Känslor & Legitimitet : En studie om i vilken uträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser

Känslor & Legitimitet

En studie om i vilken uträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser

Författare: Markus Granström (911123) och Ida Kellström

(970927)

HT 2019

Företagsekonomi, Kandidatuppsats 15 hp Ämne: Företagsekonomi, Organisation Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Rasmus Nykvist

Abstract

The purpose of this study is to examine employees sense of shame in a situation of institutional change, which we have defined as legitimacy crisis. The studied employees have different positions at an organization in the industry of defense. All the employees have worked at the studied organization during various legitimacy crisis. Based on gap spotting in existing institutional and legitimacy theory we presented that it is of interest to examine to what degree employees have a sense of shame in situations of legitimacy crises.

The applied research design is a qualitative case study. The data collection was made by conducting semi structured interviews with our sample of employees. In order to achieve high quality interviews, many hours are invested in general preparations and the constructing of the guide to the interviews. After the empirical data was collected we processed and analyzed it through a content analysis.

We found that employees have a sense of shame in situations of legitimacy crises. However, the sense of shame were low related to other emotions and cognitive expressions. By including both the affective and cognitive abilities in employees legitimacy judgement of the organizations, our result confirms previous research.

We also found explanations to the result in our data. The most interesting finding was that employees consider the organization as legit, despite the general judgement being the opposite, during legitimacy crises. According to our study, this is the main reason explaining employees low level of shame in situations of legitimacy crises.

Finally, we have presented further research directions. Our findings indicate a need to replicate this study in different contexts. The industry of defense and the studied organization are both complex and unique. Therefore, further research in additional contexts is needed to ensure and generalize the result of our study.

Förord

Vi vill ta tillfället i akt att tacka viktiga personer som bidragit i processen att skapa denna studie. Först vill vi rikta ett stort tack till personerna inom den studerade organisationen som avsatt arbetstid för både intervjuer och förberedelser. Det har haft mycket stor betydelse för vårt arbete. Vi vill också tacka medstudenterna i vår seminariegrupp för konstruktiva och värdefulla synpunkter.

Slutligen vill vi även visa vår uppskattning genom att rikta ett stort tack till vår handledare Rasmus Nykvist samt bisittare Magnus Hansson. Er kombination av kreativitet och handfasta råd har varit värdefulla verktyg under den här processen.

Om det inte hade varit för alla er så hade den här studien inte varit möjlig att genomföra!

Örebro, 12 januari 2020

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 2. Teoretisk referensram ... 5 2.1 Legitimitet ... 5 2.1.1 Legitimacy as property ... 5 2.1.2 Legitimacy as process ... 6 2.1.3 Legitimacy as perception ... 6 2.2 Legitimitetskris ... 7 2.3 Skamkänsla ... 9 2.4 Organisationens handlingar ... 9

2.5 Relationen mellan centrala begrepp ... 10

3. Metod ... 12 3.1 Undersökningsdesign ... 12 3.2 Urval ... 14 3.3 Konstruktion av intervjufrågor ... 15 3.4 Datainsamling ... 16 3.5 Analysmetod ... 17

3.6 Intern och extern giltighet ... 18

4. Empiri ... 20

4.1 Sammanställning intervjuer ... 20

4.1.1 Känslor till organisationen ... 21

4.1.2 Känslor vid medgångar ... 22

4.1.3 Känslor vid skandaler ... 24

4.1.4 Känslor vid olyckor... 27

5. Analys ... 30

5.1 Identifiering skamkänslor ... 30

5.1.1 Direkta indikationer – kodord och fraser ... 30

5.1.2 Indirekta indikationer – Synliga gester ... 31

5.1.3 Indirekta indikationer – Kommunikation utanför ord och gester ... 31

5.2 Innehållsanalys ... 32

5.2.1 Inledande empirisk kategorisering ... 32

5.2.2 Analysschema ... 37 5.2.3 Analys av innehåll... 37 6. Resultat ... 42 7. Diskussion ... 44 8. Källförteckning ... 46 9. Bilagor... 50 9.1 Bilaga 1 – Intervjuguide... 50 9.2 Bilaga 2 – Tidslinje ... 55

9.3 Bilaga 3 – Utvalt material ... 58

1. Inledning

I det inledande avsnittet presenteras arbetet med att lokalisera kunskapsluckor i den befintliga litteraturen, så kallad gap spotting, för att identifiera det aktuella problemet. Slutligen presenteras studiens syfte vilket förenas med forskningsfrågan.

Kriser relaterade till organisationers verksamhet inträffar och behöver hanteras. Flertalet av de största svenska organisationerna har varit involverade i omfattande kriser. Volvo och Scania har dömts till böter i miljardklassen för att ha påverkat marknadspriserna via kartellbildning (Suni & Vanhainen, 2017). HM har varit krisdrabbade på grund av misstänkt barnarbete i de tillverkande fabrikerna (Tuvhag, 2018) samtidigt som existensen av hela PostNord´s verksamhet har varit ifrågasatt (Sydsvenskan, 2019). Swedbank befinner sig just nu i en av den svenska ekonomins största skandaler genom anklagelserna om penningtvätt, vilket i förlängningen gjort att bolaget riskerar omfattande sanktioner från den amerikanska staten (Rex, 2019). Telia har dömts och Ericsson utreds för mutbrott relaterat till organisationernas verksamheter utomlands (Vanhainen & Alestig, 2018; SVT, 2019). Ytterligare ett exempel, vilket vår studie kommer beröra, är försvarskoncernen Saab och kriser relaterat till deras verksamhet under 2000-talet. Mer specifikt är skandaler relaterade till korruptionsanklagelser och olyckor i form av flygplanskrascher det som kommer att inkluderas i vår studie (Borglund et.al, 2017; Säfström, 2015).

Enligt en global undersökning har 69 procent av de över två tusen tillfrågade företagen upplevt minst en kris under de senaste fem åren (PWC, 2019). Historiskt har framförallt de största kriserna uppmärksammats och presenterats för allmänheten genom de traditionella medierna. De senaste decenniernas digitalisering och allmänhetens ökade tillgänglighet till information upplevs dock vara en bidragande orsak till att kriser och krishantering diskuteras mer frekvent i den allmänna debatten.

Den tekniska utvecklingen i kombination med ökade krav och förväntningar på organisationers samhällsansvar gör att framtida kriser och behov av krishantering kan förväntas öka. En organisations förmåga att hantera kriser anses så pass viktigt att det beskrivs som en framtida konkurrensfördel (PWC, 2019). Att krishantering beskrivs på detta sätt belyser behovet av ytterligare förståelse och forskning gällande organisatoriska kriser.

Kris och krishantering är komplext och det finns olika forskningsområden som berör fenomenet. Legitimitetsteori och Crisis management är två centrala bidrag inom det organisatoriska forskningsfältet. Det som berörs i vår studie är legitimitet. Förståelse för begreppets betydelse är således centralt. Begreppet legitimitet har historiskt definierats olika. Suchman´s (1995) definition är den mest frekvent använda i tidigare studier och har även varit vår utgångspunkt för att definiera begreppet legitimitet.

“Legitimacy is a generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values,

beliefs, and definitions” (Suchman, 1995 s.574)

För förståelse gällande definitionens innebörd har vi valt att översätta den till svenska. Vår översättning av Suchman´s (1995) definition är att “legitimitet är en generaliserad uppfattning eller antagande om att en enhets handlingar är önskvärda, korrekta eller lämpliga inom ett socialt konstruerat system av normer, värderingar, övertygelser och definitioner”. Precis som Suchman (1995) beskriver så anser vi att definitionen summerar legitimitet på ett kortfattat men pricksäkert sätt. Den huvudsakliga anledningen till varför är att den inkluderar emotionella och rationella aspekter, samtidigt som den tydligt belyser den sociala omgivningens roll i legitimitetsbegreppet.

I den tidiga forskningen inom området beskrivs legitimitet som grundläggande för en organisations överlevnad (Dowling & Pfeffer, 1975). Forskarna belyser vikten av att en organisation inte kan förlora sin legitimitet utan att riskera den framtida fortlevnaden. Därför är begreppen legitimitet och kris starkt relaterade. Anledningen är att en organisations existens bedöms vara hotad om en kris innebär att de, av Suchman (1995), definierade kraven för legitimitet inte uppfylls. Inom forskningen gällande legitimitet återfinns ingen allmän definition av begreppet legitimitetskris. Istället används begreppet institutionell förändring för att beskriva instabila förhållanden, vilket vi likställer med en legitimitetskris (Bitektine & Haack, 2015).

För att kategorisera olika typer av kriser har vi valt att använda verktyg skapade av Marcus & Goodman (1991) och Mitroff et al. (1987). De förstnämnda kategoriserar kriser som berör organisationer efter orsak och benämner respektive kategori som olyckor, skandaler och hälso- & produktsäkerhetsrelaterade incidenter. Kriser som klassificeras som olyckor beskrivs som olyckliga och oönskade händelser som inträffar oväntat utan medveten handling. Skandaler är vanhedrande och skamliga händelser som äventyrar organisationens rykte. Kriser relaterade till hälso- & produktsäkerhetsrelaterade incidenter skapas inte genom en unik händelse utan uppstår genom upprepade händelser som tillsammans och slutligen utlöser en kris (Marcus & Goodman, 1991). Mitroff et al. (1987) beskriver dessa händelser som triggers vilket kan ses som en start på en kris. De presenterar även ett verktyg för ytterligare förståelse för orsaker till kriser. Klassificeringen utgår från vart och i vilket system krisen har triggats. Vår studie inkluderar kristyperna skandaler och olyckor. Det som Mitroff et al. (1987) beskriver som triggers kommer variera. Försvarskoncernen Saab är en väl anpassad organisationen för vår studie då de både upplevt kriser gällande mutanklagelser och flygplanskrascher.

Då forskningsområdet legitimitet är stort och dess användningsområden är många, har Suddaby et. al (2017) presenterat en grundläggande indelning av området. Indelningen består av olika synsätt på legitimitet som benämns legitimacy as property, legitimacy as process och legitimacy as perception. Det förstnämnda synsättet, legitimacy as property, beskrivs som det ursprungliga och dominanta. Vår generella definition av legitimitet härstammar från detta

immateriell tillgång (Suddaby et al., 2017). Legitimitet skapas på en makronivå genom samspel mellan organisationens egenskaper och omgivningens förväntningar (Eriksson-Zetterquist et. al., 2017; Suddaby et al., 2017).Legitimacy as process kan ses som en motpol till legitimacy as property då grundläggande antaganden antingen är annorlunda eller motsatser. Legitimitet beskrivs uppstå vid interaktion och allmän acceptans mellan flertalet sociala aktörer (Berger & Luckmann, 1966; Suddaby et al., 2017). Det tredje synsättet, legitimacy as perception, kan beskrivas som en kombination av de två tidigare. Individens roll och dess relation till det kollektiva i skapandet av legitimitet presenteras. Detta beskrivs genom en relation mellan både makro- och mikronivån, vilket gör att legitimacy as perception kan sammanfattas som ett synsätt på multilevel-nivå (Bitektine & Haack, 2015).

I vår studie har synsättet legitimacy as perception applicerats. Den huvudsakliga anledningen till är att synsättet är det mest lämpade för beskrivning och analysering av legitimitet på mikronivå. Att det samtidigt bidrar till förståelse för makronivån och i förlängningen helheten är ytterligare en anledning. Dessutom är synsättet det nyaste, vilket innebär ökade möjligheter att upptäcka outforskade teoretiska områden.

Bitektine & Haack (2015) har presenterat en teoretisk modell som sammanfattar legitimitet inom synsättet legitimacy as perception. Modellen beskrivs utifrån två olika sammanhang, vilka är institutionell stabilitet och institutionell förändring. Då vi likställer institutionell förändring med legitimitetskris så används denna modell i vår studie. Modellen är innehållsrik och komplex. Dock intresserar vi oss enbart för en viss del i modellen. Vår studie inkluderar enskilda evaluators och deras bedömningar av organisationen. Dessa bedömningar benämner Bitektine & Haack (2015) propriety, vilket vi definierar som legitimitet på mikronivå. Legitimitet på mikronivå har effekt på det Bitektine & Haack (2015) beskriver som validity vilket vi valt att benämna som legitimitet på makronivå. Sambandet, vilket Bitektine & Haack (2015) beskriver som multinivå, är centralt i legitimacy as perception. Dock är sambandet gällande legitimitet på mikro-, makro- och multinivå för komplext för att inkluderas i den relativt korta tidsramen för vår studie.

Enligt Bitektine & Haack (2015) utför evaluators tre olika typer av legitimitetsbedömningar på mikronivå. Dessa beskrivs som (1) passiv bedömning av validity eller kollektiv bedömning av organisationen, (2) aktiv bedömning av organisationens egenskaper och beteende samt (3) sociala normer. Vid en legitimitetskris så är den aktiva bedömningen hos evaluators mer aktiv än den passiva (Bitektine & Haack, 2015).

Beroende på vilken miljö som studeras så kan evaluators vara olika typer av objekt och intressegrupper (Bitektine & Haack, 2015). Exempelvis kan det vara en organisation, allmänheten eller staten. I tidigare forskning har framförallt allmänheten och investerare varit representerade (Lamin & Zaheer, 2012; Bitektine, 2011; Wang, 2010). Därför finns ett behov av att inkludera fler intressegrupper i forskningen. Investerare och allmänheten är båda exempel på externa intressenter till organisationen. Det är därmed hög tid att vända blicken in i organisationen. Att legitimitet relaterat till olika intressegruppers reaktioner innehåller en stor

komplexitet (Ashforth & Gibbs, 1990), stryker att det är relevant med ytterligare forskning. Evaluators är således anställda inom organisationen i vår studie.

Som ett svar på Hallett & Ventresca´s (2006) frågeställning, “Vad gör vi gällande människorna?”, har legitimitetsforskningen börjat inkludera individen. Det finns tidigare forskning som berör legitimitetsbedömningar av organisationer (Bitektine & Haack, 2015; Bitektine, 2011; Tost, 2011). Dock har denna forskning mestadels fokuserat på individens kognitiva förmåga och rationalitet. Individens känslor och den affektiva förmågan har därför konstaterats som mer eller mindre bortglömd (Deephouse et al., 2017). Viss forskning existerar (Creed et al., 2014; Voronov & Vince, 2012; Voronov & Weber, 2016), men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Voronov & Vince (2012) har beskrivit att en ökad förståelse gällande legitimitetskriser enbart kan förvärvas genom ytterligare förståelse för de känslomässiga och socialt inbäddade individerna.

För att bidra till förståelsen för individers känslomässiga bedömningar så har Creed et. al. (2014) presenterat en modell där de inkluderar en specifik känsla. Känslan är skam. Forskarna förklarar hur skamkänslor konstrueras i två olika omgivningar, vilka är stabila förhållanden och vad vi klassificerar som legitimitetskris. Oavsett vilket institutionellt sammanhang som berörs påvisar Creed et. al. (2014) att det behöver bedrivas ytterligare forskning. De poängterar vikten av att studera när, hur och i vilken uträckning människors känsla av skam formar deras bedömningar.

Forskningsfråga och syfte

Med utgångspunkt i det ovanstående resonemanget presenteras följande forskningsfråga:

- I vilken utsträckning känner anställda skam vid legitimitetskriser?

Syftet med forskningsfrågan är att beskriva och analysera i vilken uträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser. Med stöd i det som presenterats i inledningen bedöms frågeställningen som relevant då det nyligen har beskrivits som ett mindre utvecklat område inom den befintliga litteraturen. Tidigare studier har mestadels berört individens kognitiva förmåga, vilket innebär att det finns ett behov av att inkludera den affektiva och känslomässiga förmågan. Av den anledningen kommer vi att applicera frågeställningen på anställda inom en organisation som genomgått både olyckor och skandaler under 2000-talet.

2. Teoretisk referensram

Det empiriska fenomen som är centralt i vår studie är anställdas skamkänslor vid legitimitetskriser. Legitimacy as perception och mer specifikt legitimitet på mikronivå är vad som är den teoretiska utgångspunkten. Nedanstående avsnitt beskriver relevanta delar av litteraturen relaterat till studiens syfte. Det resulterar i ett teoretiskt verktyg anpassat för att besvara den presenterade forskningsfrågan. Avslutningsvis presenteras en grafisk illustration inkluderande relationen mellan centrala begrepp.

Teori är ett verktyg som kan tillämpas för att förstå, förklara och förutsäga ett specifikt empiriskt fenomen (Eriksson-Zetterquist, Hansson och Nilsson, In Press). Syftet med vår studie är att beskriva och analysera i vilken utsträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser. Därför är legitimitet och mer specifikt legitimacy as perception den teoretiska grunden i vår studie. Med det som utgångspunkt konstrueras våra teoretiska glasögon. Resonemanget som motiverar och förklarar vårt teoretiska hjälpmedel presenteras i detta avsnitt.

2.1 Legitimitet

Begreppet legitimitet är fundamentalt inom organisatorisk institutionalism. Det har tidigare påvisats påverka organisationers beteende, prestation och överlevnad (Dowling & Pfeffer, 1975; Pollock & Rindova, 2003; Singh et al., 1986). Dock är det ett begrepp som, delvis på grund av forskningsområdets snabba utveckling och sedermera växande storlek, kan upplevas som diffust. I inledningen presenteras Suchman´s (1995) definition och tillhörande beskrivning av legitimitet. Definitionen innefattar både kognitiva och affektiva aspekter, samt hur den sociala omgivningen påverkar. Trots definitionens stora genomslagskraft behöver begreppet legitimitet och dess forskningsområde beskrivas ytterligare. Genom att strukturera den befintliga litteraturen kan tre olika synsätt urskiljas; legitimacy as property, legitimacy as process och legitimacy as perception (Suddaby et. al., 2017).

2.1.1 Legitimacy as property

Legitimacy as property kan ses som det ursprungliga och dominanta teoretiska synsättet av legitimitet. Centrala publikationer med utgångspunkt i denna syn på legitimitet är bland annat Dowling & Pfeffer (1975) och Suchman (1995). Den allmänt accepterade definitionen av legitimitet publicerades i artikeln av Suchman (1995). Betraktelsesättet av legitimitet är att se fenomenet som en sak eller likt en immateriell tillgång i balansräkningen. Synsättet innebär att legitimiteten kan förvärvas, öka och förloras på bekostnad av något annat (Suddaby et. al., 2017; Tsoukas, 1991). Källan till legitimitet återfinns mellan organisationen och dess makromiljö. Då uppfattningen är att legitimitet även varierar beroende på olika faktorer i omgivningen så behöver dess konstruktion förklaras. Legitimacy as property antar ett kontextperspektiv, vilket beskrivs som att legitimitet skapas genom ett samspel mellan organisationens egenskaper och omgivningens förväntningar (Suddaby et. al., 2017; Eriksson-Zetterquist et. al., 2017). Synsättet och dess genomslagskraft inom institutionell forskning har

varit monumental. Dock är synsättets grundantaganden inte anpassade till vår studie då de är för allmänna och exkluderar individen.

2.1.2 Legitimacy as process

Legitimacy as process är i många avseenden en motpol till legitimacy as property. Detta då många grundläggande antaganden och ansatser är annorlunda eller motsatser. Istället för att se legitimitet som en sak beskriver Berger & Luckman (1966) legitimitet som en process som bygger på idéen om social konstruktion, vilket skapas genom ständig interaktion mellan sociala aktörer. Således beskrivs legitimitet uppstå vid interaktion och allmän acceptans mellan flertalet aktörer (Suddaby et. al., 2017). Detta avspeglar sig även i synen på hur legitimitet uppstår. Inom legitimacy as process anses den enskilda aktören ha en stor roll i skapandet av legitimitet. Det nyanseras genom att synen på skapandet utgår från det sociologiska synsättet agency view, vilket kortfattat beskriver att legitimitet uppstår genom målmedvetna ansträngningar från olika sociala aktörer (Bitektine & Haack, 2015). Berörda skillnader relaterat till legitimacy as property har skapat ett alternativt sätt att beskriva legitimitet. Dock poängterar Suddaby et. al. (2015) begränsningar inom synsättet som är värda att beakta. Först och främst ifrågasätts vissa grundantaganden inom legitimacy as process då dessa till stor del är outforskade. Utöver det anses synsättet delvis misslyckas med att se helheten då relativt stabila och yttre aspekter som påverkar legitimitet förbises. Detta i kombination med vår presenterade forskningsfråga gör att inte heller legitimacy as process är den teoretiska utgångspunkten.

2.1.3 Legitimacy as perception

Legitimacy as perception beskrivs som en kombination av de ovan berörda synsätten inom legitimitetsteori (Suddaby et al., 2017). Att legitimacy as perception även beskrivs verka på en nivå som benämns multinivå styrker även detta (Bitektine & Haack, 2015). Därför återfinns individens roll och dess koppling till det kollektiva på ett sätt som inte inkluderas i övriga synsätt. Det innebär att synsättet legitimacy as perception, med koncentration på mikronivå, har valts som teoretisk utgångspunkt.

Inom legitimacy as perception beskrivs legitimitetsteorin som en typ av social uppfattning mellan det enskilda och kollektiva tänkandet. Det enskilda tänkandet sker i interaktion med det kollektiva och beskrivs i tre olika steg, vilka sammanfattas som uppfattning, bedömning och handling (Suddaby et al., 2017). Till skillnad från legitimacy as property och legitimacy as process möjliggör synsättet inkludering av värderingar, uppfattningar och känslor relaterat till både mikro- och makronivå (Bitektine & Haack, 2015). Legitimacy as perception behåller uppfattningen om legitimitet som en egendom men avviker från antagandet om fysiskt ägande, vilket är grundläggande i legitimacy as property. Synsättet behåller även förståelsen för legitimacy as process men beskriver det som processer för att bedöma istället för att konstruera och underhålla legitimitet (Suddaby et al., 2017).

Bitektine & Haack (2015) har utvecklat det som berörs i det ovanstående stycket och resultatet av detta är av största intresse för vår studie. Aktörerna på mikronivå har författarna valt att benämna evaluators. Med stöd i Bitektine & Haack´s (2015) definition av evaluators är vår översättning av begreppet; aktörer vilka inkluderas i skapandet av legitimitet. Evaluators kan vara olika typer av aktörer, både individer och kollektiva grupper. Detta styrker att synsättet är väl anpassad till vår studie då evaluators är den kollektiva gruppen anställda.

Utöver evaluators är begreppen propriety och validity centrala i Bitektine & Haack´s (2015) modell. Det förstnämnda begreppet, propriety, kopplas till mikronivån och förklaras som evaluators godkännande av organisationen (Johnson et al., 2006; Dornbusch & Scott, 1975). Validity beskriver om det finns en allmän konsensus inom den kollektiva nivån, vilket även kan uttryckas som lämplighet i det sociala sammanhanget (Tost, 2011; Weber, 1978). Validity likställs även med det allmänna begreppet legitimitet vilket skapas genom evaluators (Dornbusch & Scott, 1975; Tost, 2011). Genom att jämföra Bitektine & Haack´s (2015) beskrivningar med Suchman´s (1995) definition av legitimitet har vi konstaterat att begreppen propriety och validity är möjliga att tydliggöra. I de kommande delarna av vår studie definieras därför propriety som legitimitet på mikronivå och validity som legitimitet på makronivå.

Bitektine & Haack´s (2015) modell är anpassad till två olika institutionella sammanhang, vilka benämns stabilitet och förändring. Institutionella strukturer har beskrivits som relativt stabila när de väl har etablerats, dock är de inte varaktiga för alltid (Berger & Luckmann, 1966; DiMaggio & Powell, 1983; Zucker, 1977). Det uppstår nämligen tillfällen då instabiliteten är hög och det sociala värdet av en organisation är bristfällig (Ashforth & Gibbs, 1990; Lamin & Zaheer, 2012; Pollock & Rindova, 2003). I vår studie är det modellen för institutionell förändring som är relevant. Anledningen till det är att vi likställer en institutionell förändring med legitimitetskris, vilket är den kontext som inkluderas i vår presenterade forskningsfråga.

När Bitektine & Haack´s (2015) förklarar legitimitet vid institutionell förändring, vilket vi påvisat vara likvärdigt med en legitimitetskris, skiljer det sig väsentligt jämfört stabila förhållanden. Den största skillnaden, förknippat till vår studie är att vid en legitimitetskris så försvagas eller undertrycks evaluators passiva bearbetning. Detta leder till att evaluators saknar ett upplevt allmänt samförstånd och blir därför mer benägna att förlita sig på egna bedömningar (Bitektine & Haack, 2015; Tost, 2011). Relaterat till vår studie så innebär det att anställdas legitimitetensbedömning baseras på egna bedömningar, vilket möjliggör inkludering av både rationellt och emotionellt tänkande.

2.2 Legitimitetskris

Förståelsen för begreppet legitimitetskris är centralt för vår studie. Legitimitet är utförligt beskrivet men begreppets relation till kris utvecklas i detta avsnitt. Enligt Fearn-Banks (2011) beskrivs en kris som en stor händelse vilken kan ha negativ effekt på organisationen, företaget eller industrin. Mer specifikt kan en kris påverka olika aktörers intressenter, produkter och image. Legitimitetskriser och de utmaningar som det innebär för organisationen har bland annat påvisats av Ashforth & Gibbs (1990) och Suchman (1995). Det har även presenterats ett

samband mellan legitimitet och organisationskriser (Pearson & Clair, 1998). Om organisationens intressenter inte kan förstå, begripa eller skapa legitima förklaringar för avvikande organisatoriska händelser, kommer oförmågan att utveckla kollektiv mening generera en kris (Pearson & Clair, 1998). De separata begreppen legitimitet och kris är således relaterade till varandra men någon specifik definition för legitimitetskris har inte påträffats i litteraturen. Istället beskrivs ofta sammanhanget som institutionell förändring. För att kategorisera olika kristyper och orsaker har Marcus & Goodman (1991) och Mitroff et al.´s (1987) teoretiska bidrag använts.

Marcus och Goodman (1991) kategoriserar företagskriser som olyckor, skandaler och hälso- & produktsäkerhetsrelaterade incidenter. Dessa beskrivs påverka alla typer av intressenter som exempelvis aktieägare, anställda, kunder och leverantörer. Oftast sammankopplas begreppet kris med något negativt men en viktig insikt är att resultatet av en kris även kan vara positivt (Marcus & Goodman, 1991). Detta påvisar att en kris är en avgörande situation som kommer påverka organisationen i en viss riktning. Olika kristyper bedöms även ha olika inverkan på organisationen och dess relaterade intressegrupper. Därför kommer två specifika kristyper att inkluderas i vår studie, vilka är olyckor och skandaler.

Olyckor beskrivs som en kris där orsaken är oönskade eller olyckliga engångshändelser som inträffar oväntat. Marcus & Goodman (1991) beskriver olyckor som katastrofala och komplexa. Beskrivande exempel är olyckor tillhörande kärnkraftverk och flygrelaterad verksamhet, vilka inkluderar tätt sammankopplade system. Det är många komponenter, delar och operatörer i systemet som på något oväntat sätt orsakar olyckan. Det är svårt att lokalisera orsaken innan olyckan har inträffat och ingen vet anledningen till problemets utveckling innan det inträffade har utretts grundligt (Marcus & Goodman, 1991). Det styrks av Perrow (1984) som beskriver att olyckor i storskaliga tekniska system är sällsynta, men när de väl inträffar har organisationen svårt att motverka dess innebörd.

Skandaler är inte en diskret händelse utan det är resultatet av ett medvetet fel eller handling. Kristypen är skamlig och äventyrar organisationens rykte samtidigt som intressenter kan tappa förtroende (Marcus & Goodman, 1991). Vidare anger Marcus & Goodman (1991) att skandaler är resultatet av mänskliga och organisatoriska ageranden samt brister. Således bör organisationen inte förneka ansvaret för en skandal då orsaken är internt relaterad. Vanliga områden som berörs av skandaler är det politiska och ekonomiska systemet. Ett återkommande exempel är korruption (Marcus & Goodman, 1991; Borglund et.al., 2017).

För att möjliggöra kategorisering av olika orsaker till kriser har vi använt en modell som härstammar från det organisatoriska fältet crisis management. Mitroff et al. (1987) presenterar ett teoretiskt verktyg vilket möjliggör en klassificering av orsaker till kriser. Klassificeringen utgår från de två olika variablerna var och i vilket system som krisen orsakats. Den första klassificeringen till orsaken beskriver om krisen är internt eller externt relaterad till organisationen. Den andra klassificeringen beskriver i vilket system som krisen är orsakad, antingen det mänskliga eller tekniska systemet. Med stöd i detta är det möjligt att ytterligare

2.3 Skamkänsla

Forskningen inom legitimacy as perception i stor skala och området gällande legitimitet på mikronivå innehåller många olika delar. En av anledningarna är att evaluators kan ta olika former, exempelvis en enskild aktör eller en hel intressegrupp (Bitektine & Haack, 2015). Det innebär olika bedömningar och motiverar till beslut. Som en följd av detta presenterar Hallett & Ventresca (2006) frågeställningen; “Vad gör vi gällande människorna?”. Det forskarna menar är att den enskilda individen behöver inkluderas i forskningen. Som ett svar på detta har det utförts forskning på individens legitimitetsbedömning (Bitektine, 2011; Bitektine & Haack, 2015; Tost, 2011). Dock har denna forskning framförallt fokuserat på individens kognitiva förmåga att förstå organisationen. Individens känslor och den affektiva förmågan har konstaterats som bortglömd (Deephouse et al., 2017). Forskning gällande individens känslomässiga påverkan på legitimitetsbedömning finns dock (Voronov & Vince, 2012; Voronov & Weber, 2016; Creed et. al., 2014).

Creed et. al (2014) introducerar den specifika känslan skam för att förklara institutionell återuppbyggnad och förändring. För att skapa förståelse för individens skamkänsla har Creed et. al (2014) skapat en teoretisk modell. Modellen kan sammanfattas som en beskrivning av hur skam konstrueras i olika institutionella förhållanden. Den kontext som är aktuell för vår studie är institutionell förändring då vi likställer det med legitimitetskris. Både individens kognitiva och affektiva förmåga inkluderas för att förklara institutionell förändring. Dock är den affektiva förmågan och konstruktion av skamkänslor det centrala. Det beskrivs genom ett samband mellan begreppen felt shame, sense of shame, systematic shame och episodic shaming (Creed et. al., 2014). Således är Creed et. al´s (2014) bidrag ett väl anpassat verktyg till vår studie. Forskarna har även satt riktningen för den här studien då de påvisat behovet av ytterligare forskning om när, hur och i vilken uträckning individers känsla av skam formar deras bedömningar.

Likt Creed et. al. (2014) så beskriver Poulson (2000) att känslor och framförallt skam är ett outforskat område inom organisationer. Som en följd av detta har han presenterat artikeln shame and work. Med stöd i Lewis (1992) beskrivs att känslan skam orsakas av tre element. Dessa är (1) en överträdelse av något slag eller standard, (2) ett misslyckande med att uppfylla förväntningar eller (3) ett fel som inte lätt kan repareras. Således styrker de angivna orsakerna att de tidigare berörda legitimitetskriserna, olyckor och skandaler, är skamliga händelser.

2.4 Organisationens handlingar

En individs skamkänslor konstrueras genom ett samspel mellan olika komponenter och orsakas av olika element (Creed et. al., 2014; Lewis, 1992). Enligt Suchman (1995) och Bitektine & Haack (2015) beskrivs organisationens handlingar som betydande vid legitimitetsbedömning. Vid legitimitetskriser blir bedömningen ännu mer centralt då individers aktiva bedömning av organisationen ökar (Creed et. al., 2014; Bitektine & Haack, 2015). Mer specifikt anger Bitektine & Haack (2015) att ny information gällande organisationen huvudsakligen kommer via dess handlingar. Därför är organisationens handlingar vid legitimitetskriser viktiga att

Legitimitetskris Organisationens

Handlingar Skamkänsla

Legitimitet på mikronivå

inkludera i vår studie. Det bidrar till att beskriva och i förlängningen analysera i vilken utsträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser.

De organisatoriska handlingarna som har inkluderats i studien är handlingar som orsakat krisen, handlingar i anslutning till krisen samt handlingar efter krisen. Enbart handlingar som varit möjliga att observera externt har inkluderats. Handlingar som orsakat krisen återfinns både i det mänskliga och tekniska systemet samt relateras till interna eller externa orsaker (Mitroff et al., 1987). Organisationens handlingar i anslutning till krisen har identifierats och kategoriserats med stöd i Suchman´s (1995) ramverk. Verktyget möjliggör beskrivning av olika organisatoriska handlingar genom att kategorisera det som att förneka, be om ursäkt, berättiga och förklara.

2.5 Relationen mellan centrala begrepp

Det teoretiska ramverket är ett verktyg i arbetet med att besvara frågeställningen. Med avsikten att sammanfatta studiens centrala begrepp och relationen mellan dessa presenteras en grafisk illustration. Ändamålet med detta är att öka förståelsen för respektive begrepp och dess roll för att besvara den presenterade frågeställningen. Det är viktigt att observera att illustrationen inte är en kausal analysmodell likt det som Luft & Shields (2003) beskriver.

Figur 1. Egen grafisk illustration som sammanfattar det teoretiska ramverket. Den mindre rektangeln beskriver studiens centrala begrepp och dess relation i förhållande till frågeställningen. Den större rektangeln beskriver hur det relateras till legitimitet på mikronivå.

Studiens syfte och frågeställning har en deduktiv ansats där utformningen primärt skett genom att finna kunskapsluckor i den befintliga teorin (Hansson, InPress). Därför har det teoretiska ramverket en viktig roll för att besvara studiens frågeställning. Då studien ämnar att besvara i vilken utsträckning anställda känner skam vid en legitimitetskris så blir de centrala begreppen legitimitetskris, organisationens handlingar och skamkänsla. Som den grafiska illustrationen visar påverkar det i förlängningen legitimiteten på mikronivå (Bitektine & Haack, 2015; Creed et. al., 2014), vilket inte är centralt i vår studie. Däremot är innehållet i den grafiska illustrationens mindre rektangel det som är kärnan i studiens teoretiska ramverk.

Det Bitektine & Haack (2015) och Creed et. al. (2014) beskriver som institutionell förändring likställer vi med legitimitetskris. Kriser kan kategoriseras som olika typer och efter varierande orsaker (Marcus & Goodman, 1991; Mitroff et al., 1987). De kristyper som denna studie berör är vad Marcus & Goodman (1991) beskriver som olyckor och skandaler. Dessa har kategoriserats efter olika orsaker (Mitroff et al., 1987). Kategoriseringen utgår från ytterligheter gällande orsakerna. Dessa beskrivs som kriser orsakade internt eller externt och i det mänskliga eller tekniska systemet. För förståelse gällande olikheterna i de inkluderade legitimitetskriserna har både Mitroff et al. (1987) Marcus & Goodmann´s (1991) verktyg applicerats.

Både Suchman´s (1995) definition av legitimitet och Bitektine & Haack´s (2015) modell beskriver organisationens handlingar som betydande vid legitimitetsbedömning. Handlingarnas betydelse ökar vid legitimitetskriser då individers aktiva bedömning ökar (Creed et. al., 2014; Bitektine & Haack, 2015). Anledning till det beskrivs vara att ny information gällande organisationen primärt kommer från dess handlingar (Bitektine & Haack, 2015). Därför inkluderas organisationens handlingar i vår studie. För att identifiera och kategorisera handlingar relaterade till berörda kriser så har vi använt Suchman´s (1995) ramverk. Det har gjort det möjligt att kategorisera handlingarna som att förneka, be om ursäkt, berättiga och förklara.

Om vår grafiska illustration hade varit en kausal analysmodell så hade skamkänslor beskrivits som en beroende variabel (Luft & Shields, 2003). Som vår presenterade frågeställning beskriver så är skamkänslor och mer specifikt anställdas känsla av skam kärnan i vår studie. Därför behövs teoretiska verktyg för beskriva och analysera i vilken uträckning som anställda känner skam. Creed et. al. (2014) har presenterat en modell som är anpassad för förståelse gällande konstruktion av skam vid legitimitetskriser. Därför är det ett centralt bidrag för kunskap och förståelse för känslan skam i den aktuella kontexten. Även Poulson (2000) har studerat skam, vilket har utförts genom att sammanföra skamkänslor och arbete. Med Lewis (1992) som teoretisk utgångspunkt presenteras olika orsaker till en individs skamkänsla. Dessa teoretiska bidrag är därför centrala för att besvara den presenterade forskningsfrågan.

3. Metod

Metodavsnittet presenterar studiens undersökningsdesign, urvalsprocess, tillvägagångssätt för datainsamling och analysmetod. För att belysa ämnet gällande studiens giltighet så diskuteras det som avslutning.

3.1 Undersökningsdesign

Metoden för att samla in, bearbeta och analysera data har utvecklats med stöd i Toubiana & Zietsma´s (2017) tidigare undersökning gällande hur känslor influerar organisationer. Då syftet med studien är att beskriva och analysera i vilken utsträckning anställda känner skam vid legitimitetskriser så har metoden anpassats för att besvara detta.

Vår studie har tillämpat en kvalitativ metod. Motiveringen till det är huvudsakligen tidigare rekommendationer i forskningen. Bitektine & Haack (2015) beskriver att den individuella bedömningen av legitimitet på mikronivå är särskilt intressant och Creed et. al (2014) anger att skamkänsla observeras bäst genom individens reaktioner. Utöver det beskriver Jacobsen (2017) den kvalitativa metoden som intensiv. Det innebär att gå på djupet med ett fåtal respondenter där detaljer, nyanser och det unika hos varje enskild respondent observeras. Vår bedömning är därför att den kvalitativa metoden är väl anpassad och tillämpbar för studiens syfte.

Studien har inkluderat en specifik organisation för att besvara forskningsfrågan, vilket beskrivs som en fallstudie (Bryman & Bell, 2013; Jacobsen, 2017). Fallstudier och en kvalitativ forskningsmetod är fördelaktigt då det möjliggör en innehållsrik analys som bidrar till den komplexa helheten (Bryman & Bell, 2013). Givet detta är en fallstudie ett väl anpassat verktyg för att besvara den presenterade forskningsfrågan.

För att samla in data har öppna individuella intervjuer använts. Jacobsen (2017) beskriver denna typ av intervju som mest lämpad (1) då relativt få enheter undersöks, (2) när den enskilda individens beskrivningar är intressanta och (3) då individens tolkningar av ett specifikt fenomen är centralt. Därför är metoden väl anpassad till vår studie. Intervjuerna har utförts genom personliga intervjuer med de utvalda respondenterna, vilket enligt Jacobsen (2017) beskrivs som ett genomförande ansikte-mot-ansikte. Likt övriga metoder så finns det både fördelar och nackdelar med valet att utföra personliga intervjuer. Fördelarna att kunna observera detaljer i respondentens reaktioner och nyanser i deras beskrivningar överväger dock nackdelarna. Nyttan av personliga intervjuer är ännu tydligare då en känsla är centrum för vår studie. För precis som Retzinger (1995) anger så kan skamkänslor uttryckas i mer än bara de uttalade orden.

Jacobsen (2017) beskriver att förberedelser är av yttersta viktigt för att utföra högkvalitativa intervjuer. Därför har vi investerat mycket tid och energi i det förberedande arbetet, vilket i förlängningen bidragit till att besvara frågeställningen. Mest förberedelser inför intervjuerna har investerats i att konstruera en relevant intervjuguide. Innehållet i guiden har bearbetats i två huvudsakliga steg. Det första steget var att skapa en tidslinje inkluderande legitimitetskriser i form av olyckor och skandaler relaterade till den studerade organisationen, se bilaga. För att möjliggöra identifiering av legitimitetskriser så har tryckt media och utredningar använts, vilket tidigare forskning beskriver som ett vedertaget tillvägagångssätt (Deephouse, 2000; Lamin & Zaheer, 2012). Det andra steget innebar att välja ut representativa händelser utifrån vår forskningsfråga och teoretiska ramverk, se bilagor. De utvalda händelserna har används för att bidra till skapandet av frågorna samt varit ett stödjande underlag vid intervjuerna. Att visa material relaterat till tidigare upplevda händelser är även av stor betydelse för att framkalla allmänna reaktioner och känslor.

För att bearbeta och analysera data finns olika alternativ (Bryman & Bell, 2013; Kvale & Brinkmann, 2014; Jacobsen, 2017). Kortfattat har bearbetning och analys utförts genom transkribering, identifiering samt en systematisk strukturering av datamaterialet. Intervjuerna har dokumenterats genom renskrivning av rådatan. Noteringar har sammanställts och transkribering av ljudinspelningar har utförts. Trots att Jacobsen (2017) beskriver transkribering som mycket tidskrävande anser vi att det är väl investerad tid för att skapa förståelse för det empiriska materialet.

Analysavsnittets första steg innehåller en sammanställning av samtliga respondenters identifierade skamkänslor. Retzinger (1995) har skapat ett verktyg för att identifiera skam i samtal, vilket har applicerats. Verktyget beskriver hur skamkänslor kan identifieras genom verbala signaler och paralingvistisk kommunikation. Verbala signaler exemplifieras genom kodord och fraser som är direkt representativa för skam eller indirekt genom ett döljande beteende. Paralingvistisk kommunikation beskrivs vara det som sägs utöver de faktiska orden. Användbarheten i Retzinger´s (1995) teoretiska bidrag relaterat till vår studie är stor. Det har använts för att skapa en inledande förståelse för det empiriska materialet relaterat till respondenternas skamkänslor. För att öka trovärdigheten har vi valt att utföra denna identifiering enskilt och jämfört resultaten, vilken är vanligt förekommande inom den socialpsykologiska forskningen gällande känslor.

Analysavsnittets andra steg inkluderar en innehållsanalys. Till skillnad från analysens inledande identifiering så är innehållsanalysen det centrala verktyget för att besvara forskningsfrågan. Kortfattat utförs innehållsanalysen i tre olika steg (Hansson, 2012). Vi har därför skapat koncept som inledande empirisk kategorisering. Som ett resultat av koncepten har övergripande teman skapats, vilket slutligen använts för att konstruera aggregerade dimensioner med stöd i vårt teoretiska ramverk. Mer ingående beskrivningar om analysmetoden och övriga berörda metodavsnitt återfinns under respektive rubrik.

3.2 Urval

Jacobsen (2017) beskriver att urvalet av enheter är avgörande för vilken information som samlas in. Därför är det viktigt att vara observant på vilka och vad vi inkluderar i vår studie. Ett första ställningstagande är därför om de som ska intervjuas bör vara respondenter eller informanter. Respondenter är det som inkluderas i vår studie. Det innebär att de intervjuade personerna är anställda i den aktuella organisationen och har direkt anknytning till det som undersöks (Jacobsen, 2017).

Urvalet styrs utifrån vår forskningsfråga och av kriterier presenterade av Jacobsen (2017). Två grundläggande kriterier är att respondenterna ska vara anställda på en organisation och att organisationen har genomgått legitimitetskriser. För att gå vidare i urvalsprocessen beaktade vi både Jacobsen (2017) och Bryman & Bell´s (2013) urvalskriterier. Vi har använt en kombination av kriterier vilka benämns som urval efter variation, information och bekvämlighet. Urval efter variation betyder att vi valt respondenter med olika befattningar inom den studerade organisationen. Anledningen och fördelen med det är att olika befattningen återfinns på olika nivåer inom organisationen, vilket förväntas bidra till en helhetsbild av anställdas skamkänslor. Bekvämlighetsurval har använt då befintliga relationer med kontaktpersoner inom den studerade organisationen har varit grundläggande i urvalsprocessen. Det har skapat möjlighet till att diskutera vår studie, ta del av interna kontaktytor och relationer till relevanta respondenter. Att använda våra relationer i urvalet har bidragit till kvalificerade respondenter och bättre förutsättningar för kvalitativa intervjuer, vilket beskrivs i urvalskriteriet som benämns information.

De anställda respondenterna inom den studerade organisationen bedöms som en relativt homogen grupp. Jacobsen (2017) beskriver att de som ingår i en grupp behöver ha ett minimum av gemensamma egenskaper, så kallade kontrollegenskaper. Homogeniteten kan dock brytas upp genom att inkludera respondenter som skiljer sig från de övriga, vilket Jacobsen (2017) benämner brytegenskaper. I vår studie är samtliga respondenter anställda inom den studerade organisationen, men en betydande egenskap som skiljer är befattning. Som tidigare beskrivits är anledningen till viss homogenitet att det bidrar till en helhetsbild till intressegruppen anställdas skamkänslor. Trots denna brytegenskap ser vi urvalet som representativt för hela populationen, vilket bekräftas av Bryman & Bell (2013).

Vi har valt att intervjua sex respondenter. Samtliga planerade intervjuer genomfördes, vilket innebär att vi inte haft något bortfall att ta ställning till. Även om urvalet av respondenter är grundat i bekvämlighet så har det ur ett annat perspektiv medfört vissa utmaningar. Kombinationen av att utföra personliga intervjuer och respondenternas geografiska placering är en faktor som inte går att bortse från. Det tillsammans med att Kvale & Brinkmann (2014) beskriver kvalitativ forskning som tidskrävande är anledningen till att studien begränsas till sex intervjuer.

3.3 Konstruktion av intervjufrågor

För att säkerställa att våra intervjufrågor är relevanta för vår studies syfte och samtidigt skapa struktur har en intervjuguide utformats. En intervjuguide är ett verktyg för att strukturera upp intervjun genom att skapa en översikt över vilka centrala teman som ska inkluderas (Jacobsen, 2017). För att besvara den presenterade forskningsfrågan har ett teoretiskt ramverk skapats, vilket varit det grundläggande vid konstruktionen av intervjufrågor.

Både Kvale & Brinkmann (2014) och Jacobsen (2017) presenterar olika struktureringsgrad på en intervju och den tillhörande intervjuguiden. Våra intervjuer har en medelhög struktureringsgrad då de innehåller olika typer av frågor och teman (Kvale & Brinkman, 2014). En medelhög struktureringsgrad kan också liknas vid en semistrukturering, vilket beskrivs av Bryman & Bell (2013). Struktureringen möjliggör ett bra stöd samtidigt som det tillåter respondenterna att göra egna tillägg. Kombinationen mellan en god grundstruktur och friheten för respondenterna bedömer vi som viktigt då en känsla är central i frågeställningen. Struktur kan likställas med logik vilket är en del av individens kognitiva förmåga. För att stimulera individens affektiva förmåga som innehåller dess känslor anser vi att en lägre struktureringsgrad är att föredra. Med stöd i resonemanget har vi därför använt semistrukturerade intervjuer för att öka möjligheten att identifiera skamkänslor.

Frågorna i intervjuguiden har utformats för att både ha en tematisk och dynamisk dimension. Det har gjorts genom att skapa dynamiska frågor med utgångspunkt i den tematiska kunskapsproduktionen (Kvale & Brinkmann, 2014). Ambitionen har varit att både bidra till kunskapsproduktionen och skapa en god intervjuinteraktion. För att uppnå det belyser både Kvale & Brinkmann (2014) och Bryman & Bell (2013) vikten av att intervjufrågorna är korta, enkla och skrivna med begripligt samt lättsamt talspråk. Utöver det anser vi att det i vår studie är viktigt att skapa frågor som berör respondenterna och framkallar känslor. Allt för att skapa rätt förutsättningar för respondenten att förstå, känna sig bekväm och besvara den aktuella frågan, vilket i förlängningen förväntas bidra till att besvara vår forskningsfråga.

Vid arbetet med strukturering av intervjuerna har flera olika aspekter behandlats. Då syftet med vår studie är att beskriva och analysera anställdas skamkänslor vid legitimitetskriser så har frågorna konstruerats utifrån detta. Därför inkluderas olika legitimitetskriser och organisatoriska handlingar i frågorna. Tillvägagångssättet innebär att studiens teoretiska utgångspunkt och de centrala begreppen inkluderas i intervjuguiden. Kvale & Brinkmann (2014) beskriver även att det är fördelaktigt att inkludera konkreta situationer och händelser i frågorna då det väcker minnen hos respondenterna.

Intervjuguiden med tillhörande material presenteras i bilaga. Guiden är uppdelad i tre olika huvudblock som inkluderar känslor vid medgångar, olyckor och skandaler. Inom respektive område har olika tidningsartiklar och utredningar använts som utgångspunkt för att skapa frågor som respondenten kan relatera till. Frågorna och det tillhörande materialet är även direkt relaterat till det teoretiska ramverket. Undantag är frågorna som berör medgångar då dessa framförallt används för att inte avslöja studiens specifika syfte. Frågorna är även konstruerade

In ter n t Mänskliga system Ext er n t Skandal 1 & 2 Skandal 3 Olycka 1 & 3 Olycka 2

för att skapa förståelse för respondenternas allmänna känslor till organisationen och samtidigt bidra till en bekväm intervjusituation.

Gällande de områden som berör olyckor och skandaler har frågorna skapats och det tillhörande materialet valts ut med stöd i vårt teoretiska ramverket. I ett första steg har vi skapat en tidslinje innehållande olyckor och skandaler relaterat till den inkluderade organisationen, se bilaga. Utifrån den presenterade tidslinjen och med stöd i studiens centrala begrepp har representativa artiklar och utredningar valts ut. De inkluderade legitimitetskriserna har kategoriserats med stöd i krisens typ, orsak och organisatoriska handlingar (Marcus & Goodman, 1991; Mitroff et al., 1987; Suchman, 1995). Se figur 2 för överblick av utförd kategorisering. Anledningen till att särskilja olika legitimitetskriser är att öka förståelse för studiens resultat. Genom att formulera specifika motiveringar till varje intervjufråga så garanteras även dess relevans. Det skapar förståelse mellan den tematiska och dynamiska dimensionen (Kvale & Brinkmann, 2014). Motiveringarna redogörs inte för respondenterna men presenteras i den bifogade intervjuguiden.

Figur 2. Egen kategorisering av inkluderade kriser. Utfört med stöd i allmänna klassificeringar (Marcus & Goodman, 1991) och strukturering av orsaker (Mitroff et al., 1987) till kriserna. Utförliga förklaringar till placeringar av kriserna återfinns i bifogad intervjuguide.

3.4 Datainsamling

Vår studie har genomförts med en kvalitativ metod för att samla in data. Det har utförts genom individuella intervjuer med sex respondenter. Inför intervjuerna har vissa ställningstaganden gjorts och besluts fattats för att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt. Jacobsen (2017) presenterar viktiga områden att ta ställning till. De som är centrala för denna studie är framförallt hantering av syftet, plats för intervjuerna och information gällande inspelning.

Studiens syfte har varit dolt, vilket innebär att respondenterna inte har vetat exakt vad som ämnas att besvara med hjälp av intervjun (Jacobsen, 2017). Kortfattat har frågeställningen presenterats som anställdas reaktioner vid organisatoriska med- och motgångar. Se bilaga innehållande inbjudan till respondenterna för fullständig förhandsinformation. Anledningen till att vi valde ett dolt syfte var att besvara frågeställningen på ett trovärdigt sätt. Att i förväg berätta för respondenterna vilken specifik känsla som vi studerar hade påverkat möjligheten att se de spontana känslomässiga reaktionerna. Som tidigare presenterats återspeglas det dolda syftet i den konstruerade intervjuguiden.

Gällande plats för intervjuerna anger Jacobsen (2017) att det inte finns någon helt neutral kontext. Därför är det viktigt att observera hur valet av plats påverkar. För att minimera negativa kontexteffekter har intervjuerna genomförts i anslutning till respondenternas arbetsplats, vilket anses vara en trygg miljö. Samtliga intervjuer har spelats in för att komplettera våra anteckningar och bidra till bearbetningen av det insamlade materialet (Bryman & Bell, 2013; Jacobsen, 2017). För att visa respekt anser vi även att det tillhör sunt förnuft att fråga om ett godkännande av inspelningen, vilket accepterades av samtliga respondenter.

Även längden på intervjuerna är viktig att ta ställning till (Kvale & Brinkmann, 2014). Jacobsen´s (2017) rekommendation är att intervjuernas längd ska vara 30-90 minuter. Anledningen till det beskrivs vara att det är svårt att få någon fördjupad kunskap när intervjun är kortare än en halvtimme. Samtidigt är för långa intervjuer uttröttande för alla inblandade och genererar en svårbearbetad mängd data. Vi har därför konstruerat en intervjuguide med målsättningen att begränsa intervjuerna till en timme, vilket inkluderar tid för respondentens egna tillägg.

3.5 Analysmetod

Innan datamaterialet från intervjuerna kan analyseras behöver det bearbetas. Vi har därför transkriberat intervjuerna då det beskrivs som idealiskt (Jacobsen, 2017). Det som motiverar transkribering är att ingen data utelämnas och att det är nödvändigt vid en innehållsanalys. Vid färdigställd transkribering finns väldigt mycket data att analysera. Den metod vi har använt och som är det centrala verktyget är en innehållsanalys. Kortfattat kan denna metod beskrivas som ett verktyg för att i flera steg fastställa övergripande och meningsfulla områden relaterade till det empiriska materialet (Hansson, 2012).

Det första steget vid utförande av en innehållsanalys beskriver Hansson (2012) som att utveckla förstastegskoncept. Metoden innebär att processa och gruppera datamaterialet i koncept som benämns öppen kodning. Förstastegskoncepten kan därför ses som ett sätt för att fånga respondenternas språk. Hansson (2012) belyser vikten av att utnyttja styrkan i det insamlade materialet för att skapa innehållsrika och djärva beskrivningar som förklarar det studerade. Antalet koncept är obegränsade i antal. Dock beskriver Hansson (2012) att alla koncept måste vara uttömmande och ömsesidigt uteslutande, samtidigt som de ska bidra med förklaringar för det centrala i studien. Vår inledande empiriska kategorisering har därför utförts genom

skapande av koncept. Dock inkluderas enbart de delar av datamaterialet som berör studiens syfte och frågeställning. Resterande material analysers inte då det inte berör vad som är centralt.

Vid indelning i koncept beskriver Hansson (2012) att det är fördelaktigt att använda både empiriska och teoretiska källor. Utöver det anges att det är viktigt att triangulera data från olika informanter, tidpunkter och källor. Det anges nämligen generera ett mer trovärdigt resultat då studiens validitet ökar. För att säkerställa en korrekt indelning av koncepten har därför de presenterade rekommendationerna tillämpats. När koncepten har skapats anger Hansson (2012) att det bidrar till tydlighet och struktur att presentera de utvalda koncepten i en tabell med representativt empiriskt material.

I det som Hansson (2012) beskriver som att utveckla andrastegsteman skapas övergripande teman som är indirekt kopplade till det insamlade datamaterialet. Både Jacobsen (2017) och Hansson (2012) förklarar tillvägagångssättet som axial kodning. Det betyder att ett överordnat tema skapas genom att identifiera gemensamma nämnare mellan olika koncept. Ett tema kan därför beskrivas som en överordnad grupp vilket inkluderar ett eller flera koncept. Utöver att skapa en överblick av förstastegskoncepten så bidrar axial kodning med en möjlighet att utveckla aggregerade dimensioner.

Att utveckla aggregerade dimensioner beskriver Hansson (2012) som det tredje steget i innehållsanalysen. Även de aggregerade dimensionerna utförs genom en axial kodning. Vid skapandet av aggregerade dimensioner inkluderas begrepp från den teoretiska referensramen, vilket bidrar till att besvara studien frågeställning (Hansson, 2012). Samtliga steg i innehållsanalysen har sammanställts och presenterats i ett analysschema inkluderande koncept, teman och aggregerade dimensioner. Det har flera fördelar (Hansson, 2012) men vad som är centralt för vår studie är att det underlättar analysarbetet och bidrar till transparens.

3.6 Intern och extern giltighet

Vår undersökningsdesign innefattar olika val och därför är en reflektion gällande uppsatsens giltighet viktig. Det har utförts med stöd i begreppen validitet och reliabilitet, vilket även beskrivs som extern och intern giltighet.

Extern giltighet, validitet, beskriver i vilken grad studiens resultat kan generaliseras till andra liknande kontexter (Jacobsen, 2017). Fullständig överförbarhet är svår att uppnå vid en kvalitativ ansats. Eftersom att kontexten och omständigheterna är unika så begränsas möjligheterna att upprepa resultatet, vilket skiljer från kvantitativa studier (Bryman & Bell 2013). Då vi genomfört studien med en kvalitativ metod så har det avgränsat oss vad gäller urvalet, vilket påverkar studiens externa giltighet (Bryman & Bell 2013). Valet att göra en fallstudie inkluderande sex respondenter innebär även att en begränsad del av verkligheten har undersökts. Det betyder att vår studie till viss del är begränsad till den studerade miljön och för att kunna överföra den till en annan kontext beskriver Bryman & Bell (2013) att korrigeringar behöver göras.

Det finns kritik gällande fallstudier då det ifrågasätts hur ett isolerat fall kan vara representativt för hela populationen (Bryman och Bell, 2013). Jacobsen (2017) beskriver även att det är svårt att uttala sig om i vilken utsträckning resultatet är generaliserbart. Med stöd i två resonemang har vi trots kritiken valt att göra en fallstudie. För att besvara frågeställningen har det varit avgörande att inkludera en organisation som erfarit legitimitetskriser. Därför har tillgängligheten till den inkluderade organisationen varit anledningen till fallstudien. Den huvudsakliga avsikten med vår studie är inte att generalisera resultatet. Istället är ambitionen att beskriva och analysera vår presenterade frågeställning, vilket förhoppningsvis kommer bidra till förståelse för liknande kontexter.

Intern giltighet, reliabilitet, beskriver i vilken utsträckning som studiens resultat kan anses riktiga (Jacobsen 2017). Bryman & Bell (2013) belyser vikten av att studien mäter det som avses att mätas. Det beskrivs som studiens tillförlitlighet och inkluderar olika aspekter. De viktigaste aspekterna relaterat till vår studie är respondenternas roll, våra metodologiska val samt hur det har påverkat resultatet.

Bryman & Bell (2013) beskriver att vaksamhet gällande respondenter är viktigt. Anledningen presenteras generellt som att respondenter tenderar att varken vilja eller kunna återge en helt korrekt bild av verkligheten. Därför är det viktigt för studiens tillförlitlighet att rätt respondenter intervjuas (Jacobsen 2017). I vår studie betyder rätt respondenter anställda inom en organisation som erfarit legitimitetskriser. Anställda är en stor målgrupp som inkluderar många olika befattningar, tjänster och roller. För att bidra till en korrekt bild av verkligheten har vi därför inkluderat anställda med olika befattningar inom den utvalda organisationen, vilket förbättrat studiens tillförlitlighet. Samtliga respondenter har arbetat i organisationen under hela sitt verksamma yrkesliv och därför upplevt de berörda legitimitetskriserna. Att de varit med om det som undersöks beskriver Jacobsen (2017) som förstahandskällor, vilka om möjligt är att föredra. Detta då förstahandskällor bidrar till en högre trovärdighet.

Då vi har valt ett dolt syfte och ställt öppna frågor vid intervjuerna så har det genererat en stor mängd empiriskt material. För att minimera risken för egna tolkningar har frågorna formuleras på ett sådant sätt att tolkningsutrymmet minskat, vilket ökar sanningshalten (Jacobsen, 2017). Tolkningar undviks även genom att vi varit två personer som deltagit under samtliga intervjutillfällen. Det empiriska materialet bearbetades även separat för att skapa egna uppfattningar om vad som var centralt innan det summerades gemensamt. Jacobsen (2017) menar att syftet med en kvalitativ metod oftast är att förstå individers åsikter och reaktioner på ett fördjupat plan. Om möjligt är det att föredra flertalet intervjuer för att förstå respondenten. Vi har trots detta utfört en intervju med respektive respondent. För att hantera problematiken som det medför har mycket förberedande arbete utförts. Mycket tid har investerats i den presenterade intervjuguiden och förståelse för organisationen. Utöver det avsattes rikligt med tid till intervjuerna. Samtliga respondenter förbereddes på och accepterade en timmes intervju. Givet detta är studiens interna giltighet hög.

4. Empiri

I detta avsnitt presenteras en sammanställning av de inkluderade respondenterna och det empiriska datamaterialet som insamlats genom utförda intervjuer. Det förekommer inga teoretiska tolkningar av materialet i denna del.

Det insamlade datamaterialet innehåller en stor mängd empiriskt material. Därför har forskningsfrågan varit utgångspunkten för att strukturera datamaterialet. Det centrala i forskningsfrågan är anställdas känslor och mer specifikt skamkänslor. Därför har vi valt att presentera det material som direkt eller indirekt berör det.

Den nedanstående tabellen innehåller en sammanfattning av de inkluderade respondenterna och de utförda intervjuerna. . Observera att de inkluderade respondenterna är anställda inom samma organisation men har olika befattningar och har därför varierande arbetsuppgifter. Ytterligare en aspekt att observera är att samtliga respondenter har varit anställda inom organisationen under en lång period.

Tabell 1. Information inkluderande respondenter och utförda intervjuer.

4.1 Sammanställning intervjuer

I det här avsnittet presenteras en samlad bild av samtliga respondenters beskrivningar via berättelser som konstruerar den observerade verklighetsbilden, ett så kallat narrativ. Fler känslor än skam inkluderas och samtliga områden som är relevanta för studien presenteras. Samtliga respondenter träffades i direkt anslutning till deras arbetsplats. Vi träffade alla på planerad tid och plats. Förutsättningarna för kvalitativa intervjuer har överlag varit mycket goda. Utöver det har våra respondenter bidragit med möjligheten att få en god inblick i den

Organisation Fiktivt namn Befattning Primära arbetsområden År inom organisationen Intervjulängd Saab Aeronautics Ronny Project Manager Projektledare för flertalet tekniska produktområden 30 år 33 min Saab Aeronautics Gustav Chief Engineer Ytterst ansvarig för systeminstallation 33 år 54 min Saab Aeronautics

Petter Dep. Project Manager Produktionsberedning av sammanbyggnad 36 år 63 min Saab Aeronautics Malin Leader in Production

Arbetsledare i produktion 38 år 40 min

Saab Aeronautics

Olov Dep. Project Manager Produktionsberedning av sammanbyggnad 39 år 51 min Saab Aeronautics

Tomas Operator Tekniker. Arbetar “hands on”

med sammanbyggnad

4.1.1 Känslor till organisationen

Alla respondenter har varit anställda mellan 30 och 40 år inom organisationen och en återkommande beskrivning var att de trivdes väldigt bra med sitt arbete. Intervjuerna inleddes med några öppna frågor gällande respondenternas nuvarande arbete, tidigare erfarenheter och allmänna känslor till organisationen. Alla berättade med stor inlevelse om hur de blev anställda, tidigare befattningar och vad de fått uppleva genom organisationen. Viljan att berätta om relationen till organisationen var hög hos samtliga respondenter, vilket sammanfattades väl av respondent Malin.

”…jag började på Saab 1981 som Sb-montör och jag är ju, kan man säga, fortfarande kvar i den branschen. Fast jag har gjort jättemycket där emellan. Jag har varit både operatör, jag

har varit instruktör, jag har varit produktionsledare. Och jag har haft väldigt många olika avdelningar, jag har träffat massor med människor genom åren och jag har trivts jättebra på Saab. Jag har gillat Saab och det är inte många gånger som jag har tänkt att gud vad tråkigt

att gå tilljobbet utan det har genom åren varit jätteroligt.” (Respondent Malin, 2019)

Respondenterna belyste även sin uppskattning och sitt förtroende för organisationen. Det som var främst återkommande i de anställdas beskrivningar var struktur, arbetsmiljö och trivsel. Detta beskrevs väl av respondent Tomas.

”Det har varit jättebra på Saab och jag trivs jättebra. Företaget ger tillbaka och jag ger tillbaka och det har aldrig varit några problem… Men framförallt är

vi ett gott gäng, vi har roligt ihop.” (Respondent Tomas, 2019)

Som presenterat har samtliga respondenter varit anställda inom organisationen under en ansenlig tid. Enbart några enstaka år av anställning utanför organisationen har förekommit. Det innebär att våra respondenter i princip har varit anställda inom den studerade organisationen i hela sitt verksamma yrkesliv. Samtliga respondenter berörde möjligheten till olika befattningar, upplevelser och speciella uppdrag inom organisationen. Utan att någon av respondenterna uttryckligen beskrev det så observerade vi en tacksamhet till organisationen. De observationer som motiverar känslan är respondenternas beskrivningar av möjligheter som de inte annars hade fått. Det relaterades återkommande till tidigare utlandsuppdrag i länder som USA, Indien, Sydafrika och Brasilien.

”I slutet av 1980-talet bodde och jobbade jag i USA… när Sydafrika skulle ha egen produktion var jag där några månader och sen har jag varit runt på mindre uppdrag i olika

länder… Indien var annorlunda och häftig.” (Respondent Petter, 2019)