21 Svensk Frötidning 6/16
Torka
och insekter
plundrade
höstrapsen 2016
Den skånska höstrapsskörden2016 landade 1,5 ton under normala nivåer. Torka och insekter sänkte grödan. I kom-mande nummer av Svensk Frö-tidning vill vi bena ut problemen med insekter och frånvarande betning inför framtiden. Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
H
östrapsodlingen 2016 går till historien som ett tufft år för höstrapsodlare i främst södra Sverige, men kanske lite bättre för dem längre norrut. Medel skördarna i landet pekar på 3,1 ton per hektar i snitt. Det ska jämföras med nästan tonnet högre höstrapsskörd 2015.Stort avbräck i syd
Rapsen i Skåne avkastade närmare 1,5 ton per hektar sämre än normalt medan man i Östergötland och på Gotland fick en ganska god skörd i nivå kring normala nivåer. Underlaget från västra Sverige är ännu ganska tunt, men pekar på skördar strax under normalt.
När halva Sveriges höstrapsareal finns i Skåne så blir det ett stort avbräck i den svenska oljeväxtproduktionen. Men varför gick det så illa? Det finns många svar på frågan, men inget av svaren ger ensamt lösningen på gåtan.
Torkan brandskattade
Torkan är en 1:a anledning. I Skåne var det osedvanligt varmt och torrt mitt i blomningen som av många beskrivs som kortare än normalt. Vid samma tidpunkt kom det välbehövligt regn i Mellan sverige som kanske räddade rapsen från missväxt även om det både före och efter
regnet var varmt och mycket torrt. Insekter är en 2:a anledning. I Skåne talas det mycket om skidgallmyggor. Skadorna var mycket stora på många platser. Även om det fanns mycket bly grå rapsvivlar, men kanske inte till räckligt för att tröskeln skulle passeras för behandling, finns det fält med om fattande skador av skidgallmyggor. Både behandlade och obehandlade fält. Varför skidgallmyggan uppträder i stor omfattning flera år i rad vet vi inte.
Insekter plundrade
Kålmal fanns i alla raps och rybsfält i landet. Skadan i höstoljeväxter blev obe tydlig trots att angreppen var omfattande och vi gick ut och varnade för skador även i höstraps. På insektssidan obser verades också stamvivlar i många fält. Normalt är skadan av ringa betydelse, men kan se dramatisk ut. I Skåne var det både mycket torrt och varmt, men också mycket problem med insekter. Kombina tionen kan här ha haft stor betydelse på den dåliga avkastningen 2016.
Utebliven betning spökar
Sniglar är en 3:e anledning. Angreppen var ett omfattande problem under hösten efter den blöta våren och som maren 2015. Speciellt gällde detta i Mellansverige och det drog ned skör darna, i synnerhet i västra Sverige.
Om 2016 går till historien som ett exceptionellt insektsår, eller om vi nu börjar se konsekvenserna av att inte kunna beta utsädet med en insekticid, återstår att se. Rapsjordloppor, kål bladsteklar och stamvivlar har bet ningen hanterat. Kanske är det så att en ny jämvikt mellan skadegörare och nytto insekter måste infinna sig innan vi har situationen åter under kontroll.
Det finns många frågor som måste besvaras. Under vintern kommer vi att i flera konstellationer analysera många av de här problematiska händelserna och återkommer i senare nummer av Svensk Frötidning med en ansats att försöka genomlysa problematiken 2016 och vad den får för betydelse för framtiden.
•
En av flera. Angrepp av skidgallmyggor var en orsak till att skånsk rapsodling tappade 1,5 ton
