ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: Pedagogik
Högläsning med tryckta böcker och e-böcker
i förskolans utbildning
En enkätstudie om hur förskolans personal arbetar med olika bokformat vid planerad högläsning
Matilda Dalevi & Elin Garberg
Självständigt arbete
15 högskolepoäng
Vårterminen 2021
Sammanfattning
Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även
förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker).
Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.
Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett
sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.
Nyckelord: Planerad högläsning, Förskolepersonal, Tryckt bok, E-bok, Digitalisering i förskolan, Arbetssätt, Språkutveckling
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ... 2
1.2. Avgränsningar för studiens undersökningsområde ... 2
1.3. Avgränsning av tidigare forskning ... 2
1.4. Begreppsdefinitioner ... 3
1.5. Studiens disposition ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1. Samhällelig debatt om e-böcker och digitalisering ... 5
2.2. Uppdraget att främja alla barnens intresse för läsning ... 6
2.3. Styrdokument för förskolan ... 7
3. Tidigare forskning ... 8
3.1. Högläsning i förskolan ... 8
3.2. Högläsning som ett verktyg för barnets utveckling och lärande ... 9
3.3. Vuxna som läsande förebilder ... 10
3.3.1. Förskolepersonalens roll som läsande förebilder ... 11
3.4. Digitalisering och e-böcker i förskolan ... 11
3.5. Nya utmaningar för läsning med digitalisering i förskolan ... 12
3.6. Andra pedagogiska utmaningar för högläsning ... 12
3.7. Sammanfattning av tidigare forskning och studiens bidrag ... 13
4.1. Utveckling och lärande ur ett sociokulturellt perspektiv ... 15
4.2. Språket som en central utgångspunkt ... 16
4.3. Medierande redskap ... 16
4.4. Att tolka resultatet med ett sociokulturellt perspektiv ... 17
5. Metod ... 18
5.1. Undersökningsmetod ... 18
5.1.1. Tillvägagångssätt och enkätens utformning ... 18
5.2. Urval ... 20
5.3. Analysprocess ... 22
5.4. Validitet, reliabilitet och generalisering ... 23
5.5. Etiska överväganden ... 24
5.6. Metoddiskussion ... 26
6. Resultat ... 30
6.1. Sammanställning av bakgrundsfrågor ... 30
6.2. Den fysiska miljön för den planerade högläsningen ... 31
6.2.1. Jämförelse av tillgänglighet och utbud av tryckt bok och e-bok ... 31
6.2.2. Didaktiska val gällande högläsningstillfället med tryckt bok och e-bok ... 31
6.3. Hur förskolepersonalen vanligtvis arbetade vid planerad högläsning med tryckt bok och e-bok ... 33
6.3.1. Sammanställning av generella arbetssätt med tryckt bok och e-bok ... 33 6.3.2. Hur förskolans personal arbetade med att ställa frågor vid högläsning av tryckt bok och e-bok34
6.3.3. Hur förskolans personal arbetade med kommunikativa uttryckssätt vid högläsning med tryckt bok
och e-bok ... 36
6.3.4. Hur förskolans personal arbetade med planerad högläsning av tryckt bok och e-bok med mindre indelad grupp och helgrupp. ... 37
6.4. Vad föredrog förskolans personal att använda, e-bok eller tryckt bok? ... 38
6.4.1. Vilket bokformat som de yngsta och äldsta åldersgrupperna bland personalen föredrog att använda ... 38
6.4.2. Vilket bokformat föredrog respondenterna att använda vid högläsning utifrån olika förutsättningar inom förskolans utbildning ... 39
6.4.3. Motiveringar för respondenternas val av bokformat vid planerad högläsning ... 41
6.5. Studiens slutssatser ... 42
7. Diskussion ... 44
7.1. Konsekvenser för olika arbetssätt vid planerad högläsning med tryckt bok och e-bok ... 44
7.2. Den tryckta bokens kulturella värde värderades högst vid bokvalet för den planerade högläsningen46 7.3. Didaktiska konsekvenser utifrån studiens slutsatser och studiens relevans för det omgivande samhället ... 48
1
1. Inledning
Regeringen tillkallade 22 september 2016 en kommitté som blev utnämnd till
Läsdelegationen som fick i uppgift att hitta samhälleliga åtgärder för att främja barn och ungas läsintresse. Delegationen skapade uppdraget Hela Sverige läser med barnen och samla alla aktörer. Syftet med uppdraget var att bidra till att ge alla barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för en god framtida läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser (SOU: 2018:57). Däremot rapporterar SVT Nyheter (2020) om att ytterligare åtgärder och lässatsningar behövs för att främja barns och ungas läsning då svenska barn läser allt mindre i dagens samhälle. Rapporten redogör för hur nöjesläsning bland de yngsta i samhället minskar samt att många barn i tidig skolålder visar på bristande läsförståelse. Detta visar att barns och ungas
läsupplevelser och utbud av olika typer av böcker fortfarande är ett högaktuellt ämne att lyfta speciellt inom utbildningsinstitutionerna. Då digitaliseringen växer sig starkare världen över påverkas barnens litterära tillgång och utbud, däremot menar Michelle Neumann (2020) att det saknas forskning om hur digitalisering kan komma att påverka barnens framtida
läsupplevelser.
Idag befinner sig bilderboksforskningen i Sverige och övriga nordiska länder i ett intressant skede då den digitala läsningen av elektroniska böcker (e-böcker) har ökat explosionsartat. Dagens barnlitterära bokmarknad i Norden innefattar enligt Elina Druker (2018) ett brett bokutbud av två bokformat. Bilderboken är idag tillgänglig i två olika skepnader då den både exponeras som tryckt upplaga och e-bok. Regeringen (SOU:2020/21:95) ställer sig frågande för hur det digitala bokutbudet kan komma att påverka framtida generationers
språkutveckling. Barns och ungas läsintresse är ett område som samhället ständigt behöver beakta och arbeta kreativt och nytänkande kring. Det behövs bland annat undersökas hur den digitala tekniken kan skapa ökade möjligheter för barnens läsintresse men främst behövs vuxna som läsande förebilder. I den senaste revideringen av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) förtydligas arbetet med språkutveckling i samband med högläsning. Då
2
personalens arbetssätt och didaktiska val enligt Maria Simonsson (2006) ge inverkan för det enskilda barnets framtida intresse för läsning och bokformat, likaså för barnets
språkutveckling. Med en kvantitativ enkätstudie undersöker examenarbetet hur förskolans personal arbetar vid planerad högläsning med tryckta böcker jämfört med e-böcker. Frågan vi ställer oss är hur arbetssätten skiljer sig vid planerad högläsning av tryckt bok och e-bok och vad personalen själva föredrar att använda i förskolans utbildning.
1.1. Syfte och frågeställningar
Det huvudsakliga syftet med studien är att få kunskap om hur förskolans personal arbetar med tryckta böcker samt e-böcker vid planerad högläsning. Vidare undersöks vilket
bokformat som förskolepersonalen föredrar att använda vid högläsningstillfällen i förskolans utbildning.
Hur arbetar förskolans personal med tryckt bok och e-bok vid planerad högläsning? Vilket bokformat föredrar personalen att använda vid planerad högläsning?
1.2. Avgränsningar för studiens undersökningsområde
I förskolor inom Sverige förekommer oftast både planerad och spontan högläsning med barnen och med olika typer av böcker samt sagomaterial. Med andra ord anses högläsning som ett brett fält. Därav begränsas studien till att endast undersöka hur förskolans personal arbetar med den planerade högläsningen. I studien avgränsas planerad högläsning till läsning av tryckta böcker samt e-böcker, därav exkluderas exempelvis flanosagor eller andra former av sagoberättande. Ytterligare avgränsningar är undersökningens målgrupp, där studien endast riktar sig till förskollärare, utbildade barnskötare samt outbildade barnskötare. Då studiens syfte är att undersöka hur personal i förskolan med en pedagogisk roll arbetar med planerad högläsning föll valet på att exkludera personal inom förskoleklass. För att få en förståelse för högläsningens innehåll och hur aktiviteten planeras och utformas har vi valt att jämföra hur personalen i förskolan arbetar med tryckt bok och e-bok.
1.3. Avgränsning av tidigare forskning
Lotte Rienecker och Peter Stray Jörgensen (2014) beskriver att sökning av tidigare forskning oftast sker vid ett tidigt stadie i arbetsprocessen. Examensarbetet inleddes därav med en artikelsökning av tidigare forskning kring fältet. Det var fyra databaser som användes vilket
3
var EBSCO (Eric), skandinavisk forskning på förskoleområdet, PRIMO (Örebro Universitets Litteratur-söktjänst) och Google Scholar. För att säkerställa att forskningen var vetenskapligt granskad eftersöktes endast artiklar som var märkt med peer reviewed, vilket innebär att forskningen var granskad av andra forskare inom fältet. Då studien fokuserade på 2000-talets senare del valdes forskning som publicerats under åren 2010 till 2021. Undantaget är
Simonssons (2006) avhandling som går längre tillbaka i tiden. Forskningen som används i studien är tillgänglig på svenska eller engelska, vilket var ett utvalt kriterium för oss inom artikelsökningar inom de olika databaserna. Tillvägagångssättet vid urvalsprocessen gällande den tidigare forskningen utgicks från att välja sökord. I databasen EBSCO (Eric) valdes exempelvis sju artiklar ut där bland annat sökorden shared bookreading, pree schoolers, e-books, printed books och read aloud användes. Genom att använda olika sökord framkom en större mängd artiklar som sedan avgränsas genom att vi läste titlar och abstrakt för att hitta relevant forskning för utvalt undersökningsområde för studien. Avslutningsvis valdes relevanta artiklar ut och därefter lästes hela innehållet noggrant.
1.4. Begreppsdefinitioner
Begreppet planerad högläsning är ett planerat tillfälle där högläsning används vid exempelvis en samling, vid ett temaarbete eller vid en vardaglig situation som vilostunden. Studien definierar förskolepersonal och förskolans personal som förskollärare, utbildade- och
outbildade barnskötare. Med andra ord inkluderas all personal som arbetar i förskolan med en pedagogisk roll. De personer som besvarat enkätstudien definieras som respondenter vilket är en samlingsterm för studiens deltagare som är den förskolepersonal som besvarat alla frågor i den digitala enkäten.
Begreppet bokformat används inom studien som ett samlingsbegrepp för de två utvalda kategorierna av böcker som är e-böcker och tryckta böcker. Vid användning av
begreppet boktyper menas de olika typer av litteratur som finns inom kategorierna, exempelvis kapitelböcker och bilderböcker. Skillnaden mellan bokformaten elektronisk bok (e-bok) och tryckt bok är att den tryckta boken har utskrivna sidor medan e-boken kan läsas och lyssnas på med hjälp av elektronisk utrustning som exempelvis en bandspelare eller projektor. Till skillnad från den tryckta boken har e-boken
teknologiska funktioner som exempelvis ljudeffekter, inspelad berättarröst och andra animationer som både lockar och fångar barnens uppmärksamhet.
4
Studien använder begreppet elektronisk utrustning som beskriver all utrustning som kan användas vid högläsning och som är ansluten till elektricitet, det vill säga allt från en bandspelare till en projektor. I enkäten används definitionen av elektronisk utrustning då vi valt att inkludera både ljudböcker och digitala e-böcker därav valdes det mer mångsidiga begreppet. I studiens text benämns även digitala verktyg som endast innefattar elektronisk utrustning som är ansluten till ett digitalt nätverk som surfplattor och datorer.
1.5. Studiens disposition
Vidare i arbetet presenteras studiens bakgrund som utgör det andra kapitlet för examensarbetet. Bakgrunden delar en god kunskapsgrund för det valda ämnet och problemområdet utifrån aktuella samhällsdebatter och styrdokument för förskolan.
Nästkommande kapitel redogör för den tidigare forskning som examensarbetet tagit del av för att tolka och förstå olika angreppssätt och tidigare kunskaper om det valda
undersökningsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som används för att tolka det analyserade resultatet är det sociokulturella perspektivet och beskrivs närmare i studiens fjärde kapitel. Vidare presenteras arbetets metod där metodologiska överväganden tydliggörs. Inom kapitlet beskrivs även urval och analysprocess samt redovisas studiens kvalitet och etiska överväganden längst hela forskningsprocessen. Avsnittet avslutas med en
metoddiskussion. Arbetets sjätte kapitel redovisar studiens resultat. Då studien undersöker syfte och frågeställningar med en kvantitativ metod presenteras resultaten i form av siffror där centralmått, stapeldiagram och tabeller redovisas. Avslutningsvis diskuteras resultatets slutsatser i arbetets diskussion och kopplas till tidigare forskning. Slutligen förklaras och relateras studiens slutsatser i relation till personalen i förskolan och vad studien kan innebära för framtiden.
5
2. Bakgrund
Inledningsvis introduceras kapitlet med aktuella samhällsdebatter och statliga utredningar där högläsning med tryckta böcker och e-böcker i förskolans utbildning diskuteras. Vidare redogörs de bakgrundskunskaper som ligger till grund för arbetet med högläsning i relation till det styrdokumenten som Skollagen (SFS 2010:800) och förskolans läroplan (Skolverket, 2018) utgör för utbildningen.
2.1. Samhällelig debatt om e-böcker och digitalisering
I dagens samhälle finns en oro bland befolkningen om att e-boken kan ses som ett hot istället för ett komplement för den tryckta boken. Detta ställer sig Svenska Förläggareföreningen (2020) emot genom att klargöra att "den tryckta boken har klarat digitaliseringen bättre än andra traditionella medier" (2020, 15 september). Citatet indikerar att den tryckta boken har ett högt grundläggande värde hos det svenska folket som i dagsläget inte kan ersättas av en e-bok. Föregående år visade sig vara ett exceptionellt framgångsrikt år enligt Svenska
Förläggareföreningen (2021) då bokförsäljningen ökade runt tio procent troligtvis tack vare pandemin. Rapporter visade att den svenska befolkningen däremot väljer att beställa böcker genom hemsidor och att e-böckerna låg till grund för de ökade försäljningssiffrorna. Utbildningsminister Anna Ekström uttrycker sig i en debattartikel att det är dags för det svenska folket att vakna angående barnens skärmtid, speciellt inom förskolans utbildning. I debatten förmedlar en förskollärare sin åsikt om att det är logiskt att använda surfplattor i förskolan som temporära barnvakter när inte personalen räcker till. Detta väcker stor uppmärksamhet hos utbildningsministern då hon reagerar starkt på förskollärarens
kommentar. Ekström uttrycker att satsningen av att köpa in digitala verktyg i förskolan inte får innebära att surfplattan används som en barnvakt (Skogstad, 2019). Det digitala verktyget ska därav istället ses som ett kompletterande hjälpmedel för att främja barnens utveckling och lärande. Vidare menar utbildningsministern (Utbildningsdepartementet, 2019) att barnen i förskolan ska delges en roll som producenter snarare än konsumenter av digitala verktyg. Att
6
se barnet som producent innebär att barnet själv eller i samspel med andra barn producerar digitalt material i form av kortfilmer, bildspel eller dokumentation.
2.2. Uppdraget att främja alla barnens intresse för läsning
Läsdelegationens redogörelse (SOU: 2018:57) resulterade till läsfrämjande insatser för barn och unga i åldersgruppen 0–18 år och medgav vuxna som läsande förebilder. En indirekt målgrupp utgörs av vårdnadshavare samt andra vuxna som på olika sätt arbetar med barns och ungas läsning, till exempel personalen i förskolan. Delegationens åtgärder gav inspiration till den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) som utgör förskolans grund och riktlinjer för arbete med språkliga strävansmål och utformning av utbildningen. Samhällets utveckling av digitala verktyg ställer nya krav på förskolepersonalens kunskaper och strategier kring högläsning i förskolan. I den statliga offentliga utredningen (2020/21:95) konstateras att Sveriges yngsta behöver läsande förebilder och att ansvaret för barns och ungas läsning ligger hos alla vuxna medborgare. Uppdraget med att främja alla barnens intresse för läsning kräver därav enskilda samt samverkande insatser. Samverkan bör ske mellan samhällets alla parter såsom utbildningsinstitutioner, stadsbiblioteken, fritidscenter och hemmet. Högläsning utformas inom förskolans utbildning och i samverkan med hemmet ska även förskolan inspirera vårdnadshavare att läsa högt för barnet hemma.
Familjers olika socioekonomiska status påverkar möjligheterna för läsningen av tryckta böcker och e-böcker då den statliga offentliga utredningen (2020/21:95) visar att alla inte har tillgång till bokutbudet. Då biblioteken i samhället arbetar för att främja läsning över hela landet har även satsningar kring e-bokens utbud ökat. Med det moderniserade samhället behöver alla verksamheter arbeta tillsammans för att främja barns och ungas relation till läsning av både tryckta böcker och e-böcker. Alla i samhället ska ha möjlighet till samma bokutbud oavsett socioekonomisk status. Utredningen föreslår att det ska framgå i läroplanen (Skolverket, 2018) att förskolan ska sträva efter att utveckla barnens intresse för litteratur. Vidare föreslår Läsdelegationen (SOU: 2018:57) att personalen i förskolan i högre
utsträckning ska ges möjlighet att ta del av stödmaterial om hur man kan arbeta med litteratur i förskolan samt möjlighet att delta i Skolverkets lässatsning vid namn “Läslyftet”. Trots åtgärder och lässatsningar är barns och ungas läsning fortfarande ett högaktuellt ämne då SVT Nyheter (2020) rapporterar om att svenska barn läser mindre och att det går att tyda ett minskat läsintresse. Rapporten redogör även för hur nöjesläsning bland de yngsta i samhället minskar samt att många barn i tidig skolålder visar på bristande läsförståelse.
7
2.3. Styrdokument för förskolan
Utbildningsdepartementet har fastställt att förskolans utbildning ska erbjuda alla barn
förutsättningar att utvecklas med ett helhetsperspektiv utifrån barnets enskilda utveckling och lärande. Syftet med utbildningen är att bemöta alla barn och utforma en utbildning som främjar en social gemenskap, lärande och utveckling för att förbereda alla barn för framtida livet (SFS 2010:800). I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framgår under utbildningens uppdrag att “barnen ska erbjudas en stimulerande miljö̈ där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter”(s.8). Högläsning används som ett språkutvecklande arbetssätt för att främja arbetet med läroplanens språkliga strävansmål. Att främja barnens intresse för berättelser är ett strävansmål som personalen i förskolan ska arbeta med hjälp av högläsning. Genom att läsa högt för barnen främjas även ordförråd och ordförståelse. I dagens förskolor finns olika metoder att använda och de två formerna består antingen av en digital eller analog högläsning.
I den reviderade läroplanen lyfter Skolverket (2018) för första gången att digitala medier ska användas i språkutvecklande syften såsom högläsningsaktiviteter. Med hjälp av olika mediers texter och bilder ger förskolan alla barn förutsättningar att utveckla en bred erfarenhet kring användning av olika typer av böcker. Det är ett gemensamt ansvar för alla i arbetslaget att arbeta för att främja alla barnens intresse för att vilja kommunicera samt att utveckla sina språkliga förmågor både inom det svenska språket och olika modersmål. Skollagen (SFS 2010:800) förtydligar att med alla barn menas att oavsett utveckling och behov ska varje enskild individ bemötas och få utmaning där hen befinner sig. Barn i behov av särskilt stöd eller barn med syn eller -hörselnedsättning ska ges förutsättningar att utveckla sina språkliga kompetenser med hjälp av stödmaterial som stödtecken och bildstöd.
8
3. Tidigare forskning
Högläsning med tryckt bok är ett beforskat område däremot saknas utökade kunskaper om hur digitaliseringens ökning i samhället kan komma att påverka barnens språkutveckling och framtida intresse för olika typer av böcker. Kapitlet redogör för tidigare forskning om
högläsning i relation till förskolan och barnens utveckling och lärande. Vidare presenteras innebörden av vuxna som läsande förebilder och förskolepersonalens förhållningssätt till läsning av e-böcker och vilka utmaningar som upplevs vid planerad högläsning.
Avslutningsvis sammanfattas kapitlet och presenterar studiens bidrag till fältet.
3.1. Högläsning i förskolan
I den svenska förskolan möter barn i allmänhet olika typer av böcker redan vid en tidig ålder. Institutionen lägger grunden till det som Simonsson (2006) benämner i sin avhandling som det livslånga läsandet. I avhandlingen framkom två huvudsakliga syften med högläsningen av tryckta böcker i förskolan. Ett syfte var att vägleda barnen in i en kulturgemenskap genom att få ta del av olika böcker som kategoriseras som klassiker, det vill säga som utgör ett
kulturarv. Högläsning av tryckta böcker i förskolan ses som traditionell för verksamheten och därav har förskolepersonal ett syfte av föra vidare det kulturella arvet. Då läsning av böcker även är betydelsefullt för barnens tidiga språkutveckling ses lärandeaktiviteten som en viktig grundkomponent för barnens läsförståelse, begreppsbildning och ordförståelse. Högläsning kan därav även användas med syfte att bidra till att utveckla kunskaper och skapa
förutsättningar för det framtida läsandet.
Vid olika högläsningstillfällen undersöker Sofie Tjäru (2021) förskolepersonalens och barnens olika agendor under aktiviteten. Studien visar att personalens agenda är att främja barnens språkutveckling och läsförståelse däremot visar studien att barnets agenda riktas mer mot att vara delaktiga i situationen. Barnen är delaktiga genom att ta del av bilder och texter samt relatera till olika händelser i boken. Själva stunden i sig var viktig för barnet, allt från att
9
se bokens bilder, dela egna tankar, svara på frågor och delta i situationen. Ovanstående resonemang synliggör att personal och barn kan ha olika förväntningar och syften vid högläsningen i förskolan. Utifrån båda parters önskan och förväntningar behöver aktiviteten utformas för att bemöta både det förbestämda pedagogiska syftet samt främja barnens delaktighet och inflytande vid lästillfället.
3.2. Högläsning som ett verktyg för barnets utveckling och
lärande
En berättelse kan läsas upp på olika sätt exempelvis genom att antingen läsa bokens
förbestämda text eller att fritt berätta en saga genom improvisation. Jan Lenhart, Wolfgang Lenhard, Enni Vaahtoranta och Sebastian Suggate (2018) undersökte om de olika sätten påverkade barnens ordförråd. Varken det fria berättandet eller läsning av bokens text spelade inte någon vidare roll för barnets lärande av ord och dess uttal. Resultatet av studien visade att genom att endast lyssna till det fria berättandet tar barnet till sig lika många ord som när personalen läste upp en förutbestämd saga med text. Barn utökar alltså sitt ordförråd och ordförståelse genom att lyssna på orden vid en högläsning. Den engelska observationsstudien av Neumann (2020) visar däremot vad som kan ske vid planerad högläsning när en
förskollärare läser upp en bok med två olika bokformat. Boken användes i en tryckt upplaga och med ett e-boksformat via en iPad. Då innehållet av boken är detsamma har forskaren i syfte att undersöka vad som blir skillnad vid användning av olika bokformat. Studien visar på att förskollärarens vägledning betyder mer än själva bokformatet i sig, “however, it is
possible that the benefits of shared reading may lie not in the form of the book, but rather in how they are used by a teacher” (s.380). Med ovanstående citat menar författaren att det inte är bokformatet i sig utan att det är arbetssätten och de didaktiska valen som
förskolepersonalen gör som har störst betydelse för barnets utveckling och lärande. Hur personalen stöttade och ställde frågor var avgörande och studien visade att vad förskolläraren själv föredrog kan även ge påverkan på barns framtida språkutveckling.
Rotem Schapira och Dorit Aram (2020) har studerat sambandet mellan högläsning i hemmet med vårdnadshavare och barnets emotionella och sociala utveckling. Studien undersöker de samtal som skapas runt läsningen mellan barnet och vårdnadshavaren och vilken typ av yttranden kring boken som äger rum. Samtalen som sker vid högläsning fungerar som ett verktyg för barnet att öva och lära sig mer om känslor och bearbeta och hantera egna
10
livshändelser. Författarna lyfter även betydelsen av att ställa frågor kring bokens innehåll samt göra kopplingar mellan bokens karaktärer och barnets egna upplevelser och känslor. Däremot menar Tjäru (2021) att barnet behöver utveckla sin emotionella förmåga genom att inte enbart använda personliga upplevelser utan bredda insikten i relation till bokens
karaktärer och andra människor. Om pedagogerna ställer frågor som bidrar till boksamtal utvidgas barnets förståelsehorisont samtidigt som barnet kan delta i aktiviteten. Högläsningen blir av betydelse då Schapira och Aram (2020) menar att med hjälp av litteratur i form av bilderböcker kan barnet bearbeta känslor och empati likaså förståelse för sin omvärld. Mellan individuella erfarenheter och boken skapas ett möte. Innehållet i boken kan därav skapa mening för barnet utifrån tidigare upplevelser. Barnböcker är välkända för att innehålla interaktioner mellan karaktärer vare sig det är människor, djur eller påhittade varelser. Karaktärerna integrerar med varandra och i ett flertal böcker uppstår sociala fenomen som många är bekanta med från vardagen. Känslorna som karaktärerna upplever har barnet ofta en relation till likaså deras tankar och önskningar.
3.3. Vuxna som läsande förebilder
Barnens läsförståelse främjas genom att vuxna använder strategier och samtalsdialoger vid högläsning av böcker. Det blir dock motsägelsefullt då vuxna oftast väljer att använda e-böcker när de själva inte har möjlighet att direkt interagera och läsa för barnet (Dorea m.fl., 2018). Enid Acosta-Tello (2019) menar att med ett stort engagemang av den vuxna vid högläsning samt med en hög involvering och delaktighet av barnet ökar förutsättningarna för att utveckla barnets språk och läsutveckling. Vuxnas läsning för barn poängteras även som en viktig del för att skapa intresse för bokläsning hos barnet i Simonssons (2006) avhandling. Det är vuxnas egna förhållningssätt till böcker som ger avtryck och kan avgöra hur barnet kommer att förhålla sig till böcker i framtiden. Barn är i behov av stöttning från vuxna lika mycket vid e-bokens läsning som vid läsning av den tryckta boken. Därav uppstår det en problematisk situation menar Rebecca Dorea m.fl. (2018) när vuxna inte är närvarande när barnet använder e-boken. Något som även klargörs i studien är att en engagerad och motiverad lärare eller vårdnadshavare alltid vinner över teknologin. Det vill säga hur bra berättarrösten än är för barnets användning av boken vinner den inte över situationerna där en vuxen läser högt för barnet. Resultatet visade dessutom att barn minns mest av boken efter att ha läst den tillsammans med en vuxen.
11
3.3.1. Förskolepersonalens roll som läsande förebilder
Förskolan med dess anställda har en betydande roll för uppdraget med att främja barnens intresse för framtida läsning, då de är med och utformar utbildningen och dess innehåll för samhällets yngsta medborgare. Förskolepersonal behöver använda sina kunskaper och strategier kring högläsning för att skapa ett intresse för läsning men även inspirera
vårdnadshavarna att läsa högt för barnet i hemmet (Neumann, 2020). Acosta-Tello (2019) lyfter fördelarna med att läsa högt för barnet och ger specifika rekommendationer om hur man borde arbeta för att engagerar yngre barn vid högläsning. Det finns dialogiska
lässtrategier där den första strategin är att skapa en förväntan av boken. En annan är att skapa en känslomässig relation mellan barnet och bokens innehåll. Förskolans personal ska även läsa boken med entusiasm och använda sig av boksamtal där innehållet diskuteras.
I Simonssons (2006) avhandling framgår det att förskolans personal uppskattar att läsa barnböcker och att de anser att det finns något meningsfullt med att genomföra högläsning i förskolans utbildning. Framför allt refererar personalen till att den tryckta bilderboken har och har haft en given plats i förskolan och därav är en del av den barnkultur som finns i utbildningen. Författaren menar alltså att bilderboken har en given plats i förskolans utbildning vilket är en anledning till att personalen känner att högläsning framstår som meningsfullt. Förskolepersonalens syn samt förhållningssätt till böcker avspeglar sig på barnen och kan ge påverkan för deras framtida intresse för olika typer av böcker och
litteratur. Lori Skibbe, Julie Thompson och Joshua Plavnick (2018) förtydligar i deras studie att samhället strävar efter att uppmuntra barn och unga att läsa mer frekvent och därav belyses förskolepersonalens betydande roll att föregå som läsande förebilder och uppmuntra barnen till bokläsning. Personalen inom förskolor och skolor behöver vara väl medvetna om vilka digitala verktyg som används samt hur de används. Det finns relativt lite forskning om hur e-böcker via digitala verktyg stödjer tidig läskunnighet hos yngre barn, vilket kan utgöra ett problem för nästkommande generationer.
3.4. Digitalisering och e-böcker i förskolan
All högläsning i förskolan oavsett tryckt bok eller e-bok bör vila på den grundläggande synen där barnens lärande och utveckling sker i sociala sammanhang. Digitala verktyg ska därav användas i aktiviteter där samspel och interaktioner med andra, barn eller pedagoger, äger rum (Nilsen, 2018). Tidigare forskning visar att teknikanvändning bland yngre åldrar har ökat kraftigt internationellt, då en studie från USA redovisar att de digitala verktygen har ökat med
12
nästintill 100% de senaste åren. Den kraftiga ökningen har även resulterat till att användning av e-böcker har ökat (Skibbe m.fl., 2018). Druker (2018) beskriver att digitaliseringens utökning även påverkar det nordiska barnlitterära utbudet. Författaren förtydligar att
bokmarknaden gällande barnlitteratur innefattar ett brett utbud av både tryckta böcker och böcker. Den tidigare tryckta bilderboken kommer alltså i en ytterligare skepnad som en e-bok. Malin Nilsens (2018) studie belyser personalens viktiga roll vid användning av e-böcker i förskolan då det är förskolepersonalen som har den avgörande rollen för vägledning av det digitala verktyget. Barnet behöver stöttning vid användning av appar och elektronisk
utrustning av alla dess slag. Detta innebär att personalen behöver digital kompetens för att utveckla kunskaper om hur digitala verktyg bör användas inom pedagogiska aktiviteter i förskolans utbildning.
3.5. Nya utmaningar för läsning med digitalisering i förskolan
Det var strax efter 2010-talet som surfplattan introducerades inom förskola och skola. Syftet med inköpet var enligt Nilsen (2018) att stödja den pedagogiska rollen genom att förenkla och förbättra utbildningen. Surfplattan hade därav ett huvudsyfte att fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det visade sig även att surfplattorna gav nöje och väckte ett stort engagemang hos barnen. Till att börja med sågs införandet av surfplattor som oproblematisk vilket med tiden visade på missvisande föreställningar. När det digitala verktyget väl var implementerat i förskolan upplever personalen stor osäkerhet kring hur det ska användas i utbildningen. Samhällets teknologiska utbud har utökats under de närmsta åren och Neumann (2020) förtydligar att likaså gäller inom förskolans utbildning. Med hjälp av olika
touchscreens och smartphones blir appar lättillgängliga för barnen och det blir allt vanligare att använda e-böcker både i förskolan och i hemmet. Nilsen (2018) undersöker hur surfplattor och appar används i förskolan och därigenom bidrar studien till en vidare kritisk diskussion kring hur digitala verktyg får en allt större roll i förskolan. Ett flertal vårdnadshavare upplevde en stark oro för barnets dagliga digitala användning och dess påverkan på barnets fysiska och psykiska hälsa. Vidare diskuterar författaren problematiken med att det inte endast är barns motoriska förmågor och socioemotionella utveckling som ses hotad utan även barns och ungas mentala hälsa.
3.6. Andra pedagogiska utmaningar för högläsning
13
högläsning i förskolan är en av de mest drabbade situationerna av den tidsbrist som uppstår i relation till utökade barngrupper och pedagogiska krav. Det förberedande planeringsarbetet blir drabbat vilket leder till att personalens arbetssätt vid läsning sker mer spontant istället för en planerad högläsningssituation. Då litteraturen blir hastigt vald upplevs även att barnen får svårt att relatera till bokens innehåll. Förskolepersonalen har även svårt att anpassa utbudet av böcker för alla barnens olika åldrar och intresse vid arbete med större barngrupper. I
Simonssons (2006) avhandling framgår det att faktorer som större barngrupper och
nedskärningar bland förskolepersonalen kan vara bidragande faktorer till att högläsning inte prioriteras och faller mellan stolarna. När ett större antal barn i barngruppen delar på samma yta och material menar Pramling Samuelsson m.fl. (2015) att det naturligt skapas konflikter och när flera kommunicerar samtidigt ökar ljudvolymen i rummet vilket kan bidra till ytterligare utmaningar. Barngruppens storlek skapar därav konsekvenser gällande det individuella barnets möjlighet till en avskild och lugn plats för läsning samt tillgången till böcker. Författarna förmedlar även att barnens individuella inflytande och delaktighet minskar i relation till större barngrupper. Kommunikationen mellan barn och
förskolepersonal minskar och den tid då verbala samtal sker med enskilda barn är betydligt kortare i stora barngrupper än mindre. Att kunna bibehålla ett samtal under en längre tid med ett enskilt barn är en utmaning upplevde förskollärarna i studien.
3.7. Sammanfattning av tidigare forskning och studiens bidrag
Sammanfattningsvis bidrar den tidigare forskningen till en överblick kring
förskolepersonalens olika arbetssätt vid högläsning och vilken roll förskolan har för de yngsta barnens läsintresse. Vuxna har en betydande roll som läsande förebilder, både
förskolepersonal och andra vuxna i barnets närmiljö. Den tidigare forskningen förtydligar att högläsning är ett verktyg för att främja barnens utveckling och lärande, både språkligt samt emotionellt och socialt. Syftet med högläsning i förskolan är flerfaldigt då både kulturarvet och kunskapsutvecklingen anses som två bärande idéer gällande läsning i förskolan. Den tidigare forskningen visar att förskolepersonalens förhållningssätt till olika typer av böcker har en betydelsefull påverkan på hur barnen kommer att förhålla sig till böcker i framtiden. Högläsning i förskolan utgör en mängd möjligheter samtidigt som tidigare forskning redovisar för ett antal pedagogiska utmaningar, om inte annat gällande digitaliseringens utökning i samhället.
14
Det huvudsakliga syftet med studien är att få kunskap om hur svenska förskolor arbetar vid högläsning med tryckta böcker och e-böcker samt vilka bokformat som personalen föredrar att använda. Studiens bidrag till forskningsfältet blir därav ett stickprov på hur förskolor arbetar vid högläsning med de två bokformaten. Då förskolepersonalen får möjlighet i studien att motivera vilket bokformat de föredrar att använda vid högläsning kan studien därav ge en bild av hur framtida högläsningssituationer kan komma att se ut i förskolans utbildning.
15
4. Teoretisk utgångspunkt
Kapitlet beskriver den teoretiska utgångspunkt som har legat till grund för examensarbetet. Inledningsvis förklaras de utgångspunkter och centrala begrepp som är grundläggande för det teoretiska perspektivet. Därefter presenteras hur teorin kommer att användas inom arbetets kommande diskussion för att tyda det analyserade resultatet.
4.1. Utveckling och lärande ur ett sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet härstammar från den sovjetiske filosofen Lev Vygotskijs tankar om hur människan tillägnar sig ny kunskap. Kunskap utvecklas enligt den
sociokulturella teorin i samspel med andra människor. Av den anledningen värderar teorin lärandesituationer där människor agerar i interaktion till varandra för att utveckla nya
kunskaper (Säljö, 2011b). Det är i interaktioner med andra barn och vuxna som barnet får lära sig om livet i samhället med dess rättigheter och skyldigheter. I det sociokulturella
perspektivet benämns barnets introduktion till samhällets normer och värderingar som internalisering. Barnet introduceras till samhället med hjälp och stöd från samhällets vuxna, oavsett om det är en vårdnadshavare eller en lärare. Det centrala begreppet scaffolding innebär att vuxna vägleder barnet för att nå dess proximala utvecklingszon för att kunna utvecklas och lära in ny kunskap (Säljö, 2011a). Scaffolding är vanligt förekommande bland förskollärare och lärare då de vägleder barnen dagligen genom rutiner och lärandesituationer (Neumann, 2020). Det är av stor viktig att lärare i allmänhet anpassar undervisning och lärande efter barnets utveckling och planerar därefter didaktiska val och lärandeinnehåll precis i överkant med de kunskaper barnet redan har. Genom detta tillvägagångssätt kan läraren vägleda barnet att nå upp till nästa utvecklingszon som definieras som barnets proximala utvecklingszon, det lärande vi kan nå med hjälp av scaffolding av en mer kunnig (Säljö, 2011b).
16
4.2. Språket som en central utgångspunkt
Språket har en central funktion då språk, utveckling och lärande är tre begrepp som går hand i hand inom teorin. Roger Säljö (2011b) menar även att språket är avgörande då människan inte kan förstå mer än vad hen kan kommunicera. För att utveckla kunskaper om ett lärande behövs nya språkliga begrepp som gör att vi kan tänka på ett nytt sätt om vår nya kunskap. Språket ses som ett verktyg som människan behöver för att lära och förstå världen. Det är med hjälp av språket som vi kan kommunicera och reflektera tillsammans med andra. Språket leder till utveckling och lärande då allt börjar i det sociala sammanhanget. Det individen kan med andra kan sedan internaliseras vilket betyder att individen tar till sig kunskapen
självständigt. Utveckling kommer därav från att individen först integrerar med sin
uppväxtmiljö för att därefter bli en individ. Resonemanget indikerar på att det sociala föregår den individuella utvecklingen.
4.3. Medierande redskap
Sedan en lång tid tillbaka har människan tillverkat medierande redskap för att underlätta livet. De medierande redskapen är kulturella och kan vara fysiska (artefakter) men också intellektuella. Gemensamt är att de är uppfunna och tillverkade av människan förklarar Roger Säljö (2011a) samt att de används för att förstå den kultur vi lever inom. Artefakter är ett kulturellt redskap som är fysiskt greppbart som exempelvis en hammare, en tryckt bok eller en surfplatta. Intellektuella redskap innefattar all den kunskap vi har, som exempelvis kunskapen om hur hammaren används eller hur de kunskaper som finns om högläsning används. Andra intellektuella redskap är exempelvis alfabetet och räknesystemet som människan använder i vardagen. De intellektuella redskapen skiljer sig från individ till individ men det skiljer sig också åt beroende på vilken kultur du lever inom. Säljö (2011b) menar att språket är ett tydligt exempel på ett intellektuellt redskap som internaliseras olika då språket är kulturellt och skiljer sig beroende på vilket land du lever inom. Den språkliga utvecklingen ser även olika ut hos enskilda individer. Språket en viktig kunskap att tillägna sig för att ha möjlighet att interagera med andra människor, ta del av information samt förstå samhällets normer och värderingar.
17
4.4. Att tolka resultatet med ett sociokulturellt perspektiv
Perspektivet appliceras på det analyserade resultatet och diskuteras närmare inom
examenarbetets sjunde kapitel där det används som en utgångspunkt för att tyda studiens slutsatser. De artefakter som analyseras är de två olika bokformat tryckt bok och e-bok. Då språket har en avgörande betydelse för barnens lärande och utveckling analyseras hur förskolans personal arbetar med samtalsdialoger och läsupplevelser vid den planerade
högläsningen. Med teorin som utgångspunkt kommer centrala begrepps betydelse för lärande och utveckling att diskuteras utifrån respondenternas olika svar. Arbetssätt vid planerad högläsning och valen av bokformat kommer att förklaras i relation till teorins grundläggande syn på lärande och utveckling.
18
5. Metod
Kapitlet redogör metodologiska överväganden för studien samt hur data samlats in och vilka val samt som blivit aktuella för studien. Till att börja med presenteras undersökningens metod därefter beskrivs urval samt analysprocess. Vidare redovisas examensarbetets kvalitet med validitet, reliabilitet och generalisering. Slutligen presenteras de etiska överväganden som har gjorts kontinuerligt under studiens förlopp och därefter följer en metoddiskussion.
5.1. Undersökningsmetod
Undersökningen baseras på en digital enkätstudie vilket är en kvantitativ metod som möjliggör att resultatet av datainsamlingen kan omvandlas till siffror och på så sätt skapa mätbara data över de fenomen som undersöks. Enkätundersökningar kännetecknas av en forskningsdesign där syftet, enkätfrågorna och svarsalternativen har en tydlig koppling till undersökningens ändamål. Kvantitativ metod karaktäriseras av storskaliga studier med generaliserbara resultat som utgör ett stickprov för en utvald population (Arnqvist, 2014).
5.1.1. Tillvägagångssätt och enkätens utformning
Intresset av att undersöka hur förskolans personal arbetar med olika bokformat vid högläsning låg till grund för valet av undersökningsområde. Det första steget i arbetsprocessen med studien var att läsa tidigare forskning för att få grundläggande kunskaper om ämnet samt en uppfattning av vilken kunskap som saknades. För att studera hur personalen arbetar med olika bokformat undersöktes den tryckta boken och e-boken som kontraster mot varandra. Jämförandet av personalens åsikter om vardera bokformat och dess användningsområde ansågs som värdefull data att samla in. Med inspiration från Rienecker och Stray Jörgensen (2014) valdes att tidigt i processen påbörja studiens syfte och
frågeställningar. När syftet och frågeställningar var genomarbetade och formulerade påbörjades arbetet med att konstruera enkäten.
19
En första skiss av enkäten utformades i ett välkänt och tidigare använt program vid namn Google Forms för att få en tydlig översikt över enkätens struktur. Strukturen är formad utefter tre huvudkategorier där innehållet av enkäten är uppdelat efter bakgrundsfrågor, temafrågor och personliga åsikter. Enkätens inledningen bestod av bakgrundsfrågor där ålder,
yrkeskategori och län efterfrågades för att få en grundläggande uppfattning av respondentens bakgrund (se bilaga 3). Därefter följde frågor om yrkessituation gällande barnens ålder och antalet barn i barngruppen som respondenten arbetade med. Temafrågorna undersökte deltagarnas åsikter och erfarenheter om högläsning med tryckt bok och e-bok. Därefter utformades frågor som samlade in data om respondenternas generella åsikter om högläsning och användning av de olika bokformaten. Enkäten bestod av sex avsnitt varav frågorna utgjorde fyra utav dessa avsnitt. De två resterande avsnitten innehöll ett samtyckesformulär samt ett informationsbrev om studien (se bilaga 1 och 2). Totalt ingick 29 obligatoriska enkätfrågor i studien där endast två stycken var textsvar, resterande bestod av kryssalternativ. Svarsalternativen för frågorna inom de tre huvudkategorierna varierade utefter frågans
formulering och syfte. Mikael Hjerm (2014) menar att frågornas svarsalternativ kan utgöra olika skalnivåer som i sin tur bestämmer vilka statistiska beräkningar som blir möjliga. Enkätstudiens frågor bestod till största del av ordinalskalor och nominalskalor. Ordinalskala innebär att svarsalternativen går att rangordna utefter olika värden. En fråga i studien som hade en ordinalskala var “hur ofta sker planerad högläsning av tryckta böcker med barngruppen?”. Svarsalternativen för frågan var; ingen planerad högläsning av tryckta böcker, 1–2 dagar i veckan, 3–4 dagar i veckan samt 5 dagar i veckan. Frågans
svarsalternativ går att rangordna i den mening att ingen planerad högläsning har lägst värde medan svaret 5 dagar i veckan representerar det högsta värdet på skalan. Nominalskalor går däremot inte att rangordna utifrån svarsalternativets värde utan alla svar för frågan
representerar lika variabelvärde. En fråga i enkäten som har en nominalskala var “vilka typer av e-böcker finns tillgängliga vid planerad högläsning för barngruppen?”. De olika
svarsalternativen gav exempel på olika typer av böcker som exempelvis e-bok med endast ljud, e-bok med endast bild etc. Då ingen bok hade ett lägsta respektive högsta värde gav varje svarsalternativ samma variabelvärde och går därför inte att rangordna.
Efter noggrann granskning av enkäten omformulerades frågorna och svarsalternativen allt eftersom. Tillslut framkom det första potentiella utkastet av enkäten som överfördes manuellt från Google Forms till programmet Survey and Report, som är Örebro Universitets
20
rekommenderade program för enkätundersökningar. Den digitala enkäten behövde genomgå en testpilot för att upptäcka eventuella brister eller obemärkta felformuleringar. De som ingick i testpiloten var anhöriga och bekanta som har erfarenheter av förskolan och enkäter. Testpanelens deltagare fick i uppgift att svara på enkätens frågor och ge konstruktiv kritik och förbättringsmöjligheter. Totalt granskades enkäten av tio personer och av responsen utvecklades enkäten ytterligare genom små korrigeringar och omformuleringar. Därefter fattades beslutet att avsluta konstruktionen och göra enkäten offentlig.
5.2. Urval
Målgruppen för studien var förskolepersonal och i en rapport från Skolverkets officiella statistik (2021) framgick det att det fanns omkring 109 000 anställda som förskolepersonal år 2020. Valet att göra en stickprovsundersökning var en grundförutsättning för studien då totalundersökning av all förskolepersonal runt om i landet var ett nästintill ett omöjligt uppdrag. Med stickprovsundersökningen beslutades en målsättning att minst eftersträva svar från ett tresiffrigt antal. Den gemensamma faktorn för hela stickprovet var att de skulle vara pedagogisk personal i svensk förskola. Stickprovet för studien blev anpassat till det
tidsintervall studien ägde rum vilket innebar att 166 respondenter svarade på enkäten. Antalet ansågs som överkomligt utifrån studiens utgångsläge och undersökningsområde däremot menar Jan Byström och Jonas Byström (2011) att stickprovet inte ger en representativ bild av hur alla Sveriges förskolor arbetar med högläsning.
För att samla in data från tillräckligt många användes två olika strategier kring urvalet. Det finns en mängd olika typer av urval däremot lyfter Larry Christensen, Burke Johnson och Lisa Turner (2015) två huvudgrenar som utgångspunkt för valet av urvalsmetod. De två olika tillvägagångssätten består huvudsakligen av antingen ett slumpmässigt urval eller ett icke slumpmässigt urval. Inom varje huvudinriktning finns flera olika typer av urval. I Örebro Universitets enkätprogram Survey and Report kan två olika enkättyper utformas vilket var respondent-eller publikenkäter. Respondentenkäter innebar ett icke- slumpmässigt urval då de endast blev tillgängliga för utvalda deltagare. Med detta i åtanke valdes en publikenkät som möjliggjorde ett slumpmässigt urval. Urvalsprocessen för studien startades med att använda ett klusterurval som är en typ av ett slumpmässigt urval vilket fångade in en
förskolepersonalens åsikter gällande ett specifikt tema. Ett klusterurval kan innefatta flera steg utifrån forskarens val, först utgörs den grupp som stickprovet ska undersöka som i
21
studiens fall är förskolepersonal i Sverige. Därefter kan mindre grupper delas in, vilket kallas för kluster.
För att dela in i ett mindre kluster valdes slumpmässigt två attraktiva förskoleforum på Facebook ut. De förskoleforum som valdes ut var två pedagogiskt inriktade grupper som dagligen uppdateras med inlägg från medlemmar. Förskolegrupperna bestod av 49,9 tusen och 58,8 tusen medlemmar. Grupperna är slutna vilket betyder att personer får ansöka om tillträde genom att godkänna gruppens regler gällande uppförande och därefter kort beskriva syftet med ansökan att bli medlem. För att kunna publicera enkäten skickades en ansökan om att delta i respektive grupp där ändamålet med tillträdet beskrevs. Tillträdet godkändes av vardera gruppens administratörer då vi sedan kunde publicera enkätens länk tillsammans med en beskrivande text av studiens syfte samt våra kontaktuppgifter. Urvalsgruppen har minst tre gemensamma faktorer vilket är att de är personalen i förskolan, de alla har tillgång och åtkomst till någon utav de två förskoleforumen och de var aktiva på forumen under den specifika tidsperiod som enkäten fanns tillgänglig. Enkäten fanns tillgänglig i exakt sju dagar, vilket var tisdag till tisdag. Plattformen som används som publiceringsarena var alltså
förskoleforum på Facebook då enkäten behövdes göras tillgänglig för ett stort antal personer som arbetar i förskolan. Utifrån målgruppen förväntas därav urvalsramen innefatta
förskollärare, utbildade- och outbildade barnskötare, det vill säga förskolepersonal med en pedagogisk roll. Alla med åtkomst till länken fick tillgång till att besvara frågorna allt efter de delgav sitt samtycke. All insamling av data samlades in med hjälp av Survey and Reports enkätprogram.
Efter att enkäten varit tillgänglig i fyra dagar (tisdag till fredag) togs beslutet att gå vidare med ett bekvämlighetsurval som är ett icke-slumpmässigt urval. Bekvämlighetsurvalet anses som en svagare urvalsmetod men kan vara nödvändiga att använda för en del studier. Det är en praktisk typ av urvalsmetod då forskaren frågar bekanta eller välkända personer som är väl insatta i det ämnesområde som studien undersöker (Christensen m.fl. 2015). Vid kontakt med en bekant rektor sändes enkätens länk ut via mejl till anställda inom ett förskoleområde med tre förskolor. Rent konkret är det omöjligt att redogöra för exakt hur många personer som hade tillgång till enkätens länk, däremot visar resultatet att 166 valde att sända sina svar medan 110 personer började svara på enkäten men avslutade utan att sända sina svar. Siffrorna visar på att 276 personer valde att öppna och påbörja enkäten däremot finns ingen statistik på hur många som faktiskt såg studiens publicering med tilldelad länk. Stickprovet
22
som utgörs av de 166 deltagarna framkom därav från två olika urvalsmetoder, det vill säga huvudsakligen av ett klusterurval och därefter ett mindre antal av bekvämlighetsurvalet.
5.3. Analysprocess
Analysprocessen inleddes med att respondenternas svar från enkäten fördes över från Survey and Report till en excel-fil som sedan bearbetades i analysprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). I programmet finns funktioner som möjliggör beräkningar av vad Hjerm (2014) menar är univariata och bivariata analyser. En univariat analys, även kallat deskriptiv analys, används för att studera en variabel i taget där enkla centralmått som medelvärde, median och typvärde, men också spridningsmått kan räknas ut. En bivariat analys innebär att två variabler studeras för att se samband, även kallad korrelation, mellan frågornas olika svarsalternativ. Svarsalternativen omvandlas från ord till mätbara siffror som representerar ett värde mellan exempelvis 1 och 5 där “händer inte” ger lägst värde och “händer mycket ofta” ger det högsta värdet. Respondenternas enskilda svar bildar en enhet och frågor om högläsning, den tryckta boken eller e-bok blir i sin tur varsina egenskaper i analysen. Variabel är den egenskapsvariation som varje enhet har.
Den univariata analysen bidrar med att skapa en överblick av alla enkätens frågor för att se över hur respondenternas svar var uppdelade. Centralmåtten räknades ut för de frågor där medelvärdet, medianen och typvärdet gav en tydlig bild av hur svaren var fördelade över de olika svarsalternativen. På en del frågor räknades även standardavvikelsen ut för att se hur stor spridningen var på respondenternas fördelning gällande svarsalternativen. De univariata analyserna användes för att sammanställa medelvärden till stapeldiagram för att få en tydlig bild av olika generella arbetssätt bland förskolepersonalen. Därefter gjordes en djupare analys av utvalda frågor för att se samband mellan olika variabler i en bivariat analys. En bivariat analys användes exempelvis för att undersöka sambandet mellan de personer som arbetade mycket ofta med att ställa frågor om den tryckta bokens bokstäver även var lika aktiva med att ställa frågor om e-bokens innehåll. Detta beräknades inom statistikprogrammet SPSS som sammanförde en tabell som redovisas nedan i resultatet.
För att ta reda på om det var möjligt att sammanställa respondenternas svar till två index angående arbetssätt för respektive bokformat användes uträkningsfunktionen Cronbach's Alpha i analysprogrammet SPSS. För att kunna sammanställa alla 15 frågor om båda
23
arbetssätten (se bilaga 3) med den tryckta boken och e-boken behövdes reliabiliteten för respondenternas svar undersökas. Vi undersökte om svaren hängde ihop, det vill säga om de personer som sällan ställde frågor om den tryckta bokens text också valde att sällan ställa frågor om den tryckta bokens bilder. Om sammanställningen av respondenternas svar visade på en hög reliabilitet indikerade det ett korrelationsvärde nära 1.0. Båda arbetssätten inom vardera index hade höga korrelationsvärden. Av uträkningen utformades därefter två generella index kring arbetssätten för de två olika bokformaten Därav möjliggjorde detta en sammanställning av personalens arbetssätt där ett index skapades med tryckt bok och ett annat med arbetssätt för e-boken. Utefter denna uträkning kunde vi ställa arbetssätten emot varandra för att se likheter och olikheter mellan arbetssätten.
Avslutningsvis i analysprocessen lästes alla textsvar från fråga 29 i enkäten (se bilaga 3) för att därefter ordna svaren i kategorier utefter motiveringar av vilket bokformat de föredrog att använda vid planerad högläsning. När svaren var sorterade i olika kategorier påbörjades det som Simon Lindgren (2014) benämner färgkodning där svar med liknande motivering bildade en färgkod. En kategori i taget analyserades och delades in i olika färgkoder för att upptäcka samband i respondenternas olika svar. De olika färgkoderna blev sedan döpta med korta beskrivningar som namngav kodens innehåll som exempelvis “tekniska funktioner”, “kulturarv” samt “barnens intresse som utgångspunkt”. Utifrån de olika färgkoderna kunde respondenternas olika åsikter kring vilken boktyp de helst föredrog att använda vid planerad högläsning utläsas.
5.4. Validitet, reliabilitet och generalisering
När kvantitativ forskning genomförs är det väsentligt att delge deltagarna av studien de åtgärder som har vidtagits för att undersökningen ska genomföras med god kvalitet. Kvalitén är av betydelse både för deltagarnas säkerhet, vilja att delta i studien samt för
forskningsresultatets pålitlighet. För att bedriva forskning med god kvalitet finns ett antal faktorer att ta i beaktning när studien utformas, genomförs och avslutas. Marco Nilsson (2014) menar att validitet är en av dessa faktorer vilket beskriver hur väl undersökningen uppfyller sitt syfte. I en kvantitativ forskningsstudie innebär det att medvetet formulera frågorna och strukturera enkäten noggrant eftersom dessa aspekter inte går att ändra på efter att enkäten väl har publicerats. Vidare förklarar författaren att reliabilitet är ytterligare ett mått på kvalitet i en kvantitativ forskningsstudie och innebär att forskningen ska ha
24
genomförts på ett träffsäkert sätt så att en annan forskare kan genomföra studien på samma sätt och resultera till likvärdiga data. För att uppnå hög reliabilitet är en förutsättning att undersökningen når ut till en bred skala deltagare för att resultaten ska kunna generaliseras och ge information om den valda urvalsramen. I avsnittet nedan presenteras de åtgärder som denna studie har vidtagit för att upprätthålla en studie av god kvalitet.
Redan i starten av enkätens konstruktion vidtogs åtgärder för att undersökningen ska nå hög kvalitet och resultera till ett trovärdigt resultat. Därav formulerades enkätens frågor med ett enkelt och tydligt språk för att minimera risken att det uppstod missförstånd hos
respondenterna under tiden de svarade på frågorna. Inga värderingar är framträdande i
frågornas utformning och är därav neutrala. För att säkerställa att enkäten undersökte det som avsågs att undersökas har frågorna operationaliseras vilket innebar att enkätens frågor är mätbara. Därav har även frågor som inte uppfyllde studiens syfte eller delgav studien värdefull information gallrats för att inte uppta onödig tid från respondenterna.
Undersökningens respondenter har alla besvarat lika många frågor med samma formulering vilket ökar studiens reliabilitet, alltså studiens trovärdighet. Trots detta går det inte att säkerställa att alla respondenter förstod frågorna på samma sätt och feltolkningar kan ha förekommit. För att eftersträva en så bra kvalitet som möjligt med en hög reliabilitet behövdes det reflekteras över hur frågan var ställd och hur svarsalternativen inte utgjorde någon tvivelaktighet för respondenten.
5.5. Etiska överväganden
Att vara forskare innebär särskilda skyldigheter och rättigheter gentemot samhällets medborgare. Till att börja med lyfter Vetenskapsrådet (2018) att varje forskningsprojekt inleds med att forskaren noga överväger vilken metod som kan undersöka problemområdet med minsta skadliga påverkan på människa som djur. Det är även av stor betydelse i den inledande delen av forskningsprojektet att överväga forskningens nytta för samhället och vilket vetenskapligt värde studien kan komma att resultera. Då alla forskare bör eftersträva forskning av hög kvalitet innebär det att ständigt motivera val och etiska ställningstagande gentemot deltagarna och innehållet. Maria Hjalmarsson (2014) lyfter att forskarens etik och forskningsetik bör redovisas och etiska överväganden genomgående i arbetsprocessen. Forskarens etik innebär att forskaren kontinuerligt granskar sitt eget tillvägagångssätt under hela forskningsprocessen. Med tidigare resonemang i åtanke granskades därav hela
25
respondent upplevde obehag eller osäkerhet kring enkätens innehåll. Hela studiens
arbetsprocess har förhållit sig till Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska huvudprinciper som berör samtycke, konfidentialitet, information och nyttjandekravet.
En konkret beskrivning av samtyckeskravet är att det innebär att studiens deltagare ger samtycke till att delta samt bestämmer själva hur länge samtycket ska gälla. Deltagarna ska bli informerade om att de när som helst under pågående undersökning kan avbryta sin medverkan. Samtycke från deltagare krävs för all forskning däremot finns särskilda regler utifrån vilken data som samlas in. Då studien riktade sig till vuxna från 18 år och varken samlade in känslig information eller personuppgifter krävs det endast att deltagaren
bekräftade sitt samtycke för att delta (Vetenskapsrådet, 2017). Samtycket bekräftades genom att respondenten kryssade i en ruta för samtycke och valde att slutföra enkäten genom att trycka på sändknappen. Innan enkätfrågorna blev tillgängliga och kunde besvaras behövde respondenten läsa igenom ett samtyckesformulär och därefter gav samtycke till att delta i studien samt accepterade att svaren behandlades på ett säkert sätt av ansvariga.
Konfidentialitetskravet innebär att ytterst ansvara och värna om deltagarnas personliga uppgifter på ett rättssäkert sätt. Kravet säkerställer att inga personliga uppgifter kommer att synliggöras genom hela forskningsprojektets gång (David & Sutton, 2016). Konfidentialitet innebär enligt Hjalmarsson (2014) att forskare har kännedom om respondenten. Med en
slumpmässig urvalsmetod var utgångspunkten att personligen undvika kontakt med
respondenterna. Då vi inte visste vilka deltagarna var kunde vi utlova anonymitet. Av etiska och rättssäkra skäl blev enkätstudien anonym då inget material kunde kopplas till varken aktuell förskolepersonal, barngrupp eller förskola.
Studiens första sida består av ett formulär om personuppgiftsbehandling (se bilaga 1) som Örebro Universitet formulerat där det aktuella forskningsprojektet får tilläggas av ansvariga studenter. I formuläret förmedlades den data som samlades in och vilka personuppgifter som kom att behandlas och efterfrågade godkännande av respondenten. Vid kvantitativa metoder som digitala enkäter utgör kan deltagarens personliga uppgifter skyddas genom att frågor och svar inte eftersöker sådant som kan kopplas till personens identitet (Vetenskapsrådet, 2017). Frågorna i enkäten behandlade inga känsliga personuppgifter och endast IP-adressen gick att koppla direkt till deltagarna. För att detta ej ska vara ett hot mot respondenternas anonymitet behövde IP-adressen skyddas i Survey and Report. Då enkätstudien konstruerades som en publikenkät valdes tjänsten bort att lagra IP-adresser vilket innebar att adresserna ej kunde
26
spåras till deltagarna. Det var av största vikt att säkerställa att lagringen av data skedde på ett rättssäkert sätt. Studiens data var utöver en säker lagringsplats även skyddad av The General Data Protection Regulation (GDPR) som en ytterligare åtgärd för ett deltagarskydd.
För att bedriva god forskningsetik beskriver Vetenskapsrådet (2017) att alla som berörs av forskningen ska ges information om studien enligt informationskravet. Studiens respondenter bör informeras om studiens syfte samt övrig information som är värdefull att vara medveten om gällande den aktuella forskningen. All information som möjligtvis kan påverka
deltagarnas intresse att delta i studien ska delges innan undersökningen påbörjas. Utifrån de riktlinjer som framgår i informationskravet formulerades ett informationsbrev (se bilaga 2) . Respondenter delgavs information om studiens undersökningsområde och syfte, samt vilken urvalsgrupp enkätundersökningen riktade sig till. Därefter följde förtydligande av olika begrepp som ingick i enkäten för att minimera risken för missförstånd kring enkätens formuleringar. Avslutningsvis informerades deltagarna att undersökningen är anonym och skyddad av GDPR.
Nyttjandekravet är Vetenskapsrådets (2017) slutliga huvudkrav som ligger till grund för studien. Huvudkravet redogör för betydelsen av att studiens insamlade data endast används för forskningens syfte att bedriva utbildning och bidra till nya insikter kring
undersökningsområdet. Hur datamaterialet förvarades under studiens gång är också något att beakta då ingen obehörig får ta del av den insamlade informationen. Av säkerhetsskäl
förvarades därför studiens insamlade datamaterial digitalt med lösenordsskydd. Dessutom var det endast vi som forskare samt vår handledare som hade tillgång till all data via digitala lösenordskyddade plattformar. När studien är avslutad och uppsatsen har godkänts kommer all insamlade data att raderas från lagringsplatserna och det som publiceras med
examensarbetet är endast det analyserade resultatet som presenteras.
5.6. Metoddiskussion
Följande stycke diskuterar de möjligheter och utmaningar som vi upplevde kom med valet av att använda en kvantitativ enkätstudie. Metoddiskussionen blir därav en betydelsefull del för den transparens som indikerar enligt Vetenskapsrådet (2018) på god forskar etik. Delen utgör även en god plattform för läsaren att få inblick kring de grundläggande tankar och val som blivit avgörande för studiens utförande och kvalité. Neuman (2020) valde att undersöka hur förskolan arbetar med e-böcker och tryckta böcker med hjälp av en kvalitativ metod. Fördel
27
med detta angreppssätt var att direkt kunna vara närvarande och se skillnaderna och därefter följa upp med intervjuer. Däremot var en digital enkätstudie ett bra sätt att nå ut till flera och även få både statistik och textsvar från personer inom alla Sveriges län. Detta ger en mer generaliserbar bild av arbetssätt med planerad högläsning än med en kvalitativ metod. Däremot vill vi återge det som Byström och Byström (2011) belyser med att ett stickprov av en population ej utgör en representativ bild av det undersökta området. Studien ger därav en inblick kring hur förskolepersonalens arbetssätt i förhållande till högläsning kan se ut och vilket bokformat som kan vara det mest attraktiva valet.
Då syftet var att undersöka hur förskolepersonal arbetade med högläsning av olika bokformat var det aldrig vår mening att göra en totalundersökning då det krävde både utökade resurser och förutsättningar. Redan i förberedelserna inför examensarbetet valde vi däremot att ta hänsyn till rådande pandemi. Valet av undersökningsmetod utgav ingen hälsorisk för andra människors liv och förhöll sig till landets restriktioner. Med en digital enkätstudie såg vi möjligheten att både följa restriktionerna samt sprida studien över hela landet. Genom att sprida enkäten till landets alla olika län fick vi en stor spridning och en mängd okända deltagare vilket även Nilsson (2014) lyfter som en god fördel med kvantitativa metoder. Med enkäter kan data från en större mängd samlas in och digitala enkäter innebär en ökad
möjlighet att sprida studien på ett effektivt sätt. Valet att använda enkätstudie som metod möjliggjorde att studien slutligen omfattade insamlade data från 166 anonyma respondenter runt om i hela landet.
Den största utmaningen med enkätstudie var att inte vara fysiskt tillgängliga för att föra en dialog om studien med deltagarna och därav behövde vi som ansvariga vara ytterst noga i det förberedande arbetet inför publicering av enkäten. Med det i åtanke granskade vi alla frågor och svarsalternativ noggrant och gav stort utrymme i arbetsprocessen till att bearbeta
enkätens utformning. Vi valde att använda ett för oss välkänt enkätprogram vid namn Google Forms för att se över struktur och synliggöra möjliga oklarheter. Ett annat val var även att göra en testpilot för att få konstruktiv feedback från anhöriga, bekanta och vår handledare. Efter att enkäten genomgått testpiloten utvecklade vi innehållet ytterligare efter önskemål och feedback från testpanelen som ingick i testpiloten. Trots ett gediget förberedande arbete insåg vi att det aldrig går att granska en enkät tillräckligt många gånger, då deltagarna i sin tur även kom med ytterligare inputs och frågor om enkätens innehåll. Det var i det här skedet som problematiken uppstod av att inte personligen kunna vara fysiskt tillgänglig för respondenten,
