• No results found

"Massage är skönt" En jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Massage är skönt" En jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

”MASSAGE ÄR SKÖNT!”

En jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola.

”MASSAGE IS NICE!”

A study of how teachers view motivating children to work with massage in a preschool and a school.

Viktoria Nilsson Anna Landgren

(2)
(3)

Förord

Här vill vi ta tillfället i akt och tacka vår handledare Solveig Sandstedt för all hjälp och allt stöd under examensarbetets tid. Vi vill även tacka pedagoger, barn, föräldrar och ledning för visat intresse och engagemang för vår studie.

Vi vill också passa på att tillägna ett speciellt tack till våra underbara sambos som stöttat oss under våra studier på lärarhögskolan.

Anna Landgren Viktoria Nilsson Januari - 07

(4)

Titel:

”MASSAGE ÄR SKÖNT!” En jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola.

”MASSAGE IS NICE!” A study of how teachers view motivating children to work with massage in a preschool and a school.

Författare:

Anna Landgren och Viktoria Nilsson

Datum:

Höstterminen 2006

Abstract:

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer. Undersökningen är gjord på två syskonavdelningar på en förskola och två 1-3 klasser på skolan. Vi kommer att intervjua fyra förskolelärare, sex barn födda -02, två grundskolelärare, två fritidspedagoger, sex elever födda -98 samt ledning. Både i förskolan och i skolan arbetar pedagoger med massage som ett inslag i verksamheten. Massage är ett återkommande tema och handlar om positiv beröring. Pedagoger förbereder massagetillfällena genom att släcka ner och tända stearinljus för att skapa rätt stämning. Både barn och pedagoger talade om positiva effekter av massage så som mindre oro, bättre kamratanda, minskad aggressivitet, lugnare och avslappnare barn och barngrupper.

Nyckelord:

Massage

Jämförelsestudie Massagesaga Kompismassage

(5)

Innehåll

1 Introduktion 7

2 Kunskapsbakgrund 9

2.1 Vad är massage i förskola och skola? 9

2.2 Massagens betydelse 10

2.3 Massage kopplat till sociala relationer 12

2.4 Förskolebarns självuppfattning kopplat till massage 13 2.5 Yngre skolbarns självuppfattning kopplat till massage 14

2.6 Centrala begrepp 15

3 Problemprecisering 16

4 Metodbeskrivning 17

4.1 Metodval och metoddiskussion 17

4.1.1 Kvalitativa observationer 17 4.1.2Kvalitativa intervjuer 18 4.1.3 Urval 18 4.2 Genomförandet 20 4.2.1Observationer 20 4.2.2 Intervjuerna 21 4.3 Analys 22 4.4 Forskningsetiska överväganden 23 5 Resultat 25

5.1 Hur arbetar pedagogerna praktiskt med massage i förskolan? 25

5.1.1 Sammanfattning 28

5.2 Hur arbetar pedagogerna praktiskt med massage i skolan? 28

(6)

5.3.1 Sammanfattning 32

5.4 Vilka förutsättningar finns det för att arbeta med massage? 32

5.4.1 Sammanfattning 33

5.5 Hur upplever pedagogerna effekterna av massage på barnet och barngruppen? 33

5.5.1 Sammanfattning 35

5.6 Hur upplever barnen effekterna av att medverka vid massagetillfällena? 35

5.6.1 Sammanfattning 37

5.7 Slutsatser 37

6 Diskussion 42 6.1 Pedagogernas arbete med massage i förskola och skola kopplat till kunskapsbakgrunden 42

6.2 Barn och pedagogers syn på effekterna av massage kopplat till kunskapsbakgrunden 44

6.3 Kritisk granskning av vår C – uppsats 45

7 Referenser 47 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

(7)

1 Introduktion

”Massage är skönt” – Pojke 8 år

Vi har valt att göra en jämförelsestudie av hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola. Vi valde att inleda vårt examensarbete med ett citat från en pojke ur en 1-3 klass som vi gjort vår studie i. Vid ett av våra observationstillfällen då pedagogen skulle avsluta massagetillfället säger en pojke högt och ljudligt att massage är skönt och att han inte vill sluta. Anledningen till att vi inleder med ett sådant citat är för att vi vill väcka intresse hos läsaren samt ge dem en inblick i hur barnen i vår urvalsgrupp upplever massage, nämligen som ett positivt inslag i verksamheten.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger praktiskt arbetar med massage i förskolan och i skolan. Vi kommer också att lägga fokus på att se om det finns några skillnader eller likheter med massagen. Vi vill också ta reda på vilka förutsättningar det finns för att arbeta med massage och detta gör vi genom intervjuer med ledningen. Vi ska även undersöka hur pedagoger i urvalsgruppen upplever att massage påverkar barnet och barngruppen och vilka effekter får massage på förskolebarn och skolbarn.

Anledningen till valet av undersökningsområde är att vi vill fördjupa oss i ämnet både teoretiskt och praktiskt för att vi i vårt yrkesverksamma liv ska kunna använda oss av massage som ett inslag i verksamheten. Vi vill kunna ge våra blivande elever och barn redskap till att kunna varva ner och hämta nya krafter inför de dagliga rutinerna. Med tanke på de stora barngrupper och eventuell oro som finns ute på våra förskolor och skolor idag, ser vi massage som ett hjälpmedel i det pedagogiska arbetet.

Vi har under vår verksamhetsförlagda tid vid LUT (Malmö Högskola) använt oss av massage. Vi har sett att en del barn har behövt stöd i sitt sociala samspel då de har reagerat negativt om något annat barn har råkat röra vid dem. Lena Jelvéus (1998) talar om det ”icke-taktila

(8)

vidrörda av våra medmänniskor. Vi vill därför undersöka om massage kan vara ett sätt att skapa goda relationer barn emellan, men även mellan pedagoger och barn.

I Lpfö 98 står det att förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö, där omsorg, vila och andra aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. Förskolan ska dessutom sträva mot att varje barn ges stöd i sin sociala utveckling (Lärarförbundet, 2002). Vi är av den tron att massage kan vara ett bra verktyg för oss pedagoger i vårt arbete att uppnå de mål som Lpfö 98 ställer på vår verksamhet.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lpo -94) har skolan till uppgift att ge eleven verktyg till att respektera alla människors lika värde. Det är viktigt att klassrumsmiljön är ett rofyllt och tryggt ställe att vistas i för att uppfylla värdegrundens intensioner och vi anser att massage är ett medel för oss pedagoger att nå dit. Det är ett sätt för oss pedagoger att skapa gemenskap samt lära barnen att respektera varandra, och genom beröring kunna ge ett annat barn en trevlig och rofylld stund.

(9)

2 Kunskapsbakgrund

I vår kunskapsbakgrund kommer vi att ta upp olika teorier kring massage som ett fenomen i förskola och skola. Vi har delat upp kunskapsbakgrunden i olika delar som bland annat tar upp olika forskares teorier kring massage. Vi kommer att ta upp vad massage är, massagens betydelse och dess effekter, förskolebarns och skolbarns utveckling kopplat till massage men även vad man som pedagog ska tänka på vid arbetet med massage i förskola och skola.

2.1 Vad är massage i förskola och skola?

Vi kommer här att belysa vad massage är i förskola och skola ur ett konkret och praktiskt perspektiv, samt redogöra för syftet med massage i förskola och skola.

Ardeby (2003) som är grundaren av begreppet taktil massage menar att ”Taktil massage är en metodisk och omsorgsfull mjuk beröring som sker med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov” (s.24). Ravald (2003) menar också att taktil massage är en lätt, omsorgsfull och strukturerad beröring.

På förskolor är massagevila idag en daglig återkommande aktivitet (Wigforss Percy, 2006). Massage ska vara frivillig och under strikta former, vilket är en förutsättning för att massage ska utveckla en bra relation mellan personal och barn (Uvnäs Moberg, 2001). Vid arbete med beröring i förskola och skola är det av största vikt att tala om vilka regler som gäller. Exempel på detta är vilka zoner som får och inte får beröras och att barn måste säga till om det inte känns bra. Om någon känner sig hängig eller inte mår bra ska han eller hon kunna tacka nej till massage eftersom detta kan förvärra tillståndet. Pedagogen ska inte tvinga de barn som inte vill vara med eftersom motviljan kan ha flera orsaker, så som överkänslighet för beröring, rädsla eller ovana. Dessa barn kan istället ge massage till en kompis och är oftast väldigt duktiga på detta. De barn som tidigare har valt att avstå från att ge eller få massage kan ändra sig under tidens gång och bör därför tillfrågas inför varje tillfälle. Barnen måste lära sig att

(10)

Om lärare och förskolelärare får en mer grundläggande utbildning i massage och kan väva in massage i undervisningen eller i aktiviteterna, kommer barnen att bli mer avslappnade, och pedagogerna kommer att se en mer harmonisk grupp som fungerar bättre

(Uvnäs Moberg, 2001).

Syftet med massage i förskola och skola är att skapa en rofylld och lustfylld situation. Massage i förskola och skola handlar om positiv beröring. Denna positiva beröring kan ske genom kompismassage vilket innebär att ett barn masserar (berör) ett annat barn efter tillåtelse av detta barn. En pedagog går runt och masserar barnen medan de ligger och vilar på madrasser eller så kan pedagogen läsa en massagesaga och samtidigt instruera barnen i vilka rörelser de ska utföra på kamraten (Carlsson, 2006) Detta är endast några exempel på sätt att utföra massage i förskola och skola, men syftet att nämna dem här är att ge läsaren en bild om på vilken nivå massage utförs i förskola och skola.

2.2 Massagens betydelse

I detta avsnitt kommer vi att koncentrera oss på vilka effekter massage ger hos dem som utövar och får massage.

Massage löser muskelspänningar och verkar avslappnande. Hormonet oxytocin ökar vid beröring, särskilt vid jämn, mjuk och regelbunden beröring som vid taktil massage. Oxytocin bildas i hjärnan och påverkar sinnesstämningen som gör att individen blir lugn och harmonisk, blodtrycket sjunker och aggressiviteten minskar. Oxytocin är både ett hormon och en signalsubstans som finns i nervsystemet. Massage höjer koncentrationen och stimulerar blodcirkulationen och det har i sin tur ökat inlärningsförmågan. Taktil massage har inte endast verkan som avslappnande, utan ger också energi i form av nya krafter inför dagens alla uppgifter (Sanner, 2002).

Sett ur barnens perspektiv har det visat sig att det skapats en positiv bindning när barn masserar varandra. Den som man masserat eller fått massage av slår man inte på. Massage motverkar våldsamma, aggressiva beteenden mellan barnen och istället blir de lugna och kärleksfulla mot varandra och bråkar mindre. En potentiell fiende har förvandlats till en nära bundsförvant under oxytocinets påverkan (Sanner, 2002).

(11)

Taktil massage bidrar till minskad nivå av stresshormoner, avhjälper depression, stärker immunförsvaret samt minskar smärta som t.ex. växtvärk hos barn (Sanner, 2002). Följden av taktil beröring innebär att vi får ro, får lättare att koncentrera oss och blir mer avslappnade. Det taktila sinnet registrerar och tolkar signaler såsom kyla, smärta, tryck och beröring från olika receptorer och ger oss varierande upplevelser mellan lätt beröring och svår smärta (Uvnäs Moberg, 2001).

För att utveckla kroppsmedvetenhet hos barn är avspänningsträning och massage en viktig komponent. Genom avspänning aktiveras funktioner i vår hjärna vilket i sin tur leder till en större jämvikt och samordning mellan hjärnhalvorna och med det får man som individ ett ökat välbefinnande (Nordlund, Rolander & Larsson, 1989).

En studie med 20 slumpmässigt utvalda barn som delats in i två undersökningsgrupper, massagegrupp och kontrollgrupp där barnen var mellan 3 och 6 år visade på massagens positiva effekter för massagegruppen. Massagegruppen fick dagligen massage av sina föräldrar, 15 minuter innan de skulle lägga sig under en månads tid. För kontrollgruppens barn läste föräldrarna en saga i 15 minuter innan sängdags under en månads tid. Studien visade att de barn som fått massage hade lättare att koncentrera sig och blev mer uppmärksamma än de i kontrollgruppen. Föräldrarna menade även att barnen sov lugnare på natten. Dessa positiva effekter härleder forskaren till den stimulering som sker av det parasympatiska nervsystemet, med vilket menas att det inte kan påverkas viljemässigt

(Wigforss Percy, 2006).

Forskning inom massage visar att beröring är det viktigaste sinnet för inlärning fram tills det att barnet är tolv år. Detta innebär att massage som beröring gynnar både förskolebarns och skolbarns inlärningsförmåga (Axelson, 2005).

Enligt Carlsson (2006) ger massage:

• Bättre matsmältning

(12)

• Ökat immunförsvar • Fördjupad andning

• Minskad aggressivitet och oro, ger större lugn hos barnet och barngruppen • Stresshormonet kortisol reduceras

2.3 Massage kopplat till sociala relationer

I detta avsnitt kommer vi att koppla massage i förskola och de tidiga skolåren till barns sociala relationer. Vi kommer att tala om effekterna av massage ur ett relationsperpektiv.

”Vi mår bra av att var nära dem vi tycker om. Kroppslig närhet och beröring människor emellan är ett sätt för oss att känna trygghet, bli avspända och lugnade, oavsett om vi är stora eller små” (Uvnäs Moberg, 2001, s.44).

Carlsson (2006) talar om effekterna av massage på barns relationer. Hon menar att massage ger lugnare barngrupper, bättre kamratanda, förbättrad kommunikation och lyhördhet. Carlsson menar även att massage ökar samarbete barn emellan vilket leder till större sammanhållning i gruppen.

Uvnäs Moberg (2001) talar om forskning som gjorts utifrån relationer mellan den som får massage och den som masserar. Personer som fått massage glömmer sällan den som masserat dem och det uppstår ofta en nära kontakt mellan dessa. Denna lätta beröring skapar en känslomässig bindning till den som masserat. Även Ellneby talar om massage ur ett socialt perspektiv och lägger vikten på att barn som masserar varandra väldigt sällan brukar våld mot varandra, då massage utvecklar barnens empatiska sidor, (Ellneby, 1999) vilket i sin tur kan bero på den känslomässiga bindningen som uppstår vid lätt beröring som Uvnäs Moberg talade om.

Forskning som gjorts i svenska förskolor och skolor har visat att massage i förskola och skola har bidragit till att det blivit lugnare i grupperna. I en studie omfattande hundra barn visades det att barn med hjälp av massage blev lugnare och socialt mognare. De som svarade bäst på massage var de oroliga pojkarna i urvalsgruppen vars beteende under försöksperioden blev mindre aggressivt och socialt mognare, jämfört med de stökiga barnen som inte fick massage.

(13)

De barn som fått massage fungerade allt bättre tillsammans med sina kamrater och i andra relationer (Uvnäs Moberg, 2001). Även Percy Wigforss (2006) talar om att massagetillfällena gör barngruppen lugnare och att färre konflikter uppstår mellan barn.

2.4 Förskolebarns självuppfattning kopplat till massage

Här nedan kommer vi att diskutera förskolebarns självuppfattning utifrån några kända forskare inom området och sedan kommer vi att koppla deras teorier till massage.

Freud talar om Jaget som ett utryck för tankar, känslor och erfarenheter. Han menar att självbilden utvecklas genom våra relationer till andra. Den kan bli positiv eller negativ beroende på barnets relation till idealsjälvbilden. Barn med en positiv självbild uppträder ofta stabilt i relation med andra människor. Ökad kroppsuppfattning bidrar till en bättre självkänsla där barnet kan förhålla sig till sin sociala omgivning utifrån en känsla av vem de är (Maltén 1998). Enligt Nordlund, Rolander och Larsson (1989) är massage och avslappningsträning viktiga komponenter för att barn ska kunna utveckla sin kroppsuppfattning.

Jean Piaget var en berömd forskare och barnpsykolog och en av de mest inflytelserika teoretikerna inom pedagogiken. Barn mellan fyra och sju års ålder befinner sig i vad Piaget kallar för Det åskådliga tänkandets period. Piaget talar om att barnets tankeförmåga ökar, vilket menas att barnet i denna ålder bättre kan motivera sina åsikter och bilda begrepp än i tidigare stadier. Barnets moraluppfattning under denna tid är egocentrisk präglad. I sin respekt för människor i den närmaste omgivning så som föräldrar, förskolepersonal, lärare, äldre syskon och kamrater, börjar barnet anta begreppen om rätt och fel, men även en del enkla regler (Viklund, 1977). Carlsson (2006) talar om hur viktigt det är att barnet som får massage har blivit tillfrågat om denne vill ha massage samt att barnet har fått tid att känna efter vad som är skönt och sedan ges möjlighet att förklara för kamraten som masserade hur massagen upplevdes.

(14)

känslor (Viklund, 1977). Piaget talar om att nya erfarenheter gör att barnen förändrar sina gamla mönster till följd av de nya erfarenheterna och dessa begrepp benämner han som assimilation och ackommodation. Assimilation är när barnet tar in nya erfarenheter och anpassar dem till sin verklighet utifrån sin kunskap. Med ackommodation menas att barnet försöker ändra på sig själv så att det passar bättre in i deras bild av omgivningens förväntningar och krav (Piaget, 1968). Här talar Carlsson (2006) om hur viktigt det är att ge barnet positiva upplevelser av massagen och aldrig tvinga ett barn som inte vill bli masserat att delta utan att snarare locka detta barn på olika sätt. På så vis kan man få barnet att ta in nya erfarenheter om massage och ge det en tid till att ackommodera om sina nya erfarenheter till massagen.

2.5 Yngre skolbarns självuppfattning kopplat till massage

I detta avsnitt kommer vi att ta upp yngre skolbarns självuppfattning utifrån några kända forskare inom området och sedan kommer vi att koppla deras teorier till massage.

I de lägre skolåldrarna befinner sig barnen i en period där egocentrismen i deras tänkande minskar avsevärt. Barnen börjar även bli medvetna om sitt tänkande. Dock har barnen fortfarande ett behov att kunna utföra tankeoperationen utifrån konkreta underlag. Språket blir mer socialt och barnens förmåga till att lyssna ökar. Barnen börjar anpassa sig till sociala relationer och blir medvetna om sig själva i samspel med andra. De intresserar sig för andras uppfattningar, önskningar och behov. Barnen börjar även kunna kompromissa och ta hänsyn till andra. Barnen har fått ett mer avancerat sociocentriskt tänkande (Viklund, 1977). Carlsson 2006 talar om hur massage påverkar barnens sätt att ta hänsyn till varandra och att lyssna på vandras önskemål. Barnet som masserar frågar kompisen som får massage om det känns bra och hur de kan massera annorlunda för att just detta barn ska tycka att massagen är skönt. Barnet blir lyhörd på vad kompisen tycker och kompisen som får massage får då tid till att känna och tänka efter vad denne tycker är skönt.

Barn i åldrarna 7 – 12 år strävar efter att komma in i en kamratgrupp och det sociala samspelet blir det väsentligaste i deras tillvaro. Barnen anpassar sig efter lekens regler, omgivningens krav och förväntningar för att kunna ”platsa in” i en kamratgrupp

(15)

(Westin- Lindgren, 1989) Uvnäs Moberg (2001) talar om hur massage kan stärka barns sociala relationer och ge positiva effekter för kamratskapet och kamratandan i en grupp.

När barnen börjar intressera sig för sociala relationer uppstår också tidvis konflikter i dessa relationer. Konflikter hör samman med förändring och utveckling som kan skapa spänning mellan individer och grupper (Maltén, 1998). Massage som ett återkommande tema i den pedagogiska verksamheten är ett redskap för att minska oro och aggressivitet hos det enskilda barnet men även i en barngrupp. Forskning har visat att barn som masserar varandra sällan slår på varandra på rasten (Ellneby, 1999).

2.6 Centrala begrepp

Vi kommer här att förklara några centrala begrepp för vår studie.

Massage: Taktil massage är en massagemetod som består av fysisk beröring. Den skiljer sig från annan massage eftersom man inte knådar och arbetar med musklerna (Ravald, 2003).

Vi valde att använda oss av denna definition eftersom vi inte talar om massage i den bemärkelsen att man arbetar med musklerna utan just som nämns ovan att det handlar om en form av beröring som upplevs av barnen som något skönt, rofyllt och avslappnat.

Pedagog: Med pedagog i detta sammanhang menar vi förskolelärare, grundskolelärare och fritidspedagog.

(16)

3. Problemprecisering

Vi har valt att göra en jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbetar med massage i en förskola och i en skola. Vidare kommer vi att arbeta med underfrågorna:

Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan?

• Vilka likheter och skillnader finns i hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola?

• Vilka förutsättningar finns det för att arbeta med massage?

Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen?

(17)

4 Metodbeskrivning

I följande avsnitt ska vi redovisa vårt val av metod, urval samt genomförande. Vidare kommer vi att resonera kring frågor som handlar om forskningsetik.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Inledningsvis valde vi att göra en jämförande studie (komparativ studie) då vi ville få en bild av hur massage i den dagliga pedagogiska verksamheten fungerade och vilka effekter pedagoger och barn upplever av massage. Vi valde att göra jämförelsen mellan en förskola och en skola, för att vi ville undersöka massage i två olika miljöer. Vi ville undersöka skillnader och likheter i massagens uppbyggnad, genomförande men även pedagogernas förhållningssätt till massagen i förskolan och i skolan.

4.1.1 Kvalitativa observationer

Observationer är ett bra sätt att få ta del av hur massagetillfällena går till i verkligheten. Dessutom upplever vi att det är viktigt att ta del av massage så som den faktiskt fungerar innan vi har intervjuat. Genom intervjuerna är vi medvetna om att vi kan komma att påverka aktörerna i deras förhållningssätt till massage och barnen. Med det i åtanke har vi valt att observera först så att pedagogerna och barnen inte förhåller sig till massage på ett sätt som de tror att vi tycker är önskvärt. Repstad (1999) talar om att personer som deltar i en studie kan bete sig på ett visst sätt då de tror att det är ett önskvärt beteende eftersom de vet om att de blir observerade.

Trots detta har vi valt att göra en öppen observation, det vill säga att aktörerna vet om att de blir observerade. Vi har valt att intervjua efter observationstillfället då vi tror att vår närvaro kommer att påverka pedagogernas förhållningssätt mindre än om vi hade intervjuat innan observationstillfället, dock är vi medvetna om att vår närvaro har en viss betydelse.

(18)

”Om man vill belysa ett fenomen genom att studera det ”in real life” eller ”in action”, så väljer man observationer som metod. Vill man däremot få fram människornas förståelse av fenomenet, väljer man intervjuformen

(Widerberg, 2002, s.17).

Här belyser Widerberg vikten av att både använda sig av observationer och intervjuer vilket vi har tagit fasta på. Vi har därför kompletterat deltagande observationerna med intervjuer.

4.1.2 Kvalitativa intervjuer

Vi gjorde intervjuer (bilaga 1 och 2) för att få en djupare inblick i pedagogers och barns tankar kring massage och dess betydelse. Vi intervjuade även ledningen (bilaga 3) för att ta reda på deras roll i massage verksamheten. Intervjuer som metod, är ett sätt att gå på djupet, genom att undersöka en avgränsad del av problemområdet (Johansson och Svedner, 2001).

En fördel med intervjun och den intervjuguide vi använde blev att pedagoger, barn och ledning tilläts att tänka i egna banor. En nackdel med intervjuer är dock att det endast är de tillfrågade som kan ge sin bild av problemområdet och undersökningen blir väldigt begränsad till vad dessa personer berättar (Repstad, 1999). Eftersom tiden är begränsad så kände vi att den urvalsgrupp som tillfrågades blev högst relevant för vår studie.

Vi valde att utforma tre olika intervjuguider eftersom målgrupperna är tre olika och för att vi hade olika infallsvinklar beroende på målgruppen. Huvudfrågorna är de samma men pedagogerna diskuterar sin syn på massage och effekterna av massage på barnen och barngruppen, medan barnen talar om massage utifrån sig själva.

4.1.3 Urval

Vår undersökning gjordes i en förskola och i en skola i en närliggande kommun till Malmö. Skolorna tillhör samma enhet och har därför samma ledning. Detta gör att det vi kommer fram till i vår studie endast kan talas om som en generalitet i vår urvalsgrupp och inte som en generalitet i hur alla pedagoger arbetar med massage i förskola och skola samt hur dessa upplever effekterna av massage.

(19)

Anledningen till att vi har valt att lägga vår studie på både en förskola och en skola är att en av oss läser till förskolelärare och den andra till grundskolelärare, men även för att vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i användningen av massage utifrån barnens ålder.

På förskolan intervjuade vi fyra förskolelärare och sex barn, tre flickor och tre pojkar. På skolan intervjuade vi två grundskolelärare och två fritidspedagoger, men även sex elever från två 1-3 klasser. I vår studie har vi också intervjuat biträdande rektorn och rektorn för att se hur de möjliggjort massage i förskola och skola.

Pedagogerna på förskolan och skolan kommer vi att benämna med fingerade namn samt namnen på förskolans och skolans avdelningar. Förskolan och skolan har samma ledning och rektorn och biträdande rektor har även de fått fingerade namn.

På förskolan intervjuade vi:

• Karin som är förskolelärare och är 33 år. Hon har varit verksam sedan 2002 och arbetar på syskonavdelning Bamse på vår urvalsförskola.

• Johanna arbetar som förskolelärare och är 33 år. Hon har varit verksam sedan 1996 och arbetar på samma avdelning som Karin.

• Sara arbetar som förskolelärare och är 36 år. Hon har varit verksam sedan 1988 och arbetar på den andra syskonavdelningen Skalman på vår urvalsförskola.

• Eva arbetar som förskolelärare och är 43 år. Hon har varit verksam sedan 1986 och arbetar med Sara.

• Barngrupp som bestod av sex barn, tre flickor och tre pojkar, födda -02,. På skolan intervjuade vi:

• Annika som är grundskolelärare och är 58 år. Hon har varit verksam sedan 1988 och arbetar i klass 1-3 A på vår urvalsskola.

• Berit arbetar som fritidspedagog och är 25 år. Hon har varit verksam sedan januari 2006 och arbetar tillsammans med Annika.

(20)

• Cecilia arbetar som grundskolelärare och är 38 år. Hon har varit verksam sedan 1994 och arbetar i klass 1-3 B på vår urvalsskola.

• Diana arbetar som fritidspedagog och är 40 år. Hon har varit verksam sedan 2001 och arbetar tillsammans med Cecilia.

• Barngrupp som bestod av sex elever, tre flickor och tre pojkar, födda -98.

4.2 Genomförande

Vi kommer här att redogöra för hur vi gått till väga för att samla in data till vår studie. Vi kommer att diskutera våra metoder och tillvägagångssätt i den ordningen vi utfört dem.

4.2.1 Observationer

Vi har valt att först observera pedagoger och barn i arbetet med massage i den dagliga verksamheten. Anledningen till att vi observerade först är för att ta del av massagen och hur det praktiskt fungerar och därefter intervjua för att kunna ta del av pedagogerna och barnens tankar kring det vi just sett.

Vi har valt att observera vid fyra tillfällen så att vi ska kunna ta in så mycket material som möjligt. Lutz (2006) säger att det är viktigt att ha mycket material och sedan när materialet ska analyseras så kan man begränsa materialet och använda sig av det som först och främst är relativt för problemformuleringen, vidare talar han om att det kan komma fram data som gör att en ny frågeställning kan bli intressant och att det då kan vara bra att ha en bred grund att gå tillbaka till.

Vi tog kontakt med ledningen för förskolan och skolan och berättade att vi önskade att göra en studie om massage i deras enhet. Ledningen hjälpte oss med kontaktpersoner på förskolan och skolan. Dessa tog vi kontakt med och sedan bokade vi in två observationstillfällen på förskolan och två på skolan.

Observationstillfällena utfördes i barnens förskolemiljö och skolmiljö. Pedagogen förklarade för barnen om varför vi var där och sedan satte vi oss vid sidan om och observerade i ungefär

(21)

en halvtimme, alltså från det att massagetillfället inleddes tills det att barnen inledde en annan verksamhet, t.ex. lek.

4.2.2 Intervjuer

När vi gjort våra sista observationer bad vi om att få komma tillbaka vid ett annat tillfälle för att intervjua barn och elever och pedagoger. Vi bad pedagogen att välja ut sex barn och sex elever, tre pojkar och tre flickor. Vi lämnade ut brev (bilaga 4) till föräldrarna i barnens fack på förskolan och skolan om syftet med vår studie och närvaro och bad föräldrarna att skriva under om deras barn fick delta i vår studie. Vidare informerade vi i brevet om varför vi valt att göra vår studie i detta område.

Intervjutillfällena tog ca en halvtimme per pedagog och ca en halvtimme per barngrupp. Vi valde att begränsa intervjutiden så att vi inte tröttade ut intervjupersonen. Barnen intervjuades i deras miljö och deltagandet var frivilligt. Vi intervjuade barnen på förskolan först, sedan återkom vi till skolan vid ett annat tillfälle och intervjuade barnen där.

Vi intervjuade pedagogerna i ett enskilt rum på förskolan och skolan så att de kunde koncentrera sig på intervjun och för att inga störningar skulle ske. Pedagogerna hade fått del av intervjuguiden dagen innan intervjutillfället, dock hade de inte tillgång till intervjuguiden i observationsskedet då vi inte ville att pedagogerna skulle handla utifrån vad de trodde att vi ville ha ut av vår studie.

Anledningen till att vi gav ut intervjuguiden dagen innan var för att vi ville att pedagogerna skulle kunna förbereda sig inför intervjun. Detta gjorde vi även för att vi ville få ut så mycket data som möjligt av de intervjuade, och därför kände vi att om vi faxade intervjuguiden dagen innan så skulle pedagogerna hinna tänka igenom och reflektera kring sitt förhållningssätt till massage.

Slutligen intervjuade vi ledningen för att få ett bredare underlag. Ledningen som består av rektor och biträdande rektor intervjuade vi var för sig.

(22)

4.3 Analys

Här kommer vi att redovisa hur vi analyserat vårt material. Eftersom studien består av två insamlade material kommer vi att dela upp analysbeskrivningen i två mindre avsnitt: Analysbearbetning av observationstillfällena samt av intervjuerna.

Bearbetning av observationstillfällena

Efter att vi samlat in data från våra fyra observationstillfällen så delade vi upp materialet i två olika mappar, en för förskolan och en för skolan för att vi lättare skulle få en översikt över vårt material.

Vi läste igenom våra fältanteckningar flera gånger då Repstad (1999) menar att detta är det första steget i analysen. Detta bör man göra för att vid varje genomläsning av materialet kunna få nya tankar för vidare bearbetning.

Vi analyserade först materialet från förskolan för sig och därefter skolan för sig. Vidare analyserade vi var för sig vad vi sett under observationstillfällena och därefter jämförde vi med varandra för att finna infallsvinklar som den andra inte upptäckt eller hade en annan tanke om. Genom samtal kring det vi upplevt och sett återskapade vi ett nytt gemensamt material kring förskolan och skolan. Analys är en process där man försöker få struktur och sammanhang på datan så att den blir lättare att tolka (Repstad, 1999).

Därefter jämförde vi materialen från förskolan med skolans material för att finna likheter och skillnader med massagetillfällena och barnens ålder relaterat till det vi observerat. Slutligen sammanfattade vi materialet efter det vi hade jämfört mellan förskolan och skolan i resultat delen. Denna text kom även att sammanskrivas med materialet från intervjutillfällena.

Bearbetning av intervjutillfällena

Vi började med att läsa in oss på materialet genom att först läsa igenom pedagogintervjuerna för sig och därefter barnintervjuerna för sig och slutligen även svaren från ledningen. Vi började med att bearbeta svaren var för sig och sedan gjorde vi var sin analys av svaren. Därefter sökte vi gemensamt efter likheter och skillnader i pedagogers, barns och ledningens svar på de olika frågorna.

(23)

Repstad (1999) talar om att när man analyserar en nerskriven intervju ska man först läsa igenom den för att skapa sig en helhetsbild, därefter går man tillbaka till enskilda teman och delar och försöker hitta deras innebörd och betydelse. Sedan sammanfattar man den reflekterande tolkningen till en ny helhet. Det är viktigt att tänka på att det inte är forskarens värderingar som ska spegla texten utan aktörernas. För att undvika detta har vi bearbetat intervjuerna var för sig och sedan tillsammans, för att minska möjligheterna till att bli blinda för våra egna värderingar och låta dessa styra våra tolkningar av materialet. Repstad (1999) fortsatte sin diskussion kring bearbetning av material från intervjuer med att nämna att det kunde vara en god ide att låta flera olika personer tolka samma material, dock kände vi att vi hade tidsbrist till att göra detta men eftersom vi lovat föräldrarna att det endast var vi som hade tillgång till materialet fann vi inte detta lämpligt.

Genom att analysera materialet sökte vi efter förklaringar till hur de små delarna hörde ihop och påverkade varandra. Slutligen vävde vi ihop materialet från observationstillfällena med intervjutillfällena och skapade oss en text i resultat delen som svarade på våra frågeställningar.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Viktigt att tänka på ur ett forskningsetiskt perspektiv var att barnen, pedagogerna och ledningen var tvungna att veta vad det var för studie de medverkade i, varför den gjordes samt vad den skulle användas till. Aktörerna skulle uppmärksammas på att de deltog frivilligt och att de var helt anonyma (Repstad, 1999).

Bo Carlsson (2006) talade om olika forskningsetiska krav som en forskare borde och skulle uppfylla under sin undersökning. Den första kallade han för informationskrav då de som deltog i undersökningen var tvungen att få informationen om att de medverkade i en studie och att de var en stor del av undersökningen. Eftersom barnen som medverkade i vår studie var under arton år informerades föräldrarna om studien, både vid observationstillfället och vid intervjuerna. I brevet till föräldrarna framkom vårt syfte med studien, varför vi valt dessa barn och var vi skulle använda vår studie, samt att barnen skulle vara anonyma och att allt vårt material skulle förstöras när studien var klar.

(24)

Nästa krav var ett samtyckeskrav vilket gavs av föräldrarna då de fyllde i brevet om att deras barn fick delta i vår studie.

Konfidentialitetskravet innebär att de som deltar behandlas anonymt, så att svaren inte kan härledas till dem som deltagit i vår uppsats. Vi har därför valt att inte namnge barn, pedagoger och ledning och vi beskriver dem inte mer än nödvändigt då det är personernas syn och tankar om massage som är det centrala för studien och inte deras person.

(25)

5 Resultat

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vårt resultat kopplat till de frågeställningar som vi valt att fördjupa oss i. Dessa kommer vi att placera i olika underrubriker som handlar om hur pedagoger praktiskt arbetar med massage i förskolan och i skolan, vilka skillnader och likheter det finns med att arbeta med massage i förskolan och i skolan, hur pedagogerna upplever effekterna av massage på barnet och barngruppen samt hur barnen upplever effekterna av att medverka vid massagetillfällena.

5.1 Hur arbetar pedagogerna praktiskt med massage i förskolan?

Observationstillfälle på syskonavdelning Skalman

Under observationstillfället fick vi se hur Sara praktiskt arbetade med massage, i detta fall kompismassage. När vi kom dit satt barnen inne i ett rum som kallades för spindelrummet. Namnet hade tillkommit efter en röstning bland barnen om vad rummet skulle kallas. Vi satte oss vid kanten av rummet där vi fick en klar överblick över barnen och pedagogen. En ensam lampa var den enda ljuskällan. På golvet låg madrasser och längs väggarna fanns det kuddar. Sara satte på en cd skiva med avslappningsmusik och därefter delade hon ut var sitt kort med en bild på till barnen. Efter det plockade hon ut ett av barnen som skulle visa vad han/hon hade för bild på sitt kort och då skulle de andra barnen i sin tur titta på sina kort för att se om deras bild kunde rimma på det kortet som visades. På så sätt parades massageparen ihop och kompismassagen började. Vid intervjun med pedagogen framkom att det fanns ett medvetet val av massagepar och rimkorten delades ut så att pedagogen visste vilka massagepar det skulle bli. Syftet med det medvetna valet var att vissa barn inte klarade av att massera varandra utan att det blev trams och vissa barn behövde få stimulans i kompisrelationer.

Barnen satte sig i par och pedagogen talade om för barnen vem som skulle börja massera. Även här använde hon sig av kort med bilder som symboliserade olika begrepp som barnen skulle härma. De olika symbolerna var bland annat en kam, en virvelvind, en skogshuggare som klättrade i träd (Bilaga 5). Barnen härmade pedagogen som visade med händerna hur symbolen skulle utföras på massagekompisens rygg. När alla korten sedan var slut höll Sara

(26)

massagekompisen ritat. Därefter byte barnen plats med varandra och massagen började om på nytt. När pedagogen talade med barnen var det med en lugn och rofylld stämma vilket hon även senare i intervjun bekräftade att det var viktigt för att skapa rätt avslappningsstämmning inför massagetillfället men även under tiden.

Intervju

Under intervjun med Sara uppdagades det att det fanns fler sätt att använda sig av massage och att en av dessa är massagesaga. Vi har valt att bifoga (bilaga 5) en massagesaga så att läsaren ska få en djupare förståelse för vad en massagesaga är. Denna massagesaga användes av pedagogen under vårt observationstillfälle och har godkänts för publicering som bilaga i denna studie. Enligt Sara är det viktigt att skapa en mysig och harmonisk miljö för massagetillfället. Massagesaga kan man antingen låna på biblioteket, utforma själv eller tillsammans med barngruppen. Massagesaga är en berättelse med valda rörelser till, där pedagogen läser sagan och ger instruktioner efter vilka rörelser som barnen ska göra på sin massagekompis. Rörelserna som pedagogen visar är kopplade till massagesagan och är därför lättare för barnen att förstå (Sara, 2006).

Eva (2006) berättade under intervju att massage inte nödvändigtvis behöver vara kompismassage och massagesaga, utan om tiden är knapp så kan man som pedagog ta till fingermassage, massagevila och fotmassage som inte behöver eller kräver lika mycket tidsplanering.

Observationstillfälle på syskonavdelning Bamse

Vi kom in i rummet som Karin förberett genom att lägga ut madrasser med barnens namn på, släckt ner, satt på lugn musik och tänt värmeljus. Barnen kom in efter att de varit ute och lekt och med sig hade de sina kuddar som de tagit med sig hemifrån. Barnen skulle hitta sina namn och en viss oro uppstod men med pedagogens hjälp hittade barnen till slut sina platser och lade sig på magen. Karin hade känselbollar som hon sedan gick runt och rullade på barnens ryggar. Känselbollar skiljer sig från vanliga bollar då dessa har taggar som masserar barnens ryggar.

Efter att Karin masserat alla barnen fick de gå och sätta sig vid borden och maten serverades. Detta tog ungefär femton minuter. Barnen som inte fick massage av pedagogen låg på sina

(27)

madrasser och slappnade av. Vissa barn pratade med varandra vilket var okej för pedagogen så länge de pratade med låg röst.

Intervju

Vid intervjun med Karin framkom det att barnen visste att när det var massage så blev de på sina madrasser men att de inte behövde ligga knäpp tysta. Karin berättade även att det inte var samma platser varje gång på madrasserna utan syftet var att barnen även skulle lära sig att känna igen sina namn och att klara av att inte alltid ligga bredvid samma kompis.

Johanna på avdelningen Bamse berättade att massera barnen är ett sätt att introducera massagen i barngruppen och målet är att barnen en dag ska klara av att massera varandra. Dock använde hon sig av både ringmassage (barnen sitter i ring och masserar varandra) och kompismassage, men vid vårt observationstillfälle ville hon visa på ett sätt att introducera massagen. När Johanna talade om att introducera massagen talade hon om vikten av att barnet deltog frivilligt i massagen och att det var barnet som bestämde hur mycket det ville delta. Johanna hade vid vissa tillfällen varit med om barn som inte velat medverka vid massagen. Johanna hade då låtit dessa barn observera först och sedan lockat dem till att istället massera en kompis. Vid andra tillfällen hade Johanna kliat barnet på ryggen för att till slut få barnet till att vilja delta vid massagen. Hon hade aldrig varit med om ett barn som aldrig någonsin velat vara med och bli masserad eller ge massage. Dock ville hon betona att barnet alltid hade rätt till sin egen kropp och att massage skulle vara en positiv beröring.

Vid intervjun talade Karin om tankarna bakom ett massagetillfälle och hur massagen skulle ge bäst effekter på barnet och barngruppen.

Det är upp till var och en som pedagog om hur man vill lägga upp massagetillfället. Ett förslag är att lägga in massagestunden cirka fem till tio minuter per dag som en rutin eller ett par gånger under veckan. Det gäller som pedagog att se olika möjligheter till tillfällen då det faller sig naturligt och lämpligt att ha en liten massagestund. Många pedagoger lägger massagestunden före eller efter lunch då detta har visat sig vara bra för barnens

(28)

5.1.1 Sammanfattning

Massagetillfällena är väl förberedda av pedagogerna och barnen vet vad som förväntas av dem under massagetillfället. Pedagogerna använder ett särskilt rum där de släcker ner och tänder levande ljus för att skapa en mysig och avkopplande miljö. Pedagogerna talar med en lugn röst och barnen delas in i par innan massagen börjar. När massageparen är indelade så får det ena barnet massera det andra med instruktioner av pedagogen antingen genom att denne visar rörelser till lugn musik eller genom en massagesaga. När massagen är slut byter barnen uppgifter och den som blivit masserad blir nu den som masserar och tvärtom.

Massagen på förskolan sker kontinuerligt i verksamheten och massagegrupperna består av ca åtta barn vid varje tillfälle.

5.2 Hur arbetar pedagogerna praktiskt med massage i skolan?

Observationstillfälle i klass 1-3 A

Vi var ute och observerade Annika i arbetet med massage en måndag morgon. När vi kom in i salen hade Annika redan förberett med dämpad belysning och tända ljus framme vid katedern. Barnen var ute på rast och när klockan ringde in så kom barnen in och ställde sig hos sina respektive massagekompisar vid bänkarna. Redan här märkte vi att barnen nästan smög in i klassrummet och ljudnivån var redan då väldigt låg, eftersom de visste att det var massagestund och då skulle det gå lugnt och tyst till.

Eleverna vände på stolarna så att de kunde luta sina huvuden i händerna på ryggstödet och därefter bestämde massagekompisarna vem som skulle börja massera eller få massage. Läraren satte på en cd-skiva med instrumental musik. Under tiden musiken spelades berättade Annika en massagesaga samtidigt som hon stod i mitten av rummet och visade rörelserna. Eleverna härmade lärarens rörelser och utförde rörelserna på massagekompisens rygg.

När massagesagan var slut bytte eleverna plats med varandra och massagesagan började om från början. Efter avslutad massage tackade eleverna varandra för stunden och återgick till sina platser.

(29)

Intervju

Berit som också arbetar i klass 1-3 A berättade för oss om sitt arbetssätt med massage. Här brukar hon släcka ner i klassrummet och tända stearinljus. Barnen placerar sig antingen på stolar med ryggstödet omvänt, eller på liggunderlag i en ring i mitten av rummet. I mitten av ringen har hon placerat ut stearinljusen där hon även sitter och läser en massagesaga eller demonstrerar kompismassage. Hon berättar även att hon ibland brukar använda sig av ett ljudband där talaren på bandet berättar för barnen om hur de ska slappna av och massera sig själva. Målet med massage är att skapa en kontinuerlighet för barnen så att den blir en del av vardagen.

Observationstillfälle i klass 1-3 B

När vi kom till klass 1-3 B hade eleverna mattelektion med Cecilia. Vi satte oss längst ner i klassrummet för att få en bra överblick. Cecilia bad eleverna att lägga undan sina matteböcker för att sedan ta sin plats i ringen på golvet. Läraren berättade för eleverna att det nu var tio minuter kvar på lektionen och att de skulle använda den tiden till att ha ringmassage. Alla barnen var nu samlade i ringen med ansiktet mot varandras rygg och läraren hade släckt ner.

Läraren satte sig därefter i mitten av ringen och förklarade för eleverna att hon nu skulle läsa en massagesaga som handlar om våra fyra årstider. Cecilia började sedan läsa massagesagan samtidigt som hon visade rörelserna i luften. Eleverna gjorde efter lärarens rörelser på kompisens rygg som satt framför dem.

När massagesagan var slut sa läraren att de tyst och lugnt fick gå ut på rast.

Intervju

Under intervju med Cecilia berättade hon för oss att hon utnyttjade tiden som fanns kvar av lektionerna till kortare massagetillfällen. Massage sagor och ringmassage är sådana arbetssätt som inte behöver ta så lång tid vilket kan vara bra om tiden skulle vara knapp eller om barnen just för stunden behöver varva ner. Cecilia talade även om hur viktigt det var att barnen hade rätt till sin egen kropp och att de aldrig skulle behöva känna sig kränkta av massage. Massage skulle alltid ske med kläderna på. Hon nämnde även att det var viktigt att vara lyhörd och

(30)

flickor. Cecilia betonade att det var viktigt att vara lyhörd för flickorna i denna fas så att de aldrig kände sig kränkta av massagen.

Diana talade om hur hon ibland på eftermiddagarna spontant använde sig av massage för att barnen skulle varva ner då hon ibland upplevde att barnen var stimmiga och oroliga. Då brukade hon be barnen sätta sig på en bänk medan hon släckte ner och satte på lugn musik. Barnen satt i ett led på bänken och masserade den som satt framför dem. Själv satte hon sig alltid sist så att inget barn skulle bli utan massage. Ett sådant spontant massagetillfälle brukade ta ca 15 minuter och sedan lät hon alltid barnen välja vad de skulle leka med för att kunna sätta igång en mer organiserad lekmiljö. Med organiserad lekmiljö menade hon att alla barnen satt och lekte med det de hade valt och på det viset minskade springet och oron över att inte veta med vem de skulle leka eller med vad.

5.2.1 Sammanfattning

Även här är barnen medvetna om när massagetillfällena står på schemat och när de stiger in i klassrummet så vet de vad som förväntas av dem. Pedagogen förbereder rummet innan

massagetillfället med att släcka ner och tända ljus för att skapa rätt stämning. Barnen delas in i massagepar och får sedan ge varandra massage. Detta sker antingen till lugn musik där

pedagogen visar barnen vilka rörelser de ska göra på sin kompis eller genom en massagesaga. När massagen är slut får barnen byta så att alla barnen när massagetillfället är slut har gett och fått massage.

Grupperna i skolan består av ca tjugo barn vid varje massagetillfälle och massage är inlagt på schemat regelbundet för att skapa kontinuitet.

5.3 Vilka likheter och skillnader finns det i arbetet med massage i förskola och

skola?

Skillnader

När vi var ute och observerade och intervjuade fann vi en rad skillnader mellan hur pedagoger arbetar med massage i förskolan och i skolan. De största skillnaderna vi såg var att i förskolan arbetade pedagogen med färre barngrupper, max åtta stycken. I skolan fanns det ofta inte resurser till att dela klassen i två grupper och därför blev det massage i helklass. Detta

(31)

barnen började fnissa så drog denne med sig de andra barnen. Genom att vi har observerat både i förskolan och i skolan så fann vi att massagestunden blev mysigare, lugnare och mer avslappnad i förskolan vilket kan bero på att barngruppen består av färre barn än i skolan vid massagetillfället.

På förskolan delar pedagogen upp massagetillfället i olika delmoment för att barnen lättare skulle kunna ta till sig massagens tillvägagångssätt. Pedagogen bryter ner massagemomenten till delmoment som då blir begripligare för barnet och barngruppen. Detta kan ta upp till sex gånger för att kunna ha ett massagetillfälle där barnet och barngruppen förstår hur de ska gå tillväga. I skolan däremot behöver pedagogen inte arbeta på detta sätt då eleverna har en helt annan förförståelse. Pedagogen behöver inte tänka på att eleverna inte skulle förstå vad massage innebar då de på denna skola har använt sig av massage sedan de gick på förskolan.

I skolan introduceras massage som ett helhetskoncept medan i förskolan använder pedagogen sig av vissa delar av massage beroende på barngruppen och hur långt de kommit i sin utveckling och för ner massagen till barnens nivå.

På skolan pågick massagetillfället i cirka trettio minuter från det att eleverna kom in från rasten och till det att de startade sin nya lektion. Här ser vi en stor skillnad gentemot förskolan där pedagogerna tillsammans med fyraåringarna kunde hålla på i max tio minuter innan barnen började bli oroliga och hade svårt för att koncentrera sig på uppgiften.

Likheter

Likheterna som vi fann mellan förskolans och skolans arbetssätt kring massage var att när väl pedagogen på förskolan hade introducerat och brutit ner massagen i delmoment, så arbetade pedagogen på samma sätt som läraren i skolan.

Både i förskolan och i skolan arbetade de med kompismassage och med massagesaga som en del i verksamheten. Strävan till att skapa en lugn, harmonisk och avstressande miljö var även här densamma.

(32)

Pedagogerna talade även om hur viktigt det var att respektera att barnet hade rätt till sin egen kropp och att massage skedde med kläderna på. Barnen skulle känna sig bekväma med beröringen och mest lämpligt är det att låta barnen massera varandras ryggar, axlar, armar och nacke.

5.3.1 Sammanfattning

Den största skillnaden mellan massage i förskolan och skolan var storleken på grupperna. I förskolan arbetade man med ca åtta barn åt gången under massagetillfällena medan i skolan skedde massagen i helklass vilket innebar ca tjugo barn åt gången. Massagetillfällets längd varierade mellan förskolan och skolan vilket berodde på barnens ålder och deras förmåga att koncentrera sig på uppgiften.

Massagen fungerade likadant i förskolan och skolan då pedagogerna tryckte på punkter som att skapa en rofylld och lugn miljö, tala med en lugn röst och att massagen skulle vara ett återkommande fenomen för att skapa kontinuitet. Både i förskolan och i skolan betonade pedagogerna vikten av att barnen deltog frivilligt under massagetillfällena.

5.4 Vilka förutsättningar finns det för att arbeta med massage?

Ledningen valde att införa massage i den pedagogiska verksamheten efter en kurs om massage och dess effekter på barnet och barngruppen. Ledningen lät all personal vid olika tillfällen gå på massageutbildning hos föreläsaren Jessica Carlsson. Detta möjliggjorde ledningen genom att frigöra pedagogerna i deras arbete i barngruppen vid olika tillfällen genom att sätta in vikarier. Vikarierna betalades med kvalitetssäkrings pengar som ledningen ansökt om att få för att utbilda sin personal inom massage.

Ledningen lät sedan pedagogerna köpa in material t.ex. madrasser för förskolans och skolans gemensamma pengar. Pedagogerna ute på fältet blev sedan positivt inställda till massage och valde att köpa in massagebollar, avslappningsmusik och ljus till sina respektive arbetsplatser vilket gick på avdelningens egen budget.

(33)

Efter att all personal gått på Jessica Carlssons utbildning om massage fick personalen möjlighet till att diskutera hur de skulle introducera massage i den pedagogiska verksamheten under en planeringsdag. Efter genomgående utbildning fick varje arbetslag med sig en pärm med material för ytterligare information inom massage samt några förslag på massagesaga.

Ledningen har även lämnat tid under de återkommande arbetsplatsträffarna som personalen har tre gånger om året för att diskutera massage och hur det praktiskt fungerar i de olika verksamheterna. Syftet är att pedagogerna ska få möjlighet till att ta del av hur massage fungerar på varandras avdelningar och klasser så att de kan utbilda varandra genom deras erfarenheter av massage samt få nya idéer och ny inspiration till att driva arbetet med massage vidare.

Önskar pedagogerna gå på ytterligare utbildning inom massage är det bara för dem att finna en utbildning som de känner att de är i behov av och sedan ta upp detta med ledningen. Då får pedagogerna antingen gå utanför sin arbetstid om nu utbildningen ligger så och ta ut de timmarna som övertid. Ligger utbildningen på arbetstid och ledningen godkänt att pedagogerna går på utbildningen sätts vikarier in, dock är det ett önskemål från ledningen att det inte är ett helt arbetslag som samtidigt går på samma utbildning så att det endast finns vikarier i barngruppen. Utan då låter ledningen en från varje arbetslag gå på utbildningen och sedan får denne utbilda sina arbetskolleger på en gemensam planeringsdag eller vid ett planeringstillfälle.

5.4.1 Sammanfattning

Ledningen introducerade massagen för sina anställda genom att de lät dem gå på utbildning och sedan var förutsättningarna för att introducera massage goda då ledningen köpte in material till massagetillfällena samt lät pedagogerna få tid att diskutera och planera genomförandet av massagetillfällena i den pedagogiska verksamheten.

5.5 Hur upplever pedagogerna effekterna av massage på barnet och

barngruppen?

(34)

andra faktorer som spelar in. Dock har vi valt att inte lägga fokus på detta utan istället vad pedagogerna såg som effekter av massagen som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten.

Vid intervju med Diana (fritidspedagog) nämnde hon att effekterna som man såg på barnet och barngruppen inte enbart hade med massagen att göra, utan hon pratade om livskunskap som en helhet. Livskunskap menade Diana att de arbetade med hälsofrågor, mänskliga behov och beteenden och existentiella frågor.

Barnen lär sig att ta/känna på varandra vilket gör att barnen blir snällare och mjukare mot varandra, även i övrig lek (Karin, förskolelärare).

Barnen blir lugnare, mysigare, snällare, tröttare och vi får välmående barn av massagestunden (Annika, lärare 1-3).

Massage ger lugnare grupper, bättre kamratanda och lyhördhet, förbättrad inlärningsförmåga och god kroppsuppfattning (Eva, förskolelärare).

Vi kan se när barnen leker att det blir en minskad aggressivitet och oro bland barngruppen, barnen känns lugnare och tryggare i sig själv (Diana, fritidspedagog).

Pedagogerna på förskolan och skolan hade en gemensam tanke om hur barnen blev lugnare, deras koncentrationsförmåga ökade och kamratandan blir påtagligare av massage. Cecilia betonade detta genom att säga: Barnen går inte ut på rasten och slår på någon som de har masserat på lektionen innan, vilket hon härledde till att gemenskapen och kompisandan blivit starkare av massage.

Berit berättade att barnens attityd till varandra ändrats efter att massage införts i barngruppen. Hon menade att barnen visade mer empati för varandra och respekterade varandras åsikter bättre, dock lade hon till att hon var väl medveten om att alla förändringar inte endast berodde på massagen. Utan hon ville tillägga att arbetet kring massagen var lika viktigt där pedagogerna blir medvetna om sitt förhållningssätt mot barnen och hur deras lugn kan smitta av sig på barnet och barngruppen.

(35)

Karin (förskolelärare) talade om hur hon diskuterade med barnen om att vara en god kamrat i anslutning till massagetillfället då hon tyckte att massagen skapade en lugn och trygg stämning för sådana diskussioner och därför tyckte hon också att det var bra att massage var ett återkommande tema som låg på schemat. Vidare talade hon om hur massage var ett redskap för barnen till att varva ner och öppna sina sinnen och kunna känna efter med hela sin kropp.

5.5.1 Sammanfattning

Pedagogerna talade om effekterna av massage i form av bättre relationer barnen emellan, lugnare barngrupper, snällare och mer harmoniska barn. Vidare talar de även om minskad aggressivitet bland barnen och om hur de är av den tron att barnen inte slår på den som de nyss masserat.

5.6 Hur upplever barnen effekterna av att medverka vid massagetillfällena?

Förskolebarn

Man blir stark i kroppen (Flicka 4 år).

Det är skönt med lugn och ro (Flicka 4 år).

Jag känner mig pigg och glad (Pojke 4 år).

Det är roligt att massera man blir glad (Pojke 4 år).

Om jag masserar hårt är jag ingen bra kompis, mjukt då är man snäll (Pojke 4 år).

Barnen vi intervjuade i förskolan var alla överens om att de fick mer energi av massage. De tyckte att de orkade mer och att de inte blev så trötta. Barnen tyckte även att det var skönt att få och ge massage.

(36)

Skolbarn

Det är skönt. Man känner sig slö, avkopplad och ”avstimmad” efteråt i sin kropp (Pojke 8 år).

Jag vilar alla mina muskler och blir lugn (Pojke 8 år)

Jag känner mig hungrig och trött. Ibland vill jag bara blunda och sova en stund efter massage, men vi äter oftast efter massage och då blir jag pigg igen (Flicka 8 år).

Jag måste alltid sträcka på mig efter vi har haft massage. Det tar en liten stund för kroppen att vakna igen, men sen kan man leka jätte mycket (Pojke 8 år).

Om man är arg på varandra eller lite ovänner, blir man vänner igen om man masserar snällt (Pojke 8 år).

När jag blir ovän med någon, så när vi masserar varandra så brukar jag le till henne och så känns det bra igen (Flicka 8 år).

Vid intervju med en pojke berättade han för oss att efter massagetillfället så kände han sig ”avstimmad” och med detta menade han att han inte hade spring i benen utan att kände sig lugn i kroppen. En annan pojke nämnde för oss att han alltid blev hungrig efter massagen och att det var tur att de åt frukt efteråt.

5.6.1 Sammanfattning

Barnen talar om hur massage gör att de känner sig avslappnade, trötta och ”avstimmade”. De tycker också att massage är skönt och att de blir pigga när kroppen åter vaknat efter massagetillfället. Endast ett fåtal barn talade om hur massage påverkade deras relationer med kompisar på ett positivt sätt då barnen mer övervägande pratade om hur massagen påverkade dem som individ i förhållande till sig själv och inte med sina kamrater.

Barnen talar om hur massage påverkar deras relationer med sina kamrater. Ett barn talade om att man skulle massera mjukt om man var vänner men även att man kunde bli vänner igen genom att massera varandra. Av de tolv barn som vi intervjuade var det endast tre som talade

(37)

om att massage gav positiva effekter på deras relationer, och då talade två av dessa om hur man kunde bli kompis genom att massera snällt eller genom att le mot den personen under massagetillfället.

5.7 Slutsatser

Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan?

Förskolan

I förskolan arbetade pedagogerna med ca åtta barn vid varje massagetillfälle. De hade ett avskilt rum som var avsett åt endast massagen. Pedagogerna släckte ner och tände värmeljus eller stearinljus samt lät lugn musik ljuda genom högtalarna för att skapa en lugn och harmonisk stämning inför massagen. De introducerade massagen genom att låta barnen ligga på madrasser och få massage av en pedagog. När barnen sedan var införstådda med massagen och dess innebörd gick pedagogerna vidare med att låta barnen massera varandra vilket även var syftet med massagen. Barnen fick sedan ta del av olika massagesätt, då kompismassage i form av massagesagor, massagetåg och cirkelmassage. Massagesagorna bröts ner i minsta detalj så att barnens skulle förstå innebörden av sagan och rörelserna för att sedan bygga ihop dessa detaljer till en sammanhängande saga.

Pedagogen var hela tiden medveten om sitt förhållningssätt och talade under hela massagetillfället med lugn stämma.

Barnen medverkade hela tiden frivilligt och det var viktigt att barnen kände att de hade rätt till sin egen kropp och innan massagen började fick den som masserade fråga om lov först. Massagen avslutades alltid med att barnen tackade för massagen och berättade vad de tyckte var skönt med kompisens massage.

Skolan

I skolan kände alla barnen till vad massage innebar och vad som förväntades av dem då de flesta barnen haft massage i förskolan. I skolan skedde massagen i helklass vilket innebar att

(38)

verksamheten. Massagen förberedes när barnen var ute på rast genom att pedagogen släckte ner och tände värmeljus eller stearinljus samt satte på lugn musik. När barnen kom in satte sig barnen sig på sina platser. Pedagogen delade upp barnen i massagepar och de fick massera varandra genom instruktioner från pedagogen. Pedagogen talade hela tiden med en lugn stämma för att skapa rätt stämning under massagen.

Massagen kunde ske under en lektion då pedagogen bad barnen att lägga ifrån sig sina matteböcker och komma fram och sätta sig i en cirkel medan hon släckte ner och skapade rätt stämning inför massagetillfället.

I skolan förekom massagesaga, ringmassage och stolmassage. Pedagogerna arbetade med att göra barnen medvetna om kamratens upplevelse av massagen och barnen uppmanades att fråga sin kamrat om massagen var skön och om det var något som var mindre skönt och så vidare.

Vilka likheter och skillnader finns det mellan förskolan och skolan i arbetet med massage?

Likheter

Genomgående arbetade pedagogerna både på förskola och skola med att skapa rätt stämning inför och under massagen. Detta gjorde pedagogerna genom att släcka ner, tända stearinljus och låta avslappnande musik spela genom högtalarna. Pedagogerna på förskolan och i skolan var även medvetna om deras roll för att skapa rätt massagestämning och talade därför med en lugn och låg stämma.

Massageupplägget är ungefär den samma i förskolan och i skolan är det kommer till kompismassage och massagesaga dock blir det mer avancerat med barnens växande ålder.

Pedagogerna vid båda verksamheterna betonade vikten av att barnet själv hade rätt att bestämma om denne ville delta i massagen och att det var okej om barnet endast ville titta på de första gångerna och sedan kunde pedagogen locka barnet till att delta. Lockandet av barnet fick aldrig ses som ett sätt att tvinga barnet att vara med utan det var helt och hållet barnet som beslutade om hur mycket den ville delta. Det viktigaste för barnets deltagande vid

(39)

massagen är att de hela tiden har rätt till sin egen kropp och att barnen först måste fråga om lov innan de masserar sin kompis.

När barnen i förskolan uppnått syftet med att kunna massera varandra så förekom det precis som i skolan kompismassage i olika former så som ringmassage, ledmassage och massagesaga.

Skillnader

I förskolan arbetar pedagogerna i mindre barngrupper med ca åtta barn vid varje massagetillfälle medan i skolan var det massage i helklass.

Massagetillfällets längd varierade också vilket berodde på barnens ålder och deras förmåga att koncentrera sig på uppgiften.

I förskolan introduceras massagen genom att pedagogen är den som utför massagen medan barnen ligger på madrasser och lyssnar på lugn musik. När barnen sedan klarar av att massera varandra avanceras massagetillfällena med hjälp av massagesagor på barnens nivå. I skolan däremot behöver massagen aldrig introduceras då barnen använt sig av massage i förskolan utan istället så utvecklar man massagen genom att avancera massagesagorna och rörelserna.

I skolan uppdagades flickornas påverkan av massage när de gick in i puberteten då de kunde uppleva massagen som negativ beröring. Pedagogernas uppgift blev då att vara extra

uppmärksam på dessa flickor och att medvetet dela in flickor för sig och pojkar för sig så att flickorna aldrig ska behöva känna sig kränkta av beröringen.

Vilka förutsättningar finns det för att arbeta med massage?

Det fanns goda förutsättningar för arbetet med massage i förskola och skola då ledningen valt att utbilda alla pedagoger inom massage vilket de gjort genom att låta personalen vid olika tillfällen gå på en massageutbildning hos föreläsaren Jessica Carlsson. Ledningen hade ansökt om kvalitetssäkringspengar för att betala vikarier då den ordinarie personalen var på utbildning.

(40)

Ledningen har även frigjort tid till sin personal på planeringsdagar, extra planeringstid och arbetsplats träffar för att diskutera hur arbetslagen ska införa massagen i verksamheten samt för att kunna få nya idéer och ny inspiration från andra arbetslag om hur de arbetar med massage. Önskemål om vidareutbildning inom massage godkännes av ledningen.

Ledningen har även köpt in material t.ex. madrasser till alla avdelningar från förskolan och skolans gemensamma budget och sedan har respektive avdelningar fått köpa in massagebollar och dylikt för avdelningens pengar.

Vilka effekter har massage på barnet och barngruppen? Pedagogernas syn på effekterna av massage i förskolan var att:

• Barnen och barngruppen blev mindre orolig • Barnen blev mer harmoniska

• Barnen blev lugnare och tryggare i sig själv • Barnen fick bättre kroppsuppfattning

Pedagogerna syn på effekterna av massage i skolan var att:

• Barnen blev bättre kompisar vilket ledde till högre kamratanda • Barnen fick bättre koncentrationsförmåga

• Barnen blev mer lyhörda och respekterade kamraternas åsikter bättre • Barnen blev mindre aggressiva vilket lett till mindre konflikter

Pedagogerna i förskolan talade om effekter av massagen på ett sätt där barnen blev lugnare och tryggare i sig själv vilket speglade av sig i lugnare barn grupper. Pedagogerna i skolan däremot talade mer övervägande om förbättrade relationer barnen emellan där barnen blivit mindre aggressiva, mer lyhörda på kamraternas åsikter samt lärt sig att respektera sina kamraters åsikter. Pedagogerna i skolan tycker att massagen gjort att det skapats högre kamratanda i barngrupperna vilket även har lett till mindre konflikter.

Förskolebarnen och skolbarnens upplevelse av massagen var att de blev: • ”Avstimmade” och avkopplade

• Trötta • Hungriga

(41)

• Glad

• Stark i kroppen • Lugnare

• Bättre kompis

Barnen i förskolan och skolan hade ungefär samma åsikter om hur massagen påverkade dem och talade om hur de blivit lugnare, mer avslappnade, gladare och en bättre kompis. De talade om hur massagen hade påverkat dem som person och inte hur massagen påverkat barngruppen. Ett undantag gjordes då de talade om hur de blivit en bättre kompis men då talar de om sig själva och hur de har blivit bättre på att vara kompis och inte om hur det har påverkat den eller dem som de blivit bättre kompis med.

Sammanfattning

Pedagogerna och barnen i urvalsgruppen upplevde massage som ett positivt inslag i vardagen och hade många positiva erfarenheter av massagen. Pedagogerna i förskolan talade om lugnare och harmoniska barngrupper medan pedagogerna i skolan talade om bättre kamratandra och mindre konflikter. Barnen talade däremot om upplevelsen av massage utifrån hur det påverkat dem som person så som att de upplevt att de blivit mer avslappnade, gladare, bättre kompis och lugnare.

References

Related documents

Slutligen skall det tas hänsyn till att denna bestämmelse är subsidiär, då den endast tillämpas om inte straffansvar för våldtäkt mot barn eller sexuellt utnyttjande av

Det får inte bli för mycket prestige med matematik, som att det är speciellt bra att vara duktig i matematik, när det finns så många andra styrkor som också är bra att ha.. Ja,

In answering the following questions, report only results of the activities of the farm bureau and county agricultural agent that are supported by records.. Answer every

Förutom att beskriva och jämföra ämnesspråk i de olika innehållsområdena i TIMSS har jag undersökt vilka relationer som finns mellan användningen av de semiotiska

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

ex av de patienter som upplevde att mjuk massage gav dem känslor av att någon brydde sig om dem samt ville dem väl (Beck, et. al., 2009) och att mjuk massage var ett värdigt stöd

Med detta som bakgrund fattades beslutet att slå ihop mjuk massage och demens för att undersöka huruvida mjuk massage som komplementärmedicinsk metod och omvårdnadsåtgärd

Slutsats – Mjuk massage är en form av behandling som skulle kunna hjälpa människor i olika skeenden av livet då resultaten var övervägande positiva och patienternas