• No results found

Sjuksköterskans upplevelse av vilka omvårdnadsbehov patienter i palliativ vård har och hur dessa behov kan tillgodoses

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskans upplevelse av vilka omvårdnadsbehov patienter i palliativ vård har och hur dessa behov kan tillgodoses"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISRN: LIU-ISV/SSK-G- -15/001-SE

Sjuksköterskans upplevelse av vilka omvårdnadsbehov patienter i

palliativ vård har och hur dessa behov kan tillgodoses

The nurse’s experience of the needs of patients in palliative care and

how these needs can be met

Hannah Ullström

Jessica Hanning

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Examensarbete 15 hp, grundnivå Kvalitativ intervjustudie Vårterminen 2015

Handledare: Eva Erichsén, Leg. ssk, med. mag Klinisk adjunkt Palliativ vård

(2)

Abstract

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.

Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov. I psykosociala behov ingår autonomi, behov av uppmärksamhet, kommunikation och socialt nätverk. I omvårdnadsbehov ingår förutom behovet av omvårdnad även behov av omvårdnadskompetent personal.

Konklusion: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i det palliativa skedet har behov av symptomlindring, samtal, bevarad autonomi, att bli behandlad som en individ, att ha ett stödjande socialt nätverk och kompetent personal.

Nyckelord: palliativ vård, omvårdnad, patientcentrerad vård Keywords: palliative care, nursing, patient-centered care

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Palliativ vård ... 1 1.2 Omvårdnad ... 3 1.2.1 Omvårdnad i palliativ vård ... 3 1.3 Syfte ... 4 2. Metod ... 5 2.1 Design ... 5 2.2 Urval ... 5 2.3 Förförståelse ... 6 2.4 Datainsamling ... 6 2.5 Tillvägagångssätt ... 6 2.6 Analys ... 7 2.7 Trovärdighet ... 8 2.8 Etiska ställningstaganden ... 9 3. Resultat ... 10 3.1 Psykosociala behov ... 10 3.1.1 Bevarad autonomi ... 10 3.1.2 Patientcentrerad vård... 10 3.1.3 Kommunikation ... 11 3.1.4 Socialt nätverk ... 11 3.2 Omvårdnadsbehov ... 12 3.2.1 Omvårdnadsåtgärder ... 12 3.2.2 Omvårdnadskompetent personal ... 13 4. Diskussion ... 14 4.1 Resultatdiskussion ... 14 4.2 Metoddiskussion ... 17 4.3 Vidare forskning ... 17 4.4 Konklusion ... 18 5. Slutord ... 18 6. Referenser ... 19 Bilagor

(4)

1

1. Inledning

All personal som jobbar inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med patienter i palliativ vård och deras närstående. Oavsett var inom sjukvården patienten befinner sig ska patienten kunna få palliativ vård. Det är därför viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap inom palliativ vård (Regionala Cancercentrum i samverkan, 2012).

1.1 Palliativ vård

Palliativ vård ges till personer som har en progressiv, obotlig skada eller sjukdom som kommer att leda till döden (Socialstyrelsen, 2013; World Health Organization, 2014). Vården av patienten har fokus på att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten. För att detta ska kunna genomföras måste patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Den palliativa vården utgår från fyra grundområden vilka är: lindring av symptom, kommunikation och relation med patienten, stöd till närstående och interprofessionellt teamarbete (Statens Offentliga Utredningar, 2001; World Health Organization, 2014). Även patienter med andra obotliga sjukdomar än cancer, till exempel kronisk hjärtsvikt, Parkinsons,

Alzheimers med flera, har multidimensionella behov från diagnos och framåt och kan behöva palliativ vård tidigt i sjukdomsförloppet (Socialstyrelsen, 2013; Beernaert et al., 2014).

Det är viktigt att vårdpersonalen förbättrar livskvaliteten för patienten och dennes närstående som står inför de svårigheter som är relaterade till patientens sjukdom (World Health Organization, 2014). Omvårdnaden bör lägga fokus på att förbättra patientens förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter genom att vårdpersonalen har kontroll på patientens symptom och underlättar patientens egenvård; detta ökar då patientens livskvalitet (Chui et al., 2009). Patienten kan känna frustration över oförmåga att utföra uppgifter patienten tidigare har kunnat, men utåt kan det se ut som om patienten har accepterat sin sjukdom. Det har även visat sig att patienten upplever att det är svårt att ta emot hjälp av andra personer, då patienten inte vill vara beroende av andra (Cortis et al., 2007).

(5)

2

1.1.1 Lindring av symptom

Patienter i palliativ vård drabbas oftast av flera symptom samtidigt, exempelvis illamående och svaghet (Stiel et al., 2014). För att kunna förebygga och lindra lidande är det viktigt att symptomen upptäcks tidigt och att en noggrann analys görs (Socialstyrelsen 2013). De flesta patienter i det tidigare förloppet av sjukdomen fokuserar oftast på den medicinska behandlingen av sina symptom (Ellis et al. 2012). God symptomlindring utgörs inte bara av medicinsk behandling utan också av omvårdnadsåtgärder. God kommunikation mellan vårdpersonalen och patienten kan verka symptomlindrande och är en central del i den palliativa vården

(Socialstyrelsen, 2013). Eftersom behoven av symptomlindring kan se olika ut mellan olika individer så bör den palliativa omvårdnaden individanpassas för varje patient. Vårdpersonalen förstår patologin av ett specifikt symptom och kan därför prova olika effektiva individanpassade åtgärder (Ellis et al., 2012; Socialstyrelsen, 2013).

1.1.2 Kommunikation

Kommunikation innefattar inte endast att ge information, utan det är en process mellan individer (Socialstyrelsen, 2013). Vårdpersonalen ska vara tillgänglig för patienten att samtala om frågor till exempel oavslutade affärer, sjukdomsprognos, komplikationer, dödsprocessen och beslut som rör döden. Det är också viktigt att personalen tillåter patienten att prata om ämnen patienten upplever vara viktiga (Slort et al., 2014).

1.1.3 Närstående

En heltäckande god palliativ vård bör också innefatta en förståelse för närståendes behov (Steinhauser et al., 2014). Patientens närstående kan hjälpa patienten med omvårdnaden. I patientens närhet kan det även finnas en stor social grupp, såsom barnbarn eller grannar, som dagligen eller regelbundet hjälper till i omvårdnaden. Flertalet av de närstående som hjälper patienten kan känna att de behöver mer stöd (Burns et al., 2013). De närstående behöver få klara mål för patientens omvårdnad och förståelse för vad som händer under patientens sjukdomsförlopp. De närstående kan även behöva hjälp med praktiska problem (Steinhauser et al., 2014).

(6)

3

1.1.4 Teamarbete

Med teamarbete kan olika kunskaper kombineras för att lösa olika problem och på så sätt optimera omvårdnaden för patienten. Teamarbete underlättar att se patienten ur ett helhetsperspektiv genom att vårdpersonalen kan diskutera sina intryck och upplevelser i teamet och stödja varandra i sitt arbete. Patienten ska få en god vård med respekt, värdighet och autonomi. Kompetent vårdpersonal som arbetar på ett självsäkert sätt skapar trygghet för patient och närstående (Klarare et al., 2013). Vårdpersonalen ska ge medlidsam vård, ha tillräcklig kunskap och ha en samordnad vård (Oishi et al., 2014).

1.2 Omvårdnad

Omvårdnad är de egenvårdsaktiviteter sjuksköterskan utför som patienten inte klarar av att utföra själv för normal funktion, utveckling, hälsa och välbefinnande.

Egenvårdsaktiviteter utförs av en person för sig själv eller för någon annan i

personens omgivning. Terapeutiskt egenvårdskrav är den åtgärd som krävs för att ett egenvårdsbehov relaterat till personens hälsa eller utveckling ska kunna tillgodoses vid ett specifikt tillfälle. Om det terapeutiska egenvårdskravet överstiger personens förmåga att tillgodose egenvårdsbehovet är personen i behov av omvårdnad. Sjuksköterskan utför då egenvården helt eller delvis för patienten (Orem, 1991).

1.2.1 Omvårdnad i palliativ vård

Palliativ omvårdnad beskrivs enligt Davies och Oberle (1990) utifrån sex dimensioner. Dessa är värdering, relation till patienten och närstående, att stärka patienten och närstående, att ge fysisk omvårdnad till patienten, att hjälpa patienten finna mening och som sjuksköterska bevara sin egen integritet.

Sjuksköterskan ska respektera patientens värde som en unik människa. Att acceptera patienten som han är gör det möjligt för sjuksköterskan att fortsätta hjälpa patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan har en relation till patienten och dennes närstående för att förstå hur de upplever sjukdomssituationen. Patienten och närstående måste få information om hur sjuksköterskan kan kontaktas. Det är viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig och involverar sig i patientens och de närståendes situation. Inom palliativ omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan stärker patienten och närstående för att lösa problem. Det är viktigt att sjuksköterskan stödjer patientens och

närståendes beslut så att de uppmuntras till att göra det de vill göra. Patienten och närstående behöver också information eftersom förmågan att utföra aktiviteter för sig

(7)

4 själv då ökar. Patienten behöver hjälp med att finna mening och hopp i

sjukdomssituationen. Det är också viktigt att patienten och närstående får prata om sina tankar kring döden. Det är viktigt att sjuksköterskan bevarar sin integritet i omvårdnadsarbetet med patienten. Detta innebär att sjuksköterskan har en

professionell relation till patienten och dennes närstående. Integriteten påverkar hur effektivt sjuksköterskan fungerar i omvårdnaden av patienten. För att kunna arbeta med patienter och närstående och hjälpa dem att finna mening i situationen är det viktigt att sjuksköterskans integritet bevaras (Davies & Oberle, 1990).

Patientens omvårdnad bör präglas av sjuksköterskans respekt för patientens

integritet, att sjuksköterskan etablerar en relation med patienten och hjälper patienten med symptomkontroll. På så sätt kan patienten få ett värdigt avslut i livet (Doorenbos et al., 2013). För att patienten ska kunna få den omvårdnad som behövs bör

närstående och vårdpersonalen ha en relation med varandra. De närstående kan då stödja patienten med vårdpersonalens hjälp (Linderholm & Friedrichsen, 2010). 1.3 Syfte

Studiens syfte var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.

(8)

5

2. Metod

Kvalitativ metod valdes för att återge respondenternas upplevelser och synsätt i en verklig kontext. Kvalitativ forskning ger en bild av vilken betydelse människor tillskriver ett fenomen (Yin, 2013) och söker en förståelse för fenomenet utifrån respondentens synvinkel (Kvale & Brinkmann, 2009). Utifrån studiens syfte lämpar sig kvalitativ metod då författarna ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.

2.1 Design

Studien var upplagd som en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna var

semistrukturerade, vilket innebär att öppna frågor om det aktuella ämnet hade formulerats i en intervjuguide (Bilaga 1). Denna fungerade som stöd för intervjuaren under intervjun och frågorna behövde inte ställas i samma ordning till alla

respondenter (Henricson (red.), 2012). 2.2 Urval

Urvalet var ändamålsenligt, vilket innebär att urvalet baserades på inklusionskriterier som var lämpliga för studiens syfte (Holloway & Wheeler, 2010). Ändamålsenligt urval valdes för att få relevanta perspektiv på det studerade ämnet. Inklusions-kriterierna var att deltagaren var sjuksköterska och hade erfarenhet av att vårda patienter i palliativ vård. Studien genomfördes på fyra olika kliniker på ett sjukhus i södra Sverige. Då datainsamlingen genomfördes på olika kliniker förmodas det ge en bredd i materialet som inte kunde uppnås om datainsamlingen skedde på endast en klinik.

Sjuksköterskorna var mellan 30 år och 59 år och hade arbetat som sjuksköterska mellan 3 år och 37 år. En deltagare var man och resterande sex deltagare var kvinnor (Tabell 1).

(9)

6

Tabell 1. Beskrivning av undersökningsgruppen.

Respondent Ålder Kön Arbetslivserfarenhet Omvårdnadsområde

1 50 år Kvinna 21 år Palliativ vård 2 41 år Kvinna 15 år Kirurgi 3 45 år Kvinna 14 år Kirurgi 4 32 år Man 3 år Medicin 5 59 år Kvinna 37 år Ortopedi 6 30 år Kvinna 8 år Geriatrik 7 57 år Kvinna 31 år Medicin 2.3 Förförståelse

Förförståelse syftar på den kunskap som forskarna till en studie har innan studien påbörjats. Forskarnas förförståelse kan påverka studiens resultat genom att det tolkas utifrån tidigare erfarenhet (Henricson (red.), 2012). Från verksamhetsförlagd

utbildning på sjuksköterskeprogrammet har båda författarna erfarenhet av palliativ vård som fokuserades på att lindra patientens fysiska behov. Den ena författaren har genom arbete erfarenhet av att vårda patienter i olika palliativa skeden. Den andra författaren har vårdat en närstående i livets slutskede där fokus var att lindra fysiska och psykologiska behov.

2.4 Datainsamling

Datainsamlingen skedde med ljudinspelade intervjuer med sjuksköterskor på olika sjukhusavdelningar under perioden 24 november 2014 till 15 december 2014. Intervjuguiden innehöll ett antal demografiska frågor och fem huvudfrågor.

Innehållet i huvudfrågorna var fokuserat på vad palliativ vård är och på vilka behov patienter i palliativ vård kan ha (Bilaga 1).

2.5 Tillvägagångssätt

Vårdförbundet meddelades för kännedom. Verksamhetschefer och enhetschefer för de avdelningar som valts kontaktades för att få godkännande att genomföra studien. Deltagande sjuksköterskor valdes ut med hjälp av vårdenhetschefen. Därefter kontaktades sjuksköterskorna för att få tillstånd att genomföra intervjun. Cheferna och deltagarna fick skriftlig information om studiens syfte, att deltagande i studien var frivilligt och att deltagaren hade rätt att avbryta medverkan utan konsekvenser. De informerades också om att allt material hanterades konfidentiellt. Vid

(10)

7 intervjutillfället fick sjuksköterskan samma information muntligt. Deltagarna gav skriftligen sitt informerade samtycke till medverkande i studien (WMA Declaration of Helsinki, 2013) (Bilaga 2 och 3).

En intervjuguide utformades och testades i en pilotintervju. Resultatet av

pilotintervjun visade att intervjuguiden inte gav svar motsvarande studiens syfte. Intervjun inkluderades därför inte i resultatet. Därefter utformades en helt ny intervjuguide och en ny pilotintervju genomfördes med en sjuksköterska som uppfyllde inklusionskriterierna för deltagande. Resultatet från denna intervju visade att frågeguiden stämde överens med syftet för studien. Efter pilotintervjun

formulerades vissa intervjufrågor om, men innehållet ändrades inte. Den andra pilotintervjun gav tillräckligt med substans för att besvara studiens syfte och kunde därmed inkluderas i studiens resultat.

Vid intervjuerna deltog båda författarna där den ena ledde intervjun och den andra deltog som observatör och gick in i samtalet vid behov. Sju intervjuer inklusive pilotintervju genomfördes. Intervjuerna delades upp mellan författarna och

transkriberades var för sig efter varje intervju. Intervjuernas längd var i genomsnitt 42 minuter och varierade mellan 33 minuter och 54 minuter. Den första intervjun analyserades av båda författarna tillsammans och sedan analyserade författarna själv tre intervjuer var.

Sjuksköterskorna intervjuades i ett enskilt rum på avdelningen. Platsen där intervjun sker kan påverka hur den intervjuade personen reagerar på intervjufrågorna. Därför är det viktigt att en lämplig plats för studiens syfte väljs (Polit & Beck, 2004). 2.6 Analys

Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest metod (Graneheim & Lundman, 2004). Detta innebär att intervjutexterna analyserades utifrån det som var uppenbart i texten, utan att det tolkades.

Kvalitativ innehållsanalys delas in i fem steg. Först läses intervjutexten flera gånger för att en helhetsbild av materialets innehåll ska uppnås. Sedan identifieras meningar som är relevanta mot syftet. Dessa meningar kallas för meningsbärande enheter. Därefter kondenseras enheterna för att bryta ut endast det som är relevant för syftet. De kondenserade meningsbärande enheterna tilldelas sedan en kod som ytterligare

(11)

8 komprimerar enheten utan att dess innehållsliga kärna förloras. När enheterna kodats kategoriseras dem. Kategorierna ses som manifesta då de endast beskriver innehållet (Graneheim & Lundman, 2004).(Tabell 2)

Författarna analyserade den första intervjun tillsammans för att analysmetoden (Graneheim & Lundman, 2004) skulle klargöras. Resterande sex intervjuer delades upp mellan författarna och analyserades var för sig.

Tabell 2. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

Meningsbärande enhet Kondenserad menings-bärande enhet

Kod Kategori Underkategori

”Det handlar förstås om att man inte har så stort lidande… av sina symptom.” Patienten ska inte ha så stort lidande av sina symptom.

Lindrat lidande Omvårdnads-behov

Omvårdnads-kompetent personal

”Vårat mål är ju att dom inte ska komma upp i några smärt… eh… episoder om man säger. Dom ska ju ligga på en jämn nivå hela tiden.” Patienten ska inte komma upp i smärtepisoder utan ligga på en jämn nivå hela tiden. Sjuksköterskans kompetens Omvårdnads-behov Omvårdnads-kompetent personal.

”Att man pratar på ett öppet sätt med patienten.... Att man är öppen men på ett enkelt sätt så att människor förstår.” Personalen ska prata på ett öppet och enkelt sätt så att patienten förstår. Kommunikation Psykosociala behov Kommunikation 2.7 Trovärdighet

Deltagande sjuksköterskor arbetade på olika kliniker och kunde därmed bidra med olika perspektiv på det studerade ämnet. Även variation i respondenternas ålder och antal år av arbetslivserfarenhet kan ge olika perspektiv. Dessa aspekter ökar studiens trovärdighet.Genom att en del av analysprocessen är redovisad och att citat ur intervjutexterna visas ökar också trovärdigheten (Graneheim & Lundman, 2004). Författarnas förförståelse kan påverka studiens resultat genom att forskaren tolkar

(12)

9 resultatet utifrån sina tidigare erfarenheter. Om forskarnas förförståelse är beskriven ökar studiens pålitlighet (Henricson (red.), 2012). Tolkning av materialet försökte undvikas.

2.8 Etiska ställningstaganden

Deltagande i studien var frivilligt och deltagaren hade rätt att avbryta medverkan utan konsekvenser. Allt material hanterades konfidentiellt (WMA Declaration of Helsinki, 2013), vilket innebär att materialet hanterades så att inte obehöriga kunde komma i kontakt med det (Henricson (red.), 2012). Deltagarna gav skriftligen sitt informerade samtycke till medverkande i studien (WMA Declaration of Helsinki, 2013).

Författarna har tystnadsplikt, vilket innebär att känslig information som kom fram i intervjuerna inte kommer att röjas.

(13)

10

3. Resultat

Två övergripande kategorier identifierades vid analysen: psykosociala behov och omvårdnadsbehov. Flera av de identifierade behoven kan vara överlappande och ha komponenter i flera av dessa kategorier.

3.1 Psykosociala behov

3.1.1 Bevarad autonomi

Några av sjuksköterskorna upplevde att patienten har behov av bevarad autonomi genom att känna sig oberoende och självständig. Patienten bestämmer själv vad han vill dricka, i vilken ställning han vill sova, hur tiden ska användas och om personalen ska beröra honom. Personalen ska ge patienten möjlighet till att lösa problem på egen hand. Det kan finnas behov av att inte oroa sina närstående. En sjuksköterska

upplevde att patienten är rädd och orolig för att förlora sin autonomi, att vara beroende av någon annan och för att bli övergiven.

”Det vill ju ingen av oss vara … liksom ynklig och känna sig beroende och osjälvständig...” (Sjuksköterska 1)

3.1.2 Patientcentrerad vård

Sjuksköterskorna uttryckte att patienten har ett behov av att bli sedd för den individ han är istället för att ses som en patient. Detta behov kan tillgodoses genom att patienten får det han önskar till exempel musik, nedsläckta lampor eller egen filt för att känna sig bättre. En sjuksköterska uttryckte att patienten kan bli sedd och få närhet genom att få känna kroppskontakt genom att få huden smörjd och få händer och fötter masserade. Detta behov kan också tillgodoses genom att personalen lyssnar på och bryr sig om patienten. Patienten behöver få berätta vad som känns viktigt istället för att bara få smärtlindrande läkemedel.

En sjuksköterska upplevde att det finns en risk att patienten i palliativ vård kommer i kläm på en akutvårdsavdelning och då är det viktigt att patienten blir sedd. Det är viktigt att en relation skapas mellan patient och personal för att patienten ska känna

sig trygg.

Det är också viktigt att personalen finns hos patienten och lyssnar, vilket kan få patienten att känna sig bättre till mods. Om patienten inte vill prata är det ändå

(14)

11 viktigt att personalen finns hos patienten eftersom ångest och oro lindras av att personal håller handen och inger trygghet.

”… vissa vill ha musik på i bakgrunden, att det aldrig får vara tyst, dom vill ha öppna dörrar. Det kan vara det här att man vill ha en egen filt i sängen…” (Sjuksköterska 6)

3.1.3 Kommunikation

Patienten har ett behov av att få tid att samtala med personalen om sina bekymmer och att personalen bär bekymren. Behovet kan tillgodoses genom att personalen frågar patienten hur han mår.

Kommunikation mellan personalen, patient och närstående är viktigt för att alla ska vara överens om målet med vården.

Patienten behöver få språkligt anpassad information om behandlingen för att förstå syftet och vilka möjligheter som finns. När patienten har fått information behöver patienten tid för att bearbeta den. Flera sjuksköterskor upplevde att patienten kan ha ångest inför att dö och för vad som kommer att hända med barnen och övriga familjen när patienten gått bort. Det är viktigt att patienten får samtala med sina närstående för att avsluta med dem. Patienten har även behov av att samtala med kuratorn och sjukhusprästen om sitt liv eller sin tro för att kunna förbereda för sin död. Efter samtalet kan patienten känna sig lugnare. Om patienten är orolig behöver patienten få samtala istället för att få ångestdämpande medicin. Patienten ska också få samtala om annat än sin sjukdom.

”och sen är det ju viktigt att ha kommunikationen med patient och anhöriga, så att man är överens om vilket mål man har med vården eller vilken inriktning vården har, det är jätteviktigt.” (Sjuksköterska 2)

3.1.4 Socialt nätverk

Sjuksköterskorna upplevde att patienten har ett behov av socialt nätverk. Patienten behöver fåreparera eventuella brustna relationer och ta avsked från sina närstående innandet är för sent. Personalen kan uppmuntra patienten till att ta kontakt med de närstående. Om det sociala nätverket är litet eller obefintligt har patienten behov av att ha en god relation med personalen. Det finns också behov av att få stöd av närstående och personal.

(15)

12 En sjuksköterska upplevde att det kan finnas behov av hjälp med problem som kan påverka patientens familj gällande ekonomi, arbetslöshet och hus. Patienten kan ha frågor om hur mycket de ska involvera sin familj. Kuratorn kan då tillgodose dessa behov genom att ordna ett möte med patientens närstående.

Sjuksköterskorna upplevde att patienten också har behov av att kunna klara sig själv hemma i livets slut istället för att vara på sjukhuset. Patienten behöver få vara med sina närstående och göra meningsfulla saker. Dessa behov kan personalen tillgodose genom att hjälpa patienten hem på permission över helgen.

”… man kanske inte kan ge nån mer cytostatikabehandling, men att dom ändå kan vara hemma och klara sitt liv” (Sjuksköterska 7)

3.2 Omvårdnadsbehov

3.2.1 Omvårdnadsåtgärder

Sjuksköterskorna upplevde att patienten har behov av god symptomlindring av sina symptom som kan vara illamående, trötthet, dålig aptit, andnöd, smärta och ångest. Det är viktigt att personalen pratar med patienten och att patienten får gradera sina symptom för att dessa behov ska tillgodoses. För att tillgodose behovet av smärt-lindring får patienten läkemedel och även hjälp med lägesändring. Patientens ångest kan lindras genom samtal med personalen, men även med ångestdämpande läke-medel. För att patientens behov inte ska glömmas bort av personalen behöver patienten göra en egen bedömning och symptomskattning. Flera sjuksköterskor uttryckte att patienten har behov av hopp, vilket symptomlindrande åtgärder kan inge.

En sjuksköterska uttryckte att patienten behöver få torr hud smörjd och masserad och få sår omlagda. Det är viktigt att personalen hjälper patienten med förebyggande åtgärder mot trycksår genom lägesändring. Patienten ska ligga bekvämt i ett väl-vädrat rum och det ska vara torrt, rent och svalt i sängen. För att inte uppleva törst eller känna smärta från munslemhinnorna behöver patienten hjälp med munvård. Om patienten har torra läppar kan patienten få vaselin eller cerat.

(16)

13 ”det är ju mycket enklare om nån mår dåligt att gå in och ge någon ångestdämpande medicin än att sitta där när kanske behoven är att dem behöver faktiskt prata, för att dem inte mår bra.” (Sjuksköterska 3)

3.2.2 Omvårdnadskompetent personal

Sjuksköterskorna upplevde att patienten har behov av kompetent personal. Oavsett var i vården patienten befinner sig är det viktigt att personalen har kunskap i palliativ vård. Personalen avslutar alla behandlingar som orsakar lidande för patienten och utsätter inte patienten för provtagning. För att patientens lidande inte ska glömmas bort av personalen bör en symptombedömning göras också av patienten.

Flera sjuksköterskor uttryckte att personalen ska hjälpa patienten att ha det bra i livets slut. Detta behov kan tillgodoses genom att personalen eliminerar symptom som påminner patienten om sjukdom. Det är också viktigt att patienten och

personalen har en relation för att patienten ska kunna få individanpassad omvårdnad. Patienten behöver få tid till frågor och om personalen inte har svaret är det viktigt att personalen kan erkänna det. Personalen ska då hjälpa patienten att få svar på frågan. Patienten har också behov av att alla i personalen ger samma information.Om patienten önskar kontaktar personalen kurator och sjukhuskyrkan.

”Men att man ändå gör en översikt över att man kan ta bort en del av den behandlingen som inte längre främjar patienten då. Utan om vi fortsätter så kommer det kanske möjligen förlänga patientens liv nåt dygn men ändå orsaka mer lidande än det gör nytta för patienten.” (Sjuksköterska 5)

(17)

14

4. Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

Resultatet av författarnas studie visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten har ett behov av att vara oberoende och självständig. Detta resultat stämmer överens med Blindermans och Chernys (2005) studie gjord inom hemsjukvård. Det framkom att förlust av autonomi och ökat beroende av andra eller rädsla för att förlora

autonomin var vanlig hos deltagande patienter. Att bli beroende av andra leder till psykiskt lidande och vissa av patienterna i studien kände en skam över att inte klara sig själva (Blinderman & Cherny, 2005). Författarna anser att vårdpersonalen kan främja patientens autonomi genom att ge patienten möjlighet att själv utföra de aktiviteter han klarar av.

Respondenterna upplevde att det är viktigt att patienten blir sedd för den individ han är och inte som en patient. Ses inte patienten som en individ får han inte individ-anpassad vård vilket kan leda till att patientens behov missas och förblir osedda. En sjuksköterska upplevde att patienten i palliativ vård riskerar att komma i kläm på en akutvårdsavdelning. På en akutvårdsavdelning ligger patienter som kan behöva mycket omvårdnad och tid från personalen. Författarna anser att ett sätt att undvika att patienten inte glöms bort är att en notering om att patienten är i palliativ vård görs på avdelningens patientöversikt och på personalens arbetsblad. Det kan också vara bra att informera all personal på avdelningen om att en patient i palliativ vård ligger på avdelningen och i vilken sal. På så sätt kan personalen hjälpas åt att tillgodose patientens behov.

I studien framkom det att kommunikation mellan personal, patient och närstående behövs för att skapa samsyn kring målet för vården. Det är viktigt att personalen väljer en språklig nivå som passar patienten (Murray, 2014). Personalen och patienten bör ha samma syfte med vården eftersom patienten enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har rätt att vara delaktig i sin egen vård. Studiens resultat stämmer överens med resultatet från studien gjord av Öhlén (2013). Denna visar att kommunikation med patienter i palliativ vård kräver att personalen har kunskap om patienten som person. Detta inkluderar kunskap om patientens historia, uppfattningar, familjesituation och existentiella tolkningar av att vara sjuk och att känna sig sjuk (Öhlén, 2013).

(18)

15 Respondenterna upplevde att patienten har behov av att samtala. En sjuksköterska upplevde att patienten behöver prata ut om sina bekymmer och att personalen bär patientens bekymmer. Författarna anser att patienten bör få samtala istället för att bara få ångestdämpande medicin eftersom samtal kan verka lugnande och

ångestdämpande. Om patienten bara får ångestdämpande läkemedel och inte får samtala får patienten inte möjlighet att prata om sina bekymmer med någon utan får bära dem själv. Trots att ångestdämpande läkemedel dämpar ångesten skulle samtal kunna lindra bättre eftersom patientens ångest kommer tillbaka när läkemedlets effekt avtar.

Många patienter i palliativ vård får praktiskt och socialt stöd från personer i sitt sociala nätverk. När patienter får hjälp från sitt sociala nätverk blir vårdpersonalens professionella stöd ett komplement (Benkel et al., 2009). I studien framkom att respondenterna ansåg att det sociala nätverket är en stor tillgång för patienter. Det framkom också att det finns patienter som har litet nätverk eller inga närstående överhuvudtaget. Författarna tror att dessa patienter kan vara mer utsatta än patienter som har närstående. God relation med och stöd från personalen kan då vara särskilt viktigt. I palliativ vård ingår också patientens närstående. Det är bra om personal avsätter tid för att prata med patienten och dennes närstående i avskilt rum (Lesperance et al., 2013). I studien framkom att sjuksköterskorna upplevde att patienter har behov av att ta avsked från närstående och att ordna upp saker i sina liv innan det blir för sent. Författarna anser att personalen bör hjälpa patienten och dennes närstående så att de kan ta avsked från varandra på det sätt de önskar.

Behöver patienten och dennes närstående hjälp med praktiska saker som till exempel ekonomi kan kontakt med kurator vara lämplig. Författarna anser att de närstående är viktiga för patienten eftersom de spelar en betydande roll i patientens omvårdnad. Närstående kan hjälpa patienten så han får sina önskemål uppfyllda eftersom de känner patienten och vet vad han har tyckt om tidigare.

Sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att personalen diskuterar med patienten och att patienten får gradera sina symptom. Patienten bedömer själv symptomintensiteten eftersom det är han som är expert på hur han påverkas av symptomen. Därmed kan patienten hjälpa personalen att vidta rätt symptomlindrande åtgärd för patienten. Symptomlindring kan bestå av läkemedel, lägesändring och samtal. Personalen bör

(19)

16 sträva efter att lindra patientens symptom på annat sätt än med läkemedel eftersom dessa ger biverkningar som kan orsaka patienten lidande. God symptomlindring kan uppnås genom att vårdpersonal är observant och lyhörd och genomför en effektiv vårdplan (Yamamoto et al., 2014). Kontinuerlig bedömning av patientens symptom krävs för en effektiv individuell symptomlindring (Stiel et al., 2014). Om patienten får möjlighet att diskutera sina symptom kan personal identifiera problem och behov som annars inte hade framkommit vid en vanlig undersökning (Lesperance et al., 2013). Denna studies resultat visade att symptom som svaghet, illamående, ångest, muntorrhet och trötthet är vanligt hos patienter i palliativ vård. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning (Stiel et al., 2014; Covarrubias- Gómez et al., 2014). Patienten behöver hjälp med lägesändringar för att ligga bekvämt i sängen som ska vara sval och torr. Flera sjuksköterskor uttryckte vikten av att patienten får regelbunden hjälp med munvård. Detta för att patienten inte ska känna törst eller smärta från slemhinnorna.

Även patienter som är döende ska behandlas med respekt. Därför är det viktigt att ha en specifik vårdplanering för den palliativa vården (Chan et al., 2013).

Sjuksköterskorna ansåg det vara viktigt att ha en tydlig kommunikation med

patienten och att respektera patientens önskemål. Detta resultat stämmer väl överens med resultatet av studien gjord av Pfister et al. (2013) som kom fram till att respekt för patienten, lindra patientens lidande och öppen kommunikation med patienten är viktigt. För att kunna ge patienten bra vård behöver vårdpersonalen goda kunskaper om palliativ vård (Regionala Cancercentrum i samverkan, 2012; Pfister et al., 2013). Det är viktigt att all personal inom vården har kunskap i palliativ vård eftersom patienter i palliativ vård finns överallt i vården (Regionala Cancercentrum i

samverkan, 2012). Har personalen inte denna kunskap tror författarna att patientens sista tid inte blir lika bra som om personalen hade haft kunskap i palliativ vård. Depressionsproblematik är något som personal ibland missar eller har svårt att hantera. För god omvårdnad behöver personalen också kunskap om sådana symptom för att se och hantera patientens problem (McCabe et al., 2011). I studien framkom att sjuksköterskorna anser att patienter har behov av att vårdinsatser som orsakar lidande i form av olika biverkningar eller obehag avslutas. Författarna anser att patienten kan hjälpa personalen genom att göra en egen bedömning av symptomen så att inte patientens lidande och obehag missas av vårdpersonalen. Enligt Wilson et al.

(20)

17 (2014) bör personalen använda sin kunskap om patientens tillstånd och kunskap från tidigare erfarenheter för att bedöma vad som är möjligt för patienten att fortsätta med i det palliativa vårdförloppet (Wilson et al., 2014). Genom att skapa en nära relation till patienten kan personalen uppnå individanpassad omvårdnad. Det behöver också finnas tid för patienten att ställa frågor som når fram till alla i personalen som har hand om patienten. Om patienten har en fråga som personalen inte kan svara på är det viktigt att vara öppen med det till patienten men att samtidigt hjälpa patienten att få ett svar.

4.2 Metoddiskussion

Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes då författarna ville undersöka ämnet på ett ingående sätt hos den enskilda sjuksköterskan. Metoden är lämplig för studiens syfte då den återger respondenternas uppfattning om ämnet i

respondenternas verkliga kontext (Kvale & Brinkmann, 2009; Yin, 2013). Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att uppfatta allt relevant i respondentens svar, vilket gör att värdefull information kan missas. Denna risk minskades genom att båda författarna deltog i alla intervjuer där den ena ledde intervjun och den andra ställde följdfrågor vid behov. Det finns också en risk att respondenterna svarade som de trodde förväntades. Denna risk minskades genom att respondenterna fick

information om studiens syfte och att respondentens egna upplevelser var viktiga. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att de genomfördes med hjälp av en intervjuguide där bestämda frågor var formulerade. Dessa frågor ställdes till alla respondenter, vilket leder till att allt intervjumaterial har liknande innehåll. Detta ökar trovärdigheten hos studien. Författarnas förförståelse kan påverka studiens resultat och är viktig att vara medveten om (Henricson (red.), 2012). Vid

datainsamlingen har författarna agerat ovetande för att värdefull information inte ska gå förlorad.

Efter databassökning kan författarna konstatera att det troligtvis varit möjligt att genomföra studien som en litteraturstudie. Dock har alla funna studier utförts i palliativa kontexter. Denna studie har genomförts inom flera olika kontexter inom vården, vilket förmodas belysa ämnet ur flera olika perspektiv. Ämnet blir också belyst ur olika perspektiv genom att respondenternas arbetslivserfarenhet och bakgrund varierar. Dessa aspekter anser författarna vara en styrka eftersom

(21)

18 materialet då blir bredare. Graneheims & Lundmans innehållsanalys (2004)

användes för att analysera det insamlade materialet. Detta innebär att endast det uppenbara i intervjutexten togs ut istället för att tolka texten. Betydelsen av det uppenbara i texten är dock inte alltid uppenbart, vilket gör att viss tolkning ändå görs av textens innehåll. För att undvika tolkning utifrån egna erfarenheter vid analysen har författarna agerat ovetande och lagt egna erfarenheter åt sidan. Två av intervjuerna stördes av kolleger, vilket resulterade i att respondenterna för en stund tappade fokus. Författarna tror dock inte att detta påverkade svaren eftersom respondenterna åter blev fokuserade på ämnet när kollegan lämnat rummet. 4.3 Vidare forskning

I denna studie framkom att sjuksköterskorna upplevde att patienten har behov av samtal. Då författarna inte har funnit många studier som undersöker hur samtalet påverkar patienten skulle vidare forskning kunna fokusera på detta. Det skulle också vara relevant att göra om denna studie i större omfattning och med balanserad könsfördelning bland sjuksköterskorna för att se om manliga och kvinnliga sjuksköterskor uppfattar patientens behov olika.

4.4 Konklusion

Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i det palliativa skedet har behov av symptomlindring, samtal, bevarad autonomi, att bli behandlad som en individ, att ha ett stödjande socialt nätverk och kompetent vårdpersonal.

5. Slutord

Författarna vill tacka verksamhetschefer, enhetschefer, deltagande sjuksköterskor och alla andra som gjorde examensarbetet möjligt. Ett särskilt tack till vår handledare Eva Erichsén för konstruktiv kritik.

(22)

19

6. Referenser

Beernaert, K., Deliens, L., Vleminck, A., Devroey, D., Pardon, K., V. d. Block, L., Cohen, J. 2014. Early identification of palliative care needs by family physicians: A qualitiative studie of barriers and facilitators from the perspective of family

physicians, community nurses and patients. Journal of Palliative medicine 28 (6): 480-490. DOI: 10.1177/0269216314522318.

Benkel, I., Wijk, H., Molander, U. 2009. Family and friends provide most social support for the bereaved. Journal of Palliative Medicine 23 (2) 141 – 149. DOI: 10.1177/0269216308098798

Blinderman, C. D. & Cherny, N. I. 2005. Existential issues do not necessarily result in existential suffering: lessons from cancer patients in Israel. Journal of Palliative Medicine 19: 371 – 380. DOI: 10.1191/0269216305pm1038oa

Burns, C. M., Abernethy, A. P., Grande, E. D., Currow, D. C. 2013. Uncovering an invisible network of direct caregivers at the end of life: A population study. Journal of Palliative medicine 27 (7): 608-615. DOI: 10.1177/0269216313483664

Chan, C. W. H., Chui, Y. Y., Chair, S. Y., Sham, M. M.K., Lo, R. S.K., Ng, C. S.M., Chan, H. Y.L., Lai, D. C. Y. 2013. The evaluation of a palliative care programme for people suffering from life-limiting diseases. Journal of Clinical Nursing 23: 113 – 123. DOI: 10.1111/jocn.12094

Chui, Y. Y., Kuan, H. Y., Fu, I. C. Y., Liu, R. K. Y., Sham, M. K., Lau, K. S. 2009. Factors associated with lower quality of life among patients receiving palliative care. Journal of advanced nursing 65 (9):1860–1871 DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.05051.x

Cortis, J. D. & Williams, A. 2007. Palliative and supportive needs of older adults with heart failure. International Nursing Review 54: 263–270. DOI: 10.1111/j.1466-7657.2007.00558.x

Covarrubias- Gómez, A. C.,Hernández-Martínez, E. E., Ruiz-Ramírez, S., López Collada-Estrada, M. 2014. Assessment of pain and other symptoms in Mexican

(23)

20 patients with advanced illness. Journal of Pain & Palliative Care Pharmacotherapy 28 (4) 394 – 398. DOI:10.3109/15360288.2014.959235

Davies, B. & Oberle, K. 1990. Dimensions of the supportive role of the nurse in palliative care. Oncology Nursing Forum 17 (1) 87 – 94.

Doorenbos, A. Z., Juntasopeepun, P., Eaton, L. H., Rue, T., Hong, E., Coenen, A. 2013. Palliative Care Nursing Interventions in Thailand. Journal of Transcultural Nursing 24 (4): 332 – 339. DOI: 10.1177/1043659613493439

Ellis, J.,Wagland, R., Tishelman, C., Lloyd Williams, M., Bailey, C. D., Haines, J., Caress, A., Lorigan, P., Smith, J. A., Booton, R., Blackhall, F., Molassiotis, A. 2012. Considerations in developing and delivering a non-pharmacological intervention for symptom management in lung cancer: the views of health care professionals. Journal of Pain and Symptom Management 44 (6) 831 - 842.

DOI:10.1016/j.jpainsymman.2011.12.274

Graneheim, U.H. & Lundman, B. 2004.Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24: 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Henricson, M. 2012. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Holloway, I. & Wheeler, S. 2010. Qualitative Research in Nursing and Healthcare. Hoboken: John Wiley & Sons, Ltd.

Klarare, A., Hagelin Lundh, C., Fürst, C. J., Fossum, B. 2013. Team Interactions in Specialized Palliative Care Teams: A Qualitative Study. Journal of palliative medicine 16 (9):1062 – 1069. DOI: 10.1089/jpm.2012.0622

Kvale, S. &Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

(24)

21 Lesperance, M., Shannon, R., Pumphrey, P.K., Dunbar, E., Genther, R., Coleman, C.L., Tabano, M., Maurer, J., Vazquez, A., Capp, E., McMillan, J., Wilkerson, K., Robbins, G., Phillips, D.G., Howick, P., Solaun, C., Sloan, J., Colón-Otero, G. 2013. Training mid-level providers on palliative care: bringing advanced directives and symptom assessment and management to community oncology practices.American Journal of Hospice and Palliative Medicine 31 (3): 237 – 243. DOI:

10.1177/1049909113486335.

Linderholm, M. & Friedrichsen, M. 2010. A Desire to Be Seen- Family Caregivers’

Experiences of Their Caring Role in Palliative Home Care. Cancer Nursing 33 (1): 28 – 36.

McCabe, M. P., Mellor, D., Davison, T. E., Hallford, D. J., Goldhammer, D. L. 2012.

Detecting and Managing Depressed Patients: Palliative Care Nurses’ Self-Efficacy and Perceived Barriers to Care. Journal of Palliative Medicine 15 (4): 463 – 467. DOI:10.1089/jpm.2011.0388.

McIlfatrick, S. 2006. Assessing palliative care needs: views of patients, informal carers and healthcare professional. Journal of Advanced Nursing 57(1), 77–86 DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.04062.x

Murray, C.D., McDonald, C., Atkin, H. 2014.The communication experiences of patients with palliative care needs: a systematic review and meta-synthesis of qualitative findings. Palliative and Supportive Care 1 – 15.

DOI:10.1017/S1478951514000455

Oishi, A., Murtagh, F.E.M. 2014. The challenges of uncertainty and interprofessional collaboration in palliative care for non- cancer patients in the community: a

systematic review of views from patients, carers and health-care professionals. Palliative Medicine 28 (9): 1081- 1098. DOI: 10.1177/0269216314531999

Orem, D. 1991. Nursing: concepts of practice .St. Louis: Mosby Year Book, Inc.

Pfister, D., Markett, S., Müller, M., Müller, S., Grützner, F., Rolke, R., Kern, M., Schmidt-Wolf, G., Radbruch, L. 2013. German nursing home professionals'

(25)

22 knowledge and specific self-efficacy related to palliative care. Journal of Palliative Medicine 16 (7): 794 – 798. DOI:10.1089/jpm.2012.0586.

Polit, D.F. & Beck, C. T 2004.Nursing Research: Principles and methods.Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Regionala Cancercentrum i samverkan 2012. Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014.

http://www.cancercentrum.se/PageFiles/1722/nat_vp_pall_2012.pdf (Hämtad

2015-05-13)

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet Slort, W., Blankenstein, A. H., Schweitzer, P. B., Knol, D. L., v.d. Horst, H. E., Aaronsson, N. K., Deliens, L. 2014. Effectiveness of the palliative care ‘Availability, Current issues and Anticipation’ (ACA) communication training programme for general practitioners on patient outcomes: A controlled trial. Palliative medicine 28(8): 1036-1045. DOI: 10.1177/0269216314538302

Socialstyrelsen.se 2013. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf(Hämtad 2014-12-04).

Statens offentliga utredningar (SOU) 2001:6. Döden angår oss alla – värdig vård i livets slut. Stockholm: Socialdepartementet .

Steinhauser, K. E., Voils, C. I., Bosworth, H., Tulsky, J. A. 2014. What constitutes quality of family experience at the end of life? Perspectives from family members of patients who died in the hospital. Palliative and supportive care 1-8. DOI:

10.1017/S1478951514000807

Stiel, S., Psych, D., Matthies, D.M.K., Seub, D., Walsh, D., Lindena, G., Ostgathe, C. 2014. Symptoms and problem clusters in cancer and non-cancer patients in

(26)

23 specialized palliative care- is there a difference? Journal of Pain and Symptom Management 48 (1): 26 - 35. DOI: /10.1016/j.jpainsymman.2013.08.018

Yamamoto, R., Kizawa, Y., Nakazawa, Y., Ohde, S., Tetsumi, S., Miyashita, M. 2015. Outcome Evaluation of the Palliative Care Emphasis Program on Symptom Management and Assessment for Continuous Medical Education: Nationwide Physician Education Project for Primary Palliative Care in Japan. Journal of Palliative Medicine. 18(1): 45-49. DOI:10.1089/jpm.2014.0122.

Yin, R. 2013. Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB. Wilson, E., Morbey, H., Brown, J., Payne, S., Seale, C., Seymour, J. 2014. Administering anticipatory medications in end-of-life care: a qualitative study of nursing practice in the community and in nursing homes. Journal of Palliative Medicine 29 (1) 60 – 70. DOI: 10.1177/0269216314543042.

World Health Organization 2014.Definition of Palliative care

http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/(Hämtad 2014-12-04).

WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for medical Research Involving Human Subjects 2013. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ (Hämtad 2014-12-08).

Öhlén, J., Wallengren Gustafsson, C., Friberg, F. 2013. Making Sense of Receiving Palliative Treatment: Its Significance to Palliative Cancer Care Communication and Information Provision. Cancer Nursing 36 (4): 265 – 273.

(27)

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

Demografiska data: När är du född?

Hur länge har du arbetat som sjuksköterska? Är det vanligt med dödsfall på er avdelning? Kan du beskriva vad ett palliativt skede är för dig? Upplever Du att Du har kunskaper i palliativ vård?

Hur skulle Du beskriva vadpalliativ vård innebär?

Vilka behov upplever Du att era patienter har när de är/blir palliativa? Upplever Du att patientens behov förändras under det palliativa förloppet?

Upplever Du att det finns en specifik omvårdnadsplan för patienter i palliativ vård? Upplever Du att behoven skiljer sig åt hos patienter i palliativ vård jämfört med andra patienter?

(28)

Bilaga 2

Informationsbrev till enhetschef

Förfrågan om tillstånd att genomföra studie Hej!

Vi är två sjuksköterskestudenter som nu arbetar med vårt examensarbete på grundnivå, 15 hp inom sjuksköterskeutbildningen på Linköpings Hälsouniversitet. Vi har valt att undersöka sjuksköterskors uppfattning om patientens behov i det palliativa skedet. Vår förhoppning är att resultatet ska kunna användas för att utveckla kvaliteten på den palliativa omvårdnaden. Vi blev intresserade av detta då vi tycker att det är ett viktigt område att forska inom då det handlar om att göra den sista tiden i en persons liv så bra som möjligt. Den palliativa vården behöver mer forskning vilket är en aspekt som gör ämnet ännu mer intressant.

Vi skulle vilja genomföra en intervju med en sjuksköterska från Er enhet. Sjuksköterskor från andra enheter kommer också att ingå i studien. Sjuksköterskan behöver ha erfarenhet av palliativ vård för att vi ska kunna få en inblick i dennes uppfattning om patientens behov vid livets slut. Vi skulle gärna vilja intervjua en manlig sjuksköterska om det är möjligt.

För att kunna genomföra denna studie skulle vi behöva Er hjälp med att hitta intresserad sjuksköterska. Vi kommer att ringa upp dig om 2 dagar, som en påminnelse, då vi vet att arbetsbelastningen kan vara stor. Informationsbrev till intresserad sjuksköterska bifogas. Vi vore tacksamma om ni kunde ge oss namn på den sjuksköterska som är intresserad av att delta i studien så kontaktar vi sjuksköterskan.

Intervjun beräknas ta ca en timme och kommer att spelas in på band. Det är frivilligt att medverka i dessa intervjuer och man kan avbryta deltagande när som helst, utan motivering om man känner att man inte vill fortsätta att delta. De uppgifter som lämnas kommer att hanteras konfidentiellt för att säkerställa deltagarnas integritet. Allt material kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt.

Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i vårt examensarbete som vi senare kommer att lämna till Er om Ni önskar.

Har Du några frågor kring studien får du gärna kontakta oss. Med vänliga hälsningar;

Studenter: Hannah Ullström Jessica Hanning Handledare: Eva Erichsén

Jag godkänner att studien genomförs:

(29)

Bilaga 3

Informationsbrev till sjuksköterska

Förfrågan om tillstånd att genomföra en intervju Hej!

Vi är två sjuksköterskestudenter som nu arbetar med vårt examensarbete på grundnivå, 15hp inom sjuksköterskeutbildningen på Linköpings Hälsouniversitet. Vi har valt att undersöka sjuksköterskors uppfattning om patientens behov i det palliativa skedet. Vår förhoppning är att resultatet ska kunna användas för att utveckla kvaliteten på den palliativa omvårdnaden. Vi blev intresserade av detta ämne då vi tycker att det är ett viktigt område att forska inom då det handlar om att göra den sista tiden i en persons liv så bra som möjligt. Den palliativa vården behöver mer forskning vilket är en aspekt som gör ämnet ännu mer intressant. För att kunna genomföra denna studie skulle vi vilja genomföra en intervju med Dig. Sjuksköterskor från andra enheter kommer också att ingå i studien.

Vi vill gärna ha med Dig i denna studie efter Din erfarenhet av att vårda palliativa patienter, för att vi ska kunna få en inblick i Din uppfattning om patientens behov vid livets slut. Vi kommer ta kontakt med Dig för att kontrollera om Du har möjlighet att delta.

Intervjun beräknas ta ca en timme och kommer att spelas in på band. Det är frivilligt att medverka i dessa intervjuer och deltagandet kan avbrytas när som helst, utan motivering om man känner att man inte vill fortsätta att delta. De uppgifter som lämnas kommer att hanteras konfidentiellt för att säkerställa Din integritet. Allt material kommer att förstöras när

examensarbetet är godkänt.

Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i vårt examensarbete som vi senare kommer att lämna till avdelningens enhetschef om så önskas.

Har Du några frågor kring studien får du gärna kontakta oss. Med vänliga hälsningar;

Studenter: Hannah Ullström Jessica Hanning Handledare: Eva Erichsén

Jag godkänner deltagande i studien:

References

Related documents

Genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare som deltagit i två olika utvecklingsprojekt där man tillsammans forskare fördjupat sig i addition och subtraktion i undervisningen,

slutskede. Syfte: Att studera sjuksköterskans perception och upplevelse till att lyssna och prata med döende patienter i frågor angående livets slutskede. Kvalitativ metod

I denna fallstudie uppfyller ingen av skolorna det närhetskrav som definieras av Boverket (2007) vilket också är en av anledningarna till att lärarna inte går ut. Lärarna

Många av sjuksköterskorna tog med sig sitt arbete hem, vilket innebar att de inte släppte tanken om sina patienter efter att arbetet var slut för dagen utan att de även på sin

The operator’s physical space is characterized by narrowness and a multitude of instruments (Figure 4).. Working environment for the tank-commander in tank ”Stridsvagn 122”. Given

En betydande del av de närstående upplevde att de inte fått den information de hade rätt till eller tillräckliga kunskaper för att utföra vården av patienten på bästa sätt

När författarna ansåg sig vara klar med innehållet i resultatdelen utformades sex rubriker som ansågs vara passande: Skapa relationer för en god omvårdnad - en stor del