IIMPIPCDIETr
Forskningsprogram
^ 1 19S6/87
Trätekn i kCentru m
INSTITUTET FOR TRÄTEKNISK FORSKNINGProgrambudget 1986/87
TräteknikCentrums programbudget är en budget för den k o l l e k t i v a delen av ramprogrammet mellan S t y r e l s e n för Teknisk U t v e c k l i n g (STU) och S t i f t e l s e n Svensk Träteknisk Forskning. Föreliggande programbudget avser år 2 inom ramprogrammet för perioden 1985/86 - 1987/88. I denna sammanställning av forskningsprogrammet har även t a g i t s med e t t a n t a l p r o j e k t från det skogs-t e k n i s k a områdeskogs-t.
Budgeten för 1986/87 uppgår t i l l ca 24,2 Mkr, varav ingår en r i k t a d k o l l e k t i v s a t s n i n g . Därutöver beräknas r i k t a d e k o l l e k t i v a och d e l k o l l e k t i v a s a t s -n i -n g a r i s t o r l e k s o r d -n i -n g e -n 1,5 - 3 Mkr. Dessa s a t s -n i -n g a r fastlägges u-nder budgetåret.
Beträffande projektverksamheten med särskilda medel från STU, A r b e t a r -skyddsfonden, Byggforskningsrådet, Statens I n d u s t r i v e r k m f l samt uppdrags-verksamheten från i n d u s t r i n hänvisas t i l l TräteknikCentrums kostnads- och intäktsbudget för 1986/87.
Programbudgeten presenteras per s t y r g r u p p . Samtliga p r o j e k t är klassade i programområden för a t t belysa sambandet med d e t mer övergripande rampro-grammet.
Noteras kan a t t många s a t s n i n g a r av tvärprojektkaraktär ingår i programbudgeten. Av a r b e t s t e k n i s k a skäl är dock tvärprojekten i n s o r t e r a d e i s t y r -gruppsbudgetarna med "hemvisten" bestämd av v i l k e n s t y r g r u p p som mest be-rörs av en fråga/finansierar p r o j e k t e t .
A r e t s budget innebär ökade s a t s n i n g a r främst rörande t o r k n i n g ( s t y r g r u p p 3) och f u k t f o r s k n i n g ( s g 5, 6, 8, 16, 19 samt t i l l s k o t t v i a e j fördelade medel i sg 7 ) . Aven på skivområdet ( f i b e r s k i v o r och spånskivor) sker ökade i n s a t -ser liksom beträffande p r o d u k t i o n s t e k n i s k f o r s k n i n g på trämanufakturområ-d e t . De volymmässigt största i n s a t s e r n a görs inom trämanufakturområ-den sågverksproträmanufakturområ-duktions- sågverksproduktionst e k n i s k a f o r s k n i n g e n . Inom d e sågverksproduktionst sågverksproduktionst a område förekommer och planeras även r i k sågverksproduktionst a -de k o l l e k t i v a s a t s n i n g a r . En minskning sker av -den p r o d u k t o r i e n t e r a d e f o r s k n i n g e n på trämanufakturområdet. Skälen t i l l d e t t a är två: Okade s a t s -n i -n g a r på tvärprojektsats-ni-ngar och förvä-ntade mi-nskade huvudma-n-nabidrag från trämanufaktursidan.
Grunden för p r i o r i t e r i n g mellan områden/styrgrupper är dels d i s k u s s i o n e r och b e s l u t i s t y r e l s e n , d e l s b e s l u t som f a t t a t s av sågverksindustrins res-p e k t i v e m a n u f a k t u r i n d u s t r i n s f o r s k n i n g s u t s k o t t . Inom de o l i k a styrgrures-pres-perna har därefter lämnats förslag på p r o j e k t för 1986/87. Möjligheterna a t t e r hålla s p e c i e l l a anslag inom v i s s a särskilt angelägna områden i form av p r o jektstöd e l l e r s k kunskapsuppbyggande program har också b e a k t a t s v i d p r i o -r i t e -r i n g e n . Infö-r 1986/87 fö-rutses b l a exte-rna s a t s n i n g a -r inom om-rådena trä och f u k t , p r o d u k t i o n s t e k n i k och t o r k n i n g .
Stockholm 1986-05-23
STYRGRUPP I - System, råvara, u t b y t e , ekonomi
STYRGRUPP 2 - Bearbetning, sönderdel-n i sönderdel-n g , h a sönderdel-n t e r i sönderdel-n g Optimerande stockinläggare 4 K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer 5 Systemanalys 6 Systemanalys - Limmared 7 H y v l i n g s t e k n i k 8 T o r r v i r k e s e m b a l l e r i n g 9 Ny s t y r f u n k t i o n v i d blocksågning 10 Sågtimmersortering 11 Massiva trägolv - h y v l i n g av g o l v - 12 trä K a n t p r o f i l b e a r b e t n i n g för y t b e - 13 handlade panelbrädor S t a n d a r d i s e r i n g av v i r k e s p a k e t 14 Vintersågning; spånlimning 15 Råvarufrågor - datorstödd a p t e r i n g 16 E r f a r e n h e t e r från d a t o r i s e r i n g i 17 sågverk P r o d u k t i o n s k a l k y l för sågverk 18 (sågkalkyl)
Inverkan av sågsättet på den så- 19 gade trävarans k v a l i t e t e f t e r t o r k n i n g Vintersågning; urslagsskador v i d 20 p l a n r e d u c e r i n g samt f i b e r u r r i v -n i -n g v i d ramsåg-ni-ng H a n t e r i n g - skador på v i r k e i v i r - 22 k e s o r d n a r f i c k o r I n t e g r e r a d r u n d v i r k e - och b i o - 23 bränsleproduktion för sågverks-i n d u s t r sågverks-i n STYRGRUPP 3 - Torkning, l a g r i n g , e n e r g i Instrument för v i r k e s t o r k n i n g Färdigtorkning Styrningsmetodik för v i r k e s t o r k -n i -n g Färdigställande av Trämögel etapp I I V a t t n e t s b i n d n i n g t i l l trä Torkundersökningar Utvärderingsprogram för klimatmä-t a r e i v i r k e s klimatmä-t o r k a r
STYRGRUPP 4 - Miljö sågverk
25 25 26 27 28 28 29 STYRGRUPP 3 - Trämaterialteknik C-impregnering av gran. Provning av användningsmöjligheter
Analys av träets n a t u r l i g a försvar mot mikroorganismer. Etapp I I
Trämaterialets kemiska och b i o l o -giska n e d b r y t n i n g under målnings-färg
I n t r o d u k t i o n av kemisk träföräd-l i n g
Kådflytning
Utvärdering av fuktdynamiken hos för närvarande använda ytbehand-lingssystem för trä utomhus Andträförsegling F u n g i c i d e r s kemiska uppbyggnad och f u n k t i o n STYRGRUPP 6 - Trävaruklassificering K o n s t r u k t i o n s v i r k e - normer,
standarder och allmän bevakning Långtidsbelastning av k o n s t r u k -t i o n s v i r k e Export av k o n s t r u k t i o n s v i r k e t i l l Europa K o n s t r u k t i o n s v i r k e s hållfasthets-och s t y v h e t s v a r i a t i o n e r i längd-r i k t n i n g e n S n i c k e r i v i r k e s k v a l i t e t S n i c k e r i v i r k e - normer, standar-der och allmän bevakning
Regler för bedömning av våtlag-ringsskador på v i r k e
Vandring av näringsämnen mot ytan v i d t o r k n i n g - betydelse för mög-lingsbenägenhet Individmärkning v i d v i r k e s f r a m -ställning F i n g e r s k a r v a t v i r k e för export Allmänt byggnadsvirke STYRGRUPP 7 - Marknadsanpassning, vidareförädling Temporärt ytskydd av k o n s t r u k -t i o n s v i r k e STYRGRUPP 8 - Byggkomponenter Träbyggande - bevakning, normer, standarder
Träbyggande på exportmarknader Trä - f u k t : allmän bevakning Förband
S t a t i s k a modeller för träfackverk med mekaniska förband
32 33 34 35 36 36 37 39 40 40 41 42 43 44 45 46 46 47 48 49 50 50 51 52 52
b a b i l i s t i s k a metoder
S t a b i l i s e r i n g av trähusstommar mot v i n d b e l a s t n i n g
Fältmätnlng av f u k t i byggnader Ansökningar och förprojekt Bygga t o r r t Trä för RGT-sektorn Trä för överglasade gårdar Trä t i l l betongformar Träbyggnadshandbok -89 Förenklade konstruktionsberäk-n i konstruktionsberäk-n g a r STYRGRUPP 9 - Träförpackninqsteknik I n f o r m a t i o n och i n t e r n a t i o n e l l t k o n t a k t a r b e t e P r o d u k t i o n s s t a t i s t i k och index S k a d e i n v e n t e r i n g p a l l a r K v a l i t e t s n o r m e r och k o n t r o l l v e r k -samhet CAD/CAM-system för träförpack-n i träförpack-n g a r U t v e c k l i n g av emballage - p a l l a r , förbandsteknik Träförpackningshandbok STYRGRUPP 10 - Plywood STYRGRUPP 11 - Träfiberskivor Råvarufrågor för f i b e r s k i v e i n d u -s t r i n Processteknik - f i b e r s k i v o r Produktfrågor - f i b e r s k i v o r STYRGRUPP 12 - Spånskivor Mindre vedförbrukning E f f e k t i v a r e l i m u t n y t t j a n d e Montering av keramiska p l a t t o r på spånskiveväggar F l y t a n d e g o l v på p l a s t m a t e r i a l t y p p l a t o n e l l e r likvärdigt Formaldehydemiasion från lackade r e s p e k t i v e t a p e t s e r a d e s k i v o r Montering av golvspånskivor mot reglar/bjälkar e n b a r t genom l i m -n i -n g STYRGRUPP 13 - Trämöbler Möbelstandardisering Handbok i träytbehandling S p r i c k o r i fanérade y t o r - förun-dersökning 54 55 55 56 56 57 58 58 59 60 60 61 62 62 64
Samarbete med räddningstjänst 76 Förbättrade emballeringsmetoder 76 för stoppmöbelindustrin - förun-dersökning STYRGRUPP 15 - Dörrar Teknikbevakning - dörrar 78 Marknadsöversikter 78 Provning av specialgångjärn 78 F o r m s t a b i l i t e t hos k o l f i b e r a r m e r a d 79 f l e r s k i k t s s k i v a STYRGRUPP 16 - Fönster
Utvärdering av fuktdynamiken hos för närvarande använda ytbehand-l i n g s s y s t e m för trä utomhus V a r a k t i g a r e målningssystem genom y t s t a b i l i s e r i n g av träunderlaget I n t r o d u k t i o n av k o n t r o l l s y s t e m e t för fönster K o n s t r u k t i v t träskydd r i k t l i n j e r , trä/metallfönster och l i m -n i -n g av fö-nsterprofiler 64 STYRGRUPP 17 - Trappor STYRGRUPP 18 - I n r e d n i n g a r Möbelfakta - i n r e d n i n g a r 67 STYRGRUPP 19 - Trähus Hållfasthet i sandwichkonstruk-67 t i o n e r 68 Förenklad beräkningsmetod för e f f e k t - och energibalansbestäm-n i energibalansbestäm-n g v i d ienergibalansbestäm-nstatioenergibalansbestäm-nära värmeström-69 ningsproblem 69 Luftvärmesystems komfortegenskaper 70 och e n e r g i e f f e k t i v i t e t Fukt i byggnader 71 STYRGRUPP 20 - Limträ 71 Ytbehandling och e m b a l l e r i n g av limträelement 72 PK-metoden - en handledning Hållfasthetsprovning av limträ-b a l k a r STYRGRUPP 21 - P r o d u k t i o n s t e k n i k 74 trämanufaktur 74 Minskade omställningstider 75 K v a l i t e t s t e k n i k Skärande b e a r b e t n i n g S t a n d a r d i s e r i n g av v e r k t y g respek-t i v e beslag D a t o r e r inom träindustrin 80 81 82 83 86 87 87 88 90 91 91 92 93 94 95 95 96
teknikCentrum i Jönköping
STYRGRUPP 24 - Övriga trämanufak-STYRGRUPP 23 - Brand
Brandteknisk basverksamhet 99 Nya i n t e r n a t i o n e l l a brandprov- 99 ningsmetoder för byggnadsmaterial
Träkonstruktioner och brand 100 - s t o r p r o j e k t
Godkännandelista - bärande kon- 101 s t r u k t i o n e r Dörrar - jämförande p r o v n i n g 101 S t a t i s t i k småhus 102 Analys av v i k t i g a bränder 102 I n d u s t r i b y g g n a d e r - försäkring 103 Trävariationer 103 SKOGSTEKNIK Träbearbetnings- och m a s k i n t e k n i k 105 i skogen Virkesvärde 106 Mät- och r e g l e r t e k n i s k a tillämp- 107 n i n g a r för skogsbruket
STYRGRUPP 2 BEARBETNING, SÖNDERDELNING, HANTERING 1-117 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Mål A r b e t s p l a n T i d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp OPTIMERANDE STOCKINLÄGGARE
Lars-Göte Johansson, TräteknikCentrum ( k o n s u l t )
P r o j e k t e t s t u d e r a r ekonomisk p o t e n t i a l och t e k n i s k a grund-krav på en u t r u s t n i n g för p o s i t i o n e r l n g av stock inför sågnlng i första såg.
Automater för k a n t n i n g och för inläggning i andra såg f i n n s utvecklade och k o m m e r s i e l l t tillgängliga. Motsvarande t e k n i k för Inläggning i första såg f i n n s i n t e t i l l -gänglig.
Problemområdet stockinläggning h a r s t u d e r a t s av TräteknikCentrum med början 19820701 och med stöd från e t t d e l -k o l l e -k t i v av företag och från Troedssonfonden.
Under p r o j e k t e t s t r e första år har en s t o r t e o r e t i s k
s t u d i e utförts med hjälp av mycket väl beskrivna stockar i en "stockbank" om 99 s t o c k a r . V a r j e stock 1 denna s t o c k -bank har "sågats" med hjälp av e t t simuleringsprogram i mer är 500 o l i k a p o s i t i o n e r för a t t h i t t a e t t bästa läge. P r o j e k t e t s fjärde år fortsätter med b l a en t e k n i s k s t u d i e av den p r a k t i s k a r e a l i s e r b a r h e t e n av en optimerande s t o c k -inläggare.
P r o j e k t e t s y f t a r t i l l a t t t a fram underlag dels t i l l en ekonomisk lönsamhetskalkyl och dels t i l l t e k n i s k t utveck-l i n g s a r b e t e .
1. U t r e d n i n g av p r a k t i s k a r e a l i s e r b a r h e t e r av en optime-rande stockinläggare.
2. U t v e c k l i n g av beräkningsmetoder för a t t snabbt h i t t a e t t b r a stockläge.
3. S t u d i e r och metoder för uppföljning och k o n t r o l l . P r o j e k t e t planeras b l i a v s l u t a t under 86/87.
1986/87: ca 0,7 manår. Medel f i n n s också från d e l k o l l e k t i -vet och från Troedssonfonden.
D e l k o l l e k t i v e t s r e p r e s e n t a n t e r ; u r d e t t a f i n n s dessutom t i l l s a t t e t t a r b e t s u t s k o t t .
De t r e första årens arbete r a p p o r t e r a s sommaren -86. Pro-j e k t e t s l u t r a p p o r t e r a s omedelbart e f t e r årslut 86/87. Sågverksindustrin. M a s k i n t i l l v e r k a r n a .
1-121 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Mål A r b e t s p l a n KVALITETSSIMULERING AV SÄGTIMMER Lars-Göte Johansson, TräteknikCentrum
P r o j e k t e t är e t t samarbetsprojekt mellan TräteknikCentrum och I n s t i t u t i o n e n för Skogsteknik, SLU. Det s y f t a r t i l l a t t t a fram beräkningshjälpmedel för a t t studera samband mellan k v a l i t e t s s t y r a n d e f a k t o r e r 1 r u n d v i r k e och sågad vara.
K v a n t i t a t i v a kunskaper om k v i s t s t r u k t u r e r m f l k v a l i t e t s -s t y r a n d e f a k t o r e r i r u n d v i r k e t är -spar-samt förekommande. Allmänna u p p g i f t e r som r e l a t e r a s t i l l de handelsmått som används f i n n s . Men bakomliggade f a k t o r e r , såsom geometrin hos t ex k v i s t a r är . i V i q t kända i v e t e n s k a p l i g mening. Likaså är sambanden i . ' Lan k v a l i t e t e r i r u n d v i r k e och kva-l i t e t e r i sågad vai-.. ;iåkva-ligt kända.
P r o j e k t e t " K v a l i :e ..Lmulering" b e d r i v s som e t t samarbets-p r o j e k t mellan IröibknikCentrum och I n s t i t u t i o n e n för Skogsteknik v i d SLU, Garpenberg. P r o j e k t e t s t a r t a d e f o r -m e l l t 1986-01-01 och a v s l u t a s e n l i g t p l a n 1988-06-30. P r o j e k t e t har t r e etapper/mål:
1. En "stambank" byggs upp med e t t r e p r e s e n t a t i v t a n t a l t r e d i m e n s i o n e l l t b r s k r i v n a stammar. D e t t a sker genom a t t stammarna kapas upp i t r i s s o r (ca 15 mm t j o c k a ) , v i l k a mäts vad gäller y t t e r g e o m e t r l , k v i s t a r mm. Er-hållna mätdata från e n s k i l d a t r i s s o r används sedan för a t t r e k o n s t r u e r a b l a stamform och i n r e k v i s t g e o m e t r i . 2. E t t s i r u l e r i n g s p r o g r a m u t v e c k l a s för a t t " a p t e r a " och
"såga" v i r k e t . D e t t a datorprngram ska också kunna vär-deberäkna u t f a l l e t .
3. Stambanken och simuleringsprogrammet används fÖr a t t s t u d e r a några väsentliga frågor avseende k v a l i t e t . Etapp 3 är av d e m o n s t r a t i v karaktär inom p r o j e k t e t och har ännu e j d e f i n i t i v t b e s l u t a t s t i l l s i t t innehåll. Den volymmässigt största användningen av p r o j e k t e t s v e r k t y g (stambank och simuleringsprogram) beräknas ske e f t e r p r o j e k t e t s avslutande.
1. Den inmätning av stammar som påbörjats 85/86 f o r t sätter under 86/87 (ca 2535 stammar beräknas h l i i n -mätta under 86/87). D e t t a a r b e t e sker huvudsakligen 1 Garpenberg.
2. U t v e c k l i n g av programvara för sönderdelning och k l a s s n i n g i handelsmått för färdigvara a v s l u t a s ( a r -b e t e t är på-börjat under 85/86). D e t t a a r -b e t e sker huvudsakligen v i d TräteknikCentrum.
R a p p o r t e r i n g
s t y r e l s e n s forskningsnämnd.
Referensgrupp S p e c i e l l t t i l l s a t t referensgrupp med r e p r e s e n t a n t e r för: I n t e g r e r a d e skogsföretag
- Köpsågverk
- Virkesmätnlngsrådet
- Anslutande f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r - Finansiärer
Lennart Forsberg, Virkesmätnlngsrådet är ordförande. Dessutom f i n n s en " s t y r g r u p p " för samordning mellan de
ingående i n s t i t u t i o n e r n a (TräteknikCentrum och I n s t i t u -t i o n e n för S k o g s -t e k n i k ) .
1. B e s k r i v n i n g av inmätningsmetod för stammar under 1986. 2. S l u t r a p p o r t e f t e r p r o j e k t s l u t . 1-141 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n SYSTEMANALYS
Roland Palm, TräteknikCentrum
I f l e r a o l i k a sammanhang behövs ökad kunskap om kostnads-s t r u k t u r e n i kostnads-sågverk. En modell anpakostnads-skostnads-sad för perkostnads-sondator har t a g i t s fram och ska t e s t a s på f y r a medelstora sågverk, v a r e f t e r e t t typsågverk k o n s t r u e r a s .
Dagens u t f o r m n i n g av r e d o v i s n i n g e n i sågverk har t i l l s t o r del s t y r t s av externa krav från myndigheter, kunder, l e v e rantörer m f l . Dessa h a r som r e g e l inga krav på den i n t e r -na redovisningen på o l i k a a v d e l n i n g a r Inom företaget. I samband med förändring och n y u t v e c k l i n g av p r o d u k t i o n s -system e l l e r processorer behöver man en b e s k r i v n i n g av kostnaderna för v a r j e bearbetning med uppdelning på o l i k a kostnadsslag. En sådan modell för analys av kostnaderna i sågverk kan dessutom b i d r a t i l l ökad kunskap om produk-t i o n s p r o c e s s e n som sådan och produk-t i l l a produk-t produk-t föruproduk-tsäga e f f e k produk-t e r n a av o l i k a kostnadsändringar t ex dtskontoändring, ökade lö-nekostnader och ändrad a m o r t e r i n g s t i d .
A t t t a fram en datorbaserad modell för analys av kostna-derna i sågverk. Modellen bör få p l a t s på en persondator och vara enkel a t t hantera. I första hand ska modellen t e s t a s med hjälp av data från några medelstora sågverk, med vars hjälp man b e s k r i v e r e t t typsågverk.
En modell anpassad för persondator, där man u t n y t t j a r be-f i n t l i g a k a l k y l p r o g r a m har t a g i t s be-fram.
Tldplan Omfattning Referensgrupp Rapportering
Steg 2 Innebär a t t samla i n kostnadsdata från f y r a sågverk i s t o r l e k s o r d n i n g e n 50-100.000 m-' och därefter presentera e t t typsågverk 1 s t o r l e k s k l a s s e n .
Under hösten redovisas modellen, v a r e f t e r s t e g 2 genomförs nh typsågverket redovisas s t r a x e f t e r årsskiftet.
Under 1986/87: ca 1,7 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor p r o d u k t l o n .
I n t e r n r a p p o r t hösten 1986 om modellen, v a r e f t e r den pub-l i c e r a s tipub-lpub-lsammans med typsågverket 1 Träteknpub-lkRapport våren 1987. 1-145 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund SYSTEMANALYS - LIMMARED
Roland Palm, TräteknlkCentrum
Inför d a t o r i s e r i n g e n av de a d m i n i s t r a t i v a systemen har framförts önskemål om närmare k o p p l i n g t i l l produkt lons-systemet och hjälp med f o r m u l e r i n g av sågverkens kravspe-c i f i k a t i o n för a d m i n i s t r a t i v a system. Genom tillmötesgåen-de från e t t sågverk h a r skapats möjlighet a t t följa e t t p r a k t l k f a l l a l l t från f o r m u l e r i n g av preliminär k r a v s p e c i -f i k a t i o n t i l l -färdig I n s t a l l a t i o n .
Inom sågverksbranschen h a r e t t f l e r t a l sågverk börjat a n vända d a t o r e r både Inom produktionen och a d m i n i s t r a t i o -nen. I produktionen används d a t o r e r för a t t optlmera en process, t ex k a n t n l n g e l l e r för a t t följa upp r e s u l t a t e t av t ex t i m m e r s o r t e r i n g , j u s t e r i n g . Det v a n l i g a är a t t maskinsystemet och d a t o r n är sammanbyggda t i l l en enhet som e j kan kopplas samman med andra d a t o r e r 1 produktionen e l l e r a d m i n i s t r a t i o n e n .
Inom a d m i n i s t r a t i o n e n börjar man v a n l i g e n med standardru-t i n e r , såsom löner, bokföring, kundreskonstandardru-tra men kommer nu a l l t m e r a I n på sågverksspecifika r u t i n e r såsom uppföljning av råvaruanskaffning, p r o d u k t l o n och tImmerlnmätnlng/sor-t e r l n g .
I samband med d a t o r i s e r i n g e n ställs sågverken Inför en ny s i t u a t i o n och behöver hjälp med a t t formulera k r a v s p e c i f i -k a t i o n och annat o f f e r t u n d e r l a g , göra utvärdering, upp-rätta k o n t r a k t och genomföra d a t o r i s e r i n g e n .
Sedan j a n u a r i -84 medverkar p r o j e k t l e d a r e n 1 e t t sågverk. Limmareds Skogar AB v i d d a t o r i s e r i n g e n av de a d m i n i s t r a t i -va r u t i n e r n a . Den första r u t i n e n togs 1 p r a k t i s k d r i f t un-der hösten 1985.
A r b e t s p l a n Tidplan Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g samhetsområden.
De r u t i n e r som är upphandlade kommer s u c c e s s i v t under 1986/87 och 1987/88 a t t d e t a l j u t f o r m a s och införas. A r b e t e t beräknas fortsätta t o m budgetåret 1987/88. Under 1986/87: ca 1,1 manår. F i n a n s i e r i n g v i a met. Sågverket b e t a l a r i n som förstärkning av ramprogram-met vad som behövs i utökad i n d u s t r i s a t s n i n g .
Styrgrupp 1 och 2. Sektor p r o d u k t i o n .
R a p p o r t e r i n g från d e t t a p r o j e k t v i a p r o j e k t e t "Erfarenhe-ter från d a t o r i s e r i n g i sågverk". 1-161 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n HYVLINGSTEKNIK H a r t w i g Blumer, TräteknikCentrum
H y v l e r i e r n a s s i t u a t i o n idag kännetecknas dels av ökad v i -dareförädlingsgrad hos produkterna, d e l s av ökade krav på högre p r o d u k t i v i t e t . P r o j e k t e t s y f t a r t i l l a t t genom t e k -n i k u t v e c k l i -n g förbättra lö-nsamhete-n i-nom h y v l e r i i -n d u s t r i -n samt a t t genom en medveten kvalitetsförbättring åstadkomma ökade marknadsandelar för hyvlade trävaror.
Under de senaste åren har på e x p o r t s i d a n s k e t t en markant förskjutning från råsponttillverkning t i l l främst panel-brädor för invändigt bruk. Kraven på h a n t e r l i g a byggnads-v i r k e s s o r t i m e n t har ökat genom krabyggnads-v på exakta mått och "handvänliga" y t o r .
Y t b e h a n d l i n g s t e k n i k e n har undergått s t o r a förändringar. Från t i d i g a r e täckmålning, där h y v l i n g s f e l e n kunde döljas i v i s s mån genom s p a c k l i n g , har l a s e r i n g s t e k n i k e n fått en a l l t större u t b r e d n i n g . Denna t e k n i k innebär a t t bearbet-n i bearbet-n g s f e l e bearbet-n framträder f u l l t s y bearbet-n l i g a .
T i l l följd av ökade matningshastigheter har e t t sämre hyv-l i n g s r e s u hyv-l t a t kunnat r e g i s t r e r a s , d v s b e a r b e t n i n g s f e hyv-l e n och därmed urläggskvantiteterna har ökat.
För a t t kunna anpassa produkterna t i l l kundkraven samt för a t t ävenledes kunna bedriva en a k t i v och marknadsinriktad p r o d u k t u t v e c k l i n g e r f o r d r a s kunskaper vad avser moderna p r o d u k t i o n s t e k n o l o g i e r och deras tillämpningsmöjligheter. Att u t v e c k l a och överföra kunskaper t i l l p r a k t i s k t bruk är ett delmål. E t t annat delmål är a t t u t v e c k l a nya bearbet-ningsmetoder och v e r k t y g .
P r o j e k t e t är flerårigt och genomförs i nära samarbete mel-lan hyvleriföretagen och maskin- och v e r k t y g s i n d u s t r i n .
T i d p l a n Omfattning Referensgrupp Rapportering Målgrupp Marknadsföring 2. U t v e c k l i n g av nya b e a r b e t n i n g s t e k n o l o g i e r för f y r s l d l -ga b e a r b e t n i n g s o p e r a t i o n e r . 3. Undersökning av förutsättningar för en k o n t i n u e r l i g övervakning under d r i f t av v i t a l a maskinfunktioner och k o n d i t i o n e n hos skärverktygen samt en k o n t i n u e r l i g k v a l i t e t s k o n t r o l l för hyvlade trävaror.
A r b e t e t beräknas pågå under 86/87 och 87/88. Under 1986/87: ca 0,2 manår.
Styrgrupp 2, hyvlingskommlttén Inom SSTEF. Årsvis som TräteknikRapport.
H y v l e r i - och trämanufakturindustrin.
E n l i g t TräteknikCentrums p o l i c y . Medlemsföretag inom SSTEF gynnas i första hand.
1-171 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning TORRVIRKESEMBALLERING
Ingemar Sandqvist, TräteknikCentrum
Marknaden för s p e c i a l t o r k a d e varor, s n i c k e r i t o r r t v i r k e , ökar och kommer s a n n o l i k t a t t öka i f r a m t i d e n . Därför är det v i k t i g t a t t f i n n a den ekonomiskt och t e k n i s k t bästa emballeringen samt p r e c i s e r a minimikraven för t r a n s p o r t e r och l a g r i n g av s p e c i a l t o r k a t v i r k e .
Marknaden för s p e c i a l t o r k a d e varor, s n i c k e r i t o r r t v i r k e , ökar och kommer s a n n o l i k t a t t öka i f r a m t i d e n . Kringhante-r i n g e n föKringhante-r föKringhante-rbKringhante-rukaKringhante-r i n d u s t Kringhante-r i e Kringhante-r n a - a t t b Kringhante-r y t a paket, stKringhante-röa, t o r k a , s o r t e r a , bunta om och f i n n a avsättning för urlägg -är i många f a l l väsentligt högre än för sågverken.
Man h a r kunnat k o n s t a t e r a a t t k v a l i t e t e n beträffande t o r k -skador i n t e försämrats under åren. Man har också kunnat k o n s t a t e r a a t t kraven höjts av många orsaker. De höjda kraven från förbrukarna gäller i ökande grad i n t e bara normala torkskador utan även t o r r l e k e n , man v i l l mer och mer få v i r k e t o r k a t för användning.
A t t f i n n a den ekonomiskt och t e k n i s k t bästa e m b a l l e r i n g -en. A t t p r e c i s e r a minimikraven för t r a n s p o r t e r och l a g r i n g av s p e c i a l t o r k a t v i r k e av o l i k a s l a g ; s p e c i a l t o r k a t s n i c k -e r i v i r k -e , i n n -e r p a n -e l -e r , golvbräd-er, kompon-ent-er, öv-erhuvud
t a g e t a l l a s l a g av v i r k e för o l i k a ändamål som l e v e r e r a s t o r r a r e än s k e p p n i n g s t o r r t .
A r b e t s p l a n
T i d p l a n
P r o j e k t e t delas av p r a k t i s k a skäl upp i sex d e l a r : 1 . P r o b l e m i n v e n t e r i n g
Leverantörer, speditörer/transportföretag, mottagare. 2. R e g i s t r e r i n g
Mätningar, f o t o g r a f e r i n g , okulärbesiktning, övrigt. 3. Lösningsförslag
Utarbetas med l e d n i n g av 1-2. 4. Försök
E m b a l l e r i n g , h a n t e r i n g , leverans och mottagning av p r o v l e v e r a n s e r , mätningar, dokumentation.
5. Utvärdering
Ekonomisk, t e k n i s k , h a n t e r i n g . 6. Rekommendationer
På grundval av 1-5 u t a r b e t a s rekommendationer för fö-retagen vad gäller emballage, h a n t e r i n g , l e v e r a n s e r . Flerårigt p r o j e k t . Under 1983/84 har etapp 1 och 2 a v k l a -r a t s . Unde-r 1984/85 ha-r etapp 3 och 4 a v s e t t s a t t genom-föras men endast t i l l en mindre d e l kunnat bearbetas p g a mellankommande arbeten. Under 1985/86 har etapp 3 a v k l a -r a t s och etapp 4 påbö-rjats.
Omfattning Referensgrupp Rapportering Målgrupp
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . Rapportering som TräteknikRapport.
Styrgrupp 1 , 2 och 3 samt emballage- och emballerings-m a s k i n t i l l v e r k a r e . Sektor P r o d u k t i o n .
1-460
P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning
Bakgrund
NY STYRFUNKTION VID BLOCKSÄGNING Ingemar Sandqvist, TräteknikCentrum
Ramsågningen kan genom anpassning t i l l kurvsågningstekni-ken förbättras. Härigenom kan man genom m o d i f i e r i n g av be-f i n t l i g m a s k i n u t r u s t n i n g öka u t b y t e t .
Ramsågen är en bra sönderdelningsmaskin. Dock kan p r e c i sionen vad avser märgsågning förbättras genom a t t s i d o -k r a f t e r n a på sågtanden mins-kas. Som e t t r e s u l t a t av d e t t a kan tunnare sågblad användas.
Målsättning A r b e t s p l a n T l d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp
A t t bättre anpassa ramsågen för kurvsågnlng (märgsågnlng) så a t t c e n t r e r i n g e n av b l o c k e t sker 1 tandgången ( b l o c k e t s v e r t i k a l a v r I d n l n g s c e n t r u m ) v a r v i d b l o c k e t och sågtänderna I n t e utsätts för några s i d o k r a f t e r .
A t t tillsammans med andra berörda p a r t e r (sågverk och masklnleverantörer) söka f i n n a sådana lösningar som upp-f y l l e r målet samt e upp-f t e r k o n s t r u k t i o n och t i l l v e r k n i n g do-kumentera den nya s t y r u t r u s t n i n g e n s prestanda.
A r b e t e t utförs under beaktande av:
a t t a r b e t e t begränsas t i l l delningsramar,
a t t efterföljande s t y r k n i v a r ersätts med annan lämplig u t r u s t n i n g ,
a t t s t y r n i n g av b l o c k e t sker dels framom, dels bakom lösramen,
a t t s a m t l i g a v a l s a r I n t e g r e r a s i s t y r n i n g e n av b l o c k e t .
En förbättring av kurvsågnlngspreclsionen kan dokumenteras genom: e t t ökat u t b y t e , en kvälltetsmässlat bättre sågnlng, en mindre kraftåtgång, en bättre måttnoggrannhet. A r b e t e t är avhänqlgt av när nyutvecklade s t y r f u n k t i o n e r kommer fram, varför p r o j e k t e t s a n n o l i k t kommer a t t omfatta två arbetsår.
Under 1986/87: ca 0,4 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t l o n . R a p p o r t e r i n g som TräteknlkRapport.
Styrgrupp 1 och 2 samt maskinleverantörer.
1-470
P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning
Bakgrund
S A G T I M M E R S O R T E R I N G
Johan Sederholm, TräteknlkCentrum
Den runda varans s t o r l e k och form är avgörande för hur mycket f y r k a n t i g vara som erhålls ur densamma. En större p r e c i s l o n v i d bestämning av den runda varans s t o r l e k och form är väl motiverad.
Inläggnings- och stockklassmätnlngar v i s a r a t t sågtlmmer-s o r t e r l n g e j har den p r e c i sågtlmmer-s l o n sågtlmmer-som man önsågtlmmer-skar. S p r i d n i n g av diametern utanför angivna klassgränser är så s t ^ r «t*" 40 % av stockarna hamnar utanför gränserna v i d
klassbröd-Mål Arbetsplan Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp Marknadsföring
den 10 mm. Medelvärdet på diameterna bör grundas på v a l d p o s t n i n g , f a k t i s k t inläggningsfel och stockform. Är diame-t e r n för l i diame-t e n b i l d a s vankandiame-t på c e n diame-t r u m u diame-t b y diame-t e diame-t . Avkaps-längder på 40 cm är tyvärr e j o v a n l i g a varför avkapsläng-der bör stuavkapsläng-deras tillsammans med sågtimmersortering.
Skapa k o n t r o l l r u t i n e r för sågtimmersortering, s p e c i e l l t då f o r m s o r t e r i n g och längdanpassning.
Samverka med t i l l v e r k a r e och användare om lämpliga r u t i n e r för k a l i b r e r i n g .
Inläggningsmätningar utförs på några sågverk med formt e r i n g och på apformteringsanläggningar där s p e c i f i c e r a d e sor-timent l e v e r e r a s t i l l sågverk.
Tre prov avses göras under 1986/87. Under 1986/87: ca 0,4 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . Temadag våren 1987 samt TräteknikRapport. Styrgrupp 1 och 2.
Temadag samt k o n t a k t e r med t i l l v e r k a r e för v i l k a r e s u l t a -t e n bör vara i n -t r e s s a n -t a . 1:1 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning
MASSIVA TRÄGOLV - HYVLING AV GOLVTRÄ Hartwig Blumer, TräteknikCentrum För närvarande domineras golv m a t e r i a l och t e x t i l m a t t o r . 1 mer s k i k t l i m m a t golvplank med s e t t v i s s a användningsområden ningar m m är andelen massiva o b e f i n t l i g a . P r o j e k t e t s y f t a r p r o d u k t u t v e c k l i n g öka andelen s e n t l i g t .
marknaden h e l t av s y n t e t i s k a mindre utsträckning
förekom-ädelträ som s l i t s k i k t . Från-såsom f r i t i d s h u s , vindsvå-golvbrädor av f u r u och gran t i l l a t t genom t e k n i k och barrträ på golvmarknaden
vä-Spontade bräder och f u r u och gran var fram t i l l s l u t e t av 4 0 - t a l e t d e t t r a d i t i o n e l l a g o l v m a t e r i a l e t inom Norden samt i s t o r a d e l a r av Nordeuropa. Nya och för konsumenten mera t i l l t a l a n d e a l t e r n a t i v a m a t e r i a l övertog dock den t i d i g a r e t r a d i t i o n e l l a golvträmarknaden. Sedan några år t i l l b a k a har en ny t r e n d skönjts, f r a m k a l l a d av den pågående
debat-ten rörande hälsa och miljö. T r a d i t i o n e l l a n a t u r p r o d u k t e r efterfrågas på n y t t .
A t t u t v e c k l a e t t n y t t massivgolvsystem under användning av företrädesvis klentimmer. Genom e t t ändamålsanpassat sön-derdelningssystem s k a l l v i r k e t s n a t u r l i g a hårdhet o p t i m a l t u t n y t t j a s . E t t "nygammalt" sammanfognings- och läggnings-system baserat på f o g f r i l i m n i n g planeras a t t u t v e c k l a s .
A r b e t s p l a n T i d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp Marknadsföring
Förslag t i l l ythärdande och miljövänliga y t b e h a n d l i n g s s y s -tem u t a r b e t a s .
P r o j e k t e t är flerårigt och planeras genomföras 1 o l i k a etapper:
1 . U t v e c k l i n g av sönderdelnlngssystem för golvbräder med förbestämt årsringsläge. Teknik och u t b y t e s s t u d i e r . 2. U t v e c k l i n g av e t t notspontsystem som möjliggör r a
-t i o n e l l l i m n i n g .
3. F u n k t i o n s p r o v n i n g a r med rörliga limmade g o l v p l a t t f o r -mar a p p l i c e r a d e på g r a d l i s t e r av m e t a l l .
4. Genomgång och p r o v n i n g av lämpliga ytbehandlingssystem för ökad hårdhet och underhållsvänlighet under beak-tande av miljö- och hälsoaspekter.
A r b e t e t beräknas pågå under 86/87, 87/88 och d e l a r av 88/89. Beräknad p r o j e k t s t a r t hösten 1986.
Under 1986/87: ca 0,4 manår.
S t y r g r u p p 2. Projektkommitté med i n t r e s s e r a d e sågverksfö-r e t a g med vidasågverksfö-refösågverksfö-rädling och Tsågverksfö-räinfosågverksfö-rmation.
Årsvis som TräteknikRapport. Sågverk och h y v l e r i e r .
E n l i g t TräteknikCentrums p o l i c y . Medlemsföretag inom 5STEF gynnas i första hand.
1:2
P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning
Bakgrund
K A N T P R O F I L B E A R B E T N I N G FÖR Y T B E H A N D L A D E P A N E L B R A D O R
Hartwig Blumer, TräteknikCentrum
I n t r e s s e t för färdigt ytbehandlade p r o f l l h y v l a d e trävaror och främst panelbrädor har ökat markant på exportmarkna-den. V a l av lämpliga ytbehandlingssystem d v s k e m i k a l i e r och a p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g , som påverkas av såväl e s t e t i s -ka som miljöaspekter utgör en d e l av problemställningen och behandlas därför i e t t separat p r o j e k t (1-162). P r o d u k t i o n s t e k n i s k a problem uppstår när krav ställs på en e n h e t l i g b e a r b e t n i n g s k v a l i t e t mellan f l a t s i d o r och p r o f i l e r a d e k a n t s i d o r . P r o j e k t e t s y f t a r t i l l a t t f i n n a e f f e k t i -va lösningar för p r o f i l b e a r b e t n i n g d e l s före y t b e h a n d l i n g , d e l s e f t e r utförd första behandling ( m e l l a n s l i p n i n g ) . Marknaden för hyvlade panelbrädor v i s a r e f t e r en snart 30-årig expansiv u t v e c k l i n g v i s s a tecken på en avmattning. Ledande i m p o r t h y v l e r i e r både i Västtyskland och Schweiz har mött s i t u a t i o n e n med a t t öka förädlingsgraden genom
A r b e t s p l a n T i d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp Marknadsföring
a t t utföra den av konsumenten önskade ytbehandlingen i egen r e g i . Konkurrensen företagen emellan har b i d r a g i t t i l l a t t kvalitetsanspråken på ytbehandlade panelbrädor har ökat. T i l l följd av d e t t a har kraven skärpts vad avser bättre f i n i s h på de s y n l i g a delarna av k a n t p r o f i l e n . Rat i o n e l l a och e f f e k Rat i v a produkRationsmeRatoder för k a n Rat f i n i s h -bearbetning förväntas kunna underlätta e t a b l e r i n g e n av svenska h y v l e r i e r på exportmarknaden.
Pro jäktet genomförs i nära samarbete med maskin- och verk-t y r j s i n d u s verk-t r i n e n l i g verk-t följande:
1. F i n i s h b e a r b e t n i n g i samband med k a n t p r o f i l e r i n g . U t -v e c k l i n g och t e s t n i n g a-v skär-verktyg med s l i p e f f e k t . 2. Separat p r o f i l s l i p n i n g av frästa k a n t p r o f i l e r .
Utveckl i n g och t e s t n i n g av s Utveckl i p v e r k t y g för trä och Utveckl a c k s -l i p n i n g .
A r b e t e t beräknas utföras under 1986/87. Under 1986/87: ca 0,3 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . TräteknikRapport.
H y v l e r i - och m a n u f a k t u r i n d u s t r i n .
E n l i g t TräteknikCentrums p o l i c y . Medlemsföretag inom SSTEF gynnas i första hand.
1:3 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n T i d p l a n STANDARDISERING AV VIRKESPAKET Ingemar Sandqvist, TräteknikCentrum
Vid v i r k e s p a k e t e r i n g förekommer s k i l d a utföranden, såsom o l i k a p a k e t s t o r l e k a r och o l i k a bandningsutföranden. D e t t a medför problem v i d t r a n s p o r t e r n a .
Inom ISO antogs 1983 en standard (ISO 4472) rörande v i r -kespakets uppbyggnad. A l l a v i r k e s e x p o r t e r a n d e länder utom Sverige och S y d a f r i k a antog denna standard. Svensk såg-v e r k s i n d u s t r i saknar följaktligen en paketstandard. A t t framlägga förslag t i l l svensk paketstandard avseende huvudmått, band och bandning samt strön och ströning. A r b e t e t handläggs f o r m e l l t av SIS, HK 37/TK 17 - Tekniska kommittén för v i r k e s p a k e t och påbörjas 1986-04-29. A r b e t e t b e d r i v s i kommittéform.
A r b e t e t s k a l l pågå under 1986/87 och s k a l l vara a v s l u t a t under budgetåret. A r b e t e t h a r av SSTEF betecknats som brådskande.
Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp Markadsföring Under 1986/87: ca 0,1 manår.
Styrgrupp 1 och 2, Sektor P r o d u k t i o n . SIS s t a n d a r d b l a d .
Styrgrupp 1 och 2.
A r b e t e t b e d r i v s i nära samarbete med transportföretag ( b i l , tåg och båt) samt anknutna branschorgan.
1;4 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n V I N T E R S A G N I N G ; S P Ä N L I M N I N G
Ingemar Sandqvist, TräteknikCentrum
Som e t t r e s u l t a t av det d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t Vintersåg-n i Vintersåg-n g röraVintersåg-nde l i t t e r a t u r och p r a k t i s k a e r f a r e Vintersåg-n h e t e r före-s l o g före-s a t t en andra etapp avföre-seende p r a k t i före-s k a prov före-s k u l l e genomföras.
Bland f l e r a förslag enades man om a t t t a upp v i n t e r p r o b l e -met: Spånlimning.
Fruset sågspån är svårkomprimerbart. D e t t a l e d e r t i l l a t t spånet snabbt f y l l e r u t tandluckan och " r i n n e r u t " mellan blad och sågyta. När d e t något uppvärmda och f u k t i g a spå-net träffar den k a l l a sågytan f r y s e r d e t f a s t . Ju mindre spånet är, desto lättare har d e t a t t r i n n a u t och f r y s a f a s t .
Det problem som först uppstår är a t t d e t f a s t f r u s n a spånet orsakar a t t b l a d e t värms upp genom friktionsvärme och för-l o r a r s i n spänning v i för-l k e t för-l e d e r t i för-l för-l a t t b för-l a d e t börjar orma.
Ju varmare b l a d e t b l i r , desto mer värme kan b i d r a t i l l a t t öka spånlimningen. Spånlimning kan därutöver vara så be-svärande a t t frånsågade bräder f r y s e r f a s t mot b l o c k e t . Det problem som därefter uppstår kännetecknas av a t t brä-der i n t e kan kantas rätt, a t t f l i s e n b l i r spånbemängd, a t t mått inställningar störs och a t t nedskräpning fås i t o r k e n . Den spånlimning som uppstår i samband med huvudsönderdel-ningen och förorsakar primära problem ger också upphov t i l l sekundära problem i den efterföljande p r o d u k t i o n s -apparaten. Det o a k t a t är målsättningen a t t lösa de primära problemen.
Endera kan d e t t a ske genom a t t man förhindrar a t t spånlim-n i spånlim-n g uppstår e l l e r accepterar a t t d e t k o r t v a r i g t uppstår och snabbt avlägsnar detsamma.
Undersökning görs av b l a d t j o c k l e k och s t u k v i d d s i n v e r k a n på spånlimningsgraden. Erfarenhetsmässigt vet man a t t
spån-T i d p l a n
Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp
l i m n i n g e n a v t a r med minskande b l a d t j o c k l e k och s t u k v i d d . Man bör även söka k v a n t i f i e r a graden av spånlimning. Undersökning görs av e f f e k t e r n a av v a t t e n k y l n i n g på spån-limningsgraden. Ävenså t o r d e e f f e k t e r n a av tandbottenstuk-ning behöva s t y r k a s där stukens u t f o r m n i n g och v i d d i för-hållande t i l l den skärande stuken undersöks.
Som åtgärder a t t avlägsna f r u s e t spån e f t e r sönderdelning-en för a t t e l i m i n e r a problem i efterföljande operationer föreslås prov av IR-bestrålning under s a m t i d i g skrapning och blåsning.
A r b e t e t beräknas pågå under 1986/87 och e v e n t u e l l t 1987/88. Beräknad p r o j e k t s t a r t v i n t e r n 1986/87. Under 1986/87: ca 0,3 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . R a p p o r t e r i n g som TräteknikRapport.
Styrgrupp 1 och 2 samt maskin- och verktygsleverantörer.
1:5
P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning
Bakgrund
Målsättning
RÄVARUFRÄGOR - DATORSTÖDD APTERING Dan Svensson, TräteknikCentrum
Så länge a p t e r i n g e n sköts manuellt har p r i s l i s t a n s kon-s t r u k t i o n begränkon-sad e f f e k t på t i m r e t kon-s utkon-seende, t i m r e t kon-s t i d i g a r e sammansättning påverkar t r o l i g e n a p t e r i n g e n ganska mycket. Med datorstödd e l l e r - s t y r d a p t e r i n g b l i r e f f e k t e r n a mycket snabbare och större. Frågan är då om p r i s l i s t a n s k o n s t r u k t i o n v e r k l i g e n speglar sågverkens be-talningsförmåga.
Inom skogsbruket har man s t u d e r a t i samband med a p t e r i n g . P r a k t i s k a s t a m s t e r m i n a l e r i Hjältevad och p e f f e k t e r n a verkar b l i a t t d a t o r n l i s t a n s k o n s t r u k t i o n , t ex mot ma k l a s s b o t t e n för d i a m e t e r i n t e r v a l l u t r u s t n i n g kommer t r o l i g e n dessa nomslagskraft på t i m r e t s v e r k l i g a e f f e k t e r n a av datorstöd försök görs v i d h e l -å processorer. En av konsekvent hårddrar p r i s -X- och minimilängd samt
I t a k t med bättre mät-e f f mät-e k t mät-e r a t t få ökad gmät-e-
ge-utseende.
Den v i k t i g a frågan b l i r då om t i m m e r p r i s l i s t a n v e r k l i g e n s p e g l a r sågverkens betalningsförmåga.
A t t v i a l i t t e r a t u r s t u d i e r och kompletterande beräkningar b i l d a s i g en u p p f a t t n i n g om v i l k a e f f e k t e r u t n y t t j a n d e t av datorstöd v i d a p t e r i n g får på t i m r e t s sammansättning. E v e n t u e l l t ge synpunkter på lämplig p r i s l i s t e k o n s t r u k t i o n , som speglar sågverkens betalningsförmåga.
A r b e t s p l a n T i d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g 1. Genomgång av gjorda a p t e r l n g s s t u d l e r .
2. Studera b e f i n t l i g a hjälpmedel för a p t e r i n g , både mät-u t r mät-u s t n i n g och beräkningsmodeller.
3. E v e n t u e l l t ge synpunkter på lämplig p r i s l i s t e k o n s t r u k -t i o n .
4. Förslag t i l l f o r t s a t t a s t u d i e r .
P r o j e k t e t genomförs under 1986/87 och får ses som en för-s t u d i e t i l l ökad kompetenför-s på apteringför-sormådet.
Under 1986/87: ca 0,3 manår. S t y r g r u p p 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . I första hand I n t e r n r a p p o r t t i l l s t y r g r u p p e n . 1:6 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n T i d p l a n
ERFARENHETER FRÄN DATORISERING I SÅGVERK Roland Palm, TräteknikCentrum
De e r f a r e n h e t e r av d a t o r i s e r i n g i sågverk som erhålles i n -om p r o j e k t e t 1-145, ska här dokumenteras och föras u t t i l l branschen på lämpligaste sätt.
Under de senaste åren har f l e r a sågverk d a t o r i s e r a t en d e l av s i n a r u t i n e r , främst s t a n d a r d r u t i n e r . Inom de närmaste åren kommer de f l e s t a sågverk a t t börja u t n y t t j a egna da-t o r e r . Upphandlingen och användningen sda-täller sågverken inför en ny och i många avseenden ovan s i t u a t i o n . A t t då dokumentera e r f a r e n h e t e r n a från d a t o r i s e r i n g i andra såg-verk kan vara t i l l s t o r hjälp.
Inom p r o j e k t e t 1-145 har skapats möjlighet a t t följa e t t p r a k t i k f a l l från s t a r t e n j a n u a r i -84 t i l l beräknat s l u t under budgetåret 1987/88. E r f a r e n h e t e r n a frän främst d e t t a sågverk s k a l l dokumenteras inom d e t t a p r o j e k t .
Att dokumentera e r f a r e n h e t e r n a inom främst p r o j e k t e t 1-145 från d a t o r i s e r i n g i sågverk i o l i k a r a p p o r t e r , c h e c k l i s t o r m m och s p r i d a denna kunskap t i l l branschen. Man ska också undersöka behovet av f r a m t i d a branschgemensamma s a t s n i n g a r
inom området, för a t t underlätta branschens samarbete med program- och maskinleverantörer.
A l l t e f t e r s o m p r o j e k t e t 1145 f r a m s k r i d e r ska gjorda e r f a -r e n h e t e -r dokumente-ras. En temadag genomfö-rs unde-r budget-året 1986/87 och k o r t i n f o r m a t i o n om p r o j e k t e t lämnas un-der konferensen Trä A Teknik.
A r b e t e t beräknas pågå under 1986/87 och 1987/88. Beräknad p r o j e k t s t a r t a u g u s t i 1986 med en första I n f o r m a t i o n v i d konferensen Trä & Teknik i Göteborg den 3 september 1986.
Referensgrupp R a p p o r t e r i n g
Målgrupp
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n .
Rapportering först som preliminära i n t e r n a r a p p o r t e r , där-e f t där-e r som Trätdär-eknikRapport. Rdär-edovisning unddär-er där-en tdär-emadag 1986/87. R e s u l t a t e t bör även vara av i n t r e s s e för s t y r g r u p p 2 1 . 7-400 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n
PRODUKTIONSKALKYL FÖR SÄGVERK (SÄGKALKYL) Stefan Qviberg, TräteknikCentrum
För e t t s t o r t a n t a l mindre och medelstora sågverk är idag r u t i n e r n a för p r o d u k t i o n s ( k o s t n a d s ) k a l k y l e r föga u t v e c k l a -de. Därför h a r TräteknikCentrum g j o r t en förstudie angåen-de möjligheterna a t t med hjälp av program för persondato-rer göra d e t möjligt, a t t k a l k y l e r a kostnaderna för ( a t t producera) en dimension e l l e r en p o s t n i n g , v a r v i d hänsyn tas t i l l såväl råvarukostnad och u t b y t e , som bearbet-n i bearbet-n g s - , h a bearbet-n t e r i bearbet-n g s - och l a g r i bearbet-n g s k o s t bearbet-n a d e r .
T r o t s den y t l i g t s e t t r e l a t i v t okomplicerade p r o d u k t i o n s -processen: a t t sönderdela stocken samt t o r k a och s o r t e r a
r e s u l t a t e t , är d e t en mängd f a k t o r e r , som h a r betydelse för d e t s l u t l i g a ekonomiska u t f a l l e t .
S a m t i d i g t a r b e t a r idag sågverken med mycket knappa e l l e r o b e f i n t l i g a marginaler. En ökad medvetenhet om och i n s i k t i hur o l i k a kostnadsposter påverkar r e s u l t a t e t och kostna-derna, s k u l l e i denna s i t u a t i o n väsentligt förbättra för-utsättningarna för a t t erhålla en o p t i m a l produktionsupp-läggning och en r e l e v a n t prissättning av s l u t p r o d u k t e n . Därvid s k a l l särskild v i k t läggas v i d den k a p i t a l b i n d n i n g som äger rum i råvarulager och färdiglager.
På l i k n a n d e sätt som t ex v e r k s t a d s i n d u s t r i n t o r d e sågver-ken här kunna göra r a t i o n a l i s e r i n g s v i n s t e r . Kalkylmodellen kan b l i e t t redskap i de s t u d i e r och känslighetsanalyser, som måste l i g g a t i l l grund för sådana r a t i o n a l i s e r i n g s -strävanden.
S y f t e t med d e t t a datorprogram, är a t t göra d e t möjligt, att k a l k y l e r a kostnaderna för ( a t t producera) en dimension e l l e r en p o s t n i n g , v a r v i d hänsyn t a s t i l l såväl råvaru-kostnad och u t b y t e , som bearbetnings-, h a n t e r i n g s - och l a g r i n g s k o s t n a d e r .
A r b e t e t med utformningen av en modell för p r o d u k t i o n k a l k y l b e d r i v s e f t e r två kompletterande l i n j e r , för v i l k a s k i s s e r e l l e r stommar i form av datorprogram redan h a r t a g i t s
fram. Båda dessa utgår från de värden på u t b y t e , som e r hålles från TräteknikCentrums Sönderdelningsprogram, v i l -ket är e t t av de datorprogram för sågverksindustrin, som I n d u s t r i S e r v i c e nu kan erbjuda.
T i d p l a n Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g Målgrupp Marknadsföring övrigt
Den ena l i n j e n avser a t t mera översiktligt t a fram kostnaderna för de d e l a r av p r o d u k t i o n e n , där kostnakostnaderna är d i r e k t påverkade av d i a m e t e r k l a s s hos stocken och p o s t -ningen.
Den andra l i n j e n bygger mer d i r e k t v i d a r e på de e r f a r e n h e ter, som erhölls v i d a r b e t e t med k a l k y l m a l l a r n a för v i -dareförädling. Den ger möjlighet t i l l en mera d e t a l j e r a d analys och beräkning av kostnaderna för de o l i k a delarna i p r o d u k t i o n s k e d j a n . Detta förutsätter i s i n t u r e t t mer i n -gående studium av hur kostnaderna fördelar s i g på de o l i k a kostnadsställena och kostnadsbärarna.
A r b e t e t beräknas pågå under 1986. Under 1986/87: ca 0,5 manår. Styrgrupp 1 och 2.
R a p p o r t e r i n g på temadag och TräteknikRapport. Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n .
Genom I n d u s t r i s e r v i c e .
I n d u s t r i s e r v i c e avser a t t bygga upp en kedja av hjälpmedel från "Inläggningsoptimering" t i l l K a l k y l m a l l a r för v i -dareförädling. Sammantagna bör dessa dataprogram kunna b l i goda v e r k t y g för sågverken, a t t bättre kunna beräkna p r o -d u k t i o n och kostna-der. 1:7 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund I N V E R K A N A V S Ä G S Ä T T E T P Ä D E N S A G A D E T R Ä V A R A N S K V A L I T E T E F T E R T O R K N I N G
Ove Söderström, Johan Sederholm, TräteknikCentrum K v a l i t e t e n på den sågade varan påverkas av s p r i c k o r och
f o r m f e l . Orsakerna t i l l dessa f e l är många, b l a sågsättet och t o r k n i n g s p r o c e s s e n , v i l k a är möjliga a t t påverka i sågverket. Det är v i k t i g t a t t f i n n a möjligheter a t t höja den sågade varans k v a l i t e t med t ex kurvsågning e v e r t t u e l l t kombinerad med en förhöjd våttemperatur v i d t o r k n i n g .
Raksågar man k r o k i g stock hamnar märgen (stockens centrum) i n u t i någon c e n t r u m b i t s tvärsnitt, varmed b i t e n med s t o r s a n n o l i k h e t s p r i c k e r v i d t o r k n i n g och k v a l i t e t e n b l i r låg. Kurvsågning avhjälper denna s i t u a t i o n på så sätt a t t mittsågsnittet strävar a t t följa märgen. En kurvsågad b i t får en svag flatböj där 20 mm båghöjd på en 4 m lång stock har en bågradie på 100 m.
Inbyggda spänningar i b i t a r n a ger o f t a större f o r m f e l än vad kurvsågningen o r s a k a r . V i d t o r k n i n g u t v e c k l a s y t t e r l i -gare f o r m f e l av i n r e spänningar, s p e c i e l l t då b i t a r t o r k a r i f r i t t tillstånd. De i n r e spänningarna I b i t e n består t i l l v i s s d e l t i l l e f t e r t o r k n i n g e n .
Målsättning A r b e t s p l a n Omfattning Referensgrupp Rapportering Målgrupp Marknadsföring
P r o j e k t e t avser a t t f i n n a sågsättets inverkan på f o r m f e l och sprickmängd i den torkade trävaran. Kombinationen av kurvsågning och förhöjd våttemperatur under t o r k n i n g s k a l l s t u d e r a s .
Rak- och kurvsågade c e n t r u m b i t a r från färsk f u r u t o r k a s s a m t i d i g t under noggrant r e g i s t r e r a d e torkningsförhållan-den. En låg och en hög våttemperatur används.
Mätningarna utförs i TräteknikCentrums t o r k n i n g s l a b o r a t o -rium. Formfel och r e l a t i v a s p r i c k a r e a n mäts och r e s u l t a t e n presenteras.
Under 1986/87: ca 0,2 manår. Styrgrupp 1 och 2.
Temadag våren 1987 samt TräteknikRapport. Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . Temadag SSTEF. 1:8 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning V I N T E R S A G N I N G ; U R S L A G S S K A D O R V I D P L A N R E D U C E R I N G S A M T F I B E R U R R I V N I N G V I D R A M S A G N I N G
Ingemar Sandqvist, TräteknikCentrum
Det tilltänkta p r o j e k t e t o m f a t t a r d e l s s t u d i e r av u r s l a g s -skador v i d p l a n r e d u c e r i n g , dels f i b e r u r r i v n i n g v i d ramsåg-n i ramsåg-n g av graramsåg-n, 1 sambaramsåg-nd med viramsåg-ntersågramsåg-niramsåg-ng.
LG Lantz, Iggesunds Bruk AB, har i e t t arbete v i s a t a t t k v i s t s k a d e f r e k v e n s e n och skadedjupet ökar med sjunkande temperatur, v i d p l a n r e d u c e r i n g . Han föreslår därför i s i t t a r b e t e a t t prov bör göras med a t t sänka matningshastighe-ten v i n t e r t i d för a t t minska u r s l a g e n .
Normalt fås en slätare y t a v i d sågning av f r u s e t timmer, v i l k e t är mycket t y d l i g t . V i d sträng k y l a kan dock svåra u r s l a g uppstå och vårved kan r i v a s u r , s p e c i e l l t v i d såg-n i såg-n g av grasåg-n och då på s p l i såg-n t s i d a såg-n hos bräder.
Då inmatningstransportörens h a s t i g h e t v i d r e d u c e r i n g nomi-n e l l t s k a l l vara nomi-något lägre änomi-n p e r i f e r i h a s t i g h e t e nomi-n hos centrumskivan och då rätt matningshastighetssänkning är svår a t t åstadkomma, bör e t t prov göras v i d en anläggning där f u l l k o n t r o l l kan hållas över dels r e d u c e r v a r v t a l e t , d e l s inmatningstransportörens h a s t i g h e t . Det förutsätts härvid a t t h a s t i g h e t e n hos båda u t r u s t n i n g a r n a kan ändras steglöst och oberoende av varandra, exempelvis genom l i k -ströms- e l l e r h y d r a u l d r i f t e l l e r genom f r e k v e n s s t y r n i n g . Målet är a t t härigenom kunna studera v a r v t a l e t s och mat-n i mat-n g s h a s t i g h e t e mat-n s imat-nverkamat-n.
Av de o l i k a t y p e r av r e d u c e r s k i v o r som f i n n s på marknaden t o r d e s p i r a l s k i v a n vara den lämpligaste a t t s t u d e r a , oak-t a oak-t f l i s e n i n oak-t e b l i den bäsoak-ta. Långknivskiva kan d i r e k oak-t u t e s l u t a s medan s t e g s k i v a n borde t a s med då dess skärför-hållanden s k i l j e r s i g från s p i r a l s k i v a n s .
Vid ramaågning torde följande gälla. Då en sågtand skär genom en f r u s e n k v i s t , s p e c i e l l t en g r a n k v i s t (som är mycket hårdare än en f u r u k v i s t ) , berövas den eggskärpan mycket snabbt. Som en följd härav kommer ramsågbladet a t t skära a l l t sämre och u r r i v n i n g a r uppstår i s p l l n t v e d e n . A t t u r r i v n i n g a r uppträder i s p l i n t v e d e n b e r o r på a t t b l a -den som sågar här skär genom grövre k v i s t a r samt på a t t cellrummen, som är h e l t f y l l d a med i s , medverkar t i l l a t t y t a n b l i r söndertrasad och i värsta f a l l u r r i v n i n g a r upp-kommer. Noteras kan a t t draghållfastheten ökar med
sjunkande temperatur, v i l k e t innebär a t t större f i b e r f r a g -ment i stället för a t t skäras av dras u r .
Målsättningen är a t t söka f i n n a de f a k t o r e r som i n v e r k a r m e n l i g a s t .
A r b e t s p l a n Som möjliga åtgärder v i d s t u d i e r av urslagsskador v i d r e -ducering föreslås:
a ) Begränsad m a t n i n g s h a s t i g h e t .
b) Annan h u v u d v e r k t y g s u t f o r m n i n g (runda stål).
c) Annan u t f o r m n i n g av putsstål o c h / e l l e r sågklingor. d) E l e k t r o p l a s t i c e r i n g av skärzonen.
Härvid får följande f a k t o r e r konstanthållas: a) Maskintyp.
b) Stockdimension och s t o c k k v a l i t e t . c) Motreducering med toppänden före. d) Verktygsvård ( s l i p n i n g och p o s t n i n g ) .
Som i n t r e s s a n t a parametrar a t t v a r i e r a föreslås: a) Stocktemperatur.
b) F u k t k v o t . c) Träslag.
Då f i b e r u r r i v n i n g uppatår och kan antas vara föroraakad av a t t e t t ramsågblad snabbt b l i v i t förslitet, kan d e t t a k o r -r e l e -r a s mot en skä-rk-raftsmätnlng och en okulä-rbesiktning av b l a d e t . Som en följd av d e t t a s k u l l e f i b e r r i v n i n g e n öka under sågpasset p g a en g r a d v i s föralitning av sågbladet. Det i n f l y t a n d e den isbemängda s p l i n t v e d e n har kan även studeras genom a t t man sågar e t t p a r t i med f r u s e n , t o r r gran och e t t p a r t i med f r u s e n , våt gran. R e g i s t r e r i n g e n av f i b e r u r r i v n i n g e n s o m f a t t n i n g ( d j u p och u t b r e d n i n g ) kan gö-ras på l i k a r t a t sätt som för urslagsskador v i d reducering.
T i d p l a n Omfattning Referensgrupp Rapportering Målgrupp
A r b e t e t beräknas pågå under 1986/87 och e v e n t u e l l t 1987/88. Beräknad p r o j e k t s t a r t v i n t e r n 1986/87. Under 1986/87: ca 0,3 manår.
Styrgrupp 1 och 2. Sektor P r o d u k t i o n . Rapportering som TräteknikRapport.
Styrgrupp 1 och 2 samt maskin- och verktygsleverantörer.
1:9 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n T i d p l a n Omfattning Referensgrupp Rapportering Målgrupp Marknadsföring
HANTERING - SKADOR PA VIRKE I VIRKESORDNARFICKOR Tommy Helgesson, TräteknikCentrum
Hanteringen av den sågade varan i o l i k a t r a n s p o r t - och s o r t e r i n g s a n o r d n i n g a r inom sågverket ger skador och u t b y
tesförluster. F a l l s k a d o r på den sågade varan i v i r k e s o r d -n a r f i c k o r -n a bedöms för v i s s a u t r u s t -n i -n g a r vara av betyda-n- betydande o m f a t t n i n g . Unbetydandersökningen avser a t t kartlägga o m f a t t -ningen på skadorna och ge förslag på a t t minimera dessa. I t r a n s p o r t k e d j a n från t i m m e r i n t a g t i l l u t l e v e r a n s av så-gad vara utsätts v i r k e t för en s e r i e hanteringsskador som dels nedsätter u t b y t e t d e l s l e d e r t i l l a v b r o t t s t i d e r i sågverket. Den sammantagna kostnaden för värdeförluster och a v b r o t t s t i d e r är i n t e känd. Däremot har e n s k i l d a s t u d i e r g j o r t s på t ex skador på timmerråvaran från bark-maskinernas dubbförsedda m o t o r r u l l a r . Värdeförlusterna l i g g e r för enbart denna o p e r a t i o n på ca 5 % av råvaruvärd e t . V i l k a skaråvaruvärdor man får i hela h a n t e r i n g s k e råvaruvärd j a n är g i v e t v i s s t a r k t k n u t e t t i l l t y p av sönderdelnings, s o r t e -ringsmaskiner och t r a n s p o r t u t r u s t n i n g a r . Genom a t t studera o l i k a moment i t r a n s p o r t k e d j a n och o l i k a t e k n i s k a lösning-ar för dessa kan med t i d e n en heltäckande b i l d erhållas. Att studera de skador som uppstår på v i r k e t i v i r k e s o r d -n a r f i c k o r i råsorteri-ng och j u s t e r v e r k samt ge förslag på åtgärder för a t t e l i m i n e r a skadorna.
Ett a n t a l av de v a n l i g a s t e u t r u s t n i n g a r n a studeras v i d några sågverk. U r s l a g , bräckage och s p r i c k o r jämförs för l i k a r t a d e p a r t i e r före och e f t e r h a n t e r i n g e n , särskilt hanteringskänsliga s o r t i m e n t s p e c i a l s t u d e r a s .
A r b e t e t genomföres under budgetåret 1986/87. Under 1986/87: ca 0,3 manår.
S t y r g r u p p 2. Sektor P r o d u k t i o n . TräteknikRapport hösten 1987. Styrgrupp 2. Sektor P r o d u k t i o n . E n l i g t TräteknikCentrums p o l i c y .
1:10 P r o j e k t l e d a r e Sammanfattning Bakgrund Målsättning A r b e t s p l a n
INTEGRERAD RUNDVIRKE- OCH BIOBRÄNSLEPRODUKTION FÖR SÅG-VERKSINDUSTRIN
Tommy Helgesson, TräteknikCentrum
Sågverksindustrin h a r i k r a f t av s i n g e o g r a f i s k a s p r i d n i n g och t i d i g a r e e r f a r e n h e t av biobränslehantering en s t o r po-t e n po-t i e l l möjlighepo-t a po-t po-t e po-t a b l e r a s i g som leveranpo-tör även av skogsbränsle. Om d e t t a också kan kombineras med en utökad
råvarufångst e l l e r bättre u t n y t t j a n d e av r u n d v i r k e t för-bättras g i v e t v i s ekonomin.
Avverkning av råvara t i l l sågverksindustrin sker nästan u t e s l u t a n d e e n l i g t sortimentsmetoden. Metoden har f l e r a fördelar men nackdelarna för sågverksindustrin är främst de begränsade möjligheterna t i l l o p t i m e r i n g av timmerapte-r i n g e n u timmerapte-r k v a l i t e t s - och dimensionssynpunkt. Metoden hatimmerapte-r också prestationsbegränsningar v i d k l e n skog p g a en-trädshanteringen. Sortimentsmetodens prestationsbegräns-n i prestationsbegräns-n g a r h a r l e t t fram t i l l a t t maprestationsbegräns-n i g a l l r i prestationsbegräns-n g a r a l l t o f t a r e går över t i l l träddelsmetoder. Genom flerträdshanteringen 1 träddelsmetoderna erhålls högre p r e s t a t i o n och dessutom e t t biobränsletillskott men o f t a s t på bekostnad av sågtimm e r u t t a g e t . Kosågtimmbinationen lägre avverkningskostnad och u t -tag av biobränslesortiment gör metoden t r o t s d e t låga såg-t i m m e r u såg-t såg-t a g e såg-t k o n k u r r e n s k r a f såg-t i g i g a l l r i n g a r .
Ur sågverksindustrins synpunkt är d e t v i k t i g t a t t sådana avverkningsmetoder u t v e c k l a s som medger u t t a g av både opt i m a l opt a p opt e r a opt såqoptlmmer och biobränsle. Med en sådan u opt -v e c k l i n g har såg-verksindustrin i k r a f t a-v gi-vna konkur-rensfördelar möjlighet a t t uppträda som biobränsleprodu-cent på marknaden s a m t i d i g t som man kan erhålla en bättre a p t e r a d timmerråvara. K r a f t e n i denna u t v e c k l i n g kommer a t t vara avhängig, dels av u t v e c k l i n g e n inom biobränsle-området, d e l s av e n e r g i p o l i t i s k a ställningstaganden. U t a r b e t a e t t forskningsprogram med konkreta p r o j e k t base-rade på arbetsplanens problemområden.
Forskningsprogrammet i n d e l a s i några systemanalysprojekt och e t t a n t a l t e k n i k p r o j e k t e n l i g t följande:
1. Systemanalys råvaruanskaffning
2. Systemanalyser bränsleproduktion inom sågverk 3. Teknik - skogsbränsleberedning i samband med
timmer-h a n t e r i n g
4. Teknik - bränslesortering 5. Teknik - v i r k e s s o r t e r i n g 6. Teknik - t o r k n i n g
7. Teknik - bränsleberedning
Omfattning Referensgrupp R a p p o r t e r i n g
Under 1986/87: ca 0,6 manår.
Styrgrupp 1 och 2. P r o j e k t g r u p p sammansatt av pers. från Statens E n e r g i v e r k , SLU och Träteknik.
I form av forskningsprogram t i l l Statens Energiverk vå-ren 1987.
STYRGRUPP 3 TORKNING, LAGRING, ENERGI 3-114 INSTRUMENT FÖR VIRKESTORKNING Förutsättningar
En s t o r d e l av t o r k n i n g s s k a d o r n a beror på svårigheterna a t t mäta/bearbeta t o r k n i n g s k l i m a t e t och t o r k n i n g s r e s u l t a t e t . A r b e t e t med en ny t y p av f u k t -kvotsmätare och en klimatuppföljare h a r i samarbete med e l e k t r o n i k f i r m o r nu pågått under två år. E f t e r en g r u n d l i g p r o v n i n g av fuktkvotsmätaren har denna ändrats på e t t f l e r t a l punkter.
I p r o j e k t e t Ingår även f r a m t a g n i n g av r e s i s t a n s - f u k t k v o t s k u r v o r för svensk gran och f u r u .
Provning och utvärdering av en ny f u k t i g h e t s g i v a r e pågår sedan förra året. På grund av b l a omdisponering av p r o j e k t l e d a r e har p r o j e k t e t under 1985/86 försenats.
Mål
Framtagning av färdigutvecklad p r o t o t y p av ny fuktkvotsmätare och k l i m a t -uppföljare.
Utvärdering av nya l u f t f u k t i g h e t s g i v a r e , luftfuktighetsmätare.
Framtagning av sambandet f u k t k v o t - r e s i s t a n s (och k o n d u k t i v i t e t ) för svenskt f u r u - och granträ.
A r b e t s p l a n
F o r t s a t t p r a k t i s k u t p r o v n i n g av den nya fuktkvotsmätaren, klimatuppföljaren och l u f t f u k t i g h e t s g i v a r e n .
Utvärdering av mätinstrument för torkskötare.
A r b e t e t utförs i samverkan med torkkonsulentverksamheten v i d Träteknik-Centrum. Fortlöpande p r o j e k t . P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1986/87: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : B o r i s Héjek. 3-116 FÄRDIGTORKNING Förutsättningar
:nadskraven på v i r k e t i l l s n i c k e r i - och möbelindustrin ( o / s - k v a l i t e t i s t o r utsträckning V:e s o r t ) skärps s u c c e s s i v t såväl vad beträffar^ Marki
och
väldefinierade fuktkvotsnivåer som f r i h e t f r f i n s p r i c k o r och torkningsspän-n i torkningsspän-n g a r . Matorkningsspän-n katorkningsspän-n därför förvätorkningsspän-nta s i g , a t t sågverketorkningsspän-n i a l l t större utsträck-ning måste använda kammartorkar för denna d e l av p r o d u k t i o n e n .
Kammartorkningen förutsätter e m p i r i s k t framtagen torkningsscheman, e n l i g t v i l k a t o r k n i n g s k l i m a t e t s u c c e s s i v t ändras under t o r k n i n g e n s gång. I s y f t e a t t erhålla en r a t i o n e l l och t i d s e n l i g medodik för t o r k n i n g e n har en d i f f u -sionsmodell för torkningsförloppet t i d i g a r e f r a m t a g i t s v i d
Träteknik-Centrum. Modellen har p r o v a t s i i n s t i t u t e t s m o b i l t o r k på f u r u och gran v i d e t t 3 0 t a l försökstorkningar, huvudsakligen t o r k n i n g t i l l ca 18 % f u k t -k v o t . Resultaten från dessa försö-k har r e d o v i s a t s i Träte-kni-kRapport
nr 62. I försöksserien har också ingått några o r i e n t e r a n d e försök med t o r k n i n g t i l l lägre f u k t k v o t och anslutande k o n d i t i o n e r i n g s b e h a n d l i n g av v i r -ket. Dessa kommer a t t redovisas i en r a p p o r t , som är under u t a r b e t n i n g , och som också kommer a t t behandla modellens t e o r i . E t t u t v i d g a t studium av t o r k n i n g t i l l lägre fuktkvotsnivå är av s t o r t i n t r e s s e .
Mål
Att u t v i d g a d i f f u s i o n s m o d e l l e n s tillämpbarhet för t o r k n i n g t i l l 8 % f u k t -kvot samt a t t utprova lämpligaste konditioneringsförfarande.
Arbetsplan
Ca 8 s t försökstorkningar i m o b i l t o r k e n t i l l 8 % f u k t k v o t och med a n s l u t a n -de k o n d i t i o n e r i n g . Un-dersöka e f f e k t e n av en i n t e n s i f i e r a d s l u t t o r k n i n g . Ut-värdering och utarbetande av r a p p o r t .
P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1986/87: ca 1,0 manår. P r o j e k t l e d a r e : Lars Malmquist.
3-121 STYRNINGSMETODIK FÖR VIRKESTORKAR Förutsättningar
F u k t t r a n s p o r t e n i trä kan a p p r o x i m a t i v t b e s k r i v a s med en enkel d i f f u s i o n s -modell med konstant d i f f u s i v i t e t . Modellen lämpar s i g för p r a k t i s k t bruk där i n t r e s s e t är f o k u s e r a t på den a k t u e l l a d r i f t s s i t u a t i o n e n i stället för a t t ge en invändningsfri b e s k r i v n i n g av f u k t t r a n s p o r t e n i trä. D i f f u s i v i t e t bestäms av empiriska data.
V i r k e s t o r k n i n g är e t t förlopp som lämpar s i g för d a t o r s i m u l e r i n g . På TräteknikCentrum har e t t a n t a l datorprogram u t v e c k l a t s för s i m u l e r i n g av t o r k -ningsförloppet i såväl kammartorkar som längdcirkulationstorkar. För kam-martorkarna är i n v e r k a n av blåsdjupet på t o r k n i n g s k v a l i t e t e n i n t r e s s a n t .
Inledande beräkningar och experiment har g e t t en d e l i n t r e s s a n t a r e s u l t a t , som nu är föremål för en djupare analys. Beträffande längdcirkulationstorkarna så är v a l e t av p s y k r o m e t e r s k i l l n a d e r i i n och uttagsändar, t o r k -n i -n g s t i d och torklä-ngd de e-nda möjliga s t y r -n i -n g s p a r a m e t r a r -n a . Beräk-ni-ngar och mätningar i b e f i n t l i g a t o r k a r har g e t t en d e l nya i n f a l l s v i n k l a r på problemet och en d e l r e s u l t a t kommer a t t presenteras på lUFRO-mötet hösten 1986.
