1
ENSKILDA HÖGSKOLAN STOCKHOLM EXAMENSARBETE
Programmen i mänskliga rättigheter Kandidatexamen
HT 2019
Eritrea
En studie om sanktionerna mot Eritrea
Författaren: Helen Rezene
Handledare: Emma Sundkvist
2 Title: A study on the sanctions against Eritrea
Titel: en studie om sanktionerna om Eritrea
3 Abstract
This thesis aims to increase understanding of the sanctions imposed on Eritrea by the United Nations Security Council. The question this thesis asks is “why the security council imposed the sanctions”, and “how did these sanctions affect the country and its population?”. In this study, I have used text analysis, a content analysis method to analyze the resolution the protocol, in order to gain understanding of the motive for sanctions. The resolution and the protocol are the primary source of information. As a secondary source of information, I have used several research analyses. These selected materials have been helpful to answer the questions this thesis raised.
The results reveal that sanctions imposed on a country appear to never reach their targets, they rather hurt the common people. It is also observed that sanction have negative consequences for a country. They can lead to political turmoil, economic hardship, and they can worsen the standard of living for people within a country. When people do not see a bright future in their own country, they will leave in hope of finding a better life elsewhere. Sanctions also have a negative impact on democracy. To stay in power, the rulers in a country will take undemocratic measures such as being more restrictive on opposition groups, journalists, and introduce changes in many areas that may be perceived as undemocratic.
Ultimately international organization has failed to reach its goals. If the organization choose to impose sanctions against a country, the sanctions have to be well thought out and should be based on facts. The UN’s treatment of Eritrea can be called into question.
Due to the sanctions, four million people in Eritrea live under critical condition and many of the country’s young population flee the country for better life elsewhere. One should remember that the UN’s sanctions have negative consequences for Eritrea.
4 Förkortningar
AGE: Action Group for Eritrea AU: African Union
DMLEK: Organisationer som den Eritreanska Kunama (DMLEK), EEBC: Eritrea Ethiopia Boundary Commission
EPCD: Economic Planning and Coordination Division EU: Europa Union
FN: United Nations ICU: Islamic Courts Union
ITFE: International Task Force on Eritrea
IGAD: Intergovernmental Authority on Development MGS: Monitoring Group on Somalia
MGSE: Monitoring Group on Somalia, Eritrea PCA: Permanent Court of Arbitration
PFDJ: People`s Front for Democracy and Justice TFG: Transitional Federal Government
TSC: Targeted Sanctions Consortium UNSC: United Nations Security Council USA: United States of America
5
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 6
1.1 Syfte och Frågeställning ... 7
1.2 Metod ... 7 1.3 Material ... 8 1.4 Teori ... 9 1.5 Disposition ... 11 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 FN:s moraliska fråga ... 12
2.2 Sanktioner och demokrati ... 16
2.3 Effektiva sanktioner ... 16
3. Bakgrund ... 17
3.1 Bakgrund till konflikten mellan Eritrea och Djibouti och Resolution 1862 (2009) ... 19
3.2 Etiopien ... 21
4 Sanktioner ... 22
4.1 Sanktioner mot Eritrea ... 22
4.2 FN lyfter sanktioner ... 24 5. Analys ... 25 5.1 Fred ... 25 5.2 Åtgärder ... 27 5.3 Leverans ... 30 5.4 Stöd ... 31 5.5 Konsekvenser ... 33
6.Slutsats och diskussion ... 37
6.1 Resultat ... 38
6
1.Inledning
Ekonomiska sanktioner är bestraffningar i form av ekonomiska restriktioner vars syfte är att, via tvång, uppmuntra att land att förändra ett uppfattat problematiskt beteende om det skulle avvika från de regler som FN satt upp. FN:s säkerhetsråd använder sanktion som internationellt instrument för att främja demokrati och fred i ett land och upprätthålla mänskliga rättigheter1. Eritrea är en av de länder som FN:s säkerhetsråd anser vara orsaken till instabilitet i Afrikas horn och därför har flera sanktioner införts mot landet. 2009 införde FN:s säkerhetsrådet sanktioner mot Eritrea på grund av landets gränskonflikt med grannlandet Djibouti och att Eritrea stödjer somaliska rebeller på många olika sätt.
Eritrea var redan hårt drabbad av tidigare konflikter och krig. Landet kämpade för självständighet från Etiopien. Kriget mellan de båda länderna pågick i 30 år och det anses vara det längsta kriget i Afrika. 1991, efter att ha besegrat Etiopien, Eritrea fick sin självständighet, men kriget hade skördat tusentals liv på båda sidorna. Efter den eritreanska självständigheten hoppades man att landets utveckling skulle ta fart, men en gränstvist mellan länderna orsakade att ett nytt krig utbröt 19982.
Det intensiva kriget orsakade inte bara påtagliga förluster för båda länderna utan det ledde även till instabilitet i området. Sanktioner kan tendera att negativt påverka fattiga länders utveckling, såsom i Eritreas fall. I denna uppsats kommer jag att analysera och redogöra motiven som ligger bakom införandet av sanktioner mot Eritrea, samt lyfta upp olika forskningsresultat om sanktioner som införts från EU och FN:s säkerhetsråd, för att sedan redogöra de negativa konsekvenser som kan uppkomma eller ha uppkommit till följd, såsom brist på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som i FN:s allmänna förklaring artikel 25.1.
1 Regeringskansliet, Sanktion, 2019,
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/utrikes--och-sakerhetspolitik/sanktioner/, hämtad 20 december 2019.
2 Alexandra, Mangnólia Dias, The Conduct of an Inter-State War and Multiple Dimensions of Territory: 1998-
7
1.1 Syfte och Frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra anledningarna till att FN inför sanktioner mot Eritrea, samt vad sanktioner i fråga innebär praktiken. Dessutom söker uppsatsen att belysa de ekonomiska, politiska, och sociala konsekvenser som har uppkommit till följd och den påverkan dessa sanktioner har befolkningen och upprätthållandet av de grundläggande mänskliga rättigheterna i landet.
Varför har man infört sanktioner mot Eritrea?
Vilka Konsekvenser har uppkommit till följd av införandet av ekonomiska sanktioner mot Eritrea?
1.2 Metod
För att besvara de bestämda frågeställningarna har Jag har valt att använda kvalitativ innehållsanalytisk metod som bygger på en forskningsstrategi där tyngdpunkten ofta ligger på ord. En kvalitativ forskningsstrategi är induktiv som inriktar sig på generering av teorier snarare än prövning av teorier. Forskningsstrategin tar ett tolkande och är konsturktionistiskt synsätt, det vill säga att kategorier, begrepp, och teoretiska analysnivån blir ett resultat av forskarens samspel med fältet och av olika frågor som rör data3.
Den kvalitativa studien är behandlingen av texter med syfte att tolka händelser,
samhällsprocess eller personliga dokument. I uppsatsen ska flera artiklar analyseras. Då det undersökta ämnet är väldigt brett har jag valt att begränsa den analyserade datamängden och avgränsa de undersökta tidsperioderna och geografiska platserna. Det som undersökts är Resolution 1907 samt gränskonflikten mellan Djibouti och Eritrea och de efterverkande konsekvenser 4.
3 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga Metoder, 2. uppl., Malmö: Liber AB, 2011, s. 522. 4 Martina Gustavsson & Yvonne Svanström (red), Metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 22.
8 Textanalys har utförts på resolutionen och protokollet. Anledningen till detta är att
informationen kan bearbetas och analyseras för att belysa samhällsförändringar, normsuppfattningar, samt för att ge inblick i hur texter kan dekonstrueras för att göra normer tydliga5.
Textanalys studier kan vara särskilt användbara för att de omfattar kulturspecifik information om värderingar, intressen, beteenden och åsikter i den eritreanska situationen. De kan vara mer flexibla och är interaktiva eftersom de är mer spontana, lättare att svara på förändringar i frågor och erbjuda mer samspel mellan forskaren och ämnet.
I textanalys behövs en bakgrund som tolkningslära och i den första fasen förklaras texten som helhet utifrån textens detaljer, i den andra studeras detaljer utifrån förklaringen av texten som helhet. Med detta menas att det finns en bindning mellan forskaren och texten som analyseras och det kan inte avskiljas från tolkningsprocessen. Forskaren åsikter i frågor om sanktionsfrågor kan påverka interpretationen av text. Texten som helhet är alltid hur forskaren analyserar och tolkar den. I uppsatsen kommer jag att analysera motiven till sanktioner mot Eritrea.
Begreppet kontext är en sammanfattande term för sammanhanget i tid och rum. Kontext är den verklighet som forskaren vill komma åt genom att studera utvalda texter. I undersökning kommer några utvalda ord i texten som ”fred, sanktioner, och konsekvenser” att uppstå som betydelsefulla, genom att studera hur de tolkas i tidigare forskning6.
1.3 Material
Material som används i uppsatsen är kvalitativt innehåll analys primär källa som analyseras. Jag har valt att använda resolutionen och protokollet som mina primära källor för att jag anser att de besvararar mina frågeställningar. Vidare har jag valt att använda forsknings artiklar som sekundära källor för att undersöka motivet för sanktionerna samt på ett kritiskt sätt undersöka vad de primära källorna innebär och vad de har för konsekvenser. Mitt val av forskningsmaterialen kommer att påverka min studies resultat samtidigt kommer att ge ett tydligt dokument för läsaren7.
5 Gustavsson & Svanström (red), Metod, s. 70–71.
6 Martina Gustavsson & Yvonne Svanström (red). Metod: Guide för historiska studier, Lund: Studentlitteratur,
AB, 2018, s. 73.
9 I materialval eller en specifik händelse är viktig för induktivt orienterade studie att undersöka vilka är relevant till studie och välja bort de som är mindre intressanta. I studien, det har gjorts ett urval av berörda frågor och jag har valt att begränsa undersökning då sanktioner infördes mot Eritrea från 2009 och framåt. Eritrea har fler sanktioner sedan 2009, men jag har valt att använda primära källor, ”Resolution 1907 (2009) Adopted by the Security Council at it’s 6254th meeting, on 23 december 2009” gav mig lagbaserat motiv till beslutet om sanktion och protokollet som gav mig inblick i FN:s medlemsländernas ståndpunkt till sanktionen. Resolutionen som använts i uppsatsen ger mig tydligare förklarning varför FN:s säkerhetsråd inför sanktioner mot Eritrea, de stora makternas politiska mål, och att analysera hur sanktioner fungerarar i teori. Sekundära källor som jag använder i uppsatsen ger en bakgrund och kontext till sanktionerna. De lyfter upp forskningsstudier, ger en tydligare bild vad sanktionerna innebär i praktiken samt vad de har för konsekvenser. Ekonomiska sanktioner som infördes mot flera länder bevisar att sanktioner skapar ännu större problem för länderna, politiskt, ekonomist, och socialt8.
De sekundära analyserna ger möjligheter till forskaren att kunna behandla och granska de primära källorna och skapa möjligheter till nya tolkningar 9.
Genom att använda olika forskningsartiklar får jag möjlighet att ta fram forskningsresultat om vad det innebär att införa sanktioner. Sekundära källor som har använts lyfter fram att sanktioner begränsar demokrati och mänskliga rättigheter10.
1.4 Teori
FN:s säkerhetsråd (UNSC) beslutar om sanktioner som har olika syften, stoppa aggression, krig, terrorism och främja mänskliga rättigheter, ge demokratiskt system och fredsavtal mellan länderna11.
Teorin om sanktioner är att på ett fredligt sätt att få länder, företag eller individer att ändra deras handlande genom politiska och ekonomiska åtgärder12.
Man inför sanktion i form av ekonomiskt tvång för att en nation ska ändra sitt beteende eller att straffa denna nation för brott mot internationell rätt. Därefter garanterar länderna att uppfylla
8 Gustavsson & Svanström, Metod, s. 29–31.
9 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga Metoder, 2. uppl., Malmö: Liber AB, 2011, s. 534.
10 Claes Sandgren, Rättsvetenskap för Uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 4 uppl.,
Stockholm: Norstedts Juridik, 2015, s. 99–101.
11Golnoosh Hakimdavar, A Strategic Understanding of UN Economic Sanctions. International Relations, Law,
and Development. New York: By Routledge, 2014, e-bok, s.49
12 Regeringskansliet, Sanktioner, 2017
10 sina internationella skyldigheter13. Sanktioner har olika former, ekonomiska sanktioner som används ofta för att komma åt ledarna. De används som utrikespolitiskt instrument för att påverka ett land. Man begränsar godsflöden, godsflödets tjänster, kapital, kredit och värdepapper med syfte att destabilisera valutavärde, detta med målet att tvinga ett land att ändra sina inriktningar14.
En annan form av sanktion är den omfattande sanktionen som är ett kumulativt program för embargo, FN:s syfte för att förhindra leverans, militära utbildning och finansiering av militära utrustning15.
Grunden av sanktioner kommer från FN:s grundläggande principer och syfte i FN artikel 1 beskriver organisationens syfte: 1. ”Att upprätthålla internationell fred och säkerhet”. 2. ”Att utveckla vänskapliga relationer mellan nationer”. 3. ”Att uppnå internationellt samarbete för att lösa internationella problem”. 4. ”Att vara ett centrum för att harmonisera nationens agerande”.
Sanktioner kan förekomma i form av begränsning av ekonomiska tillgångar, införa vapenembargo så att ett land verken kan importera eller exportera vapen, ammunition, militär utrustning, och kulturella och sociala sanktioner16.
Avsikten är genom straffåtgärder försöka straffa de ledarna, men det drabbar ofta bara dem individer som redan lider17.
Uppsatsens arbete tar en ansats ur sanktionsteori och denna teori används i denna uppsats för att belysa faktumet att tanken med sanktioner är att förbättra länders politiska situationer. Många forskare har dock bevisat att sanktioner som införs med intentioner för att komma åt ledarna har istället förödande konsekvenser mot civilbefolkningen och kränker FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna som i artikel 25.
1.Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt
13 Hakimdavar, A Strategic Understanding, s. 20. 14 Hakimdavar, A Strategic Understanding, s. 25.
15 Carisch Enrico, Loraine Rickard-Martin, Shawna R. Meister. The Evolution of UN Sanctions. New York:
Spring International Publishing AG, 2017. E-Book, s. 292.
16 Golnoosh Hakimdavar, A Strategic Understanding of UN Economic Sanctions. International Relations, Law,
and Development. New York: By Routledge, 2014, e-bok, s.453.
11
rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll18.
De flesta forskare har kommit fram till att sanktionens teori förstör infrastruktur och ger ekonomiskt tryck på civil befolkningen. Sanktioner som har införts på länder som exempelvis Irak har haft ett förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Sanktionen har inte ändrat Saddam Husseins maktställning utan förstärkt hans position som ledare. Sanktioner införda mot Eritrea ger negativa konsekvenser för att landet ligger redan i svår ställning och befolkning påverkas ännu värre för att de har mindre möjligt att förändra sin situation. Den leder heller inte till något positivt resultat och uppfyller inte målet när det gäller att komma åt de skyldiga. Sanktioner begränsar leveranser och samtidigt gör handel med förbjudna varor ännu mer lönsammare19.
1.5 Disposition
1. Inledningen kommer att vara en sammanfattning av ämnet. 1.1 Syfte förklarar vad jag vill uppnå med uppsatsen. 1.2 Frågeställningen är grunden till min uppsats. 1.3 metod beskrivning vilka metod är valda i uppsatsen. 1.4 val av material. 1.5 Teori, lag och teori som syfte i uppsatsen 2. Tidigare forskning. 1.7 Disposition. 3. Bakgrund 3.1. Konflikten mellan Eritrea och Djibouti och Resolution 1862 (2009) 3.2 Etiopien 4. FN sanktion 4.1 Sanktioner mot Eritrea. 5. Analys om Resolution 2007 1907 5.1 Fred 5.2 Åtgärder 5.3 Leverans 5.4 Stöd 5.5. Konsekvenser 6. Slutsats och Diskussion 7. Källförteckning.
2. Tidigare forskning
Från tidigare forskning har jag valt att ta tre olika artiklar som diskuterar varför FN:s sanktioner mot länder inte uppnår sina mål och vilka konsekvenser sanktioner leder till. Den första artikeln, “The Morality of the U.N. Security Council Sanctions against Eritrea: Defensibility, political
18 Regeringskansliet, FN:s Konventioner om Mänskliga Rättigheter.
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858acf1419189c67/konventions texter_pdfversion.pdf , hämtad 27 december 2019.
19 Francesco Giumelli,” Understanding United nations targeted sanctions: an empirical analysis”, international
12 Objectives, and Consequences” av forskaren Redie Bereketeab. Den andra artikeln, “Coercive or Corrosive: The Negative Impact of Economic Sanktions on Deomocracy” av Dursun Peksen och den tredje artikeln, “How Smart are Smart Sanctions?” av Daniel W. Drezner.
2.1 FN:s moraliska fråga
I sin artikel analyserar Bereketeab fyra viktiga punkter. I den första punkten diskuterar han de anklagelser som är inriktade mot Eritrea och processen som ledde till Förenta Nationernas säkerhetsråd (UNSC)s resolution. Eritrean anklagades för att stödja somaliska islamistiska grupper som försöker störta det övergångs federala regering (TFG). Företa nationernas övervakningsgrupp i Somalia (MGS) anklagade Eritrea för att ha levererat vapen och ammunition till Islamistiska grupper vid tjugoåtta olika tillfällen och att Eritrea genomför olika militär träning till den Islamistiska domstolsföreningen (ICU). I sin analys belyser Bereketeab att MGS inte har tagit fram dokument som stödjer deras anklagelser vilken kan ifrågasätta deras informationskälla och informanternas trovärdighet. Liknade, efterträdare till MGS, övervakningsgruppen för Somalia och Eritrea (MGSE) tar fram information som är anonyma och som inte kan verifieras och är inte heller transparenta. Utöver har MGS kritiserats tidigare för att ha tagit fram rapporter som saknar starka bevis. Förenta nationernas säkerhetsråd ifrågasätter inte bevisen utan späder bara innehållet i sin rapport. Istället att anklaga Eritrea för att stödja Islamister med vapen och träning, man väljer att anklaga Eritrea för att tillhandhålla politiskt, ekonomiskt, och logistiskt stöd till Islamisterna. Anklagelserna mot Eritrea fortsätter att komma från olika håll20.
Kenya påstod att tre flygplan som bar vapen från Eritrea landade i Al-Shabab kontrollerade Somalia stad Baidoa, Kenya rapporterade Eritrea till Förenta nationernas säkerhetsråd, medan Eritrea la in ett motkrav om ärekränkning mot Kenya. Senare fann MGSE emellertid att Eritrea inte hade försett Al-Shabab med vapen och att anklagelserna var felaktiga. Bereketeab i sin artikel tar upp att det inte är möjligt för Eritrea att stödja rebeller i Somalia eftersom Eritrea delar ingen gräns med Somalia. På grund av extrem bevakning i Röda Havet av många länder Eritrea skulle bli lätt upptäckt om sin vapensmuggling. Den eritreanska regeringen har också
20 Redie Bereketeab,” The Morality of the U.N Security Council Sanctions Against Eritrea: Defensibility,
13 meddelat att av principskäl skulle aldrig stödja rebellgrupper i Somalia och att somalier kan lösa sina interna problem själva utan någons inblandning21.
Eritrea har visat sitt motstånd mot USA:s stödda Etiopisk invasion i Somalia.
Sedan misslyckande av genomförande av domen från april 2002 av gränskommissionen för Eritrea- Etiopien (EEBC) och permanent arbitrage-domstolen (PCA) att avgränsa gränsen har relationen mellan Eritrea och USA har skadats. Eritrea är övertygad att det är USA som uppmuntrade Etiopien att avvisa det slutliga-bindande domen22.
En annan motivering för att införa sanktioner mot Eritrea som Bereketeab tar upp i sin artikel är gränstvist med Djibouti. På grund av oklara gränslinjer mellan de två nationerna har Djibouti-Eritrea förbindelserna präglats av intermittenta uppblåsningar. Länderna har anklagat varandra, Djibouti har anklagat Eritrea för att ha producerat kartor där Djiboutis territorium ingår som en del av Eritrea och Eritrea har anklagat Djibouti att det är stora makter som ligger bakom dem kampanjer av anklagelser. Eftersom Eritrea fruktade att bli attackerad av Etiopien via Djibouti och att stora makter som Frankrike och USA var närvarande drog Eritrea sina trupper nära gränsen. Att Djibouti hade rustat sin militära kapacitet med moderna vapen och tankar, stridsflyg och pansrat fordon som Frankrike levererat orsakade mer rädsla hos den eritreanska regeringen. I juni 2008 utbröt militärkonfrontation mellan de två länderna som resulterade i dödsfall av ett dussin Djiboutiska soldater. Eritrea tillfånga tog också djiboutiska soldater. FN bad båda länderna att dra tillbaka sina trupper men Eritrea vägrade att följa begäran och det resulterade att Eritrea fick ytterliga sanktioner mot sig, säkerhetsrådets resolution 1907 (2009). Vad man kan ta med sig här är att man inte kan anklaga en regering eller ett land och införa sanktioner mot den regering eller landet utan att ha starka bevis som kan verifieras och som är transparanta. FN har en viktig roll i världen och därför ska agera korrekt och vara neutral om organisationens kredibilitet ska bevaras.
I sin andra punkt diskuterar Bereketeab hur eritreaner i diaspora reagerade på sanktioner. Många var illa berörda av sanktionen. I artikeln diskuteras att USA tar sig friheten att lägga oberättigade sanktioner mot ett land. Det som han befinner skamligt är att USA ges makt och
21 Redie Bereketeab,” The Morality”, s.149. 22 Redie Bereketeab,” The Morality”, s.152.
14 utrymme i Förenta Nationerna för att införa sanktioner mot eritreanska folket och regeringen i Eritrea.
Bereketeab påpekar varför eritreaner reagerar starkt och upplever att sanktionerna inte är rättvisa, de ser det snarare som ett strategisk plan som servar USA:s intresse. När Eritrea tvingades till federation med Etiopien och Etiopien valde istället att ockupera landet ingen av det internationella samfundet reagerade. Under Eritreas kamp för självständighet var världen helt tyst. Och när resolution 1907 infördes var det droppen för eritreanska folket. Många experter också stressar att konflikten mellan Eritrea och Etiopien är en central fråga som måste lösas och bara då kan man lösa andra konflikter i området som behöver lösas23.
Man kan ta från denna artikel att stora makter kan införa sanktioner mot ett land utan starka bevis och hur stora makter styrs av självintresse och kan påverka organisationer som FN. Konsekvenserna kan leda att människor i dessa länder som blir sanktionerade lider enormt. Det kan leda till att människor känner sig svikna av omvärlden och känner att det inte finns rättvisa i denna situation kan påverkas de oskyldig. En reaktion av sanktioner Eritreaner i diaspora tvingades att organisera sig för genomsam mål, att försvara sitt land och landets suveränitet.
I sin tredje punkt diskuterar Bereketeab hur USA var vän med både Eritrea och Etiopien fram tills andra kriget mellan dessa länder bröt ut (1998–2000). USA började favorisera Etiopien av geostrategiska skäl. Istället att uppmana båda länderna att acceptera EEBC:s avgränsningsdom, Bushs administration valde istället att övertyga båda ländernas ledare att inleda en bilateral dialog för att lösa dödläget24.
Ordkrig mellan Eritrea och USA har polariserat förhållandet mellan båda länderna. Efter händelsen 11 september då USA startade krig mot terror och landet allierade mer med Etiopien reagerade Eritrea starkt och allierade sig med länder som är fientliga mot USA, länder som Libyen, China, Iran och Cuba. USA i sin tur övervägde att sätt Eritrea på listan om länder som sponsrar terror25.
Av Bereketeabs tredje punkt tar jag med mig att det inte finns rättvisa för små länder som inte allierar sig med stor makt. När USA startade krig mot terror och George W Bush uttalade sig
23 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 151. 24 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 152. 25 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 153.
15 ”Du är antingen med oss eller mot oss,” När Washington skickade biträdande statssekreterare för afrikanska angelägenheter Jedayi Frazer till regionen 2009, som enligt många för att förnya PCA:s slutliga bindande dom och Eritreas ledare vägrade att möta henne övervägde Washington om Eritrea bör vara adderad som stat som sponsrar terrorister.
I sin fjärde punkt diskuterar Bereketeab den moraliska och lagliga frågan om beslut som är baserad på svagt bevis och hur det påverkar millioner människor.
Han argumenterar att säkerhetsrådet har tidigare infört sanktioner riktade mot militär ledare och ledde bara till katastrofala konsekvenser.
Bereketeab argumenterar att sanktionerna kanske inte uppnår sina mål på grunda av flera anledningar, Förenta nationernas säkerhetsråd har inga bevis som styrker anklagelserna mot Eritrea. Man kan också ifrågasätta den moraliska frågan hur Säkerhetsrådet agerar. När Eritrea Ethiopia Border Commission (EEBC) lämnade sitt avgränsningsbeslut, avslog Etiopien och försökte få beslutet omvänd. Även när EEBC försökte övertyga Etiopien att acceptera beslutet om den fysiska avgränsningen och låta ett antal FN:s säkerhetsråd att närvara vägrade Etiopien att acceptera det26.
FN:s säkerhetsrådet tvingar inte Etiopien att acceptera domen om gränstvisten med Eritrea. Bereketeab konkluderar med sanktionernas tvivelaktiga moraliska och juridiska legitimitet riskerar att sätta sanktionernas i gungning. Om sanktionerna ska accepteras som juridiskt internationellt instrument måste FN: säkerhetsråd vara politisk neutral, objektiv och ha en hållning som är opartisk. För att sanktioner ska vara effektiva ska de innehålla tydliga definierade principer, vara transparanta och ansvarsskyldiga. Risken är annars att de kan anses som instrument för västerländska makter som strävar efter sina geostrategiska intressen och dominans27.
Från Bereketeab sista argument tar jag mig att det internationella samfundet måste ställa krav på förenta nationernas säkerhetsråd. Säkerhetsrådet ska hitta metoder som är effektiva och som uppnår de uppsatta målen utan att straffa oskyldiga människor. Det ska göras en grundlig undersökning innan man kan införa sanktioner mot ett land. Säkerhetsrådet har juridiskt och moraliskt ansvar att ta vara neutral, ta korrekta beslut, och vara ödmjuk nog att ändra beslut som är felaktiga.
26 Redie Bereketeab,” The Morality”, s.152. 27 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 159.
16
2.2 Sanktioner och demokrati
I sin artikel ”Coercive or Corrosive: The Negative Impact of Economic Sanctions on Democracy” Peksen försöker analysera påverkan som sanktionerna har på demokratin. Sanktioner misslyckas mellan 65 procent och 95 procent och de är inte effektiva28.
Ju omfattande sanktionerna är större påverkan har de på demokratin. Sanktioner kan skapa möjligheter för regimen att stanna kvar i makten och detta genom att begränsa demokratisk frihet för oppositionsgrupper. Genom att ta kontroll av ekonomin kan en regim omdirigera rikedom till de som stödjer den och på sätt få mer stöd att sitta i makten. Detta kan leda till att oppositionen försvagas. Externt ekonomiskt tryck kan leda till att regimen blir mindre försonlig gentemot utländskt tvång och detta kommer att begränsa politisk pluralism och deltagande. Även om oppositionsgrupper kan uppleva sanktioner som externt stöd, det kan leda till att regimen i sin tur kommer sannolikt att ta till politiskt förtryck genom att slå mot oppositionen. Manuel Noriega som var Panamas president från 1983 till 1989 var bra exempel av det här, sanktionerna mot honom uppmuntrade inhemska oppositionsgrupper att utmana Noriegas ledarskap. Hotade av dessa utmaningar, Noriega skapade "värdighetsbataljoner" de paramilitära grupper som var civil klädda spionerade på människor, förtryckte och skrämde befolkningen genom rädsla och fysiskt tvång29.
Från Peksens artikel tar jag med mig att sanktioner kan påverka demokratin negativt. Regimer gör allt att hålla sig fast vid makten. Extern hot i form av sanktion kan istället ha negativ effekt. Oppositionen kan försvagas när dessa grupper inte tar del av landets rikedom och resurser. Det kan istället hjälpa eliten och Koalitionsgrupper som är regims vänliga. Det kan i sin tur förstärka regimens ställning.
2.3 Effektiva sanktioner
I sin artikel, ”How Smart are Smart Sanctions” Drezner argumenterar, om sanktioner ska vara effektiva är det nödvändigt att ha kunskap om den riktade statens politiska ekonomi. Sanktioner ofta når inta sina mål. Drezner belyser att det inte räcker att ha smarta sanktioner, utmaningen
28 Dursun Peksen,” Coercive or Corrosive: The Negative of Economic Sanctions Democracy”, International
Interactions 36 2010, s. 242.
17 är att uppnå enighet om sanktionernas exakta och specifika mål. Om sanktioner ska nå sina mål ska de väl studerade, omfattande och implementeras snabbt så att det riktade staten inte sa ta nödvändiga åtgärder för att undvika skador och skydda sig mot eventuella framtida sanktioner. Vid sanktioner är det ofta viktigt att alla medlemsländer är överens om sanktioner. Vissa länder motsäger sig sanktionen inte av humanitära skäl utan av deras egna intressen i regionen som drabbas av sanktion. När FN föreslog reformer av de irakiska sanktionerna för att göra de smartare stötte förslaget på fransk och rysk opposition. Som FN: fördetta generalsekreterare uttryckte det, ” Det räcker inte att bara göra sanktioner smartare utan utmaningen är att uppnå enighet om de exakta och specifika målen med sanktionerna30.
Av Drezners artikel tar jag med mig att alla sanktioner medför höga kostnader för oskyldiga. Sanktioner ska vara välstuderade och omfattande så att de kan nå sina uppsatta mål. Om ekonomiskt tvång ska fungera korrekt är det nödvändigt att förstå den inhemska politiska ekonomin av den riktade staten. Om nödvändiga reformer genomförs kanske smarta sanktioner kan komma till sin rätta. Vidare ska alla medlemsländer vara införstådda med innebörden av sanktion så att de är eniga när sanktioner införs.
3. Bakgrund
I den nya självständiga Eritrea valdes Eritrean People's Liberation Front (EPLF) ledare Isaias Afewerki till att bli eritreanska president. Plats i parlament fick EPLF medlemmar som har krigat 30 år för självständighet och de Ike medlemmar samt reserverades 30 procent av platser i parlament bara för kvinnor med syfte att ge kvinnor möjligheter att delta i landets utveckling. År 1994 fördes ny konstitution som garanterade mänskliga och medborgerliga rättigheter. Resultaten av krigsskador påverkade ekonomi samt den infrastrukturen hade rasat. Efter eritreanska självständigheten, regeringen i Eritrea satsade på att utbilda folk som för att det sågs som ett medel för att uppnå på utveckling och bekämpa fattigdom i Landet.31.
När kriget mellan Eritrea och Etiopien bröt ut den 12 maj 1998 och gränskonflikten eskalerade cirka en och halv miljon soldater hade allierat sig vid gränser. Anledningen till kriget har många versioner från båda sidorna. Kriget slutade efter tre ronder av intensiv militär krigsföring mellan
30 Daniel W. Drezner,” How Smart are Smart Sanction?”, International Studies Review,2003, s. 31 History & Background, Eritrea,
18
länderna. Eritrea invaderades längs in i den utmärkta område, och enligt den eritreanska staten Etiopien hade eldat en litet byn i närheten av Badme staden och när eritreanska soldater gick för att ta rädda problemet sköts de till döds. Dagen efter förklarade Etiopien krig med Eritrea och de bombade Asmaras flygplats. Därefter Eritrea flygbombade de militära anläggning i Mekele (Etiopien) och en skola och där dog tolv barn32.
Utvecklingen varade inte länge för att mellan 1998 till 2000, Etiopien försatte Etiopen att ockupera eritreanskt territorium. Eritrea beslutade att försvara sig med att flytta sina regelbundna styrkor till gränsbyn Badme. Konsekvensen av detta utkämpades mellan båda länderna ett blodigt krig som ledde till stora förluster för båda länderna. Etiopien förlorade 120 000 soldater och Eritrea 20 000. Det Etiopiska angreppet mot det eritreanska folket ansågs som ett folkrättsbrott. I december 2000 ingick ett fredsavtal i Alger, OAU, USA, Algeriet och EU undertecknade och FN:s säkerhetsråd och afrikanska unionen fördes fram som garanter för detta avtal. Avtalet var att fastställa gränskommission mellan Etiopien och Eritrea. Konflikten som fortfarande ligger latent mellan Etiopien och Eritrea och Etiopiens underlåtenhet att följa FN: s resolutioner och gränsavgränsningsbeslut som tillkännagavs i Haag den 13 april 2002, är fortfarande faktorer eller risker som destabiliserande hela Afrikas horn33.
President Isaias Afewerki har varit ledare redan under inbördeskriget med Etiopien. Den gränskonflikten med Etiopien har förhindrat demokrati och ekonomiutveckling i landet. Situationen har bidragit till att Eritrea har begränsats till att bara ha ett parti, People`s Front for Democracy and Justice (PFDJ) och inte tillåtit andra oppositions partier. Eritrea är bara styrd av staten. Även om regeringen har ratificerat de internationella överenskommelserna för demokrati och mänskliga rättigheter, det har varit omöjligt att implementera reformer under konflikttiden. Eritreas regering har också planer för att utföra en nationell val men har ingen bestämd tid än34.
På grund av kriget är regeringen tvungen att förlänga den nationella militärtjänstgöringen konstant. Tusentals människor ständigt flyr från Eritrea för att slippa militärtjänstgöringen och
32 Martin Schibbye, Etiopien Accepterar Eritreas Rätt till Badme, Blankspot, 5 juni 2018.
https://www.blankspot.se/etiopien-accepterar-eritreas-ratt-till-staden-badme/ hämtad 28 december2019.
33 Skriftligt frågan 2003/04: 1277, Konflikt Mellan Eritrea och Etiopien, Stockholm: Sveriges Riksdag. 34 Globalis, Eritrea, 2018- https://www.globalis.se/Laender/Eritrea, hämtad 20 december 2019.
19 för att söka ett bättre liv någon annanstans. Det långdragna kriget och den utbredda isoleringen av västvärlden har förlamat Eritrea35.
3.1 Bakgrund till konflikten mellan Eritrea och Djibouti och Resolution 1862 (2009)
På grund av oklara gränslinjer mellan Eritrea och Djibouti har det varit spänt mellan de två länderna. Djibouti har anklagat Eritrea för att ha producerat karta som inkluderar Djiboutis territorium. Eritreas omedelbart svarade med att det ett missförstånd. 2008, enligt den faktasökande Europaparlamentets utskott för utveckling (EPCD), så länge gränsen mellan de två länderna är oklart avgränsad kommer det att bli svårt att förstå anklagelserna från både hållen. Men kommissionen klargör att det spelar stor roll för den regionala politiken. April 2008, Djibouti anklagade Eritrea för att flytta sin militär nära den gemensamma gränsen, men Eritrea anklagade att det är stora makter som ligger bakom kampanjen. Eritreas president Isaias Afewerki har hävdade att anklagelserna är grundlösa och att kampanjen är styrd av makter utanför Djibouti som har för avsikt att destabilisera regionen.
Eritrea har flyttat sin militära styrka nära gränsen och den eritreanska regeringen hävdar det finns förklaring till det, Etiopisk militär har rört sig när de tre länders gränser nära Mousa Ali bergen. Obekräftade källor har också informerat att amerikanska underrättelseaktiviteter har rört sig nära Ras Doumeira, ett område som båda länderna delar. Allt detta anser Eritrea som en etiopisk invasion.
Djibouti är allierad med Frankrike, USA och Etiopien. Frankrike har dessutom militär bas i landet och försvarsöverenskommelse med Djibouti. Om konflikten förvärras kan Etiopien ha problem för att landet är beroende av Djiboutis för att ha tillgång till havet. Etiopien har också sagt att landet är beredd att säkra den viktiga handelskorridoren med Röda havet hamnen i Djibouti. På grund av konflikten, Djibouti har ökat sin krigföringskapacitet med modernt vapen, tankar, flygplan och pansarfordon från Frankrike36.
Militär konfrontation mellan de två länder som skedde i juni 2008 ledde till flera skadade, inklusive dödsfall av ett dussin djiboutiska soldater. Djiboutis förklaring till varför kriget startade är att några eritreanska desertörer hade korsat gränsen till Djibouti och när Eritrea
35 Mohammed Hassan, Orättvisa Sanktioner mot Eritrea, Proletären, 25 februari 2010
http://proletaren.se/utrikes/ovrigt/orattvisa-sanktioner-mot-eritrea , hämtad 01 december 2019.
20 krävde tillbaka dessa desertörer och Djibouti inte svarade till Eritreas ultimatum, djiboutiska soldater blev attackerade under bönetiden.
FN:s säkerhetsråd uppmanade båda länderna att lösa konflikten på ett fredligt sätt och krävde att båda länderna drar tillbaka sina trupper. Djibouti drog tillbaka sina trupper men Eritrea svarade inte på FN:s begäran och därmed införde FN:s säkerhetsråd, sanktion mot Eritrea37.
Resolution 1862 (2009)
Antagen av säkerhetsrådet vid sitt 6065: e möte den 14 januari 2009
FN:s säkerhetsråd visade stort engagemang på möte med målet att lösa den suveränitet, oberoende, territoriell integritet och enhet i både Djibouti och Eritrea med att belysa vikten av principerna för god gemenskap, icke-inblandning och regionalt samarbete. Den 12 juni 2008 förklaringen från dess ordförande lydde att fördöma den eritreanska militära åtgärder mot Djibouti i Ras Doumeira och Doumeira Island.
Enligt den femte punkten i resolutionen FN:s säkerhetsråd kräver att Eritrea ska dra tillbaka sina styrkor och all utrustning och se till att ingen militär närvaro eller aktivitet bedrivs i området där konflikten inträffade i Ras Doumeira och Doumeira ön.
Eritrea ska engagera sig aktivt i dialog för att bryta spänningen och delta aktivt i diplomatisk dialog för att hitta ömsesidigt acceptabel lösning på konflikten.
Eritrea, som medlem av FN ska följa sina internationella skyldigheter att respektera de principer som nämns i artikel 2, punkterna 3, 4 och 5, och artikel 33 i stadgan och samarbeta fullt ut med generalsekreteraren i särskilt genom sitt förslag om goda kontor som nämns i punkt 3. FN:s säkerhetsråd kräver också att Eritrea omedelbart ska följa punkt 5.
I punkt 7 i resolutionen FN:s säkerhetsråd begär att generalsekreteraren att tillhandahålla en rapport om utvecklingen om situationen och om båda parternas efterlevnad av sina skyldigheter och om hans kontakter med båda parter och, i förekommande fall, med Afrikanska unionen och andrarelevanta regionala organisationer senast sex veckor efter antagandet av denna upplösning38.
37UN Security Council, Security Council resolution 1862 (2009) [on resolving the border dispute between Djibouti and Eritrea and the withdrawal of Eritrean forces from the area of conflict], 14 januari 2009, S/RES/1862(2009), : https://www.refworld.org/docid/49744ed52.html, hämtad 20 februari 2020.
38UN Security Council, Security Council resolution 1862 (2009) [on resolving the border dispute between Djibouti and Eritrea and the withdrawal of Eritrean forces from the area of conflict], 14 januari 2009, S/RES/1862(2009), : https://www.refworld.org/docid/49744ed52.html, hämtad 20 februari 2020.
21
3.2 Etiopien
När Eritrea Ethiopia Border Commission (EEBC) lämnade sitt avgränsningsbeslut, den Etiopiska staten avslog beslutet och försökte få beslutet omvänd. Även EEBC: s försökte att övertyga Etiopien att acceptera beslutet och låta den fysiska avgränsningen och låta ett antal FN: säkerhetsråd att närvaro vägrade Etiopien att acceptera det. I sin tjugo sjätte rapport till FN:s generalsekreterare slutligen gav kommissionen att genom att tillhandhålla geografiska koordinationer hade den uppfyllt sitt mandat, att gränsen stod avgränsad och kommissionen endast fanns i syfte att administrera 39.
Etiopien vägrade underteckna fredsavtalet dessutom attackerade och invaderade ännu längre in den eritreanska territorium, förstörde den viktigaste del av jordbruksområdet där man har 70 procent av landets årsskörd. Den Etiopiska armén förstörde och brände varje byggnad som fanns i det ockuperade området Gash Barka och Debub samt 27 000 boskap dödades. I anfallet drabbads mest barn och kvinnor, de flesta småflickor och kvinnor våldtags och dödades40. Etiopien aggression över Eritrea strider mot folkrätten och Etiopien utförde ett folkrättsbrott även grova brott mot mänskliga rättigheter. Anna Lindh som då var utrikesminister utryckte sin djupa beklagande över den allvarliga humanitära situationen samt uppmanade Etiopien att omedelbart upphöra med anfallet. Etiopien fick mycket kritik av världsopinion för sitt handlande mot Eritrea. Åren 2000, den afrikanska enhetsorganisation OAU samt av Algeriet framförhandlades ett fredsavtal mellan Eritrea och Etiopien och Sverige bidrag med 5 miljoner kronor för att sätta insatsstyrka kontrollera gränserna41.
Januari 2001, Amnesty International går ut med information att i Etiopien pågick massutvisning av eritreaner från Etiopien på ett förnedrande och omänskliga sätt. Etiopiska regeringen från tog eritreanernas etiopiska medborgarskap samt deras ägodelar och familjer splittrades avsiktligt. Det är dokumenterat att det fanns 1500 eritreaner med fler minderåriga som fängslades i en militärlägret i Dedessa lägret under fruktansvärda omständigheter samt utsatte de för misshandel, några av de avled av sjukdom på grund att de nekades vård42.
39 Motion 2000/01: U631, Kriget mellan Eritrea och Etiopien, Stockholm: Sveriges Riksdag. 40 Motion 2000/01: U631, Kriget mellan Eritrea och Etiopien, Stockholm: Sveriges Riksdag. 41 Motion 2000/01: U631, Kriget mellan Eritrea och Etiopien, Stockholm: Sveriges Riksdag. 42 Motion 2000/01: U631.
22 Enligt USA: s utrikesdepartementsberäkning 88 000 eritreaner deporterades till Eritrea samt tvingades att lämna deras ägodelar som värderades 800 000 dollar.
De 25 000 etiopier som bodde i Eritrea hade drabbats hård av kriget, de förlorade arbeten och valde att återvända till Etiopien. Den etiopiska regeringen anklagade Eritrea för frihetsberövanden, utvisning samt avrättning, men enligt Amnesty International, det finns inget bevis för Etiopens påstående43.
4 Sanktioner
4.1 Sanktioner mot Eritrea
Efter terrorattacken mot USA, den 11 september 2001, väcktes en kamp mot terrorismen och började användningen av sanktioner. USA:s nationella säkerhetsråd inledde kampen mot terrorismen och mot många länder som ansågs stödja terrorismen, till exempel Somalia och dess allierade. Många andra länder följde USA s spår och utökade också sina nationella sanktionslistor. I början av 1990 alla stater skapade vapenembargon resolutioner med syften för att skapa fred och stabilitet i Somalia44.
Under 2009 hotade USA statssekreteraren Hilary Clinton flera länder, bland annat Eritrea med att införa ekonomiska sanktioner. USA påstod att Eritrea stödde somaliska rebellerna. 45 Den Afrikanska unionen (AU) anklagade Eritrea för att ha finansierat de islamiska rebellerna som hade stor makt i området och som kontrollerade en del av Mogadishu huvudstaden. På grund av att detta ledde till oroligheter i Östafrika, AU begärde att FN: säkerhetsrådet ska införa sanktioner mot Eritrea. Eritrea nekar till anklagelserna46.
Den 23 december 2009 röstade FN:s säkerhetsråd att införa sanktioner mot Eritrea. Beslutet är baserat på anklagelsen att landet bidrar med vapenhjälp till de somaliska rebellerna samt gränskonflikten med Djibouti, FN anklagar Eritrea för att inte följa FN:s begäran om att dra tillbaka sina trupper från gränsen47.
43 Motion 2000/01: U631.
44 Enrico Carisch,” The Evolution”, s. 68-83. 45 Golnoosh Hakimdavar, ”A Strategic”, s. 4.
46 Amnesty Press, AU Uppmanar till sanktioner, 2019,
http://www.amnestypress.se/notiser/12379/au-uppmanar-till-sanktioner , hämtade 01februsri 2020.
47 Mohammed Hassan, Orättvisa Sanktioner mot Eritrea, Proletären, 25 februari 2010,
23 Redan år 2008 Djibouti anmälde till den afrikanska unionen (AU) och FN:s säkerhetsråd om eritreansk invasion. Djibouti visade sin samarbetsvilja på de krav som FN ställde medan Eritrea vägrade att släppa in i landet de FN sända undersökningsgrupper 48. Med stöd av Frankrike, Djiboutis väpnade styrkorna placerade sig 15 kilometer närmare gränsen mot Eritrea, vilket är längre än sina tidigare positioner. Eritreas trupper placerade sig i närheten av ön Doumeira, Frankrike hjälpte ännu mer Djibouti med att öka sina styrkor i marin området.
Djibouti spelade sitt internationella engagemang, den 24 juni Djibouti premiärministern åkte till New York för att hålla tal om den nuvarande situationen men den eritreanska regeringen var inte delaktig. Djiboutis samarbetsvilja och Eritreas tystnad pågick i 20 månader. FN: säkerhetsrådet satte en utredningsgrupp som skulle ta reda på sanningen. Den 14 januari 2009 FN:s säkerhetsråd utförde resolution 1862 som krävde att Eritrea styrkor skulle dra sig tillbaka från gränsen. Den 30 mars 2009 FN: s generalsekreterare rapporterade att efter sju månader Eritrea vägrade att uppfylla kraven av resolutionen49.
FN:s ordföranden och sanktionskommitté besökte Eritrea och Somalia, Eritrea lämnade brev till kommitté med att förklara sig att det fanns ingen konflikt med Djibouti och Eritrea med brevet ville klargöra två punkter. Den första är frågan om den Etiopien och Eritreans Alger fredsavtalet och att avgränsa gränsen som förklarade att det var orsaken till kriget mellan länderna. Den andra eritreanska punkten var att Etiopien hade infört artilleri på eritreanska territorium från Djibouti sida vid Musa Ali.
Under 2009, FN: säkerhetsråd påstod att Eritrea hade furnerat somaliska rebellerna med vapen och UNSC införde den andra sanktionen genom resolution 1907 för att underhålla fred i Somalia. Sanktionen var vapenembargo som förbjöd import och export av vapen och alla individer som stödjer Eritrea med vapen. År 2013 Monitoring Group kom med uttalande att Al Shababs finansiering kom från försäljning av träkol som UNSC sedan lade till ett importförbud mot Somalia50.
Den 18 juli 2011 i resolution 2023, övervakningsgruppen rapporterade att Eritrea fortsätter att ge politiskt stöd, utbildning samt finansiella stöd till den islamistisk terroristgrupper Al-Shabab. Övervakningsgruppen fördömer också att den planerade terrorattacken i Addis Abeba var från
48 Frank kevin k. Ripeness and the 2008 Djibouti-Eritrea Border Dispute, Northeast African Studies, s. 123. 49 Kevin k. Frank, “Ripeness”, s. 124.
50 Enrico Carisch, Rickard-Martin Loraine, Shawna R. Meister, The Evolution of UN Sanctions. New York:
24 terroristgrupper med målet att förhindra den afrikanska toppmötet som pågick. AU krävde att Eritrea måste uppfylla punkt 15 i resolution 1907 (2009). Organisationen fördömde användningar av diasporaskatter av den eritreanska regeringen samt ekonomiska överföringar med syfte för att förhindra att anskaffa vapen. Detta var inriktad sanktioner mot individer51.
Den 28 juni 2011 fick IGAD en begäran från Etiopien att Eritrea skulle få ytterligare ekonomiska sanktioner med fokus på en viktig ekonomisk linje som är den växande gruvindustrin. Enligt förklaring från observatör, begäran från Etiopien är en ekonomisk krigföring för att förhindra Eritrea att utnyttja de få resurser som landet har kvar52.
4.2 FN lyfter sanktioner
Konflikten mellan Eritrea och Etiopien har pågått sedan 1952 med oroligheter som följd i hela Afrikas horn, men 2018 skedde stora förändringar, nämligen båda länderna kom överens om fred vilket kom som en stor överraskning för hela världen53. Den etiopisk och eritreanska
ledarna besökte varandras länder, gränserna öppnades och människor mottog den fredliga processen med jubel. Släktingar och vänner som var separerade under en lång tid kunde nu besöka varandra vilket var omöjligt under lång tid. Båda länderna undertecknade för få ett slut på kriget och att inleda politiska, ekonomiska, sociala, kulturella samarbete och säkerhetsfrågor samt öppna ambassad i respektive länderna. De kom överens om ett samarbete för att skapa fred och säkerhet mellan länderna.
Den 28 juni 2018 den somaliska president besökte Eritrea och tillsammans med Etiopien skrev de under för att länderna framöver ska ha en gemensam och broderlig relation, samarbete och ge varandras respekt oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Djibouti president välkomnade de tre länderna till Djibouti för att få slut på konflikterna och sluta fred54.
51 UN Security Council, Security Council resolution 2023(2011), on expansion of the mandate of the Monitoring
Group re-established by resolution 2002 (2011), 5 december2011, S/RES2023(2011), https://www.refworld.org/docid/4ee8aa263b8.html , hämtad 1mars 2020.
52 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 146.
53 Redie Bereketeab, The Ethiopia-Eritrea Rapprochement, Peace and Stability in the Horn of Africa, Uppsala:
Nordisk Afrikainstitutet, 2019, E-Bok, s. 13.
25 Den 16 september bjöd kungen av Saudiarabien tillsammans med FN:s generalsekreterare Guterres, den eritreanska president och den etiopiska president för att underteckna Asmaraavtalet för fred och vänskapligt avtal. Den 1 september blev en historisk vänskaps träff i Saudiarabien mellan eritreanska och djiboutiska presidenterna. Det viktigast av allt i denna händelse var att länderna hade beslutat själv om att sluta fred55.
Den 14 november 2018 FN:s säkerhetsrådet lyfte sanktioner med resolution 2444 (2018) Med detta resolutioner upphävde alla resolutioner dom införde mot Eritrea genom resolutioner 1907(2009), 2023 (2011), 2060 (2012) 0ch (2013). Detta lyfte vapenembargot, frysning av tillgångar, reseförbud upphävde sanktioner mot Eritrea samtidigt beslutade att förnya vapenembargo mot Somalia.
Säkerhetsrådet rapporterade att den avslutar övervakningsgruppen Somalia och Eritrea bekräftade sin respekt för suveräniteten, territoriell integritet och lyft upp vikten av Somalia, Eritrea och Djiboutis samarbete och förhindra destabiliserande effekter i regionen. Säkerhetsrådet ersatte övervakningsgruppen med en expertpanel på Somalia med övervakning av de återstående sanktionerna mot landet 56.
5. Analys
I detta avsnitt analyserar jag Resolution 1907 (2009) samt protokoll 6245th med hjälp av textanalys för att besvara mina frågeställningar. De centrala delarna av sanktionerna är ett vapenembargo, reseförbud och frysning av tillgångar. I analysen har jag valt att använda de mest förekommande ord i resolutionen, fred, leverans, stöd, åtgärder, konsekvenser.
5.1 Fred
FN:s säkerhetsråd bekräftar att Djibouti-avtalet och fredsprocessen utgör grunden för en lösning av konflikten i Somalia och ytterligare bekräftar dess support för den övergångsliga federala regeringen (TFG). Eritrea uppges ge stöd till de väpnade grupper som bedriver
55 Redie Bereketeab, “The Ethiopia-Eritrea Rapprochement”, s. 15.
56 UN Security Council, Security Council resolution 2244, (2015), on extension of the mandate of the Monitoring Group on Somalia and Eritrea until 15 Dec.2016, 23 October 2015, S/RES/2244 (2015),
http://www.imo.org/en/OurWork/Security/Guide_to_Maritime_Security/Documents/Resolution%202244%20(2 015).pdf, hämtad 14 mars 2020.
26
destabiliseringsaktiviteter i Somalia och undergräver fredsförsoningsinsatserna såväl som regional stabilitet. (S/2009/388) Detta hotar freden, säkerheten, och stabiliteten inte bara i Somalia utan också regionen. Säkerhetsrådet uttrycker sin allvarliga oro över resultaten från den övervakningsgrupp som återupprättades genom resolution 1853 (2008), som beskrivs i sin rapport från december 2008 (S/2008/769) att Eritrea har gett politiskt, finansiell och logistiskt stöd till väpnade grupper som saboterar fred och försoning i Somalia och regional stabilitet. Vidare kräver säkerhetsrådet att Eritrea tillhandahåller information om djiboutiska stridande som saknas i aktion sedan sammanstötningarna den 10–12 juni 2008 så att de berörda kan fastställa närvaron och tillståndet för djiboutiska krigsfångar enligt paragraf 4. När Eritrea vägrar acceptera Djibouti avtalet och inte drar tillbaka sina trupper samt inte ger information om saknade djiboutiska soldater, FN:s säkerhetsråd beslutar i resolution 1862 (2009) att Eritrea hotar den fred och försoningsprocessen i regionen och att landet hotar den internationella freden och säkerheten57.
Det framkommer således att de motiven som ligger till grund för FN:s agerande är deras vilja att uppnå fred och stabilitet i Somalia, Djibouti, Eritrea och Etiopien. Det är upplevs vara viktigt för FN: säkerhetsråd att samla information som är från säkra källor. Säkerhetsrådet ska dessutom behandla alla berörda parter rättvist. När avgränsningsdomen avgörs och Eritrea accepterar domen men inte Etiopien, försöker FN inte påverka Etiopien att acceptera domen. Etiopien som har USA:s stöd försöker ändra domen istället. Förenta Nationerna är en unik organisation. Den representerar alla världens länder och arbetar för fred och ekonomiska och sociala framsteg, säkerhetsrådet uppmanar inte Etiopien att acceptera domen om gränstvisten med Eritrea58.
Enligt UNSC rapporten (A) den 26 april 2006 anlände en vapentransport bestånden av AK 47 attacker PKM maskingevär, RPG7 och en mängd ammunition på en båt vid hamnen i EL Maàn. (B) Den 6 maj 2006 cirka kl.05:00 landade ett eritreanskt militärt flygplan Antonov i Dhusamareeb, Galgaduud regionen, Somalia. Mark Bowden, en tjänsteman vid FN: s World
57 UN Security Council, Security Council resolution 1907 (2009) [on arms embargo against Eritrea and on expansion of the mandate of the Security Council Committee Established pursuant to Resolution 751 (1992)
https://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/Erit%20Djibou%20S%20RES%201907.pdf, hämtad 20 februari 2020.
27
Food Program (WFP), citerades för att säga att det är en rapport om WFP: s livsmedelsbistånd i Somalia. Senare 2011 bekräftar Monitoring Group on Somalia (MSG) att rapporterna inte kunde styrkas på öppet sätt59. Den etiopiska IGAD anklagade också Eritrea för att beväpna
terrorister och anmälde till UNSC att ta till handlingar. Monitoring Group on Somalia and Eritrea (MGSE) och Somalia and Eritrea Monitoring Group (SEMG) rapporterar att dessa rapporter var felaktiga att Eritrea inte har levererat vapen till terroristgruppen Al Shabab samt påståendet ägde aldrig rum60.
Anklagelserna mot Eritrea som presenterades av FN:s övervakningsgrupp har ingen trovärdighet enligt Bereketeab, I sin analys belyser han att MGS inte har tagit fram dokument som stödjer deras anklagelser vilken kan ifrågasätta deras informationskälla och informanternas trovärdighet. Informationen som MGS tar fram är anonyma som inte kan verifieras och är inte transparenta. Utöver har MGS kritiserats tidigare för att ha tagit fram rapporter som saknar starka bevis. Förenta nationernas säkerhetsråd ifrågasätter inte bevisen utan späder bara innehållet i sin rapport. När Eritrean anklagas för att stödja Islamister med vapen och träning, men att bevisen är svaga väljer man att anklaga Eritrea för att tillhandhålla politiskt, ekonomiskt, och logistiskt stöd till Islamisterna61.
FN:s grundläggande principer och syfte med sanktion är att upprätthålla internationell fred och säkerhet samt att utveckla vänskapliga relationer mellan länderna och lösa problem. När avgränsningsdomen avgörs och Eritrea accepterar domen men inte Etiopien, FN verken tvingar Etiopien eller försöker påverka landet att acceptera domen62.
5.2 Åtgärder
FN:s säkerhetsråd bekräftar att organisationen har respekt för suveränitet av territoriell integritet och politisk oberoende och enhet i Somalia, Djibouti respektive Eritrea, och utrycker sig hur viktigt det är lösa gränskonflikten mellan Djibouti och Eritrea.
59 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 148. 60 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 148–149. 61Redie Bereketeab,” The Morality”, s.148.
62 Golnoosh Hakimdavar, A Strategic Understanding of UN Economic Sanctions. International Relations, Law,
28
Beslut från den 13:e församlingen för Afrikanska Union i Sirte och Libyen, uppmanar föreningar att införa sanktioner mot utländska aktörer både inom landet och utanför regionen, särskilt Eritrea som ger stöd till de väpnande grupperna som bedriver destabiliserande aktivitet i Somalia och undergräver fred och försoningsinsatser samt regional stabilitet63.
Vidare utrycker FN: säkerhetsråd sin allvarliga oro över resultatet från den övervakningsgrupp som återrapporterades genom resolution 1853 (2008) som beskrivs i sin rapport från december 2008 (S/2008/769) att Eritrea har gett politiskt, ekonomiskt och logistiskt stöd till väpnade grupper. FN: säkerhetsråd stressar därför att åtgärder måste tas mot Eritrea. Några av dessa åtgärder är att medlemsstater ska omedelbart besluta och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra försäljning eller leverans till Eritrea av sina medborgare eller från deras territorier eller använda sina flaggfartyg eller flygplan, vapen och besläktad utrustning av alla slag, inklusive vapen och ammunition, militära fordon och utrustning, paramilitär utrustning och reservdelar för ovannämnda, och teknisk assistans, utbildning, ekonomisk och annan hjälp, relaterade till militärverksamheten eller tillhandahållande, tillverkning, underhåll eller användning av dessa föremål, även med ursprung i deras territorier ( paragraf 5)64.
Dessa åtgärder enligt Bereketeab är obevisade. På grund av hot från pirater och krig mot terror
är hela Östafrika hårt bevakat av internationell övervakning och kontroll. Stora makter som USA och Frankrike är alltid närvarande med sina militärstyrkor i röda havet, Adenviken, och Indiska oceanen. Det vore omöjligt för Eritrea att smuggla vapen till Somalia utan att bli upptäckt. Landet har inte heller de ekonomiska medlen att stödja andra organisationer65. Andra åtgärder som FN:s säkerhetsråd inkluderar i resolutionen om sanktion är att medlemsländerna ska frysa alla finansiella tillgångar och andra ekonomiska resurser som finns i deras territorier som direkt eller indirekt ägs av eritreansk regering. Sanktionerna också inkluderar andra betalningar som avser livsmedel, mediciner och medicinsk behandling, skatter, allmänbruk etc. (Paragraf 14)66.
Som Bereketeab argumenterar i sin artikel, sanktioner som riktas mot ledare och institutioner ofta drabbar de vanliga människor i landet. Det är ofta vanliga människor som lider ekonomist, staten i Eritrea förbjuds att importera och exportera en hel del från medicin till mat, många
63 UN Security Council, Security Council resolution 1907 (2009).
64 UN Security Council, Security Council resolution 1907 (2009) [on arms embargo against Eritrea and on expansion of the mandate of the Security Council Committee Established pursuant to Resolution 751 (1992)
https://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/Erit%20Djibou%20S%20RES%201907.pdf, hämtad 20 februari 2020.
65Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 149.
29 människor som lever av staten import drabbas hård67. Sanktionsåtgärder ska gälla för individer och enheter, inklusive men inte begränsat till eritreanska politiska och militära ledarskap, statliga bolag, och enheter som är privatägda av eritreanska medborgare som bor inom eller utanför eritreanskt territorium (paragraf 15)68.
Vidare i paragraf 14 i resolutionen uppmanar alla medlemsländer att stoppa alla betalningar som Eritrea gör för livsmedel, mediciner och medicinsk behandling, skatter, och allmänt bruk69. Man kan ifrågasätta den moraliska frågan i denna paragraf att människor ha begränsade möjligheter att få medicinisk behandling när de är sjuka och ha inte rätt att köpa livsmedel. Ekonomiskt tvång kränker mänsklig rättighet eftersom det påverkar de civilas liv samt bryter flera punkter av FN:s allmänna förklaring som går emot sina egna principer som i artikel 25.1 i att var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig70.
Som Jimmy Carter sa, ”sanktioner som strävar efter att straffa kränkande ledare, men allt för ofta straffar dem som redan lider.” När det inte finns hopp om en ljus framtid kan situationen leda till att många påverkas moraliskt och psykologiskt71.
Paragraf 15 i resolutionen kan påverka eritreaner som bor utomlands negativt. Enligt paragrafen, enheter som privatägds av eritreanska medborgare som bor inom eller utanför det eritreanska territoriet är inte undantagna från sanktioner. Det påverkar personer som har dubbel medborgarskap och som driver företag både här och i Eritrea. Det kan väcka oro och osäkerhet att göra affärer med bolag i Eritrea, inte minst när företagare ska överföra pengar till Eritrea. De kanske inte vara säkra att pengarna inte beslagtas av myndigheter. Deras mänskliga rättigheter ska inte berövas på grund av att det har dubbel medborgarskap. Även om de är eritreaner, ska man inte glömma att många innehar europeisk, amerikansk eller ett annat västerländskt medborgarskap vilket berättigar de till samma rättigheter som alla andra. Det är viktiga punkter som FN:s säkerhetsråd ska ta hänsyn till. Innan man inför sanktioner mot ett land kan det vara klokt att fundera på vad sanktioner innebär och vad det kan ha för konsekvenser.
67 Redie Bereketeab,” The Morality”, s. 155. 68 UN Security Council, Resolution 1907(2009). 69 UN Security Council, Resolution 1907(2009). 70 Enrico Carisch,” The Evolution”, s. 56.
30
5.3 Leverans
FN:s säkerhetsråd anklagar Eritrean för att stödja Islamistiska grupper i Somalia och därför uppmanar säkerhetsrådet att alla medlemsstater måste ta nödvändiga åtgärder att förhindra all leverans av vapen och ammunition, militära fordon och utrustning paramilitär utrustning och reservdelar för ovannämnda och teknisk assistans, utbildning, ekonomisk och annan hjälp relaterad till militärverksamheten.
Eritrea får inte leverera, sälja eller överföra direkt eller indirekt från sitt territorium eller av dess medborgare eller använda sina flaggfartyg eller flygplan, alla vapen av besläktat material och att alla medlemsstater ska förbjuda upphandling av föremål, utbildning och hjälp som beskrivs i punkt 5 ovan från Eritrea av sina medborgare eller använda deras flaggfartyg eller flygplan, oavsett om de kommer från Eritrea territorium eller inte. Medlemsstater ska inspektera sitt territorium inklusive deras hamnar och flygplaster att inga leveranser som bryter mot paragraf 5 i resolutionen förekommer till och från Somalia och Eritrea. Om medlemsstaterna upptäcker objekt som enligt paragraf 5 är förbjudna ska de förstöra de eller göra de obrukliga. De uppmanas också att skriva en rapport och skicka det till kommittén. Vidare ska medlemsstaterna ta nödvändiga åtgärder att inga leveranser av vapen, ammunition, militära bilar och utrustning, tekniskt bistånd, träning, finansiella eller andra bistånd inklusive investeringar, mäklar eller andra finansiella service relaterade till militära aktiviteter till eritreansk politiska och militära ledarskap, statliga enheter, och enheter som ägs privat av eritreanska medborgare som bor inom eller utanför det eritreanska territoriet, utsett av kommittén (paragraf 15)72.
Bereketeab argumenterar att det vore omöjligt för Eritrea att smuggla in vapen till Somalia eftersom Eritrea inte har den ekonomiska möjligheten att stödja andra grupper. Hela regionen är dessutom hårt bevakad av stora makter som försvarar sina intressen i området 73.
Drezner, frågar i sin artikel, ”hur smart är smarta sanktioner?” Sanktionerna enligt honom har förödande humanitär inverkan på människor. Förenta nationerna under det senaste decenniet har infört sanktion, 14 gånger sedan 1990, men sanktioner medför kostnader för oskyldiga. För att ekonomisk sanktion mot ett land ska fungera är det först nödvändigt att förstå målstatens inhemska politiska ekonomi. Enligt Drezner, varför målinriktade ekonomiska sanktioner misslyckades under 1990 är för att de flesta stater och internationella organisationer saknade
72 UN Security Council, Resolution 1907(2009).
31 både den erfarenhet och de institutioner som behövdes för att kunna genomföra smarta sanktioner74.
Det som är viktigt är inte hur stor ekonomisk skada man kan orsaka för den sanktionerade staten, utan huruvida den staten känner betydande ekonomisk smärta från bristande efterlevnad. Uppsatsen menar att Eritrea nekar till att ha levererat vapen, ammunition, eller militär utrustning till Somalia. Den eritreanska regeringen har gått ut och förklarat att Eritrea kommer av principskäl att inte ge politiskt, moraliskt, och diplomatiskt stöd till den somaliska oppositionsrörelsen i Somalia. Regeringen har också upprepade gånger sagt att Etiopien och USA inte ska lägga sig i Somalias inre angelägenheter. FN bör ifrågasätta Etiopien eller USA. Mäktiga länder och de länder som allierar sig med dom ska inte angripa andra länder utan mot reaktion från omvärlden. FN ska inta bara blunda när USA agerar på egen hand att attackera små länder direkt eller indirekt. FN:s säkerhetsråd tvingar Eritrea att gå ner på knä. Som Galafa skriver i sin artikel “Learning about Africa: Why They Will Never Shut Down Eritreans” reaktionen av eritreanernas protester 2010 när sanktioner förnyades är överväldigande. Det är sån energi som får Eritreaner att fortsätta kämpa. Reaktionen från eritreanerna är en sällsynt prestation av tapperhet från ett förtryckt folk75.
Om FN ska fortsätta vara den organisation som jobbar för fred och stabilitet i världen ska den leva upp till sina grundprinciper. FN: ska utveckla alternative metoder att lösa konflikter och införa välgenomtänkta straffar på länder som avviker från vad medlemsstaterna har kommit överens om. FN ska kunna vara neutral, agera på egen hand, och framför allt inte vara stormakters politiska verktyg.
5.4 Stöd
FN:s säkerhetsråd anklagar Eritrea att stödja väpnade oppositionsgrupper i Somalia med syfte att destabilisera regionen. Eritrea måste också sluta att beväpna, träna och utrusta beväpnade grupper och deras medlemmar inklusive Al-Shabab. Allt stöd till dessa grupper måste upphöra omedelbart. Medlemsstater uppmanas att ge sitt stöd till övervakningsgrupp och i genomförande av de åtgärder som införts i punkt 5,6,7,8,10,12 och 13 i resolutionen.
74 Daniel W. Drezner,” How Smart are Smart Sanction?”, s. 107.
75 Beaton Galafa, “Learning about Africa: Why They Will Never Shut Down Eritreans”, TesfaNews, 14 januari
2016, https://www.tesfanews.net/africa-why-imperialists-will-never-shut-down-eritreans/ , hämtad 02 januari 2020.
