Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”I datorn brukar man inte bli så trött i
handen”
En studie om elevers och lärares erfarenheter samt
inställning till IKT i skolan
”When I write on the computer, I usually
don’t get tired in my hand”
A study of pupils’ and teachers’ experiences of and attitudes to ICT
in schools
Madelene Eng
Linda Nertlinge Asp
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande 2010-11-02
Examinator: Charlotte Paggetti Handledare: Bodil Wesén Lärarutbildningen
Förord
Vi har båda tagit del av all litteratur, intervjuer och observationer samt sammanställning av empirin. Skrivprocessen har utförts gemensamt och vi har fört diskussioner samt utbytt tankar med varandra under hela arbetets utveckling. Detta för att kunna få en större insikt i arbetet.
Vi vill tacka samtliga skolor, lärare och elever som deltagit i studien, utan er hade den inte varit möjlig att genomföra! Vår tacksamhet riktas också till våra familjer och vänner som korrekturläst vårt arbete. Tack!
Malmö, november 2010
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. För att uppnå syftet har vi utgått från följande problemställningar: Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart – board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart – board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart – board och dator?
Vi har utfört en kvalitativ undersökning på en skola i skolår 4. Vi har intervjuat elever och lärare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn på barns utveckling och lärande upp.
Tidigare forskning visar på att IKT har en positiv inverkan på bland annat elevers
motivation och engagemang i skolarbetet. Internationell forskning tyder på att elever upplever IKT som ett bra verktyg i skolan dock har det en liten påverkan på läs- och skrivinlärning.
Studien visar att elever och lärare har ett intresse och en positiv inställning till IKT. Eleverna upplever att de lär då de använder IKT och vill få möjlighet till mer IKT – baserad undervisning i skolan.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och problemställning ... 8
1. 1. 1 Begränsningar ... 8 2. Litteraturgenomgång ... 9 2.1 Introduktion ... 9 2.2 Begreppsförklaringar ... 9 2.2.1 IKT ... 9 2.2.2 Smart - board ... 9
2.3 Barns utveckling – Piaget och Gardner ... 10
2.4 Barns lärande – Dewey och Vygotskij ... 11
2.5 IKT:s historik i läroplaner och kursplaner ... 12
2.6 Smart – board och dator som stöd i skolan ... 13
2.8 IT – projekt och tidigare forskning... 15
2.9 Internationell forskning ... 16
2.10 Sammanfattning av teori och tidigare forskning ... 18
3. Metod och genomförande ... 19
3.1 Val av undersökningsmetod ... 19 3.3 Etiska överväganden... 20 3.4 Material ... 20 3.5 Genomförande - intervjuer ... 20 3.6 Genomförande - observationer ... 21 3.7 Metoddiskussion – intervjuer ... 22 3.9 Metoddiskussion – observationer ... 23 4. Resultat ... 25 4.1 Introduktion ... 25
4.2 Elevernas erfarenheter av IKT i skolan ... 25
4.2.1 Smart - board ... 25 4.2.2 Datorn ... 26 4.3 Elevernas lärande ... 27 4.3.1 Smart - board ... 27 4.3.2 Dator ... 28 4.4 Elevernas samspel ... 29 4.4.1 Smart – board ... 29 4.4.2 Dator ... 29
4.5 Hur eleverna vill arbeta med IKT... 30
4.5.1 Smart – board ... 30
4.5.2 Dator ... 30
4.6 Lärarintervjuer ... 31
5. Analys ... 33
5.1 Introduktion ... 33
5.2 Elevernas erfarenheter och lärande av IKT i skolan ... 33
5.3 Elevernas samspel ... 35
5.4 Hur eleverna vill arbeta med IKT... 36
5.5 Lärarintervjuer ... 36
6. Slutsats och diskussion ... 38
6.1 Slutsats ... 38
6.3 Kritisk granskning av studien ... 40 6.4 Fortsatt forskning ... 40 Referenser
Bilagor
Bilaga A: Missivbrev
Bilaga B: Intervjufrågor till elever Bilaga C: Intervjufrågor till lärare
1. Inledning
”Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och lärande” (Skolverket, 2010-03-22, s 8).
I den kommande läroplanen (Skolverket, 2010-03-22) tas det upp att elever ska få möjlighet att utvecklas och lära genom informations- och kommunikationsteknik, IKT. Trots att läroplanen förnyas så erfar vi att skolan inte alltid följer den tekniska utvecklingen som resten av samhället. Vi ställer oss därför frågan; hur ser det ut i skolan idag? Robling och Westman (2009) menar att teknik så som datorn och mobiltelefonen tillhör vardagen. Det är därmed av betydelse att skolan följer samma progression.
John Dewey (1859-1952) (1998) menar att man som lärare måste ha samhällets utveckling i åtanke då undervisningen ska läggas upp. Dewey påpekar att även om vi inte vet vad samhället kommer att kräva av människan i framtiden så måste vi försöka förbereda eleverna på bästa möjliga vis. Vi som lärare hjälper då elever att ta till sig den kunskap de behöver i framtiden. Då samhället har förändrats sedan Deweys tid vill vi tillämpa hans tankar till dagens skola och förbereda 2000 - talets elever för deras framtid, genom att koppla deras lärande till aktiviteter genom IKT.
Vi har flertal gånger under lärarutbildningen stött på begreppet IKT och anser att det är ett ämne som är högst aktuellt och intressant att undersöka. Inte minst då studier visar att pedagoger känner osäkerhet inför IKT - integrerad undervisning i grundskolans tidigare år (Tyrén, 2007). Författaren menar vidare att få nyexaminerade lärare har tillräckligt med kunskap inom området. För att lärare ska kunna möta elever i deras vardag krävs det att de vet hur verktygen ska hanteras. Vi anser att om lärare inhämtar den kunskap som krävs så blir IKT - användandet meningsfullt i undervisningen och elevers lärande främjas.
Vi vill därför få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till IKT i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. Vår ambition är att undersökningen ska ge såväl lärare som lärarstudenter en inblick i IKT – användandets möjligheter i skolan.
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med examensarbetet är få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställning till IKT i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT.
För att uppnå syftet har vi utgått från följande problemställningar:
Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart – board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart – board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart – board och dator?
1. 1. 1 Begränsningar
I undersökningen har vi valt att begränsa oss till skolår 4. Vi har inriktat oss på denna ålder för att det finns ett forskningsunderskott kring IKT – användande i dessa åldrar. Då begreppet IKT innefattar flera teknikområden har vi valt att begränsa oss till dator och Smart – board. Då IKT benämns i uppsatsen syftar vi på dator och Smart – board.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Introduktion
I följande avsnitt tar vi upp begreppsförklaringar och redogör för teorier samt tidigare forskning. Vi belyser läroplaner och kursplaner, teorier kring barns lärande ur Vygotskijs och Deweys perspektiv samt teorier om barns utveckling ur Piagets och Gardners perspektiv. Vi tar även upp artiklar, projektrapporter och tidigare forskning om barns datoranvändning i skolan.
2.2 Begreppsförklaringar
2.2.1 IKT
IKT står för informations- och kommunikationsteknik och är ett begrepp som utvecklats från IT, det vill säga informationsteknik (Brodin & Lindstrand, 2003). Vidare menar författarna att IKT främst förknippas med datorer. Alexandersson m.fl. (2001) menar att IKT - användandet omfattar bland annat Internet, informationssökning, multimedia samt e - mail. Datorn blev under 1980-talet aktuell i skolan och ansågs då som ”ett nytt pedagogiskt hjälpmedel”(Jedeskog, 1993, 11).
2.2.2 Smart - board
Robling och Westman (2009) skriver att en Smart - board är en interaktiv tavla som är kopplad till en projektor och en dator. De handlingar som utförs på datorn visas samtidigt på Smart - boarden. Författarna menar att elever och lärare kan välja att arbeta framme vid tavlan då den är tryckkänslig och använda sina fingrar som mus. Tavlan kan även agera White - board med hjälp av de elektroniska pennorna som finns till. En Smart – board kan utveckla och förenkla undervisningen då man kan ladda ner bilder och filmer för att sedan visa de på tavlan. Vidare framkommer det att världens första Smart - board kom år 1991 och då till ett universitet i Nevada, USA. I Sverige började den lanseras till skolor under år 1995.
2.3 Barns utveckling – Piaget och Gardner
Piaget (Piaget i Evenshaug & Hallen, 2001) skriver om tänkandets utveckling hos barn och delar in dessa i fyra olika stadier; sensori-motoriska stadiet (0-2år), preoperationella stadiet (2-7 år), konkret operationella stadiet (7-11 år) och det formellt operationella stadiet (från 11 år). Då vi har valt att intervjua elever i skolår 4 har vi valt att fokusera oss på det Piaget benämner som det konkret operationella stadiet.
Piaget (Piaget i Elkind, 1978) menar att under det konkret operationella stadiet går barnet från ett konkret tänkande till ett mer abstrakt tänkande. Detta betyder att grundskolebarnet kan lösa problem i huvudet. Piaget menar då att det ofta tas för givet att eleven inte längre behöver använda sig av konkret material vid sitt kunskapande. Vidare menar han att detta antagande är fel. På tidigare nämnda stadium kan eleven lösa problem mentalt, dock måste detta kompletteras med ett konkret material för att eleven ska ha möjligheten att lösa uppgiften. Till skillnad från de yngre barnen behöver grundskolebarnet inte hantera materialet med händerna, dock måste det finnas något påtagligt som eleven kan förankra sina abstrakta tankar till. Piaget (Piaget i Evenshaug & Hallen, 2001) anser att barn som befinner sig i det konkret – operationella stadiet är i behov av att jobba med konkreta arbetsuppgifter för att själv kunna komma på egna lösningar. Piaget (Piaget i Elkind 1985) menar att man inte kan höja en elevs intelligens genom undervisning om denne redan har nått den intellektuella kapacitet som är möjlig för elevens ålder. Om en elev har vuxit upp i en miljö där denne har givits möjligheten att träna och utmana sina förmågor, till den gräns där elevens intellekt inte kan växa fortare, så får ytterligare stimulans väldigt liten effekt. Vidare menar Piaget att en elev som inte har utmanats i sin uppväxt, törstar efter att utveckla sitt intellekt och är därför mer mottaglig.
Gardner (1994) menar att det finns sju intelligenser; språklig, logisk – matematik, musikalisk, rumslig, kroppslig – kinestetisk, självkännedom och social intelligens. Teorin benämns som de multipla intelligenserna. Han menar att ”alla normala individer odlar i någon utsträckning de sju intelligenserna, även om de inte har så stora förutsättningar att bli framstående” (Gardner, 1994, s. 254). Gardner (1994) skriver att människan är skapad för att reagera på ett specifikt informationsinnehåll. När detta når hjärnan aktiveras processer i nervsystemet. Genom att dessa processer ofta brukas, förbättras samt interagerar med varandra byggs de olika intelligenserna upp.
2.4 Barns lärande – Dewey och Vygotskij
Enligt Dewey (1998) måste läraren i sin undervisning knyta an till de aktiviteter som barnet är intresserat av, det vill säga ta hänsyn till de sociala förhållanden som kretsar kring barnet. Vilka är barnets intressen, förutsättningar och vanor? Om detta inte görs, blir den kunskap som skolan erbjuder påtvingad och splittrad. Dewey (Dewey i Andersson, 2001) menar att när barnet börjar skolan introduceras en mängd olika ämnen, så som läsning, skrivning, geografi med flera. Inlärningen av dessa ämnen försvåras då undervisningen inte är förankrad i barnets liv.
Dewey (1998) menar att undervisningen påverkas negativt då de praktiska aktiviteterna inte integreras i ämnesundervisning. Han menar att dessa praktiska aktiviteter bör sammanflätas med all undervisning och stärka barnets förmåga att koppla samman kunskap och förståelse. Vidare skriver Dewey att avsikten dock inte är att läraren ska låta barnet ta över undervisningen och ge efter för varje impuls barnet har. Han uttrycker endast att det material och den utrustning som behövs i undervisningen, ska organiseras på ett sådant vis att den tilltalar barnet.
Evenshaug och Hallen (2001) skriver om utvecklingspsykologen Lev Vygotskij (1896-1934) och hans konstruktionistiska syn på inlärning samt utveckling. Det vill säga att Vygotskij ansåg att barns kunskap är en process som de själva konstruerar. Vygotskij menade att barn lär i samspel med andra, ur ett sociokulturellt perspektiv. Kunskapen sker socialt och kommunikativt, med språket som redskap.
Evenshaug och Hallen (2001) tar även upp Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som avser det som barn behärskar på egen hand och det som barn klarar av i samspel och med stöd av andra. Lindén (1993) menar att Vygotskijs perspektiv kan beskrivas som ett stötta - begrepp, det vill säga att elever är i behov av handledning i en aktivitet denne ännu inte behärskar på egen hand. Om elever tillåts att upprepa en aktivitet med stöd av en klasskamrat eller lärare, kommer de till slut att klara av uppgiften på egen hand. Lärande och utveckling går i och med det hand i hand i den proximala utvecklingszonen (Vygotskij i Evenshaug & Hallen, 2001). Vygotskij (Vygotskij i Bråten, 1996) menar att genom vägledning av vuxna främjas barns utveckling. För att detta ska vara möjligt är det av betydelse att vuxna och barn nyttjar det gemensamma sociala förhållandet.
”Vygotskij studerade speciellt de begrepp som lärdes in genom skolundervisning och liknade dem vid de begrepp som utvecklades spontant i vardagslivet” (Bråten, 1996, s 21).
Vygotskij ansåg att kulturen spelade en bidragande roll till att lära barn hur och vad de ska tänka då exempelvis värderingar överförs (Evenshaug & Hallen, 2001). ”Begreppsbildning” tas upp i Vygotskijs teorier om tänkande och språkets utveckling. Vygotskij menar att barn i tonåren kan förstå begrepp vid problemlösningar medan mindre barn har svårighet att skilja på verkliga och overkliga begrepp. Vygotskij menar att det är av stor vikt att utveckla begrepp i vardagen för att vetenskapliga begrepp ska kunna läras in (Bråten, 1996).
2.5 IKT:s historik i läroplaner och kursplaner
Friman (1997) menar att då datorn kom till skolan under 1980-talet var det i form av ”datalära” som ett eget ämne och därmed inte inkluderad i övrig undervisning. Lärare i matematik och naturorienterande ämnen höll som regel i undervisningen. Under såväl 1980-talet som 1990-1980-talet hittades datorer främst i särskilda datasalar.
I Lgr 80 går det att utläsa att ”vardagskunskaper och vardagsfärdigheter skall spela en stor roll i skolan. Dit hör kunskaper som berör (…) teknik liksom exempelvis förmågan att kunna skriva maskin” (Skolöverstyrelsen, 1980, s.31). ”Alla elever bör orienteras om användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på området. Speciellt gäller det att eleverna inser att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor” (Skolverket, 1980, s 107).
I Lpo94 står det under mål att uppnå att ”skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola (…) kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande (Skolverket, 2006, s 10). I kurplanen för matematik står det att ”skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven (…) utvecklar sin förmåga att utnyttja (…) datorns möjligheter” (Skolverket, 2000, s 26-27). I kursplanen för samhällsorienterande ämnen står det att ”genom att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika informationskällor får eleverna insyn i de möjligheter och problem som IT-samhället medför” (Skolverket, 2000, s 68). I kursplanen för svenska går det att läsa att ”utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla” (Skolverket, 2000, s 96). Vidare står det att ”skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel” (Skolverket, 2000, s 96-97). ”Att tala, läsa, skriva och räkna är grundläggande baskompetenser. Kunskap i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har idag blivit den femte baskompetensen” (Trageton, 2005, s 9).
Sammanfattningsvis kan man se att IKT nämns i både läroplaner och kursplaner. Läroplanen visar att datorn än idag ses som ett hjälpmedel. Dock har datorn gått från att användas i datalära till att numera inkluderas i övriga ämnen.
2.6 Smart – board och dator som stöd i skolan
Robling och Westman (2009) anser att en lärare kan spara tid genom att lägga upp sina lektioner på en Smart – board då alla arbeten kan sparas och utvecklas senare. Dock påpekar författarna att det i början kan vara svårt för läraren att behärska alla funktioner på en Smart – board. Trots detta så bör eleverna få vara delaktiga från början då de är nyfikna och ivriga att få hjälpa till.
Det vanligaste argumentet för att barn lär sig läsa före skriva är att det är svårt med handskrift i början av skolan. Datorn är därför till stor hjälp då den förenklar skrivprocessen (Trageton, 2005). En fördel med datoranvändning vid skrivprocessen är att elevens vilja till att redigera sin text har blivit större. Detta eftersom texterna skapas med hjälp av ordbehandlaren på datorn och ger på så sätt eleverna en möjlighet att själva redigera sina texter. Det medför även en lustfylld och rofylld inställning till skrivandet (Lindh, 1997). Då eleverna vet att någon annan kan läsa deras texter känns det meningsfullt att skriva (Jedeskog, 2000). Hon framhåller även att läsinlärningen underlättas på datorn då chansen att förstora bokstäverna finns. Hon menar även att möjligheten att spara sina texter och arbeta vidare med dem vid ett senare tillfälle har förändrat en tidigare negativ inställningen till skrivande hos eleverna till en mer positiv sådan. Jedeskog (2000) påpekar att barn som har använt datorn som redskap vid sin skrivinlärning, har lättare att skriva längre och mer innehållsrika texter än de tidigare kunnat.
Då eleverna arbetar i par vid datorn, skapas diskussioner och samspel mellan dem vilket leder till bättre inlärningsprestationer och bättre förståelse (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). Ett exempel på detta tas upp i Tyréns (2007) rapport om eleven och datorn. Där illustreras ett samtal mellan två elever som ska skriva en text om ett teaterbesök de gjort. Eleverna ska skriva meningen ”vakten vaktade slottet”. De hjälps åt att ljuda orden och leta efter de rätta bokstäverna på tangentbordet tillsammans. De för en dialog om hur meningen ska struktureras och vad den ska innehålla. Efter en del suddande med ”delete-knappen” anser eleverna att de är klara och kan tydligt läsa vad det står. Tyrén (2007) anser att detta visar på att eleverna har lättare att skapa ord och meningar då de slipper tänka på handstil och läslighet, men även då de har möjligheten att kommunicera och diskutera med en andra part. Det i sin tur för med sig att alla inblandade elever känner sig delaktiga.
I en delstudie av Jessica Haag och Johanna Jansson (Haag & Jansson i Alexandersson m.fl. 2001) tas samspelet mellan barn som löser problem vid datorn samt samspelet mellan de barn som använder sig av penna och papper upp. Vid samma sorts problem, så framkom det att diskussionerna och samspelet mellan eleverna var större kring datorn. Det gick från ett tyst och inåtvänt klimat, då penna och papper användes, till ett diskuterande och resonerande klimat kring datorn. Vid det traditionella tillvägagångssättet viskade eleverna och ofta förekom samtal som inte hade med uppgiften att göra. Vid datorn hölls samtalen endast kring uppgiften och all koncentration riktades mot skärmen.
Alexandersson m.fl. (2001) menar att det finns flera förklaringar till varför samspel mellan barn kan öka när datorn används vid problemlösning. En förklaring är att eleverna har ett gemensamt mål när de ska utföra en uppgift samt att de ofta möts av musik, färger, bilder och andra olika händelser då de använder datorn. Författarna menar att det i sin tur gör att eleverna fängslas av uppgifterna på ett annorlunda vis än de gör vid de mer traditionella tillfällena. Om uppgiften även kan lösas med ett spelbaserat program kan elevernas tävlingsinstinkt göra sig påmind och triggar eleverna till att vilja lösa uppgiften. Vidare menar författarna att trots att det är flera elever vid datorn sker en viss inlärning hos alla, eftersom eleverna livligt argumenterar och berättar för varandra vart de ska klicka och vilka tangenter som ska tryckas ner. Enligt Högenberg och Körner (2008) iakttar eleverna varandra och utvecklas på så vis. Samtalet och samspelet mellan eleverna vid datorn förbättrar klassrumsklimatet samt den egna utvecklingen. Datorn är ett komplement i undervisningen samt ett sätt för eleverna att inhämta den kunskap de behöver.
Alexandersson m.fl. (2001) menar att när elever känner att de inte förstår uppgiften de har framför sig eller känner att de har stött på ett hinder de inte kan lösa, klickar de sig vidare i programmet tills de finner den rätta lösningen. De kan även välja att gå tillbaka till en nivå de vet att de klarar av. Detta tyder på att eleverna försöker lösa uppgiften snabbt och enkelt. Därmed missar eleverna det viktiga innehållet som lösandet av uppgiften för med sig.
Sammanfattningsvis visar litteraturen att elever bör få vara delaktiga vid användning av en Smart – board. Även elevers skrivprocess och deras samspel förbättras samt ökar vid datoranvändning.
2.7 Pedagogers och elevers förhållningssätt till IKT
Tyrén (2007) tar upp en studie om lärares syn på IKT som ett undervisningsredskap. Studien undersöker pedagogers och elevers förhållningssätt till IKT i skolan. Tre olika skolor har involverats i undersökningen och intervjuer har utförts med tre arbetslag som inkluderar
olika typer av pedagoger det vill säga lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger. I rapporten förklarar Tyrén (a.a.) att pedagogerna var rädda för att använda datorn, detta på grund av okunskap som senare leder till osäkerhet. Dessa pedagoger ansåg att eleverna först och främst blir goda läsare genom att använda böcker. När läskunskaperna är tillräckligt bra kan de använda sig av datorn. Vidare menar pedagogerna att lågstadieelever är för unga för att söka information via Internet och att eleverna måste ha stor läskunskap för att kunna läsa de texter som finns på nätet. Om eleverna inte har utvecklat dessa kunskaper till den nivå som krävs, tar det mer tid från pedagogen. De intervjuade personerna känner sig trygga i de traditionella undervisningsmetoderna och vill ha kontroll på vilka uppgifter de arbetar med. Samtidigt som dessa åsikter uttrycks anser pedagogerna även att de behöver fler datorer i sina klassrum för att göra IKT mer tillgängligt för eleverna.
En annan fråga som diskuteras bland lärare är hur man reglerar vad eleverna söker på Internet, då man vill förhindra att barn stöter ihop med opassande Internetsidor (Rask i Tyrén, 2007).
Sammanfattningsvis framkommer det att pedagoger känner osäkerhet för att använda datorn på grund av okunskap. Elevers läsförmåga ifrågasätts då pedagoger anser att elever bör ha stor läskunskap för att kunna söka information på Internet.
2.8 IT – projekt och tidigare forskning
Östlund (Östlund för Skolverket, 2010) beskriver i sin artikel en webbplats som Hagaskolan i Umeå själva utvecklat. Webbplatsen ger möjlighet för både elever, personal och föräldrar att kommunicera med varandra. Förutom schema, planering, matsedlar och aktiviteter kan eleverna själva lägga upp filmer, bilder samt texter de producerat. Eleverna kan också inför en lektion titta på en kortare film istället för att läsa en text. Det har visats sig vara särskilt lämpligt för eleverna med koncentrationssvårighet då det ger möjlighet att förbereda sig även hemma. Fortbildning för lärarna är något Hagaskolans IT – pedagog arbetar för (a.a.).
ITiS, IT i skolan, är ett projekt som staten har investerat i (Stiftelsen för Kunskaps och Kompetensutveckling, 2005). Projektet innefattade en IT - utbildning där hälften av landets lärare deltog under åren 1999 – 2002. Enligt undersökningen nyttjar de deltagande lärarna datorn mer i sin undervisning än de som inte deltagit. Resultatet visar att lärarna som deltagit i efterhand har en positiv attityd till IT – användning i skolan.
STEPS, Study of the impact of technology in primary schools (Eriksson för Skolverket, 2010) är en stor undersökning om IT -användning och dess effekter i förskola samt
grundskolans tidigare år, som gjorts i 30 länder i Europa. Studieresultatet för Sverige har forskaren Anna Klerfelt ansvarat för. Fallstudien visar att ”it har en stor potential för att stödja samarbete, kommunikation och kreativa uttryck hos yngre barn” (Eriksson för Skolverket, 2010, s 1). Studien grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med lärare på 18 000 olika verksamheter runt om i Europa (Eacea, 2006). I studien framkommer det att IKT har en positiv inverkan på bland annat elevernas motivation, attityder och engagemang. Sammanfattningsvis visar IT – projekten att det finns fördelar med fortbildning inom IKT.
2.9 Internationell forskning
I Selwyn, Potter och Cranmers (2009) artikel undersöker skribenterna barns förhållningssätt till IKT i skolan och i hemmet. I undersökningen ingick 612 elever från olika skolor i London (Storbritannien) som har utförts med hjälp av enkäter som delats ut i skolåren 3-6.
I undersökningen kom det fram att de deltagande eleverna anser IKT vara ett bra hjälpmedel vid utformandet av presentationer, skrivande och kunskapssökande på Internet. Dock anser majoriteten av dessa elever att det även är ovanstående aktiviteter som är minst roliga i skolan. Det finns två stora anledningar som eleverna anger till detta, den ena är lärarens brist på tid och kunskap inom IKT och att eleverna känner att det är svårt att få hjälp. Den andra anledningen är att skolorna använder olika blockeringar och filter för att hindra eleverna att söka sig in på opassande sidor. Författarna till artikeln menar att det i sin tur skapar svårigheter för eleverna att snabbt och enkelt söka information på Internet.
Den aspekt som eleverna uppskattar mest med IKT i skolan, är möjligheten att använda datorn i spelsammanhang. Den minst uppskattade sidan av IKT är då det används vid skolarbeten, dock framhåller eleverna att de lär sig genom IKT då de får skapa egna projekt eller surfa efter information (a.a.).
Vidare menar skribenterna att de resultat de fann genom sin undersökning, visade på att elever i låg- och mellanstadiet inte är särskilt intresserade av att använda IKT i sitt skolarbete. Detta trots att eleverna uppger, via enkäterna, att de känner att de lär sig då de får skapa egna projekt, surfa efter information eller lära sig nya ord. Ytterligare menar Selwyn m.fl. (2009) att skolan bör utveckla ett mer tilldragande förhållningssätt gentemot IKT - användande i undervisningen, det vill säga att lärarna bör anpassa teknologin till elevernas vanor, erfarenheter och behov samt ge eleverna friare tyglar vid informationssökande på Internet. Detta för att inte hämma elevernas intresse för inlärning via IKT.
I Suhr, Hernandez, Grimes och Warschausers (2010) artikel undersöks skillnaderna mellan elever som lär via en IKT baserad undervisning och elever som lär genom traditionell undervisning. I undersökningen ingick elever från skolår fyra samt deras lärare, från olika skolor i Kalifornien, USA. Undersökningen pågick under 2 år. De elever som deltog i studien framhöll att de vanligaste aktiviteter de använder datorn till var bland annat att söka information på Internet, skriva uppsatser samt arbeta med bilder. Under andra året uppgav lärarna i undersökningen att de märkte av en positiv påverkan på elevernas prestationer i skolan. De menare att de elever som använde IKT i skolan visade mer engagemang och entusiasm än de gjorde innan IKT fördes in i undervisningen. Samma lärare ansåg även att eleverna i studien producerade bättre och längre texter, som senare kunde omarbetas. Denna slutsats drogs från de färdighetstester i skrivning som utfördes i båda grupperna. Dock visade liknande tester att ingen av grupperna hade förbättrat sin läsförståelse. Slutsatsen som Suhr m.fl. (2010) drar, är att IKT - användande i skolan, över flera år, har en liten påverkan på läs- och skrivinlärningen.
2.10 Sammanfattning av teori och tidigare forskning
För att uppnå syftet att få ökad vetskap om hur elever upplever att de lär genom IKT, har vi valt fyra teoretiska utgångspunkter. Piaget menar att elever som befinner sig i det konkret operationella stadiet går från ett konkret till ett mer abstrakt tänkande. Gardners teori om de multipla intelligenserna avser att människor har sju intelligenser. Dewey anser att praktiska aktiviteter bör integreras i ämnesundervisningen. Vygotskij menar att elever lär ur ett sociokulturellt perspektiv samt att elever utvecklas i samspel och stöd av andra, i den proximala utvecklingszonen. Piaget, Gardner, Dewey och Vygotskijs teorier genomsyrar vårt arbete.
För att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter samt inställningar till IKT, har vi utgått från såväl nationell som internationell forskning. Sammanfattningsvis kan man se att det i undersökningen STEPS framkommer att IKT har en positiv inverkan på elevers inställning till lärande. Selwyns studie visar att eleverna upplever IKT som ett bra hjälpmedel i skolarbetet. I Suhrs m.fl. undersökning märkte lärarna av en positiv förändring på elevernas prestationer i skolan. Dock visar studien att IKT – användande i skolan har en liten påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning.
3. Metod och genomförande
3.1 Val av undersökningsmetod
Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod, i form av enskilda intervjuer med elever och lärare.”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar” (Trost, 1997, s 7). På så vis fick eleverna och lärarna möjlighet att ge uttrycksfulla svar. En kvalitativ metod ger intervjuaren möjlighet att få fram den intervjuades tankar, känslor och erfarenheter (a.a.). Eftersom vår studie inte avser att ta reda på ”(…) hur ofta, hur många eller hur vanligt (…)”, är inte en kvantitativ undersökningsmetod relevant (Trost, 1997, s. 16). Då syftet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställning till IKT i skolan samt om elever upplever att de lär genom IKT, ansåg vi att en kvalitativ metod var mest lämplig.
För att vidga empirin så valde vi att komplettera intervjuerna med observationer. Observationer utmärks som avläsningar av det som sker i verkligheten (Backman, 1998). Vi har främst använt oss av en låg grad av strukturerade observationer. Enligt Bjørndal (2005) kännetecknas strukturerade observationer som noggranna, det vill säga att observatören vet vad denne ska rikta in sig på. Medan en ostrukturerad observation utmärks genom att observatören inte har fokus på något specifikt och är därmed öppen för att iaktta allt som sker i omgivningen. Då vi hade syftet och problemställningarna i åtanke under observationerna fann vi inte ostrukturerade observationer som lämpliga.
Lantz (2007) skriver att ett lägre antal intervjuer och observationer oftast är grunden för en kvalitativ undersökning. Bjørndal (2005) menar att observationer och intervjuer är utmärkta komplement till varandra.
3.2 Urval
Undersökning har ägt rum på en grundskola i en större stad i södra Sverige. Valet av skola grundas på tidigare kontakter med personal och barn. Skolan är en F-6 skola och är placerad i utkanten av staden. De elever som intervjuats tillhör två klasser i skolår 4. På skolan
intervjuades trettonelever, både pojkar och flickor.Eleverna har blivit utvalda på grund av att de visat intresse då vi vid ett tidigare tillfälle har förklarat vad intervjun gått ut på. Samtliga elever som intervjuats har fått målsmans godkännande. I undersökningen har två grundskolelärare deltagit, elevernas nuvarande och tidigare lärare. Lärarna har valts ut för att de båda har undervisat samtliga elever och har vetskap om deras IKT – erfarenheter.
3.3 Etiska överväganden
Innan vi utförde våra intervjuer skickade vi ut ett missivbrev (se bilaga A) till elevernas föräldrar där vi frågade efter målsmans godkännande (Vetenskapsrådet, Samtyckeskravet, 2010). Vi talade också om syftet med vår undersökning (Vetenskapsrådet, Informationskravet, 2010). Därefter poängterades att såväl skola som elever kommer att vara anonyma i uppsatsen då vi kommer använda oss av fingerande namn (Vetenskapsrådet, Konfidentialitetskravet, 2010). Vi informerade samtliga elever, lärare och föräldrar att materialet endast kommer att användas till vår studie (Vetenskapsrådet, Nyttjandekravet, 2010). Föräldrarna informerades också om möjligheten att ta del av uppsatsen då den är färdigställd.
3.4 Material
Inför intervjuerna förberedde vi oss med praktiskt material så som belysning, ljudupptagning, anteckningsmaterial och frukt för att skapa en så gemytlig och trivsam miljö som möjligt. Vid intervjuerna användes diktafon. Trost (1997) menar att detta kan vara till en fördel då man som intervjuare kan koncentrera sig på att ställa frågor och lyssna på intervjupersonens svar, till skillnad från situationen där intervjuaren antecknar. Vidare menar han att antecknande kan verka störande för den som blir intervjuad. Då denne eventuellt kan tro att allt konstigt eller intressant antecknas. Till observationerna användes anteckningsblock och pennor.
3.5 Genomförande - intervjuer
Inför intervjustudien utfördes först fem pilotintervjuer, det vill säga provintervjuer. Bryman (2002) menar att man bör utföra pilotintervjuer innan den egentliga intervjuundersökningen utförs. Detta för att man som intervjuare bland annat ska kunna säkerställa att frågorna fungerar men även för att se om undersökningen fungerar som helhet. Vid intervjutillfällena har vi valt att använda låg grad av standardiserade frågor (se Bilaga B och C). Det innebär att intervjufrågorna anpassats efter den intervjuade och att frågorna inte ställts i en bestämd följd (Trost, 1997). Intervjufrågorna har formulerats enkla och korta (Kvale & Brinkmann,
2009). Pilotintervjuerna genomfördes på en skola där vi sedan tidigare hade kontakter. Under pilotintervjuerna valde vi att vara två intervjuare. Enligt Trost (1997) är det enklare att vara två då dessa kan ge stöd åt varandra och kan göra en intervju med bredare informationsmängd än om det endast varit en intervjuare. Även under kommande elevintervjuer och lärarintervjuer deltog vi båda. Innan elev- och lärarintervjuerna utfördes besökte vi skolan för att presentera oss samt berätta syftet med intervjuerna.
Vid intervjutillfällena användes ljudupptagning, dock med undantag av fyra elevintervjuer samt lärarintervjuerna. Vid lånandet av diktafonen tillkom komplikationer som i sin tur medförde att dessa intervjuer genomfördes utan diktafon. Det innebar att en av oss antecknade och en framförde intervjufrågorna.
Intervjuerna hölls i ett tillgängligt rum på skolan som eleverna kände till sedan tidigare. Intervjupersonen och intervjuarna var placerade kring bordet på ett sådant vis att alla kunde ha ögonkontakt. I början av varje intervju talade vi om för eleverna och lärarna vad syftet med intervjuerna var. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en kort förklaring om vad syftet med undersökningen är bör förklaras för intervjupersonerna.
Vid de tillfällena som diktafonen användes förklarades även hur denna fungerar samt om intervjupersonen tillät inspelningen. Därefter påbörjades intervjuerna. Elevintervjuerna pågick mellan 10-20 minuter och lärarintervjuerna mellan 30-40 minuter.
Lärarintervjuerna utfördes enskilt vid två olika tillfällen och hölls i tillgängliga rum på skolan. Vid båda intervjuerna började vi med generella intervjufrågor och fortsatte sedan med mer ingående frågor (se Bilaga C). Samtliga intervjuer pågick under tre dagar.
3.6 Genomförande - observationer
Observationerna utfördes vid tre tillfällen. Vid första tillfället observerades användandet av Smart - board i klassrummet och vid resterande tillfällena observerades elevernas datoranvändande i klassrummet.
Inför observationstillfällena kontaktades läraren för att vi skulle få tillåtelse att närvara under några lektioner. Innan observationerna inleddes informerade vi klassen om syftet med vårt besök. Det första observationstillfället infann sig under en matematiklektion, det andra under en NO-lektion och det sista under ett klassråd. Under observationerna satt vi placerade längst bak i rummet, i varsitt hörn. Vid observationerna valde vi att anteckna, i form av löpande protokoll. I protokollet användes olika förkortningar så som ”L” för lärare och ”E”
för elev (Bjørndal, 2005). Under samtliga tillfällen observerades främst de elever som ingår i intervjustudien.
3.7 Metoddiskussion – intervjuer
Med hjälp av pilotintervjuerna kunde vi kontrollera intervjufrågorna för att sedan utföra de förändringar och tillägg som behövdes. Pilotintervjuerna visade sig vara en god erfarenhet inför kommande intervjuer, då vi sedan tidigare inte hade någon större intervjuvana.
Inför metodval diskuterades huruvida om intervjuerna skulle utföras enskilt eller i grupp. Trost (1997) menar att en nackdel med gruppintervjuer är att elever som är dominanta tar stor plats och därmed blir de mer försynta elevernas åsikter åsidosatta. Att hålla uppsikt på vem som talat och vad som sagts kan också vara betydligt svårare vid en gruppintervju. Därför beslöt vi oss för att genomföra enskilda intervjuer. Vid intervjuerna var vi två intervjuare med undantag för de fyra första intervjutillfällena. Risken med att använda sig av två intervjuare, är att intervjupersonen kan känna sig i underläge (a.a.). Vi valde därför att prova denna teknik i våra pilotintervjuer för att sedan fråga eleverna hur de upplevt situationen.
Val av en stillsam miljö är av stor betydelse för att intervjupersonen ska kunna hålla fokus på intervjun (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003). Intervjuerna hölls därför i ett tillgängligt rum på skolan som eleverna kände till sedan tidigare.
Doverborg och Pramling Samuelsson (2003) skriver att det är av vikt att låta intervjupersonen få tid på sig att svara och därmed ge utrymme för en paus. Något som vi båda reflekterade över under intervjuernas gång var att vi upplevde att det gav resultat då eleverna fick tid på sig att tänka. När de fick betänketid visade det sig att eleverna hade mer att berätta och utvecklade sina svar. Det visade sig också att flera elever uppgav att de behövde mer tid att tänka, vilket underlättade för vår frågeteknik.
En faktor som har spelat roll vid intervjuerna är den påverkan som antecknandet förde med sig vid de fyra första intervjutillfällena. Den som ställde intervjufrågorna var ofta tvungen att invänta den person som antecknade för att denna skulle ha möjligheten att få med allt som framkom i intervjun.Det visade sig vara störande för vissa elever, då deras ögon ofta fastnade på anteckningsblocket istället för att koncentrera sig på frågorna. Några av eleverna uttryckte att det var mycket som antecknades och frågade om de verkligen berättat allt som skrivits ner.
Eftersom eleverna som deltog i undersökningen går på en multietnisk skola, har mer än majoriteten av intervjupersonerna svenska som andraspråk. Vi tror möjligen att det kan ha varit en påverkande faktor vid elevernas intervjusvar, då eleverna har ett begränsat ordförråd. På så vis kan eleverna ha svårt att uttrycka sina tankar. I det transkriberade materialet samt resultatavsnittet utelämnas därför en del svårtydliga uttryck. Elevernas talspråk har omformulerats till läsbart material. Man kan göra ”(…) förändringar av intervjupersonernas egenskaper vid publiceringen av resultaten, Det blir alltså fråga om att ändra formen på informationen utan att göra några större ingrepp i den mening som förmedlas” (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 293).
Avsikten med att börja med generella intervjufrågor vid lärarintervjuerna var att intervjupersonerna skulle känna sig bekväma och avslappnade. Det tillvägagångssättet verkade fungera bra då intervjupersonerna gärna gav svar på våra frågor. Vår intention med att utföra enskilda intervjuer var att intervjupersonerna skulle få möjligheten att föra fram sina erfarenheter och inställningar utan att påverkas av varandra.
3.9 Metoddiskussion – observationer
Under samtliga observationstillfällen valde vi att dela på oss och observera från olika delar av klassrummet. Valet grundades på Kyléns (197-?) teori om att observationerna blir mer tillförlitliga om det är två observatörer som kommer fram till liknande beskrivningar av samma situation. Dessa observatörer bör då vara oberoende av varandra, därav valet att placera oss på olika platser i rummet. Detta fungerade bra då vi vid ett senare tillfälle kunde konstatera att båda antecknat samma händelser vid flera tillfällen. Vidare menar Kylén (a.a.) att de personer som observerar eventuellt kan vara opålitliga observatörer om dessa har ett stort personligt engagemang i klassen. Åtskilliga elever försökte påbörja konversationer genom att kommentera och ställa frågor, vilket medförde att observationerna stördes. Det kan därmed ha påverkat resultatet. Trots att användandet av förkortningar underlättade protokollförandet så upplevde vi svårigheter med att anteckna alla händelser och dialoger som utspelades i klassrummet. Det vi ansåg vara relevant för undersökningen antecknades (Bjørndal, 2005). En annan tanke som vi reflekterat över är om vi kunde ha använt ljudupptagning eller videoinspelning. Larsen (2009) menar att det krävs mycket efterarbete med videoinspelning då man troligtvis får med mycket material som inte är relevant för undersökningen. Löpande protokoll var därför mest lämpligt för oss. Vi kan i efterhand dock uppleva att ytterligare observationer hade kunnat gynna undersökningen då dessa gav ett intressant underlag.
3.10 Bearbetning och analys av empiri
När vi genomfört samtliga intervjuer och observationer gjorde vi en bearbetning och analys av empirin. Då vi båda deltagit vid samtliga intervjutillfällen gick vi igenom intervjumaterialet tillsammans. Efter att materialet transkriberats delade vi in intervjusvaren i olika kategorier utifrån syftet och problemställningarna. Observationerna valde vi dock att sammanställa var för sig till en början, för att senare komma att diskutera våra iakttagelser tillsammans. Därmed valde vi ut den empiri som var relevant för studien. Larsen (2009) menar att det är av vikt att välja ut det material som belyser problemställningarna.
4. Resultat
4.1 Introduktion
I följande avsnitt presenteras resultatet som framkommit i undersökningen. Resultatet baseras på svar från intervjufrågor (se bilaga B och C) samt observationer. Syftet och frågeställningarna har varit utgångspunkt då vi har tematiserat resultatet. Syftet är att ta reda på vad elever och lärare har för attityder till IKT i skolan samt om elever upplever att de lär genom IKT.
Först tas resultatet från elevintervjuerna och observationerna upp, följt av resultatet från lärarintervjuerna. I varje delkapitel presenteras Smart – boarden först därefter datorn.
Elevernas nuvarande lärare benämns som Jörgen och elevernas dåvarande lärare benämns som Mona. Utöver elevernas nuvarande och dåvarande klasslärare nämner eleverna en tredje lärare i sina svar. Den tredje läraren benämns som Lisa, hon har dock inte intervjuats. Samtliga namn är fingerande.
4.2 Elevernas erfarenheter av IKT i skolan
4.2.1 Smart - board
Samtliga elever uppgav att det finns en Smart – board i deras klassrum. Främst är det lärarna som använder Smart – boarden, dock upplever eleverna att den sällan nyttjas.
I intervjusvaren framkommer det att eleverna upplever att de lär sig då Smart – boarden brukas gemensamt i klassrummet. De tycker att samtliga elever på så sätt kan se tydligare. Under terminen har eleverna arbetat tematiskt om rymden i ämnet NO, vilket blir synbart i elevernas svar. Intervjusvaren visar på att Smart – boarden används för att visa bilder och filmer från Internet. Flera elever uppger att det är deras lärare som främst använder Smart – boarden.
Ibland när vi behöver den, men vi brukar inte använda den så mycket. (elevintervju) Ibland när läraren behöver visa videoklipp och sådana saker. Och så använder hon [läraren Lisa, vår anm.] Smart – boarden för att alla ska kunna se det tydligare. (elevintervju)
I intervjusvaren framkommer det att Smart – boarden brukas vid gemensamma genomgångar, det vill säga när läraren ska visa eller berätta vad eleverna ska arbeta med under lektionen.
När vissa har lite svårt och så sätter vi på den. När vi till exempel har tema skriver Jörgen [lärare, vår anm.] upp vad vi ska göra. Oftast har vi det när vi jobbar på lektioner så att ingen missar.(elevintervju)
Vid observationstillfälle 1 bekräftas detta då läraren använder Smart – boarden för att informera klassen om vad de ska göra under dagens matematiklektion samt om veckans läxa. Flera elever i klassen frågar läraren vad det är de ska göra. Medan läraren ägnar sin tid åt de elever som inte förstår höjs ljudnivån successivt. En elev väger på sin stol samtidigt som en klasskamrat fingrar på sin jacka. Resterande elever börjar småprata och har inte längre fokus på matematikuppgifterna.
I intervjustudien framkommer det att Smart – boarden även nyttjas för att spela musik under lektionerna. Under observationstillfälle 2 möttes eleverna av musik som spelades genom Smart – boarden, när de klev in i klassrummet efter sin rast.
Ibland sätter han [lärare Jörgen, vår anm.] på musik, det är roligt att ha musik på när man jobbar. (elevintervju)
Inför årets riksdagsval arbetade eleverna med samhällskunskap. I intervjuerna berättar eleverna att de fick ta del av valresultatet genom Smart – boarden. Det framförs i undersökningen att eleverna även har fått möjligheten att skapa egna partier.
Vi brukar ta ut saker på den, om de här demokraterna. (elevintervju)
(…) och ibland går vi in på Internet och ser vem som vann valet. (elevintervju)
4.2.2 Datorn
Samtliga elever påpekar att det finns tillgång till tre datorer i klassrummet. Under observationstillfälle 2 och 3 bekräftades det, då vi såg att eleverna arbetade vid två stationära datorer och att läraren hade en egen bärbar dator att förfoga över. Svaren från eleverna visar på att även datorn används vid arbetet med partierna. Majoriteten uppger i sina intervjusvar att datorn då nyttjas för renskrivning. Eleverna förklarar att de först ska skriva klart sin text för hand innan datorn får användas. De färdigställda texterna skrivs sedan ut med lärarens hjälp. Vid observationstillfälle 2 bekräftas elevernas intervjusvar då läraren förklarar att eleverna måste skriva sina texter för hand innan de kan använda datorerna i klassrummet. Eleverna blir instruerade hur de ska gå till väga när de ska skriva ut samt uppmanas av läraren att prova
När vi till exempel skulle starta ett eget parti så skulle vi renskriva. (elevintervju)
Vi brukar göra om demokraterna, skriva så. Några ritar en blomma till och några skriver på datorn. (elevintervju)
Vi använder de bara för att renskriva. De som är klara med sin text får skriva på datorn, man får stå i led för att använda datorn. Vi renskriver på datorn. Sen använder Jörgen [lärare, vår anm.] en mackapär för att vi ska kunna skriva ut texten. (elevintervju)
I såväl intervjuundersökningen som under observationstillfälle 2 framkommer det att datorn även brukas i NO – undervisningen. Eleverna har då, utöver de stationära datorerna, fått möjligheten att skriva på bärbara datorer. I det tematiska arbetet om rymden används datorn till att renskriva de texter som eleverna producerar.
Till exempel. nu har vi ett tema om rymden och Star Wars, då skulle man välja en gubbe som man vill skriva om. Så då skriver man brev och ja, om karaktären och sådant. Efter man skrivit färdigt allt så skriver man det på datorn. (elevintervju)
Vi brukar renskriva där. Alltså vi låtsasskriver till Star Wars skådespelare och så ska vi renskriva. (elevintervju)
4.3 Elevernas lärande
4.3.1 Smart - board
I intervjustudien svarar eleverna att det underlättar då läraren visar, klargör och förtydligar med hjälp av Smart – boarden.
När vi ska läsa en text så kan han [läraren Jörgen, vår anm.] förstora upp bokstäverna så att vi alla kan läsa det.(elevintervju)
När han lägger upp och visar om man inte förstår… så är det lätt. (elevintervju)
Jörgen [lärare, vår anm.] skriver på Smart - boarden sen tar han bort det, då lär jag mig att komma ihåg det och så skriver vi in det i en bok. (elevintervju)
Jag lär mig när Lisa [lärare, vår anm.] frågar till exempel hur det är man ska göra och då är det ju barn som räcker upp och när dem svarar så kommer man ju ihåg det till nästa gång. (elevintervju)
Vidare berättar eleverna att de lär sig via videoklipp och filmer. Dock framkommer inga utvecklade svar kring hur eleverna lär sig vilket framkommer tydligt i nedanstående citat.
Titta på film. Jag vet inte riktigt, vi bara tittar på den, vi har inte använt den så mycket. (elevintervju)
Jag tror att, alltså, jag vet inte riktigt. (elevintervju)
När vi ser på videoklippen så lär vi oss någonting om det typ. När det gäller om rymden så visar hon [läraren Lisa, vår anm.] några klipp om rymden så ja då lär vi oss om det. (elevintervju)
Elevernas intervjusvar visar på att Smart – boarden används i matematik- och i engelskundervisningen. Flera elever förklarar att matematiken görs i form av olika spel. Det framkommer också att de lär sig olika räknesätt under matematikundervisningen när Smart- boarden används. Det var något som framkom under observationstillfälle 1 då klassen provade ett matematikspel på Smart – boarden. Eleverna fick komma fram till tavlan en och en för att kasta en virtuell tärning. Detta gjordes med hjälp av en Smart – boardpenna genom ett tryck på en särskild ”roll again” ruta. För varje siffra som kom fram när tärningen slogs skrev läraren upp alla siffror i varsitt fält på tavlan. Fälten representerade tusen-, hundra-, tio- och ental.
På matten lär jag mig dem olika svåra talen och gånger och plus och minus och sådana saker. (elevintervju)
Vilket tal har vi fått? Nu ska jag [läraren Jörgen, vår anm.] ställa frågor kring dessa tal. (…) ordna talen i storleksordning (…). (observationstillfälle 1)
På matten skriverLisa [lärare, vår anm.]upp talen på Smart - boarden så har vi sådan lek och så ska man svara så snabbt som möjligt. (elevintervju)
4.3.2 Dator
I intervjusvaren framkommer det att eleverna tycker att de lär sig att stava och skriva bättre när de använder datorn. De nämner att de lär sig vart det ska vara mellanrum, att det ska vara stor bokstav efter punkt samt de olika skiljetecknen. Genom rättstavningsprogrammet på datorn kan eleverna själva kontrollera sin stavning då felstavade ord blir rödmarkerade. Eleverna uppger att de tycker att det är roligt om de lyckas stava alla ord i sin text rätt samt att de lär sig av sina misstag. I svaren framgår det även att eleverna vill kunna skriva snabbt. Eleverna tycker att datorn underlättar skrivandet då deras händer kan bli ansträngda vid handskrivning. En elev påpekar dock att det kan vara svårt att stava rätt när de skriver för fort.
Jag tror att jag har lärt mig svenska genom att skriva på datorn. I tvåan och trean fick vi inte använda datorer så nu får vi lära oss. Jag lär mig skriva bättre. (elevintervju)
(…) Hur man gör stora bokstäver, för jag kan inte det. Också hur man gör dem olika tecknen, till exempel som frågetecken, utropstecken och ja sådana tecken som man behöver i texten. (elevintervju)
Att man ska ha stora bokstäver och punkt och sådant. Och jag kan lära mig skriva snabbare på datorerna (…). (elevintervju)
I datorn brukar man inte bli så trött i handen. (elevintervju)
Då eleverna jobbat tematiskt med rymden samt arbetat med egna partier berättar eleverna att de lär sig söka fakta kring dessa områden via datorn. De nämner också att det funnit
information om djur när de sökt på Internet. Vid andra observationsbesöket sökte eleverna gruppvis bilder på planeter via datorn. Eleverna använde sig av webbsidan Google för att leta rätt på de bilder de ville ha. När de funnit bilderna tillkallas läraren som sätter sig framför datorn. När läraren ska visa hur man skriver ut hänger eleverna runt hans axlar. De vill se vad som händer och hur man gör. Då eleverna själva ska upprepa proceduren att skriva ut sina bilder, citerar de sin lärare. När vi frågade hur eleverna tror att de lär sig när de använder datorn uppgav en elev att denne inte visste.
Men man får lära sig mycket. Om vad det är man kan hitta och vad det är man kan veta och sådant. Till exempel rymden, djur och massor av saker. (elevintervju)
Leta upp två bilder ni vill ha. (…) säg till mig [läraren Jörgen, vår anm.] när ni hittat bilder så ska jag hjälpa er att skriva ut. (observationstillfälle 2)
Hur jag lär mig vet jag inte riktigt. (elevintervju)
4.4 Elevernas samspel
4.4.1 Smart – board
En elev säger att klassen slipper trängas runt en dator om läraren använder Smart – boarden. Alla lär sig då samtidigt uppger eleven. Det framkommer i ett intervjusvar att eleverna lär av varandra när de har diskussioner och genomgångar på Smart – boarden. Under observationstillfälle 1, då eleverna arbetade med matematikspelet på Smart – boarden, fick eleverna förklara för varandra hur de tänkte. Eleverna får då redogöra för sin tankegång och därefter resonerar de kring talen i helklass.
Det är Jörgen [lärare, vår anm.] som visar så det är inte vi som använder den. (elevintervju)
4.4.2 Dator
Majoriteten av eleverna uppger att de ofta jobbar i grupp när de använder datorn. Eleverna säger att de samarbetar bra och att de hjälps åt trots att det endast är en som skriver åt gången. Blir de osams brukar de lotta eller rösta om vem som ska börja skriva. När de ska renskriva sina texter turas de om att skriva. I en elevintervju framkommer det att eleverna hjälper varandra när de ska skriva på datorn. Under det andra observationstillfället arbetade eleverna i grupper om tre till fem personer. Som uppgift hade eleverna att söka och välja ut två bilder till sitt arbete. En grupp diskuterade vilket nyckelord de skulle använda och instruerar samt uppmuntrar varandra till att använda olika sökord. När eleverna hittar rätt på söksidan blir de glada och slår sina handflator mot varandra i en ”high five”. I en annan grupp är det få
diskussioner och enbart en elev som sköter tangenterna. Eleven är ensam om att välja bilderna då resten av gruppmedlemmarna är passiva. När en tredje grupp har svårighet att skriva ut sina bilder hjälper och visar en utomstående elev hur de ska göra.
Mina kompisar hjälpte mig. Det känns bra när vi hjälps åt. (elevintervju)
(…) samarbeta bättre. Vi var två tjejer och två killar så vi fick lära oss samsas. Vi lottade om vem som skulle renskriva först men alla renskrev till slut. (elevintervju)
Jag lär mig genom att titta på mina kompisar. (elevintervju)
Under det andra observationsbesöket var det fyra av de fem grupper som vi observerade som tillkallade läraren då de skulle spara sina bilder samt när de skulle skriva ut.
Det är bättre att få hjälp än att inte våga säga någonting (...) (elevintervju) Jörgen [lärare, vår anm.] du får hjälpa oss (observationstillfälle 2)
4.5 Hur eleverna vill arbeta med IKT
4.5.1 Smart – board
Flera elever uppger i sina svar att de vill arbeta om rymden, rita samt räkna på Smart – boarden. En elev säger att denne hade velat lyssna på musik samt gå in på webbsidan Youtube för att titta på djur. En elev vill klippa ut bilder från Internet för att skapa en egen serie på Smart – boarden. En del elever anger att de inte vet hur de skulle vilja arbeta med en Smart – board.
Jag hade nog velat ha några roliga lektioner med det för den är väldigt stor och man kan använda den till mycket saker. Ja, då skulle vi väl kunna skriva upp om rymden, djuren och sådana saker. Och om sån ”Wordpad” eller vad det heter. Sen så skulle barnen få en lista och så skulle man få läsa upp den framför Smart - boarden. Och få visa bilder och hur man tänker och så. (elevintervju)
(…) jag hade gjort allt. (elevintervju)
4.5.2 Dator
I intervjusvaren framkommer det att eleverna vill kunna skriva, leta bilder samt ladda ner exempelvis ett spel eller en film. Även under denna fråga nämner eleverna att de vill gå in på hemsidan Youtube för att lyssna på musik.
Jag hade velat vara inne på Google och titta på olika sidor om rymden och djur, för jag älskar rymden och djur. Och så skriva om det. Helst om fiskar, katter, hästar hundar och hamstrar. (elevintervju)
Då skulle jag ha loggat in på Internet. Fuska lite, man går in på skolans sida och skriva in att man är ledig fast man är här. Skaffa en egen Facebook då hade jag chattat med mina kompisar och spelat. I ett ämne hade jag skrivit om rymden. (elevintervju)
4.6 Lärarintervjuer
När Mona, elevernas tidigare lärare, fick frågan hur hon ser på IKT – användande i skolan fick vi svaret att hon har en mycket positiv syn. Mona säger att det underlättar att man kan göra färdiga lektioner på datorn och att den i sin tur är lätt att koppla ihop med Smart - boarden.Fördelen är att alla elever kan sitta kvar på sina platser och att det inte tar onödig tid från lektionen. Mona säger att hon inte brukade Smart – boarden särskilt mycket under föregående år, då de interaktiva tavlorna inte fanns i varje klassrum som de gör idag.
Själva tryckandet är något man måste praktisera för att bli duktig och få flyt. Det är en träningssak. (lärarintervju, Mona)
Jörgen, elevernas nuvarande lärare, har liksom Mona en bra inställning till IKT – baserad undervisning. Han förklarar att det hittills är han som mestadels använder Smart – boarden i klassrummet. Jörgen säger att han ännu inte haft tid att sätta sig in i allt och får därför prova sig fram tills dess att han känner sig säkrare.
Som pedagog behöver man inte kunna allt eftersom man ska vägleda eleverna.(lärarintervju, Jörgen)
Jörgen säger att alla lärare har varsin egen laptop. Han berättar att datorerna som står i varje klassrum nyligen hämtats från skolans förra datasal, vilket också bekräftas av Mona. Jörgen tycker dock att en nackdel med att använda datorn är att eleverna inte alltid är så källkritiska då de använder Internet. Då eleverna i klassen har svenska som andraspråk kan de ha svårt att förstå texterna som finns på Internet. Några nackdelar för sin egen del ser han inte. Enligt Jörgen är fördelen med en Smart – board att han kan spara uppgifter och information som han har introducerat för eleverna. Mona menar att det säkert finns nackdelar med en Smart – board men hon kan själv inte finna några. Hon tror att om man inte vet vad man ska göra med en Smart - board kan man se den som ett monster, stort och eländigt.
Jag klarar mig inte utan dator i min undervisning. (lärarintervju, Jörgen)
Mona tror att eleverna i skolår 4 tycker att det är ”häftigt” med en Smart - board. Jörgen bekräftar det Mona säger då han upplever att eleverna tycker att den är rolig och spännande. Han säger att de använder Smart – boarden i matematikundervisningen och när de då spelar matematikspel tycker eleverna att det är roligt. De flesta eleverna visar sitt intresse för Smart
– boarden och vågar komma fram för att prova spelet. Båda lärarna anser att man inte får glömma att använda annat läromedel.
Mona och Jörgen tror att personalen och ledningen på skolan är mer eller mindre positiva till IKT – baserad undervisning. En del är mer försiktiga och osäkra på tekniken medan andra vågar lite mer. Båda lärarna påpekar att det är av stor vikt att ha en ledning som ger möjlighet att fortbilda personalen.
Jag tror att många kan vara lite rädda för IT världen. (lärarintervju, Mona)
Båda lärarna menar att de utgår från läroplanen och de olika kursplanerna när det gäller IKT, dock har de inga specifika lokala mål på skolan som tar upp ämnet. Mona uppger att hon tror att eleverna lär sig genom IKT och menar att undervisningen blir roligare. Jörgen har en liknande syn, då han uppger att han tror att eleverna lär sig för att de tycker att det är roligt att arbeta med datorn. Han är dock fundersam över om eleverna lär sig något speciellt. Mona poängterar Internets lättillgänglighet och menar att om man är osäker på något så ”googlar” [webbsidan Google, vår anm.] man det.
Jag tror att IKT bara blir mer och mer aktuellt. (lärarintervju, Mona) Overheaden är död. (lärarintervju, Jörgen)
5. Analys
5.1 Introduktion
I detta avsnitt presenteras en analys som är kopplad till vår studies syfte och problemställningar. Syftet med examensarbetet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till IKT i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från följande problemställningar:
Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart – board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart – board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart – board och dator?
I analysen är det samma upplägg som i resultatavsnittet, dock med undantag från elevernas erfarenheter och lärande. Dessa avsnitt har skrivits samman för att vi anser att de går i hand med varandra då man lär av sina erfarenheter. På så sätt blir det också tydligare för läsaren att följa tolkningen av resultatet.
5.2 Elevernas erfarenheter och lärande av IKT i skolan
Friman (1997) skriver att datorerna inte var inkluderade i den övriga undervisningen när dessa kom till skolan under 1980 – talet. I våra intervjuer framkommer det att IKT integreras i flera ämnen.
Alexandersson m.fl. (2001) menar att elever fängslas av uppgiften de har framför sig då de möts av musik, färger, bilder och andra händelser. Dewey (1998) anser att allt undervisningsmaterial bör arrangeras på ett tilltalande vis. Alexandersson m.fl. (2001) samt Deweys (1998) teorier motsägs då vi under observationerna kunde se att en del av eleverna vägde på stolen och fingrade på sin jacka. Eleverna tappade då fokus från Smart – boarden och vände sin uppmärksamhet till andra aktiviteter.
I kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) står det att IKT ger möjligheter för utveckling av elevers språkförmåga. Elever bör använda datorn som ett hjälpmedel då denne ska utveckla
sin skrivförmåga. Även Trageton (2005) anser att datorn beskrivs som ett hjälpmedel i läroplanen och de olika kursplanerna. Elevernas svar i vår studie visar tydligt att de känner att de utvecklar sin svenska genom att skriva på datorn. De menar att de lärt sig olika skrivregler. I vår studie uppmanas eleverna av läraren att prova att skriva ut sina texter på egen hand. Andersson (2001) menar att människan bör experimentera och prova sig fram då hon är en aktiv individ. I intervjusvaren framkommer det att eleverna upplever att de inte blir så ansträngda i händerna då de skriver på datorn. Det stämmer väl överrens med Tragetons (2005) förklaring om att datorn förenklar skrivprocessen då många elever har svårt att skriva för hand.
Lindh (1997) menar att elevernas vilja till att redigera sina texter blir större då de har möjligheten att använda ordbehandlaren på datorn. Det är också något som eleverna i vår studie upplever då de förklarar att de använder rättstavningsprogrammet för att kontrollera sin stavning. Liksom i Selwyns m.fl. (2009) studie framkom det i vår undersökning att renskrivning är en aktivitet som elever använder datorn till. Vårt resultat visar att eleverna tycker att det är roligt när de lyckas stava alla ord rätt. I Selwyns m.fl. (2009) studie ansåg eleverna dock att skrivande var en av de minst roliga aktiviteterna på datorn. De uppgav att de lärde sig med hjälp av IKT, då möjligheten till att söka information på Internet fanns. Det går väl i hand med de tankar som eleverna i vår studie gav uttryck för då de säger att de lärt sig söka och ta in fakta genom datorn. När eleverna får i uppgift att söka efter två bilder på Internet går det väl i hand med Piagets (Piaget i Evenshaug & Hallen, 2001) teori om att barn som befinner sig i det konkret operationella stadiet behöver konkreta arbetsuppgifter. Det blir också synligt under våra observationer då eleverna undrar vad de ska göra när läraren presenterar uppgifterna på Smart – boarden.
Suhr m.fl. (2010) tar upp att deras undersökning visade på att elever använder datorn i klassrummet främst som sökmotor samt för att skriva texter. I Suhr m.fl. (2010) studie märkte lärarna en positiv förändring på elevernas texter då de ansåg att dessa förbättrats. Dock kunde skribenterna dra slutsatsen att IKT har en liten påverkan på läs- och skrivinlärning. I vår studie påpekar eleverna att de anser att datorn förbättrar deras språk samt deras skrivande. En av lärarna är dock fundersam om eleverna lär sig något specifikt när de arbetar med datorn. Då eleverna uppgav att de lär sig när läraren förstorar upp texter på Smart – boarden så stämmer det väl in på Jedeskogs (2000) teorier om att läsinlärning underlättas då möjligheten att förstora bokstäverna finns.
I kursplanen för matematik tas det upp att elever ska få möjlighet att använda datorn för att utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2000). I vår studie uppges inga svar som säger att
