8703023
Dokumentation från TräteknikCentrums temadag
Fönster - Forskning och
utveckling inom
TräteknikCentrum
1987-04-08
Trätekni kCentrum
Dokumentation från TräteknikCentrums temadag FÖNSTER - FORSKNING OCH UTVECKLING INOM TRÄTEKNIKCENTRUM 1 9 8 7 - 0 4 - 0 8 TräteknikCentrum, Rapport P 8703023 Nyckelord ohemioal treatment decay preservation water repellents window manufacture windows Stockholm a p r i l 1987
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
I n l e d n i n g av Josef Höbenreich, S P - s n i c k e r i e r , och ordförande i Träteknik-Centrums s t y r g r u p p Fönster
TRÄTEKNIKCENTRUM (TRÄTEK) OCH DESS VERKSAMHET SOM RÖR FÖNSTER Sven Casselbrant, Trätek
FÖNSTERUTVECKLING
Om förändringar i b r u k a r k r a v , produktionsförutsättningar och m a t e r i a l Erhard G o l l e n i a , Myresjö-Fönster
VILKA KRAV BÖR STÄLLAS PA TRÄ TILL FÖNSTER?
Hur kan trä tillfredsställa anspråken på utseende, mekaniska egenskaper, f u k t a v v i s n i n g och beständighet
Sven Casselbrant
KONSTRUKTIVT TRÄSKYDD I FÖNSTER
F o r s k n i n g om hur man genom u t f o r m n i n g av fönstret och inbyggnaden kan skydda mot f u k t
M a r t i n Gustafsson, Trätek
HUR MAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN
Dagens och morgondagens metoder a t t på kemisk väg säkerställa fönster-s n i c k e r i e r n a fönster-s livfönster-slängd
Ingvar Johansson, Trätek
HUR " U N D E R H A L L S F R I A " KAN T R Ä F Ö N S T E R B L I ?
Forskning om ytbehandlingssystem för längre underhållsintervall Jan E k s t e d t , Trätek
KVALITETSSÄKRING AV FÖNSTER
Om möjligheter a t t k o n t r o l l e r a m a t e r i a l , p r o d u k t i o n , produkt och h a n t e r i n g P-0 Marklund, Trätek
UTVECKLINGSTENDENSER Josef Höbenreich
INLEDNING
Josef Höbenreich, S P - s n i c k e r i e r , och ordförande i TräteknikCentrums s t y r g r u p p Fönster
INLEDNING
V ä l k o m m e n t i l l Temadagen om Fönster - F o r s k n i n g o c h U t v e c k l i n g i n o m T r ä t e k n i k C e n t r u m ,
De s e n a s t e 8-10 åren h a r fönster v a r i t e n p r o d u k t som d e t h a r d i s k u t e r a t s l i v l i g t om. På m i t t e n a v 7 0 - t a l e t kom de första l a r m r a p p o r t e r n a på s k a d o r a v fönster som e n d a s t v a r 4-5 år g a m l a o c h d e s s a l a r m r a p p o r t e r h a r s e d a n f o r t s a t t om än i m i n d r e u t s t r ä c k n i n g nu mot t i d i g a r e . M ä n g d e r a v u t r e d n i n g a r h a r g j o r t s för a t t k u n n a k o n s t a t e r a o r s a k e n t i l l s k a d o r n a på t r ä f ö n s t e r som r e d o v i s a s från m i l j o n p r o g r a m m e t . O r s a k e n t i l l s k a d o r n a h a r v a r i e r a t o c h de f l e s t a r e d o v i s n i n g a r som g j o r t s v i s a r a t t e t t f l e r t a l p a r a m e t r a r o r s a k a r s k a d o r på fönstret som r e s u l t e r a r i en för k o r t livslängd på p r o d u k t e n .
Xven fönsterbranschen r e a g e r a d e på d e p r o b l e m som u p p v i s a d e s på m a r k n a d e n .
B r a n s c h e n ökade k r a f t i g t d e n i n t e r n a p r o d u k t u t v e c k l i n g e n i m i t t e n på 7 0 - t a l e t . Med de n y a f u n k t i o n s k r a v som
m y n d i g h e t e r n a införde i samband med e n e r g i k r i s e n k o n s t r u e r a d e s h e l t n y a f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n e r .
T e s t a n l ä g g n i n g a r i n s t a l l e r a d e s v i d v i s s a företag där regntäthet, stormsäkerhet o c h lufttäthet k u n d e t e s t a s . S t a t e n s P r o v n i n g s a n s t a l t i n f ö r s k a f f a d e t e s t a n l ä g g n i n g o c h började t e s t a fönster o c h TTC införskaffade
t e s t a n l ä g g n i n g a r i J ö n k ö p i n g o c h Skellefteå o c h s t a r t a d e en i n t e n s i v t e s t v e r k s a m h e t . E r f a r e n h e t e r från NBI i Norge o c h R o s e n h e i m s F ö n s t e r i n s t i t u t i V ä s t t y s k l a n d b i l d a d e b a s e n för n y a f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n e r med m å l e t a t t t i l l v e r k a träfönster med lång b e s t ä n d i g h e t o c h u p p f y l l a d e n y a f u n k t i o n s k r a v e n . D e t t i l l v e r k a s i d e t t a l a n d c a 1,3 - 1,4 m i l j o n e r fönster/år. D e t t a gör a t t b r a n s c h e n t i l l s a m m a n s med TTC f a n n d e t n ö d v ä n d i g t a t t e n g a g e r a s i g i F o r s k n i n g o c h u t v e c k l i n g på t r ä f ö n s t e r s i d a n . U n d e r de c a 10 år som b r a n s c h e n t i l l s a m m a n s med TTC h a r a r b e t a t med F o U - f r å g o r h a r många v i k t i g a o c h v ä r d e f u l l a r e s u l t a t f r a m k o m m i t som h a r b i d r a g i t t i l l k r a f t i g a förbättringar för t r ä f ö n s t r e t . K u n s k a p s n i v å n om t i l l v e r k n i n g / k o n s t r u k t i o n a v t r ä f ö n s t e r h a r höjts m a r k a n t .
Fönster är e n p r o d u k t som s k a l l lösa m å n g a f u n k t i o n e r s a m t i d i g t . D e t t a gör fönstret t i l l e n k o m p l e x p r o d u k t . De k r a v som ställes på fönster är
- Lufttäthet - Regntäthet - K-värde
- Möjlighet a t t ö p p n a / s t ä n g a - I s o l e r a mot l j u d
- Släppa i n l j u s - Stänga u t e l j u s - P a s s i v / a k t i v solfångare - Lång livslängd - Långa u n d e r h å l l s k o s t n a d e r - M ö j l i g h e t a t t k o m m u n i c e r a F o r t s a t t f o r s k n i n g är nödvändig när man t i t t a r på de k r a v som ställes på fönster varför d e t nu lägges c a 4 0 0 -450'kr/år för f o r s k n i n g e n som berör f ö n s t e r . V i l k a o l i k a p r o j e k t som f o r s k n i n g s k e r på kommer a t t r e d o v i s a s u n d e r Temadagen.
S t y g r u p p fönster b e s t å r i d a g a v följande medlemmar J o s e f Höbenreich S P - S n i c k e r i e r AB, o r d f ö r a n d e P e r - O l o f M a r k l u n d , T T C , s e k r e t e r a r e S e r g i u s B l o m q v i s t , HSB Riksförbund S t e n C a s s e l , S N I R I Gösta E r i k s s o n , AB M a l å Trä E r h a r d G o l l e n i a , M y r e s j ö f ö n s t e r AB Rune P e t t e r s s o n , T r a r y d Fönster AB N i l s - G ö r a n S v e n s s o n , E l i t - S n i c k e r i e r
TRÄTEKNIKCENTRUM (TRÄTEK) OCH DESS VERKSAMHET SOM ROR FÖNSTER Sven Casselbrant, Trätek
FÖNSTERUTVECKLING
FÖNSTERUTVECKLING
KRAV OCH K V A L I T E T
PERSPEKTIV: 25 ÄR
VÄGEN FRAN ENHETLIG PROFILSTANDARD OCH STORA S E R I E R
T I L L OMFATTANDE FUNKTIONSNORMER OCH STANDARD SAMT EN
OBJEKTANPASSAD TILLVERKNING
FÖNSTRET = EN DEL AV KLIMATSKÄRMEN I HUSET MED MYCKET
KOMPLEXA KRAV PÄ FUNKTION
AVSKÄRMNING < > KONTAKT
UTSEENDE
UTVECKLING PRODUKTKRAV
FÖRE 1975
INGA FUNKTIONSKRAV I SBN-NORMER
S I S PROFILSTANDARD
GLASKVALITET OCH TJOCKLEKAR
UTFÖRANDE VISSA DETALJER
TRÄKVALITET
BYGG-AMA - ANVISNINGAR - GLASNING
- MONTERING
EFTER 1975
ÖVERGÅNG T I L L FUNKTIONSKRAV
DAGENS KRAVNIVÅ
SBN-NORMER
VÄRMEISOLERING (K-VÄRDE)
LUFTTÄTHET
REGNTÄTHET
V I N D S T A B I L I T E T
MEKANISK HÅLLFASTHET
BARNSÄKERHET
BRANDSKYDD
LJUDISOLERING
SS-STANDARD
D E F I N I T I O N E R AV
TESTMETODER
KRAVNIVÅER
REDOVISNING
TRÄKVALITET
INBRQTTSSÄKERHET
MTK-BESTÄMMELSER
MATERIAL
1 STOMMATERIAL - PROFILER
TRÄ > FURU, GRAN, MERANTI, ODUM
YTBEHANDLINGSVARIANTER
KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL
VARIANTER MED KÖLDBRYGGOR
YTBEHANDLINGSVARIANTER
KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL
PVC, PU
YTBEHANDLINGSVARIANTER
PROFILKONSTRRUKTIONER
KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL
"MED DAGENS TEKNIK KAN MAN T I L L V E R K A BRA FÖNSTER MED ALLA DESSA
MATERIAL FÖRUTSATT ATT MAN BEAKTAR MATERIALETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
EGENSKAPER I KONSTRUKTIONEN OCH I TILLVERKNINGEN."
FUNKTIONSKRAV BESTÄNDIGHET = FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD
KAN UPPNÄS MED ALLA DESSA MATERIAL
UNDERHÄLLSBEHOVET VARIERAR
FÖNSTER AV ALLA MATERIAL BEHÖVER UNDERHÄLL
2 GLAS
PLANGLAS
MASKINGLAS
FLOATGLAS
SPECIALGLAS
HÄRDAT - F L E R S K I K T
BELÄGGNINGAR
ISOLERGLAS - 1 ELLER 2 L U F T S K I K T
BEGRÄNSNING AV DET TOTALA MELLANRUMMET
---> PUMPEFFEKT
VARIATIONER MED OLIKA SPECIALGLAS
BEROENDE PÅ FUNKTIONSKRAV
GASER ---> LUFT ---> ÄDELGASER
OLIKA KONSTRUKTIONER
KOMPONENTEN ISOLERGLAS ÄR EN MOGEN PRODUKT OM DEN UPPFYLLER
KRAVEN PÅ
SYSTEMLÖSNING ) ENLIGT
BRANSCH-) KONTROLLEN
TILLVERKNINGSKONTROLL )
SPECIALGARANTIN ÄR EN FÖRSÄKRING FÖR KUNDEN MOT FÖRDRÖJDA
PRODUKTFEL
ÖVRIGA MATERIAL
YTBEHANDLINGSMATERIAL
SKYDDAR FÖNSTRETS FUNKTIONER
GER ETT E S T E T I S K T UTSEENDE
MANÖVER- OCH FÄSTBESLAG
K I T T OCH FOGMASSOR
TÄTNINGSBAND
KONSTRUKTION
KONSTRUKTIONENS MÅLSÄTTNING ÄR
ATT FÖRVERKLIGA ANVÄNDARENS KRAV
ATT UPPFYLLA FUNKTIONSKRAVEN PA FÖNSTRET SOM
BYGGELEMENT
ATT SAMORDNA OCH OPTIMERA OLIKA MATERIALS EGENSKAPER
ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN SÄKER OCH RATIONELL
PRODUKTION
I PRAKTIKEN MÅSTE DETTA A L L T I D RESULTERA I EN KOMPROMISS.
DET ÄR INTE DEN BÄSTA DETALJEN UTAN DEN BÄSTA AVVÄGNINGEN
PRODUKTIONEN
PRODUKTIONENS MÅLSÄTTNING ÄR
ATT SÄKERSTÄLLA KONSTRUKTIONCNS KVALITET MED MINSTA
MÖJLIGA AVVIKELSER
ATT FRAMSTÄLLA PRODUKTEN T I L L ETT KARKNADSMÄSSIGT PRIS
TEKNIKEN ÄR ETT HJÄLPMEDEL FÖR ATT FÖRVI^RKLIGA MÄNNISKANS KUNNANDE
PA ETT BÄTTRE, JÄMNARE OCH MERA EKONOMIliKT SÄTT ÄN MÄNNISKAN SJÄLV
KAN GÖRA DET.
KVALITETSSÄKRING
A) SYSTEMPROVNING
B) TILLVERKNINGSKONTROLL - INTERNKONTROLL
- EXTERNÖVERVAKNING
SYFTE
ATT SÄKERSTÄLLA FASTSTÄLLD KVALITET
ATT UNDERLÄTTA DOKUMENTATION AV KRAV OCH KVALITET I
HANDELSUTBYTE MELLAN OLIKA FÖRÄDLINGSLED
FÖNSTRET ÄR EN KOMPONENT I KLIMATSKÄRMEN
\7'
DEN MÅSTE OPTIMERAS I KVALITETSCIRKELN FÖR
SLUTPRODUKTEN
KRAV-KVALITET
PRODUKTKVALITET
MATERIAL
TILLVERK
NING
KRAV
KVALITET
KONSTRU
TION
2 KVALITETSASPEKTER
-TEKNISKA FUNKTIONER
-UTSEENDE
VILKA KRAV BOR STÄLLAS PÄ TRÄ T I L L FÖNSTER?
Sven C a s s e l b r a n t , Trätek
TräteknikCentrum
I N S T i T l T t n t O R T R A T F K N l S K F O R S K N l N l . 1 9 8 7 - 0 4 - 0 6 / S C / A D
V i l K a Xrav b^r gtällftg PÅ trä t i l l föngtcr?
Trä är m y c k e t lämpligt som m a t e r i a l t i l l fönster. D e t är t i l l
-räckligt s t a r k t , d e t är lätt a t t b e a r b e t a , d e t är v ä r m e i s o l e r a n d e , d e t är lätt, d e t är v a c k e r t , rätt b e h a n d l a t o c h rätt a n v ä n t ä r d e t b e s t ä n d i g t o c h jämfört med a n d r a m a t e r i a l är d e t b i l l i g t .
L i k a f u l l t h a r v i h a f t e n h e l d e l för a t t i n t e säga s t o r a p r o b l e m med fönster, främst med s å d a n a , som b y g g t s i n u n d e r 6 0 - t a l e t . H u r k a n d e t komma s i g ? J o , trä är f a k t i s k t i n t e i d i o t s ä k e r t . O c h d e t k a n väl h e l l e r i n t e b e h ö v a s ?
För a t t sätta i n t r ä m a t e r i a l f r å g o r i s i t t sammanhang v i l l j a g h e l t k o r t o m n ä m n a de f a k t o r e r , som s a t t s i samband med dålig
b e s t ä n d i g h e t h o s t r ä f ö n s t e r : * o l ä m p l i g f a s a d u t f o r m n i n g , * o l ä m p l i g t v a l a v f ö n s t e r s t o r l e k a r o c h fönstertyper i d e t a k t u e l l a f a l l e t , * o l ä m p l i g v ä g g k o n s t r u k t i o n , * o l ä m p l i g i n b y g g n a d a v f ö n s t r e t , * o l ä m p l i g f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n , * u n d e r m å l i g t u t f ö r a n d e , * o l ä m p l i g y t b e h a n d l i n g , * a v s a k n a d a v i m p r e g n e r i n g , * dålig t r ä k v a l i t e t . Med d e n n a b a k g r u n d v i l l j a g s l å f a s t , a t t god t r ä k v a l i t e t är e n a v f l e r a v i k t i g a f ö r u t s ä t t n i n g a r för f ö n s t r e t s f u n k t i o n , u n d e r h å l l s -k o s t n a d o c h b e s t ä n d i g h e t . D ä r m e d är v i framme v i d r u b r i -k e n : • V i l k a k r a v bör ställas på t r ä t i l l f ö n s t e r ? " Låt o s s först k l a r a a v e n f r å g a : v i l k e t t r ä s l a g ?
D e t f i n n s många lämpliga t r ä s l a g , men v i s k a l l här b e g r ä n s a o s s t i l l n o r d i s k f u r u o c h g r a n . V a d g ä l l e r g r a n , så är d e t v a n l i g t a t t t i l l v e r k a fönster a v g r a n i t e x N o r g e , H o l l a n d o c h S y d t y s k l a n d . P e r s o n l i g e n t r o r j a g a t t g r a n är e t t l ä m p l i g t fönsterträ, f r a m f ö r a l l t på g r u n d a v d e n l å n g s a m m a v a t t e n u p p t a g n i n g e n . Men e f t e r s o m d e t i n t e är b r u k l i g t a t t a n v ä n d a g r a n i vårt l a n d , så s k u l l e d e t kräva e n h e l d e l e x t r a t i d a t t här b e h a n d l a g r a n . J a g kommer d ä r f ö r i f o r t s ä t t n i n g e n a t t b e h a n d l a f u r u .
När man t a l a r om k r a v på trä t i l l fönster så k a n man a n t i n g e n a v s e t r ä m a t e r i a l e t i d e t färdiga f ö n s t r e t s o l i k a d e l a r e l l e r d e s å g a d e trävaror som fönsterfabriken k ö p e r . D e t k a n t y c k a s s j ä l v k l a r t a t t d e t t a s k a l l v a r a samma s a k , men så är d e t i n t e . D e t h a r b e f u n n i t s p r a k t i s k t a t t sälja trävaror i f u l l a l ä n g d e r . E f t e r s o m p l a n k o r n a k a p a s o c h i b l a n d k l y v s t i l l ä m n e n för o l i k a d e t a l j e r v o r e d e t
e k o n o m i s k t oförsvarbart a t t k r ä v a samma k v a l i t e t i h e l a p l a n k o r som i de e n s k i l d a f ö n s t e r d e l a r n a . M å n g a d e f e k t e r k a p a s j u b o r t . O l i k a t i l l v e r k a r e h a r också o l i k a a r b e t s m e t o d e r . Likaså väljer e n d e l a t t b e t a l a mer för e n högre t r ä k v a l i t e t för a t t därmed s p a r a
TräteknikCentrum
I N S T I l I T l l F O R T R A T F K N I S K l O R S K N l N H i
J a g kommer här a t t hålla mig t i l l k r a v på trä i d e t färdiga fönstret, men med e n o c h a n n a n k o m m e n t a r som a v s e r s å g v a r a n . N ä r man a n v ä n d e r o r d e t k v a l i t e t i t r ä s a m m a n h a n g är d e t m å n g a som a s s o c i e r a r t i l l g ä n g s e h a n d e l s k v a l i t e t e r , v a n l i g t v i s d e som d e -f i n i e r a s i d e n så k a l l a d e "Gröna b o k e n " . I d e t t a sammanhang v i l l v i d o c k v i d g a k v a l i t e t s b e g r e p p e t e f t e r s o m både f o r s k a r e o c h i n d u s t r i f o l k a r b e t a r med f l e r k v a l i t e t s p a r a m e t r a r än v a d "Gröna b o k e n -i n n e h å l l e r . Därmed är v i framme v i d de o l i k a k r a v e n : S t v r k a / s t y v h e t / h å r d h e t D e t f i n n s framför a l l t två m o t i v för d e s s a k r a v : d e l s för i n f ä s t n i n g a v b e s l a g e n i k a r m o c h b å g e d e l s för a t t i n t e d e f o r m a t i o n e r i h ö r n f ö r b i n d n i n g a r s k a l l b r y t a upp f ä r g s k i k t e t o c h därtill s k a p a s p r i n g o r , som släpper i n
v a t t e n . D e t v o r e i d e t t a sammanhang g a n s k a o m s t ä n d l i g t a t t g ö r a e n d i r e k t m ä t n i n g a v s t y r k e e g e n s k a p e r h o s d e t köpta v i r k e t . D e n s i t e t e n är d ä r e m o t väl k o r r e l e r a d med s t y r e k e e g e n e s k a p e r n a , men d e n är i n t e h e l l e r lätt a t t m ä t a . D ä r e m o t g e r k l i m a t z o n för r å v a r a n o c h å r s -r i n g s b -r e d d e n i f ö -r e n i n g e n i n d i k a t i o n på d e n s i t e t e n o c h d ä -r m e d på s t y r k e e g e n s k a p e r n a . Men a t t jämställa å r s r i n g s b r e d d e n h o s n o r r -ländskt o c h s y d s v e n s k t v i r k e är d ä r e m o t v i l s e l e d a n d e . N a t u r l i g t v i s h a r k v i s t a r o c h s n e d f i b r i g h e t också b e t y d e l s e . K v i s t a r V i h a r n y s s nämnt om k v i s t a r n a s b e t y d e l s e för s t y r k a n h o s e n d e t a l j o c h d e t t a är n a t u r l i g t v i s s ä r s k i l t p å t a g l i g t i k l e n a d i m e n s i o n e r som t e x i bågar o c h s p r ö j s a r . I f ö n s t e r s a m m a n h a n g är d o c k k v i s t e n främst a t t b e t r a k t a som e n störning i y t a n h o s d e n färdiga
p r o d u k t e n . D e t är därför man i n t e t o l e r e r a r lösa k v i s t a r , t o r r a k v i s t a r , s p r u c k n a k v i s t a r , b a r k r i n g s k v i s t a r e t c . F r i s k a , h e l a o c h f a s t v u x n a k v i s t a r k a n d ä r e m o t t o l e r e r a s i v i s s u t s t r ä c k n i n g . H ä r s p e l a r s t o r l e k , a n t a l , f o r m o c h läge i f ö n s t e r d e t a l j e r i n . D e t f i n n s mer o c h m i n d r e t i l l k r å n g l a d e t a b e l l e r o c h d i a g r a m som a n g e r v a d som är t i l l å t e t . E n k v i s t l a g n i n g ( p l u g g n i n g ) j ä m s t ä l l s v a n l i g e n med f r i s k k v i s t , d o c k med v i s s a u n d a n t a g . E n f r i s k , h e l , f a s t v u x e n k v i s t är a t t föredra framför e n l a g n i n g e f t e r s o m d e n n a t u r l i g t a n s l u t e r t i l l d e t o m g i v a n d e t r ä e t . S p r i c k o r I e t t i n b y g g t fönster v a r i e r a r t r ä m a t e r i a l e t s f u k t k v o t med å r s t i d o c h v ä d e r l e k . S v ä l l n i n g o c h k r y m p n i n g g e r då r ö r e l s e r i s p r i c k o r , som k a n spräcka f ä r g f i l m e n . Därmed kommer v a t t e n i n o c h t r ä n g e r t a c k v a r e s p r i c k a n s n a b b a r e i n i t r ä m a t e r i a l e t . D e t är d ä r f ö r v i k t i g t a t t b e g r ä n s a mängden s p r i c k o r .
TräteknikCentrum
I N S T H I T I T t Ö K T R A T F K N I S K F O R S K N I N C .
S:.\ Jnh Itniiiiiti lor \X\\\J 7»v/;»».i/,>^\ RcH jrch
O l i k a s t a n d a r d e r innehåller g r ä n s e r för h u r m y c k e t s p r i c k o r som får f ö r e k o m m a på o l i k a y t o r h o s e t t f ö n s t e r . I v i s s a f a l l får s y n l i g a s p r i c k o r över h u v u d t a g e t i n t e f ö r e k o m m a . S p r i c k b i l d n i n g är e t t a v de s t ö r s t a p r o b l e m e n v i d v i r k e s t o r k n i n g o c h d e t p å g å r e n i n t e n s i v f o r s k n i n g för a t t y t t e r l i g a r e f ö r b ä t t r a t o r k m e t o d e r n a i d e t t a a v s e e n d e . D i v e r s e d e f e k t e r o c h k o n d i t i o n s f e l R ö t a , b l å n a d , m ö g e l , i n s e k t s s k a d o r , v a t t v e d , l y r o r , b a r k f l a g , kåd-låpor s a m t m e k a n i s k a s k a d o r får i n t e f ö r e k o m m a . T j u r e l l e r så k a l l a d t r y c k v e d får h e l l e r i n t e f ö r e k o m m a . T r y c k v e d , som b i l d a s h o s träd som v ä x e r i s t a r k t l u t a n d e t e r r ä n g h a r e x t r e m t s t o r a s v ä l l -n i -n g s - o c h k r y m p -n i -n g s r ö r e l s e r i f i b e r r i k t -n i -n g e -n v i l k e t l e d e r t i l l f o r m f ö r ä n d r i n g a r v i d v a r i e r a n d e v ä d e r l e k . B e s t ä n d i g h e t För a t t r ö t s v a m p a r s k a l l växa b e h ö v s m i n s t 20 å 3 0 % f u k t k v o t i träet- T r ä m a t e r i a l e t s b e n ä g e n h e t a t t d r a b b a s a v röta b e r o r därför på d e n d i r e k t a r ö t b e n ä g e n h e t e n b e n ä g e n h e t e n a t t a b s o r b e r a v a t t e n s v ä l l n i n g s e g e n s k a p e r n a , e f t e r s o m s v ä l l n i n g o c h k r y m p n i n g är e n a v h u v u d o r s a k e r n a t i l l a t t s p r i n g o r o c h s p r i c k o r uppstår o c h a t t d ä r v i d f ä r g f i l m e r b r y t s .
Hur k a n man då b e d ö m a v i r k e t s b e s t ä n d i g h e t ? E t t säkert k r i t e r i u m är a t t s k i l j a m e l l a n kärnved o c h s p l i n t v e d . K ä r n v e d e n h a r m i n d r e r ö r e l s e r t i l l följd a v f u k t f ö r ä n d r i n g a r , d e n h a r l å n g s a m m a r e v a t t e n a b s o r p t i o n o c h d e n är m i n d r e r ö t b e n ä g e n . D e t bör d o c k o b s e r v e r a s a t t s p l i n t v e d , som i m p r e g n e r a t s e n l i g t g ä l l a n d e s t a n d a r d är b e t y d l i g t mer rötresistent än k ä r n v e d . E m e l l e r t i d är d e t med de t i m m e r d i m e n s i o n e r v i h a r o c h d e n k ä r n v e d s -a n d e l t i m r e t h -a r , svårt -a t t p r o d u c e r -a k ä r n v i r k e i tillräcklig m ä n g d . V i s s e r l i g e n a r b e t a r v i med a t t ge s å g v e r k s i n d u s t r i n a n v i s -n i -n g a r om h u r k ä r -n v i r k e k a -n p r o d u c e r a s me-n v i får -nog ä-ndock räk-na med a t t i f ö r s t a h a n d använda v i r k e som även i n n e h å l l e r s p l i n t . G i v e t v i s v a r i e r a r s p l i n t v e d e n s b e s t ä n d i g h e t från träd t i l l träd. F i n n s d e t då n å g o t sätt a t t h i t t a d e n bästa s p l i n t v e d e n ? Man k u n d e h o p p a s a t t d e n s i t e t e n v a r e t t a n v ä n d b a r t k r i t e r i u m , men så är i n t e f a l l e t . Man h a r i n t e k u n n a t f i n n a något samband m e l l a n d e n s i t e t o c h r ö t r e s i s t e n s . V a t t e n a b s o r p t i o n e n m i n s k a r v i s s e r l i g e n med ökande d e n s i t e t , men s a m t i d i g t ökar r ö r e l s e r n a t i l l följd a v fuktföränd-r i n g a fuktföränd-r . A fuktföränd-r s fuktföränd-r i n g s b fuktföränd-r e d d e n g e fuktföränd-r övefuktföränd-r h u v u d t a g e t i n g e n v ä g l e d n i n g .
TräteknikCentrum
I N S r n I TI T F O R T R A 1 I K N I S K F O R S K N I N C B a k t e r i e a n q r e p p / v å t l a q r i n q s s k a d o r Om t i m m e r m å s t e l a g r a s e n t i d s k y d d a r man d e t mot b l å n a d s s v a m p , i n s e k t s a n g r e p p o c h s p r i c k b i l d n i n g genom a t t v a t t e n b e g j u t a d e t e l l e r l ä g g a d e t i v a t t e n . Om d e t l a g r a s så u n d e r lång t i d u n d e r d e n v a r m a å r s t i d e n a n g r i p s s p l i n t e n a v b a k t e r i e r v i l k e t d r a s t i s k t ökar t r ä -m a t e r i a l e t s v a t t e n a b s o r p t i o n . S å d a n t v i r k e är i n t e l ä -m p l i g t för f ö n s t e r t i l l v e r k n i n g . Den ökade a b s o r p t i o n e n är för f u r u v a n l i g e n o j ä m n t fördelad, v i l k e t g e r e n m y c k e t o j ä m n l a s y r b e h a n d l i n g o c h ä v e n f ö r s v å r a r t ä c k m å l n i n g . V i d i m p r e g n e r i n g g e r d e t f l ä c k v i s k r a f t i g t ökad u p p t a g n i n g , v i l k e t i o c h för s i g f ö r s t ä r k e r röt-s k y d d röt-s e f f e k t e n , men k v a r d r ö j a n d e l ö röt-s n i n g röt-s m e d e l k a n f ö r o r röt-s a k a p r o b l e m med e f t e r f ö l j a n d e m å l n i n g . S l u t l i g e n är g i v e t v i s förhöjd v a t t e n a b s o r p t i o n e n s t o r n a c k d e l i f ö n s t e r s a m m a n h a n g . H u r k a n man då v e t a om v i r k e är v å t l a g r i n g s s k a d a t ? E n d e l a n s e r a t t d e k a n s e på färgen a t t d e t är v å t l a g r a t . D e t k a n n o g gälla e n d e l s k a d a t v i r k e , men långt ifrån a l l t . V i k a n d ä r f ö r i n t e förlita o s s på d e n n a metod. E n a n n a n metod är a t t b e s t r y k a v i r k e med e n m ö r k b e t s e l l e r d y l i k t . Då f r a m t r ä d e r d e s k a d a d e p a r t i e r n a som m ö r k a f l ä c k a r . M e t o d e n är f u l l t a n v ä n d b a r , men k o m p l i c e r a d o c h g e r d e s s u t o m b e t s f l ä c k a r på v i r k e t . S l u t l i g e n h a r e n m e t o d t a g i t s f r a m på T r ä t e k , som går u t på a t t man sätter a n e t t m u n s t y c k e mot träytan, p r e s s a r i n l u f t o c h m ä t e r v i r k e t s p e r m e a b i l i t e t , v i l k e t väl ö v e r e n s s t ä m m e r med v ä t s k e a b s o r p t i o n e n . E n a p p a r a t u r a v d e t t a s l a g är u n d e r u t v e c k -l a n d e v i d e t t i n s t u r m e n t f ö r e t a g . A v s i k t e n är a t t T r ä t e k s k a l l u t a r b e t a b e d ö m n i n g s r e g l e r a t t t i l -l ä m p a s v i d a n v ä n d a n d e a v d e båda s i s t n ä m n d a m e t o d e r n a . D e t ä r u p p e n b a r l i g e n g a n s k a k o m p l i c e r a t a t t k o n t r o l l e r a d e n n a v i r k e s e g e n s k a p . D ä r f ö r är d e t p r a k t i s k t a t t p l a n e r a s å g v e r k s p r o d u k -t i o n e n så, a -t -t man v e -t om r i s k för v å -t l a g r i n g s s k a d a f ö r e l i g g e r e l l e r e j . Timmer som a v v e r k a t s u n d e r v i n t e r n o c h sågas i n n a n d e n v a r m a å r s t i d e n i n t r ä d e r är d e f i n i t i v t i n t e s k a d a t . D e t t a begränsar p r o d u k t i o n s t i d e n t i l l c a 6 m å n a d e r i södra S v e r i g e mot c a 7,5 m å n a d e r i n o r r a S v e r i g e . ( O b s e r v e r a a t t d e t h a r v i s a t s a t t v i n t e r a v v e r k n i n g e n i s i g i n t e g e r e t t b e s t ä n d i g a r e v i r k e . ) Genom o m f a t t a n d e försök h a r v i k u n n a t ge e n r e k o m m e n d a t i o n om m a x i m a l t t i l l å t e n l a g r i n g s t i d u n d e r d e n v a r m a å r s t i d e n . L a g r i n g i v a t t e n b a r k a t - m i n d r e än 2 v e c k o r o b a r k a t - m i n d r e än 4 v e c k o r L a g r i n g på l a n d u n d e r b e v a t t n i n g b a r k a t - m i n d r e än 8 v e c k o r o b a r k a t - m i n d r e än 10 v e c k o r På d e t t a sätt k a n i bästa f a l l f u l l t p r o d u k t i o n s å r u p p n å s u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g a t t t i m m e r t i l l s t r ö m n i n g e n är n å g o r l u n d a jämn.Trätekn i kCentru m
I N S T H I T I I 1 O K T R A T F K N I S K F O R S K N I N C . A l l m ä n t I a l l a m a t e r i a l v a r i e r a r d e o l i k a e g e n s k a p s p a r a m e t r a r n a från d e t e n a s t y c k e t t i l l d e t a n d r a o c h ä v e n i n o m e t t s t y c k e . Man m å s t e d o c k ha k l a r t för s i g , a t t h o s b i o l o g i s k a m a t e r i a l , t e x trä, är v a r i a -t i o n e r n a s -t o r a . D ä r f ö r k a n man i n -t e a r b e -t a med a b s o l u -t a nivåer u -t a nm å s t e a c c e p t e r a en v i s s s p r i d n i n g . • Inom T r ä t e k a r b e t a r v i med a t t u t a r b e t a b ä t t r e s o r t e r i n g s m e t o d e r för s å g a d e t r ä v a r o r , så a t t s å g v e r k e n s k a l l k u n n a l e v e r e r a v i r k e som i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g u p p f y l l e r k r a v e n på trä i färdiga f ö n s t e r . S l u t l i g e n k a n sägas a t t trä h a r så m å n g a k v a l i t e t s p a r a m e t r a r , som p å v e r k a r såväl s l u t p r o d u k t e n som t i l l v e r k n i n g s p r o c e s s e n s ekonomi a t t a l l t i n t e k a n s ä t t a s på pränt. R e g l e r o c h s t a n d a r d s m å s t e d ä r f ö r k o m p l e t t e r a s med d e n s k i c k l i g e i n k ö p a r e n s e r f a r e n h e t a v u t -f a l l e t v i d p r o d u k t i o n med v i r k e -från e n s k i l d a s å g v e r k .
Zo
/ r
/ o
/
1
/ öIT 20
zr
SfT>
2X 3 3.s^m^V
u
9
• o
* t >
* ^ o » »
3
I i
f
f f
> o
n 2
L
-1Svallning
Samband vellan svallning och
densitet efter 14 dygn i •
90 % RF-^utgangsVage 65 X RF.
Linjära regressionslinjer,
s • spllntved k • kärnved.
3 -
Tong.2 •{
Rad.
1 w
i
300
400
- J 1
500 kg/m^ 600
Densifef Toij
a
dllB
tv
/500
•s.
0
/ooa
500
0.35
Q^5
0.55 Q65
OtIIB
g
GOO
70d
•c
600 —
500
400
JOO
200
100
t'22'C
qj5 q^O
0.A5
O^O
0.55 Q60 0,65
KONSTRUKTIVT TRÄSKYDD I FÖNSTER M a r t i n Gustafsson, Trätek
KONSTRUKTIVT TRASKYDD I FÖNSTER
K o n s t r u k t i v t träskydd i n n e f a t t a r a l l a de konstrukt:'.va åtgärder man v i d t a r för a t t förhindra en oacceptabel fuktändring i träet och därav orsakade skador.
Träskyddet går dels u t på a t t hålla f u k t k v o t e n under den nivå där r i s k e n är s t o r för b i o l o g i s k n e d b r y t n i n g och dels a t t hålla v a r i a -t i o n e r n a i f u k -t k v o -t så små som möjlig-t. Därigenom u i d v i k e r man problem med svällning, krympning, s p r i c k o r o.s.v.
När d e t gäller fönster förstärks d e t k o n s t r u k t i v a träskyddet a l l t i d med y t b e h a n d l i n g , och i v i s s a f a l l med impregnering. Det kemiska träskyddet ökar säkerheten mot svampangrepp, men kan a l d r i g ersätta det k o n s t r u k t i v a träskyddet.
1. Trävara
O l i k a träslag, men också s p l i n t och kärna av samma ti-äslag, har o l i k a f u k t t e k n i s k a egenskaper, t.ex. o l i k a u p p f u k t n i r g s och u t -t o r k n i n g s h a s -t i g h e -t . Resis-tensen mo-t b i o l o g i s k a angrepp är o l i k a . Fuktrörelsens s t o r l e k är o l i k a i o l i k a r i k t n i n g a r av e t t tvärsnitt. Fiberstörningar v i d k v i s t a r och växtfel påverkar f u k t t r a n s p o r t e n och fuktrörelserna.
Genom v a l av trävara kan man påverka fönstrets f u n k t i o n och be-ständighet.
2. Ytbehandling
Ytbehandlingens täthet påverkai^ fuktinnehållet och fuktfördelningen i träet.
Kulören påverkar y t t e m p e r a t u r e n . Mörka y t o r får en k r a f t i g uppvärm-n i uppvärm-n g som påverkar f u k t b a l a uppvärm-n s e uppvärm-n och ökar r i s k e uppvärm-n för s p r i c k o r , kåd-f l y t n i n g , kåd-fogöppning, skador på g l a s n i n g s m a t e r i a l o.s.v.
L i t e n v a t t e n s u g n i n g i ändträ är av största b e t y d e l s e . Den kan uppnås genom s p e c i e l l ändträtätning och y t b e h a n d l i n g .
3. Geometrisk u t f o r m n i n g a) Väderskydd
så långt som möjligt s k a l l man skydda träet från d i r e k t neder-börd. Det kan ske genom takutsprång, i n d r a g n i n g av fönstret från fasadytan, s k y d d s l i s t e r r u n t fönstret o.s.v.
Vatten som träffar fönstret s k a l l ledas b o r t så snabbt som möj-l i g t .
Genom skuggning och v a l av ytbehandlingssystem och kulör, kan man minska s o l l j u s e t s nedbrytande verkan.
Beklädnad av p r o f i l e r n a s u t s i d a med t . e x . aluminium är e t t sätt a t t skydda träet.
Den d e l som utsätts för vädrets nedbrytande verkan s k a l l göras så l i t e n som möjligt.
b) Y t s t r u k t u r . L u t n i n g a r . Hörnradier. D:.'*oppnäsor. Dräneringar Vattenupptagningen i en y t a beror foi'utom på ytans p e r m e a b i l i -t e -t på hur länge y -t a n är vå-t.
Ytans l u t n i n g och bredd påverkar våt:iden. Hörnradier och dropp-näsor avgör hur v a t t n e t släpper från p r o f i l e n .
Y t s t r u k t u r e n kan ha betydelse för såväl våttid som genomsläpp-l i g h e t .
Vatten som tränger i n i k o n s t r u k t i o n 2 n , t.ex. i g l a s - e l l e r tätningsfals, s k a l l dräneras u t så snabbt som möjligt. c) Tvärsnittsutformning
Förhållandet mellan tvärsnittsytan i en p r o f i l och den y t a som exponeras mot inomhus- resp. utomhusklimatet påverkar träprofil-ens fuktkvotsnivå, - a m p l i t u d och - g r a d i e n t e r .
En grov p r o f i l h a r lägre g e n o m s n i t t l i g f u k t k v o t och mindre s k i l l -nad mellan lägsta och högsta f u k t k v o t än en k l e n p r o f i l .
d) Hopfogningar. S p a l t e r , s p r i n g o r , s p r i c k o r
S p a l t e r , s p r i n g o r och s p r i c k o r , s p e c i e l l t i a n s l u t n i n g t i l l hörnförband, har en mycket s t o r betydelse för fönstrets beständ-i g h e t och underhållsbehov.
F u k t a n r i k n i n g i båg- och karmhörn är en dominerande skadeorsak för träfönster.
TräteknikCentrum i Skellefteå 1987-03-25
\
I l • ^'
c & > c c & > l •cc c; o c an
e 0)S i
Ig-t ° . -O
i i
t: -{- w O .5 c r o ^ D. C C t?s>
& I B r: • C . v v c o "O 1 = I—• o c: t; c ft) a e o ^ - B o B o a fl O •>< a c/3 E-o u o Q < < > < Q Q >-CO cc td Q :<213
Klimatskänn
®
Luftspalt
Fasadbeklädnad
Droppbleck
Yttre belastningar
Regn, snö, is, luftfuktighet
Vatteninträngning genom
fasadens fogar
Solstrålning, ultraviolett ljus
Vind
Temperaturväxlingar
Luftföroreningar
Buller, vibrationer
Över/undertryck
Fönsterbleck
(lutning min 14°)
'Varm'' väggdel
Inre belastningar
Luftströmmar
från radiator
Lufttemperatur
Luftfuktighet
Över/undertryck
Fönster
^Fönsterbänk
(min 20 mm från väggliv)
Radiator
PLACERING AV FÖNSTER ENLIGT SNIRI'S MONTERINGS-ANVISNINGAnm
1. Illustrationen visar ett materialneu-tralt fönster. Detta gfilier för samtliga illustrationer i skriften om inget annat anges.
2. Den bli markeringen visar i princip vfiggens **kalla*' del, dvs fasad-beklSdnaden och den röda färgen vfiggens inre *'varma*' del.
STIGHDJD / 2'Jh
200
mm
100
! i10
1
o i IIjL
GRAf^
:FURUSPLINT
FURUKÄRNA
VINKELRATT MOT FIBRERNA
PARALLELLT MED FIBRERNA
KAPILLÄR STIGHDJD I OLIKA TRÄSLAG. UTGANGSFUKTKVOT 10%
MAX STIGHDJD FDR VATTEN UNDER 2^ h ( SELL 1976 )
28
26
24
^ 22
c
ft)c 20
o
S 18
DI «
12
Off scale
10
w
\\\
1Scots pine - sapwood
— — Scots pine - heartwood
- - • - E u r o p e a n whitewood - sapwood
and Douglas fir - heartwood
— •—European whitewood - heartwood
and hemlock - heartwood
J.
3 4 5 6 7
Distance frorr wetted end - cm
Fig. 2. Moisture movemenl in softwood timbers
Bild 2. Feuchligkeitsbewegung in Nadelholzproben
8
10
1"
-fr. -•rfv/
' / /MW
\\ -TTl > t o LL >-\— ^ »—• _ J > < I il I I i Cd>
CO LL. LO O > < CO Q::111
LXJ D_ f — CO»—1
>
o
00en
LU Cd Cd LU CO LU CJ LU C\l CO ^^- o
o o
> -o
o
ID Cd Cd CO1
(6)
TVÄRSNITT 20x80
y .y -ClOBEHANDLAT
LJUS LASYR
mm/80 mm
! 1 ' ! MnTn/80 mm
O
TV^ARSNITT 50x80
OBEHANDLAT
LJUS LASYR
mm/80 mm
11
1
mm/80 mm
O
F I l H FURU
GRAN
EK
TEAK
SAMMANLAGD SPRICKBREDD I OBEHANDLAT OCH YTBEHANDLAT TRÄ
(Böttcher WKI 1980)
%
J 3 4
-J 1
I I
1 =
in Vi
(3)
kein Anstrich
unfinished
Imprögnierlosur, 2 fach
penetrating stoin, 2 coots
FUKTKVOTSVARIATION I GRAN UNDER 1 ÅR ( S e l l 1985)
^ Ijicklosur, 2 fach
filmforming stain, 2 coots
Kunsthorzlock
(Versuchsfenster)
point, 2 coots
(test window)
Kunsthorzlock, 2 foch
point, 2coots
Kunsthorzlock, 3 foch
point, 3 coots
0
20
^ — \ — \ — F
40
60
80 ;jm
Schichtdicke der Oberflöchenbehondlung
film thickness of the finish
100
Bild 13. Zusammenhang zwischen der Schichtdicke verschiedener
Oberflächenbehandlungen und der Standardabweichung der
feuchte von allseitig gestrichenen, direkt wetterbeanspruchten
Holz-teilen (Fichte), mit einer Durchschnittsdicke von 2 bis 4 cm,
wo-chentlich bis monatlich gemessen wahrend eines Jahres. Alle
aufge-fiihrten AnstrichstofTe basieren auf oligem Alkydharz als
Bindcmit-tel
Fig. 13. Relationship of iHe film thickness of difTerent finishes with
different solid contents and of the standard deviation of the M C of
all-round coated spruce specimens (thickness about 2 to 4 cm),
weathered outdoors for a period of 1 year; weekly to monthly
mea-surements. All finishes were made from similar oil-modified alkyd
resins but using different amounts
a. c/3 O er :< < o o CD 4J C •1-1 o; c/3 U3 CL CL 2 O •< J CC CC u. :o tu W (T Q r5 H < cc [z3 CL < 2
E-Bild 4 EinfluB verschiedenfarbiger, u b e r e i n a n d e r
liegender Anstrichschichten auf den T e m p e r a t u r
verlauf.
t—I o •< a. E-w CL O. O CC :o fa-ce r> E-< CC Ci3 a E-Q < 2 Q 2 •< cn u. o 2 «»< E-' C/3 > < O -p V, 1-1 C/3 < E- >-:< c: E-rr: c Al — -i i! •
i • — 11
1 1 I r !-Bild 6 Temperaturverlauf im Anstrichträger, ge
m e s s e n in v e r s c h i e d e n e n Abständen von der
an-gestrichenen Holzoberfläche.
Vc
30
2 0
-O)C7)
O D O)N
/ \
/
/
\
/
/
/
/
Vt^ufeOS-PHKIT- M^D S P R I C K A
\
\
— K218
/
/
/
/
/
K 216
K217
I
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
J
BEEINFLUSSUNG DER HOLZFEUCHTIGKEIT
Abb. 5. Beeinflussung der Holzfeuchtigkeit durch einen
einzelnen RiB im Splint-Kernholz (K217 Kernholz ohne
RiB. K216 Kernholz mit und HolzrIB, K218
Lack-und HojzrIB Im Splintholz)
Qussen
\
\
•£ 12.2
innen
t-o CL CC W E-C/D •z. :0 Vu :< CC E-" CL CO W CC E-CC < > CO o 2 u Q CC :o U, CO o > C5 < Q < CO O o CJ o o o CO o20 mm
Querschnittsdicke
Bild 11. Holzfeuchteverteilung uber dem Rahmenquerschnitt (5.*
schwarzer Teil, >v.- weiBer Teil), beslimmt an herausgesäglen und
ayf-gespaltencn Proben aus dem obercn Rahmcn-Qucrfrics.
Ausgangs-holzfeuchtc bei Versuchsbeginn: gleichmäBig 12,2%. / ; 18. Mai
1972, 8.00 h (nach längerer fcuchtkallcr Wettcrperiodc). 2: gleicher
Tag, 14.40 h (starke Strahlung)
SPALTÖPPNING mm
ORSAK T I L L VATTENINTRANGNING
0.01 - 0.5
KAPILLÄRKRAFT
ÖVER 0.5
TYNGDKRAFTEN
ÖVER 1
LUFTSTRÖMNING SOM
DRAR MED S I G LUFTEN
ÖVER 5
REGNDROPPARNAS
RÖRELSEENERGI
0.01 - 5
VINDKRAFTER
A J in der näht dfr Vtrbindung
B j A u f dwa 25 cm von der Vtrtindung
AussenstiU
Inncnstite Inncnseiti
12
2£it (Wochen)
Ibblldung 14 Verlduf der Holzfeuchligkeit in einem Fenster in der Nähe einer geöHneten Vtrbincijny
3.2 Wägebalken
\
Wägungen zur Bestimmung des Zeitverlaufs der
volumen-durchschnittlichen (integralen) Holzfeuchtigkeit einer Serie
von Fichlenholzstäben, die sich linear um den GröBenfaktor
2 unterschieden:
Balken A 375 cm x 17 cm x 34 cm V
Balken B 180 cm x 8 cm x 16 cm
Balken C 90cmx 4 c m x 8 cm
Balken D 45 cm x 2 cm x 4 cm
Balken E 22 cm x 1 cm x 2 cm.
Die Oberfläche dieser Versuchskörper war gehobelt und ohne
Behandlung
%
80
l Ot
E E CO40
20
O
1 12-1
1 B —
r
,D
1 ^1
1
>i
1 H o l z f e u c h t i g k e i tBild 14. Summenhiiurigkcil der Holzfeuchligkeiien iiber den
Zcit-raum cines Jahres: Wägebalken B bis £ sowie Balkcniängsmilte des
McBbalkens in 80 mm (Kurve W) und 40 mm (Kurve 12)
Quer-schnillslicfc
O >- E-(/) W E-O cn er w fr*
m
:0 > < u :< CC Q/
V ,
U j§
o
U j a . H iO
O
5
O
O
Vi
Q> c ^ > O Q) "O a2
Q> O ) CXJ C?5
Bunnfylling
Fugemosse
F i g . 2 1 a o g b
V i n d u m e d s p o r f o r s å l b e n k i u n d e r k a n t a v b u n n k a r m e n
HUR MAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN Ingvar Johansson, Trätek
TräteknikCentrum
I N S T H I T K T l O R T R A T F K M S K h O R S K N l N C .
Sz.cJnli Imiiliii, I," II is>J li\hiii'/,<ii\ /ft w j'iV;
1987-04-14/Ingvar Johansson/AD
HUR NAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN
I e t t t i d i g a r e föredrag har nöjligheterna t i l l förbättrad k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g av fönster d i s k u t e r a t s , och g i v e t v i s måste a l l a berörda, såväl träindustri, b y g g i n d u s t r i , som konsumenter v e r k a för b r a kons t r u k t i o n e r . S a m t i d i g t är d e t dock v i k t i g t a t t trä konsom k o n kons t r u k t i o n kons -m a t e r i a l i n t e ställer större k r a v på k o n s t r u k t i v u t f o r -m n i n g än de a l t e r n a t i v a m a t e r i a l e n p l a s t och aluminium. I n g e t m a t e r i a l är ' i d i o t -säkert', men trä får i n t e v a r a 'idiotkänsligare' än de k o n k u r r e r a n d e m a t e r i a l e n . Jag s k a l l här d i s k u t e r a de möjligheter som v i redan h a r , r e s p e k t i v e kan förväntas få i d e t t a avseende.
I e t t t i d i g a r e föredrag har v i hört a t t d e t är föga m e n i n g s f u l l t a t t k n y t a s t o r a förhoppningar t i l l n a t u r l i g a v a r i a t i o n e r hos råvaran. V i n t e r a v v e r k n i n g , brädgårdstorkning, långvarig l a g r i n g m m är inga f a k t o r e r som kommer a t t göra fururåvaran okänsligare. Vår f i l o s o f i bör vara a t t acceptera den råvara v i h a r och med en kemisk b e h a n d l i n g l y f t a beständigheten t i l l en h e l t annan nivå än vad n a t u r l i g a v a r i a -t i o n e r och förändrad p r o d u k -t i o n s -t e k n i k kan e r b j u d a .
Denna u t v e c k l i n g är redan på väg. Mer än hälften av de fönster som produceras för närvarande i vårt l a n d ges e t t grundskydd med så k a l l a d vakuumimpregnering. Svampdödande ( f u n g i c i d e r ) och v a t t e n a v v i s a n d e ämnen t r y c k s i n i träet ( f u r a n s s p l i n t v e d ) t i l l 10 mm d j u p ( k l a s s B i n o r d i s k träskyddsstandard). E r f a r e n h e t e r n a h i t t i l l s är mycket goda. Så v i t t v i v e t har inga behandlade fönster a n g r i p i t s . Jag v i l l här
hänvisa t i l l e t t n y l i g e n p u b l i c e r a t a r b e t e av B i l l g r e n och Edlund. Man har v i d t r e tillfällen (1981, 1983 och 1985) värderat k o n d i t i o n e n hos 40 oimpregnerade och 130 B-impregnerade fönster v i d östra Sjukhuset i Göteborg.
TräteknikCentrum
I N S T I T I T M l O R T R A T F K N I S K F O R S K N l N c " .
S:.iJiJi Insniiih U i n J 7r.V;»(('/.'ij\ RcfiJKh
De studerade fönstren i n s t a l l e r a d e s 197376. Fönstren är u r k o n s t r u k -t i o n s s y n p u n k -t i n -t e invändningsfria. Bland anna-t h a r k a r n b o -t -t e n s -t y c k e n a en plåtbeklädnad med d i r e k t k o n t a k t , men f o r s k a r n a h a r här h a f t en u n i k •öjlighet a t t s t u d e r a betydelsen av i m p r e g n e r i n g i samma mer e l l e r mindre invändingsfria fasad och fönsterkonstruktion. Rötskador har k o n s t a t e r a t s i de oimpregnerade fönstren e f t e r ca 7 år, medan inga k o n s t a t e r a t s i de impregnerade e f t e r 10 år.
I England, där k l i m a t e t a r f u k t i g a r e än här, och där de h a r 20 års e r f a r e n h e t av vakuumimpregnering, räknar man med en livslängd på 60 år hos fönster behandlade a n a l o g t med vår B-impregnering.
Förbättrad beständighet genom f u k t a v v i s n i n o
Men innebär i n t e impregnering en ökad g i f t s p r i d n i n g och en miljö-b e l a s t n i n g som v i miljö-bör motarmiljö-beta? Jag t r o r a t t v i i d e t t a avseende kan se f r a m t i d e n an med tillförsikt. Mycket t y d e r nämligen på a t t de i vakuumimpregneringen ingående v a t t e n a v v i s a n d e medlen s p e l a r en l i k a v i k t i g r o l l som s v a m p g i f t e r n a . På TräteknikCentrum anser v i d e t f u l l t möjligt a t t f r a m t i d e n s i u p r e g n e r i n g s s y s t e m kommer a t t k l a r a u p p g i f t e n a t t skydda fönster u t a n f u n g i c i d - t i l l s a t s . En k o m b i n a t i o n av e f f e k t i v v a r a k t i g f u k t a v v i s n i n g och ändträförsegling är kanske lösningen. Det ingår i vår målsättning a t t u t v e c k l a "skräddarsydda" behandlingar för v a r j e användningsområde med e t t minimum av b i o c i d e r .
V i har under senare år ägnat mycket a r b e t e åt a t t u t v e c k l a e f f e k t i v a r e v a t t e n a v v i s a n d e medel. Önskemålet är a t t dessa dessutom s k a l l kunna tillföras i vattenlösning för a t t komma ifrån den miljöbelastning som dagens lösningsmedel, l a c k n a f t a , för med s i g . A r b e t e t har kommit e t t bra s t y c k e på väg, v i l k e t framgår av diagram 1,
Trätekn i kCentru m
I N S i n T T i n FÖR TRÄTFKNISK KORSKNINT. Su rJi^/i Imiiiiiii f,'i U"(iiiJ Jr. A'^'/<'^^ Rrn jycli
Här v i s a s v a t t e n u p p t a g n i n g e n hos behandlad r e s p e k t i v e obehandlad f u r u s p l i n t , som f u n k t i o n av a n t a l e t c y k l e r u p p f u k t n i n g / t o r k n i n g .
»A
10-Oi>cAcn<//a t/ i ' ' ' i ' -I 1 1 TT T V4H p . -/:
Diagram 1: Viktsökning e f t e r 1,5 timme i v a t t e n för obehandlad f u r u s p l i n t , samt f u r u s p l i n t impregnerad med e t t k o n v e n t i o n e l l t
B-impregneringsmedel r e s p e k t i v e e t t v a t t e n b a s e r a t f u k t a v v i s n i n g s m e d e l , som f u n k t i o n av a n t a l e t c y k l e r u p p f u k t n i n g / t o r k n i n g . E f t e r c y k e l 13,
TräteloiikCentrum
I N ' S T I T I T E T FÖR T R A T E K N I S K F O R S K N I N G
SMJISH IiisiiiuuJoT VCooJ Techiwlog\ Rcic<2rch
Än<jtr^för?eqlinq
E f f e k t e n av ändträförsegling h a r för några år sedan på e t t mycket slående sätt demonstrerats av M i l l e r . Han följde f u k t k v o t e n hos b k
• L - j o i n t s " under utomhusexponering. Diagram 2 v i s a r uppmätta f u k t k v o t s v a r i a t i o n e r i L - j o i n t s y t b e h a n d l a d e med r e s p e k t i v e u t a n ändträförsegling samt omålade med ändträförsegling.
Diagram 2: F u k t k v o t s v a r i a t i o n e r hos L - j o i n t s målade, e j ändträförseglade
omålade, ändträförseglade
TräteknikCentrum
INS I i n T M FOR T R A T K K N I S K F O R S K N I N d .
.Sr. iJnh Imniui, loi U\\>J TcJnwht^x /?,->, j r . / ; \
V i d TräteknikCentrum ägnar v i för närvarande ändträförseglingen s t o r uppmärksamhet. M i l l e r använder grundfärger som ändträförsegling. Våra undersökningar h i t t i l l s t y d e ^ på a t t en penetrerande
HUR "UNDERHALLSFRIA" KAN TRÄFONSTER BLI?
TräteknikCentrum
I N S T I T U T E T FÖR TRÄTF-KNISK F O R S K N I N G Swedish Imtiiute for Wood Technology Research
Jan Ekstedt
HUR "UNDERHALLSFRIA" KAN TRÄFÖNSTER B L I ?
Sammandrag
Fönstren i en fasad utsätts för en r a d o l i k a p f i f r e a t n l n g a r , som främst härrör från k l i m a t i s k a f a k t o r e r . Gemensamt för många av dessa f a k t o r e r är a t t de försämrar ytbehandlingen som därvid förlorar s i n skyddande f u n k t i o n . L j u s e t s u l t r a v i o l e t t a strålning b r y t e r ner y t -behandlingen. F u k t v a r i a t i o n e r i den omgivande l u f t e n medför fuktför-ändringar i trämaterialet, v i l k e t 1 s i n t u r medför dimensionföränd-r i n g a dimensionföränd-r som utsättedimensionföränd-r ytbehandlingen födimensionföränd-r mekanisk s t dimensionföränd-r e s s . Regn, hagel, snö, v i n d och sand medför en mekanisk påverkan på y t b e h a n d l i n g e n . Sammantaget medför dessa p&verkande f a k t o r e r a t t fönstren utsätts för en avsevärd påfrestning. Föredraget kommer mer ingående a t t d i s k u t e r a dessa nedbrytande f a k t o r e r , och vad man kan göra för a t t mlnimera dessa f a k t o r e r .
En i n t a k t ytbehandling/färgfilm är en väsentlig förutsättning för lång livslängd f o r e t t fönster.
- Bland annat kommer d i m e n s i o n a s t a b i l l s e r i n g av fönsterämnen a t t d i s k u t e r a s . Med hjälp av r e l a t i v t b i l l i g a k e m i k a l i e r kan en dimen-a l o n s s t dimen-a b l l i s e r i n g uppnås.
- Bättre UV-skydd i b e f i n t l i g a ytbehandlingasystem.
Kan man med r e l a t i v t blygsam ökning av m a t e r i a l k o s t n a d e n för fönster uppnå y t t e r l i g a r e livalängd för träfönster?
I föredraget kommer också en d e l av den a k t u e l l a f o r s k n i n g e n inom Trätek på ytbehandlingsområdet a t t p r e s e n t e r a s .
UJ
t;
UJ
o
<
z
(/)O
o
= < »-(/)X
o
^ fe<
u .V)
z
UJ
v>
- I
UJ
GC
V)
v>
o
<
X
oc
UJ
o
(/i
t
CE
O
X
z
UJ
o
o o
z >-
r
CD
w
o
UJ
5
v
'v'1
KONTO
R
ÖKNIN
G
%
o « « N « 1 - cNi i n r». csK c\j O
CM
o
« 0 0>
T - T -CO r j -
i f i8TÄ0KOST
I
KONTORS
H
KR/KV
M
33,7
0
41,9
5
46,0
0
54,6
0
64,8
0
72,5
0
73,2
1
78,2
4
, ,81,6
9
84,1
2
LSKOST
N
ÖKNIN
G
%
^ ^ ^ c o ^ t r r - ^ ^ o
UNDERHAL
I
KR/KV
M
11,1
2
13,0
9
15,4
4
16,0
9
16,5
6
19,9
6
28,8
0
27,5
0
34,5
0
38,0
0
ÖKNIN
G
%
c M c o m c o c M i n h - o ) i o i
DRIFTKOS
T
KR/KV
M
34,0
4
41,2
3
46,8
9
54,0
0
64,8
1
77,3
0
87,8
5
94,3
0
100,2
0
112,6
0
BYGGNAOS
-PRISINDE
X
ÖKNIN
G
%
O O C M O l f ) C 0 C M r > . ^ | o ) |
T - C M c o < T » r > r ^ c o o l i - l
KONSUMENT
-PRISINDE
X
ÖKNIN
G
%
0 ^ « 3 - ^ C O C D C O C O C D
ICMI
^ - C M C O r j - t D c O O ) ^ | C O |
C
t O b - c o o o ^ c M C O ^ i n
^ - h - h - l > « - o o c o c o c o o o c o
0 > 0 ) 0 > 0 ) 0 > 0 > 0 ) 0 0 0 )
CE
LU
CO
CC
CL <CC
UJ
O
<
UJ
Q
Z
<
Q.
2
H
_ CO
cr O
LU ^
< LU
? C/)
>
<
CD
O)
CC
LU
Q
<
C/)
O
O
LU
O
O
CD
o
CO
O
Q
LU
O
<
CO
I
o
X
o
LU
Q
CC
LU
CO
>
<
CD
G)
X
LU
O
-J C::
CD
CC ^
LU
Q ^
z ^C/) LU
CC D
Q CD
utan
underhallI
Med underhall Funktions -n i v Q Kritisk gräns Utbyte Qlt genomgripande renoveringIK'S lönad MoleriQl Konstruktion och orbetsutföronde Omgivnmgsvillko' Underhöll.drift
• 3
ro
TT (Oo
o
8
3
3
•' i
o
9*-s
1 '
i
O
cn
o
m
o
I f
00
8
3
ga 3 £ S q «
^ m
O <• *g3
2
c g H52
83 Figur 3 4 Fw_k+k\/o^ 50
H
obehandlat 30 ^ 50-Antal cykler 1% 5 % 10% 10 Figur 4 T — 1 — ^ — rCL O
iceoh
I lOBOh 70Ch c vD n ON O" c - 5 »78Figur 7
»'».a o«'-' " O »»a %•»' U W B J . x i t O — I " » " f l
85
Fif. 8. Moisture c o n i c n i o f L-joint$ ^enua expcjure iime. deterrr.incd by * c i g h l changt A ! k ) d pamt without end ieal. and ur.pair.:ed »kiih end seal
Bild 8. H o rfeuchtigkeit m den Rahrr.enecken w ä h r e n d der F r e : b « w u : e r u n g Alk>dharz-Ansinch ohne Endvenie|e:ur.g >c*'e ur.grs:.-:-en r.:'. End^ersiegeiuAg Figur 8 T r o n » m l M l « « C/J f^o x l m u r r » f o r g u l n i n a a f f r a ^*»0 310 3 3 0 U V - i r o n » m « i i » o r > « n 350 3 7 0 3 9 0 3 A k r y l o r 4 P o l y u r t t o n 1 A I W y d 3 A k r y l o f ( 2 ) • VÅGLÄNGD » o m f u n W t . o n o v . o g l o n g d . n f o r f y r a W l a r l a c k o r l k » | n d « m « d « l ) . AOyC/r^i f i l m .
KVALITETSSÄKRING AV FÖNSTER P-0 Marklund, Trätek
Kvalitetssäkring av fönster
Per-Olof Marklund, TräteknikCentrum, Skellefteå
1. Kval i tetssäkring
Den h e l h e t s s y n på k v a l i t e t som i n d u s t r i n målmedvetet s a t s a r på kan sammanfattas i kvalitetssäkring, v i l k e t är den svenska benäm-ningen för QA ( Q u a l i t y Assurance). Systemen för a t t uppnå k v a l i t e t har s i n n a t u r l i g a förankring i k v a l i t e t för kunden. I växande om-f a t t n i n g ställer också kunderna krav på a t t leverantören r e d o v i s a r s i t t kvalitetssäkringssystem. Detta innebär ökade krav på t e k n i s k dokumentation av r e s p e k t i v e p r o d u k t . När d e t handlar om l i v s v i k t i g a f u n k t i o n e r måste leverantören i n t e bara t a l a om s i n k v a l i t e t , utan också v i s a a t t han har k o n t r o l l s y s t e m som v e r i f i e r a r s p e c i f i c e r a d k v a l i t e t .
Kvalitetssäkring v i s a r s i g också ha andra gynnsamma e f f e k t e r . K v a l i -tetssäkring, rätt tillämpad, är e t t sätt a t t öka lönsamheten. Det kanske bäst belyses av de nyckelbegrepp som k n y t s t i l l den nya k v a l i t e t s s y n som växer fram med e t t a k t i v t k v a l i t e t s p r o g r a m , som kan sammanfattas i följande t r e meningar;
- Gör rätt från början
- Förebygg i stället för a t t k o r r i g e r a - Hundraprocentig k v a l i t e t
D e t t a u n d e r s t r y k e r dessutom grundförutsättningen för a t t höja k v a l i -tetsnivån, nämligen medverkan av v a r j e anställd, berörd person i produktens händelsekedja.