• No results found

Fönster - Forskning och utveckling inom TräteknikCentrum. Dokumentation från TräteknikCentrums temadag 1987-04-08

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fönster - Forskning och utveckling inom TräteknikCentrum. Dokumentation från TräteknikCentrums temadag 1987-04-08"

Copied!
80
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

8703023

Dokumentation från TräteknikCentrums temadag

Fönster - Forskning och

utveckling inom

TräteknikCentrum

1987-04-08

Trätekni kCentrum

(2)

Dokumentation från TräteknikCentrums temadag FÖNSTER - FORSKNING OCH UTVECKLING INOM TRÄTEKNIKCENTRUM 1 9 8 7 - 0 4 - 0 8 TräteknikCentrum, Rapport P 8703023 Nyckelord ohemioal treatment decay preservation water repellents window manufacture windows Stockholm a p r i l 1987

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

I n l e d n i n g av Josef Höbenreich, S P - s n i c k e r i e r , och ordförande i Träteknik-Centrums s t y r g r u p p Fönster

TRÄTEKNIKCENTRUM (TRÄTEK) OCH DESS VERKSAMHET SOM RÖR FÖNSTER Sven Casselbrant, Trätek

FÖNSTERUTVECKLING

Om förändringar i b r u k a r k r a v , produktionsförutsättningar och m a t e r i a l Erhard G o l l e n i a , Myresjö-Fönster

VILKA KRAV BÖR STÄLLAS PA TRÄ TILL FÖNSTER?

Hur kan trä tillfredsställa anspråken på utseende, mekaniska egenskaper, f u k t a v v i s n i n g och beständighet

Sven Casselbrant

KONSTRUKTIVT TRÄSKYDD I FÖNSTER

F o r s k n i n g om hur man genom u t f o r m n i n g av fönstret och inbyggnaden kan skydda mot f u k t

M a r t i n Gustafsson, Trätek

HUR MAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN

Dagens och morgondagens metoder a t t på kemisk väg säkerställa fönster-s n i c k e r i e r n a fönster-s livfönster-slängd

Ingvar Johansson, Trätek

HUR " U N D E R H A L L S F R I A " KAN T R Ä F Ö N S T E R B L I ?

Forskning om ytbehandlingssystem för längre underhållsintervall Jan E k s t e d t , Trätek

KVALITETSSÄKRING AV FÖNSTER

Om möjligheter a t t k o n t r o l l e r a m a t e r i a l , p r o d u k t i o n , produkt och h a n t e r i n g P-0 Marklund, Trätek

UTVECKLINGSTENDENSER Josef Höbenreich

(4)

INLEDNING

Josef Höbenreich, S P - s n i c k e r i e r , och ordförande i TräteknikCentrums s t y r g r u p p Fönster

(5)

INLEDNING

V ä l k o m m e n t i l l Temadagen om Fönster - F o r s k n i n g o c h U t v e c k l i n g i n o m T r ä t e k n i k C e n t r u m ,

De s e n a s t e 8-10 åren h a r fönster v a r i t e n p r o d u k t som d e t h a r d i s k u t e r a t s l i v l i g t om. På m i t t e n a v 7 0 - t a l e t kom de första l a r m r a p p o r t e r n a på s k a d o r a v fönster som e n d a s t v a r 4-5 år g a m l a o c h d e s s a l a r m r a p p o r t e r h a r s e d a n f o r t s a t t om än i m i n d r e u t s t r ä c k n i n g nu mot t i d i g a r e . M ä n g d e r a v u t r e d n i n g a r h a r g j o r t s för a t t k u n n a k o n s t a t e r a o r s a k e n t i l l s k a d o r n a på t r ä f ö n s t e r som r e d o v i s a s från m i l j o n p r o g r a m m e t . O r s a k e n t i l l s k a d o r n a h a r v a r i e r a t o c h de f l e s t a r e d o v i s n i n g a r som g j o r t s v i s a r a t t e t t f l e r t a l p a r a m e t r a r o r s a k a r s k a d o r på fönstret som r e s u l t e r a r i en för k o r t livslängd på p r o d u k t e n .

Xven fönsterbranschen r e a g e r a d e på d e p r o b l e m som u p p v i s a d e s på m a r k n a d e n .

B r a n s c h e n ökade k r a f t i g t d e n i n t e r n a p r o d u k t u t v e c k l i n g e n i m i t t e n på 7 0 - t a l e t . Med de n y a f u n k t i o n s k r a v som

m y n d i g h e t e r n a införde i samband med e n e r g i k r i s e n k o n s t r u e r a d e s h e l t n y a f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n e r .

T e s t a n l ä g g n i n g a r i n s t a l l e r a d e s v i d v i s s a företag där regntäthet, stormsäkerhet o c h lufttäthet k u n d e t e s t a s . S t a t e n s P r o v n i n g s a n s t a l t i n f ö r s k a f f a d e t e s t a n l ä g g n i n g o c h började t e s t a fönster o c h TTC införskaffade

t e s t a n l ä g g n i n g a r i J ö n k ö p i n g o c h Skellefteå o c h s t a r t a d e en i n t e n s i v t e s t v e r k s a m h e t . E r f a r e n h e t e r från NBI i Norge o c h R o s e n h e i m s F ö n s t e r i n s t i t u t i V ä s t t y s k l a n d b i l d a d e b a s e n för n y a f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n e r med m å l e t a t t t i l l v e r k a träfönster med lång b e s t ä n d i g h e t o c h u p p f y l l a d e n y a f u n k t i o n s k r a v e n . D e t t i l l v e r k a s i d e t t a l a n d c a 1,3 - 1,4 m i l j o n e r fönster/år. D e t t a gör a t t b r a n s c h e n t i l l s a m m a n s med TTC f a n n d e t n ö d v ä n d i g t a t t e n g a g e r a s i g i F o r s k n i n g o c h u t v e c k l i n g på t r ä f ö n s t e r s i d a n . U n d e r de c a 10 år som b r a n s c h e n t i l l s a m m a n s med TTC h a r a r b e t a t med F o U - f r å g o r h a r många v i k t i g a o c h v ä r d e f u l l a r e s u l t a t f r a m k o m m i t som h a r b i d r a g i t t i l l k r a f t i g a förbättringar för t r ä f ö n s t r e t . K u n s k a p s n i v å n om t i l l v e r k n i n g / k o n s t r u k t i o n a v t r ä f ö n s t e r h a r höjts m a r k a n t .

Fönster är e n p r o d u k t som s k a l l lösa m å n g a f u n k t i o n e r s a m t i d i g t . D e t t a gör fönstret t i l l e n k o m p l e x p r o d u k t . De k r a v som ställes på fönster är

- Lufttäthet - Regntäthet - K-värde

- Möjlighet a t t ö p p n a / s t ä n g a - I s o l e r a mot l j u d

(6)

- Släppa i n l j u s - Stänga u t e l j u s - P a s s i v / a k t i v solfångare - Lång livslängd - Långa u n d e r h å l l s k o s t n a d e r - M ö j l i g h e t a t t k o m m u n i c e r a F o r t s a t t f o r s k n i n g är nödvändig när man t i t t a r på de k r a v som ställes på fönster varför d e t nu lägges c a 4 0 0 -450'kr/år för f o r s k n i n g e n som berör f ö n s t e r . V i l k a o l i k a p r o j e k t som f o r s k n i n g s k e r på kommer a t t r e d o v i s a s u n d e r Temadagen.

S t y g r u p p fönster b e s t å r i d a g a v följande medlemmar J o s e f Höbenreich S P - S n i c k e r i e r AB, o r d f ö r a n d e P e r - O l o f M a r k l u n d , T T C , s e k r e t e r a r e S e r g i u s B l o m q v i s t , HSB Riksförbund S t e n C a s s e l , S N I R I Gösta E r i k s s o n , AB M a l å Trä E r h a r d G o l l e n i a , M y r e s j ö f ö n s t e r AB Rune P e t t e r s s o n , T r a r y d Fönster AB N i l s - G ö r a n S v e n s s o n , E l i t - S n i c k e r i e r

(7)

TRÄTEKNIKCENTRUM (TRÄTEK) OCH DESS VERKSAMHET SOM ROR FÖNSTER Sven Casselbrant, Trätek

(8)

FÖNSTERUTVECKLING

(9)

FÖNSTERUTVECKLING

KRAV OCH K V A L I T E T

PERSPEKTIV: 25 ÄR

VÄGEN FRAN ENHETLIG PROFILSTANDARD OCH STORA S E R I E R

T I L L OMFATTANDE FUNKTIONSNORMER OCH STANDARD SAMT EN

OBJEKTANPASSAD TILLVERKNING

FÖNSTRET = EN DEL AV KLIMATSKÄRMEN I HUSET MED MYCKET

KOMPLEXA KRAV PÄ FUNKTION

AVSKÄRMNING < > KONTAKT

UTSEENDE

(10)

UTVECKLING PRODUKTKRAV

FÖRE 1975

INGA FUNKTIONSKRAV I SBN-NORMER

S I S PROFILSTANDARD

GLASKVALITET OCH TJOCKLEKAR

UTFÖRANDE VISSA DETALJER

TRÄKVALITET

BYGG-AMA - ANVISNINGAR - GLASNING

- MONTERING

(11)

EFTER 1975

ÖVERGÅNG T I L L FUNKTIONSKRAV

DAGENS KRAVNIVÅ

SBN-NORMER

VÄRMEISOLERING (K-VÄRDE)

LUFTTÄTHET

REGNTÄTHET

V I N D S T A B I L I T E T

MEKANISK HÅLLFASTHET

BARNSÄKERHET

BRANDSKYDD

LJUDISOLERING

SS-STANDARD

D E F I N I T I O N E R AV

TESTMETODER

KRAVNIVÅER

REDOVISNING

TRÄKVALITET

INBRQTTSSÄKERHET

MTK-BESTÄMMELSER

(12)

MATERIAL

1 STOMMATERIAL - PROFILER

TRÄ > FURU, GRAN, MERANTI, ODUM

YTBEHANDLINGSVARIANTER

KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL

VARIANTER MED KÖLDBRYGGOR

YTBEHANDLINGSVARIANTER

KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL

PVC, PU

YTBEHANDLINGSVARIANTER

PROFILKONSTRRUKTIONER

KOMBINATIONER MED ANDRA MATERIAL

"MED DAGENS TEKNIK KAN MAN T I L L V E R K A BRA FÖNSTER MED ALLA DESSA

MATERIAL FÖRUTSATT ATT MAN BEAKTAR MATERIALETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH

EGENSKAPER I KONSTRUKTIONEN OCH I TILLVERKNINGEN."

(13)

FUNKTIONSKRAV BESTÄNDIGHET = FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD

KAN UPPNÄS MED ALLA DESSA MATERIAL

UNDERHÄLLSBEHOVET VARIERAR

FÖNSTER AV ALLA MATERIAL BEHÖVER UNDERHÄLL

(14)

2 GLAS

PLANGLAS

MASKINGLAS

FLOATGLAS

SPECIALGLAS

HÄRDAT - F L E R S K I K T

BELÄGGNINGAR

ISOLERGLAS - 1 ELLER 2 L U F T S K I K T

BEGRÄNSNING AV DET TOTALA MELLANRUMMET

---> PUMPEFFEKT

VARIATIONER MED OLIKA SPECIALGLAS

BEROENDE PÅ FUNKTIONSKRAV

GASER ---> LUFT ---> ÄDELGASER

OLIKA KONSTRUKTIONER

KOMPONENTEN ISOLERGLAS ÄR EN MOGEN PRODUKT OM DEN UPPFYLLER

KRAVEN PÅ

SYSTEMLÖSNING ) ENLIGT

BRANSCH-) KONTROLLEN

TILLVERKNINGSKONTROLL )

SPECIALGARANTIN ÄR EN FÖRSÄKRING FÖR KUNDEN MOT FÖRDRÖJDA

PRODUKTFEL

(15)

ÖVRIGA MATERIAL

YTBEHANDLINGSMATERIAL

SKYDDAR FÖNSTRETS FUNKTIONER

GER ETT E S T E T I S K T UTSEENDE

MANÖVER- OCH FÄSTBESLAG

K I T T OCH FOGMASSOR

TÄTNINGSBAND

(16)

KONSTRUKTION

KONSTRUKTIONENS MÅLSÄTTNING ÄR

ATT FÖRVERKLIGA ANVÄNDARENS KRAV

ATT UPPFYLLA FUNKTIONSKRAVEN PA FÖNSTRET SOM

BYGGELEMENT

ATT SAMORDNA OCH OPTIMERA OLIKA MATERIALS EGENSKAPER

ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN SÄKER OCH RATIONELL

PRODUKTION

I PRAKTIKEN MÅSTE DETTA A L L T I D RESULTERA I EN KOMPROMISS.

DET ÄR INTE DEN BÄSTA DETALJEN UTAN DEN BÄSTA AVVÄGNINGEN

(17)

PRODUKTIONEN

PRODUKTIONENS MÅLSÄTTNING ÄR

ATT SÄKERSTÄLLA KONSTRUKTIONCNS KVALITET MED MINSTA

MÖJLIGA AVVIKELSER

ATT FRAMSTÄLLA PRODUKTEN T I L L ETT KARKNADSMÄSSIGT PRIS

TEKNIKEN ÄR ETT HJÄLPMEDEL FÖR ATT FÖRVI^RKLIGA MÄNNISKANS KUNNANDE

PA ETT BÄTTRE, JÄMNARE OCH MERA EKONOMIliKT SÄTT ÄN MÄNNISKAN SJÄLV

KAN GÖRA DET.

(18)

KVALITETSSÄKRING

A) SYSTEMPROVNING

B) TILLVERKNINGSKONTROLL - INTERNKONTROLL

- EXTERNÖVERVAKNING

SYFTE

ATT SÄKERSTÄLLA FASTSTÄLLD KVALITET

ATT UNDERLÄTTA DOKUMENTATION AV KRAV OCH KVALITET I

HANDELSUTBYTE MELLAN OLIKA FÖRÄDLINGSLED

(19)

FÖNSTRET ÄR EN KOMPONENT I KLIMATSKÄRMEN

\7'

DEN MÅSTE OPTIMERAS I KVALITETSCIRKELN FÖR

SLUTPRODUKTEN

(20)

KRAV-KVALITET

PRODUKTKVALITET

MATERIAL

TILLVERK

NING

KRAV

KVALITET

KONSTRU

TION

2 KVALITETSASPEKTER

-TEKNISKA FUNKTIONER

-UTSEENDE

(21)

VILKA KRAV BOR STÄLLAS PÄ TRÄ T I L L FÖNSTER?

Sven C a s s e l b r a n t , Trätek

(22)

TräteknikCentrum

I N S T i T l T t n t O R T R A T F K N l S K F O R S K N l N l . 1 9 8 7 - 0 4 - 0 6 / S C / A D

V i l K a Xrav b^r gtällftg PÅ trä t i l l föngtcr?

Trä är m y c k e t lämpligt som m a t e r i a l t i l l fönster. D e t är t i l l

-räckligt s t a r k t , d e t är lätt a t t b e a r b e t a , d e t är v ä r m e i s o l e r a n d e , d e t är lätt, d e t är v a c k e r t , rätt b e h a n d l a t o c h rätt a n v ä n t ä r d e t b e s t ä n d i g t o c h jämfört med a n d r a m a t e r i a l är d e t b i l l i g t .

L i k a f u l l t h a r v i h a f t e n h e l d e l för a t t i n t e säga s t o r a p r o b l e m med fönster, främst med s å d a n a , som b y g g t s i n u n d e r 6 0 - t a l e t . H u r k a n d e t komma s i g ? J o , trä är f a k t i s k t i n t e i d i o t s ä k e r t . O c h d e t k a n väl h e l l e r i n t e b e h ö v a s ?

För a t t sätta i n t r ä m a t e r i a l f r å g o r i s i t t sammanhang v i l l j a g h e l t k o r t o m n ä m n a de f a k t o r e r , som s a t t s i samband med dålig

b e s t ä n d i g h e t h o s t r ä f ö n s t e r : * o l ä m p l i g f a s a d u t f o r m n i n g , * o l ä m p l i g t v a l a v f ö n s t e r s t o r l e k a r o c h fönstertyper i d e t a k t u e l l a f a l l e t , * o l ä m p l i g v ä g g k o n s t r u k t i o n , * o l ä m p l i g i n b y g g n a d a v f ö n s t r e t , * o l ä m p l i g f ö n s t e r k o n s t r u k t i o n , * u n d e r m å l i g t u t f ö r a n d e , * o l ä m p l i g y t b e h a n d l i n g , * a v s a k n a d a v i m p r e g n e r i n g , * dålig t r ä k v a l i t e t . Med d e n n a b a k g r u n d v i l l j a g s l å f a s t , a t t god t r ä k v a l i t e t är e n a v f l e r a v i k t i g a f ö r u t s ä t t n i n g a r för f ö n s t r e t s f u n k t i o n , u n d e r h å l l s -k o s t n a d o c h b e s t ä n d i g h e t . D ä r m e d är v i framme v i d r u b r i -k e n : • V i l k a k r a v bör ställas på t r ä t i l l f ö n s t e r ? " Låt o s s först k l a r a a v e n f r å g a : v i l k e t t r ä s l a g ?

D e t f i n n s många lämpliga t r ä s l a g , men v i s k a l l här b e g r ä n s a o s s t i l l n o r d i s k f u r u o c h g r a n . V a d g ä l l e r g r a n , så är d e t v a n l i g t a t t t i l l v e r k a fönster a v g r a n i t e x N o r g e , H o l l a n d o c h S y d t y s k l a n d . P e r s o n l i g e n t r o r j a g a t t g r a n är e t t l ä m p l i g t fönsterträ, f r a m f ö r a l l t på g r u n d a v d e n l å n g s a m m a v a t t e n u p p t a g n i n g e n . Men e f t e r s o m d e t i n t e är b r u k l i g t a t t a n v ä n d a g r a n i vårt l a n d , så s k u l l e d e t kräva e n h e l d e l e x t r a t i d a t t här b e h a n d l a g r a n . J a g kommer d ä r f ö r i f o r t s ä t t n i n g e n a t t b e h a n d l a f u r u .

När man t a l a r om k r a v på trä t i l l fönster så k a n man a n t i n g e n a v s e t r ä m a t e r i a l e t i d e t färdiga f ö n s t r e t s o l i k a d e l a r e l l e r d e s å g a d e trävaror som fönsterfabriken k ö p e r . D e t k a n t y c k a s s j ä l v k l a r t a t t d e t t a s k a l l v a r a samma s a k , men så är d e t i n t e . D e t h a r b e f u n n i t s p r a k t i s k t a t t sälja trävaror i f u l l a l ä n g d e r . E f t e r s o m p l a n k o r n a k a p a s o c h i b l a n d k l y v s t i l l ä m n e n för o l i k a d e t a l j e r v o r e d e t

e k o n o m i s k t oförsvarbart a t t k r ä v a samma k v a l i t e t i h e l a p l a n k o r som i de e n s k i l d a f ö n s t e r d e l a r n a . M å n g a d e f e k t e r k a p a s j u b o r t . O l i k a t i l l v e r k a r e h a r också o l i k a a r b e t s m e t o d e r . Likaså väljer e n d e l a t t b e t a l a mer för e n högre t r ä k v a l i t e t för a t t därmed s p a r a

(23)

TräteknikCentrum

I N S T I l I T l l F O R T R A T F K N I S K l O R S K N l N H i

J a g kommer här a t t hålla mig t i l l k r a v på trä i d e t färdiga fönstret, men med e n o c h a n n a n k o m m e n t a r som a v s e r s å g v a r a n . N ä r man a n v ä n d e r o r d e t k v a l i t e t i t r ä s a m m a n h a n g är d e t m å n g a som a s s o c i e r a r t i l l g ä n g s e h a n d e l s k v a l i t e t e r , v a n l i g t v i s d e som d e -f i n i e r a s i d e n så k a l l a d e "Gröna b o k e n " . I d e t t a sammanhang v i l l v i d o c k v i d g a k v a l i t e t s b e g r e p p e t e f t e r s o m både f o r s k a r e o c h i n d u s t r i f o l k a r b e t a r med f l e r k v a l i t e t s p a r a m e t r a r än v a d "Gröna b o k e n -i n n e h å l l e r . Därmed är v i framme v i d de o l i k a k r a v e n : S t v r k a / s t y v h e t / h å r d h e t D e t f i n n s framför a l l t två m o t i v för d e s s a k r a v : d e l s för i n f ä s t n i n g a v b e s l a g e n i k a r m o c h b å g e d e l s för a t t i n t e d e f o r m a t i o n e r i h ö r n f ö r b i n d n i n g a r s k a l l b r y t a upp f ä r g s k i k t e t o c h därtill s k a p a s p r i n g o r , som släpper i n

v a t t e n . D e t v o r e i d e t t a sammanhang g a n s k a o m s t ä n d l i g t a t t g ö r a e n d i r e k t m ä t n i n g a v s t y r k e e g e n s k a p e r h o s d e t köpta v i r k e t . D e n s i t e t e n är d ä r e m o t väl k o r r e l e r a d med s t y r e k e e g e n e s k a p e r n a , men d e n är i n t e h e l l e r lätt a t t m ä t a . D ä r e m o t g e r k l i m a t z o n för r å v a r a n o c h å r s -r i n g s b -r e d d e n i f ö -r e n i n g e n i n d i k a t i o n på d e n s i t e t e n o c h d ä -r m e d på s t y r k e e g e n s k a p e r n a . Men a t t jämställa å r s r i n g s b r e d d e n h o s n o r r -ländskt o c h s y d s v e n s k t v i r k e är d ä r e m o t v i l s e l e d a n d e . N a t u r l i g t v i s h a r k v i s t a r o c h s n e d f i b r i g h e t också b e t y d e l s e . K v i s t a r V i h a r n y s s nämnt om k v i s t a r n a s b e t y d e l s e för s t y r k a n h o s e n d e t a l j o c h d e t t a är n a t u r l i g t v i s s ä r s k i l t p å t a g l i g t i k l e n a d i m e n s i o n e r som t e x i bågar o c h s p r ö j s a r . I f ö n s t e r s a m m a n h a n g är d o c k k v i s t e n främst a t t b e t r a k t a som e n störning i y t a n h o s d e n färdiga

p r o d u k t e n . D e t är därför man i n t e t o l e r e r a r lösa k v i s t a r , t o r r a k v i s t a r , s p r u c k n a k v i s t a r , b a r k r i n g s k v i s t a r e t c . F r i s k a , h e l a o c h f a s t v u x n a k v i s t a r k a n d ä r e m o t t o l e r e r a s i v i s s u t s t r ä c k n i n g . H ä r s p e l a r s t o r l e k , a n t a l , f o r m o c h läge i f ö n s t e r d e t a l j e r i n . D e t f i n n s mer o c h m i n d r e t i l l k r å n g l a d e t a b e l l e r o c h d i a g r a m som a n g e r v a d som är t i l l å t e t . E n k v i s t l a g n i n g ( p l u g g n i n g ) j ä m s t ä l l s v a n l i g e n med f r i s k k v i s t , d o c k med v i s s a u n d a n t a g . E n f r i s k , h e l , f a s t v u x e n k v i s t är a t t föredra framför e n l a g n i n g e f t e r s o m d e n n a t u r l i g t a n s l u t e r t i l l d e t o m g i v a n d e t r ä e t . S p r i c k o r I e t t i n b y g g t fönster v a r i e r a r t r ä m a t e r i a l e t s f u k t k v o t med å r s t i d o c h v ä d e r l e k . S v ä l l n i n g o c h k r y m p n i n g g e r då r ö r e l s e r i s p r i c k o r , som k a n spräcka f ä r g f i l m e n . Därmed kommer v a t t e n i n o c h t r ä n g e r t a c k v a r e s p r i c k a n s n a b b a r e i n i t r ä m a t e r i a l e t . D e t är d ä r f ö r v i k t i g t a t t b e g r ä n s a mängden s p r i c k o r .

(24)

TräteknikCentrum

I N S T H I T I T t Ö K T R A T F K N I S K F O R S K N I N C .

S:.\ Jnh Itniiiiiti lor \X\\\J 7»v/;»».i/,>^\ RcH jrch

O l i k a s t a n d a r d e r innehåller g r ä n s e r för h u r m y c k e t s p r i c k o r som får f ö r e k o m m a på o l i k a y t o r h o s e t t f ö n s t e r . I v i s s a f a l l får s y n l i g a s p r i c k o r över h u v u d t a g e t i n t e f ö r e k o m m a . S p r i c k b i l d n i n g är e t t a v de s t ö r s t a p r o b l e m e n v i d v i r k e s t o r k n i n g o c h d e t p å g å r e n i n t e n s i v f o r s k n i n g för a t t y t t e r l i g a r e f ö r b ä t t r a t o r k m e t o d e r n a i d e t t a a v s e e n d e . D i v e r s e d e f e k t e r o c h k o n d i t i o n s f e l R ö t a , b l å n a d , m ö g e l , i n s e k t s s k a d o r , v a t t v e d , l y r o r , b a r k f l a g , kåd-låpor s a m t m e k a n i s k a s k a d o r får i n t e f ö r e k o m m a . T j u r e l l e r så k a l l a d t r y c k v e d får h e l l e r i n t e f ö r e k o m m a . T r y c k v e d , som b i l d a s h o s träd som v ä x e r i s t a r k t l u t a n d e t e r r ä n g h a r e x t r e m t s t o r a s v ä l l -n i -n g s - o c h k r y m p -n i -n g s r ö r e l s e r i f i b e r r i k t -n i -n g e -n v i l k e t l e d e r t i l l f o r m f ö r ä n d r i n g a r v i d v a r i e r a n d e v ä d e r l e k . B e s t ä n d i g h e t För a t t r ö t s v a m p a r s k a l l växa b e h ö v s m i n s t 20 å 3 0 % f u k t k v o t i träet- T r ä m a t e r i a l e t s b e n ä g e n h e t a t t d r a b b a s a v röta b e r o r därför d e n d i r e k t a r ö t b e n ä g e n h e t e n b e n ä g e n h e t e n a t t a b s o r b e r a v a t t e n s v ä l l n i n g s e g e n s k a p e r n a , e f t e r s o m s v ä l l n i n g o c h k r y m p n i n g är e n a v h u v u d o r s a k e r n a t i l l a t t s p r i n g o r o c h s p r i c k o r uppstår o c h a t t d ä r v i d f ä r g f i l m e r b r y t s .

Hur k a n man då b e d ö m a v i r k e t s b e s t ä n d i g h e t ? E t t säkert k r i t e r i u m är a t t s k i l j a m e l l a n kärnved o c h s p l i n t v e d . K ä r n v e d e n h a r m i n d r e r ö r e l s e r t i l l följd a v f u k t f ö r ä n d r i n g a r , d e n h a r l å n g s a m m a r e v a t t e n a b s o r p t i o n o c h d e n är m i n d r e r ö t b e n ä g e n . D e t bör d o c k o b s e r v e r a s a t t s p l i n t v e d , som i m p r e g n e r a t s e n l i g t g ä l l a n d e s t a n d a r d är b e t y d l i g t mer rötresistent än k ä r n v e d . E m e l l e r t i d är d e t med de t i m m e r d i m e n s i o n e r v i h a r o c h d e n k ä r n v e d s -a n d e l t i m r e t h -a r , svårt -a t t p r o d u c e r -a k ä r n v i r k e i tillräcklig m ä n g d . V i s s e r l i g e n a r b e t a r v i med a t t ge s å g v e r k s i n d u s t r i n a n v i s -n i -n g a r om h u r k ä r -n v i r k e k a -n p r o d u c e r a s me-n v i får -nog ä-ndock räk-na med a t t i f ö r s t a h a n d använda v i r k e som även i n n e h å l l e r s p l i n t . G i v e t v i s v a r i e r a r s p l i n t v e d e n s b e s t ä n d i g h e t från träd t i l l träd. F i n n s d e t då n å g o t sätt a t t h i t t a d e n bästa s p l i n t v e d e n ? Man k u n d e h o p p a s a t t d e n s i t e t e n v a r e t t a n v ä n d b a r t k r i t e r i u m , men så är i n t e f a l l e t . Man h a r i n t e k u n n a t f i n n a något samband m e l l a n d e n s i t e t o c h r ö t r e s i s t e n s . V a t t e n a b s o r p t i o n e n m i n s k a r v i s s e r l i g e n med ökande d e n s i t e t , men s a m t i d i g t ökar r ö r e l s e r n a t i l l följd a v fuktföränd-r i n g a fuktföränd-r . A fuktföränd-r s fuktföränd-r i n g s b fuktföränd-r e d d e n g e fuktföränd-r övefuktföränd-r h u v u d t a g e t i n g e n v ä g l e d n i n g .

(25)

TräteknikCentrum

I N S r n I TI T F O R T R A 1 I K N I S K F O R S K N I N C B a k t e r i e a n q r e p p / v å t l a q r i n q s s k a d o r Om t i m m e r m å s t e l a g r a s e n t i d s k y d d a r man d e t mot b l å n a d s s v a m p , i n s e k t s a n g r e p p o c h s p r i c k b i l d n i n g genom a t t v a t t e n b e g j u t a d e t e l l e r l ä g g a d e t i v a t t e n . Om d e t l a g r a s så u n d e r lång t i d u n d e r d e n v a r m a å r s t i d e n a n g r i p s s p l i n t e n a v b a k t e r i e r v i l k e t d r a s t i s k t ökar t r ä -m a t e r i a l e t s v a t t e n a b s o r p t i o n . S å d a n t v i r k e är i n t e l ä -m p l i g t för f ö n s t e r t i l l v e r k n i n g . Den ökade a b s o r p t i o n e n är för f u r u v a n l i g e n o j ä m n t fördelad, v i l k e t g e r e n m y c k e t o j ä m n l a s y r b e h a n d l i n g o c h ä v e n f ö r s v å r a r t ä c k m å l n i n g . V i d i m p r e g n e r i n g g e r d e t f l ä c k v i s k r a f t i g t ökad u p p t a g n i n g , v i l k e t i o c h för s i g f ö r s t ä r k e r röt-s k y d d röt-s e f f e k t e n , men k v a r d r ö j a n d e l ö röt-s n i n g röt-s m e d e l k a n f ö r o r röt-s a k a p r o b l e m med e f t e r f ö l j a n d e m å l n i n g . S l u t l i g e n är g i v e t v i s förhöjd v a t t e n a b s o r p t i o n e n s t o r n a c k d e l i f ö n s t e r s a m m a n h a n g . H u r k a n man då v e t a om v i r k e är v å t l a g r i n g s s k a d a t ? E n d e l a n s e r a t t d e k a n s e på färgen a t t d e t är v å t l a g r a t . D e t k a n n o g gälla e n d e l s k a d a t v i r k e , men långt ifrån a l l t . V i k a n d ä r f ö r i n t e förlita o s s på d e n n a metod. E n a n n a n metod är a t t b e s t r y k a v i r k e med e n m ö r k b e t s e l l e r d y l i k t . Då f r a m t r ä d e r d e s k a d a d e p a r t i e r n a som m ö r k a f l ä c k a r . M e t o d e n är f u l l t a n v ä n d b a r , men k o m p l i c e r a d o c h g e r d e s s u t o m b e t s f l ä c k a r på v i r k e t . S l u t l i g e n h a r e n m e t o d t a g i t s f r a m på T r ä t e k , som går u t på a t t man sätter a n e t t m u n s t y c k e mot träytan, p r e s s a r i n l u f t o c h m ä t e r v i r k e t s p e r m e a b i l i t e t , v i l k e t väl ö v e r e n s s t ä m m e r med v ä t s k e a b s o r p t i o n e n . E n a p p a r a t u r a v d e t t a s l a g är u n d e r u t v e c k -l a n d e v i d e t t i n s t u r m e n t f ö r e t a g . A v s i k t e n är a t t T r ä t e k s k a l l u t a r b e t a b e d ö m n i n g s r e g l e r a t t t i l -l ä m p a s v i d a n v ä n d a n d e a v d e båda s i s t n ä m n d a m e t o d e r n a . D e t ä r u p p e n b a r l i g e n g a n s k a k o m p l i c e r a t a t t k o n t r o l l e r a d e n n a v i r k e s e g e n s k a p . D ä r f ö r är d e t p r a k t i s k t a t t p l a n e r a s å g v e r k s p r o d u k -t i o n e n så, a -t -t man v e -t om r i s k för v å -t l a g r i n g s s k a d a f ö r e l i g g e r e l l e r e j . Timmer som a v v e r k a t s u n d e r v i n t e r n o c h sågas i n n a n d e n v a r m a å r s t i d e n i n t r ä d e r är d e f i n i t i v t i n t e s k a d a t . D e t t a begränsar p r o d u k t i o n s t i d e n t i l l c a 6 m å n a d e r i södra S v e r i g e mot c a 7,5 m å n a d e r i n o r r a S v e r i g e . ( O b s e r v e r a a t t d e t h a r v i s a t s a t t v i n t e r a v v e r k n i n g e n i s i g i n t e g e r e t t b e s t ä n d i g a r e v i r k e . ) Genom o m f a t t a n d e försök h a r v i k u n n a t ge e n r e k o m m e n d a t i o n om m a x i m a l t t i l l å t e n l a g r i n g s t i d u n d e r d e n v a r m a å r s t i d e n . L a g r i n g i v a t t e n b a r k a t - m i n d r e än 2 v e c k o r o b a r k a t - m i n d r e än 4 v e c k o r L a g r i n g på l a n d u n d e r b e v a t t n i n g b a r k a t - m i n d r e än 8 v e c k o r o b a r k a t - m i n d r e än 10 v e c k o r På d e t t a sätt k a n i bästa f a l l f u l l t p r o d u k t i o n s å r u p p n å s u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g a t t t i m m e r t i l l s t r ö m n i n g e n är n å g o r l u n d a jämn.

(26)

Trätekn i kCentru m

I N S T H I T I I 1 O K T R A T F K N I S K F O R S K N I N C . A l l m ä n t I a l l a m a t e r i a l v a r i e r a r d e o l i k a e g e n s k a p s p a r a m e t r a r n a från d e t e n a s t y c k e t t i l l d e t a n d r a o c h ä v e n i n o m e t t s t y c k e . Man m å s t e d o c k ha k l a r t för s i g , a t t h o s b i o l o g i s k a m a t e r i a l , t e x trä, är v a r i a -t i o n e r n a s -t o r a . D ä r f ö r k a n man i n -t e a r b e -t a med a b s o l u -t a nivåer u -t a n

m å s t e a c c e p t e r a en v i s s s p r i d n i n g . • Inom T r ä t e k a r b e t a r v i med a t t u t a r b e t a b ä t t r e s o r t e r i n g s m e t o d e r för s å g a d e t r ä v a r o r , så a t t s å g v e r k e n s k a l l k u n n a l e v e r e r a v i r k e som i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g u p p f y l l e r k r a v e n på trä i färdiga f ö n s t e r . S l u t l i g e n k a n sägas a t t trä h a r så m å n g a k v a l i t e t s p a r a m e t r a r , som p å v e r k a r såväl s l u t p r o d u k t e n som t i l l v e r k n i n g s p r o c e s s e n s ekonomi a t t a l l t i n t e k a n s ä t t a s på pränt. R e g l e r o c h s t a n d a r d s m å s t e d ä r f ö r k o m p l e t t e r a s med d e n s k i c k l i g e i n k ö p a r e n s e r f a r e n h e t a v u t -f a l l e t v i d p r o d u k t i o n med v i r k e -från e n s k i l d a s å g v e r k .

(27)

Zo

/ r

/ o

/

1

/ ö

IT 20

zr

(28)

SfT>

2X 3 3.s^m^V

(29)

u

9

• o

* t >

* ^ o » »

3

I i

f

f f

> o

n 2

(30)

L

-1

Svallning

Samband vellan svallning och

densitet efter 14 dygn i •

90 % RF-^utgangsVage 65 X RF.

Linjära regressionslinjer,

s • spllntved k • kärnved.

3 -

Tong.

2 •{

Rad.

1 w

i

300

400

- J 1

500 kg/m^ 600

Densifef Toij

(31)

a

dllB

tv

/500

•s.

0

/ooa

500

0.35

Q^5

0.55 Q65

(32)

OtIIB

g

GOO

70d

•c

600 —

500

400

JOO

200

100

t'22'C

qj5 q^O

0.A5

O^O

0.55 Q60 0,65

(33)

KONSTRUKTIVT TRÄSKYDD I FÖNSTER M a r t i n Gustafsson, Trätek

(34)

KONSTRUKTIVT TRASKYDD I FÖNSTER

K o n s t r u k t i v t träskydd i n n e f a t t a r a l l a de konstrukt:'.va åtgärder man v i d t a r för a t t förhindra en oacceptabel fuktändring i träet och därav orsakade skador.

Träskyddet går dels u t på a t t hålla f u k t k v o t e n under den nivå där r i s k e n är s t o r för b i o l o g i s k n e d b r y t n i n g och dels a t t hålla v a r i a -t i o n e r n a i f u k -t k v o -t så små som möjlig-t. Därigenom u i d v i k e r man problem med svällning, krympning, s p r i c k o r o.s.v.

När d e t gäller fönster förstärks d e t k o n s t r u k t i v a träskyddet a l l t i d med y t b e h a n d l i n g , och i v i s s a f a l l med impregnering. Det kemiska träskyddet ökar säkerheten mot svampangrepp, men kan a l d r i g ersätta det k o n s t r u k t i v a träskyddet.

1. Trävara

O l i k a träslag, men också s p l i n t och kärna av samma ti-äslag, har o l i k a f u k t t e k n i s k a egenskaper, t.ex. o l i k a u p p f u k t n i r g s och u t -t o r k n i n g s h a s -t i g h e -t . Resis-tensen mo-t b i o l o g i s k a angrepp är o l i k a . Fuktrörelsens s t o r l e k är o l i k a i o l i k a r i k t n i n g a r av e t t tvärsnitt. Fiberstörningar v i d k v i s t a r och växtfel påverkar f u k t t r a n s p o r t e n och fuktrörelserna.

Genom v a l av trävara kan man påverka fönstrets f u n k t i o n och be-ständighet.

(35)

2. Ytbehandling

Ytbehandlingens täthet påverkai^ fuktinnehållet och fuktfördelningen i träet.

Kulören påverkar y t t e m p e r a t u r e n . Mörka y t o r får en k r a f t i g uppvärm-n i uppvärm-n g som påverkar f u k t b a l a uppvärm-n s e uppvärm-n och ökar r i s k e uppvärm-n för s p r i c k o r , kåd-f l y t n i n g , kåd-fogöppning, skador på g l a s n i n g s m a t e r i a l o.s.v.

L i t e n v a t t e n s u g n i n g i ändträ är av största b e t y d e l s e . Den kan uppnås genom s p e c i e l l ändträtätning och y t b e h a n d l i n g .

3. Geometrisk u t f o r m n i n g a) Väderskydd

så långt som möjligt s k a l l man skydda träet från d i r e k t neder-börd. Det kan ske genom takutsprång, i n d r a g n i n g av fönstret från fasadytan, s k y d d s l i s t e r r u n t fönstret o.s.v.

Vatten som träffar fönstret s k a l l ledas b o r t så snabbt som möj-l i g t .

Genom skuggning och v a l av ytbehandlingssystem och kulör, kan man minska s o l l j u s e t s nedbrytande verkan.

Beklädnad av p r o f i l e r n a s u t s i d a med t . e x . aluminium är e t t sätt a t t skydda träet.

Den d e l som utsätts för vädrets nedbrytande verkan s k a l l göras så l i t e n som möjligt.

(36)

b) Y t s t r u k t u r . L u t n i n g a r . Hörnradier. D:.'*oppnäsor. Dräneringar Vattenupptagningen i en y t a beror foi'utom på ytans p e r m e a b i l i -t e -t på hur länge y -t a n är vå-t.

Ytans l u t n i n g och bredd påverkar våt:iden. Hörnradier och dropp-näsor avgör hur v a t t n e t släpper från p r o f i l e n .

Y t s t r u k t u r e n kan ha betydelse för såväl våttid som genomsläpp-l i g h e t .

Vatten som tränger i n i k o n s t r u k t i o n 2 n , t.ex. i g l a s - e l l e r tätningsfals, s k a l l dräneras u t så snabbt som möjligt. c) Tvärsnittsutformning

Förhållandet mellan tvärsnittsytan i en p r o f i l och den y t a som exponeras mot inomhus- resp. utomhusklimatet påverkar träprofil-ens fuktkvotsnivå, - a m p l i t u d och - g r a d i e n t e r .

En grov p r o f i l h a r lägre g e n o m s n i t t l i g f u k t k v o t och mindre s k i l l -nad mellan lägsta och högsta f u k t k v o t än en k l e n p r o f i l .

d) Hopfogningar. S p a l t e r , s p r i n g o r , s p r i c k o r

S p a l t e r , s p r i n g o r och s p r i c k o r , s p e c i e l l t i a n s l u t n i n g t i l l hörnförband, har en mycket s t o r betydelse för fönstrets beständ-i g h e t och underhållsbehov.

F u k t a n r i k n i n g i båg- och karmhörn är en dominerande skadeorsak för träfönster.

TräteknikCentrum i Skellefteå 1987-03-25

(37)

\

I l • ^'

c & > c c & > l •cc c; o c a

n

e 0)

S i

Ig-t ° . -O

i i

t: -{- w O .5 c r o ^ D. C C t?

s>

& I B r: • C . v v c o "O 1 = I—• o c: t; c ft) a e o ^ - B o B o a fl O •>< a c/3 E-o u o Q < < > < Q Q >-CO cc td Q :<

213

(38)

Klimatskänn

®

Luftspalt

Fasadbeklädnad

Droppbleck

Yttre belastningar

Regn, snö, is, luftfuktighet

Vatteninträngning genom

fasadens fogar

Solstrålning, ultraviolett ljus

Vind

Temperaturväxlingar

Luftföroreningar

Buller, vibrationer

Över/undertryck

Fönsterbleck

(lutning min 14°)

'Varm'' väggdel

Inre belastningar

Luftströmmar

från radiator

Lufttemperatur

Luftfuktighet

Över/undertryck

Fönster

^Fönsterbänk

(min 20 mm från väggliv)

Radiator

PLACERING AV FÖNSTER ENLIGT SNIRI'S MONTERINGS-ANVISNING

Anm

1. Illustrationen visar ett materialneu-tralt fönster. Detta gfilier för samtliga illustrationer i skriften om inget annat anges.

2. Den bli markeringen visar i princip vfiggens **kalla*' del, dvs fasad-beklSdnaden och den röda färgen vfiggens inre *'varma*' del.

(39)

STIGHDJD / 2'Jh

200

mm

100

! i

10

1

o i I

IjL

GRAf^

:

FURUSPLINT

FURUKÄRNA

VINKELRATT MOT FIBRERNA

PARALLELLT MED FIBRERNA

KAPILLÄR STIGHDJD I OLIKA TRÄSLAG. UTGANGSFUKTKVOT 10%

MAX STIGHDJD FDR VATTEN UNDER 2^ h ( SELL 1976 )

(40)

28

26

24

^ 22

c

ft)

c 20

o

S 18

D

I «

12

Off scale

10

w

\\\

1

Scots pine - sapwood

— — Scots pine - heartwood

- - • - E u r o p e a n whitewood - sapwood

and Douglas fir - heartwood

— •—European whitewood - heartwood

and hemlock - heartwood

J.

3 4 5 6 7

Distance frorr wetted end - cm

Fig. 2. Moisture movemenl in softwood timbers

Bild 2. Feuchligkeitsbewegung in Nadelholzproben

8

10

(41)

1"

-fr. -•rf

v/

' / /

MW

\\ -TTl > t o LL >-\— ^ »—• _ J > < I il I I i Cd

>

CO LL. LO O > < CO Q::

111

LXJ D_ f — CO

»—1

>

o

00

en

LU Cd Cd LU CO LU CJ LU C\l CO ^

^- o

o o

> -o

o

ID Cd Cd CO

1

(42)

(6)

TVÄRSNITT 20x80

y .y -Cl

OBEHANDLAT

LJUS LASYR

mm/80 mm

! 1 ' ! M

nTn/80 mm

O

TV^ARSNITT 50x80

OBEHANDLAT

LJUS LASYR

mm/80 mm

1

1

1

mm/80 mm

O

F I l H FURU

GRAN

EK

TEAK

SAMMANLAGD SPRICKBREDD I OBEHANDLAT OCH YTBEHANDLAT TRÄ

(Böttcher WKI 1980)

(43)

%

J 3 4

-J 1

I I

1 =

in Vi

(3)

kein Anstrich

unfinished

Imprögnierlosur, 2 fach

penetrating stoin, 2 coots

FUKTKVOTSVARIATION I GRAN UNDER 1 ÅR ( S e l l 1985)

^ Ijicklosur, 2 fach

filmforming stain, 2 coots

Kunsthorzlock

(Versuchsfenster)

point, 2 coots

(test window)

Kunsthorzlock, 2 foch

point, 2coots

Kunsthorzlock, 3 foch

point, 3 coots

0

20

^ — \ — \ — F

40

60

80 ;jm

Schichtdicke der Oberflöchenbehondlung

film thickness of the finish

100

Bild 13. Zusammenhang zwischen der Schichtdicke verschiedener

Oberflächenbehandlungen und der Standardabweichung der

feuchte von allseitig gestrichenen, direkt wetterbeanspruchten

Holz-teilen (Fichte), mit einer Durchschnittsdicke von 2 bis 4 cm,

wo-chentlich bis monatlich gemessen wahrend eines Jahres. Alle

aufge-fiihrten AnstrichstofTe basieren auf oligem Alkydharz als

Bindcmit-tel

Fig. 13. Relationship of iHe film thickness of difTerent finishes with

different solid contents and of the standard deviation of the M C of

all-round coated spruce specimens (thickness about 2 to 4 cm),

weathered outdoors for a period of 1 year; weekly to monthly

mea-surements. All finishes were made from similar oil-modified alkyd

resins but using different amounts

(44)

a. c/3 O er :< < o o CD 4J C •1-1 o; c/3 U3 CL CL 2 O •< J CC CC u. :o tu W (T Q r5 H < cc [z3 CL < 2

E-Bild 4 EinfluB verschiedenfarbiger, u b e r e i n a n d e r

liegender Anstrichschichten auf den T e m p e r a t u r

verlauf.

t—I o •< a. E-w CL O. O CC :o fa-ce r> E-< CC Ci3 a E-Q < 2 Q 2 •< cn u. o 2 «»< E-' C/3 > < O -p V, 1-1 C/3 < E- >-:< c: E-rr: c Al -i i

! •

i 1

1

1 1 I r !

-Bild 6 Temperaturverlauf im Anstrichträger, ge

m e s s e n in v e r s c h i e d e n e n Abständen von der

an-gestrichenen Holzoberfläche.

(45)

Vc

30

2 0

-O)

C7)

O D O)

N

/ \

/

/

\

/

/

/

/

Vt^ufeOS-PHKIT- M^D S P R I C K A

\

\

— K218

/

/

/

/

/

K 216

K217

I

J

F

M

A

M

J

J

A

S

O

N

D

J

BEEINFLUSSUNG DER HOLZFEUCHTIGKEIT

Abb. 5. Beeinflussung der Holzfeuchtigkeit durch einen

einzelnen RiB im Splint-Kernholz (K217 Kernholz ohne

RiB. K216 Kernholz mit und HolzrIB, K218

Lack-und HojzrIB Im Splintholz)

(46)

Qussen

\

\

•£ 12.2

innen

t-o CL CC W E-C/D •z. :0 Vu :< CC E-" CL CO W CC E-CC < > CO o 2 u Q CC :o U, CO o > C5 < Q < CO O o CJ o o o CO o

20 mm

Querschnittsdicke

Bild 11. Holzfeuchteverteilung uber dem Rahmenquerschnitt (5.*

schwarzer Teil, >v.- weiBer Teil), beslimmt an herausgesäglen und

ayf-gespaltencn Proben aus dem obercn Rahmcn-Qucrfrics.

Ausgangs-holzfeuchtc bei Versuchsbeginn: gleichmäBig 12,2%. / ; 18. Mai

1972, 8.00 h (nach längerer fcuchtkallcr Wettcrperiodc). 2: gleicher

Tag, 14.40 h (starke Strahlung)

(47)

SPALTÖPPNING mm

ORSAK T I L L VATTENINTRANGNING

0.01 - 0.5

KAPILLÄRKRAFT

ÖVER 0.5

TYNGDKRAFTEN

ÖVER 1

LUFTSTRÖMNING SOM

DRAR MED S I G LUFTEN

ÖVER 5

REGNDROPPARNAS

RÖRELSEENERGI

0.01 - 5

VINDKRAFTER

(48)

A J in der näht dfr Vtrbindung

B j A u f dwa 25 cm von der Vtrtindung

AussenstiU

Inncnstite Inncnseiti

12

2£it (Wochen)

Ibblldung 14 Verlduf der Holzfeuchligkeit in einem Fenster in der Nähe einer geöHneten Vtrbincijny

(49)

3.2 Wägebalken

\

Wägungen zur Bestimmung des Zeitverlaufs der

volumen-durchschnittlichen (integralen) Holzfeuchtigkeit einer Serie

von Fichlenholzstäben, die sich linear um den GröBenfaktor

2 unterschieden:

Balken A 375 cm x 17 cm x 34 cm V

Balken B 180 cm x 8 cm x 16 cm

Balken C 90cmx 4 c m x 8 cm

Balken D 45 cm x 2 cm x 4 cm

Balken E 22 cm x 1 cm x 2 cm.

Die Oberfläche dieser Versuchskörper war gehobelt und ohne

Behandlung

%

80

l O

t

E E CO

40

20

O

1 12-1

1 B —

r

,D

1 ^1

1

>

i

1 H o l z f e u c h t i g k e i t

Bild 14. Summenhiiurigkcil der Holzfeuchligkeiien iiber den

Zcit-raum cines Jahres: Wägebalken B bis £ sowie Balkcniängsmilte des

McBbalkens in 80 mm (Kurve W) und 40 mm (Kurve 12)

Quer-schnillslicfc

(50)

O >- E-(/) W E-O cn er w fr*

m

:0 > < u :< CC Q

/

V ,

U j

§

o

U j a . H i

O

O

5

O

O

Vi

Q> c ^ > O Q) "O a

2

Q> O ) CXJ C

?5

(51)

Bunnfylling

Fugemosse

F i g . 2 1 a o g b

V i n d u m e d s p o r f o r s å l b e n k i u n d e r k a n t a v b u n n k a r m e n

(52)

HUR MAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN Ingvar Johansson, Trätek

(53)

TräteknikCentrum

I N S T H I T K T l O R T R A T F K M S K h O R S K N l N C .

Sz.cJnli Imiiliii, I," II is>J li\hiii'/,<ii\ /ft w j'iV;

1987-04-14/Ingvar Johansson/AD

HUR NAN KAN FÖRBÄTTRA BESTÄNDIGHETEN

I e t t t i d i g a r e föredrag har nöjligheterna t i l l förbättrad k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g av fönster d i s k u t e r a t s , och g i v e t v i s måste a l l a berörda, såväl träindustri, b y g g i n d u s t r i , som konsumenter v e r k a för b r a kons t r u k t i o n e r . S a m t i d i g t är d e t dock v i k t i g t a t t trä konsom k o n kons t r u k t i o n kons -m a t e r i a l i n t e ställer större k r a v på k o n s t r u k t i v u t f o r -m n i n g än de a l t e r n a t i v a m a t e r i a l e n p l a s t och aluminium. I n g e t m a t e r i a l är ' i d i o t -säkert', men trä får i n t e v a r a 'idiotkänsligare' än de k o n k u r r e r a n d e m a t e r i a l e n . Jag s k a l l här d i s k u t e r a de möjligheter som v i redan h a r , r e s p e k t i v e kan förväntas få i d e t t a avseende.

I e t t t i d i g a r e föredrag har v i hört a t t d e t är föga m e n i n g s f u l l t a t t k n y t a s t o r a förhoppningar t i l l n a t u r l i g a v a r i a t i o n e r hos råvaran. V i n t e r a v v e r k n i n g , brädgårdstorkning, långvarig l a g r i n g m m är inga f a k t o r e r som kommer a t t göra fururåvaran okänsligare. Vår f i l o s o f i bör vara a t t acceptera den råvara v i h a r och med en kemisk b e h a n d l i n g l y f t a beständigheten t i l l en h e l t annan nivå än vad n a t u r l i g a v a r i a -t i o n e r och förändrad p r o d u k -t i o n s -t e k n i k kan e r b j u d a .

Denna u t v e c k l i n g är redan på väg. Mer än hälften av de fönster som produceras för närvarande i vårt l a n d ges e t t grundskydd med så k a l l a d vakuumimpregnering. Svampdödande ( f u n g i c i d e r ) och v a t t e n a v v i s a n d e ämnen t r y c k s i n i träet ( f u r a n s s p l i n t v e d ) t i l l 10 mm d j u p ( k l a s s B i n o r d i s k träskyddsstandard). E r f a r e n h e t e r n a h i t t i l l s är mycket goda. Så v i t t v i v e t har inga behandlade fönster a n g r i p i t s . Jag v i l l här

hänvisa t i l l e t t n y l i g e n p u b l i c e r a t a r b e t e av B i l l g r e n och Edlund. Man har v i d t r e tillfällen (1981, 1983 och 1985) värderat k o n d i t i o n e n hos 40 oimpregnerade och 130 B-impregnerade fönster v i d östra Sjukhuset i Göteborg.

(54)

TräteknikCentrum

I N S T I T I T M l O R T R A T F K N I S K F O R S K N l N c " .

S:.iJiJi Insniiih U i n J 7r.V;»(('/.'ij\ RcfiJKh

De studerade fönstren i n s t a l l e r a d e s 197376. Fönstren är u r k o n s t r u k -t i o n s s y n p u n k -t i n -t e invändningsfria. Bland anna-t h a r k a r n b o -t -t e n s -t y c k e n a en plåtbeklädnad med d i r e k t k o n t a k t , men f o r s k a r n a h a r här h a f t en u n i k •öjlighet a t t s t u d e r a betydelsen av i m p r e g n e r i n g i samma mer e l l e r mindre invändingsfria fasad och fönsterkonstruktion. Rötskador har k o n s t a t e r a t s i de oimpregnerade fönstren e f t e r ca 7 år, medan inga k o n s t a t e r a t s i de impregnerade e f t e r 10 år.

I England, där k l i m a t e t a r f u k t i g a r e än här, och där de h a r 20 års e r f a r e n h e t av vakuumimpregnering, räknar man med en livslängd på 60 år hos fönster behandlade a n a l o g t med vår B-impregnering.

Förbättrad beständighet genom f u k t a v v i s n i n o

Men innebär i n t e impregnering en ökad g i f t s p r i d n i n g och en miljö-b e l a s t n i n g som v i miljö-bör motarmiljö-beta? Jag t r o r a t t v i i d e t t a avseende kan se f r a m t i d e n an med tillförsikt. Mycket t y d e r nämligen på a t t de i vakuumimpregneringen ingående v a t t e n a v v i s a n d e medlen s p e l a r en l i k a v i k t i g r o l l som s v a m p g i f t e r n a . På TräteknikCentrum anser v i d e t f u l l t möjligt a t t f r a m t i d e n s i u p r e g n e r i n g s s y s t e m kommer a t t k l a r a u p p g i f t e n a t t skydda fönster u t a n f u n g i c i d - t i l l s a t s . En k o m b i n a t i o n av e f f e k t i v v a r a k t i g f u k t a v v i s n i n g och ändträförsegling är kanske lösningen. Det ingår i vår målsättning a t t u t v e c k l a "skräddarsydda" behandlingar för v a r j e användningsområde med e t t minimum av b i o c i d e r .

V i har under senare år ägnat mycket a r b e t e åt a t t u t v e c k l a e f f e k t i v a r e v a t t e n a v v i s a n d e medel. Önskemålet är a t t dessa dessutom s k a l l kunna tillföras i vattenlösning för a t t komma ifrån den miljöbelastning som dagens lösningsmedel, l a c k n a f t a , för med s i g . A r b e t e t har kommit e t t bra s t y c k e på väg, v i l k e t framgår av diagram 1,

(55)

Trätekn i kCentru m

I N S i n T T i n FÖR TRÄTFKNISK KORSKNINT. Su rJi^/i Imiiiiiii f,'i U"(iiiJ Jr. A'^'/<'^^ Rrn jycli

Här v i s a s v a t t e n u p p t a g n i n g e n hos behandlad r e s p e k t i v e obehandlad f u r u s p l i n t , som f u n k t i o n av a n t a l e t c y k l e r u p p f u k t n i n g / t o r k n i n g .

»A

10-Oi>cAcn<//a t/ i ' ' ' i ' -I 1 1 TT T V4H p . -

/:

Diagram 1: Viktsökning e f t e r 1,5 timme i v a t t e n för obehandlad f u r u s p l i n t , samt f u r u s p l i n t impregnerad med e t t k o n v e n t i o n e l l t

B-impregneringsmedel r e s p e k t i v e e t t v a t t e n b a s e r a t f u k t a v v i s n i n g s m e d e l , som f u n k t i o n av a n t a l e t c y k l e r u p p f u k t n i n g / t o r k n i n g . E f t e r c y k e l 13,

(56)

TräteloiikCentrum

I N ' S T I T I T E T FÖR T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

SMJISH IiisiiiuuJoT VCooJ Techiwlog\ Rcic<2rch

Än<jtr^för?eqlinq

E f f e k t e n av ändträförsegling h a r för några år sedan på e t t mycket slående sätt demonstrerats av M i l l e r . Han följde f u k t k v o t e n hos b k

• L - j o i n t s " under utomhusexponering. Diagram 2 v i s a r uppmätta f u k t k v o t s v a r i a t i o n e r i L - j o i n t s y t b e h a n d l a d e med r e s p e k t i v e u t a n ändträförsegling samt omålade med ändträförsegling.

Diagram 2: F u k t k v o t s v a r i a t i o n e r hos L - j o i n t s målade, e j ändträförseglade

omålade, ändträförseglade

(57)

TräteknikCentrum

INS I i n T M FOR T R A T K K N I S K F O R S K N I N d .

.Sr. iJnh Imniui, loi U\\>J TcJnwht^x /?,->, j r . / ; \

V i d TräteknikCentrum ägnar v i för närvarande ändträförseglingen s t o r uppmärksamhet. M i l l e r använder grundfärger som ändträförsegling. Våra undersökningar h i t t i l l s t y d e ^ på a t t en penetrerande

(58)

HUR "UNDERHALLSFRIA" KAN TRÄFONSTER BLI?

(59)

TräteknikCentrum

I N S T I T U T E T FÖR TRÄTF-KNISK F O R S K N I N G Swedish Imtiiute for Wood Technology Research

Jan Ekstedt

HUR "UNDERHALLSFRIA" KAN TRÄFÖNSTER B L I ?

Sammandrag

Fönstren i en fasad utsätts för en r a d o l i k a p f i f r e a t n l n g a r , som främst härrör från k l i m a t i s k a f a k t o r e r . Gemensamt för många av dessa f a k t o r e r är a t t de försämrar ytbehandlingen som därvid förlorar s i n skyddande f u n k t i o n . L j u s e t s u l t r a v i o l e t t a strålning b r y t e r ner y t -behandlingen. F u k t v a r i a t i o n e r i den omgivande l u f t e n medför fuktför-ändringar i trämaterialet, v i l k e t 1 s i n t u r medför dimensionföränd-r i n g a dimensionföränd-r som utsättedimensionföränd-r ytbehandlingen födimensionföränd-r mekanisk s t dimensionföränd-r e s s . Regn, hagel, snö, v i n d och sand medför en mekanisk påverkan på y t b e h a n d l i n g e n . Sammantaget medför dessa p&verkande f a k t o r e r a t t fönstren utsätts för en avsevärd påfrestning. Föredraget kommer mer ingående a t t d i s k u t e r a dessa nedbrytande f a k t o r e r , och vad man kan göra för a t t mlnimera dessa f a k t o r e r .

En i n t a k t ytbehandling/färgfilm är en väsentlig förutsättning för lång livslängd f o r e t t fönster.

- Bland annat kommer d i m e n s i o n a s t a b i l l s e r i n g av fönsterämnen a t t d i s k u t e r a s . Med hjälp av r e l a t i v t b i l l i g a k e m i k a l i e r kan en dimen-a l o n s s t dimen-a b l l i s e r i n g uppnås.

- Bättre UV-skydd i b e f i n t l i g a ytbehandlingasystem.

Kan man med r e l a t i v t blygsam ökning av m a t e r i a l k o s t n a d e n för fönster uppnå y t t e r l i g a r e livalängd för träfönster?

I föredraget kommer också en d e l av den a k t u e l l a f o r s k n i n g e n inom Trätek på ytbehandlingsområdet a t t p r e s e n t e r a s .

(60)

UJ

t;

UJ

o

<

z

(/)

O

o

= < »-(/)

X

o

^ fe

<

u .

V)

z

UJ

v>

- I

UJ

GC

V)

v>

o

<

X

oc

UJ

o

(/i

t

CE

O

X

z

UJ

o

o o

z >-

r

CD

w

o

UJ

5

v

'v'

1

KONTO

R

ÖKNIN

G

%

o « « N « 1 - cNi i n r». csK c\j O

CM

o

« 0 0>

T - T -

CO r j -

i f i

8TÄ0KOST

I

KONTORS

H

KR/KV

M

33,7

0

41,9

5

46,0

0

54,6

0

64,8

0

72,5

0

73,2

1

78,2

4

, ,81,6

9

84,1

2

LSKOST

N

ÖKNIN

G

%

^ ^ ^ c o ^ t r r - ^ ^ o

UNDERHAL

I

KR/KV

M

11,1

2

13,0

9

15,4

4

16,0

9

16,5

6

19,9

6

28,8

0

27,5

0

34,5

0

38,0

0

ÖKNIN

G

%

c M c o m c o c M i n h - o ) i o i

DRIFTKOS

T

KR/KV

M

34,0

4

41,2

3

46,8

9

54,0

0

64,8

1

77,3

0

87,8

5

94,3

0

100,2

0

112,6

0

BYGGNAOS

-PRISINDE

X

ÖKNIN

G

%

O O C M O l f ) C 0 C M r > . ^ | o ) |

T - C M c o < T » r > r ^ c o o l i - l

KONSUMENT

-PRISINDE

X

ÖKNIN

G

%

0 ^ « 3 - ^ C O C D C O C O C D

ICMI

^ - C M C O r j - t D c O O ) ^ | C O |

C

t O b - c o o o ^ c M C O ^ i n

^ - h - h - l > « - o o c o c o c o o o c o

0 > 0 ) 0 > 0 ) 0 > 0 > 0 ) 0 0 0 )

CE

LU

CO

CC

CL <

CC

UJ

O

<

UJ

Q

Z

<

Q.

2

H

_ CO

cr O

LU ^

< LU

? C/)

>

<

CD

O)

CC

LU

Q

<

C/)

O

O

LU

O

O

CD

o

CO

O

Q

LU

O

<

CO

I

o

X

o

LU

Q

CC

LU

CO

>

<

CD

G)

X

LU

O

-J C::

CD

CC ^

LU

Q ^

z ^

C/) LU

CC D

Q CD

(61)

utan

underhall

I

Med underhall Funktions -n i v Q Kritisk gräns Utbyte Qlt genomgripande renovering

(62)

IK'S lönad MoleriQl Konstruktion och orbetsutföronde Omgivnmgsvillko' Underhöll.drift

(63)

• 3

ro

TT (O

o

o

8

3

3

' i

o

9*-s

1 '

i

O

cn

o

m

o

I f

00

8

3

ga 3 £ S q «

^ m

O <• *

g3

2

c g H

52

(64)
(65)

83 Figur 3 4 Fw_k+k\/o^ 50

H

obehandlat 30 ^ 50-Antal cykler 1% 5 % 10% 10 Figur 4 T — 1 — ^ — r

(66)

CL O

iceoh

I lOBOh 70Ch c vD n ON O" c - 5 »78

(67)

Figur 7

»'».a o«'-' " O »»a %•»' U W B J . x i t O — I " » " f l

85

Fif. 8. Moisture c o n i c n i o f L-joint$ ^enua expcjure iime. deterrr.incd by * c i g h l changt A ! k ) d pamt without end ieal. and ur.pair.:ed »kiih end seal

Bild 8. H o rfeuchtigkeit m den Rahrr.enecken w ä h r e n d der F r e : b « w u : e r u n g Alk>dharz-Ansinch ohne Endvenie|e:ur.g >c*'e ur.grs:.-:-en r.:'. End^ersiegeiuAg Figur 8 T r o n » m l M l « « C/J f^o x l m u r r » f o r g u l n i n a a f f r a ^*»0 310 3 3 0 U V - i r o n » m « i i » o r > « n 350 3 7 0 3 9 0 3 A k r y l o r 4 P o l y u r t t o n 1 A I W y d 3 A k r y l o f ( 2 ) • VÅGLÄNGD » o m f u n W t . o n o v . o g l o n g d . n f o r f y r a W l a r l a c k o r l k » | n d « m « d « l ) . AOyC/r^i f i l m .

(68)

KVALITETSSÄKRING AV FÖNSTER P-0 Marklund, Trätek

(69)

Kvalitetssäkring av fönster

Per-Olof Marklund, TräteknikCentrum, Skellefteå

1. Kval i tetssäkring

Den h e l h e t s s y n på k v a l i t e t som i n d u s t r i n målmedvetet s a t s a r på kan sammanfattas i kvalitetssäkring, v i l k e t är den svenska benäm-ningen för QA ( Q u a l i t y Assurance). Systemen för a t t uppnå k v a l i t e t har s i n n a t u r l i g a förankring i k v a l i t e t för kunden. I växande om-f a t t n i n g ställer också kunderna krav på a t t leverantören r e d o v i s a r s i t t kvalitetssäkringssystem. Detta innebär ökade krav på t e k n i s k dokumentation av r e s p e k t i v e p r o d u k t . När d e t handlar om l i v s v i k t i g a f u n k t i o n e r måste leverantören i n t e bara t a l a om s i n k v a l i t e t , utan också v i s a a t t han har k o n t r o l l s y s t e m som v e r i f i e r a r s p e c i f i c e r a d k v a l i t e t .

Kvalitetssäkring v i s a r s i g också ha andra gynnsamma e f f e k t e r . K v a l i -tetssäkring, rätt tillämpad, är e t t sätt a t t öka lönsamheten. Det kanske bäst belyses av de nyckelbegrepp som k n y t s t i l l den nya k v a l i t e t s s y n som växer fram med e t t a k t i v t k v a l i t e t s p r o g r a m , som kan sammanfattas i följande t r e meningar;

- Gör rätt från början

- Förebygg i stället för a t t k o r r i g e r a - Hundraprocentig k v a l i t e t

D e t t a u n d e r s t r y k e r dessutom grundförutsättningen för a t t höja k v a l i -tetsnivån, nämligen medverkan av v a r j e anställd, berörd person i produktens händelsekedja.

References

Related documents

programmeras via samma pinnar samt att den nuvarande koden skulle vara lätt att överföra till de nya processorerna.. För att uppnå det första målet bestämdes tidigt att både AHRS-

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt

mulären ligger en modellskiss, där exempelvis mängden trafikundervisning antas påverka elevernas trafik- kunskaper. Trafikundervisningen antas vidare påverka elevernas inställning

Parameter cancellations may occur if faithfulness is not satisfied, causing incorrect inference. In this study, data has been simulated in accordance with a causal linear

Det kan vara ett varningstecken om ett företag byter revisor. Anledningar kan vara att den förra revisorn varit alltför noggrann och ej lämnat rena revi-.. sionsberättelser

Kents Excelsida, http://www.kentexcel.com/, 2008‐05‐20  Webbsida med mycket tips om Excel och VBA-programmering och även exempelkod för

Att landstingsstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna till och kostnaderna för att köpa utrustning för att landstinget Blekinge ska kunna använda ultraviolett ljus för

Andel (%) personer som har summamåttet &gt;3 för påverkan av tågbuller inomhus med öppet fönster vid olika aktiviteter i relation till bullernivå från tåg, L Aeq,24h i