resultaten och med färgpennor underströks återkommande meningar. Sedan fördes resultatet in i ett Word dokument och successivt har text fyllts på av resultatet och under arbetets gång har denna omarbetats för att få en meningsfull, begriplig och läsbar text (Axelsson, 2008). Artiklarna har granskats både enskilt och i par och har därefter diskuteras flertalet gånger. Fem teman skapades utefter de granskade artiklarnas resultat. Smärta, mobilitet, emotionell påverkan, kroppslig påverkan samt inverkan på autonomi och det sociala livet.

'%(*+#"#)

Resultatet presenteras enligt de fem teman som framkom: Smärta, mobilitet, emotionell påverkan, kroppslig påverkan samt inverkan på autonomi och det sociala livet. De resultaten som framkom reflekterar patienternas upplevelser av att leva med trycksår.

Smärta

I en studie med fem personer från Storbritannien var smärtan den mest

framträdande fysiska upplevelsen för alla deltagare. Smärtan var utan undantag den mest överväldigande påverkan av trycksåret (Fox et al, 2002). Även Gu!nes (2008) studie från Turkiet med 47 personer och Rastinehads (2008) studie från USA med 10 personer beskrev trycksårssmärta som ständigt närvarande hos merparten av deltagarna samt att den förvärrades vid såromläggning och vid vila. I en studie från Storbritannien med 30 deltagare beskrev deltagarna att smärtan skapade ihållande obehag (Goreckis et al, 2010).

10

I Galhardos et al (2010); Thiens et al (2009) studier från Brasilien respektive Canada var det inte framträdande hur smärta påverkade patienter med trycksår men det fanns dock en signifikant skillnad mellan studiegruppen och

kontrollgruppen som bekräftade att smärta existerade hos studiegruppen. Trycksårssmärta orsakade sömnbesvär och deltagarna beskrev en känsla av trötthet och att ständigt vara energilösa (Gorecki et al, 2010); (Fox et al, 2002); (Rastinehad, 2006). Oavsett grad av trycksår så framställdes smärtan som konstant och genomsyrade tillvaron för de drabbade (Rastinehad, 2006).

I en studie, från Australien med sju deltagare belyser (Kapp, 2010) patienternas upplevelse av smärta och att ständigt vara öm/ känna obehag över sårområdet. Smärtan varierade i intensitet, frekvens och karaktär men var ständigt närvarande. I en artikel, gjord i USA med åtta deltagare, beskrev (Langemo et al, 2000) att patienterna upplevde en otrolig smärta relaterat till trycksår både i smärtans intensitet och hur konstant ihållande den var vilket även påverkade sömnen negativt. Spilsbury et al (2007) visade på i sin artikel, gjord i Storbritannien med 23 personer, att upplevelsen av trycksårssmärta var stor. Dock varierade smärtan över dagen och tilltog under natten (a a). Enligt Hopkins et al (2006) studie med åtta personer från Storbritannien beskrevs trycksårssmärtan som svår och konstant närvarande.

Smärtan påverkade i sådan grad att deltagarnas liv hämmades (Hopkins et al, 2006). Trycksår kopplades starkt samman med smärta, vätskeläckage och obehag (Spilsbury et al, 2007).

Spilsbury et al (2007); Rastinehad (2006) tog även upp upplevelsen av ett dåligt bemötande av vårdpersonal vid omläggning. Det är en smärtsam procedur som deltagarna upplevde att vårdpersonalen förbisåg och hade lite förståelse för. Langemo et al (2000) beskrev att morfin var den enda smärtlindring som

fungerade. Dock fanns en rädsla för beroende och deltagarna väntade in i det sista med smärtlindringen. I Günes (2008) artikel var de smärtstillande medicinerna inte specifikt utskrivna för trycksårssmärta. Deltagarna i Goreckis et al (2010) studie rapporterade smärta i mindre grad då de ej ville framställas som en börda för vårdpersonal. De hade även svårt att förklara smärtan vilket utgjorde ett problem för både vårdgivaren och vårdtagaren. Spilsbury et al (2007) skildrade upplevelsen av att vårdpersonalen inte tog smärtan på allvar och negligerade de uttalade behoven av smärtlindring

Mobilitet

Trycksår orsakade immobilitet (Spilsbury et al, 2007); (Galhardo et al 2010). Immobilisering och omöjlighet till att inta en bekväm position beskrevs som en konsekvens av trycksårssmärta (Rastinehad, 2006); (Kapp, 2010). Smärtan hade en signifikant effekt på mobiliteten då deltagarna inte vågade röra på sig Många av deltagarna kände till att undvika mobilitet inte var lösningen och att det skulle kunna få konsekvenser (Hopkins et al, 2006); (Rastinehad, 2006). Langemo et al (2000) beskrev hur påfrestande deltagarna uttryckte det var att vara sängliggande och inte kunna röra sig obehindrat.

Emotionell påverkan

Alla upplevde någon form av emotionell problematik så som nedstämdhet, depression, ångest och frustration (Fox et al, 2002); (Spilsbury et al, 2007).

11

Galhardo et al (2010) belyste i sin studie att majoriteten av personerna med trycksår led av depression. Dock var inte högre grad av trycksår signifikant med högre grad av depression utan det präglade alla oavsett trycksårsgrad.

Studiegruppen hade en signifikant lägre livskvalitetspoäng än kontrollgruppen i alla SF-36 kategorier. Fysisk funktion, fysisk roll och emotionell roll var de tre kategorier som studiegruppen upplevde i högsta grad påverkade deras liv negativt (a a). Majoriteten av deltagarna i Goreckis et al (2010) studie erfor emotionell stress såsom humörsvängningar, nedstämdhet och depression. Att inte kunna utföra aktiviteter som tidigare, medförde en känsla av hopplöshet och hjälplöshet som tog sig uttryck i aggression och irriteration (a a).

Känslan av att vara värdelös inför sin partner återkom, samt att bli behandlad av andra som en trycksårspatient och inte som en egen individ associerades med självidentitetsproblem (Gorecki et al, 2010). Ilska fanns över att trycksår hade i viss mån uppkommit pga vårdslöshet och slarv i vårdsituationer (Rastinehad, 2006). Spilsbury et al (2007) visade på att innan deltagarna hade utvecklat sina trycksår hade de flesta genomgått en behandling för ett annat sjukdomstillstånd. Komorbiditeten var stor bland patienter som hade utvecklat trycksår (Spilsbury et al, 2007; Galhardo et al, 2010; Langemo et al, 2000). Hopkins et al (2006)

beskrev känslor hos deltagarna så som oro, depression, att vara en börda,

otillräcklig och kraftlösa. Ofta kände de sig odugliga och jämförde sig med hur de var innan.

Kroppslig påverkan

Fox et al (2002) beskrev att den enda kvinnliga patienten hade problem med hur den kroppsliga förändringen hade tagit sig uttryck. Det sakrala trycksåret fick henne att känna sig mindre som en kvinna. Gorecki et al (2010) pekar på att fysiska förändringar såsom lukt, sekret och ärr hade en negativ påverkan på kroppsuppfattningen och att deltagarna skämdes och hade dålig självkänsla över detta. Att vara beroende av andra och behöva visa upp sin kropp ansågs

förödmjukande och påverkade självkänslan negativt då de kände sig hjälplösa och otillräckliga (a a). Langemo et al (2000) beskrev problem med den kroppsliga förändringen hos flera av deltagarna. Synen på sin egen kropp förändrades då den kändes främmande och overklig (a a). Spilsbury et al (2007) beskrev hur

patienterna i studien upplevde en fysisk påverkan av trycksåret.

Inverkan på autonomi och det sociala livet

Fox et al (2002); Gorecki et al (2010) beskrev hur smärtan påverkade andra aspekter av det dagliga livet och den övergripande livskvaliteten. Gemensamt fanns en känsla av förlust av självständighet och ett stort beroende av andra, framför allt gentemot partners. Oro och ångest upplevdes inför att deras partner tog hand om såromläggningen (a a). Galhardo et al (2010) visade på

begränsningar i den dagliga aktiviteten och att livskvaliteten hos äldre personer med trycksår var relaterade till beroende av andra och förlust av självständighet. Gorecki et al (2010) beskrev att deltagarna blev oförmögna att ta del av det sociala livet (laga mat, gå och shoppa, hygien, njuta av fritidsaktiviteter) samt att den sexuella relationen påverkades negativt. Smärtan påverkade det dagliga livet som genererade i problem med de dagliga aktiviteterna och de sociala relationerna (Rastinehad, 2006); (Hopkins et al, 2006). Kapp (2010) visade på att utförande av fritidsaktiviteter tog mycket längre tid än tidigare. Detta resulterade i att många av

12

deltagarna kände sig bundna till hemmet och kände frustration och att ständigt vara i beroendeställning till andra. Kapp (2010) menade på att de som levde med trycksår i hemmet var tvungna att anpassa sig till de fysiska restriktioner som blivit en konsekvens av såret. Att inte självständigt kunna utföra sysslor eller hjälpa till i sitt hem pga trycksår påverkade deras sinnesstämning negativt (a a). Obehaget av att leva med trycksår var mindre problematiskt än att leva med restriktionerna som trycksåret medförde (Kapp, 2010).

Spilsbury et al (2007) visade i resultatet att deltagarna upplevde ständig bundenhet till anhöriga eller vårdpersonal när de skulle utföra dagliga aktiviteter. De dagliga aktiviteterna blev även svårare att genomföra. Patienterna beskrev påverkan från trycksåret som mental och social (a a).

Social isolation var en stor del av det dagliga livet, allt från att vara sängbunden till restriktioner kring bandagering (Fox et al, 2002). Det skedde en radikal förändring i livssituationen för personer med trycksår (Rastinehad, 2006).

Spilsbury et al (2007) fann att socialt deltagande så som att umgås med familj och vänner var ett problem då många var sängbundna. Detta gav en känsla av att bli <%D8-*)#&+*-2E1<#"'?#/"'(*%#(/"%*+("-F#G1"#2*--/#"8#*+t trycksåret skulle påverka relationen med sin partner då denne tog en roll som vårdgivare (a a). Deltagarna kände sig isolerade framförallt de som låg på sjukhus. Ensamhet och saknaden efter familj och vänner var stor hos alla deltagare. Önskan att återfå kontrollen och självständigheten var stor, från att vända sig själv i sängen till att börja leva sitt liv igen (Langemo et al, 2000).

.$(1*(($4&)

Nedan förs en diskussion kring studiens metod och resultat. Metoddiskussionen diskuterar tillvägagångssättet för hur resultatet framkom samt svagheter och styrkor. Därefter diskuteras betydelsen av de resultat som framkom i

resultatdiskussionen (Axelsson, 2008). .

Metoddiskussion

Valet av att göra en litteraturstudie grundades i ett intresse för den redan befintliga forskningen. Det visade sig finnas ett stort antal vetenskapligt publicerade artiklar samt litteratur i ämnet. Därefter valdes då metoden litteraturstudie (Axelsson, 2008).

Svagheter i litteraturstudien har varit val av språk och abstrakt som begränsningar i datainsamlingen. Detta kan ha genererat i att vissa kvalitativa studier har fallit mellan stolarna (Axelsson, 2008). Att endast fokusera på engelska kan ha gjort att studier har missats, språkkunskaper såsom norska, danska och spanska fanns. Dock valdes dessa språk bort då översättningen skulle kunna leda till

misstolkningar. Abstrakt som använts som begränsning kan ses som en brist i sökningen för att kvalitativa studier inte alltid har ett välutformat abstrakt. Dock kan tänkas att kvaliteten på artiklar utan abstrakt inte är så hög (Axelssons, 2008). Titlarna som lästes har legat till grund för vidare granskning av abstrakt. Detta kan ses som ytterligare en svaghet då relevanta artiklar kan ha förbisetts (a a).

Från början valdes att begränsa åldern till >65 och patienter utan ryggmärgsskada. Dock diskuterades det om patienter med ryggmärgsskada skulle missrikta

13

resultatet då deras sensoriska smärta är nedsatt. Men enligt the International Association for study of pain (IASP, 1979) definieras smärta som en obehaglig, emotionell och subjektiv upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada. Smärta kan alltså upplevas såväl emotionellt som sensoriskt (a a). Det ansågs att deras upplevelse av att leva med trycksår inte skulle försummas eller vara missvisande. Även ålderbegränsningen togs bort eftersom upplevelse av att ha trycksår inte är åldersbetingat.

En styrka i studien är att de medtagna artiklarna har granskats och procentgraderats enligt Willman et al (2006). Artiklarna granskades först enskilt och sedan tillsammans. Granskningarna jämfördes och de artiklar som ansågs vara av god kvalitet valdes ut till studien. De artiklar som graderades till grad III, 60-69% valdes bort för att få ett mer tillförlitligt resultat. Enligt Willman et al (2006) erhåller dessa låg kvalitet. Modifiering gjordes endast av det kvantitativa granskningsprotokollet, det ansågs inte nödvändigt att modifiera det kvalitativa protokollet.

Ett problem har varit att inte vinkla sökningen så att resultatet blir missvisande. Sökorden har ändrats några gånger för att slutligen få fram patienters levda erfarenheter av trycksår. Två teman som tidigt arbetades fram var smärta och livskvalitet, dock återkom olika meningar under de båda temana och en upprepning upplevdes. Detta gjorde att fler teman togs fram där livskvalitet togs bort då begreppet är svårt att definiera.

En styrka är att åtta av de tio artiklarna är kvalitativt utformade. Kvalitativa studier är inriktade i höge grad på människors upplevelser av ett fenomen och där forskarna får vara involverade (Polit et al, 2008). De andra två var av både kvalitativ och

kvantitativ karaktär där en artikel använde sig av både frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod (Galhardo et al, 2010).

En diskussion har förts kring val av publiceringsår (2000-2010). Kunde valet av publiceringsår ändrats till ytterligare lite tidigare för att utöka vårt kunskapsbidrag? Detta är ett område där forskning inte är prioriterat men under de senaste åren har framsteg skett inom avlastningsmaterial och därför ansågs publiceringsåren vara relevanta. Ett resonemang har även förts kring artiklarnas ursprung: Storbritannien, Brasilien, Turkiet, USA, Australien och Kanada. Om detta har påverkat validiteten för de resultat som presenteras i litteraturstudien. Resultaten hade en stor samstämmighet så ursprungen på artiklarna ses som en styrka.

Resultatdiskussion

Enligt Fox (2002) var kroppslig påverkan endast ett problem för den enda kvinnliga patienten. Att drabbas av trycksår påverkar en person både psykiskt och fysiskt och att ha ett sår som ser äckligt ut och luktar illa skulle påverka vem som helst. Därför är det intressant att endast den kvinnliga patienten kände att det var ett problem. Är det för att kvinnor har en tydligare kroppsuppfattning om hur de ska se ut eller är det så att män har lättare för att acceptera hur kroppen förändras? Gorecki et al (2010) och lika så Langemo et al (2000) beskrev att kroppsförändringen var ett problem oavsett kön. Vilket pekar på att det inte handlar om genus. Förändringen av kroppen gjorde att den kändes overklig och frånvarande. Detta genererade i att deltagarna skämdes över sin kropp och detta gav en negativ inverkan på självkänslan. Kan det vara så att känslan av att kroppen inte längre känns som sin egen i större utsträckning påverkar

14

den kvinnliga identiteten men mer den manliga självkänslan?

Spilsbury et al (2007) tog upp ämnet i sin studie om vårdpersonalens brist på engagemang vid smärtlindring. Hur kunde det vara så att det inte fanns någon fokus på smärtlindring hos vårdpersonalen? Kan smärta negligeras? Har det med attityder som bildas på en arbetsplats att göra eller ser personalen bara patienten och glömmer hela människan. I Gorecki et al (2010) studie beskrevs tydligt hur detta var ett problem bland vårdtagarna. Att inte bli tagen på allvar med sin smärta är en stor kränkning som aldrig borde få uppkomma i vården. Kan det istället vara tidsbristen, som idag är utbredd i vårdorganisationen, som gör att personalen inte hinner uppfatta och uppfylla de vårdbehov som finns. Då många avdelningar har genomgått

nedskärningar bidrar detta till sämre patientnära vård. Det är kanske då inte personalens bristande engagemang som ligger till grund för detta problem utan att vården inte är ett högprioriterat område. Låga löner och ständiga nerskärningar drabbar både patienten och personalen (Vårdförbundet, 2011).

Det bevisas i de granskade artiklarna vikten av fler/större resurser kring preventiva åtgärder för att förhindra och lindra trycksår. Ett exempel är i Wann-Hanssons et al (2008) studie där det framkom att trots den kunskap som idag finns kring trycksår är det fortfarande ett stort problem inom akutsjukvården. Detta bör vara en stadig grund för vidare forskning för att minska trycksårsförekomsten och den enorma kostnaden som det medför (Cherry G W, 2006). Det är intressant att inga resultat belyste den ekonomiska förändringen som den drabbade måste genomgå.

De som drabbas av trycksår gör ofta det av en anledning, som till största delen

handlar om att vara sängliggandes en längre tid men även att vara inlagd på sjukhus. I Wann-Hanssons et al, (2008) studie visade det sig att interventionen för att förhindra trycksår var sparsamt implementerade på avdelningarna och få patienter hade

vändningsschema. Hur kan det vara så att det inte finns tillräckliga rutiner på ett svenskt sjukhus 2008 med den kunskap och det material som finns att tillgå för att förebygga trycksår. Enligt Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskor ha förmågan att följa upp patientens tillstånd efter undersökningar och behandlingar samt ha förmåga att följa författningar, riktlinjer och rutiner. Att detta följs är grundläggande för en god och säker vård. Då det framkommit hur mycket ett sårs lukt och sekret påverkar patienterna, är det extremt viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar detta bekymmer hos patienterna. Genom rätt bandage och omläggning kan vårdpersonal ge patienter en lättare tillvaro och få dem att inte känna sig stigmatiserade. Hydrofiberförband är bra mot vätskande och djupa sår samt kolförband mot lukt (Lindholm, 2003). Är det så att omläggning borde ske mer frekvent för att hjälpa till och förhindra illaluktande sekret?

Det framkom inte i artiklarnas resultat vikten av hygien. Om sämre hygien påverkar människan negativt. Trots att deltagarna i de granskade artiklarna inte framhöll hygienen som en negativ påverkan är det intressant att lyfta upp. Restriktioner kring bandagering gör det svårt att duscha och sköta den basala hygienen. Både socialt och psykiskt måste det då vara påfrestande att ha ett varigt och illaluktande sår. Detta styrks av Lindholm (2003) som menar att den personliga hygienen måste

uppmärksammas. Hydrokolloidfilmer kan sitta kvar när patienten duschar och är ogenomträngligt för bakterier (a a). Inte heller togs problemet med kläder upp då detta

15

kan vara ett stort problem för den drabbade beroende på vart trycksåret är beläget. Det är viktigt att ha i åtanke att patienter med trycksår även har underliggande sjukdomar. Vetskapen om detta är grundläggande vid förståelse av hur ett trycksår påverkar en människa. Det kan vara svårt att veta om det är trycksåret i sig eller den underliggande sjukdomen som påverkar livssituationen. Därför kan det ha varit svårt för patienterna att separera upplevelsen av sitt trycksår från upplevelsen av sin underliggande sjukdom. Samtliga av deltagarna i vårt resultat hade andra

underliggande sjukdomar. Trots vetskapen om detta fanns en klar parallell mellan att inneha ett trycksår och att lida av nedstämdhet, ångest, frustration och stress i alla artiklar.

SLUTSATS

Resultatet för denna studie visade att det fanns olika upplevelser av att leva med trycksår. Alla ur ett negativt slag. Smärta är en framstående konsekvens av trycksår och all vårdpersonal ska ha kunskap kring detta för att minska lidandet och förbättra livskvaliteten för den drabbade. Att vara lyhörd gentemot patienterna, att inte bara se ett sår utan en människa och dennes behov av omvårdnad, är av vikt för patientens välmående och sårläkning.

Trycksårsproblematiken är utspridd på många sjukhusavdelningar och vårdboenden, vilket betyder att de flesta yrkesutövande sjuksköterskor kommer stöta på denna problematik. Socialstyrelsen (2005) skriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor att sjuksköterskan ska kunna hantera förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd samt möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande. Målet som sjuksköterska är att kunna lindra obehaget så långt som möjligt med adekvata åtgärder (a a). För att kunna göra detta är det viktigt att ha kunskap om vilka upplevelser och omvårdnadsbehov de här patienterna ofta har och med hjälp av denna litteraturstudie kommer läsaren ha fått en inblick i ämnet. Sjuksköterskan behöver ta ytterligare ett steg fram för att få kontinuitet i vården, kunna implementera riktlinjerna samt för att få rutiner kring uppföljning att fungera.

16

'%5%'%&(%')

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie I: Granskär, M & Höglund-Nielsen,B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur, s 173-189.

Cherry G W (2006) I: Marco Romanelli (red) Science and practice of pressure ulcer management. Springer-Verlag London Limited 2006 s 183-187.

Ek, A & Lindgren, M (2002). Boken om trycksår: en kunskapssammanställning. Stockholm: Socialstyrelsen.

EUPAP (2009)

>http://www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf< Fox, C (2002) Living with a pressure ulcer: A descriptive study of patients experiences. British Journal of Community Nursing 7(6): 10-22.

Franks P et al (2003), Health-related quality of life and pressure ulceration assessment in patients treated in the community. Wound repair and regeneration, 10, 133-140.

Galhardo, V A C et al (2010) Health-related Quality of Life and Depression in Older Patients With Pressure Ulcers. WOUNDS 22, 20-26.

Gorecki, C et al (2010) Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: A patient-focused approach. International Journal of Nursing Studies 47, 1525-1534.

Günes U Y (2008) A descriptive study of pressure ulcer pain. Ostomy Wound Manage. 2008;54(2):56H61.

Hanson, U C (2006) Vad är en vetenskaplig artikel? Kort introduktion, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket.

Hopkins, A et al (2006) Patient stories of living with a pressure ulcer. Journal of Advanced Nursing, 56, 345-353.

International Association for study of pain (IASP, 1979)

Kapp, S & Annells, M (2010) Pressure ulcers: home-based nursing. Wound Care, December 2010, 6-13.

Langemo, D et al (200) The lived experience of Having a Pressure Ulcer: A Qualitativ Analysis. Advances in Skin & Wound Care, 13, 225-235.

Lindholm, Christina (2003). Sår: vård av patienter med ben-, fot- och trycksår. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B & Graneheim, U (2008) I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

17

Studentlitteratur, s 159-172. NPUAP (2009)

>http://nationalpres750.corecommerce.com/cart.html<

Ousey, K (2005) I: Ousey, K (Red). Pressure area care. 1. ed. Oxford, UK: Blackwell s 30-53.

Pieper B et al (2009) Pressure ulcer pain: a systematic literature review and national pressure ulcer advisory panel white paper. Ostomy Mound Manage 55(2): 16-31.

Polit, Denise & Beck, Cheryl (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.

Rastinehad, D (2006) Pressure Ulcer Pain. J Wound Ostomy Continence Nurse 33, 252-257.

SFS 1985:562 Patientjournallagen

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.

Socialstyrelses (2009) Att förebygga trycksår

>http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/forhindratrycksar<

!

Spilsbury, K et al (2007), Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspektivs. Journal of Advanced Nursing 57, 494-504.

Sussman, C & Bates-Jensen, B M (2007) Wound care: a collaborative practice manual for health professionals. 3. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams & Wilkins.

Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Hälsa och vård H trycksår. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Thein, H H et al (2009) Health status utilitis and the and the impact of pressure ulcers in long-term care residents in Ontario. Quality of Life Research 19. 81-89. Vårdförbundet (2011)

>https://vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/Maj/Flera-sjukhus-infor-anstallningsstopp/<

Wann-Hansson C et al (2008) Risk factors and prevention among patients with hospital-acquired and pre-existing pressure ulcers in an acute care hospital. Journal of clinical nursing 17, 1718-1727.

Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl) Lund: Studentlitteratur AB.

18 !"#$%&&%#'(

)#( *%+,(

-.&'/( 01$&'( 2'&3,( 4'/&%5%#'(

673#&$%//8( 9':;/&%&(0&1#<3#(3=>( 0?%5>'&'#( @?%/.&'&( &1A(%?( B( !3C(D( EFFE( 0&3#7#.&%++.'+G( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(AI( '&&(:J;<>;:(.( *3+,3+G( Living with a pressure ulcer: a descriptive study of ,*+($-+/I# experiences British journal of community nursing Utforska patienters uppfattningar och känslor av att leva med trycksår. Pilotstudie- bra underlag till en större undersökning Kvalitativ. Deskriptiv fenomenologisk. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. 5 patienter, fyra män och en kvinna, 30-64 år med blandad grad av trycksår.

Författaren fann tre huvudkategorier, fysiska, psykiska och sociala problem r/t trycksår, varav dessa delades in i åtta subteman.

Styrkor: Liten studie, ej generaliserbar men representerar en giltig inblick i hur det är att leva med trycksår. Svagheter: Kvinnor var underrepresenterade. Grad I 80-100% Etiskt granskad K%/>%#,3('&(%/L( EFMF( N#%:./.'+G(( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(O( 2.+%:(K'#%.:L( N#%:./.'+L(I#( EFFPQEFFRG( Health- related Quality of life and Depression in Older Patients With Pressure Ulcers Wounds: A Compendium of Clinical Research & Practice Utvärdera livskvalitet och eventuell depression hos äldre patienter med trycksår. Tvärsnittstudie. Strukturerade intervjuer genomfördes baserade på frågeformulären GDS-15 (Geriatrisk depressions skala) och SF-36 (bedömer förändring i hälsan över det senaste året med 8 domäner; fysisk funktion, kroppslig smärta, generell hälsa, vitalitet, social funktion, mental hälsa, fysisk och emotionell roll). 42 patienter, 21 st. i kontrollgrup pen och 21 st. i studiegruppe n. Majoritet kvinnor. Blandad grad av trycksår Hög grad av depression upptäcktes bland de äldre patienterna som levde hemma med trycksår. Dessa patienter uttryckte även känsla av sämre livskvalitet i förhållande till kontrollgruppen. Styrka: intervjuande frågeformulär och inget bortfall. Svaghet: Domänerna i frågeformuläret är mer relaterade till bakomliggande sjukdom än trycksår och alla med kognitiva problem exkluderades. Grad II 70-79% Etiskt granskad K3#'=<.('&(%/L( EFMF( 0&3#7#.&%++.'+G(( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(AI( :J;(3/.<%( :J;<>;:(O( S+5/%+,(3=>( T3#,.#/%+,(I#( EFFUQEFFVG( Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: a patient-focused approach International Journal of nursing studies Utveckla ett ramverk för hälsorelaterad livskvalitet baserat på patienters synpunkter om effekterna av trycksår. Kvalitativ. Fenomenologisk. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. 30 patienter, både män och kvinnor, 22-94 år med blandad grad av trycksår.

Författarna fann fyra teman som negativt påverakas av trycksår. Dessa fyra teman utgjordes av symtom, fysisk funktion, psykiskt mående och social funktion som påverkar dessa patienters livskvalité. Styrkor: Djupgående analys av stort antal deltagare. Svaghet: Ingen diskussion kring studiens svagheter. Grad I 80-100% Etiskt granskad

19 !"#$%&'( EFFV( -;#<.'&G((( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(AI( '&&(:J;<>;:(.( OWH.#L(-;#<.'&G( ( ( ( ( ( A descriptive study of pressure ulcer pain Ostomy Wound Manage Utreda smärta hos patienter med trycksår Kvalitativ och kvantitativ. MPQ frågeformulär och strukturerade intervjuer genomfördes. 47 patienter, 29 män och 18 kvinnor mellan 38-72 år med trycksår av grad II-IV. 44 patienter rapporterade smärta i det dagliga livet. Styrkor: Både kvalitativ och kvantitativ metod. Välutformade mätinstrument. Svagheter: Ej justerat för variabler och liten studie. Grad II 70-79% Etiskt granskad X3A<.+:('&(%/L( EFFR( 0&3#7#.&%++.'+G( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(AI( 3/.<%(='+&'#(.( 0&3#7#.&%++.'+( 3=>(N'/5.'+(I#( EFFYQEFFZG(( Patient stories of living with pressure ulcer Journal of advanced nursing Utforska äldre personers upplevelser av att leva med trycksår. Pilotstudie- bra underlag till en större undersökning. Kvalitativ. Heideggerian fenomenologisk. Ostrukturerade intervjuer genomfördes. 8 patienter, både män och kvinnor, över 65 år med trycksår i > 1 månad och av grad III och IV Tre huvudteman framkom från intervjuerna: Trycksår orsakar oändlig smärta, skapar ett begränsat liv och genererar hanteringsstrategier. Styrkor: Liten studie med stor samhörighet. Svagheter: Pilotstudie, många bakomliggande sjukdomar och otydligt beskriven intervjuteknik. Grad I 80-100% Etiskt granskad @%AA(0( EFMF( [;:&#%/.'+G(( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(.( A%&.'+&'#+%:( >'H(.( 2'/73;#+'( EFF\G( Pressure ulcers: home- based nursing Undersöka om upplevelsen av trycksår är unik i hemsjukvårde n och om framtida forskning i ämnet är relevant. Pilotstudie Kvalitativ. Hermeneutisk fenomenologisk metod. Ostrukturerade intervjuer genomfördes. 7 patienter, fyra män och tre kvinnor över 65 år. Blandad grad av trycksår. Patienterna lever med obehag av sina trycksår, de lever med ett konstant beroende av olika professioner inom sjukvården och är ständigt begränsade i hemmet. Trots detta fann författarna att det fanns ett stort förtroende för vårdpersonalens kompetens. Styrkor: Få deltagare vilket ger mer tid till analys. Svagheter: Pilotstudie med två syften. Grad II 70-79% Etiskt granskad

20 *%+5'H3('&(%/L( EFFF( ]0[G( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':( AI('&&(/3<%/&( :J;<>;:G( The lived experience of having a pressure ulcer: a qualitative analysis Beskriva, förstå och ge mening till erfarenheten av att leva med trycksår. Kvalitativ. Fenomenologisk metod. ostrukturerade intervjuer genomfördes. 8 patienter, 7 män och 1 kvinna mellan 27 -52 år med trycksår av grad II-IV eller trycksår som precis läkt. Trycksår hade en djup inverkan på deltagarnas liv: fysiskt, socialt och finansiellt. Styrkor: Deltagare med nuvarande trycksår och läkta trycksår. Svagheter: Ingen diskussion kring svagheter eller begränsningar i studien. Grad I 80-100% Etiskt granskad 9%:&.+'>%,(4( EFFR( ]0[G( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':( AI('&&(:J;<>;:(.( T'^(_3#<( EFFZG( Pressure ulcer

pain Beskriva komplexiteten av att leva med ett smärtsamt trycksår Kvalitativ. Heideggerian hermeneutik fenomenologisk metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. 10 patienter, 7 kvinnor och 3 män mellan 30 -90 år med trycksår av grad II-IV.

Det framkom att leva med trycksår är smärtsamt och patienterna ansåg även att behandlingen av trycksåren var smärtsam. Styrkor: Väl diskuterad analys. Svagheter: Ingen diskussion kring egna svagheter samt utebliven beskrivning av etiskt godkännande. Grad I 80-100% Etiskt granskad 0A./:7;#1('&(%/L( EFFU( 0&3#7#.&%++.'+G( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':( AI($1#%(3/.<%( :J;<>;:(.( 0&3#7#.&%++.'+( H'//%+(EFFEQ EFFZG( Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives Journal of advanced nursing Patienters beskrivning av att leva med trycksår samt dess behandling och hur det påverkar livskvaliteten. Kvalitativ. Fenomenologisk. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. 23 patienter, både män och kvinnor, 33-92 år med trycksår av grad II-V Bortfallet var ej dokumenter at. P U och dess behandling påverkar patienternas liv emotionellt, mentalt, psykiskt och socialt negativt. Samt att PU orsakar smärta och ångest som inte alltid är erkänt av

vårdpersonal. Styrkor: Ett litet material ger mer tid till analys.

Svaghet: Liten kvalitativ studie som ej är generaliserbar.

Grad I 80-100% Etiskt granskad

21 ->'.+('&(%/L( EFF\( D%+%,%G(( ( 0&;,.'+( 5'+3H$"#,':(.( `+&%#.3L( @%+%,%G( ( Health status utilities and the impact of pressure ulcers in long-term care residents in Ontario Bedöma hälsan hos långtids vårdboende patienter med och utan trycksår och därefter bedöma livskvalitete n hos dem med trycksår Kvantitativ retrospektiv populationsbaserad studie. Baserad på The minumum data set-health status index (MDS-HSI) för att mäta livskvaliteten. 16531 patienter, varav 1498 hade trycksår av grad II-IV. 987 var kvinnor och 508 var män Livskvaliteten visade sig vara lägre hos patienterna med trycksår. Styrkor: Många deltagare och ett vedertaget mätinstrument. Svagheter: Kvantitativ metod. Ej generaliserbart trots stort urval. Grad II 70-79% Etiskt granskad

22 Bilaga 1.