• No results found

Premiärodlare satsar på lin även 2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Premiärodlare satsar på lin även 2010"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

18 Svensk Frötidning 7/09

Med rätta förutsättningar är

lin ganska oproblematisk att

odla och skörda. Öppna, jämna

fält och bra tajming i

ogräs-bekämpningen ger odlingen

god ekonomi och bra

för-fruktsvärde till höstspannmål

menar Magnus Pettersson,

förstagångsodlare 2009.

Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

agnus Pettersson driver Karlsgården strax söder om Örebro. 190 ganska traditionellt odlade hektar. För­ visso med inslag av höstraps, vilket är ganska ovanligt i Närke, men mest vårspannmål för att det pas­ sar bäst på hans jordar. Tills i år.

– Jag tyckte det skulle vara in­ tressant att prova på lin. Bra pris var det också, berättar Magnus.

Han startade odlingen med att prissäkra halva den tänkta skörde­ volymen.

– Jag missade pristoppen, men var ändå klart nöjd med priset.

Och väl framme vid skörd sål­

des resterande volym till dags­ pris som blev något lägre än vid prissäkringen. Med ett bra pris i hamn gäller det ”bara” att få fram en hög skörd till så låga kostnader som möjligt.

Tröska när det skramlar

Vi börjar bakifrån, med skörden; av

vissa ansedd som ett kritiskt inslag i linodlingen. Magnus inställning till skördemomentet är okomplicerad:

– Det är bara att tröska på när det skramlar i kapslarna.

Går det ­ så kör. Men strular det så är det bättre att lämna tröskarbe­ tet en tid och försöka senare, än att stånga pannan blodig på trilskande

Premiärodlare satsar

på lin även 2010

M

Odlar. Sedan 1990 driver han 190 hektar på Karlsgården söder om Örebro.

Jordar. Generellt mycket höga mull-halter och på vissa delar ett större lerinslag.

Grödor. Jordarna gör att vårgrö-dor går bäst varför två tredjedelar brukar vårsås. Vårvete och havre går bra.

Våroljeväxter. Vanligtvis odlas vårraps. Men även vårrybs går bra, eventuellt blir det vårrybs 2010. Höstraps. Odlas emellanåt när den hinner sås i tid. Hösten 2008 etable-rades höstrapsen lite för sent och gav endast 2 ton per hektar 2009. Hann inte så höstraps hösten 2009. Lin. Premiär 2009 med lyckat utfall. Med bra priser blir det lin även 2010.

Magnus Pettersson, Karlsgården

” Jag tycker många skulle prova

lin, det är inte så knepigt som

en del säger.”

(2)

19 Svensk Frötidning 7/09

Areal. Stor variation. 2009 tredubblades arealen (nästan 10 000 hektar) jämfört med 2008 och var den största sedan år 2000. Kräver. Luckra och jämna jordar. Lin är en kräsen och ganska packningskänslig gröda.

Insatser. Billig att odla. Örtogräs bekäm-pas enkelt med Ally + Gratil + MCPA. Vid behov bekämpas gräsogräs med dubbel-behandling med selektiv gräsherbicid. Ingen svampbekämpning. Kvävegöds-ling kring 100 kilo per hektar.

Observera. Håll koll på linjordloppan. Ökad risk med ökad odlingsintensitet. Betning med Chinook blir aktuell inför 2010 – se notiser sid 33.

Skörd. Ha skarpast tänkbara kniv och kör när det skramlar i frökapslarna. Bladdöd-ning kan vara nödvändigt om grödan är ojämn eller ogräsbemängd.

Bonus 1. Attraktiv halm.

Bonus 2. Bra förfruktsgröda med fin struktur. Det går ofta att direktså höst-spannmål efter lin.

Korta fakta om lin

linplantor. Så trots att Magnus är förstagångsodlare så flöt det på bra. Grödan var ren och fin från störan­ de grönt ogräs så bladdödning med Roundup behövdes inte. Halmen lämnades i sträng på fältet och pres­ sades snabbt av en lokal värmeentre­ prenör. Linhalmen är eftertraktad för sitt höga värmevärde så det var inga problem att hitta avsättning. Lin en strålande förfrukt Därmed var fältet fritt för snabb och enkel etablering av höst­ vete. En lättare kultivatering var allt som behövdes och i dag står

höstvetent fint inför vintern. – Jag är imponerad av den fina strukturen som linet lämnade över till höstveten.

Skörden då? Jo, den landade på en bit över 2000 kilo per hektar vil­ ket Magnus är nöjd med. Och då är mindre delar av fältet inräknade där Magnus lämnade linet otröskat. Anledningen var att linet inte mog­ nade av. Och det är inget konstigt med det. Det duger inte med ojäm­ na fält med skuggiga partier från skogsbryn eller åkerholmar.

– Linfältet måste vara öppet och jämnt för att linet ska mogna av jämnt och gå lätt att tröska. Etablera i varm jord

Vägen från sådd till skörd kanta­ des inte av några större bekym­ mer. Mellan ogräsbekämpning och skörd växte linet utan insekts­ el­ ler svampangrepp. Linjordloppan lyste med sin frånvaro. Den är ofta knuten till den historiska odlings­ intensiteten och i Magnus fall så har det inte odlats lin på minst 20 år. Men det finns all anledning att hålla ögonen på loppan framöver med ökad kontinuerlig odling. Att slippa tänka på jordloppor, raps­ baggar och svampsjukdomar upp­ skattas mycket av Magnus som även odlar vårraps.

Vad gäller etableringsfasen så

harvade Magnus fältet, vältade, lät det ligga en vecka varefter han sådde linet den 24 april med 55 kilo Taurus per hektar. En kall period följde men etableringen blev ändå bra. Ogräsbekämpning­ en gjordes med standardbland­ ningen 0,5 tablett Ally + 10 gram Gratil + 0,2 liter Hormotex per hektar. Behandlingen tog bra och trots sitt skira växtsätt kom aldrig ogräsen igång och störde linet. Gav mersmak

2009 var således det första året som Magnus odlade lin och sam­ mantaget är han mycket nöjd med odlingen:

–Jag tycker många skulle prova att odla lin. Själv kommer jag i alla fall att fortsätta 2010, om priset är konkurrenskraftig vill säga. «

Luftigt och rent. Lin ska odlas fritt och exponerat för solens strålar.

Bra effekt. Ogräsen har fått sig en omgång av Ally, Gratil och Hormotex, och kommer att tyna bort.

References

Related documents

Samtidigt är respondenterna överens om att informationen från ledningen kunde ha varit bättre och det är därför viktigt att planera kommunikationen inför en förändring och

Motiven till initiativet att genomföra en kurs i att skriva pedagogisk meritportfölj var att uppmuntra lärarna till pedagogisk utveckling samt att finna

Att dela in mat i pyramider bygger på att äta mest av det som finns i botten, lagom av det som finns i mitten och undvika eller äta lite av det som hamnar i

Detta har författarna Fog et al (2005:33-40) gjort och utkristalliserat fyra olika element som de menar definierar en retorisk storytelling. De fyra elementen de tagit fram

Läroplan GY2011 med kursplaner för bildämnet på gymnasiet och Lgr 11 med kursplaner för bild och form på högstadiet, visar tydliga riktlinjer för innehåll och bedömning som

Att Sven gör allt fel (”på tok”, strof 3) i första halvan av dikten beskrivs också så att han gör allt ”tvertom” (strof 9), och det att fel och rätt förknippas med

Denne rätlinjige karla- karl tycks tala till något fundamentalt i Wlosofen Voltai- res eget väsen, vilket inte ett ögonblick hindrar honom från att också inse och ibland även

Den evaluerar vad och hur vi är, och innefattar en tillit till sig själv, självrespekt och självacceptans (2003, s. Av barnskötarnas svar gör jag tolkningen att de