Svensk Frötidning nr 1 februari 2006 10
Av Lars T. Havstad, Bioforsk Øst Landvik, Norge
De flesta gräsarter kräver induktion på hösten med låg temperatur och/ eller korta dagar för att bli fröbä-rande. Timotej kräver dock endast långa dagar på våren/sommaren för att ge frö. I allmänhet betyder detta att skott som bildas under våren kan blomma och producera frö redan samma sommar.
Höst- N om tunt bestånd
Behovet av kväve på hösten är därför vanligen mindre i timotej än i andra gräsarter som t. ex. ängs- och
röds-vingel där huvuddelen av de fröbä-rande skotten bildas under hösten året före skörd.
Vanligtvis höstgödslas inte timo-tejfrövallarna, varken insåningsåret eller fröåren. Erfarenheter från en ny försöksserie med olika höst – och vårgödslingsstrategier i sorten Grind-stad, pekar emellertid på att i tunna och svaga insådder kan det finnas behov för höstgödsling insånings-året. Figur 1a visar ett försök med lågt skottantal (112 skott per m2) på hösten där högst skörd uppnåddes,
oavsett vårgödslingsstrategi, i de led som gödslats med 30 kilo N per hektar på hösten. I fyra andra försök i serien, alla med mer än 250 skott per m2, vid tiden för skörd av skydds-säden, var det inte nödvändigt med höstgödsling för att nå höga skördar första fröåret (figur 1b).
Foderskörd före fröskörd
På hösten första fröåret har vallen normalt fler skott än insåningsåret och i försöken har det inte varit nå-got positivt utslag för höstgödsling. Sorten Grindstad har en god åter-växtförmåga och i de klimatiskt bäs-ta områdena i sydöstra Norge är det en del fröodlare som gödslar vallen med 30-50 kilo N per hektar strax ef-ter fröskörd i början av augusti och tar en foderskörd senare under hös-ten. I försök har ett sådant intensivt utnyttjande av vallen inte haft nå-gon negativ inverkan på fröskörden året efter (se tabell). Bäst kvalitet på fodret, med hänsyn till protein och engergiinnehåll blir det om
fo-Frö efter foder fungerar bra
N-gödsling strax efter skörd, kg/ha Putsning/ foderslåtter Kvantitet foder kg TS/ha Fröavkastning året efter kg/ha 0 Ingen - 685 0 15 sept 980 701 0 15 okt 930 683 50 15 sept 1630 728 50 15 okt 1900 709
Effekt av kvävegödsling och putsning på hösten för foder (kilo TS per hektar) och fröavkast-ning i Grindstad timotej. Medeltal av 6 försök i 2:a eller 3:e års vall.
Så gödslar man
timotej i Norge
Timotej är den viktigaste frögrö-dan i Norge. Den anses av vissa som extensiv men många års försök visar att det kan vara mo-tiverat med odlingstekniskt finlir för att uppnå optimal avkastning. Anpassning av kvävegödslingen efter bestånd, sort och klimat ger utdelning.
11 Svensk Frötidning nr 1 februari 2006
derslåttern tas tidigt, helst under september.
Vårgödsling vid tillväxtstart Optimal vårgödsling av timotej varie-rar beroende på markens näringssta-tus, klimatet under växtsäsongen och hur tätt med skott det är i vallen. Det är därför svårt att ge gödslingsråd som gäller under alla förhållanden. På jordar med normalt näringsinne-håll bedöms kvävebehovet vara 70-90 kilo per hektar. Högst kvävegiva i tunna och öppna grödor.
Hur kvävegivan ska fördelas på våren har varit frågeställning i fl era försöksserier de senaste 10-15 åren. Erfarenheten från timotejens huvud-sakliga odlingsområde på Sørøstlan-det är att huvuddelen av kvävegivan, oavsett vallens ålder, ska tillföras vid tillväxtens början. Speciellt i första-årsvallar, som inte kvävegödslats på hösten, är detta viktigt. I den tidigare omtalade serien med höst- och vår-gödsling insåningsåret och första frö-året (fi gur 1) blev det, oavsett antalet skott/m2 på hösten, lägst skördar i de led som inte höstgödslats och som inte fi ck kväve (75 kilo per hektar) på våren förrän sträckningstillväxten börjat (Z 31) i mitten av maj.
I medeltal för de fyra försök som haft normal skottäthet på hösten (>250 skott/m2) var det fl era göds-lingsstrategier som gav ungefär lika bra resultat (fi gur 1b). Högst skörd gav dock de led där kvävegivan de-lats med 50 kilo N per hektar vid till-växtens start och 25 kilo per hektar i stadie Z 31. Betydelsen av att till-föra huvuddelen av kvävemängden vid tillväxtens start, speciellt i den tidiga sorten Grindstad, har även vi-sats i andra försöksserier. I försöksse-rien som redovisas i fi gur 2, har den högsta skörden av Grindstad upp-nåtts när hela kvävegivan på 75 kilo per hektar getts vid tillväxtens start. Kombinationen 50+25 kilo N per hek-tar har i nio av försöken gett högst skörd i den nordnorska sorten Vega. Behovsanpassad N-gödsling Behovet av mängden kväve som
be-Kort om fröodling av timotej i Norge
Timotej odlas i Norge på cirka 1700 hektar och är den viktigaste arten i norsk fröodling. Den sydnorska sorten Grindstad dominerar med cirka 60 procent av arealen medan de nordnorska sorterna Vega och Noreng odlas på 35 respektive 5 procent. Avkastningsnivån i Grindstad och Vega de senaste fem åren har varit 630 respektive 650 kilo frö per hektar. De viktigaste områdena för norsk timotejfröodling är Vestfold och Østfold som ligger på ömse sidor om Oslofjorden.
Norska rekommendationer för
kvävegödsling i timotejfrö
1. Höstgödsling
Erfarenheten från norska försök är att vanligen behöver inte timotejfrövallen någon kvävegödsling på hösten. Undantaget är utläggningsåret om vallen är tunn (under 200 skott per m2) efter
skörd av insåningsgrödan. 2. Vårgödsling
På våren fröåret, rekommenderar man att dela den totala kvävegivan på 70-90 kilo N/ha på två spridningstillfällen.
Huvuddelen av kvävet (50-70 kilo N/ha) bör tillföras vid tillväxtens start. Mätning med Hydros N-Tester kan vara ett bra hjälpmedel att bedöma kvävebehovet vid andra gödselgivan.
3. Gödselmedelstyp
Valet av gödselmedelstyp har vanligen liten betydelse för skörderesultatet.
Kväve för sent. Det ljusa och klena beståndet till vänster höstgödslades inte och fi ck
kväve (75 kilo per hektar) på våren först vid sträckningstillväxtens början i mitten av maj vilket var alltför sent.
Får kläm på göds-lingen. N-Tester har med viss framgång provats i Norge i så-väl försök som praktik för att bedöma kväve-behovet i timotejfrö i begynnande sträck-ningstillväxt.
Svensk Frötidning nr 1 februari 2006 12 500 600 700 800 900 25+0 25+25 25+50 25+75 50+0 50+25 50+50 50+75 75+0 75+25 75+50 75+75 Grindstad Vega Fröskörd kg/ha
1a) Tunn timotej
500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 75 + 0 0 + 75 50 + 25 25 + 50 Fröskörd kg/ha 1b) Kraftig timotej 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400 75 + 0 0 + 75 50 + 25 25 + 50
Delad vårgödsling (tidig och sen vår), kg N/ha
Fröskörd kg/ha
Ingen höstgödsling Gödsling strax efter skörd Gödsling en månad efter skörd
Delad vårgödsling (tidig och sen vår), kg N/ha
höver tillföras i stadie Z 31 (begyn-nande sträckningstillväxt) kan vara svår att bedöma. I försöksserien med delad vårgödsling har man sett närm-re på möjligheten att använda N-Tes-ter som ett hjälpmedel. Modellen har under de senaste åren testats på för-sök i praktiska odlingar av Grindstad. Erfarenheterna hittills är att mätning-en med N-Tester kan ge god infor-mation om plantans kvävestatus vid tiden för andra kvävegivan. Modellen har emellertid utvecklats under år då det varit risk för liggbildning under vår och försommar. Under torra år, med en mindre risk för liggbildning, kan därför mängden kväve som re-kommenderas i modellen bli för liten för att ge optimal avkastning.
Val av gödselmedel
Ska man använda nitrat- eller am-moniumkväve? Väljs ett NPK- medel kommer även andra näringsämnen än kväve att vara med och påverka plan-tans tillväxt.
I tio försöksfält med Grindstad och Vega har man under åren 1997-1999 studerat olika kombinationer av kalk-salpeter, kalkammonsalpeter och
Tunna timotejbestånd ska höstgödslas
Figur 1. Effekter av olika höst- och vårgödslingsstrategier på fröskörd (kg/ha) i (v. diagrammet) ett fält med låg skottäthet på hösten (112 skott/m²)
och i (h.diagrammet) medel av 4 försök 2003-2005 med normal skottäthet på hösten (över 250 skott/m²). Höstgödsling med 30 kg N/ha.
Anpassa vårgödslingen efter timotejsort
Figur 2. Effekt av olika fördelning av kvävegödsel kg/ha vid tillväxtens start (v. värdet) och
begynnande sträckningstillväxt, Z 31 i fröodling av timotej. Grindstad (medeltal av 11 för-sök) och Vega(medeltal av 9 förför-sök).
Lars T. Havstad
Artikelförfattaren arbetar som forskare inom fröodling på Bioforsk i Norge. Bioforsk är ett nytt forskningsinstitut som startades den 1 januari 2006 som ett resultat av sammanslagningen av tre ledande institutioner inom norsk lantbruks- och miljöforskning (Planteforsk, Jordforsk og Norsøk). Bioforsk ägs av Landbruks- og matdepartementet och har cirka 500 anställda fördelade på 18 avdelningar runt om i Norge. Forskningsinstitutet har spetskompetens inom lantbruk, matproduk-tion, miljö- och resursförvaltning.
fullgödsel 18-3-15 har påverkat skör-denivån. Kvävemängden som tillförts vid varje gödseltidpunkt har varit 40 kilo per hektar.
Några säkra avkastningsskillna-der i effekten mellan de tre gödsel-medelstyperna har inte uppkommit. Det tycks alltså vara av underordnad betydelse vilket gödselmedel som väljs i förhållande till kvävemängden vid delad kvävegiva. I hälften av för-söken var emellertid fröskörden hö-gre i de rutor där 40 kilo N per hektar vid tillväxtens start hade getts som
NPK än i de rutor där den getts som kalksalpeter eller kalkammonsalpter. Behovet av ett fullgödselmedel vid tillväxtens start var normalt störst i andraårsvallen.
Utifrån en samlad bedömning re-kommenderas därför att timotejfrö-vallen vid tillväxtens start ska gödslas med ett fullgödselmedel (gärna kali-umfattigt) medan kalksalpeter bör väl-jas vid begynnande sträckning när det är försommartorrt. Vid mera fuktiga förhållanden är valet av gödseltyp vid andragivan av mindre betydelse. v
