• No results found

Rätt sätt mot resistenta rapsbaggar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rätt sätt mot resistenta rapsbaggar"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

14 Svensk Frötidning 3/10

et är nu 10 år sedan de första resistenta rapsbag-garna uppträdde i västra Östergötland. Resistensen har spritt sig och förekommer på många håll i södra och mellersta Sverige (se ta-bell sid 16). Problemet är fortfaran-de stort i Östergötland, liksom nu också i Västergötland, Halland och lokalt i Skåne. Resistens finns även lokalt norr om Mälaren, t.ex. i om-rådet mellan Sala och Enköping. I syd östra Sverige har ännu inga sva-ga effekter rapporterats.

Kanske något nytt

När pyretroidresistensen började uppträda i Östergötland ökade antalet rapsbaggar dramatiskt jämfört med åren innan. Från ett relativt litet antal rapsbaggar skedde en kraftig ökning från ett år till nästa. Tack vare tillgången till andra preparat, Sumithion och Mavrik, var det dock möj-ligt att kontrollera rapsbaggar-na i olje växtodlingen. Numera är Sumithion avregistrerat, men däremot finns Biscaya och Mospi-lan som är s.k. neonikotinoider och som har effekt mot pyretroid-resistenta rapsbaggar. Ett annat preparat, Steward, har just god-känts på dispens av Kemikalie-inspektionen för användning under säsongen 2010. Steward innehåller indoxacarb som har en helt ny verkningsmekanism jämfört med de nu använda pre-paraten. Genom att växla mellan

preparat med olika verkningsmeka-nism minskas risken för utveckling av resistens och därför är det värde-fullt att ha tillgång till flera preparat med olika verkningsmekanismer.

Två typer av resistens

Under åren 2001 till 2004 gjordes det analyser på lab av rapsbaggarna och deras känslighet för pyretroider. Sedan upphörde analyserna under

Rätt sätt mot

resistenta rapsbaggar

Pyretroidresistens finns på många håll i Sverige, men rapsbaggarna går att kontrollera med rätt

strategi. Utvecklingen av resistens mot både pyretroider och andra preparat måste samtidigt

undvikas. Växla mellan preparat, håll strikt på trösklarna och undvik sena behandlingar så kan

baggarna hållas stången både 2010 och framöver. I år finns också nya Steward på dispens.

Text: Göran Gustafsson och Cecilia Lerenius, Jordbruksverkets Växtskyddscentraler Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

(2)

15 Svensk Frötidning 3/10

några år, men under 2008 och 2009 gjordes återigen analyser (SLU och Växtskyddscentralerna). Dessa ana-lyser visar att resistensen är allmänt förekommande i stora områden och att Sverige i en internationell jäm-förelse har en förhållandevis hög resistensnivå (se figur sid 16). Fjol-årets undersökningar visar även att resistensen numera är av två slag. Dels en s.k. metabolisk resistens vil-ket innebär att resistenta rapsbag-gar bildar ett enzym som bryter ner bekämpningsmedlet och dels en s.k. knock-down resistance (kdr).

Svårt bedöma resistens i fält

Det är ofta svårt att avgöra vad som

är en dålig behandlingseffekt och vad som är en ny inflygning av raps-baggar. Särskilt vid varmt väder kan inflygningen vara stor och ihål-lande. Då kan det även i bekämpade fält bli skador, särkilt i fältkanter. För att kontrollera effekten av en pyretroidbekämpning kan antalet levande rapsbaggar avräknas dagen efter behandlingen. Om behand-lingen görs under sen eftermiddag eller på kvällen ska bedömningen göras tidigt på morgonen innan temperaturen stiger så att en ny in-flygning kan ske. Normalt ska cirka 80–85 procent av rapsbaggarna ha dött av bekämpningen.

Mavrik fungerar oftast

Mavrik som är en annorlunda pyretroid jämfört med de tradi-tionella, har i de allra flesta fall fungerat bra även mot pyretroid-resistenta rapsbaggar. Från Hal-land finns dock rapporter om för-sämrade effekter även av Mavrik. I några av lab-studierna de senaste åren har det också funnits ten-denser till resistens mot Mavrik. Om det skett en förändring eller om det även funnits tidigare vet vi inte, eftersom Mavrik inte testats tidigare år.

Neonikotinoider utan knock-down

Neonikotinoiderna blev för första gången tillåtna att använda mot rapsbaggar 2007. De båda neoni-kotinoiderna Biscaya och Mospi-lan fungerar bra även mot py-retroidresistenta rapsbaggar. Preparaten är inte klassade som

bifarliga, men har begränsning i an-talet behandlingar. Biscaya får en-dast användas en gång per säsong, en strategi som företaget har valt för att minska risken för resistens-utveckling. Mospilan får användas två gånger per säsong. Prepara-ten har ett annorlunda verknings-sätt jämfört med den s k ”knock-down”-effekten av pyretroider. Vid behandling med Biscaya och Mospilan dör rapsbaggarna först efter ganska lång tid och effekten av behandlingen kan således felaktigt uppfattas som svag. Under tiden är de emellertid inte aktiva och gör heller ingen skada.

Viktigt att behovsanpassa be-kämpningen och växla preparat

En strikt behovsanpassad bekämp-ning i kombination med att växla mellan olika preparat är den effek-tivaste strategin för att hindra

ut-Utvecklingen av resistenta rapsbaggar kan motverkas på följande sätt:

1. TRöSKLARNA – använd bekämp-ningströsklarna (se faktaruta nästa sida) och observera att trösklarna är betyd-ligt högre i höstraps än i våroljeväxter eftersom höstrapsen skadas mindre. 2. VäxLINGEN- kör stafett med olika typer av preparat, det vill säga använd inte bara pyretroider utan växla med andra preparatgrupper. även i områden utan känd pyretroidresistens är det an-geläget att växla mellan olika grupper (se faktaruta om bekämpningsrekom-mendationer nere till vänster).

2 hörnstenar för att

undvika resistens

»

Strategier i olika områden - växla och

avsluta med neonikotinoider

A. OMRåDEN MED PyRETROIDRESISTENS (flertalet slätt områden i Götaland och lokalt norr om Mälaren): Växla mellan Mavrik, Ste-ward och Biscaya/Mospilan. Använd Biscaya eller Mospilan vid den sista bekämpningen för att utnyttja långtidseffekten på bästa sätt. B. OMRåDEN uTAN PyRETROIDRESISTENS (övriga Sverige): Växla mellan valfri pyretroid (inkl Mavrik), Steward och Biscaya/Mospilan. Använd Biscaya eller Mospilan vid den sista bekämpningen för att utnyttja långtidseffekten på bästa sätt.

(3)

16 Svensk Frötidning 3/10

vecklingen av resistens, mot såväl pyretroider som andra preparat. En sådan strategi är angelägen ef-tersom oljeväxtodlingen är mycket beroende av en effektiv kontroll av rapsbaggarna.

Vid upprepade bekämpningar med samma typ av bekämpnings-medel ökar risken för att skadegö-raren utvecklar resistens, d.v.s. blir okänslig för preparatet. Eftersom uteslutande pyretroider användes i oljeväxterna under cirka 20 år är det inte så märkligt att rapsbaggarna till slut utvecklade resistens.

I områden med resistenspro-blem finns det ofta en blandad

odling av höst- och våroljeväxter. Eftersom det är samma popula-tion rapsbaggar som först angri-per höstoljeväxter och som sedan förflyttar sig till våroljeväxter i närheten, är risken stor att de ut-sätts för upprepade bekämpningar under säsongen. Bekämpning i höstoljeväxter är sällan nödvän-dig och bör undvikas både av eko-nomiska skäl och för att hindra ytterligare resistensutveckling.

Inga sena bekämpningar

Sena bekämpningar ska undvikas av två skäl. Dels gör rapsbaggarna liten skada i sena utvecklingsstadier (avspeglas i de högre bekämpnings-trösklarna). Dels är risken stor att nyttodjur som parasitsteklar dö-das och därmed påverkas mäng-den rapsbaggar även på längre sikt. Undvik därför sena bekämpningar även om preparatet är registrerat för denna användning. « Län Karate(lambda-cyhalotrin) Mavrik(tau-fluvalinat) Skåne, Halland 51 (27-96) 73 (54-81) Västra Götaland, Värmland 52 (23-100) 88 (76-100) Östergötland, Söder-manland, Örebro län 44 (7-100) 84 (94-100) Västmanland, Uppsala och Stockholms län 77 (55-100) 92 (83-100)

Lab.test av rapsbaggars känslighet år 2009 för Karate (lambda-cyhalotrin) och Mavrik (tau-fluvalinat) vid en dos motsvarande fältdos. I fält ska cirka 80–85 procent av raps-baggarna dö av bekämpningen för att man inte ska misstänka resistens. Siffrorna avser procent döda rapsbaggar med variationen inom parentes. Tio prov i varje område.

Siffror talar tydligt språk om resistens

Ansträngt resistensläge i Sverige

I jämförelse med flera grannländer är resistensläget i Sverige ganska pressat. Figuren visar resistens mot pyretroider (Karate) hos rapsbagge i olika länder (enl. IRaC Insecticide Resistance action Committee) kompletterat med svenska resultat.

Inventering av resistens hos rapsbagge i olika europeiska länder, enligt IRAC

Klassificering enligt IRAC.

Resultat 2009, Sverige Karate Mavrik Höggradigt känslig Känslig 10 21 Måttligt resistent 11 31 Resistent 41 48 Höggradigt resistent 38 Resultat 2008, Sverige Karate Mavrik Höggradigt känslig Känslig 21 36 Måttligt resistent 14 29 Resistent 29 14 Höggradigt resistent 36 21 Resultat 2008, Europa

Österrike 07 Österrike 08Frankrike 07Frankrike 08Tyskland 07 Tyskland 08 Polen 07 Polen 08 Schweiz 07 Swchweiz 08England 07 England 08 Sverige 08 Sverige 09

Höggradigt känslig 23 2 2 38 46 47 Känslig 57 46 6 4 40 19 4 24 40 32 38 21 10 Måttligt resistent 5 35 26 9 18 18 11 38 31 10 2 14 11 Resistent 15 15 68 49 28 38 11 30 19 9 9 29 41 Höggradigt resistent 4 38 12 23 89 55 10 3 4 36 38 SUMMA 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Österrike 07 Österrike 08 Frankrike 07 Frankrike 08 Tyskland 07 Tyskland

08 Polen 07 Polen 08 Schweiz 07 Swchweiz 08 England 07 England 08 Sverige 08 Sverige 09

Höggradigt resistent Resistent Måttligt resistent Känslig Höggradigt känslig

Inventering av resistens hos rapsbagge i olika europeiska länder, enligt IRAC

Klassificering enligt IRAC.

Resultat 2009, Sverige Karate Mavrik Höggradigt känslig Känslig 10 21 Måttligt resistent 11 31 Resistent 41 48 Höggradigt resistent 38 Resultat 2008, Sverige Karate Mavrik Höggradigt känslig Känslig 21 36 Måttligt resistent 14 29 Resistent 29 14 Höggradigt resistent 36 21 Resultat 2008, Europa

Österrike 07 Österrike 08Frankrike 07Frankrike 08Tyskland 07 Tyskland 08 Polen 07 Polen 08 Schweiz 07 Swchweiz 08England 07 England 08 Sverige 08 Sverige 09

Höggradigt känslig 23 2 2 38 46 47 Känslig 57 46 6 4 40 19 4 24 40 32 38 21 10 Måttligt resistent 5 35 26 9 18 18 11 38 31 10 2 14 11 Resistent 15 15 68 49 28 38 11 30 19 9 9 29 41 Höggradigt resistent 4 38 12 23 89 55 10 3 4 36 38 SUMMA 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Österrike 07 Österrike 08 Frankrike 07 Frankrike 08 Tyskland 07 Tyskland

08 Polen 07 Polen 08 Schweiz 07 Swchweiz 08 England 07 England 08 Sverige 08 Sverige 09

Höggradigt resistent Resistent Måttligt resistent Känslig Höggradigt känslig

Steward godkänd på dispens

Strax före Svensk Frötidnings pressläggning godkände KemI den nya insekticiden Steward 30 WG på dispens med motivet att lätta på resi-stenstrycket på övriga bekämpningsmedel. Steward får användas under

Bekämpningströsklar

– var vaken i vårrapsen

antalet rapsbaggar per planta i respektive knoppstadium tidigt medelsent sent

Höstoljeväxter 2-3 3-4 5-6

Våroljeväxter 0,5-1 1-2 2-3

Obs! Räkna av plantor slumpmässigt i fältet, d.v.s även små och sent utvecklade plantor

NYHET

perioden 15 april till 10 augusti för bekämpning av rapsbaggar i oljeväxter. Vik-tigt är att behandling bara får ske nattetid, enbart 1 gång under säsongen och inte efter stadium 57. Följ råd och anvisningar från den lokala rådgivningen när bekämpning blir aktuell.

Österrike

References

Related documents

Vidare var syftet att undersöka hur pedagoger kan arbeta för att barn ska få verktyg för att kunna göra ett medvetet och meningsfullt förlåt, för att barn inte bara ska säga

Områden av svårigheter som sjuksköterskor inom mångkulturell palliativ omvårdnad upplever; förförståelse, kommunikation, känsla av otillräcklighet samt bristande kunskap tror

En kamp som egentligen aldrig tycks få någon klar vinnare, utan drömmar och längtan till stor del hänger ihop och att det även hänger ihop med att ”aldrig vara nöjd.” För

samt öppenhet och stöd, vilka alla är begrepp kopplade till principer och villkor för TSL. Under detta huvudtema och respektive underteman har respondenterna beskrivit hur de

Slutligen fann vi gemensamt för alla att språk, sysselsättning och ett starkt socialt kontaktnät är grunden till god integration i samhället samt att alla upplevde en stor

Här skulle det kunna bli en krock i mötet mellan personal och de ungdomar de möter, om dessa inte vill definiera sig eller inte anser detta relevant, men personalen tror att det

Att visa intresse för vad sång- och musikintresserade pojkar gör utanför skolan eller i skolan (beroende på om man är lärare i skolan eller i en musikalisk verksamhet utanför

An Exploratory Study of how Event Planning Relate to Planning Techniques. Projektledning