Stopp! Jag äger min egen kropp : Kroppen och sociala medier - en kvalitativ studie

Stopp! Jag äger min egen

kropp.

Kroppen och sociala medier - en kvalitativ studie

Nike Ingelmo och Emma Nordkvist

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete avancerad nivå 15hp: 116:2020

Ämneslärarprogrammet:2014-2021

Handledare: LeifYttergren

Examinator: Bengt Larsson

Stop! My body is my body.

The body and social media - a qualitative study.

Nike Ingelmo och Emma Nordkvist

THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT

AND HEALTH SCIENCES

Master Degree Project 15hp: 116:2020

Teacher Education Program: 2014 - 2020

Supervisor: Leif Yttergren

Examiner: Bengt Larsson

Abstract

The main purpose of the study is to analyze young women´s views on how a body is displayed in social media.

● What body ideals do young women perceive as being prominent on Instagram? ● How do young women relate to how influencers expose their bodies on Instagram? ● How are young women affected by Instagram from a health perspective?

Method

In our study, a qualitative approach was used and the results were based on semi-structured interviews opened with an initial free discussion based on six different images of famous influencers exposing their bodies on Instagram. The people we interviewed were six young women attending Upper Secondary school in the Stockholm area. After the interviews, the material was transcribed and data could be analyzed based on three themes: health, ideals and body. To get a more in-depth analysis, the discussion is based on a phenomenological perspective and salutogenic perspective.

Results

The results of our study demonstrate that the young women we interviewed do not place a lot of emphasis on following influencers who expose their bodies, but rather follow funny friends. Furthermore, the results indicate that there is still a strong and narrow image of the ideal body. Finally, our image is strengthened by how social media, such as Instagram can affect young people´s health in a negative but also sometimes positive way. Our results are strengthened by the previous research presented in the study.

Conclusions

Despite the fact that the body ideal is strong, we see that it may be opening up more towards greater acceptance in society among our young adults. To some extent we witness a change, where young women opt out of influencers because they contribute to poorer health. There is a great need to continue research with new studies in the field and adults must be involved in the development and together take part in experienced situations and work with what creates health.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga kvinnors syn på hur kroppen framställs i sociala medier.

- Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram?

- Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram? - Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv?

Metod

Vi har använt en kvalitativ ansats och resultatet grundas på semistrukturerade intervjuer som inleddes med en fri diskussion utifrån sex olika bilder på kända influencers som exponerar sina kroppar på Instagram. Personerna som vi intervjuade var sex unga kvinnor som går på gymnasiet i Stockholmsområdet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet och data kunde analyseras utifrån tre teman; hälsa, ideal och kropp. För att få ett mer djup i analysen baseras diskussion på ett fenomenologiskt perspektiv samt ett salutogent perspektiv.

Resultat

Resultatet för vår studie visar att de unga kvinnor som vi intervjuade inte lägger så stor vikt på att följa influencers som exponerar sina kroppar utan hellre följer sina egna kompisar som lägger ut roliga klipp. Samtidigt finns det fortfarande en stark bild av idealkroppen som smal. Avslutningsvis stärks vår bild av hur sociala medier såsom Instagram kan påverka unga hälsa till ofta något negativt men även ibland positivt.

Slutsats

Det kroppsideal som finns i samhället är starkt men trots det ser vi att det kan vara på väg mot en större acceptans i samhället bland våra unga vuxna. Vi ser till viss del förändring där de unga kvinnorna väljer bort influencers på grund av att de bidrar till en sämre hälsa. Det finns ett stort behov av att fortsätta forskningen med nya studier inom fältet och vi vuxna måste vara med i utvecklingen och tillsammans ta del av upplevda situationer och arbeta med vad som skapar god hälsa.

Innehållsförteckning

1.2.3 Strävan efter det optimala livet...9

2. Tidigare forskning ...10

2.1 Kroppen, ideal och unga...10

2.2 Sociala medier och unga...11

2.2.1 Konsekvenser hos unga när kroppen exponeras på sociala medier...12

2.3 Teoretiskt perspektiv ...15 2.3.1 Fenomenologiskt perspektiv...15 2.3.2 Salutogent perspektiv ...17 2.3.3 Centrala begrepp...18 3. Syfte...19 3.1 Frågeställningar ...19 4. Metod...19 4.1 Genomförande ...19 4.2 Urval ...21 4.3 Avgränsning...22

4.4 Reliabilitet och validitet...22

4.5 Etiska överväganden...23

5. Resultatdiskussion ...24

5.1 Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram? ...24

5.2 Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram?...27

5.3 Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv? ...29

6. Slutsats...33

6.1 Metoddiskussion...33

6.2 Vidare forskning ...34

7. Referenser...35

1. Inledning

Ett utdrag från dagbok;

Jag vaknar av alarmet som signalerar att nu är det dags att vakna, samma tid varje morgon oavsett hur opepp jag är på att stiga upp. Och hur konstigt det än låter så är det första jag måste göra scrolla igenom mitt flöde på Instagram, kanske har det kommit något nytt mellan 23.59 och 06.30 som inte går att missa. Det är ett tvång eller kanske att det mer kan beskrivas som ett beroende som på sätt och vis påverkar mig dagligen. Oftas kanske mer mot det negativa, för vad är det egentligen som syns i flödet? Jo, det är SNYGGA, FRAMGÅNGSRIKA, AKTIVA, STARKA kvinnor och för varje bild som rullar inser mitt självkritiska jag att det där är allt utom jag. Sakta skänks min självbild och därmed min psykiska hälsa, trots att jag vet att Instagram inte speglar verkligheten. Det är inte heller någon annan som styr vem jag ska följa, utan jag har aktivt valt dessa personer, och för personer utifrån kanske det är lätt att säga: avfölj. Lättare sagt än gjort dessa personer är ju mina förebilder! Samtidigt ser jag hur Instagram fylls på med personer som jag känner igen mig med och någonstans ger det mig hopp. Är min kropp tillräcklig?

Ovan är ett fiktivt utdrag från en dagbok i ett försök att illustrera hur det kan se ut i unga kvinnors dagböcker. Känner du igen dig? Denna känsla är nämligen inte ovanlig för dagens unga kvinnor (Alm, 2018). Vad händer egentligen med unga kvinnors hälsa när de ser olika kroppar på Instagram? Hur förhåller de sig till sociala medier och vad blir deras sanning? Sociala medier är en relativt ny plattform som funnits i vår vardag i lite över tio år. Trots den korta tiden är sociala medier en stor del av mångas vardag och som ständigt växer, framförallt hos ungdomen (Statens Medieråd, 2019). Användandet av smartphones och sociala medier ökar (Statens Medieråd, 2019), en konsekvens av det är enligt Folkhälsomyndigheten (2019) att ungdomar mår allt sämre.

Människan har alltid brytt sig om hur hon ser ut och vad världen runt omkring tycker och tänker. Genom historien har ideal kunnat ses på bilder i tidningar, böcker, på tv samt i film och nu direkt i smartphones på sociala medier 24 timmar om dygnet. Hur framställer sig kvinnliga förebilder på Instagram och hur tas det emot av unga kvinnor? Handlar det om att hitta en positiv självbild och må bra psykiskt eller att uppnå samtidens kroppsideal? I vår studie vill vi undersöka detta och hur unga kvinnor påverkas av sociala medier. Vi ser att det finns goda forskningsmöjligheter inom problemområdet med förhoppningar om att finna relevanta slutsatser som kan bidra till en mer sund syn på kropp och hälsa.

1.2 Bakgrund

I följande del kommer vi att göra en kortare redogörelse för olika framställanden av kroppen, vidare till kroppsideal genom historien och avsnittet avslutas med kroppen i sociala medier. Vi vill med detta försöka skapa en tydlighet och djupare förståelse för läsaren till varför kroppsidealet kan se ut som det gör idag.

1.2.1 Kroppen

Den syn vi har på kroppen idag har vuxit fram under en lång tid. Det menar Håkan Larsson, professor i idrott vid Gymnastik och Idrottshögskolan och Birgitta Fagrell fil. dr, tidigare verksam vid högskolan (2010). Historien om kroppen börjar redan i antikens Grekland och i filosofin. Den kroppen som lyftes fram tillhörde den fria grekiska mannen. Han vårdade och älskade sin kropp genom bland annat fysisk aktivitet. Samhället såg ner på den arbetande kroppen, den som tillhörde slavarna, men också kvinnokroppen. (Larsson & Fagrell, 2010)

Antiken och vetenskapens tid kom att övergå i mörka medeltiden där synen på kroppen förändrades. Individer skulle avsäga sig allt som hörde till idrott, musik och god mat. Kroppen tillhörde Gud och därför skulle människorna leva ett enkelt och andligt liv för att snabbt kunna komma till Gud. Kroppen sågs som en plats och fängelse för själen. (Larsson & Fagrell, 2010)

Renässansen, en tid när tankar och idéer föddes på nytt, var en tid när många ställde sig kritiska till världen runt omkring. Man började ifrågasätta kyrkan och därmed idén om att en själ kunde existera. Människokroppen sågs som en maskin där människan igen kunde tänka och agera självständigt. Varje kropp var en del av en stor apparat där varje del var utbytbar. (Larsson & Fagrell, 2010)

Det här är några exempel på vilken förändring synen på kroppen har genomgått i sin historia, den synen och kroppen som framställs tillhör den manliga kroppen. René Descartes (1596 -1650) delade återigen upp kropp och själ i två och menade att det tänkande jaget existerar i samklang med kroppen men det är inte bundet till den. I och med Descartes tankar kom mannen att stå över sin egen kropp med ett eget tänkande och förnuft. Det gav konsekvenser för kvinnokroppen som blev knuten till naturen och att hon byggde sina handlingar på intuition. (Larsson & Fagrell, 2010)

Kroppen blir sedan återigen bunden till det mekaniska och både tänkande och vilja sågs som en del i en maskin. Det var en tid då naturvetenskap och objektivitet präglade kroppen. (Larsson & Fagrell, 2010)

Under 1900-talet kom synen på kroppen att återigen ses som något som inte är skilt mellan objekt och subjekt. Nya filosofer och vetenskapsmän kom med idéer om att kroppen var både ett objekt i den mening på hur man såg på kroppen utifrån men också som subjekt för hur den upplevs inifrån. Idag ses kroppen som både något funktionellt samt som upplevelse och betydelse. (Larsson & Fagrell, 2010) Den här synen påverkar vår studie och de respondenter vi har intervjuat. Den syn på kroppen som framställs i intervjufrågorna och i resultatet är en kropp som många tittar på, bland annat på Instagram. Åskådaren, i det här fallet respondenterna, har en upplevelse av den kroppen och det har en betydelse; vad känner jag när jag ser det här? Kroppen lyfts också fram som något funktionellt, den ska fungera och kunna göra det man vill att den ska.

1.2.2 Kroppsideal

Under flera århundraden har kvinnor på olika sätt tvingats eller speglats som slavar under olika moden. I vissa fall var modet rentav farligt, men vad gjorde kvinnorna inte för att nå den vackra idealkroppen. I slutet av 1800-talet var kroppen inte bara ett verktyg för att visa sig utåt och vilket kön man tillhör, den symboliserade även vilken typ av makt personen hade. Sverige influerades av Storbritannien och kampen för kvinnokroppen, oavsett kläder eller kroppsform, startade och sakta, sakta härifrån sker en förändring av den kvinnliga kroppsbilden. Målet var att befria sina kroppar, leva ett mer hälsosamt liv samt bli betraktade som tänkande människor och vinna männens respekt. Någonstans har det ständigt handlat om att kvinnor ska vara slanka men ändå vidhålla den kvinnliga formen och normen lever kvar idag med tanke på bodys och leggings eller diverse kroppsstrumpor. (Bagerius, 2019)

Det har alltid funnits kroppsideal för att göra “publiken” nöjd. Hoppar vi framåt i tiden till 70-talet var jämlikheten en het fråga. Kvinnor samlades och brände sina behåar för att visa att den kvinnliga kroppen aldrig skulle gå före individen. Under 90-talet skedde det en viss förändring med synen på kroppen. Det var viktigt att lyfta fram den vältränade, slanka och sexiga kvinnokroppen samtidigt som det fanns ett ideal av androgynt mode. På denna tid och bakåt användes inte internet utan mode spred sig genom olika veckotidningar. (Bolmstedt, 2002)

1.2.3 Strävan efter det optimala livet

Idag finns det massor av personer som driver olika företag om livsglädje och det optimala livet; att bli den du alltid velat bli. Mycket handlar om att hitta det inre och för att kunna stärka självkänslan måste man bli bättre och för att bli bättre måste man nå målen. Någonstans där skapas problem i jakten på det optimala livet. En social person kan beskrivas väldigt aktivoch som alltid postar, delar, länkar och gillar. Kvinnor döljer sig inte på sociala medier och vill gärna framhäva sig själva “Jag klättrar uppför karriärstegen. Har en stege i mina strumpbyxor, kan inte vänta har inte tid att vänta [...] Jag går upp i vikt jag går ner i vikt. Jag bär kjol. Jag bär byxor […]” (Cederström & Spicer, 2015, s. 27) och kvinnan och mannen är ständigt uppkopplade. (Cederström & Spicer, 2015).

Enligt Cederström och Spicer (2015) har dagens kapitalism och hyperindividualism gjort att människan endast ses som en produkt. Vi måste ständigt vara på språng och anpassningsbara. Vårt eget moraliska register spelar en större roll hos den enskilda privata individen och innefattar alltifrån vad vi äter, gör eller hur vi klär oss. Överallt blir vi betraktade som objekt och vi blir mätta i lycka och välmående av samhället. Oavsett om samhället har överflöd av njutningsprodukter är glädje ett sällsynt inslag. (Cederström & Spicer, 2015)

På sätt och vis strävar alla människor efter att bli sedda som dugliga och perfekta på det sättet som samhället bygger upp normer, även kallat Wellnessyndromet. Runt om i världen skapas det motståndsgrupper mot samhällets normer och kroppsideal. I vissa fall sträcker det sig så långt att överviktigas lidande kan jämförs med hur minoritetsgrupper behandlas. Erfarenheter som jämförs med minoritetsgrupper kan vara en negativ självbild, diskriminerande, skuldkänslor eller att de blir till åtlöje i kommersiella sammanhang. I deras arbete vill de visa att det går att vara fet, men ändå ha en god hälsa och alla kroppars lika värde. Kampen handlar inte om att bli smal utan att bli respekterad för den man är och för att uppnå målet krävs ett intensivare arbete för att verka som en mer intressant person. (Cederström & Spicer, 2015)

Sammanfattningsvis har vi här presenterat en historisk överblick, hur samhället mer och mer övergått till individualistiskt och hur jakten på den perfekta kroppen är en del av jakten på det optimala livet.

2. Tidigare forskning

I följande del redogör vi för den tidigare forskningen som finns inom fältet. Vi presenter forskning om kroppen för att sedan fördjupa oss i ungas kropp och sociala mediers påverkan. Syftet med presentationen är att ge en överblick av forskningsområdet och hur vi har valt att förhålla oss till forskningen gentemot vår studie.

2.1 Kroppen, ideal och unga

Stig Elofsson docent i socialt arbete vid Stockholms Universitet har under många år forskat kring ungas levnadsvanor och presenterar flertalet rapporter i ett samarbete mellan kommuner och institutionen för socialt arbete. Elofsson (2016) har i rapporten För tjock, för mager eller

lagom undersöks ungas uppfattning kring sin kroppsvikt och där beskriver han att det finns en

stor oro för utvecklingen, men poängterar även en motsats. Västvärldens syn på den slanka idealkroppen kan även bidra till ohälsa och sjukdomar. Han lyfter fram att det förekommer olika diskussioner dels ur ett mer medicinskt perspektiv och dels ur ett mer upplevt perspektiv. Studien pekar på att det finns en mycket tydlig skillnad mellan könen som ser oförändrad ut ända upp till 25 års ålder. Flickor upplever i högre grad att de är något tjocka och endast hälften av flickorna är nöjda medan 60 – 70 procent pojkarna uppger att de är nöjda med sin kropp. (Elofsson, 2016)

Elofsson (2016) valde även i sin studie att se hur uppfattningen om kroppen kan variera sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekar på att flickor som lever med båda sina vårdnadshavare och har förtroende för dem är mer nöjda än flickor som uppger att de inte har förtroende för någon vårdnadshavare, de uppfattar sig i större utsträckning som tjocka. I studien fick unga även skatta sin fysiska respektive psykiska hälsa. Resultatet bland gymnasieflickor visar att både de som anser sig vara magra eller tjocka skattar sig lågt inom psykiskt och fysisk hälsa. Enligt Elofsson (2016) går det att se kopplingar mellan social bakgrund och den upplevda självbilden både ur ett psykiskt och fysiskt hälsoperspektiv. (Elofsson, 2016) Slutligen reflekterar Elofsson (2016) över huruvida unga faktiskt påverkas och han tror sig se en viss förändring trots sociala mediers påverkan i samhället. Förändringen som Elofsson (2016) reflekterar över är att flickor allt mer går bort ifrån att se sig själva som magra eller tjocka samt att de inte låter självbilden påverka varken den fysiska eller psykiska hälsan.

Thomas Johansson professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs Universitet ägnar sig åt ungdomsforskning och har studerat bland annat kroppskultur bland unga. År 2006 gav han hur boken Makeovermani där en del av boken fokuserar på kropp och hälsa sett utifrån den fitnesskulturen som har varit och är synlig i samhället. Kroppen är något som ligger starkt kopplat till identiteten och definierar på ett sätt vem man är. Genom träning, kosthållning och annat, blir kroppen ett individuellt projekt. Johansson (2006) skriver att ungdomen idag är omgivna av bilder på en perfekt vältränad, smal eller muskulös kropp. Han skriver också att ungdomar som tränar mycket och ofta visar större tendenser att vara missnöjda med sina kroppar. Ett exempel han tar upp är en ung kvinna som var nöjd med sin kropp innan hon började gå på gym, men desto mer tid hon spenderade bland träningsmaskiner ju mer fixerad blev hon av sin kropp och missnöjet kring den ökade. Han avslutar kapitlet med att ställa sig frågan om träningen inte räcker till för att skapa den kroppen man eftersträvar, vilka åtgärder har människan kvar att ta till då? (Johansson, 2006)

Ann Frisén professor vid psykologiska institutet vid Göteborgs universitet, Kristina Holmqvist Gattario universitetslektor vid psykologiska institutet vid Göteborgs universitet och Carolin Lunde forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans skrivit boken Projekt perfekt. Frisén, Gattario och Lunde (2014) beskriver att det under lång tid har varit känt att människor skapar sig identiteter med hjälp av utseende som antingen personen själv gör det eller att samhället placerar personen i ett visst fack utefter utseende. Det medföljer givetvis en viss problematik. Individen kan lyckas eller inte lyckas att tillfredsställa ideal och i viss mån handlar det istället om att individen gör för mycket för sitt utseende och då ses som ytlig. (Frisén, Gattario & Lunde, 2014) Författarna i boken gör en jämförelse att den kvinnliga kroppen kan ses som en trädgård som ständigt kräver skötsel för att inte förfalla. Det i sin tur ställer höga krav på individen att vara “perfekt”.

2.2 Sociala medier och unga

Statens medieråd har sedan 2005 genomfört undersökningar på barn i åldern 9 - 18 år för att se vanor och attityder kring media. Data samlades in genom en enkät som skickades till nästan 5000 barn runt om i Sverige. Det senaste resultatet är från 2019 och visar att barn har tillgång till en egen smartphone i stor utsträckning. Sedan 2014 använder över 95 procent av barn i åldern 17 - 18 sin mobil dagligen. Studien visar också att användandet av smartphones blir allt högre i yngre åldrar. Medier i olika former blir mer och mer integrerade i barnens liv. (Statens Medieråd, 2019)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har gjort ett arbete kring ungdomars psykiska ohälsa. Data är insamlad utifrån enkäter samt fallstudier. Analysen i arbetet har fördjupats utifrån forskningsprojektet Stress and Health in Youth på Umeås Universitet. I texten framkommer det att flera kvinnor i studien använder bloggar och andra sociala medier för att skriva om sina känslor, likt en dagbok. Internet fungerade på så sätt som en förmedlare om hur kvinnor mår, men också för att hämta information om sjukdomar och psykisk ohälsa. Det har blivit lättare att söka hjälp och få stöd av kamrater samt för att höra andras berättelser. Sociala medier blir därför en plattform för tillfrisknande och psykiskt välmående. (Strömbäck et al., 2015)

2.2.1 Konsekvenser hos unga när kroppen exponeras på sociala medier

Marika Tiggemann professor i psykologi och Amy Slater doktor i psykologi (2013) har genomfört en studie för att se förhållandet mellan kroppskomplex och exponeringen av internet. De genomförde en enkät där unga kvinnor fick svara på hur de såg på sin kropp samt hur mycket de använde internet, med särskilt fokus på Facebook. Resultatet visar att användandet av internet är starkt associerat med en syn på kroppen som innefattar en smal idealkropp.

Doktor Sofia Fernandez och Docent Mary Pritchard var under deras studie verksamma på institutionen för psykologi vid Boise State University. I deras studie Relationships between

self-esteem, media influence and drive for thinness (2012) beskriver Fernandez och Pritchard

att det finns en stor risk att sociala medier som framställer idealkroppen kan ha djup negativ påverkan på både män och kvinnor. När kvinnor exponeras för en viss typ av kroppar visar det sig att allt fler skapar negativa känslor och den sociala självkänslan minskar. Det framkommer i studien att kvinnotidningar innehåller hela 40 procent kroppsobjektfiering och oftast en retuschering av kroppen som leder till en omöjlighet för många att nå. Problem som dessa förekommer i samma utsträckning hos män. Studien presenterade att människor som redan är i den negativa spiralen fortsätter att konsumera tidningar och andra plattformar där de ytterligare kan påverkas av bilderna. Fernandez och Pritchards (2012) resultat pekade på att det finns ett signifikant samband mellan strävan efter idealkroppen och medias inflytande. Författarna uppmanar föräldrar, lärare och andra vuxna att diskutera medias påverkan och att unga ska se mer realistiskt på sin egen kroppsbild. Att man tillsammans ska vara stöttande och

inte skapa situationer där unga jämför sina kroppar. Avslutningsvis lyfter författarna att det även kan finnas en viss positivitet med olika sociala medier, men lämnar det öppet för ny forskning.

Anders Hansen överläkare i psykiatri vid Karolinska Institutet har i sin bok Skärmhjärnan redogjort för flertalet studier som gjort på människan kopplat till den digitala världen. Hansen (2019) skriver att människan i genomsnitt rör sin telefon 2600 gånger varje dag. På sociala medier finns en digital avundsjuka att vilja se ut och leva ett liv som influencers visar på bland annat Facebook, Twitter och Instagram. För 20 - 30 år sedan behövde unga bara tävla om vem som var snyggast, starkas eller bäst med sina klasskompisar i skolan till skillnad från idag när den tävlingen pågår dygnet runt på sociala medier. Photoshop och ouppnåeliga ideal syns allt mer och det bidrar till att många känner att de inte räcker till och det i sin tur påverkar en individs välmående. Det här bidrar till att 70 procent av barn och unga blir påverkade negativt av Instagram och känner att de inte gillar sin egen kropp. Hansen lyfter fram att just tonåringar verkar använda sociala medier mest, det är ofta en tid när man känner sig osäker på sig själv och sin kropp och i den osäkerheten söker man svar på hur man ska se ut, vad man ska tycka och tänka. Man börjar jämföra sig med andra och i det så minskar välmåendet. (Hansen, 2019)

Shirley Cramer CBE VD för Royal Society i folkhälsa och Becky Inster verksam vid institutionen för neurovetenskap på Cambridge universitet har tillsammans sammanställt en rapport om hur sociala medier påverkar ungas mentala hälsa och välbefinnande. Med deras resultat hoppas de att problem tydliggörs, tillgodose verktyg och kunskap som kan hjälpa och skydda unga när de använder sociala medier. (Cramer & Inster, 2017) Rapporten är gjord på unga i Storbritannien och den visar att 91 procent av 16 - 24 åringar använder sig av sociala medier. Cramer och Inster (2017) drar paralleller till att sociala medier skulle vara minst lika beroendeframkallande som alkohol och cigaretter. På en fråga fick deltagarna svara på vilken media de rankad som bäst till sämst utifrån välmående. Instagram fick sämst betyg medan Youtube ansågs vara bäst. Användandet av sociala medier bidrar till allvarliga konsekvenser såsom ångest, depression och dålig sömn. Samtidigt medför sociala medier att unga kan få tillgång till andras hälsoerfarenheter, till viss del finna expertis, få känslomässigt stöd och kanske finna en självidentitet.

I studien som presenteras av Cramer och Inster (2017) framkommer det att 9 av 10 unga kvinnor uppger att de är missnöjda med sina kroppar och detta blir inte bättre av att det endast

på Facebook laddas upp ca 10 miljoner nya foton varje dag som möjliggör en jämförelse med andras kroppar. Trenden att genomföra kirurgiska ingrepp som ska påverka personens utseende ökar också vilket kan skapa konsekvenser för den fysiska hälsan. Cramer och Inster (2017) menar att vi inte kan eller ska ta bort sociala medier men att vi måste vårda varandra framåt i tiden. Avslutningsvis ser författarna att det finns stora skäl till att utveckla forskningen inom effekterna av sociala medier på ungas mentala hälsa.

Anna Frisén och Sofia Berne arbetar båda som professorer vid psykologiska institutet vid Göteborgs Universitet. De har gjort en studie för att undersöka hur sambandet mellan nätmobbning och kroppsrelaterade problem ser ut hos ungdomar i åldern 13 - 15 år. De tre kroppsrelaterade problemen som undersöktes var kroppskänsla, självobjektivering och internalisering av kroppsideal. Studien tar upp tidigare forskning som visar att framförallt flickor som har blivit utsatta för nätmobbning har en dålig bild av sin egen kropp. Det kan ha att göra med att det finns en stor press för flickor att motsvara den smala idealkroppen. (Frisén & Bernes, 2020) Det resultat som Frisén och Bernes fick fram av sin enkätundersökning visar att de som blir utsatta för nätmobbning på grund av sitt utseende har större kroppsrelaterade problem än de som inte utsatts för den typ av mobbning. Problemet var också större hos de individer som har blivit utsatta för en specifik mobbning, till exempel att personen blivit kallad för tjock på sina sociala medier. Resultatet visar också att den vanliga typen utav nätmobbning är kopplad till individens utseende följt av personens vikt. (Frisén & Bernes, 2020)

Frisén, Gattario och Lunde (2014) beskriver vilka konsekvenser synen på kroppar kan skapa. En tydlig konsekvens är att individen skapar en självobjektifiering som i sin tur leder till bland annat en negativ kroppsuppfattning eller depression. Det är lätt att tro att överviktiga personer är de som skapar sig en negativ självuppfattning, men det är minst lika många som tänker negativt trots att man endast upplever sig själv som tjock. Forskare har funnit genomgående mönster där många kvinnor upplever sig som överviktiga utan att vara det. För att kunna uppnå kroppsidealen framkommer det tydligt att individer utvecklar strikt kroppskontroll och detta för att bland annat kunna hantera sin ångest. Genom att själv kunna ta kontroll över kroppen går det att relativt osynligt för andra styra sin kost och följden av det kan få förödande konsekvenser såsom anorexi. (Frisén, Gattario & Lunde, 2014)

Kristina Holmqvist har tillsammans med Anna Frisén (2012) studerat de kroppsideal som syns i media och hur ungdomar med en positiv kroppsbild ställer sig till de idealen. De samlade sina

svar från intervjuer utifrån ungdomar som tidigare varit med i studier där de svarat på hur de såg sin egen kropp. Hade de en positiv kroppsbild i de studierna så intervjuade Holmqvist och Frisén dem om kroppsbilden och hur de ställde sig till idealen som syns i media idag. (Holmqvist & Frisén, 2012) Resultatet från intervjuerna visade två teman. Det första handlade om att ungdomar med positiv kroppsbild ställde sig kritiska till de ideal som syns och hur media framställer dem. Det andra temat handlade om vad ungdomarna tänker som snyggt och attraktivt, något som skilde sig mycket mellan de olika respondenterna. (Holmqvist & Frisén, 2012)

Den tidigare forskningen sammanfattas med att det fortsatt finns en stark norm om en smal idealkropp. Vidare visar forskningen också att sociala medier har ökat markant i användning under de senare åren och det finns relativt lite forskning om hur det påverkar oss. Den forskning som finns idag öppnar upp för frågor som lämnas obesvarade. Det finns därför ett behov av att studera fältet om kroppen och sociala medier ytterligare. Vi syftar till att besvara nya forskningsfrågor inom ämnet.

2.3 Teoretiskt perspektiv

Nedan presenteras två olika teoretiska utgångspunkter som har använts i analysarbetet. Det första perspektivet är kopplat till kroppen medan det andra perspektivet ses ur ett hälsoperspektiv. Teoridelen avslutas med de begrepp som är centrala i studien. I metodkapitlet kan läsaren fördjupa sig i hur analysen har genomförts.

2.3.1 Fenomenologiskt perspektiv

Vi kommer att använda ett fenomenologiskt perspektiv. Den tjeckiska filosofen Edmund Husserl ses som grundaren till fenomenologin och den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty utvecklade Husserls tankar om hur kropp och själ är sammanflätade med varandra. (Bengtsson, 2001) Vi har valt att gå djupare in på Merleau-Pontys tankar och filosofier om de båda huvudbegreppen livsvärden och den levda kroppen. Hans huvudverk kom ut 1945

Phénoménologie de la perception (Varseblivningens fenomenologi) och under hans karriär

blev han både professor i barnpsykologi och pedagogik samt professor i filosofi. Han fick ett ökat intresse för samhällsvetenskaperna, språkliga och konstnärliga uttryck. Ett citat sombåde kännetecknas av Merleau-Ponty och Husserls “Den rena och så att säga ännu stumma

erfarenheten, vars egen mening det nu först gäller att bringa till rent uttryck.” (Bengtsson, 2001, s.63)

Merleau-Ponty är bestämd på att världen inte endast går att se utifrån objekt som hård fakta, mätbart eller mekaniska relationer utan han menar att världen inte skulle fungera om vi människor inte integrerade och samtalade med varandra där det subjektiva var helt uteslutande. Här kopplar han samman begreppet livsvärden och att världen blir levande med våra varseblivningar om subjekt. Vidare menar han att naturalismen är beroende av ett subjekt och tillsammans sammanflätade och det har kommit att kallas för en tredje dimension. (Bengtsson, 2001)

I Bengtsson (2011) blir det tydligt att subjektet enligt Merleau-Ponty är den levda kroppen och han menar att det inte endast går att se den fysiska kroppen. Oavsett var vi befinner oss om det är i operationssalen eller i tortyrkammaren så finns det intresse av den subjektiva kroppen, alltså vad som upplevs i den levda kroppen. Den levda kroppen handlar mer om hur den betraktas av en själv eller andra. “Som subjekt är den egna kroppen inte i rum och tid som träd buskar, bord och stolar utan den bebor rummet i tiden” (Bengtsson, 2001, s.79). Med det kan menas att den levda kroppen anpassar sig. Vidare beskriver Bengtsson (2011) att den levda kroppen inte är en isolerad individ utan ständigt interagerar med kollektivet. Merleau-Ponty fortsätter sitt synsätt med att kroppen står i ett oavbrutet och dynamiskt tillstånd tillsammans med miljön runt omkring sig.

Bengtssons (2011) presentation stärks vidare av Larsson och Fagrell (2010) som redogör att det finns tre stycken dimensioner. Den existentiella innebär att du är din kropp, varje individs identitet grundas i hur kroppen är. Den expressiva dimensionen utgör kommunikation och uttryck. Kroppen kommunicerar genom sin storlek, utseende, kroppshållningar och gester. Det som kroppen kommunicerar tolkas sedan av andra människor och genom den tolkningen så skapas människor runt omkring. Den sista är den estetiska dimensionen som handlar om skönheten i kropp och rörelse, både ur utövarens och betraktarens ögon. (Larsson & Fagrell, 2010)

Det fenomenologiska perspektivet kommer att användas med fokus på hur en individ, i vårt fall kvinnor på gymnasiet, ser och upplever andra kvinnors kroppar på Instagram. Den existentiella dimensionen handlar om hur de unga kvinnorna ser på och tänker om kroppar,

samt hur deras identitet är kopplad till kroppen. Den expressiva dimensionen handlar om hur kvinnorna ser influencernas kroppar, vad är det de kommunicerar genom sina bilder? Den estetiska dimensionen innebär hur och vad betraktaren, det unga kvinnorna, ser på och med kropparna. Den expressiva och estetiska dimensionen ser vi som mer intressant då vi tittar på hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram och hur unga kvinnor upplever och tänker om kroppen.

2.3.2 Salutogent perspektiv

Studiens teoretiska perspektiv utgår även ur ett hälsoperspektiv. Vidare innefattar det att studien kommer att analyseras och diskuteras utifrån ett salutogent synsätt. Hälsa är ett svårdefinierat och mångfasetterat begrepp. Världshälsoorganisationen definerade hälsa år 1948, den definitionen har förändrats över tid och lyder idag ‘’Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.’’ (WHO, u.å).

Studien kommer fokusera på hälsa utifrån en fysiskt, psykisk och socialt tillstånd. Psykisk hälsa innebär hur människor upplever att de mår, medan den fysiska hälsan fokuserar på individens fysiska/medicinska kropp. Det sociala innefattar hur människor interagerar med varandra.

Det salutogena perspektivet har sitt ursprung i professor Aaron Antonovsky (1923 - 1994). Han utvecklade perspektivet i motsats till det patogena synsättet samt som något helt nytt. Antonovsky förklarar det salutogena perspektivet med att stress och andra påfrestningar alltid är närvarande. Det intressanta är inte vad som orsakar sjukdom utan hur människor trots olika påfrestningar kan ha hälsa. Det finns en helhetssyn på människan och hur hon bemästrar sin omvärld. Antonovsky har i det här perspektivet fokus på vad som orsakar hälsa, salutogenes, och inte vad som orsakar sjukdom, patogenes. (Antonovsky, 2005)

Monica Eriksson (2015) har utvecklat perspektivet och beskriver i sin bok att det salutogena synsättet handlar om att se vad som skapar hälsa och hur individer kan upprätthålla samt utveckla sin hälsa. Författaren skriver om vilka resurser som finns att tillgodose och vilka faktorer som påverkar vår hälsa. Under olika perioder i livet kan vi uppleva mer eller mindre hälsa som i sin tur påverkas av olika så kallade generella motståndsresurser. Dessa kan exempelvis vara fysiska, kognitiva, emotionella eller värde-/attitydmässiga och finns som

egenskaper hos grupper, individer och samhälle. Tillsammans kan de vara effektiva för att undvika och bekämpa ohälsa.

Anledningen till att vi väljer att analysera data utifrån det salutogena perspektivet grundas i att vi har valt att se hur respondenterna ser på hälsa i samband med sociala medier.

2.3.3 Centrala begrepp

Till vår studie har vi valt centrala begrepp och presenterar här hur vi tolkar de begreppen.

Kroppsideal

Ideal innebär något önskvärt som i det flesta fall är ouppnåeligt (Nationalencyklopedin 2020). I studien kommer kroppen tas i anspråk utifrån samtidens ideal som kan variera beroende på vem du pratar med.

Självbild

Självbild menas hur individen ser på sig själv samt hur andra uppfattar individen. Begreppet är särskilt intressant då vi är intresserade av hur kvinnor blir påverkade av influencers genom deras flöden på sociala medier (Vårdguiden, 2018).

Social interaktion

Ett ömsesidigt samspel mellan olika personer (Synonymer, u.å.). Att sociala relationer utgör möjligheter för utbyte av information och eventuellt lärande. (Dessne, 2014). Detta begrepp ser vi som en central roll i studien i och med att det handlar om att studera hur unga kvinnor påverkas av hur kroppen framställs i sociala sammanhang.

Influencer

Är en person som påverkar många andra genom olika kanaler, ofta genom sociala medier (Framtid, 2020).

Sociala medier

Nationalencyklopedin definierar begreppet “samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud” (NE, Sociala medier, 2020-11-26).

Instagram

Instagram är ett socialt nätverk som studien kommer fokusera på. För att använda Instagram måste man skapa en profil. Med den profilen kan en person eller ett företag lägga ut bilder med tillhörande text och koppla en geografisk plats till inlägget. Användare på Instagram tillåts att följa andra användare, kommentera bilder och videos samt att skicka direkta meddelanden till varandra. (Facebook, 2020)

3. Syfte

Studiens övergripande syfte är att undersöka unga kvinnors syn på hur kroppen framställs i sociala medier.

3.1 Frågeställningar

- Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram?

- Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram? - Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv?

4. Metod

Metodkapitlet består av en genomgång av hur data till studien har framtagits. Läsaren får först en bild av genomförandet av studien för att sedan fördjupa sig ytterligare i metodens olika delar.

4.1 Genomförande

Vi har utgått från en kvalitativ ansats och tolkande innehållsanalys vilket var en användbar metod för att besvara frågeställningarna (Kvale och Brinkman, 2014). Innehållsanalysen består

av datamaterialet från genomförda intervjuer och har utgått från teman kroppen, hälsa, och

ideal.

Studien grundas dels på en inledande fri diskussion, dels på semistrukturerade intervjuer. Innan de faktiska intervjuerna skedde genomfördes en pilotintervju, detta gjordes för att säkerställa att upplägget skulle gå att genomföra. Personen som deltog i pilotintervjun var således en ung kvinna från Stockholmsområdet. Efter varje fråga stannade vi upp och diskuterade om det var något som saknades eller svårt att förstå. Vi kom fram till att vi behövde redigera några av intervjufrågorna samt även markera bilderna med siffror för att det skulle bli lättare att föra diskussionerna. Valet med att inleda intervjun med en fri diskussion såg vi som en passande ingång till att öppna upp för en mer avslappnad intervju där det inte skulle finnas något rätt eller fel som utgångsläge. Respondenterna skulle få en känsla av att de kunde säga vad de ville.

Intervjuerna genomfördes med sex kvinnliga gymnasieelever från årskurs 1 - 3 i Stockholmsområdet. Två av intervjuerna skedde i pardiskussion med två respondenter och två intervjuer genomfördes individuellt. Anledningen till att det blev olika intervjusätt berodde på tillgängligheten av deltagare. Intervjuerna genomfördes via Zoom, spelades in med teknik i applikationen och pågick i cirka trettio minuter. Respondenterna var på olika platser i hem- och skolmiljö som de själva valt. Respondenterna kunde vara på olika fysiska platser men vi som genomförde intervjun var tillsammans. (Kvale & Brinkman, 2014)

Inledningsvis fick respondenterna se bilder på sex kvinnliga influencers med olika kropparför att diskutera känslor, upplevelser och tankar kring kropparna. Det var för att se vilka spontana tankar som kan finnas när man bläddrar igenom ett Instagramflöde. Efter en fri diskussion om kropparna övergick intervjun med frågor kopplade till individens egna tankar om influencers, olika kroppar, självbild och hur sociala medier påverkar unga kvinnor. Inspelningen transkriberades och skickades sedan till respondenterna, så att de fick möjlighet att återkoppla på innehållet. (Kvale & Brinkman, 2014)

Slutligen analyserades data utifrån metoden grundad teori och utgick från våra teman, se tabell 1. Till varje teman har vi markerat ord som respondenterna använda under intervjuerna, de orden står i kolumnen som hör till respektive tema kroppen, hälsa och ideal. (Hassmén & Hassmén, 2008)

Tabell 1: Teman och nyckelord som transkriberingen har analyserats utifrån.

Kroppen Hälsa Ideal

Tjock/stor Glad Osäker Smal Ledsen Självsäker Kurvig Självkänsla Trender Stora bröst Negativ/positiv

För att göra resultatpresentationen mer levande har respondenterna fått fiktiva namn. De citaten som har använts i presentationen av resultatet har omarbetats från talspråk till skriftspråk för att tydliggöra vad respondenterna sa. Avslutningsvis har data bundits samman i en diskussion med tidigare forskning som avser att besvara syfte och frågeställningar. Valet att sammanfläta resultat, tidigare forskning och diskussion var för att skapa en mer intressant och levande genomgång för läsaren. Vi anser att både resultatet och tidigare forskning blir mer målande och lättare att förstå när diskussionen sker tillsammans med resultatet.

4.2 Urval

I denna studie fanns det möjlighet att undersöka flera olika sociala plattformar, vi har fördjupat oss i plattformen Instagram som används av cirka 60 procent av befolkningen i Sverige (Instagram, 2020). Vi har valt ut sex verifierade influencers vars kroppar ser olika ut. Konton som används är verifierat, vilket innebär att det måste representera en autentisk person som har ett offentligt konto som alla kan komma åt (Instagram, 2020).

Vi har valt ut sex influencers med olika flöden för att få en sådan representativ bild som möjligt för vad unga kvinnor kan se på sociala medier. Influencerna har olika kroppstyper; smal, vältränad och stor. De tre olika kroppstyperna är också representerade på olika sätt, till exempel stor och vältränad. Utifrån de olika kontona har vi valt en bild som representerar var och en som sedan respondenterna har diskuterat utifrån.

1. En smal tjej som ser uppiffad ut. 2. En stor tjej som är på stranden

3. En muskulös tjej som tydligt visar upp sina muskler 4. En vältränad slank tjej

5. En smal tjej som poserar på stranden 6. En kraftig tjej som styrketränar

Urvalet av gymnasieelever utgick från närhetsprincipen. De studerar både på både högskole-och yrkesförberedande program. Antalet intervjuer är valt utifrån vad som har fungerat inom tidsperspektivet för uppsatsskrivandet. (Kvale & Brinkman, 2014)

4.3 Avgränsning

Vi har medvetet valt unga kvinnor för att vi studerar hur den kvinnliga kroppen framställs i sociala medier av olika influencers. Ett av skälen är kopplat till tidsperspektivet. Det andra skälet är att respondenterna antas vara mer bekväma att prata kvinna till kvinna. Sociala medier och kropp är något som kan uppfattas känsligt att prata om och därför ville vi skapa en trygg miljö för våra unga respondenter. En konsekvens av att genomföra intervjuerna i par kan vara att respondenterna inte svarar helt ärligt på frågorna utan mer vill passa in hos den andra. Vi ansåg dock att intervjuerna upplevdes mer levande och mer öppen. En konsekvens med att avgränsa studien till unga kvinnor är att vi endast får det kvinnliga perspektivet på hälsa och sociala medier. Vi lämnar frågan om män, sociala medier och hälsa till framtida studier.

4.4 Reliabilitet och validitet

I arbetet med att öka studiens reliabilitet genomfördes ett test av inspelningsverktyget som användes under intervjuerna för att säkerställa att det fungerade utan brister i ljudkvaliteten inför transkriberingen. I transkriberingen tog vi även hänsyn till om vi eller deltagarna gjorde pauser eller ändrade kroppsspråk. Vi valde dessutom att genomföra en pilotstudie. Vidare var det av vikt att känna till att samma ord kan inneha olika uppfattningar och vi har endast utgått från en transkribering. Efter genomförda intervjuer skapades en tabell utifrån de tre teman

kroppen, hälsa och ideal för att underlätta analysarbetet av data och därmed säkerställa att vi

arbetade på samma sätt. (Kvale & Brinkman, 2014)

I hanteringen av studiens validitet kan det vara svårt att säga hur “sann” intervjun är då vi endast kan tolka den utskrift vi har. Men genom att föra skriftliga anteckningar under genomförandet samt data med både ljud och video kan vi tydligare se att vi håller oss till syfte och frågeställningar och därmed om data är lämpad för vårt forskningsområde. Valet att skicka

transkriberingen tillbaka till respondenten gjordes för att kontrollera och verifiera innehållet. Studien i sig ser vi som hållbar, välgrundad och försvarbar. (Kvale & Brinkman, 2014)

4.5 Etiska överväganden

De etiska övervägandena i vår studie utgår ifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav för etisk forskning (2002). Det första huvudkravet är informationskravet och innebar att vi ska informera våra respondenter om studiens syfte och varför den genomförs. Det gjorde vi genom mailmed ett informationsbrev till respondenterna, se bilaga 1. Nästa krav är samtyckeskravet som vi uppfyllde genom att meddela respondenterna att studien är frivillig och att de samtycker till att vara med genom att skriva på samtyckesblanketten, se bilaga 2. Krav tre är

konfidentialitetskravet och innebär att respondenterna som deltog inte ska kunna kopplas till

studien. Vi har anonymiserat dem med fiktiva namn och meddelat respondenterna att det enda som vi har skrivit är att de är kvinnor som går på gymnasieskolor lokaliserade i Stockholmsområdet då vi anser att studien inte behöver styrkas med personuppgifter. Vi behandlar den data vi har samlat in enligt dataskyddsförordningen, förkortat GDPR. Slutligen kommer också all data att raderas. Nyttjandekravet handlar om att den data vi har samlat in endast får användas till studiens ändamål, att svara på vårt syfte. (Vetenskapsrådet, 2002).

5. Resultatdiskussion

Nedan presenteras resultatet i en sammanflätad diskussion med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Resultatdiskussionen är uppdelad i tre underrubriker kopplade till studiens tre frågeställningar. Vi vill förtydliga att respondenterna har fått fiktiva namn i presentationen av resultatet.

5.1 Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram?

Under intervjun diskuterades vilka kroppsideal som är mest framträdande bland unga kvinnor idag. Resultatet från intervjuerna visar att unga kvinnor fortfarande upplever kroppshets och vi anser att det kan tyda på en stark norm i samhället. I samtliga intervjuer blev svaret att den smala och lilla kroppen är det många strävar efter för att bli accepterade. Samtidigt som både bröst och rumpa ska vara framhävande.

Malin: Ja men typ smal midja breda höfter Frida: Ja mmm

Malin: Lite som en docka I: Lite päronformad

Malin: Ja exakt. På tjejer i alla fall

Det framkom också att även om olika kroppar börjar synas allt mer i sociala medier och andra sammanhang är det fortfarande en lång väg kvar innan det finns en acceptans hos andra och en själv att se annorlunda ut än det smala idealet. Elofsson (2016) skriver att unga kvinnor strävar efter ett smalt ideal som kan vara farligt för hälsan. Vi ser inte det beskrivna idealet som förvånande, dock antog vi innan intervjuerna att alla kroppar skulle vara mer normaliserade bland våra respondenter. Trots det var alla sex unga kvinnor snabba på att värdera den smala kroppen högre än andra. Frisén och Berne (2020) menar att unga kvinnor internaliseras av samhällets kroppsideal och genom det kan kvinnor sträva efter ideal som är ouppnåeliga. Det tas också upp i Frisén, Gattario och Lunde (2014) att en individ måste upprätthålla strikta kroppskontroller för att nå idealet.

Ellen: … Det är svårt eftersom jag tror att nu när det har blivit bättre att … jag tror att man stödjer det här med alla ser olika ut. Det är okej att se olika ut så ligger det ändå underliggande det här med den gamla normen är ‘’den perfekta kroppen’’ oavsett hur mycket vi pratar om att det är okej att se ut hur man vill så kommer det ändå ligga kvar där den här normen att man ska va smal och jag tror att det är jättesvårt att ändra på eftersom vi har trott det så länge

Vi diskuterade med respondenterna huruvida influencers har ett ansvar mot sina följare framförallt eftersom de som har unga följare som kan vara lättpåverkade eller mer mottagliga för vad som publiceras på Instagram. Ansvaret som influencers har kan vara kopplat till de som följer dem och deras hälsa. Det kan till exempel handla om att en bikinibild påverkar unga tjejer att vilja se likadana ut och därför tar till metoder som inte är bra för deras hälsa. Vissa respondenter menade att influencers inte hade så stort ansvar medan andra tyckte att ansvaret är tydligt.

Ninni: De har ju inget *syftar till ansvar* men om de vill fortsätta vara kända och tjäna pengar på det måste de ju ha lite ansvar för att hålla kvar sina följare

Ellen: Ja och jag tycker att de borde, särskilt när man är så stor och har så många till exempel yngre tjejer som kollar på en att man borde liksom ta det ansvaret själv

Lotta: Jaa gud ja, det tycker jag att de. Alla kanske inte tycker att de borde ha det men det har de. Det som de lägger ut går ju andra efter och gör. För att de har så stora inflytanden på folk.

Under en intervju kom respondenten fram till att hon tycker att influencers genom både föreläsningar och att visa mer verklighet kan ta sitt ansvar. Carmer och Inster (2017) har tagit fram verktyg för hur vi ska jobba för att skydda unga. Ett av verktygen är att skapa djupare förståelse för hur sociala medier fungerar. Det skulle kunna vara till exempel att en influencer genomför föreläsningar för gymnasieelever om aktuella ämnen, som hur vi ser på och pratar om den egna och andras kroppar.

Linda: Jag tror att det kan vara svårt men jag tror att det går. … Och det man behöver göra är väl mer föreläsningar eller någonting där folk lär ut att ingen har likadan kropp som någon annan och alla är fina på sitt eget sätt och om man lär de här stora influenserna liksom att visa hur du ser ut på riktigt istället för hur de vill se ut så kommer andra också kunna fatta att jag behöver inte se ut som henne för att vara vacker för det är jag redan.

Respondenterna fick också svara på hur de känner för att vara i sammanhang där deras kropp är i fokus, som till exempel på stranden eller gymmet. De var överens om att det fanns en obehagskänsla, obekvämhet och att det är jobbiga situationer.

Frida: Jag tror nog ändå att många tycker det är jobbigt. Alla ser ju det som är dåligt med en själv som ingen annan ser och det tycker man är jobbigt för alla andra är så snygga men så kanske de känner samma

utan att man själv ser det. Det jobbigt att vara där och visa mycket hud, man visar ju hela figuren. Annars så kan man dölja det med kläder, kanske sätter ett skärp för att få en mindre midja eller större kläder.

Det blev också tydligt att kvinnorna jämför sig med andra och att det ofta är grunden till varför det kan kännas obekvämt eller jobbigt.

Ellen: Till exempel om jag skulle befinna mig på ett gym eller någonting och någon som har enligt normerna den perfekta kroppen och den skulle vara självsäker och det och uttrycka självsäkerhet så skulle jag nog bli ännu mer osäker.

Ninni: aa

Ellen: Och det är jättetråkigt för jag vill ju inte att de ska … veta att jag känner så och de skulle behöva tona ner sig själva för att jag skulle få bättre självförtroende eller vad man säger. Det är jättetråkigt men jag tror att jag skulle bli mer osäker då.

Ninni: Ja, jag håller verkligen med.

Respondenterna tyckte att det är obekvämt att vara i sammanhang där kroppen är i fokus. Det bekräftas av Elofsson (2016) som skriver att endast hälften av flickor upplever att det är nöjda med sig kropp. När är en individ inte själv känner sig nöjd med sin kropp blir det jobbigt att visa upp den för andra. Man vill inte visa det man inte är nöjd med.

Även Lotta framhöll att det var jobbigt om andra kvinnor på samma plats hade en kropp som de ansåg var perfekt. Det läggs mer fokus på att titta på andra kroppar runt omkring än vad det gör på själva träningen om man befinner sig på exempelvis ett gym. ‘’ [...] så kanske det var en jättesmal, då är det klart jag tyckte det var jobbigt för att jag inte var lika smal som den tjejen. [...]’’ (Lotta). Det här kan förstås utifrån Cederström och Spicers (2015) tankar om hyperindividualismen som idag finns i samhället. Vi kopplar det till att de unga kvinnorna upplever att de hela tiden blir betraktade av samhället runt omkring dem, precis som de själva betraktar de individer som finns runt de själva. Respondenterna vill se sig som perfekta utifrån samhällets normer trots att de på samma gång tycker att normen kring ideal är förlegad. Det fenomenologiska perspektivet lyfter en existentiell dimension och menar att man är sin kropp och detta passar även väl in tillsammans med Johansson (2006) som skriver att vår kropp är starkt kopplad till vår identitet, därför kan respondenterna genom sin kropp visa vem de är.

Sammanfattningsvis har resultatet på frågeställningen visat att det finns en stark norm i synen på kroppsideal. Utifrån Merleau-Pontys teori som beskrivs i Larsson & Fragrell (2010) kan vi

tolka respondenterna utifrån den estetiska dimensionen som innefattar hur man utövar kroppen fysiskt och hur individer betraktar andra. Respondenterna svarar att de hela tiden tänker på hur de ser ut och vad andra ska tycka om dem. Det finns ett obehag bland respondenterna över att inte passa in i samhällets norm när kroppen står i fokus.

5.2 Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar

på Instagram?

Inledningsvis i intervjun lät vi respondenterna tala fritt om hur de tänkte när de såg bilder på sex olika kvinnliga influencers och det visade sig snabbt att det inte visste vilka dessa personer var. Vilket i detta sammanhang kan vara bra för att inte gå in med en viss föreställning eller åsikt om personerna utan bara se kropparna. Respondenterna lyckades ändå till viss del uttryckta vad de tänkte på när de såg bilderna.

Frida: Men när jag ser nått sånt här tänker jag att de vill visa upp sin kropp.

Malin: Ja precis, de som är lite mer tränade vill visa upp vad de har och kämpat för och de som inte lika vältränade tänker jag vill visa mer motivation till alla de som kanske inte är lika vältränade, alla är lika vackra.

Linda: Man kollar ju direkt på att de är lättklädda och visar upp hur de ser ut. Så då är det väl mera att de visar upp olika typer av kroppar skulle jag säga.

I: Vad känner du kring det? Är det okej att de gör det? Att de visar upp sig? Linda: Jag tycker det är bra att se så man inte enbart ser bild 1 eller 4.

Lotta: Ja, om vi börjar med bild nummer 1 alltså det tycker jag bara uttrycker typiskt influencer bild, att de har klätt upp sig och “ta en snygg bild på mig” i bikini, lite samma med alla som har bikinibilder om man säger utstrålar ju influencer grejen eller vad man ska säga. Att man ska posera och göra sig snygg “kolla på min kropp”.

Ellen: Jag tänker inget speciellt om varje bild för sig kanske men mycket det här med att nu idag har det blivit mycket mer att man ska acceptera alla. Det har blivit en mycket större typ rörelse… Ninni: mm

Ellen: … på sociala medier. Samtidigt som många som kanske räknas “smala eller har den här fina kroppen” tror jag fortfarande att folk påverkas av det trots att det har blivit så stort att man ska acceptera alla.

Ett mönster som är framträdande i intervjuerna är synen på hur influencers väljer att visa sina kroppar, till exempel “här är jag och jag duger som jag är”. Likt som Cederström & Spicer (2015) beskriver om hur individen strävar efter sitt perfekta liv. Det är positivt att samhället får se en bredare bild av hur kroppar kan ser ut, än bara den supersmala modellen på sociala medier. Det handlar om hur den sociala interaktionen sker och vi tolkar det utifrån den expressiva dimensionen (Larsson & Fagrell, 2010). Hur kommer kroppen att tolkas utifrån sitt utseende? Influencers måste visa olika kroppar för att tolkningen inte ska bli ensidig och för att alla ska känna igen sig på Instagram. Vi ser fortsatt att det är en lång väg kvar till en större acceptans med olika kroppar med tanke på hur starkt vissa normer är förankrade i samhället.

Vidare i intervjuerna visade det sig att respondenterna hade skilda åsikter om hur influencers använder sina kroppar på Instagram. Ellen och Ninni menar att det beror på i vilket sammanhang kroppen exponeras, ‘’[...] människor med bilder som är lite större stretchmarks och visar jag bryr mig inte, jag är perfekt som jag är och det borde alla vara. Det där är i ett positivt sammanhang [...]’’ (Ninni).

[...] riktigt orimliga poserna för att se bättre ut för jag som kollar när de står och gör de här poserna satt de ser helt annorlunda ut eller photoshoppar sig själva eller vad som helst då tror jag att det är

verklighet, det är så man ser ut liksom och om jag inte ser ut så; är det fel på mig? Fast egentligen ser de inte ut så utan det är bara posen eller photoshop-programmet dom använder eller något sånt där så det tror jag inte alls är positivt [...] (Ellen)

Vi förstår genom de här svaren att det är mer accepterat hos respondenterna att visa upp vad samhällets norm menar inte tillhör idealkroppen, till exempel en större mage eller bristningar, än att lägga upp bilder där man vill framställa sin kropp som smal, vältränad och perfekt då det kan bidra till negativa tankar hos betraktaren.

Nej eller jag skulle säga att alla bikinibilder vill visa hur de ser ut, hur deras kroppar är. Typ bild nummer 2 att hon menar att det spelar ingen roll hur man ser ut i bikini. På bild 2 och 6 det spelar inte roll hur man ser ut. Medans de andra är mer “kolla vad snygg jag är” liksom att de utsöndrar det till alla sina följare. (Lotta)

Det här kan vi också förstå utifrån Slater och Tiggemanns studie (2013) där exponeringen i sociala medier påverkar idealet om att kroppen ska vara smal. Hansen (2019) tar också uppatt användandet av sociala medier kan påverka ens självbild negativt. Han skriver att tonåren är den tid man mest funderar över sin egen kropp och där det sker mycket förändringar. I de

förändringarna blir man osäker och genom att exponeras för perfekta kvinnor på Instagram kan välmåendet minska (Hansen, 2019). Det förstår vi också genom respondenternas svar där en perfekt kroppsbild som inte liknar ens egen kropp ger negativa tankar om en själv.

Resultatet av denna frågeställning trodde vi skulle mynna ut i ett mer osunt förhållningssätt till influencers kopplat till den tidigare forskningen som presenteras i studien. Samtidigt som respondenterna menar att de är jobbigt att se en perfekt kropp på Instagram öppnar applikationen upp för att visa fler kroppstyper än den som syns i andra medier. När influencers visar sina kroppar precis som de är ger det respondenterna en känsla av att de också får vara sig själva och se ut som de gör. Något som vi tror till viss del är vissa influencers syfte.

5.3 Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv?

En av frågorna i intervjun användes för att undersöka hur de unga kvinnorna såg på hälsa och vad de ansågs vara viktigast ur ett hälsoperspektiv. Samtliga respondenter var bekanta med WHO:s beskrivning av hälsa som något psykiskt, fysiskt och socialt (WHO, u.å).

Alla respondenterna kom fram till att den psykiska hälsan var viktigast och grunden för alla delarna i hälsa som innefattar WHO:s definition. I Cramer och Insters rapport (2017) svarade ungdomar att Instagram var den sociala plattformen som fick dem att må sämst. Författarna tar också upp att användandet av sociala medier kan få konsekvenser såsom ångest och depression. Det är konsekvenser som innefattar den psykiska hälsan och i stöd utifrån vad alla respondenter svarade kan vi dra en parallell till att de väljer att avstå från Instagram för att de inte ska få en sämre psykisk hälsa. “Man måste ju må bra i sinnet, i sig själv, det är psykiskt och sen så skulle jag nog säga fysisk kommer efter för att man måste ändå må bra i kroppen […]” (Lotta)

I: Varför är den psykiska hälsan den viktigaste då?

Ninni: Alltså det är mer tankesättet, hur man tänker om man har det i huvudet alltså jag kan inte göra det här, då finns inte oavsett hur stark man är fysiskt eller socialt. Det kommer inte hända för att man tänker på ett visst sätt och det kommer inte ändras oavsett vad andra säger.

Linda: [...] alltså det kopplar väl det man gör så att man själv, mår bra inuti sig och det alltså jag brukar ju lyssna ganska starkt på mig själv liksom.

I: Mm

Det är också intressant att se att några respondenter ser den sociala hälsan som bakomliggande faktor till psykiska hälsa utan att lägga så mycket vikt vid den. Kan det bero på att de har en större förståelse för den fysiska och den psykiska hälsan?

I samtliga intervjuer svarade respondenterna att man måste må bra i sig själv för att den psykiska hälsan ska vara god och ser vi till Strömbäck (2015) kan sociala medier hjälpa en individ att må bättre genom att få skriva om sina känslor. Samtidigt vet vi att det sker en ökning av psykiska ohälsa bland unga (Folkhälsomyndigheten, 2019). Därför är det intressant att våra respondenter lägger vikt vid att den psykiska hälsan ska vara bra, och aktivt väljer att inte följa vissa influencers.

Samtliga respondenter placerade social hälsa sist och såg den mer som bakomliggande till den psykiska. ‘’Sociala ja den kommer sist nästan för jag tänker man måste må bra i sig själv först och främst hur man mår psykiskt’’ (Linda). Dock visade det sig att begreppet social hälsa inte var helt tydligt för alla respondenterna och vi behövde förtydliga begreppet. I detta avseende skiljer sig respondenterna en aning från den tidigare forskningen som menar att det sociala har stor inverkan på ungas hälsa. Cederström och Spicer (2015) lyfter bland annat vikten av att vara socialt aktiv på sociala medier genom att posta, dela och gilla på varandras konton. Även om det främst kanske inte uppfattas som social hälsa är det för oss precis just det. Skulle personerna inte ha några följare eller några likes skulle det i sin tur påverka den sociala hälsan och i sin tur den psykiska samt eventuellt den fysiska. För oss ses dessa tre hälsodefinitioner som en triangel där alla är beroende av varandra. Dock är det viktigt att poängtera att det ses som en bakomliggande faktor hos respondenterna och därav har det en betydande roll för hälsa i sin helhet.

I: Den sociala då, har den någon betydelse?

Ellen: Ja den har betydelse men inte den viktigaste det är ju bra för då har man vänner och bekanta som man kan prata med om man mår dåligt så på det sätter är det bra, men jag tycker den psykiska är den viktigaste.

Det var mer eller mindre ingen som nämnde den fysiska hälsan, varken att den var positiv eller negativ. En av respondenterna menade på att den fysiska var bra för att förhindra sjukdomar “Den fysiska kan också vara viktig, typ för att minska sjukdomar på det sättet” (Malin), medan en annan sa att det inte överhuvudtaget inte var intressant. Ellen kopplade ihop den fysiska och

psykiska “den fysiska hälsan kan också göra ens psykiska hälsan sämre.” Respondenterna såg inte den fysiska hälsan som lika betydelsefull. Vi finner detta intressant då respondenterna och den tidigare forskningen pekar på att den smala och slanka kroppen ses som idealkroppen. Vi får uppfattningen om att det går lite emot vad de säger om den fysiska hälsans betydelse. Men det var en respondent som menade att det hade en viss betydelse “[...] och sen så skulle jag nog säga fysisk kommer efter för att man måste ändå må bra i kroppen typ [...]”(Lotta). Däremot kan det vara bra att poängtera att en smal kropp inte nödvändigtvis är detsamma som god fysisk hälsa. Johansson (2006) menar att kroppen är ett individuellt projekt som påverkas av fysisk aktivitet och kosthållning. Ser vi utifrån det fenomenologiska perspektivet skapar det en viss förståelse till varför respondenterna resonerar som de gör. Bengtsson (2011) lyfter fram Merleau-Pontys teori om att kroppen inte går att ses som enbart ett fysiskt objekt, utan att vart vi än befinner oss finns den levda kroppen som ett subjekt som upplevs olika.

Linda: Nämen asså jag skulle väl säga att jag inte prioriterar jättemycket asså fysisk hälsa. I: Nej…

Linda: Alltså det innebär väl träning å sånt där. I: Ja precis du kan tänka hur kroppen mår

Linda: Jaa, nää alltså där har jag inte varit så jätteinriktad på ett tag *skrattar*

I den tidigare forskningen framkommer det att sociala medier har en stor påverka på ungas hälsa, och samtliga av författarna lyfter ett varningstecken. Hansen (2019) menar på att hela 70 procent av de unga som använder sociala medier påverkas negativt. I en av intervjufrågorna fick respondenterna besvara frågan om man kan påverka människors hälsa via sociala medier såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Våra intervjuer bekräftar den tidigare forskningen om att sociala medier påverkar hälsan.

Ninni: Absolut Ellen: Japp

I: På alla tre grenar både fysiskt, psykiskt och socialt?

Ninni: Ja, alltså alla de hänger ju ihop och om sociala medier påverkar ens psykiska hälsa väldigt väldigt mycket och det kan ju bidra till att ens fysiska och sociala påverkas ju. Till exempel om man ser hela tiden ser lite större och inte så smala som alla tjejer på Instagram är då kommer man kanske vilja gå ner i vikt och hitta de snabbaste och sämsta sätten att göra det som att sluta äta överhuvudtaget som kan leda till allvarliga sjukdomar