Skillnader i motivationsfaktorer hos individer som deltar på hög- och lågintensiva gruppträningspass

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Institutionen Idrottsvetenskap

Examensarbete

Skillnader i motivationsfaktorer hos

individer som deltar på hög- och

lågintensiva gruppträningspass

Helena Eriksson

Cecilia Holmér

Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Grundnivå

Ledarskap 2018-08-27

Termin 6 Handledare: Torsten Buhre

Kurs: IV160G Examinator: Tomas Peterson

Differences in motivational factors in individuals participating

3

Förord

Härmed vill vi tacka alla personer som har deltagit i vår studie. Deras bidrag har varit avgörande för denna studie. Genom att fylla i enkäter om olika motivationsfaktorer till att träna olika gruppträningspass, har de bidragit till att få en förståelse för inre och yttre motivation.

Vidare vill vi även rikta ett tack till vår handledare Torsten Buhre som har varit ett stort stöd och hjälpt oss med genomförandet av vår uppsats.

5

Sammanfattning

Följande kvantitativa studie undersökte individers olika motivationsfaktorer till att träna låg- eller högintensiva gruppträningspass. I ett försök att förklara detta användes en psykologisk teori kallad Self-Determination theory, vilken är en förenkling av verkligheten för att klargöra människors motivation. Studien gjordes i form av en enkätundersökning där enkäter delades ut på två valda träningsanläggningar, innan och efter två olika gruppträningspass. Femtio enkäter delades ut på varje

träningsanläggning. Åttio kvinnor och tjugo män i åldern 17-67 år deltog i studien. Av dessa gick femtiotvå individer på det högintensiva gruppträningspasset CXWORX och fyrtioåtta individer gick på det lågintensiva gruppträningspasset Bodybalance. Det erbjuds övervägande fler högintensiva än lågintensiva gruppträningspass på båda anläggningarna för denna studie. För att utvärdera individernas motivation till fysisk aktivitet, användes ett formulär med tio frågor, modifierat från Recreational Exercise Motivation Measure, REMM. Deltagarna blev ombedda att betygsätta varje objekt på en 5-punkts Likertskala där 1 = Stämmer inte alls och 5 = Stämmer helt överens. I början av enkäten fanns fyra öppna frågor där respondenterna fick svara själva, som blev den kvalitativa delen av studien. Svaren på frågorna kodades sedan till fyra svarskategorier, baserade på en syntes av Morrison et al (2003, 111-120).

Studiens resultat visar skillnader i motivationsfaktorer mellan ålder, kön och typ av pass. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att både inre och yttre motivationsfaktorer har betydelse för individers motivation till att träna. De inre för att bibehålla träningen över tid och de yttre för att träna, så som utseende och kondition till exempel.

7

Abstract

The following quantitative study examined individuals' motivational factors to trai low or high intensity group training workouts. In an attempt to explain this, a psychological theory called Self-Determination theory was used, which is a simplification of reality to clarify people's motivation. The study was done in the form of a questionnaire survey in which questionnaires were divided into two chosen training facilities, before and after two different group training classes. Fifty questionnaires were distributed at each training facility. Eighty women and twenty men aged 17-67 years, participated in the study. Of these, fifty-two individuals went to the high-intensity group training session CXWORX and forty-eight individuals went to the low-intensity group training session Bodybalance. It is offered predominantly more high-intensity than low-intensity group training classes, at both facilities for this study. To evaluate individuals' motivation for physical activity, a 10-question form, modified from Recreational Exercise Motivation Measure, REMM, was used. Participants were asked to rate each item on a 5-point Likert scale, where 1 = Not true at all and 5 = Completely agreed. At the beginning of the survey, there were four open questions, where respondents answered themselves, which became the qualitative part of the study. The answers to the questions were then coded to four response categories, based on a synthesis of Morrison et al (2003, 111-120).

The results of the study show differences in motivational factors between age, sex and type of group training class. In conclusion, the results suggest that both internal and external motivational factors are important for individuals' motivation to exercise. The internal for maintaining exercise over time and the external to exercise, such as

appearance and fitness for example.

Keywords: physical activity, group training, high intensity, low intensity and motivation.

9

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och frågeställningar ... 13

1.2.1 Syftesformulering ... 13

1.2.2 Frågeställningar ... 13

1.3 Avgränsning ... 13

2 Litteraturgenomgång ... 15

2.1 Litteratursökning ... 15

2.2 Teori – Self-Determination Theory ... 15

2.3 Tidigare forskning ... 17 2.4 Centrala begrepp ... 20 2.4.1 Fysisk aktivitet ... 21 2.4.2 Hög- och lågintensiv ... 21 2.4.3 Gruppträning ... 23 3 Metod ... 24 3.1 Datainsamling ... 24 3.2 Urval ... 25 3.2.1 Studiedeltagare ... 25 3.3 Procedur ... 25 3.3.1 Kategorisering ... 26

3.3.2 REMM – enkätens olika delar... 26

3.3.3 Morrison ... 27

3.4 Databearbetning och statistisk analys ... 28

3.5 Etiska principer ... 29 4 Resultat ... 30 5 Diskussion ... 35 5.1 Metoddiskussion ... 35 5.2 Resultatdiskussion ... 36 6 Slutsats ... 38 7 Framtida forskningsdesign ... 40 8 Referenser ... 41 9 Bilagor... 45 9.1 Bilaga 1 – Informationsbrev ... 45

10 9.2 Bilaga 2 – Enkät ... 46

11

1 Inledning

Tidigare forskning har visat att motivation har en avgörande betydelse för om en individ väljer att vara fysiskt aktiv. Det finns många aspekter som har en avgörande roll för individens motivation till fysisk aktivitet, som att känna glädje och tillfredsställelse inför aktiviteten ökar motivationen. Människans motivation kan delas in i inre och yttre vilket påverkar oss på olika sätt (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007). Inre motivation innebär att träna eller utföra en fysisk aktivitet för nöjes skull och för att få tillfredsställelse. Yttre motivation handlar inte om själva träningsaktiviteten i i sig, utan om prestationen, det vill säga vilka resultat en individ får (Gillet et al. 2010, 155-161).

En trend i världen är att individer blir alltmer fysiskt inaktiva vilket medför att fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna för ohälsa (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007). Trots att det finns vetenskapliga bevis på att det finns många

fördelar med regelbunden fysisk aktivitet, uppnås inte rekommendationerna för fysisk aktivitet (Socialstyrelsen, 2009). Den största hälsoutmaningen är att motivera människor till att få in fysisk aktivitet i sina liv och få kunskaper om hur de motiveras på bästa sätt. Regelbunden fysisk aktivitet har en bevisad positiv effekt på våra kroppar som är viktigt för att förebygga och behandla olika livsstilssjukdomar (Faskunger, 2008). Eftersom den positiva effekten av fysisk aktivitet verkar känt bland många av världens individer, är det därför av intresse för vår kommande profession som hälsopromotörer att försöka belysa vad som kan tänkas motivera individer till att utöva fysisk aktivitet.

Orsaken till kvinnors motivation att träna, spelar en nyckelroll för att positivt eller negativt påverka deras välbefinnande. Kvinnor som tränar för utseenderelaterade orsaker som viktkontroll, har rapporterat minskat självförtroende och mer störda ätmönster, medan kvinnor som tränar av funktionella skäl som hälsa, har rapporterat ökat självförtroende, större njutning och ansträngning. Kvinnor som tränar primärt av yttre skäl, som att ändra sin vikt eller kroppsform, är mer benägna att rapportera

missnöje med sina fysiska jag (Brown, Miller och Adams 2017, 142-155). Den verkliga utmaningen för hälsofrämjande proffs är att hjälpa individer att se träning som ett värde för sig själva istället för att fokusera på yttre kroppsfokuserade belöningar. Unga vuxna är angelägna om att skapa intima relationer. På grund av detta kan utseende/

12

viktrelaterade mål motivera fysisk aktivitet eftersom det står i linje med en mycket framträdande livsstilsuppgift. Däremot har kvinnor i medelåldern ofta ett familjeansvar (barn, familj, hus) samt jobb och har sannolikt fler prioriteringar som konkurrerar om tiden för fysisk aktivitet (Segar et al. 2012, 1-19).

Hälsojournalistiken har aldrig varit så stor som den är nu. Den finner vi i dagstidningar och vecko- och fackpress, som väljer att rikta in sig mot just kropp och hälsa. Utbudet har även ökat i TV där fler och fler program handlar om hälsa. Eftersom hälsa berör kropp och själ, är det en anledning till att hälsa anses som bra mediematerial. Med all den hälsoinformation som sprids via media har det i många fall lett till sämre kvalité (Sandberg, 2005). Det här gör det svårare för individen att veta skillnaden på bra och dålig hälsoinformation. Media kan därmed leda individer på villovägar snarare än att hitta lösningar. Ett typiskt citat, från tidningen Hälsa och Fitness: ”Månadens program

innehåller övningar som tillsammans med konditionsträning hjälper till att lyfta rumpan, göra höfterna smalare och skulptera slanka och väldefinierade lårmuskler”.

1.1 Problemformulering

Flera träningsanläggningar erbjuder träning i form av både hög- och lågintensiva gruppträningspass till sina medlemmar. Gruppträning passar de individer som exempelvis föredrar att träna tillsammans med andra, framför att styrketräna ensam i gymmet eller som kanske behöver hjälp av en ledare eller instruktör.

Vi fann att olika studier gett olika resultat när det gällde motivation till att träna,

beroende på ålder, kön och typ av träning. I en studie från 1999 (Fuzhong 1999, 97-115) visade sig kvinnor ha mer inre självbestämmande motivation än männen och männen drevs mer av yttre motivation. Det fanns därmed en skillnad mellan könen. En studie av Davis et al (1995, 165-174) visade att det fanns få ålders- och könsskillnader, medan Brunet och Sabiston (2011, 99-105) visade att det fanns skillnader i motivation när det gällde olika åldersgrupper. Unga vuxna hade högre inre motivation än vuxna och medelålders vuxna. Forskarna konstaterade vikten av att överväga ålder vid studerande av motivation för fysisk aktivitet. Skillnader i motivationsfaktorer beroende på typ av träning, kunde ses i en studie av Thøgersen-Ntoumanis et al (2016, 195-198), som slumpmässigt delade in deltagarna i en hög- respektive en lågintensiv träningsgrupp.

13

Den enda skillnaden som visade sig, var när det gällde att fortsätta upprätthålla

träningen efter studien, samt att de föredrog den högintensiva träningen. Slutsatsen blev att inre motivationsfaktorer var det som fick individer att vilja fortsätta träna, i både den hög- och lågintensiva gruppen. Enligt Andersson, Söderlund och Karlsson (2013, 17) fanns det ett positivt samband mellan identifierad reglering (ett självvalt beteende som betraktas som viktigt, även om aktiviteten inte anses trevlig) och mycket ansträngande fysisk aktivitet. Vi ville se om vår studie kunde bekräfta eller motsäga någon av den tidigare forskningen. Därför ville vi undersöka vilka de bakomliggande motiven kunde vara till att individer väljer att gå på ett hög- eller lågintensivt gruppträningspass, samt om de motivationsfaktorerna skilde sig åt beroende på ålder samt kön. Vi ville göra undersökningen på två träningsanläggningar i Malmö. Båda anläggningarna erbjuder övervägande fler högintensiva gruppträningspass.

1.2 Syfte och frågeställningar

1.2.1 Syftesformulering

Syftet med studien är att genom en kvantitativ enkätundersökning ta reda på om det finns några skillnader i motivationsfaktorer hos medlemmar på två olika

träningsanläggningar i Malmö, när det kommer till att vilja delta på ett högintensivt och lågintensivt gruppträningspass.

1.2.2 Frågeställningar

• Finns det några likheter eller skillnader mellan individers olika

motivationsfaktorer till att gå på ett hög- eller lågintensivt gruppträningspass? • Finns det några likheter eller skillnader mellan män och kvinnors olika

motivationsfaktorer till att gå på ett hög- eller lågintensivt gruppträningspass? • Finns det några skillnader i ålder gällande olika motivationsfaktorer?

1.3 Avgränsning

Hundra enkäter delades ut där frågeställningarna riktade sig till individer som tränade samma gruppträningspass, högt- och lågintensivt. Enkäterna delades ut på två olika träningsanläggningar för att ta reda på om det fanns skillnader i motivationsfaktorer.

14

Eftersom författarna anser att motivation går att mäta gjordes enkätundersökningen med ett frågeformulär, Recreational Exercise Motivation Measure (REMM) utarbetat av Roger och Morris och modifierad av Sari Aaltonen (Aaltonen et al. 2014, 727-735). Eftersom detta frågeformulär var beprövat av tidigare forskare, ansågs det kunna ge studien en högre trovärdighet. Det ansågs passa för den teoretiska ramen Self-Determination Theory (SDT) som skulle användas i studien.

15

2 Litteraturgenomgång

I följande avsnitt presenteras hur litteratursökningen genomfördes, den tidigare

forskning som har använts, valet av teori samt vilka centrala begrepp som har använts.

2.1 Litteratursökning

När vi började leta litteratur i form av vetenskapliga artiklar, tog vi hjälp av Malmö Universitets bibliotek som har tillgång till ett stort urval av databaser. Först gjordes en sökning i alla databaser, där vi klickade i Peer review och använde de engelska

sökorden motivation, motives, group training, group exercise och vi fick många träffar. Därefter sökte vi i SPORTDiscus på sökorden motivation AND Physical activity OR exercise, samt High intensity och Low intensity, i Title/Abstract. Vi sökte även i databaserna Pubmed, PsycINFO, Sportdiscus och Web of science, på samma sökord. I de artiklar vi fann som ansågs relevanta, tittade vi på vilka artiklar det refererades till där och fann ytterligare relevanta artiklar. Så har vi gjort för att hitta samtliga artiklar som vi har använt. Övrig relevant litteratur i form av böcker införskaffades från Malmö Universitets bibliotek.

2.2 Teori – Self-Determination Theory

Deci och Ryan föreslog en mångsidig konceptualisering av modifiering med tre generella aspekter, baserat på deras självbestämmandeteori (Deci och Ryan 1985, 7). Dessa tre aspekter är: (a) amotivation, (b) yttre motivation och (c) inre motivation. Dessa olika motivationsmotiv definieras vidare i flera distinkta dimensioner innefattande amotivation, yttre reglering, introjicerad reglering och identifierad reglering (Fuzhong 1999, 97-115). Self-Determination Theory framhäver att människan har ett grundläggande behov av självbestämmande, kompetens och samhörighet. Behovet av självbestämmande betyder att individer vill uppleva att en handling är ett resultat utifrån ett fritt val. Kompetensbehovet innebär att individer ständigt strävar efter att förbättra kompetensen inom olika områden för att hantera omgivningen så bra som möjligt. Samhörighetsbehovet handlar om att individer är i behov av att känna samhörighet till en eller flera personer i sin omgivning. Det finns både inre och yttre motivation (Weinberg och Gould 2010, 142). Begreppet motivation definieras som riktning och intensitet av ens

16

ansträngning. Riktningen är hur en individ själv söker sig till eller lockas av vissa situationer och intensiteten beskriver hur mycket individen anstränger sig i en viss situation (Weinberg och Gould 2010, 51). Människors motiv till att vara fysiskt aktiva är något som kan förändras över tid och beror mycket på vilken situation de befinner sig i och har även med personlighet att göra. För att öka motivationen måste detta beaktas och rådgivare, coacher, tränare och personliga tränare bör därför fortsätta att övervaka människors motiv för deltagande i fysisk aktivitet i månader efter att de har börjat hjälpa dem (Weinberg och Gould 2010, 55).

Inre motivation innefattar olika drivkrafter som får idrottaren att utföra idrotten av fri vilja och främjar upplevd utveckling och glädje. Yttre motivation är den yttre drivkraften som handlar om att till exempel uppnå ett visst mål, tillfredsställa ett behov eller ta emot belöning. Self-Determination Theory är främst fokuserad på inre motivation, som säger att inre motiverade individer känner att de gör saker för att de själva vill. De bryr sig inte om någon yttre belöning, där de gör saker de egentligen inte vill men de får en belöning om de gör det (Weinberg och Gould 2010, 142). Yttre motivation delas in i yttre reglering, där individen som tidigare nämnt motiveras och regleras av yttre belöningar och restriktioner, introjicerad reglering där individens handling inte är självvald utan påverkas av press genom att handla på ett visst sätt (skuldkänslor), identifierad reglering som är ett självvalt beteende som betraktas som viktigt, även om aktiviteten inte anses trevlig och integrerad reglering som är ett beteende där aktivitetsvalet stämmer överens med individen, t ex att inte gå ut och festa innan en tävling, för att vara i en så bra form som möjligt (Hassmén, Hassmén och Plate 2010, 170-172).

Figuren nedan visar ett kontinuum av självbestämmande (Josefsson och Lindwall 2010, 207) och kan kort förklaras som följer: till en början är individen inte alls motiverad, det vill säga amotiverad. En motivationsprocess startas där individen kan tänka sig att påbörja en förändring men drivs av yttre skäl, som att engagera sig i en fysisk aktivitet för någon annans skull eller för att få en belöning. Till sist befinner sig individen i det tredje steget i figuren, där han eller hon drivs av egna inre drivkrafter och utför en aktivitet helt av fri vilja och upplever det som roligt. Individen bestämmer här helt själv.

17

2.3 Tidigare forskning

Fler kvinnor än män klassificeras som inaktiva,samt att ha mindre tid för fysisk aktivitet (Langdon et al. 2016, 121-135). Forskarna hade en hypotes att kvinnor i collegeåldern kunde dra nytta av High Intensity Intervall Training (HIIT) för att spara tid, eftersom HIIT består av korta intensiva intervaller där man ska anstränga sig till max. Deltagarna bestod av 65 kvinnliga studenter i åldern 18 till 25 år, som var

inskrivna i en fysisk aktivitetsklass som inkluderade HIIT som en del av läroplanen och undersökningen ägde rum i nio veckor där deltagarna deltog på två aerobicsklasser i veckan. De fysiologiska svaren på HIIT mättes via träningsintensitet och antalet förbrända kalorier, medan motivation och avsikter mättes genom frågeformulär. Forskarna ville se om HIIT kunde påverka både motivationen att vara fysiskt aktiv och avsikterna för fortsatt HIIT-deltagande. Resultatet avslöjade inga förändringar i några variabler med undantag av blodtryck. Fitness var den enda variabeln som förutspådde avsikter för motion och därmed framtida HIIT-deltagande. Dessa resultat visar ett visst löfte om användningen av HIIT i denna population. Slutsatsen blev att fler studier behövs för att kunna avgöra varför inre motivation inklusive kompetens inte var relaterat till fortsatt användning av HIIT.

I en studie av Fuzhong (1999, 97-115) rekryterades 101 högskolestudenter från fysiska aktiviteter. Studenterna blev ombedda att svara på frågorna: (a) "Varför deltar du för närvarande i träningsaktiviteter som aerob dans, simning, jogging och viktträning" och (b) "Varför deltar dina vänner i övningsaktiviteter som de som just beskrivits?" Totalt samlades 57 öppna svar in från deltagarna. En expertpanel användes för att utvärdera

18

forskningsfrågorna som undersöktes och skalan visade sig vara likvärdig mellan män och kvinnor. Resultatet indikerade att kvinnor rapporterade högre nivåer av inre

motivation och självbestämmande motivation än män. Kvinnor var också mindre externt reglerade och amotiverade än män. En intressant fråga för framtida studier är dock om kön bidrar till motivationsskillnaderna mellan idrottsutövande och träning.

Brunet och Sabiston (2011, 99-105) undersökte skillnader bland motivationsfaktorer och fysisk aktivitet i tre åldersgrupper (unga vuxna 18-24, vuxna 25-44 och medelålders vuxna 45-64 år), med Self-Determination Theory, där 547 deltagare fick besvara ett frågeformulär. Resultaten visade att motivationsfaktorer och fysiska aktivitetsnivåer skilde sig åt över åldersgrupperna. Autonom motivation som består av inre motivation och identifierad reglering (ett självvalt beteende som betraktas som viktigt, även om aktiviteten inte anses trevlig) hade ett positivt samband med fysisk aktivitet i varje åldersgrupp. Introjicerad reglering innebär att en individs handling inte är självvald, utan påverkas av press genom att handla på ett visst sätt. Denna reglering hade ett signifikant positivt samband med fysiskt aktivitetsbeteende. Yttre reglering betyder att individen främst motiveras av yttre skäl som att träna på grund av att andra vill det. Denna hade ett signifikant negativt samband på det fysiska aktivitetsbeteendet hos unga vuxna. Slutsatsen visar att det är viktigt att överväga ålder vid studerandet av motivation för fysisk aktivitet. Identifiering av faktorer som påverkar inre motivation för fysisk aktivitet är nödvändig för att utveckla insatser som kan öka det fysiska

aktivitetsbeteendet under hela livet.

I en studie av Davis et al (1995, 165-174) ville forskarna undersöka hur ålder, kön, fysisk aktivitetsnivå och personlighetsfaktorer påverkar individer till att delta i fysisk aktivitet, då endast ett fåtal tidigare studier hade tittat på potentiellt viktiga faktorer utom kön. 106 män och 105 kvinnor rekryterades från olika träningsklubbar och löparklubbar. Forskningsmetoden bestod av enkäter. Forskarna använde sig av olika mätskalor: Reason for Exercise Inventory (REI) = en 24-punktsskala med sju subskalor som mäter: träna för viktkontroll, attraktion, humör, tonad kropp, hälsa och glädje, där var och en består av 3 eller 4 olika saker. Svaren gavs på en 7-punktsskala där 1= inte alls viktig och 7 = extremt viktigt. Eysneck personality questionnare är en

19

extrovert-introvert, neurotisk-stabil och psykotisk. Det var få ålders- eller könsskillnader i de skäl som rapporterades för att träna. Till exempel var

”humörförbättring” en faktor som skilde sig åt mellan könen, där kvinnorna uppgav det som en anledning högre än vad männen gjorde. Preliminära faktoranalytiska

förfaranden testade självständigheten av de sju ursprungliga subskalorna av REI. Resultaten understryker vikten av att ta hänsyn till individuella skillnader till

ansträngning, för att förstå vad som motiverar individer att delta i träningsaktiviteter.

Andersson, Söderlund och Karlsson (2013, 4-21) undersökte sambandet mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter, för att titta på hur sambanden mellan olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet och typ av motivation såg ut. Studien

genomfördes med hjälp av experimentella pilotundersökningar på två grupper med hjälp av enkäter. Deltagarna var 76 studenter från två olika inriktningar och årskurser på grundlärarprogrammet, i åldern 19 till 41 år. Författarna använde sig av

korrelationsmåttet Cronbach’s alpha för att mäta reliabiliteten. Instrumentet mätte olika nivåer av självbestämmande vilka var amotivation, yttre reglering, introjicerad

reglering, identifierad reglering samt inre reglering. Dessa faktorer summerades sedan för att skapa en variabel kallad Relative Autonomy Complex Index (RAI) vilken anger till vilken grad deltagarna kände självbestämmande. RAI jämfördes med olika

intensiteter av fysisk aktivitet för att se eventuella samband och störst samband kunde ses mellan RAI och mycket ansträngande aktivitet. Resultaten visade en negativ korrelation mellan amotivation och mycket ansträngande fysisk aktivitet. En positiv korrelation kunde ses mellan identifierad reglering och mycket ansträngande fysisk aktivitet. En positiv korrelation kunde också ses mellan inre reglering och mycket ansträngande fysisk aktivitet.

En studie av Frederick och Ryan (1993, 124-146) fokuserade på motivationsfaktorer som påverkar vuxnas engagemang till fysisk aktivitet. 376 vuxna individer med en medelålder på 39 år, som var anställda vid ett medelstort universitet och tillhörande universitetssjukhus deltog i studien och var indelade i två grupper: de som främst håller på med individuell idrott och de som främst håller på med träning. Tre

motivationsfaktorer (intresse/ njutning, kompetens och kroppsrelaterade motiv) mättes, där hypotesen var att dessa aktivitetstyper skulle skilja sig åt när det gällde motivation.

20

Resultaten visade att de som var engagerade i individuella idrotter hade högre

motivation i intresse/ njutning och kompetens än deltagarna i träningsgruppen, medan träningsgruppen fick högre poäng på kroppsrelaterad (yttre) motivation.

Thøgersen-Ntoumanis et al (2016, 195-198) ville undersöka motivationsprocessen genom vilken ökningar i aerob kapacitet samt minskningar i totalt kroppsfett uppnås under högintensiv intermittent träning (HIT) och medelintensiv kontinuerlig träning (MICT). 84 fysiskt inaktiva vuxna deltog i en 10 veckors studie där deltagarna

slumpmässigt valdes till en av två interventionsgrupper: HIT där de utförde upprepade sprintar med 15-60 s intervall med perioder med återhämtning <25 minuter per session, 3 sessioner per vecka eller MICT, där de fick cykla med konstant arbetsbelastning med 65 % maximal aerob kapacitet (VO2max) 30-45 min/ session, 1-5 sessioner/ vecka. Bedömningar av VO2max och totalt kroppsfett gjordes före och efter interventionen. För att mäta motivationen använde sig forskarna av frågeformuläret The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire (BREQ). Resultaten visade att de två grupperna endast skilde sig åt när det gällde fortsatt upprätthållande av träning och att de föredrog HIT. Forskarna drog slutsatsen att inre motivation i HIT och MICT är positivt kopplad till efterlevnaden av dessa program, vilket kan underlätta förbättringar i fitness och kroppssammansättning.

Ingledew och Markland (2006, 807-828) ville få en bättre förståelse för motivationens roll i träningsdeltagande. Deltagarna i studien var 252 kontorsarbetare med en

medelålder på 40 år. Hypotesen var att motivation påverkar träningsdeltagandet genom att påverka beteendereglering och att själva motivationen påverkas av

personlighetsdrag. Resultaten visade att framförallt utseende- och viktmotivet hade en negativ effekt på träningsdeltagandet. Hälsa- och fitnessmotivet, genom sin positiva effekt på identifierad reglering, hade en negativ inverkan på träningsdeltagandet. Socialt engagemang trots sin positiva inverkan på inre reglering, hade ingen inverkan på

träningsdeltagandet.

2.4 Centrala begrepp

Vid forskning är det viktigt att begrepp är definierade explicit (tydligt uttalade). Definitionerna ska vara tillräckligt detaljerade, riktiga och precisa så att alla förstår,

21

både forskare och mottagare (Hassmén 2008, 65). Nedan följer definitioner av de viktigaste begreppen som har använts i studien.

2.4.1 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som rörelse som ger ökad energiförbrukning. Effekterna av fysisk aktivitet är beroende av intensitet, varaktighet, frekvens, typ av träning,

individens ålder och genetiska faktorer. Den totala energiförbrukningen representerar summan av: 1) basalmetabolismen, som ska upprätthålla och bibehålla olika

kroppsfunktioner och omsättning av vävnad, 2) den termiska effekten av

matsmältningen och 3) fysisk aktivitet. Huvudsakligen utförs all muskelaktivitet/ rörelse inom följande områden:

• fysisk aktivitet i vardagen

• aktiv transport

• fysisk aktivitet i arbetet

• fysisk aktivitet på fritiden i hemmet eller som hobby

• motion, träning och idrott med inriktning på tävling

Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att utgöra en risk eller vålla en skada. Det minimum av fysisk aktivitet som ger dokumenterade hälsovinster är aktiviteter med måttlig till hög intensitet och som förbrukar minst 150 kcal per dag eller 1 000 kcal i veckan. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen eller minst fem dagar per vecka om den är av måttlig intensitet eller minst tre gånger per vecka om aktiviteten är högintensiv. Genom att promenera 30 minuter dagligen eller motionera högintensivt tre gånger 30 minuter per vecka är lika bra utifrån en hälsomässig

synpunkt, men den senare är mer konditionshöjande (Schäfer och Faskunger 2006, 3).

2.4.2 Hög- och lågintensiv

Lågintensiv träning brukar beskrivas som 65 % av maxpulsen, primärområde (50-80 %) ca 130 slag per minut. Högintensiv träning sträcker sig mot 90% av maxpulsen,

primärområde (80-100 %) ca 180 slag/ minut. Maxpulsen varierar med åldern (220 - åldern). Syftet med högintensiv träning är att förbättra eller bibehålla kroppens förmåga

22

att arbeta med hög intensitet under lång tid, det vill säga förbättra konditionen och även att förbättra kroppens förmåga att återhämta sig efter hårt arbete (Bangsbo och

Michalsik 2004, 143 & 151). Syftet med lågintensiv träning är att uppnå en snabbare återhämtning och återgång till normal fysisk nivå efter ansträngande träning eller arbete (Bangsbo och Michalsik 2004, 143). Det kan vara ganska opraktiskt att mäta

arbetsintensiteten med syreupptagningsförmågan, eftersom den kräver avancerad

utrustning. Istället kan man använda pulsfrekvensen som är lättare att mäta. Det finns ett samband mellan procent av maxpuls och maximal syreupptagning som är oberoende av ålder, kön och träningstillstånd. Pulsmätningar kan göras om till syreupptagningsvärden (+10 % av maxpuls). Maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) är kroppens

maximala förmåga att ta upp och nyttja syre vid fysisk aktivitet (Bangsbo och Michalsik 2004, 56). De flesta träningsformer går att utföra både som låg- och högintensiv träning. Träningsformer som lämpar sig väl för lågintensiv träning är till exempel snabba

promenader, cykling utomhus, simning eller styrketräning (motståndsträning) Bangsbo och Michalsik 2004, 145). Aktiviteter vid högintensiv träning som löpning, tennis, intensiva aerobicspass och spinning (uthållighetsträning) Bangsbo och Michalsik 2004, 151).

Både det låg- och högintensiva gruppträningspasset som tittades på i studien är Les Mills-koncept. Les Mills är ett av världens största utbildningsföretag inom gruppträning

(Les Mills, 2018). Så här beskrivs Bodybalance och CXWORX:

Lågintensivt pass - Les Mills BODYBALANCE®

“BODYBALANCE ™ är idealiskt för alla och är den yogabaserade klassen som kommer förbättra ditt sinne, din kropp och ditt liv. Under BODYBALANCE spelas ett inspirerat ljudspår när du böjer och sträcker dig genom en serie enkla yogarörelser och omfamnar delar av Tai Chi och Pilates. Andningskontroll är en del av alla övningar och instruktörer kommer alltid att ge alternativ för dem som precis börjat. Du kommer att stärka hela din kropp och gå från klassen och känna dig lugn och centrerad.

BODYBALANCE finns tillgängligt som antingen en 55, 45 eller 30-minuters workout”.

Högintensivt pass - Les Mills CXWORX®

“För att träna coremuskulaturen är CXWORX ™ den vitala ingrediensen för en starkare kropp. En starkare core gör dig bättre på allt du gör, från det vardagliga livet till dina

23

favoritsporter - det är limmet som håller ihop allt. Alla rörelser i CXWORX har alternativ, så det ska vara utmanande men uppnåeligt till din egen träningsnivå. Under 30 minuters träning guidar instruktörer dig genom korrekt teknik när du arbetar med motståndsband och viktplattor, liksom kroppsviktsövningar som crunches och plankan. Du kommer också att komma in i vissa höft-, rump- och nedre ryggövningar”.

2.4.3 Gruppträning

Gruppträning är när en grupp personer tränar tillsammans med en instruktör/ ledare som ansvarar för passets upplägg och musik. Musik är en viktig del i gruppträning men det finns även gruppträningspass där musik inte förekommer eller endast som

bakgrundsmusik. Gruppträning bedrivs både inomhus och utomhus med stor variation. Ofta finns det en kort beskrivning av alla pass som finns på träningsanläggningen. De flesta gruppträningspass består av uppvärmning, rörlighet, styrka, pulshöjning,

nedvarvning och stretch. Det finns pass som fokuserar enbart på styrka eller kondition, alternativt enbart danssteg och så vidare (Svensk gymnastik).

24

3 Metod

I denna studie användes en kvantitativ undersökningsmetod i form av en

enkätundersökning för att undersöka individers motivationsfaktorer till att delta på hög- och lågintensiva gruppträningspass. Följande avsnitt presenterar den valda metoden, vilken urvalsgrupp som har använts samt tillvägagångssätt. Även hur de etiska principerna har följts under studiens gång förklaras här.

3.1 Datainsamling

Metodvalet av en kvantitativ enkätundersökning motiveras med att det ansågs

lämpligast för studiens syfte och frågeställningar, då det var numerisk data som skulle samlas in. En enkätundersökning är en metod där respondenterna själva kan välja när, hur och var de vill besvara en uppsättning frågor. Denna form av insamlingsmetod ger även möjlighet att tillfråga en större grupp vid ett tillfälle, vilket är tidsbesparande. Alla respondenter får likadana frågor, vilket gör att formuleringsfel som kan ske vid

intervjuer undviks (Ejlertsson 2014, 12). Enkäten bestod av både fasta svarsalternativ och öppna frågor vilket gav respondenten möjlighet att kunna uttrycka sig fritt

(Ejlertsson 2014, 41). Nackdelar med att använda sig av enkät är risken för bortfall och att det saknas möjlighet till uppföljningsfrågor (Bryman 2002, 145). Genom

statistikprogrammet SPSS går det att testa olika variabler mot varandra för att se om det finns några samband. Fördelen med denna metod är att man kan testa sig fram genom att blanda olika variabler och komma fram till olika samband. Det går bara att urskilja samband med statistisk säkerhet men det går inte att få tydliggöra statistiken på vad orsak och verkan är i resultatet. Fördelen dock är att datainsamlingen kan ske under en begränsad tidsperiod (Hassmén och Hassmén 2008, 67). Det kan också förekomma stora bortfall om alla som fått en enkät eller ett frågeformulär utdelad inte besvarar den, samt att det för det första kan vara problematiskt att få ett så pass stort urval som behövs, att ställa upp. Alla enkätdeltagare kanske inte besvarar alla frågor. Därmed blir det ett bortfall som kallas internt bortfall. Externa bortfall avser de tillfrågade som inte vill delta. (Ejlertsson 2014, 26).

25

3.2 Urval

En generalisering baserad på frågeställningen motiv att gå på låg- respektive

högintensiva pass. Saker som tagits hänsyn till: urvalskriterierna för personer, data eller händelser har motiverats och beskrivits. I urvalskriterierna har ett tillräckligt antal människor inkluderats i forskningen. Beskrivningen av urval möjliggör en jämförelser med andra av liknande slag (Denscombe 2004, 173).

Urvalet för studien bestod av de medlemmar på två träningsanläggningar i Malmö, som deltog på två olika gruppträningspass som anläggningarna har gemensamt. Valet av anläggningar grundades på att författarna är medlem respektive anställd på

anläggningarna. Därmed ansågs det bli lättare att kunna dela ut enkäterna. Urvalet blev därmed ett bekvämlighetsurval eftersom både anläggningar och träningspass valts ut på förhand. Anledningen till att undersökningen gjordes på två träningsanläggningar och inte en, var för att urvalet annars skulle bli för litet.

3.2.1 Studiedeltagare

Av de som besvarade enkäten var 80 deltagare kvinnor och 20 deltagare var män. 48 av dessa genomförde det högintensiva passet CXWORX och 52 genomförde det

lågintensiva passet Bodybalance. Deltagarna i undersökningen var mellan 17 - 67 år. Anläggning 1 hade en medelålder på 43,22 år och anläggning 2 hade en medelålder på 37,96 år. Medelåldern för samtliga CXWORX-deltagare var 41,7 år och medelåldern för samtliga Bodybalance-deltagare var 39,68 år. Den sammanlagda medelåldern för båda anläggningarna var 40,33 år.

3.3 Procedur

För att samla in data kontaktades först platscheferna för de båda träningsanläggningarna via mail där informationsbrev skickades med, se bilaga 1. Under tiden utformades enkäten med frågor från REMM, som modifierats av Aaltonen et al (2014, 727-735). Se avsnitt 3.3.1. Det är viktigt att planera enkätens utformning för att i förväg kunna kontrollera tillförlitligheten (Patel och Davidson 2003). Enkäten ska vara uppställd på ett sätt som ska göra den lätt för deltagarna att besvara. Instruktionerna skall vara tydliga för att deltagarna inte ska missuppfatta frågeformuleringarna. För att testa om

26

frågorna var tydliga och lättförståeliga, genomfördes först en mindre pilotstudie på fyra försökspersoner. Deras svar på enkäten är inte med i resultatet. De fick besvara enkäten under tidtagning för att se så att enkäten inte skulle ta mer än fem minuter att

genomföra. Utifrån deras svar och förståelse av frågorna gjordes justeringar så de öppna frågorna blev tydligare. Enkäten granskades noggrant av både författare och handledare innan den sammanställdes helt färdig och när platscheferna gett sin tillåtelse

genomfördes enkätundersökningen på de båda anläggningarna. Totalt behövdes det åtta insamlingstillfällen på de båda anläggningarna, för att få in hundra besvarade enkäter. Då de båda gruppträningspassen på respektive anläggning hölls på olika veckodagar av olika instruktörer och med olika deltagarantal varje gång, medförde detta att det krävdes flera tillfällen. Insamlingstillfällena bestämdes i samråd med platschefer samt ansvariga gruppträningsinstruktörer innan varje pass. Enkäterna delades ut under ledning, vilket innebar att frågeformulären togs med till deltagarna både innan och efter passen och samlades även in under ledning.

3.3.1 Kategorisering

Underdimensionerna i REMM representerar aspekter av yttre motivation, utom för färdighet och glädje, som representerar inre motivation. Detta passar därför väl till en teoretisk ram för SDT. Specifikt tillhörande, andras förväntningar och konkurrens/ ego indikerar sociala motiv. Utseende, fysisk kondition och psykologiska tillstånd indikerar kroppsliga och själsliga motiv. Fråga 1, 8 och 9 kategoriserades som ”Inre motivation”. Fråga 2, 3, 5 och 6 kategoriserades som ”Kropp & själ” och fråga 4, 7 och 10

kategoriserades som ”Socialt”. Detta gjordes både med och utan två frågor som lades till utöver REMM’s 8 underdimensioner. De frågorna var ”För att öka min fysiska

förmåga” och ”Må bra”.

3.3.2 REMM – enkätens olika delar

För att utvärdera deltagarnas motivation för fysisk aktivitet, användes ett formulär med åtta frågor från Recreational Exercise Motivation Measure (REMM) (Aaltonen et al. 2014, 727-735) se bilaga 2. REMM har utformats för att mäta vuxnas motivation för fysisk aktivitet och är utvecklat och licensierat av australiensiska idrottspsykologer, enligt Filosofie doktor Sari Aaltonen. Aaltonen kontaktades via mail med en förfrågan om att få ta del av det ursprungliga frågeformuläret med 73 objekt men det var

27

dessvärre otillgängligt. Det ursprungliga frågeformuläret bestod av 73 objekt, som representerade åtta större underdimensioner. Underdimensionerna bestod av 8-13 objekt. Eftersom det utrymme som var tillgängligt för de frågor som bedömde motivationen för fysisk aktivitet i nuet var begränsat, skapades Aaltonen endast ett objekt per underdimension, för att representera det omfattande innehållet i

underdimensionerna (Aaltonen et al. 2014, 727-735). Användningen av åtta enhetsdimensioner i stället för det ursprungliga 73-REMM-frågeformuläret, kan begränsa giltigheten och påverka bias, även om de enkla delmåtten som Aaltonen använde är de större underdimensionerna i det ursprungliga REMM-frågeformuläret.

a) Färdigheter ("förbättra mina färdigheter och/ eller bli bättre i en aktivitet") b) Fysisk kondition ("vara fysiskt lämplig")

c) Tillhörande ("vara med vänner och/ eller göra aktivitet med andra") d) Psykologiskt tillstånd ("förbättra psykisk hälsa")

e) Utseende ("bibehålla/ förbättra utseende och kroppsform")

f) Andras förväntningar ("överensstämmer med andras förväntningar") g) Glädje ("ha det bra och jag tycker om att träna")

h) Konkurrens/ ego ("vara mer vältränad och/ eller se bättre ut än andra")

Alla underdimensioner introducerades med: “Jag tränar för att”. Utöver de åtta

underdimensionerna lades ytterligare två till: ”för att öka min fysiska förmåga” och ”jag tycker det är roligt”. Detta för att få fler frågor som kunde kopplas till inre motivation. Deltagarna blev ombedda att betygsätta varje objekt på en 5-punkts Likertskala där 1 = Stämmer inte alls och 5 = Stämmer helt överens.

3.3.3 Morrison

I tillägg till de 10 frågorna från REMM, lades fyra öppna frågor till i början av enkäten, där respondenterna fick svara fritt, samt att deltagarna fick fylla i ålder och kön. Detta blev en kvalitativ del av studien. De öppna frågorna var: “Vilket gruppträningspass var du på idag?”, “Hur många gånger i veckan går du på gruppträningspass?”, “Vilka gruppträningspass går du på?” och “Varför väljer du att gå på gruppträningspass? Motivera ditt svar.” Dessa togs med för att få en bättre förståelse till varför individer tränar gruppträningspass och kodades till olika teman. Deltagarna ombads skriva i sina

28

svar på dessa öppna frågor i protokollet. Genom att tillåta deltagare att ge sina egna unika uppfattningar om problem som rör varför deltagarna väljer att gå på ett

gruppträningspass, bedömdes detta ämne deltagarnas individuella föreställningar om gruppträningspass som en kvantitativ skala inte tillåter. För att analysera de kvalitativa svaren på frågorna skapade den första författaren Steinfeldt et al (2011, 543-554) en kodbok baserad på en syntes av Morrison et al (2003, 111-120). Det slutliga resultatet för kodningssystemet för den aktuella studien fick fem möjliga svarskategorier: a) Inre tillfredställelse (självkänsla, förtroende), b) Yttre tillfredställelse (se bra ut, grupptryck), c) Hälsa (bli frisk), d) Funktionalitet (lyfta tunga saker, utföra rörelser bättre), och e) Jag vill inte vara muskulös. Den sista kategorin uteslöts då den inte var relevant för denna studie. Därefter kodifierades svaren av författarna i denna studie. Först kodades de individuellt av författarna och sedan jämfördes resultaten dem emellan. Det fann då tre avvikelser som diskuterades och författarna kom sedan överens om gemensamma kodningar för dessa. Tre svar kunde ha två olika kodningar som författarna

sammanställde till en kodning. T ex de olika svaren från enkäterna: ”Motiverar mig” och ”Inspirerande” = ”Inre tillfredställelse”, ”För att bli peppad” och ”Mer energi från en grupp” = ”Yttre tillfredställelse”. ”Mår bättre” och ”Fysiskt och psykiskt välmående” = ”Hälsa”. ”Det är lättare att se hur man ska utföra rörelserna rätt” och ”bli smidigare och starkare” = ”Funktionalitet”.

3.4 Databearbetning och statistisk analys

I detta avsnitt beskrivs hur resultaten analyserades i statistikprogrammet SPSS.

I SPSS gjordes separata analyser utifrån ålder, kön och typ av pass med hjälp av One-way ANOVA-test, utifrån ett antagande om att svarsfrekvensen hade en

normalfördelning. Först utifrån de enskilda frågorna, därefter i det sammanlagda indexet av frågor.Cohens’ d användes där det fanns en signifikans, för att beräkna effekten av denna kategorisering, kön, ålder och typ av pass. Chi 2-test är ett test som kan analysera frekvenstabeller djupare, exempelvis undersöka om det finns ett mönster i hur

undersökningsdeltagarna har svarat eller om det kan anses vara slumpmässigt. Detta gjordes mellan kategoriseringen om varför individer går på gruppträningspass enligt Morrison’s modell och ålderskategorier, kön och typ av pass. Då det var för få män som besvarat enkäten gick det inte att göra detta test på ålder och typ av pass, utan endast på

29

kön. Cronbach’s alpha gjordes för att testa den inre reliabiliteten på kategorierna ”Inre”, ”Kropp & själ” och ”Socialt”. Cronbach’s alpha är ett mått på intern konsistens, ett mått på en ”skalbarhet”, som skala 1 till 5.

3.5 Etiska principer

Etiska aspekter är viktiga i forskning. Individer som deltar i en studie får inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, kränkning eller förödmjukelse. Detta krav kallas

individskyddskravet och innehåller fyra huvudkrav på forskningsetiska principer:

Informationskravet: forskaren skall informera om den aktuella forskningsuppgiftens

syfte, vilket gjordes i de första e-mailen som skickades till platscheferna med

medföljande informationsbrev. Där informerades det om studiens exakta syfte samt att alla information som samlades in skulle behandlas anonymt.

Samtyckeskravet: deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin

medverkan. Studiens deltagare informerades om detta både muntligt och skriftligt. Muntligt i form av att författarna kort berättade om undersökningen både innan och efter passen och skriftligt i form av att informationsbrevet låg synligt på plats i närheten av där deltagarna besvarade enkäten.

Konfidentialitetskravet: konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant

sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Även detta krav blev uppfyllt i och med att det varken fanns namn eller kontaktuppgifter med på enkäterna. Deltagarna kryssade endast i kön och fyllde i ålder.

Nyttjandekravet: insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål. Inga insamlade uppgifter kommer att användas för något annat syfte än enbart för denna studie. (Codex, 2016).

Alla information ovan står sammanfattat i missivbrevet som både platschefer och deltagare fick ta del av, se bilaga 1.

30

4 Resultat

Nedan redovisas resultaten av studien som besvarar frågeställningarna, i tabell 1 till 3. Samtliga tabeller redovisar de resultat som kunde svara på studiens tre frågeställningar.

Tabell 1 a) visar skillnaden enligt REMM, genom de enskilda frågorna i enkäten och mellan kön. I fråga 2, 6, och 7 fanns det skillnader mellan könen. Fråga 2 = ”kondition”, där kvinnorna angav att kondition hade ett högre motivationsvärde för dem än männen. Även fråga 6 = ”utseende” hade ett högre värde som motivationsfaktor för kvinnor än för män. Dock i fråga 7 = ”vad andra tycker”, uppgav männen att det hade mer betydelse för dem än för kvinnorna.

Tabell 1 a) Enskilda frågor utifrån REMM gällande kön

Variabel Män m (+ std) Kvinnor m (+ std) p <0,05 Cohen’s d Fråga 1 (fysiska färdigheter) 4,10 (1,021) 4,06 (+1,173) 0,896 Fråga 2 (fysisk kondition) 3,75 (1,410) 4,50 (0,796) 0,002* 0,68 Fråga 4 (socialisera) 2,15 (1,137) 2,74 (1,403) 0,086 Fråga 5 (psykisk hälsa) 4,15 (0,875) 4,51 (0,811) 0,082 Fråga 6 (utseende) 3,20 (1,196) 3,94 (1,140) 0,012* 0,63 Fråga 7 (andra tycker) 1,55 (0,945) 1,15 (0,506) 0,011* 0,55 Fråga 8 (må bra) 4,80 (0,410) 4,95 (0,271) 0,051 Fråga 10

(bli vältränad/ se bättre ut)

3,05 (1,395) 3,01 (1,463) 0,918

*Signifikans p <0,05. (Cohen’s d: <0,2 = ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79 = medel effekt, >0,8 = stor effekt)

31

Tabell 1 b) visar skillnader i dimensionerna REMM genom de olika kategorierna av frågorna (”inre”, ”kroppsligt & själsligt” och ”socialt”) mellan kön. Där fanns en skillnad mellan de ”kroppsliga & själsliga” mellan könen. Kvinnorna anser att det ”kroppsliga & själsliga” är av större betydelse än männen (0,83).

Tabell 1 b) Sammanställning av index utifrån dimensionerna i REMM (kön)

Variabel Man m (+ std) Kvinna m (+ std) p <0,05 Cohen’s d Inre 13,10 (1,483) 13,51 (1,630) 0,306 Kropp & själ 15,35 (3,083) 17,58 (2,255) 0,000* 0,83 Socialt 6,75 (2,049) 6,90 (2,331) 0,793

*Signifikans p <0,05. (Cohen’s d: <0,2= ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79 = medel effekt, >0,8 = stor effekt)

Tabell 2 a) visar skillnader enligt REMM, mellan de enskilda frågorna i enkäten och ålderskategorier. Det fanns ett mindre samband mellan åldersgrupperna och fråga 2 = ”kondition”. Åldersgruppen 15-30 år var minst motiverade till att träna för att öka sin kondition.

Tabell 2 a) Enskilda frågor utifrån REMM gällande ålderskategorier

Variabel Ålder 15 - 30 Ålder 31 - 45 Ålder 46 - 70 p < 0,05 Cohens’ d Fråga 1 (förbättra färdigheter) 3,96 (1,232) 3,93 (1,363) 4,24 (0,878) 0,457 Fråga 2 (förbättra fysisk kondition) 3,96 (1,232) 4,77 (0,504) 4,31 (0,975) 0,007* 0,31 (15-30 - 46-70) 0,93 (15-30 - 31-45) 0,62 (31-45 - 46-70) Fråga 4

(vara med vänner)

2,21 (1,315) 2,70 (1,368) 2,83 (1,378) 0,167

32 AFråga 5 (psykiska hälsa) 4,43 (0,790) 4,60 (0,814) 4,33 (0,874) 0,410 Fråga 6 (Utseende) 3,96 (1,232) 3,90 (1,094) 3,60 (1,211) 0,371 Fråga 7 (andra tycker) 1,29 (0,763) 1,07 (0,254) 1,31 (0,715) 0,240 Fråga 8 (må bra) 4,94 (0,262) 5,00 (0,000) 4,86 (0,417) 0,149 Fråga 10 (bli vältränad/ se bättre ut) 3,18 (1,541) 2,53 (1,432) 3,26 (1,326) 0,084

* signifikant p <0,05. (Cohen`s d: <0,2= ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79 = medel effekt, >0,8 = Stor effekt).

Tabell 2 b) visar att det inte fanns några skillnader mellan dimensionerna i REMM och de olika ålderskategorierna.

Tabell 2 b) Sammanställning av index på dimensionerna REMM (ålder: 15-30, 31-45, 46-70) Variabel 15 - 30 31 - 45 46 - 70 p < 0,05 Inre 13,21 (1,950) 13,53 (1,456) 13,50 (1,469 0,705 Kropp & själ 16,61 (3,178) 18,03 (2,109) 16,83 (2,337) 0,067 Socialt 6,68 (2,435) 6,30 (1,860) 7,40 (2,348) 0,109 *signifikant p <0,05. (Cohen`s d: <0,2 = ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79 = medel effekt, >0,8 = Stor effekt).

Tabell 3 a) visar skillnader enligt REMM, mellan de enskilda frågorna i enkäten och hög- och lågintensivt gruppträningspass. Det skilde sig åt för fråga 2 ”kondition” och fråga 10 ”vältränad”, mellan högintensiva och lågintensiva pass. ”Kondition” var en hög motivationsfaktor när det gällde vilken typ av pass deltagarna gick på. Detta gällde både

33

för hög- och lågintensiva deltagare. Däremot att ”bli vältränad” var en mindre

betydande motivationsfaktor mellan de olika passen. För lågintensiva deltagare hade det minst betydelse.

Tabell 3 a) Enskilda frågor utifrån REMM gällande hög- och lågintensivt pass

Variabel Högintensivt m (+ std) Lågintensivt m (+ std) p <0,05 Cohens’ d Fråga 1 4,10 (1,043) 4,04 (1,254) 0,813 Fråga 2 4,54 (0,727) 4,15 (1,185) 0,047* 0,41 Fråga 4 2,56 (1,290) 2,69 (1,461) 0,638 Fråga 5 4,33 (0,901) 4,56 (0,741) 0,159 Fråga 6 3,85 (1,127) 3,73 (1,250) 0,624 Fråga 7 1,29 (0,696) 1,17 (0,559) 0,339 Fråga 8 4,92 (0,269) 4,92 (0,347) 0,918 Fråga 10 3,50 (1,213) 2,50 (1,502) 0,000* 0,74

*Signifikans p <0,05. (Cohen`s d: <0,2 = ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79 = medel effekt, >0,8 = Stor effekt).

I tabell 3 b) syns skillnader enligt dimensionerna i REMM mellan de olika kategorierna av frågorna (”inre”, ”kroppsligt & själsligt” och ”socialt”) och hög- och lågintensiva gruppträningspass. Den sociala delen har en större betydelse för de som deltar i högintensiva gruppträningspass.

Tabell 3 b) Sammanställning av index utifrån dimensionerna i REMM (typ av pass = hög- eller lågintensivt pass)

Variabel Högintensivt m (+ std) Lågintensivt m (+ std) p <0,05 Cohen’s d Inre 13,50 (1,306) 13,35 (1,885) 0,652 Kropp & själ 17,29 (2,172) 16,96 (2,982) 0,526

34 Socialt 7,35 (2,076) 6,35 (2,374) 0,028* 0,45 *Signifikans p <0,05. (Cohen`s d: <0,2 = ingen effekt, <0,21-0,49 = liten effekt, <0,50-0,79= medel effekt, >0,8 = stor effekt)

Figur 1 visar varför individer går på gruppträningspass enligt Morrison. En sammanställning av dimensionerna ”inre tillfredställelse”, ”yttre tillfredställelse”, ”hälsan” och ”funktionalitet”. Den yttre tillfredställelsen var av mycket stor betydelse jämför med de andra kategorierna ”inre tillfredställelse”, ”hälsan” och ”funktionalitet”.

Figur 1 Sammanställning av index utifrån dimensionerna av Morrison et al (2003, 111-120)

Anläggning 1 har 55 gruppträningspass per vecka med 32 högintensiva, 8 lågintensiva och 15 medelintensiva gruppträningspas. 58 % är högintensiva, 14,5 % är lågintensiva och 27 % är medelintensiva pass. Anläggning 2 har 72 gruppträningspass per vecka med 56 högintensiva, 7 lågintensiva och 9 medelintensiva gruppträningspass. 77 % är högintensiva, 10 % är lågintensiv och 13 % är medelintensiva pass. Båda

35

5 Diskussion

Vi har delat upp diskussionsdelen i två avsnitt. I metoddiskussionen tar vi upp tillvägagångsättet i denna studie för att sedan gå över till resultatdiskussionen.

5.1 Metoddiskussion

De valda populationerna för studien är inte generaliserbara på någonting annat än just de valda träningsanläggningarna för denna studie. För att få en större population hade vi kunnat undersöka fler anläggningar i Malmö och inkluderat samtliga gruppträningspass på de anläggningarna och låtit alla medlemmar få besvara en webbenkät. Att dela ut och samla in enkäter under ledning på plats var tidskrävande då detta behövde göras vid flera tillfällen men det hade dock eventuellt kunnat bli lika tidskrävande att låta medlemmar besvara webbenkäter. I tillägg till enkäter hade vi kunnat intervjua

platschefer och instruktörer om gruppträningspassen. Det ursprungliga frågeformuläret som vi utgick ifrån bestod av 73 objekt som representerar åtta större underdimensioner, där Sari Aaltonen (Aaltonen et al. 2014, 727-735) istället skapade ett objekt per

underdimension för att representera innehållet i underdimensionerna. Detta kan givetvis få konsekvenser för åtgärdens giltighet och tillförlitlighet. Ursprungsinstrumentet som Aaltonen utgick ifrån är validerat på finska i relation till den engelska versionen. Aaltonen menar själv att detta kan påverka validiteten av instrumentet. Vår förkortade version är inte validerad på svenska i relation till den finska. Ursprungsinstrumentet är validerat men vi kan inte rapportera någon statistik från den valideringen. Det har gjorts en validering av den finska versionen av ursprungsinstrumentet och Aaltonen har förkortat versionen men inte gjort någon validering av den förkortade versionen i relation till ursprungsversionen på finska. Vi översatte Aaltonens icke-validerade version, som användes på finska men översattes till engelska för publicering. Det finns en rimlighet att instrumentet mäter det vi ville mäta.

För att testa den inre reliabiliteten på de kategorier ”Inre” (0,271), ”Kropp & själ” (0,582) och ”Socialt” (0,230) vilket skapats utifrån REMM, gjorde vi Cronbach’s alpha på dem där värdet blev under 0,7, så väldigt lågt. Detta kan bero på att alla som

besvarade enkäten var fysiskt aktiva individer. Värdet hade kunnat bli högre om vi även inkluderat icke aktiva i vår undersökning, exempelvis genom att be folk på stan besvara enkäten. Skalan borde även ha varit 1 till 7 istället, för att få en större spridning

36

eftersom de flesta gav höga svar som 3, 4 och 5. Det vi hade kunnat göra annorlunda är att först göra en pilotstudie på de ursprungliga åtta frågorna från REMM och sedan göra Cronbach’s alpha på dem.

Vi lade till fyra öppna frågor i början av vår enkät samt ytterligare två underdimensioner och vi märkte under utdelningen av enkäterna att vissa frågor hade kunnat formuleras tydligare, då några av deltagarna frågade oss vad vi menade. Tillägget av två

underdimensioner i enkäten har vi separat i vår resultatdel, för att se om det påverkade de ursprungliga frågorna vilket det inte gjorde.

5.2 Resultatdiskussion

Viljan att se bra ut och gå ner i vikt har med yttre motivation att göra, medan viljan att må bra mer handlar om den inre motivationen. Vi har sett att vår tidigare forskning går att koppla till Self-Determination Theory, vilken var den teori vi använde oss av.

På vissa av våra frågor fanns det inte någon korrelation mellan orsak och verkan, detta kan bero på hur frågorna var ställda och hur varje individ uppfattat frågan. ”Kondition” är en hög motivationsfaktor för både för hög- och lågintensiva deltagare, många tränar för att öka sin kondition. Däremot att bli ”vältränad” är av mindre betydelse mellan de olika passen, för lågintensiva deltagare har det minst betydelse. Det kan bero på att de som tränar lågintensivt gruppträningspass tränar av en annan anledning t ex att bli smidigare och vigare. Lågintensiva pass fokuserar inte på att bli vältränad.Den sociala motivationen skiljer sig åt mellan hög- och lågintensiva pass. De som går på

lågintensiva pass anser att den sociala motivationen är av mindre betydelse än de som går på högintensiva pass. Det fanns en hel del skillnader mellan könen och de olika motivationsfaktorerna. Kvinnorna anser att ”kondition” har ett högre motivationsvärde än männen i denna studie. Även ”utseende” har ett högre värde som motivationsfaktor för kvinnor än för män. Det bevisar även resultatet av inre och yttre motivation, där den yttre motivationen har mer betydelse för kvinnorna än männen. Även mellan kategorin ”Kropp & själ” var effekten stor mellan kvinnor och män, där fler kvinnor än män anser att det är av stor betydelse. En anledning till detta kan vara hur dagens samhälle ser ut genom exempelvis media, som påverkar bilden av hur en kvinna bör se ut, vilket innebär, ”vältränad” och ”trådsmal”. Däremot anser männen i denna studie att ”vad

37

andra tycker”, har mer betydelse för dem än för kvinnorna, dock är den av mindre betydelse. Männen kanske tävlar mer med varandra och vill ha mer bekräftelse, de tävlar indirekt med andra medan kvinnor redan har en bild av hur de vill se ut och bryr sig då mindre om vad andra tycker. Att träna för att ”må bra” har ganska lika värde för båda könen, lite mer relevant för kvinnorna i denna studie. Alla tränar förmodligen för att må bättre så det handlar nog snarare om var man befann sig för stunden just då när man besvarade enkäten, vilken betydelse ”må bra” för tillfället hade för individen. Vi fann inga större skillnader mellan ålderskategorier utom på fråga 2 = ”kondition” i åldern 15-30 och 31-45 år, där det fanns en stor effekt mellan åldrarna. Detta kan bero på att betydelsen av ens kondition när man är yngre, inte är av större intresse eftersom konditionen förmodligen fortfarande är bibehållen. Kategorin ”Yttre tillfredsställelse” hade överlägset störst betydelse för att gå på gruppträningspass.

38

6 Slutsats

Forskningsresultaten tyder på att många motivationsfaktorer är av hög betydelse, bland annat ”kondition”, ”utseende”, ”bli vältränad” och att ”må bra”. Något som framkom i studien var att yttre motivation, utseende, kondition och bli vältränad är viktiga

motivationsfaktorer för både män och kvinnor men av mer betydelse för kvinnorna. Det som var intressant i resultaten var att fler kvinnor än män uppgav “utseende” som en hög motivationsfaktor och att det fanns en liten skillnad mellan könen i ”vad andra tycker” där männen angav en högre motivationsfaktor. Det verkar vara de egna förväntningarna och utseendet som är av vikt och att det är övervägande kvinnor som stressar över sin kropp och vikt. Resultaten visar också att oavsett typ av pass (hög- eller lågintensivt) så drevs kvinnor främst av yttre skäl (se bra ut, bli vältränad, gå ner i vikt) och det var trots det också fler kvinnor än män som drevs av yttre skäl. Det verkar alltså inte bero på om det är ett hög- eller lågintensivt pass man går på, utan kanske snarare att man går på ett pass och därmed är fysiskt aktiv. Övervägande resultat i studien går att koppla till vår valda teori, Determination Theory.

Self-Determination Theory säger att självbestämmandet betyder att man vill uppleva att en handling är ett resultat utifrån ett fritt val. Den framhäver också att människan har ett grundläggande behov av självbestämmande, kompetens och samhörighet, vilket går att urskilja i våra resultat.

Något som visade sig motsäga den del av tidigare forskning som säger att fler kvinnor än män klassificeras som inaktiva, var det faktum att det var fler kvinnor än män som gick på de två gruppträningspassen, vilket tyder på att kvinnorna i denna studie är fysiskt aktiva. Det var något förvånande att det inte fanns större skillnader mellan de olika ålderskategorierna och att båda anläggningarna hade övervägande högintensiva gruppträningspass på veckoschemat, samt att medelåldern hos medlemmarna på båda anläggningarna var ungefär densamma. Någonstans sänder samhället ut fel signaler och har blivit hårdare, då det i princip har blivit en vanesak att ständigt tävla och rankas, inte minst på nätet. Som till exempel på sociala medier som Facebook och Instagram där man ska få så många ”likes” som möjligt på bilderna man lägger upp. Det är även en överrepresentation av högintensiva pass på de anläggningar denna studie bygger på, så även här påverkar vårt samhälle oss individer hur vår träning ska se ut. Man kan säga att träningsanläggningar förstärker trenden av det utseendefixerade samhället genom att ha

39

flest högintensiva pass, för det är de passen som förbränner fett och kalorier. Hur kan då anläggningarna förändra detta för att göra träningen mer riktad till alla? Anläggningarna kanske borde göra en satsning på att få in fler och en större variation av lågintensiva pass på schemat. Bodybalance och yoga verkar var de mest framträdande lågintensiva passen och det bör finnas fler lågintensiva gruppträningspass än just dessa som kan locka individer att delta.

40

7 Framtida forskningsdesign

Som nämnt i vår metoddiskussion, skulle webbenkäter och intervjuer kunna vara ett alternativ till en ny undersökningsmetod. Våra resultat visar att yttre motivation är det som kvinnor främst drivs av när det kommer till att träna, medan de anger att inre motivation är det som får dem att upprätthålla och fortsätta träna. Många skillnader gällande motivationsfaktorer i de specifika frågorna i denna studie och mellan könen, detta borde vara av större intresse för framtida forskning varför det är så. Det hade varit intressant att se om motivationsfaktorer skiljer sig åt beroende på om en individ bor i en större stad eller ett mindre samhälle eller landsbygden.

41

8 Referenser

Aaltonen. Sari., Rottensteiner. Mirva., Kaprio. J och Kujala. Urho. M. 2014. Motives for physical activity among active and inactive persons in their mid-30s. Scand J Med

Sci Sports: 727–735 doi:10.1111/sms.12040.

Andersson Söderlund, Emma och Karlsson, Emma. 2013. Varför träna? Koppling

mellan motivationstyp och fysisk aktivitet. Examensarbete., Göteborgs Universitet.

Bangsbo, Jens och Michalsik, Lars. 2004. Aerob och Anaerob träning. Malmö: SISU Idrottsböcker.

Brown, Theresa C., Miller, Bridget M och Adams, Bailey M. 2017. What’s in a name? Group fitness class names and women’s reasons for exercising. Health Marketing

Quarterly, 34 (2), 142-155. doi:10.1080/07359683.2017.1309212.

Brunet, Jennifer och Sabiston, Catherine. M. 2011. Exploring motivation for physical activity during the adulft lifespan. Psychology of Sport and Exercise, 12 (2), 99-105. doi:10.1016/j.psychsport.2010.09.006.

Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber AB.

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber AB.

Centrum för forsknings- & bioetik (CRB). http://codex.vr.se/etik9.shtml. 2016. (Hämtad 2018-01-22).

Davis, Caroline., Fox, Jon., Brewer, Howard och Ratusny, Dorothy. 1995. Motivations to exercise as a function of personality characteristics, age, and gender. Personality and

42

Deci, Edward L och Ryan, Richard M. 1985 Intrinsic motivation and self-determination

in human behavior. New York: Plenum Press.

Denscombe, Martyn. 2004. Forskningens grundregler Samhällsforskarens handbok i tio

punkter. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Ejlertsson, Göran. 2014. Enkäten i praktiken. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Faskunger, Johan. 2008. Motivation för motion Hälsovägledning steg för steg. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Frederick, Christina. M., och Ryan, Richard. M. 1993. Differences in motivation for sport and exercise and their relations with participation and mental health. Journal of

Sport Behavior, 16 (3), 124-146.

Fuzhong, Li. 1999. The exercise motivation scale: Its multifaceted structure and construct validity. Journal of Applied Sport Psychology, 11(1), 97-115.

doi:10.1080/10413209908402953.

Gillet, Nicolas., Vallerand, Robert, J., Amoura, Camille och Baldes, Brice. 2010. Influence of coaches’ autonomy support on athlete’s motivation and sport performance: A test of the hierarchical model of intrinsic and extrinsic motivation. Psychology of

Sport and Exercise, 11, 155-161. doi:10.1016/j.psychsport.2009.10.004.

Hassmén, Peter och Hassmén, Nathalie. 2008. Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hassmén, Peter., Hassmén, Nathalie och Plate, Johan. 2010. Idrottspsykologi. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur.

43

Ingledew, David. K och Markland, David. 2006. The role of motives in exercise participation. Psychology and Health, 23 (7), 807-828.

doi:10.1080/08870440701405704.

Josefsson, Karin och Lindwall, Magnus. 2010. Motivation till motion och fysisk aktivitet. L, Hallberg (Red.). Hälsa & Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur, 207-225.

Langdon, Jody., Joseph, Sarah., Kendall, Kristina., Harris, Brandonn. S och McMillan, Jim. 2016. Motives for Physical activity and Physiological Variables as Predictors of Exercise Intentions Following a High Intensity Interval Training Protocol in College-Age Females. International Journal of Exercise Science, 9 (2), 121-135.

Les Mills. 2018. https://www.lesmills.com/nordic/ (Hämtad 2018-04-25)

Morrison, Todd. G., Morrison, Melanie. A., & Hopkins, Christine. (2003). Striving for bodily perfection? An exploration of the drive for muscularity in Canadian men.

Psychology of Men & Masculinity, (4), 111–120. doi:10.1037/1524-9220.4.2.111.

Patel, Runa och Davidsson, Bo. 2003 Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2005). Medier som arena för hälsokommunikation. Nordicom Information, 27 (2), 27-36.

SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2007. Metoder för att

främja fysisk aktivitet: En systematisk litteraturöversikt.

http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet/ (Hämtad 2018-01-22)

Schäfer, Liselotte. E och Faskunger, Johan. 2006. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut. 24 Januari.