Av Torbjörn Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB
I de spannmålstyngda
slätt-bygderna i Östergötland
för-söker vi alltid utvärdera vilka
förfrukter som är lämpliga
till höstvetet, som är vår
huvudgröda. I de
driftseko-nomiska utvärderingar som
vi gör inom Lovanggruppen,
så noterar vi att linskördarna
har ökat under senare år. För
oss är det särskilt intressant
att jämföra linskördarna med
vårrapsen, eftersom vi har
problem med
pyretroidresis-tenta rapsbaggar samt med
Verticillium och
bomullsmö-gel i vårrapsen. Under
fem-årsperioden 1999-2003, så
har linskördarna i
Lovang-gruppen varit högre än
vår-rapsskördarna under tre år
av fem.
Under de första åren vi odlade lin i större skala (fr o m.1994), så var skördenivåerna mer blygsamma och linet fick rykte om sig att vara svårtröskat. Efterhand har trösktek-niken förfinats och idag finns det
maskinstationer som tröskar lin till klart lägre kostnad än vad fallet är för spannmål. Vi odlar också bättre sorter nu än tidigare. Våra huvud-sorter är Taurus och Flanders.
Det har också visat sig att sär-kostnaderna vid linodling ligger lägre än motsvarande för vårraps. I sammanhanget måste vi dock ta hänsyn till att vi odlar ganska mycket linutsäde i våra bygder. En utsädesodling belastas med högre kostnader för utsäde och rensning av den färdiga varan. I tabell 1 har vi tagit bort dessa merkostnader.
Avräkningspriset (bruksvara) har
under sista året varit högre för lin än för oljeväxter, vilket ytterligare bidrar till att göra linet intressant. Dock måste påpekas att intresset från köparleden inte är lika påtag-ligt för lin som för oljeväxter. Enkel höstsådd efter lin Linet ger inte så mycket skörde-rester och är en gles gröda, varför glyfosatbehandling innan skörd ofta ger ett mycket bra resultat vid kvickrotsbekämpning. Det är gan-ska lätt att genomföra en direkt-sådd med höstvete i stubben efter lin, eller enbart göra en reducerad
Intresset för
linodling
ökar i Östergötland
SVENSKFRÖTIDNING NR3 MAJ2004 23
Nytt sortmaterial och förbättrad skördeteknik gör linodlingen idag till ett intressant alternativ till övriga våroljeväxter. Foto: Svensk Raps AB
Tabell 1. Skörd, kostnader och täckningsbidrag för några grödor i Lovanggruppen 1999-2003. Utsädesodlingar undantagna. Avser odling 2004, exkl arealstöd.
Gröda Skörd Intäkt exkl Särkostnader Samkostnader, Täckningsbidr. 2 kg/ha arealstöd, kr/ha kr/ha kr/hakr/ha, exkl arealstöd
Oljelin 2140 4710 2150 3500 - 940
Vårraps 1960 4120 2350 3500 - 1730
Kommentarer till tabell 1. À-priset på lin är satt till 2:20 och vårraps till 2:10.
I särkostnaderna ingår utsäde, gödning, växtskyddsmedel, diesel, torkning och ränta på rörelsekapital.
I samkostnaderna ingår ränta, avskrivning och underhåll på maskiner samt kostnader för arbete (både fältarbete och övrigt arbete) samt diversekostnader (overhead) som bokföring, försäkring, bil, porto, telefon, datakostnader, arvoden, analyser etc. Några markkostnader är inte medräknade.
SVENSKFRÖTIDNING NR3 MAJ2004 25
jordbearbetning. Lantbrukare med halmeldade panncentraler hemma på gården brukar också sätta stort värde på linhalmen.
Resultatet (TB2) anger vad som blir över till arrende eller markrän-ta då samtliga kostnader har
dra-gits från intäkterna. Resultatet är exkl arealstöd. För år 2004 bör man räkna kalkylen inkl arealstöd. Fr.o.m. 2005 skall kalkylen läsas utan stöd eller om man så vill kan den ”gårdspott”, som faller ut på kommande stödrättigheter, täcka
de förluster som uppkommer i odlingen. Några förfruktsvärden är inte medräknade här. Jag har heller inte kommenterat grödan foderär-ter, som i våra trakter ger ett bättre täckningsbidrag än både lin och våroljeväxter. ■
