System för teknisk specifikation av ämnen av sågad furu och gran

8705031

p

Torbjörn Elowson, Rune Rydell

System för teknisk

specifikation av ämnen av

sågad furu och gran

Trätek

Rune Rydel1, Trätek Torbjörn Elowson, k o n s u l t S Y S T E M F O R T E K N I S K S P E C I F I K A T I O N A V Ä M N E N A V S A G A D F U R U O C H G R A N TräteknikCentrum, Rapport P 8705031 Nyckelord furniture manufacture joinery pine properties quality soDing specifications spruce Stockholm maj 1987

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G SAMMANFATTNING

S i d 3 1. BAKGRUND OCH SYFTE

2. UPPLÄGGNING 3. SORTERINGSREGLER 3.1 I n l e d n i n g 3.2 D e f i n i t i o n e r 3.3 Matanvisningar 3.3.1 B i o l o g i s k a egenskaper 3.3.2 Geometriska egenskaper 5 5 5 7 9 13 REFERENSER 13 BILAGOR B i l a g a 1 2 B l a n k e t t för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n Exempel på k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n 17

SAMMANFATTNING

Rapporten b e s k r i v e r e t t förslag t i l l system för t e k n i s k s p e c i f i k a t i o n av ämnen för s n i c k e r i - och möbeländamål.

S y f t e t har v a r i t e t t system för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n som är tillämpbart för o l i k a t y p e r av ämnen med e t t b r e t t r e g i s t e r av k v a l i t e t s k r a v . Däremot

fastläggs i n t e kravnivåer e l l e r k v a l i t e t s k l a s s e r .

Rapporten i n n e f a t t a r d e f i n i t i o n e r och mätningsanvisningar för e t t u r v a l av r e l e v a n t a virkesegenskaper samt en b l a n k e t t för s p e c i f i k a t i o n av krav. V i dare ges exempel på tillämpning av systemet för s p e c i f i c e r i n g av k v a l i t e t s -krav för en ämnestyp.

1. BAKGRUND OCH SYFTE

Föreliggande r a p p o r t är e t t förslag t i l l system för t e k n i s k s p e c i f i k a t i o n av ämnen f o r s n i c k e r i och möbeländamål av f u r u och g r a n . Systemet h a r t a -g i t s fram inom ramen för p r o j e k t e t "Hö-gutbytessS-gnin-g" /7/. Målet för d e t t a p r o j e k t är en automatiserad metod a t t u r okantade v i r k e s s t y c k e n från genom-sågad stock t i l l v e r k a ändamålsanpassade ämnen. Genom b i l d a n a l y s r e g i s t r e r a s de okantade v i r k e s s t y c k e n a s form samt t y p , s t o r l e k och läge för k v i s t och s p r i c k o r . R e s u l t a t e t av d e t t a kombineras men s p e c i f i k a t i o n (dimension, kval i t e t , p r i s ) för önskade ämnen i e t t datorprogram som ger e t t o p t i m a kval t u t -sågningsmönster.

Systemet för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n av ämnen har därför u t a r b e t a t s spec i e l l t med tanke på a t t kunna tillämpas i samband med automatisk d e t e k t e -r i n g av v i -r k e s f e l , men s k a l l g i v e t v i s va-ra användba-rt även v i d v i s u e l l so-r-

sor-t e r i n g .

Vårt s y f t e har v a r i t a t t u t a r b e t a e t t system för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n som är tillämpbart på o l i k a t y p e r av ämnen med e t t b r e t t r e g i s t e r av k v a l i t e t s -krav. Däremot fastlägger systemet i n t e kravnivåer e l l e r k v a l i t e t s k l a s s e r för ämnen.

Systemet är en anpassning och v i d a r e u t v e c k l i n g av Eurograding-systemet, e t t föreslaget n y t t system för s o r t e r i n g av sågade trävaror /4/.

2. UPPLA:GGNING

Systemet för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n i n n e f a t t a r d e f i n i t i o n e r och mätanvis-. n i n g a r för e t t u r v a l r e l e v a n t a virkesegenskaper, samt en b l a n k e t t för

spec i f i spec e r i n g av k v a l i t e t s k r a v . Vidare ges i r a p p o r t e n e t t exempel på t i l l -lämpninq av systemet för s p e c i f i c e r i n g av k v a l i t e t s k r a v för en ämnestyp. U r v a l e t och b e s k r i v n i n g e n av de ingående v a r i a b l e r n a utgår från följande k r i t e r i e r :

- Varje virkesegenskap ges en d e f i n i t i o n och för f l e r t a l e t en mätanvisning som ger möjlighet t i l l exakt k v a n t i f i e r i n g . Denna u t v e c k l i n g görs

s u c c e s s i v t genom i d e n t i f i e r i n g av k r i t e r i e r som ger en sådan möjlighet. Som utgångspunkt används nu tillämpade d e f i n i t i o n e r . T i l l denna b i f o g a s nya k r i t e r i e r som ger möjlighet t i l l en mer exakt bestämning.

- Mätanvisningarna r e l a t e r a s t i l l brukarnas t e k n i s k a k r a v , d v s de ges en sådan u t f o r m n i n g a t t egenskaperna endast beaktas i de f a l l de har en f a k t i s k inverkan på produktens användbarhet.

- Mätanvisningarna utformas med hänsyn t i l l de t e k n i s k a förutsättningarna hos u t r u s t n i n g e n för m a s k i n e l l s o r t e r i n g . Detta gäller så länge brukar-nas krav kan u p p f y l l a s . Överstiger dessa nuvarande t e k n i s k a förutsätt-ningar s k a l l brukarkraven l i g g a t i l l grund för u t f o r m n i n g e n .

- Mätanvisningarna u t t r y c k s på e t t sådant sätt a t t det är lätt för såväl säljare som köpare a t t k o n t r o l l e r a s o r t e r i n g e n utan tillgång t i l l avan-cerad t e k n i s k u t r u s t n i n g .

3.

Systemet har g e t t s en öppen u t f o r m n i n g . Detta innebär a t t d e t är möjligt a t t tillföra nya v a r i a b l e r t i l l systemet i en f r a m t i d om d e t t a b l i r önskvärt.

SORTERINGSREGLER 3.1 I n l e d n i n g

S o r t e r i n g s r e g l e r n a o m f a t t a r d e f i n i t i o n av virkesegenskaper som har bedömts vara av b e t y d e l s e för k v a l i t e t e n på ämnen för s n i c k e r i - och möbeländamål. Reglerna o m f a t t a r också mätanvisningar för v a r j e medtagen egenskap. Ut-gångspunkten v i d u t f o r m n i n g av dessa är nu gällande r e g l e r . Med utgångs-punkt från dessa kommer en successiv u t v e c k l i n g a t t ske genom införandet av kompletterande r e g l e r som möjliggör en exakt bestämning av s t o r l e k e n .

3.2 D e f i n i t i o n e r

Det redovisade s o r t e r i n g s s y s t e m e t o m f a t t a r b i o l o g i s k a och geometriska egen-skaper. De b i o l o g i s k a egenskaperna har g e t t s samma d e f i n i t i o n e r som tilläm-pas v i d t r a d i t i o n e l l s o r t e r i n g / I / . I v i s s a f a l l har de k o m p l e t t e r a t s med motsvarande d e f i n i t i o n e n l i g t TNCs s k o g s o r d l i s t a /2/. De geometriska egen-skaperna har g e t t s samma d e f i n i t i o n som tillämpas v i d T - v i r k e s s o r t e r i n g 73/. Virkeseqenskap B i o l o g i s k a egenskaper K v i s t a r uppdelade e f t e r beskaffenhet F r i s k k v i s t Fast t o r r k v i s t övrig k v i s t S v a r t r i n g a d k v i s t B a r k r i n g s k v i s t Rötkvist B a r k f l a g D e f i n i t i o n

K v i s t som i d e t växande trädet v a r i t levande, i c k e är rötskadat och är f a s t sammanväxt med det omgivande trädet.

K v i s t som i d e t levande trädet upphört med s i n l i v s f u n k t i o n men är f a s t förbunden med det omgi-vande trädet.

K v i s t som i c k e är f a s t sammanvuxen med det omgi-vande träet, omgiven av en s v a r t r i n g .

Av invuxen bark h e l t e l l e r d e l v i s omsluten k v i s t . K a l l a s även barkdragande k v i s t . Av röta h e l t e l l e r d e l v i s angripen k v i s t . Bark som är inväxt i träet orsakat av rotveck e l l e r överväxt av skada på det växande trädet. K a l l a s även barkdrag.

Lyra S p r i c k o r T o r k s p r i c k o r R i n g s p r i c k o r S n e d f i b r i g h e t KådlSpor Kådved Tjurved Vresved Toppbrott Vattved Röta Fast i n t a Lös röta Blånad Stockblånad Ytblånad Dvriqa färgförändringar B a r k b i u n t

öppning i träet som orsakats av skada på det växande trädet, o f t a igenväxt och kådfyllt.

S p r i c k o r som uppstått v i d t o r k n i n g . Sprickorna följer f i b e r r i k t n i n g e n och kan v i d s n e d f i b r i g t v i r k e vara sammansatt av f l e r a snedställda s p r i c k o r .

S p r i c k o r som följer årsringarna.

F i b e r r i k t n i n g e n s a v v i k e l s e från längdriktningen. Hänsyn t a s e j t i l l l o k a l a fiberstörningar v i d k v i s t e l l e r l i k n a n d e .

I en årsring e l l e r mellan två årsringar beläget hålrum o f t a s t f y l l t med kåda med en utsträckning som l o n g i t u d i n e l l t och t a n g e n t i e l l t är mångfalt större än i r a d i e l l r i k t n i n g .

Trä med onormalt hög kådhalt. K a l l a s även tjär-ved, törtjär-ved, t o r e .

Trä med avvikande fiberegenskaper som är mörkare och hårdare än omgivande trä.

Trä med s t a r k t oregelbundna och i s k i l d a r i k t -ningar löpande f i b r e r .

Fiberstörning orsakad av skador på det växande trädets topp.

Kärnved med onormalt hög v a t t e n h a l t hos gammal t a l l och gran.

Trä a n g r i p e t av rötsvamp men som i n t e påtagligt minskat vedens hållfasthet.

Trä a n g r i p e t av rötsvamp så t i l l den grad a t t det är påtagligt lösare än det omgivande träet. Av mögel e l l e r blånadssvamp orsakad missfärg-n i missfärg-n g .

niånad i s p l i n t v e d e n hos r u n d v i r k e .

Y t l i g blånad på sågat v i r k e . K a l l a s även strö-blånad, brädgårdsblånad.

Gråbrun missfärgning orsakad av färgämnen i bar-ken. S k a l l e j förväxlas med röta.

Vädergrånad Våtlagrinsskada I n s e k t s s k a d o r Geometriska egenskaper Flatböj K a n t k r o k i g h e t Skevhet Kupighet Vankant Y t l i g färgförändring av träet t i l l följd av vä-derexponeringar.

Bakterieangrpp v i d långvarig l a g r i n g av timmer i v a t t e n e l l e r under b e v a t t n i n g sommartid. Medför bl a ökad vätskeabsorptionsförmåga och ojämn färg v i d l a s e r i n g /6/.

Gångar i veden e f t e r l a r v e r och i n s e k t e r .

F l a t s i d a n s böjning i längdriktning. Kantsidans böjning i längdriktning. En s k r u v f o r m i g d e f o r m a t i o n av v i r k e t .

V i r k e s s t y c k e t s k o n v e x i t e t e l l e r k o n k a v i t e t i tvärriktning.

Den d e l av v i r k e t s y t a som e j berörts av såg-b l a d e t .

3.3 Mätanvisningar

K v a l i t e t s k r a v e n kan a n t i n g e n vara l i k a för ämnets a l l a y t o r e l l e r o l i k a för de o l i k a y t o r n a i d e l a r med o l i k a krav, p a r a l l e l l t e l l e r vinkelrätt mot längdriktningen. T o t a l t kan upp t i l l f y r a o l i k a k v a l i t e t s k r a v förekomma be-tecknade A t i l l D, a l l t e f t e r behov. F i g u r 1 v i s a r exempel på markering av k v a l i t e t s k r a v för ämnets o l i k a y t o r .

K v a l i t e t s k r a v e n fastställs med hänsyn t i l l kraven i den färdiga produkten och l i s t a s på särskild b l a n k e t t e n l i g t b i l a g a 1. B i l a g a 2 v i s a r i f y l l t exempel för en p r o d u k t . Observera alltså a t t b i l a g a 2 endast är e t t exempel på k v a l i t e t s k r a v och i n t e en fastställd e l l e r föreslagen kvalitetsnivå för fönsterkarmämne. På b l a n k e t t e n görs s k i s s över ämnets tvärsnitt och v i d be-hov i längdriktningen, där y t o r n a s k v a l i t e t s b e t e c k n i n g a r anges i p r i n c i p e n l i g t f i g u r 1.

Exempel 1

A l l a s i d o r kvalitetsmässigt l i k a

B

Exempel 2

Kantsidor och en f l a t s i d a l i k a . Andra f l a t s i d a n annat krav.

Exempel 3 A l l a s i d o r o l i k a krav. En f l a t s i d a uppdelad i två o l i k a k v a l i t e t s k r a v på bredden. Exempel 4 Två s i d o r k v a l i t e t A. Två s i d o r uppdelade i k v a l i t e t B och f, på längden.

3.3.1 B i o l o g i s k a egenskaper K v i s t a r

I s o r t e r i n g s r e g e l n förekommande k v i s t a r i n d e l a s i g r u p p e n - F r i s k k v i s t .

- Fast t o r r k v i s t .

- Övrig k v i s t som i n n e f a t t a r s a m t l i g a andra k v i s t t y p e r ; utöver de ovan be-s k r i v n a f r i be-s k k v i be-s t och f a be-s t t o r r k v i be-s t .

Vid s o r t e r i n g anges k v i s t s t o r l e k a r n a genom deras mått ( d ) vinkelrätt mot v i r k e t s längdriktning, se f i g u r 2.

F i g u r 2. K v i s t s t o r l e k mäts vinkelrätt mot v i r k e t s längdriktning.

K v i s t som uppträder på både f l a t - och k a n t s i d a mäts och bedöms separat på vardera s i d a n , se f i g u r 3.

F i g u r 3. Mätning av k v i s t som uppträder på både f l a t - och k a n t s i d a .

10

B l a d k v i s t beaktas endast t i l l a n t a l . Del av h o r n k v i s t på f l a t s i d a n mäts e j . Del av h o r n k v i s t på k a n t s i d a mäts och bedöms som k a n t s i d e k v i s t ( f i -gur 4 ) .

F i g u r 4. Mätning av h o r n k v i s t .

Genomsågad k v i s t som går från kant t i l l kant e l l e r s i d a t i l l s i d a mäts en-l i g t samma p r i n c i p som h o r n k v i s t .

Grupp av k v i s t a r på samma s i d a mäts som en k v i s t om fiberstörningarna k r i n g k v i s t a r n a i n t e är t y d l i g t åtskilda av e t t ostört f i b e r p a r t i , se f i g u r 5.

11 L y r o r och b a r k f l a g

Lyror och b a r k f l a g mäts vinkelrätt och p a r a l l e l l t med v i r k e t s längdrikt-n i längdrikt-n g . Tillåtelängdrikt-n s t o r l e k bestäms gelängdrikt-nom begrälängdrikt-nslängdrikt-nilängdrikt-ng av utsträcklängdrikt-nilängdrikt-ngelängdrikt-n i båda r i k t n i n g a r n a .

S p r i c k o r

R i n g s p r i c k o r och övriga s p r i c k o r särskiljs från varandra. För s p r i c k o r mäts v i d d och längd ( d ) , se f i g u r 6 och 7. S p r i c k o r s v i d d mäts vinkelrätt mot s p r i c k a n s längdriktning.

F i g u r 6. Mätning av spricklängd F i g u r 7. Mätning av överlappande

s p r i c k o r s längd.

Snedf i b r i g h e t

S n e d f i b r i g h e t utgör f i b e r r i k t n i n g e n s a v v i k e l s e från v i r k e t s s t y c k e t s längd-r i k t n i n g . Den mäts på y t s i d a n . Hänsyn t a s i n t e t i l l l o k a l a fibelängd-rstölängd-rningalängd-r v i d k v i s t e l l e r d y l i k t .

Kådlåpor

Kådlåpor mäts i n t e , endast deras a n t a l r e g i s t r e r a s .

Kådved

Någon mätmetod föreligger i n t e . En f l y t a n d e g r a d e r i n g av utsträckningen i längsled tillämpas.

T j u r v e d

Någon mätmetod föreligger i n t e . En f l y t a n d e g r a d e r i n g av utsträckningen i längsled och u t b r e d n i n g vinkelrätt v i r k e s s t y c k e t s längd tillämpas. Tjurved beaktas s p e c i e l l t när ämnets form påverkas. U t s o r t e r i n g sker då genom de geometriska kraven.

12

Toppbrott

Någon mätmetod föreligger i n t e . Grad av fiberstörning s k a l l vara k v a l i t e t s -grundande .

V a t t v e d

Någon mätmetod föreligger i n t e . Utbredning i längsled och vinkelrätt v i r -k e s s t y c -k e t s längsri-ktning s -k a l l vara -k v a l i t e t s g r u n d a n d e .

Röta

Fast och lös röta särskiljs. Utbredningen vinkelrätt och p a r a l l e l l t med v i r k e s s t y c k e t s längsriktning s k a l l vara k v a l i t e t s g r u n d a n d e .

Blånad

Ytblånad, stockblånad och d o l d blånad särskiljes. Utbredningen vinkelrätt och p a r a l l e l l t med v i r k e s s t y c k e t s längdriktning s k a l l vara k v a l i t e t s

-grundande .

övriga färgförändringar

Utbredning vinkelrätt och p a r a l l e l l t med v i r k e s s t y c k e t s längdriktning s k a l l vara k v a l i t e t s g r u n d a n d e .

Våtlagringsskador

Kan i n t e fastställas v i s u e l l t . Sannolikhet för skada kan bedömas med känne-dom om l a g r i n y i b e t i n g e l s e r för t i m r e t . Skada kan också fastställas genom permeabilitetsmätning e l l e r s t i c k p r o v s v i s l a s e r i n g /6/. För v i s s a produk-t e r , produk-t ex fönsproduk-ter, kan krav sproduk-tällas a produk-t produk-t skada i n produk-t e får förekomma.

Insektsskador

Förekomsten i d e n t i f i e r a s . A n t a l insektshål i v i r k e s s t y c k e t s k a l l vara kva-l i t e t s g r u n d a n d e .

13 3.3.2 Geometriska egenskaper

Flatböj

Flatböj anges med största pilhöjden ( d ) på en sträcka av 1 m, se f i g u r 8.

d 1

F i g u r 8. Mätning av flatböj. K a n t k r o k i g h e t

K a n t k r o k i g h e t anges med största pilhöjden ( d ) på en sträcka av 1 m, se f i g u r 9.

d 1 m

F i g u r 9. Mcitning av k a n t k r o k i g h e t Skevhet

Skevhet anges med pilhöjden ( d ) på en sträcka av 1 m, se f i g u r 10.

1 m

14 Kupighet

Kupighet anges med pilhöjden ( d ) över v i r k e s s t y c k e t s bredd

F i g u r 1 1 . Mätning av k u p i g h e t . Vankant

Vankant anges i procent av måttet på den sida på v i l k e n vankanten uppträ-der. Då vankant uppträder på en s i d a s bägge k a n t e r s k a l l måtten summeras,

V.

Figur 12. Matning av vankantsbredd. V2 och V3 summeras. Vankanteiia längiJ anges i procent av v i r k e s s t y c k e t s längd. Då vankant upp-träder på en sidas bägge kanter s k a l l längderna summeras.

15 REFERENSER

/ I / S o r t e r i n g av sågat v i r k e av f u r u och gran. 3:e upplagan. Stockholm 1982.

/2/ TNC s k o g s o r d l i s t a . Stockholm 1984.

/3/ I n s t r u k t i o n för s o r t e r i n g och och märkning av T-virke 5:e upplagan. Stockholm 1981.

/4/ Elowson, T. och Lundgren, M.:

Ändamålsanpassad s o r t e r i n g av sågade och hyvlade trävaror STU-information 190-1980. Stockholm 1980.

/5/ ECE recommended standards f o r s t r e s s g r a d i n g and f i n g e r - j o i n t i n g o f s t r u c t u r a l c o n i f e r o u s sawn t i m b e r .

Geneva 1982.

/6/ B o u t e l j e , 3.B., I h l s t e d t , B. och Jonsson, U.:

E f f e k t e r n a av våtlaqring av timmer. Del 1. Inverkan på b e t s n i n g och täckade målning.

STFI-meddelande A nr 486, Stockholm 1979. /!/ R y d e l l , R.:

Högutbytessågning - E t t system för automatisk sönderdelning av okan-tade v i r k e s s t y c k e n t i l l ämnen.

17 BILAGA 1:1 B l a n k e t t för k v a l i t e t s a p e c i f i k a t i o n av snickeriämnen

KVALITETSSPECIFIKATION FÖR AMNE TILL

Dimension (mm): Tvärsnitt: x Längd(er):

Måttoleranser (mm): Tvärsnitt: + .... - .... Längd: + .... - ....

Träslag: F u k t k v o t : S k i s s med k v a l i t e t s b e t e c k n i n g a r på y t o r

Tvärsnitt:

18

BILAGA 1:2

Maximalt tillåtna k v i s t a r och d e f e k t e r (mått i mm)

Virkesegeiiskaper Del av v i r k e s s t y c k e n Virkesegeiiskaper A B C D K v i s t a r Största tillåtna s t o r l e k : F r i s k k v i s t Fast t o r r k v i s t Övrig k v i s t Tillåtet a n t a l per löp-meter t o t a l t (varav b l a d och h o r n k v i s t ) därav f a s t a t o r r a

(varav blad och h o r n k v i s t ) dock för övrig k v i s t högst (varav blad och h o r n k v i s t ) S p r i c k o r R i n g s p r i c k o r övriga s p r i c k o r Största tillåtna längd Största tillåtna v i d d Geometriska egenskaper Största tillåtna: Flatböj (mm/m) Kantkrnk (mm/m) Skevhet (mm/m) Kupighet {% av bredd) Vankant Bredd {%) Längd (Z) övriga b i o l o g i s k a egen-skaper Kådlåpor Kådved Tjurved Toppbrott Vattved Röta Fast röta Lös röta Blånad Stockblånad Ytblånad övriga färgförändringar Våt lagringsskada I n s e k t s s k a d o r

19 BILAGA 2:1 B l a n k e t t för k v a l i t e t s s p e c i f i k a t i o n av snickeriämnen

KVALITETSSPECIFIKATION FÖR ÄMNE TILL

Fönsterkajm

Dimension (mm): Tvärsnitt: . ??.. x

J?^.

J??9

Måttoleranser (mm): Tvärsnitt: + - Längd: + ??.. - . ?. Träslag: F u k t k v o t : Skiss med k v a l i t e t s b e t e c k n i n q a r på y t o r Tvärsnitt:

D

20

BILAGA 2:2

Maximalt tillåtna k v i s t a r och d e f e k t e r (mått i mm)

Virkesegenskaoer Del av v i r k e s s t y c k e n Virkesegenskaoer A B C D K v i s t a r Största tillåtna s t o r l e k : F r i s k k v i s t 21 25 21 43 Fast t o r r k v i s t 13 19 13 25 övrig k v i s t 9 13 9 20 Tillåtet a n t a l per löp-meter t o t a l t 6 6 6 6 (varav b l a d och h o r n k v i s t ) 0 1 1 4 därav f a s t a t o r r a 2 2 2 4 (varav b l a d och h o r n k v i s t ) 0 1 1 2 dock för övrig k v i s t högst 1 1 1 3

(varav blad och h o r n k v i s t ) 0 0 0 0

S p r i c k o r

R i n g s p r i c k o r Nej Nej Nej Nej

övriga : j | j r i c k o r Största tillåtna längd 0 150 300 700 Största tillåtna v i d d 0 0,5 0,5 2 Geometriska ecjenskaper Största tillåtna: Flatböj (mm/m) 1 Kantkrok (mm/m) 1 Skevhet (mm/m) 2 Kupighet (% av bredd) 2 Vankant Bredd {%) 0 0 0 0 Längd (%) _{0 0 0 0} övriga b i o l o g i s k a egen-skaper Kådlåpoi 1 2 1 4

Kådved Nej Nej Nej Nej

Tjurved Nej Nej Nej Nej

Toppbrutt Nej Nej Nej Nej

Vattved Nej Nej Nej Nej

Röta

Fast, röta Nej Nej Nej Nej

Lös röta Nej Nej Nej Nej

Blånad

Stockblånad Nej Nej Nej Nej

Ytblånad

övriga färgförändringar

Våt lagringsskada Nej Nej Nej Nej

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCentru m

I N S T I T U T E T F O R T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 STOCKHOLM

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65