Personcentrerad vård utifrån sjuksköterskans perspektiv : En allmän litteraturöversikt

Akademin för hälsa, vård och välfärd

PERSONCENTRERAD VÅRD UTIFRÅN

SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV

En allmän litteraturöversikt

ALVA HEDLUND

FATMA BAJALAN ERROLL

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning omvårdnad

Examinator: Linda Sellin Seminariedatum: 20210225 Betygsdatum: 20210511

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskors kärnkompetenser, men patienter

upplever att många sjuksköterskor inte tillämpar personcentrerad vård. Patienter beskriver även att det finns ett passivt bemötande av vården, en önskan patienter har är att bli sedda som en unik människa och mer än en sjukdom. Syfte: Är att skapa en översikt av

personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med tolv artiklar; åtta artiklar med kvalitativ-, och fyra artiklar med kvantitativ ansats har

analyserats. Resultat: Det kunde ses att när sjuksköterskor tillämpade personcentrerad vård ökade patientdelaktigheten och att vården som gavs ansågs vara säkrare då den tillämpades enligt evidens. Skapandet av vårdrelationer ledde till förbättrad kommunikation och att sjuksköterskor kunde tillämpa personcentrerad vård. Sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillämpa personcentrerad vård vid tidsbrist och vid en arbetsmiljö som inte var stödjande.

Slutsats: Personcentrerad vård leder till en vård av högre kvalitet och förbättrad

kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare. Sjuksköterskor upplevde även ett ökat välbefinnande med arbetet när de tillämpade personcentrerad vård. Det framkom att personcentrerad vård leder till en trygg och säker sjukvård som är enligt evidens.

ABSTRACT

Background: Person-centered care is one of nurses' core competencies, but patients

experience that many nurses do not apply person-centred care. Patients also describe that there is a passive treatment of care, patients wish to be seen as a unique human being and more than a disease. Purpose: Is to create an overview of person-centered care from a nurse perspective. Method: Literature review with twelve articles; eight articles with a qualitative-, and four articles with a quantitative approach have been analysed. Results: It could be seen that when nurses applied person-centered care that patient participation increased and that the care provided was considered safer when it was applied according to evidence. The creation of a care relationships led to improves communication led to nurses being able to provide person-centered care. Nurses experienced difficulties in applying person-centered care in the event of a lack of time and in a work environment that was not supportive.

Conclusion: Person-centered care leads to a care of higher quality and improved

communication between care recipients and care providers. Nurses also experienced increased well-being at work when they applied person-centered care. It was shown that person-centered care leads to a safe and secure healthcare that is according to evidence.

Keywords: participation, holistic view, individualized care, literature review, care

INNEHÅLL

2.2. Lagar och styrdokument ... 3

2.2.1. Patientlag (SFS 2014:821) ... 3

2.2.2. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) ... 3

2.2.3. Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) ... 3 2.2.4. Sjuksköterskors värdegrund ... 4 2.3. Tidigare forskning... 4 2.3.1. Patienters upplevelser ... 4 2.3.2. Önskan om patientdelaktighet ... 6 2.4. Vårdvetenskapligt perspektiv... 7 2.4.1. Visa förståelse... 7 2.4.2. Maktbalansen i vården... 7 2.4.3. Patienters berättelser ... 8 2.4.4. Uppmärksamma patienter ... 8

2.4.5. Att synliggöra maktstrukturer ... 8

2.4.6. Utveckla en medvetenhet ... 9

2.5. Problemformulering... 9

3. SYFTE... 10

4. METOD ... 10

4.1. Urval och datainsamling ... 10

4.2. Genomförande och dataanalys ... 12

4.3. Etiska överväganden ... 12

5.1. Artiklarnas syfte ... 13 5.2. Artiklarnas metod ... 14 5.2.1. Datainsamling ... 14 5.2.2. Urval ... 15 5.2.3. Dataanalys ... 16 5.3. Artiklarnas resultat ... 16 5.3.1. Informationsöverföring ... 17

5.3.2. Lyfta patienters delaktighet ... 17

5.3.3. Vårdrelationens betydelse ... 18

5.3.4. God kommunikation med patienter ... 18

5.3.5. Svårigheter vid personcentrerad vård ... 19

6. DISKUSSION... 20

6.1. Resultatdiskussion ... 21

6.1.1. Artiklarnas metod och syfte ... 21

6.1.2. Artiklarnas resultat ... 22

6.2. Metoddiskussion... 24

6.3. Etikdiskussion... 26

7. SLUTSATS ... 26

7.1. Förslag på vidare forskning... 27

8. REFERENSLISTA ... 28

BILAGA A SÖKMATRIS

BILAGA B KVALITETSGRANSKNING BILAGA C ARTIKELMATRIS

1.

INLEDNING

En vård som är god för alla i samhället är något att sträva efter. Genom utveckling av

personcentrerad vård kan sjuksköterskor erbjuda patienter vård utifrån patienters behov och önskan. Examensarbetets intresseområde grundades i ett inskickat förslag från Comcare, vilket är en forskargrupp på Mälardalens Högskola som arbetar inom hälsa, vård och välfärd. Beslutet till det valda intresseområdet fattades utifrån tidigare upplevelser från sjukvården, där det har setts att personcentrerad vård inte alltid tillämpas av sjuksköterskor. Det

skapades därför reflektioner kring varför inte alla sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Det kunde ofta ses att sjuksköterskor utgick från invanda arbetsrutiner och inte efter patienters behov eller önskemål.

Att sjuksköterskor inte tillämpade personcentrerad vård kunde ses vid flera tillfällen och det blev påtagligt att vården som gavs inte tillgodosåg patienters behov. När sjuksköterskor inte tillämpar en vård som är personcentrerad, följs inte heller sjuksköterskor kärnkompetenser. Genom att tillämpa personcentrerad vård synliggörs hela människor och de enskilda

patienters behov. Personcentrerad vård utgör en stor del av vårdandet av andra människor, det är därför av stor vikt att lyfta fram och uppmärksamma forskning kring detta. För att uppmärksamma personcentrerad vård, valdes detta intresseområde för examensarbetet. Examensarbetet syftar till att skapa en översikt av aktuell forskning gällande personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

2.

BAKGRUND

I bakgrunden presenteras inledningsvis examensarbetets centrala begrepp, lagar och styrdokument, samt tidigare forskning. Vidare beskrivs det vårdvetenskapliga perspektivet och avslutningsvis presenteras problemformuleringen.

2.1.

Centrala begrepp

Nedan presenteras definitionen av tre centrala begrepp som kan ses återkommande i examensarbetet; personcentrerad vård, självbestämmande och välbefinnande.

2.1.1. Personcentrerad vård

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskors kärnkompetenser (Svensk

sjuksköterskeförening, 2010). Vid tillämpning av personcentrerad vård eftersträvas det att synliggöra människors helhet och visa hänsyn för patienters andlighet (Svensk

sjuksköterskeförening, 2010; Socialstyrelsen, 2015). Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor ska respektera och bekräfta patienters upplevelse av ohälsa samt sjukdom. Utifrån den hälsoinformation patienter delger ska sjuksköterskor arbeta för att främja patienters hälsa. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor inte bara ska se till patienters fysiska behov, utan även se till det sociala och psykiska. Sjuksköterskor ska se patienter som människor och inte bara en sjukdom. När sjuksköterskor använder begreppet person öppnar det upp vården för nya resurser, värderingar och prioriteringar.

Personcentrerad vård leder till att sjuksköterskor får den bästa förutsättningen för att kunna tillämpa en vård som är evidensbaserad och säker (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskor skapar vårdrelationer med patienter. Det innebär att sjuksköterskor tar tid och visar engagemang för patienter (Svensk

sjuksköterskeförening, 2010; Socialstyrelsen, 2015; Centrum för personcentrerad vård [GPCC], 2020). Det finns en maktbalans i vård-mötet och personcentrerad vård handlar om att synliggöra denna struktur. Maktbalansen kan även avlägsnas genom att sjuksköterskor gör patienter delaktiga i vårdmötet (Socialstyrelsen, 2015). Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt, detta genom att arbeta som medmänniska och yrkesperson. Det innebär även ett partnerskap mellan patienter och sjuksköterskor. Partnerskapet ska baseras på ett omsorgsfullt lyssnande på patienters berättelser (GPCC, 2020).

2.1.2. Självbestämmande

När patienter tar beslut och agerar i enlighet med beslutet innehar de självbestämmande. Det innebär att patienter har kontroll över beslutet och händelseutvecklingen. Patienter har därmed självständigt ansvar över händelseförloppet (Jakobsson Ung & Öhlén, 2019). Hälso- och sjukvård ska möjliggöra patienters självbestämmande, då det leder till en ökad

patientdelatighet. Patienter ska även få en möjlighet att enskilt fatta beslut i vården (Eldh, 2019). Patienter har rätt till att neka vård och behandling (Ternestedt & Norberg, 2019).

2.1.3. Välbefinnande

Välbefinnande är en upplevelse, vilket menas att patienter upplever välmående. Det innebär även att patienter har förmåga att vara delaktig i projekt i livet som anses vara av värde (Ekebergh, 2015). Upplevelsen av välbefinnande relateras till den psykiska hälsan. Det kan ses att främjandet av enskilda personers välbefinnande stärker den psykiska hälsan hos individuella personer och samhället (World health organization [WHO], 2019). Faktorer som har visats påverka upplevelsen av välbefinnande är god hälsa, arbete, boende, psykisk-, fysiska- och ekonomiska resurser. Det kan ses att upplevelsen av välbefinnande är individuellt, men att det kan beskrivas som positiva känslor. Vid upplevelser av

(Fagerström, 2017). Människor kan även uppleva andligt välbefinnande, vilket menas att hälsa kan upplevas trots begränsningar (Rosengren, 2017).

2.2.

Lagar och styrdokument

Nedan redogörs lagar och styrdokument inom hälso- och sjukvård, som relateras till sjuksköterskors arbete.

2.2.1. Patientlag (SFS 2014:821)

Patientlag (SFS 2014:821) syftar till att främja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska utföras med respekt utifrån allas lika värde och för enskilda människors värdighet. Vården ska vara av god kvalitet och som överensstämmer med vetenskap samt erfarenhet. Sjukvårdspersonal ska informera patienter om aktuellt hälsotillstånd och även de undersökningar samt behandlingsmetoder som är aktuella för patienter ska informeras. Vid behandlingar och undersökningar ska patienter göras medvetna om de risker, biverkningar och komplikationer som kan uppstå i samband med behandling. Patienter ska även få information om eftervård och vad de kan göra för att förebygga skador samt sjukdom. Patienter ska göras delaktiga i vården och den ska utformas samt genomföras i samråd. Patienter ska även få möjlighet till en fast vårdkontakt. Detta för att patienter ska få uppleva kontinuitet och känna trygghet i vårdmötet. När patienter har en fast vårdkontakt leder det till att vården som ges är säkrare.

2.2.2. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30)

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) eftersträvar att en god hälsa och vård ges på lika villkor samt finns tillgänglig för alla i samhället. Lagen syftar till att förebygga ohälsa och att vården som ges är med respekt för patienters självbestämmande. Vården ska ha hög kvalitet med goda hygienrutiner och tillgodose patienters behov av trygghet i vården. Patienter ska få möjlighet att enskilt välja behandlingsalternativ, hjälpmedel och få möjlighet till en ny medicinsk bedömning. Vården som ges ska inneha de resurser som krävs för att utföra en trygg och säker vård.

2.2.3. Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659)

Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) syftar till att undvika och förebygga vårdskador inom hälso- och sjukvård. Vårdskada avser lidande, kroppslig och psykisk skada samt sjukdom. Lagen innefattar även dödsfall som hade kunnat undvikts om lämpliga åtgärder hade utförts vid patienters kontakt med hälso- och sjukvård. Enligt lagen är ett gott bemötande bland de viktigaste faktorerna som främjar delaktighet och patientsäkerhet. Ett bristfälligt bemötande mellan sjukvård och patient kan leda till att kommunikation och information inte är

2.2.4. Sjuksköterskors värdegrund

I sjuksköterskors kompetensbeskrivning redogörs den värdegrund sjuksköterskor ska arbeta efter och det ansvar sjuksköterskor har. Kompetensbeskrivningen beskriver även

sjuksköterskors sex kärnkompetenser; arbeta personcentrerat, ge evidensbaserad vård, säkerställa en trygg och säker vård, samverka i team, ha ansvar gällande ledarskap och kvalitetsutveckling. Patienters integritet och värdighet ska respekteras i den vård sjuksköterskor utför. Patienter ska även bekräftas som en unik individ, detta då personcentrerad vård kännetecknas av detta (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Tillämpningen av en personcentrerad vård vilket leder till en trygg och säker vård enligt evidens (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a; Svensk sjuksköterskeförening, 2017b; Svensk sjuksköterskeförening, 2017c). Personcentrerad vård influeras av en öppenhet mellan

patienter och sjuksköterskor. Den öppenhet som skapas mellan sjuksköterskor och patienter möjliggör patientdelatighet och grunden för detta är att ta del av patienters livsberättelse (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c). Den vård som sjuksköterskor utför ska ha en vetenskaplig grund, detta för att det då kan säkerställas att vården som ges är patientsäker (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a; Svensk sjuksköterskeförening, 2011).

De fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskeprofessionen enligt ICN:s etiska kod är att; förebygga sjukdomar, återställa hälsa, främja hälsa och att lindra lidandet. Grunden för all vård är att den utgår i från den respekt som finns för mänskliga rättigheter. Detta innebär att vården kan ses som respektfull. Sjuksköterskor ska ge en vård som

respekterar patienters värderingar, trosuppfattningar och mänskliga rättigheter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Sjuksköterskor ska arbeta efter en humanistisk människosyn. Detta innebär att sjuksköterskor ska se patienter en unik individ och att alla människor har ett lika värde. Sjuksköterskor ska utföra en vård som har respekt för patienters verklighet. Vården som ges ska lindra lidande och detta görs genom att respektera patienters värdighet, sårbarhet och integritet. Det ska finnas en respektfull kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter. Vården ska ges utifrån sjuksköterskors grundpelare, vilket är att utföra en personcentrerad vård (Udo, 2020).

2.3.

Tidigare forskning

I avsnittet nedan presenteras tidigare forskning i två underrubriker: Patienters upplevelser och En ny vårdmodell.

2.3.1. Patienters upplevelser

Patienter beskriver upplevelser av passiva bemötanden i vården mer än ett samarbete. Vården sker även utan uppvisande av empati gentemot patienter. En vård som inte innehar medkänsla, upplever patienter att det enskilda vårdbehovet är obefintligt och obetydligt. Patienter upplever detta när deras behov ignoreras och sjuksköterskors personliga behov prioriteras. Patienter beskriver dessutom att sjuksköterskor kan urskilja på individuella behov och agera för att möta patienters behov. Att utgå från patienters problem till lösningar

upplevs som betydelsefullt och vård med medkänsla möjliggör patienters egenmakt.

Patienter menar att det är av stor vikt att vården är influerad med empati och en förståelse. En önskan patienter har är att vården ska bekräfta och lindra lidande. Patienter beskriver även att det finns en avsaknad av den vitala delen av omsorg i vården. Patienter upplever sig att vara betydelsefulla när vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter bildas.

Patienter menar att goda vårdrelationer till sjuksköterskor leder till ett ökat förtroende för vården (Broadbent m.fl., 2015).

Patienter har ett stort behov att ha vårdande samtal med sjuksköterskor, där de kan få bli hörda. Patienter menar att när en personcentrerad vård tillämpas, skapas upplevelser av att vara hörd, uppmärksammad och betraktad som unik en individ. Patienter upplever även att den aktuella hälsosituationen tas på allvar vid vårdande samtal (Arakelian m.fl., 2016; Broadbent m.fl., 2015; Carlström m.fl., 2014; Kristjansson & Thorarinsdottir, 2014).

Patienter anser att vården har en andlig vårduppgift, vilket innebär att patienter ses som en helhet. Patienter menar att när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård kan detta uppnås. När patienter ses som mer än bara en sjukdom, upplever patienter att vården är personcentrerad (Arakelian m.fl., 2016; Fitch m.fl., 2019). Patienter menar även att ses som mer än bara en sjukdom är en viktig faktor för att patienter ska kunna hantera sjukdom (Arakelian m.fl., 2016). Patienter upplever välmående vid vårdmiljöer där sjuksköterskor stöttar andligheten och ser patienters helhet. Ett flertal patienter drabbas av depressiva episoder vid slutenvård och patienter uttrycker en önskan om stöd från vården. Patienter beskriver även händelser där sjuksköterskor inte visat omtanke eller empati i det vårdande samtalet. Patienter menar att de blivit vidare hänvisade av sjuksköterskor till psykolog (Ebenau m.fl., 2020).

Vid operationer upplever patienter sårbarhet när de ska bli sövda. Detta då patienter får upplevelser av att vara utelämnade till sjuksköterskor. Det kan därför ses att många patienter är i behov av ett samtalsstöd från sjuksköterskor. Patienter menar att närvarande

sjuksköterskor leder till ett ökat välbefinnande och lugn, vilket även påskyndar återhämtning (Arakelian m.fl., 2016). Patienter betonar vikten av att sjuksköterskor adresserar patienter med namn och ett behov av att sjuksköterskor skapar vårdande relationer till patienter. Patienter menar att goda vårdrelationer leder till en lugn och trygg vårdupplevelse. Patienter beskriver även att vårdrelationer minskar upplevelser av ensamhet och utanförskap

(Arakelian m.fl., 2016; Fitch m.fl., 2019). Personcentrerad vård menar patienter att det handlar om en tydlig kommunikation, respekt för den andre och att vården utförs med värdighet. Patienter menar att bristande kommunikation leder till ett onödigt lidande. En önskan patienter har är att bli involverade, hörda och vårdade efter önskemål (Fitch m.fl., 2019).

Patienter upplever att de får en mer effektiv smärtlindring när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Detta har även setts öka patientdelaktighet och att patienter upplever att de får mer insyn i läkemedelsbehandling. När sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård upplever patienter det som bästa möjliga vård (Jakobsson m.fl., 2019). Patienter beskriver att personcentrerad vård ger en upplevelse av välmående och att de lättare kan

förmedla information till sjuksköterskor om önskemål som kan användas vid vårdtillfället (Riley m.fl., 2018).

2.3.2. Önskan om patientdelaktighet

Det kan ses en önskan från patienter att få vara delaktiga i vården (Nabsen Marwaa m.fl., 2018). Patienter upplever att delaktigheten ökar när sjuksköterskor tillämpar en

personcentrerad vård (Jakobsson m.fl., 2019; Carlström m.fl., 2014; Wolf m.fl., 2019; Nabsen Marwaa m.fl., 2018). Patienter menar att upplevelsen av delaktighet leder till att vården då ser de som enskilda individer och inte enbart en sjukdom. När sjuksköterskor visar öppenhet och lyhördhet, ger det en god vårdupplevelse vilket ger patienter känslan av delaktighet. Patienter beskriver flera händelser där sjuksköterskor inte möjliggör patientdelaktigheten i vården. Detta ger patienter upplevelser av att vara osynliga och obekräftade (Carlström m.fl., 2014).

Patienter önskar att anhöriga involveras i vården. Detta då patienter upplever att de får en bättre tillgång för uppföljning och en ökad möjlighet till att vara delaktig i beslut som tas i deras vård (Wolf m.fl., 2019: Nabsen Marwaa m.fl., 2018). Ändock upplever patienter att anhöriga blir utestängda i vårdprocessen och att det leder till en begränsad delaktighet. Patienter menar även att delaktigheten minskar när sjuksköterskor inte tillämpar en personcentrerad vård, samt när anhöriga inte görs delaktiga i vårdprocessen (Wolf m.fl., 2019).

Patienter önskar att få vara delaktiga i vården och att vården utförs enligt patienters

preferenser, behov och värderingar. Detta anser patienter ökar möjligheten för delaktighet i vården (Jakobsson m.fl., 2019; Kristjansson & Thorarinsdottir, 2014). När patienter ska fatta beslut kring behandling och vård, upplever patienter att det inte alltid är beslutskapabla. Patienter menar att för att kunna få uppleva delaktighet kan de därför behöva stöd i vissa vårdsituationer och i beslut som ska tas (Kristjansson & Thorarinsdottir, 2014).

Patienter önskar att anhöriga får vara delaktiga i rehabilitering. Men även att hälso- och sjukvård tar större ansvar över patienters rehabilitering. Detta då patienter menar att

anhöriga inte alltid kan finnas på plats vid sjukdomsdebut. Patienter önskar därför att vården ska se människor som en helhet och vårda därefter. Många patienter och anhöriga beskriver också vårdtillfällen, där det inte alls funnits någon plan för rehabilitering. Patienter har därmed inte gjorts delaktiga i vården och har inte fått nödvändig eftervård (Nabsen Marwaa m.fl., 2018).

Sjukhusmiljöer kan ses som en risk för att personliga identiteter begränsas hos patienter, vilket minskar möjligheten för patienter att uppleva delaktighet. Patienter önskar att

sjuksköterskor tillhandahåller en sjukhusmiljö där patienter får vara delaktiga. Detta då det synliggör vikten av patienters välbefinnande och patienter upplever detta som värdefullt (Clissett Harwood m.fl., 2013; Jakobsson m.fl., 2019).

Patienter upplever att sjuksköterskor ofta väljer att avsluta vårdmötet snarast. Detta har setts hindrar patienters önskan om delaktighet och bildandet av vårdrelationer (Clissett Harwood m.fl., 2013; Ebenau m.fl., 2020). Patienter beskriver också situationer där sjuksköterskor

hastigt lämnar rummet, vilket ger patienter upplevelser av att ses som ett problem. Detta anses inte vara personcentrerat och av den orsaken anser patienter att god kommunikation är nyckeln till att öka patientdelaktigheten (Clissett Harwood m.fl., 2013; Riley m.fl., 2018).

2.4.

Vårdvetenskapligt perspektiv

Examensarbetet fokuserar på personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Därav valet av ett vårdvetenskapligt perspektiv som utgår från personcentrerad vård, beskrivet av Dahlberg och Ekman. Det vårdvetenskapliga perspektivet har valts då det synliggör människors existentiella och biologiska sårbarhet, men även de existentiella möjligheter och friheter som kan ses. Dahlberg och Ekman beskriver att tillämpning av personcentrerad vård innebär att visa existentiell sårbarhet och att människor är mottagliga för andras lidande vilket uppmuntrar till ett etiskt agerade.

2.4.1. Visa förståelse

Personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskor visar en förståelse för andra människor. Detta kan göras genom att bekräfta och lyssna på patienters berättelser. Genom att patienter blir hörda kan de få upplevelser av ett erkännande och vara förstådda av sjuksköterskor. Det kräver att sjuksköterskor aktivt kan lyssna och kan skapa ett perspektiv. Detta innebär att få en förståelse för det patienter upplever och känner. Den förståelse som sjuksköterskor skapar, öppnar upp för en sårbarhet och för andra människors lidande. Det kan ses att förmågan att öppna upp för andras lidande kan ibland upplevas som övermäktigt, då sjuksköterskor inte alltid kan finna tid för samtal. För att sjuksköterskor ska kunna erkänna andra människors sårbarhet, krävs det lyhördhet och skicklighet. Detta leder till att vården blir personcentrerad då förutsättningar för personcentrerad vård tydliggörs. Patienters lidande reduceras ofta enbart till psykiskt och fysisk smärta, men patienters lidande kan även handla om att de inte erkänns av sjuksköterskor. Ett ömsesidigt erkännande kopplas

samman med upplevd självbild, samt personliga identiteter hos patienter och sjuksköterskor. När patienter inte bekräftas av sjuksköterskor kan det leda till olika former av förtryck där patienters behov, värde och förmågor förminskas (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.4.2. Maktbalansen i vården

Maktbalansen i vården skapar en bristande relation mellan patienter och sjuksköterskor. På grund av detta sker det inte ett fullständigt samspel i vården. Det är viktigt att sjuksköterskor är medveten om de maktstrukturer som finns, detta för att skapa ett mer tryggt samspel i vården. Sjuksköterskor behöver skapa en medvetenhet och få en förståelse kring

maktbalansen. Detta för att kunna stödja patienter i den förändrade livssituationen.

Sjuksköterskors förståelse uteblir när uppmärksamhet enbart riktas på patienters biologiska kropp och inte på människor som helhet. Sjuksköterskor nöjer sig för ofta med information som relateras till patienters specifika diagnos och behandling. Sjuksköterskor behöver därför vara medveten om maktbalansen i vården och visa förståelse för patienters erfarenheter,

upplevelser samt tillstånd och inte enbart data som är objektiv. Sjuksköterskor ska vara lyhörda, vilket innebär att lyssna på berättelser om patienters hälsa, sjukdom och vård. Detta för att skapa en vårdrelation till patienter och för att kunna aktivt delta i hälsoprocessen (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.4.3. Patienters berättelser

Patienters berättelser leder till att sjuksköterskors förståelser ökar. Detta då patienter själva får redogöra för de besvär och tillstånd som inverkar på hälsan. För att upprätta en hälsoplan krävs det att sjuksköterskor har en förståelse för det medicinska, men även för patienters livsvärld. När personcentrerad vård har tillämpats av sjuksköterskor, har patienter och anhöriga kunnat delge kunskap om den enskilda patientens vårdbehov. Detta har lett till att patienten kan uppleva meningsfullhet och livskraft trots rådande sjukdom. Den kunskapen som förmedlats till sjuksköterskor har varit fundamental för att sjuksköterskor ska kunna stödja patienters väg till hälsa. Patienters livssituation har genom samtal med sjuksköterskor tydliggjorts. Sjuksköterskor kan i samråd med patient utforma en hälsoplan som är

meningsfull. Patienters berättelser behöver inte alltid vara verbala, utan de kan även ske genom andra kommunikationsformer. Sjuksköterskor behöver därför vara uppmärksamma för patienters berättelser, oavsett kommunikationsform. Sjuksköterskor bör även utveckla strategier för att kunna samla in den informationen (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.4.4. Uppmärksamma patienter

När sjuksköterskor uppmärksammar patienter bildas en förståelse. Detta är en egenskap som är grundläggande för alla människor. Sjuksköterskor riktar ofta uppmärksamhet på

patienters biologiska kropp vilket kan ses som ett problem, då patienter behandlas som ett objekt. Det finns även en komplexitet kring att vara uppmärksam och att bibehålla

uppmärksamhet. Detta då det har setts att människors uppmärksamhet påverkas av

medvetandet och personliga upplevelser. Människors medvetande och uppmärksamhet kan skifta till annan plats och tid. Det kan därför ses att människors uppmärksamhet försvinner när fokus skiftar och när det börjar riktas mot något annat. Det är därför viktigt att

sjuksköterskor är medvetna om att uppmärksamheten kan förändras. Det kan även innebära svårigheter för människor att skapa relationer som är byggda på ett ömsesidigt förtroende (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.4.5. Att synliggöra maktstrukturer

Sjuksköterskor behöver synliggöra de maktstrukturer som finns inom vården, detta då det kan ses att patienter befinner sig i ett trefaldigt underläge. Det första är hierarkin inom sjuk- och hälsovården, där det kan ses att patienter är längst ned i hierarkin. Det andra är att vara sjuk, då patienter är i en utsatt position inom vården. Den tredje är det kognitiva underläget, vilket innebär att patienter inte exempelvis har samma kunskap om behandling som

sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor är lyhörda för patienters berättelser, kan

ses en obefogad rädsla hos sjuksköterskor. Detta då de inte vill diskutera privatliv eller bli för engagerade i patienter. Ändock riskerar detta att påverka maktbalansen negativt. Genom att sjuksköterskor bekräftar och erkänner patienter som lika, men även annorlunda, synliggörs maktstrukturen. Etiken sjuksköterskor vägleds av är att göra gott för den andre. Detta sker i samråd med anhöriga och patienter. Ett partnerskap ska bildas mellan patienter och

sjuksköterskor som är jämställt, vilket sker genom att vården erbjuds i samråd. Genom detta skapas ett ömsesidigt erkännande och maktbalansen synliggörs. Vid bildandet av

vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor frigörs resurser som skapar möjligheter att få en förståelse för den andres erfarenheter och kunskaper (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.4.6. Utveckla en medvetenhet

Sjuksköterskor behöver utveckla en medvetenhet om den livsvärld patienter befinner sig i. Detta för att kunna skapa en förståelse för patienter. Sjuksköterskor behöver ha en

medvetenhet om det medmänskliga, då det kan ses som ett krav för att utveckla en förståelse. Sjuksköterskor behöver ha en förståelse för vad patienter kan uppleva. Att utveckla en

förståelse kan ses som en utmaning för sjuksköterskor, men om hälso- och sjukvård ska utvecklas är dessa utmaningar nödvändiga. För att sjuksköterskor ska bli säkrare i möten med patienter, krävs det att sjuksköterskor har en självkännedom och en intuitiv förståelse. Sjuksköterskors förståelse för andra människor kan tränas upp. Detta genom exempelvis rörelse- och kontaktimprovisation. Det är viktigt att sjuksköterskor stannar upp och inte låter den verbala kommunikationen dominera. Det kan även ses att det finns andra metoder som hjälper sjuksköterskor att skapa en förståelse för patienter och utveckla en medvetenhet kring patienters situation (Dahlberg & Ekman, 2017).

2.5.

Problemformulering

I tidigare forskning kan det ses att personcentrerad vård inte alltid tillämpas av

sjuksköterskor i praktiken. Detta trots att begreppet personcentrerad vård lyfts som en av sjuksköterskors kärnkompetenser. Personcentrerad vård beskrivs i de lagar och

styrdokument legitimerade sjuksköterskor ska efterfölja. Ändock visar tidigare forskning att sjuksköterskor brister i att identifiera patienters behov och möjliggöra patientdelaktighet. Tidigare forskning visar även att patienter upplever att de inte blir sedda som unika människor i vården, vilket sker när personcentrerad vård inte tillämpas av sjuksköterskor. Det kan även ses att patienter får upplevelser av obetydlighet och utanförskap när

personcentrerad vård inte tillämpas.

Patienter menar att sjuksköterskor uppmärksammar främst den biologiska kroppen och inte helheten av människor som vårdas. När sjuksköterskor inte tillämpar en personcentrerad vård, får patienter upplevelser av ett passivt bemötande. Detta leder till bristande relationer mellan patienter och sjuksköterskor. När sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård tydliggörs de risker, hinder och möjligheter som finns gällande patienters omvårdnad. Det kan ses att personcentrerad vård leder till att sjuksköterskor kan erbjuda en vård som är säker och evidensbaserad. Genom att uppmärksamma sjuksköterskors perspektiv gällande

tillämpningen av personcentrerad vård, kan en djupare förståelse bildas kring

sjuksköterskeperspektivet. Den fördjupade kunskapen som bildas kan leda till en ökad medvetenhet kring personcentrerad vård. Detta leder till att sjuksköterskor kan erbjuda en vård, som minskar patienters lidande och ökar vårdkvaliteten.

3.

SYFTE

Syftet är att skapa en översikt av personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

4.

METOD

Den analysmetod som valdes för examensarbetet var en allmän litteraturöversikt inspirerad av Friberg. Analysmetoden valdes för examensarbetet då syftet var att skapa en översikt av personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Därmed kan det ses ett innehåll i examensarbetet av både kvalitativ- och kvantitativ data. Analysmetoden ansågs därför vara lämplig för att få ett bredare resultat kring sjuksköterskors perspektiv av personcentrerad vård. Examensarbetet åsyftar till att skapa en översiktlig förståelse av den kunskap och den kunskapsbrist som finns gällande syftet. I examensarbetet har ett systematiskt arbete skett. Detta genom sökning och urval för att sammanställa data. Likheter och skillnader har synliggjorts, vilket ledde till att en uppfattning kunde skapas av vad som avsågs att studera. Resultatet från analysen sammanställdes och placerades under lämpliga rubriker.

I avsnittet nedan redogörs de artiklar som valts ut i Urval och datainsamling. Sedan presenteras Genomförande och dataanalys utifrån vald metod. Avsnittet avslutas därefter med Etiska överväganden som gjorts under examensarbetesgång.

4.1.

Urval och datainsamling

Databaserna CINAHL Plus och PubMed användes vid sökningar av vårdvetenskapliga artiklar. Dessa databaser valdes då de ansågs innehålla relevant vetenskaplig forskning inom vårdvetenskap och medicin. På grund av få sökresultat har breda sökningar gjorts, detta genom att kombinera sökord med ”OR” och ”AND”. Friberg (2017) menar att användandet av booleska söktermer begränsar sökningens resultat.

Det huvudsökord som användes för sökningar var ”person-centred”. Detta för att få träffar på artiklar som var relevanta för att besvara examensarbetets syfte. Det togs beslut att inte använda ”patient-centred” vid sökningar av artiklar. Håkansson Eklund m.fl. (2019) menar att dessa begrepp är snarlika, men att de har olika innebörd och därför skiljer de sig åt.

Detta diskuteras vidare i examensarbetets Metoddiskussion. Sökord för sjuksköterskors upplevelser var; ”nurse perspective or view or attitude” och ”nurse descriptions or

experience or perception”. För att minska sökresultat användes ”qualitative” och ”scale” vid sökning av kvalitativa artiklar. Sökord för sjuksköterskor var; ”nurse or nurses or nursing or care staff” och för vård; ”care or caring”, ”health”. För att ytterligare minska sökningen användes; ”care meaning” och ”developing”.

Kriterier som peer reviewed användes även för att reducera sökningen i CINAHL Plus, men även för att säkerställa vetenskaplighet. Ulrichsweb användes för att säkerställa att de valda artiklarna från PubMed var vetenskapligt granskade i enlighet med peer reviewed.

Att avgränsa med peer reviewed innebär att artiklarna är vetenskapligt kritiskt granskade och godkända (Codex, 2021). Enligt Polit och Beck (2016) är en artikel som är peer reviwed, granskad av kritiker inom ämnet och artikeln har därmed tillråtts att publiceras.

Artiklar med årtal mellan 2010–2020 inkluderades och årtal utöver dessa exkluderades. Studier som inte ansågs ha en relevans för syftet exkluderades och studier som ansågs besvara syftet inkluderades. Vidare användes inklusionskriterier och exklusionskriterier, detta för att rama in problemområdet. Sjuksköterskeperspektiv och vårdvetenskapliga artiklar var ett inklusionskriterie. Svårigheter kunde ses vid sökningar av artiklar, då flertal artiklar som hittades inte innefattade ett sjuksköterskeperspektiv. De artiklar som valdes innefattade sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter och förståelse. Specialistsjuksköterskor var ett exklusionskriterier.

Totalt framkom 621 artiklar i sökningen och totalt lästes 95 abstract. Av dem lästes 48 artiklar i fulltext, men 36 artiklar bedömdes inte vara av relevans för syftet. Totalt valdes 12 artiklar ut för kvalitetsgranskning och bedömdes relevant för examensarbetets syfte.

Avgränsningar, sökord och antal sökningar samt lästa artiklar redogörs mer ingående i sökmatris, se (Bilaga A).

En kvalitetsgranskning av de 12 artiklarna genomfördes, detta enligt Friberg (2017). De frågor som ställdes vid kvalitetsgranskningen ledde till att artiklarnas innehåll analyserades. Fjorton frågor ställdes för kvalitativa artiklar och tretton frågor ställdes för kvantitativa artiklar, se (Bilaga B). Frågorna kunde besvaras med JA eller NEJ. Genom att besvara frågorna kunde den vetenskapliga kvaliteten i artiklarna kontrolleras. En del frågor

omformulerades för att besvara med enbart JA och NEJ svar. JA gav ett poäng och NEJ gav noll poäng.

Kvalitativa artiklar som hade mellan elva och fjorton poäng, räknades som högkvalitet. Medelkvalitet räknas mellan sju och tio poäng. För kvantitativa artiklar beräknades

högkvalitet mellan tio och tretton poäng. Medelkvalitet mellan sex och nio poäng. Samtliga artiklar hade hög kvalitet och valdes ut till analysen. Valda artiklar redogörs i Artikelmatrisen med beskrivna syften, metod och resultat för varje enskild artikel, se (Bilaga C).

4.2.

Genomförande och dataanalys

Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analysen genomfördes i fyra steg, enligt Friberg (2017). Genom att artiklarna genomarbetas, skapas en större förståelse av artiklarnas helhet och sammanhang.

I första steget av analysen lästes artiklar ett flertal gånger. Friberg (2017) menar att när artiklar läses flera gånger, skapas det en större förståelse och en helhetsöversikt bildas. För att skapa en helhetsbild av studiernas innehåll ska data valideras och reduceras.

Första steget genomfördes för att all information som är av betydelse för artikeln och det kommande resultat fås med. Artiklar till examensarbetet har därför blivit lästa ett flertal gånger. Detta för att säkerställa att resultatet i examensarbetet kommer uppfattas korrekt och att det finns stöd för de valda artiklar i förhållande till syftet. Varje artikel

sammanfattades för att få med de relevanta delarna för detta examensarbete. I andra steget skapades en översikt, detta i form av en tabell av innehållet från artiklarna.

Artiklarnas material ska organiseras på så sätt att det ger stöd för den kommande analysen (Friberg, 2017). I tredje steget analyserades artiklarnas likheter och skillnader. Enligt Friberg (2017) ska resultaten från artiklarna vara i fokus.

Detta genomfördes genom att urskilja likheter och skillnader utifrån artiklarnas syften, metod och resultat. De funna likheter och skillnader utifrån artiklarnas syfte och metod kan ses under rubrikerna Artiklarnas syfte och Artiklarnas metod.

Enligt Friberg (2017) kan inte artiklarnas data jämföras exakt. Detta är på grund av olika ansatser och därför presenterades kvalitativ- och kvantitativ data på olika sätt.

Ett mer generaliserat resultat kunde ses i kvantitativa artiklar, men sjuksköterskeperspektiv gällande personcentrerad vård kunde tydligt urskiljas. Därför presenterades kvantitativa och kvalitativa artiklars resultat i examensarbetet tillsammans. I det sista steget i analysen ska det insamlade materialet sorteras. Friberg (2017) menar att resultatet med samma innehåll placeras under relevanta rubriker, i så kallade kategorier.

Under respektive kategori presenteras artiklarnas resultat, som svarade på examensarbetets syfte. Friberg (2017) menar att en förståelse då kan skapas för läsaren gällande området. Utifrån analysen framkom fem kategorier. Valda kategorier presenteras under rubriken Artiklarnas resultat.

4.3.

Etiska överväganden

Enligt Codex (2021) ska forskare upprätthålla en forskning som är av god kvalitet, med detta menas att arbetet inte ska manipuleras eller påverkas av yttre eller personliga intressen. Examensarbetet kommer därför efterfölja de etiska koderna enligt Codex (2021).

Examensarbetet innehåller tidigare forskning för att svara på syftet och för att ett resultat skulle kunna bildas. Det var väsentligt under arbetsgång att vara ytterst aktsam för att resultatet inte skulle feltolkas, förvrängas, eller vara av plagiat. Det fanns även inte heller någon avsikt att plagiera, förvränga samt feltolka resultatet i examensarbetet.

Vetenskapsrådet (2017) menar att ta andra forskares material och framställa som sitt eget är plagiat.

I examensarbetet är samtliga utvalda artiklar skrivna på engelska och för att undvika feltolkning av studiens resultat är texterna översatta med svenskt-engelskt lexikon. Enligt Kjellström (2017) kan detta förekomma att författare i arbetet inte har engelska som modersmål.

För att följa en korrekt referenshantering är examensarbetet skrivet enligt Apa 7-lathund, detta för att hänvisa till primärkälla samt undvika plagiat (American Psychological

Association, 2020). I examensarbeten är det av stor vikt att vara källkritisk, detta för att skilja författaren och deltagarnas åsikter samt för att fastställa om det är en sekundär- eller

primärkälla (Friberg, 2017). Mårtensson och Fridlund (2017) menar att primärkälla är publicerade texternas originalproduktion. Detta är essensen i forskningsetik gällande examensarbeten.

5.

RESULTAT

Resultatet ger en översikt av personcentrerad vård utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Nedan presenteras resultatet utifrån likheter och skillnader. Dessa diskrepanser utgår från åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklars syfte, metod och resultat. Resultatet presenteras i fem olika kategorier.

5.1.

Artiklarnas syfte

I de tolv artiklarnas syfte har skillnader och likheter kunnat urskiljas, dessa olikheter redovisas nedan.

Det framkom i tre av åtta kvalitativa artiklar att de gemensamt beskrev syftet;

sjuksköterskors upplevelser (Charalambous m.fl., 2017; Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019). Likheter som kunde ses i tre av artiklar var syftet att få en ökad förståelse (Andersson m.fl., 2015; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014). En annan likhet som kunde ses var att sex kvalitativa artiklars syfte innehöll begreppet sjuksköterskor (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019) och en artikel innehöll begreppen sjuksköterskor samt

yrkesprofessionella (Carlsson m.fl., 2018). En artikel innehöll personal och sjuksköterskor (Bergland m.fl., 2019). Ändock kunde det ses en skillnad i deltagarnas olika yrken då dessa tydligt var urskilt i båda artiklarna. Det kunde ses i sex av artiklarnas syfte att det innehöll begreppet personcentrerad (Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019). Samtliga åtta kvalitativa artiklars syften avgränsades till vården och i sju artiklar var syftet avgränsat till specifika vårdområden (Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Carlsson m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019). En artikel hade ett beskrivet syfte utifrån allmänt vårdande (Andersson m.fl., 2015).

I två av fyra kvantitativa artiklar kunde begreppet sjuksköterskor ses i syftet (Edvardsson m.fl., 2012; Grealish m.fl., 2017). En artikel använde sig av fyra variabler för att belysa skillnader gällande kunskap, utbildning, personcentrerad vårdstrategi och attityder inom vården (Mullan & Sullivan, 2015). En annan artikels syfte utgick från att presentera en utvecklande vårdmiljö som bidrar till en personcentrerad miljö (McCormack m.fl., 2010). Det kunde ses att en artikel beskrev sjuksköterskors tillfredsställelse kring vården och hur

välbefinnandet påverkades med ett personcentrerat klimat (Edvardsson m.fl., 2012). En skillnad som kunde ses i en artikel var att den syftade till att mäta tillförlitligheten och

giltigheten av vården. Detta för att fastställa sjuksköterskors uppfattning om personcentrerad vård (Grealish m.fl., 2017). En likhet som kunde ses i samtliga fyra artiklar var att de innehöll begreppet vård (Edvardsson m.fl., 2012; Grealish m.fl., 2017; McCormack m.fl., 2010;

Mullan m.fl., 2015). En skillnad som kunde ses var att en artikel innehöll begreppet personcentrerad vård (Grealish m.fl., 2017) och en annan artikel innehöll begreppet personcentrerat (Edvardsson m.fl., 2012). I två artiklar kunde likheter ses i syftet där sjuksköterskors uppfattningar och tillfredsställelse av vård granskades (Edvardsson m.fl., 2012; Grealish m.fl., 2017).

5.2.

Artiklarnas metod

Nedan presenteras skillnader och likheter i artiklarnas metod, utifrån tre underrubriker: datainsamling, urval och dataanalys.

5.2.1. Datainsamling

En likhet som kunde ses i sju av åtta kvalitativa artiklar var att intervjuer användes som datainsamlingsmetod (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; Charalambous m.fl., 2017; Edvardsson m.fl., 2018), ändock kunde det ses skillnader hur intervjuerna utfördes. En likhet som kunde ses i tre artiklar var att semistrukturerade intervjuer användes (Bergenmar m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018) och en skillnad som kunde ses var att en kvalitativ artikel använde öppna frågeformulär som datainsamlingsmetod (Solell & Smith, 2019). En likhet i fem artiklar var att individuella intervjuer har genomförts (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014) och en skillnad som kunde ses i två artiklar var att de genomförde både individuella intervjuer och använde sig av fokusgrupper (Carlsson m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2018). En likhet som kunde ses i fyra artiklar var att intervjuerna genomfördes i sjukhusmiljö (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014), en skillnad som kunde ses var att en av studierna utförde även intervjuer i deltagarnas hem (Andersson m.fl., 2015). En likhet som kunde ses i samtliga fyra kvantitativa artiklar var att de använde frågeformulär som datainsamlingsmetod (Edvardsson m.fl., 2012; Grealish m.fl., 2017; McCornmack m.fl., 2010; Mullan & Sullivan., 2015).

5.2.2. Urval

En likhet som kunde ses i tre av åtta kvalitativa artiklar var att de genomfördes i Sverige (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2018), en skillnad som kunde ses var att en artikel genomfördes i tre länder: Norge, Sverige och Australien

(Bergland m.fl., 2019). Andra skillnader som sågs var att en artikel genomfördes i Sverige och Norge (Carlsson m.fl., 2018), en artikel genomfördes i USA (Sollel & Smith, 2019), en artikel genomfördes i England (Clarke m.fl., 2014) och en artikel genomfördes i Finland

(Charalambous m.fl., 2017).

Likhet som kunde ses i två av fyra kvantitativa studier var att de genomfördes i Australien (Grealish m.fl., 2017; Mullan & Sullivan, 2015), en skillnad som sågs i en artikel var att den genomfördes i Sverige och Australien (Edvardsson m.fl., 2012), en annan skillnad som sågs var att en artikel genomfördes i Nord Irland (McCormack m.fl., 2010).

En likhet som kunde ses i samtliga kvalitativa artiklar var att urvalet var begränsat till legitimerade sjuksköterskor (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Carlsson m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019). I en artikel deltog 21 legitimerade sjuksköterskor (Andersson m.fl., 2015) och i två artiklar deltog fjorton legitimerade sjuksköterskor (Edvardsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014). I en artikel deltog 78 legitimerade sjuksköterskor (Sollel & Smith, 2019), i en annan artikel var det sjutton legitimerade sjuksköterskor (Charalambous m.fl., 2017) och i en annan artikel deltog tio legitimerade sjuksköterskor samt tio kirurger (Carlsson m.fl., 2018). Det kunde ses i en artikel att 22 deltagare var legitimerade

sjuksköterskor, fyra undersköterskor, två arbetsterapeuter och en sjukgymnast (Bergland m.fl., 2019) och en annan artikel hade elva legitimerade sjuksköterskor som deltagare (Bergenmar m.fl., 2018).

En åldersfördelning i sex kvalitativa artiklar sågs ett åldersspann mellan 22 och 68 år och en yrkeserfarenhet mellan fem månader och trettio år (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018) och i två artiklar nämns inte deltagarnas ålder (Carlsson m.fl., 2018; Sollel & Smith, 2019). Det kunde ses i en artikel att deltagarna var till viss del anonyma (Sollel & Smith, 2019) och i en artikel hade deltagarna en yrkeserfarenhet mellan sju och trettio år (Carlsson m.fl., 2018).

En likhet som kunde ses i två kvalitativa artiklar var att urvalet bestod enbart av kvinnliga deltagare (Bergenmar m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017). Skillnader som kunde ses var att en artikel hade kvinnliga deltagare som majoritet (Bergland m.fl., 2019), i en annan artikel deltog 20 kvinnor och en man (Andersson m.fl., 2015). Andra skillnader som sågs var att i en artikel var två män och tolv kvinnor deltagare (Edvardsson m.fl., 2018) och det kunde även ses att könsfördelningen inte framgick i tre artiklar (Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; Sollel & Smith, 2019).

En likhet som sågs i två kvantitativa artiklar var alla deltagare legitimerade sjuksköterskor (Edvardsson m.fl., 2012; Grealish m.fl., 2017). En skillnad som sågs var att i en artikel var 69% av deltagarna legitimerade sjuksköterskor (Mullan & Sullivan, 2015). Vidare sågs det i en artikel att vid första tillfället deltog 614 legitimerade sjuksköterskor, vid andra tillfället

deltog 498 legitimerade sjuksköterskor och vid sista tillfället deltog 439 legitimerade sjuksköterskor (McCormack m.fl., 2010).

I en kvantitativ artikel var 84% av deltagarna kvinnor, 52% av deltagarna var 35år eller yngre och 52% hade <9 års yrkeserfarenhet (Edvardsson m.fl., 2012). I en annan artikel var 90,2% av deltagarna kvinnor och 9,8% män, medelåldern för deltagarna var 41 år (Mullan &

Sullivan, 2015), en artikel uppgav inte ålder eller könsfördelning (McCormack m.fl., 2010) och det kunde även ses att 88,2% av deltagarna i en artikel var kvinnor och 11,8% män (Grealish m.fl., 2017).

5.2.3. Dataanalys

En likhet som sågs i tre av åtta kvalitativa artiklar var att de använde innehållsanalys som dataanalysmetod (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2018). En annan likhet var att två artiklar använde en fenomenologisk-hermeneutisk design (Bergland m.fl., 2019; Charalambous m.fl., 2017). En skillnad som kunde ses i en artikel var att den analyserade med tolkande beskrivning (Carlsson m.fl., 2018) och en annan artikel använde sig av dataanalysmetoden ramanalys (Clarke m.fl., 2014) och en artikel använde temaanalys (Sollel & Smith, 2019).

Likheter som sågs i två av fyra kvantitativa artiklar var att de använde sig av beskrivande statistik som analysmetod (Edvardsson m.fl., 2012; McCormack m.fl., 2010). En skillnad som sågs var att en artikel använde faktoranalys (Grealish m.fl., 2017) och en annan artikel

använde effektanalys (Mullan & Sullivan, 2015). I en kvantitativ artikel analyserades deltagarnas välbefinnande vid implementering av personcentrerad vård (Edvardsson m.fl., 2012). En artikel analyserade vilka faktorer som påverkade personcentrerad vård (Mullan & Sullivan, 2015) och en artikel analyserade den data som var insamlad efter varje tillfälle (McCormack m.fl., 2010). Det kunde även ses att en artikel analyserade data via The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale (POPAC-skalan), vilket är ett instrument som mäter sjuksköterskors uppfattning om personcentrerad vård (Grealish m.fl., 2017). I en annan artikel analyserades data via Person-centred Climate Questionnaire (PCQ-S), skalan används för att mäta i vilken utsträckning sjuksköterskor upplever den psykosociala miljön i enhet med personcentrerad vård (Edvardsson m.fl., 2012).

5.3.

Artiklarnas resultat

I detta avsnitt beskrivs de fem kategorier som identifierats utifrån granskning av både kvantitativa och kvalitativas artiklars likheter och skillnader: Informationsöverföring, Lyfta patienters delaktighet, Vårdrelationens betydelse, God kommunikation med patienter och Svårigheter vid personcentrerad vård.

5.3.1. Informationsöverföring

Sjuksköterskor upplevde att informationsöverföring kring patienters vård tydliggjordes och förbättrades vid tillämpning av personcentrerad vård (Edvardsson m.fl., 2012; Edvardsson m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Bergland m.fl., 2019).

Sjuksköterskor upplevde även att den medicinska informationen och att patienters hälsoproblem tydliggjordes (Edvardsson m.fl., 2018). Sjuksköterskor upplevde att

personcentrerad vård gav en större inblick i patienters hälsa. Detta då informationen som samlades in, ledde till att vården som gavs var trygg och säker (Edvardsson m.fl., 2018). Vid god samverkan inom vårdteamet och en stödjande arbetsmiljö kunde sjuksköterskor arbeta personcentrerat. Sjuksköterskor ansåg därför att vården var av god kvalitet. Detta då relevant information om patienter överfördes i vårdprocessen (Edvardsson m.fl., 2012; Edvardsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; McCormack m.fl., 2010).

Vid omvårdnad av patienter med aggressivt beteende tog sjuksköterskor stöd av varandra för att kunna arbeta personcentrerat. Genom avbyten och samtal inom arbetsgruppen blev sjuksköterskor inte alls lika frustrerade. Detta medförde att de lättare kunde se hela individen då relevant information överfördes (Edvardsson m.fl., 2018). Sjuksköterskor upplevde att personcentrerad vård skapade en mer konsekvent vård som var tydlig och säkrare (Carlsson m.fl., 2018: Clarke m.fl., 2014). Att utföra personcentrerad vård på en avdelning där arbetsmetoden uppmuntrades upplevde sjuksköterskor att vården var av högre kvalitet. Detta då vården kunde erbjudas till patienter utifrån den insamlade information om patienters önskan om vård (Clarke m.fl., 2014). Sjuksköterskor upplevde även att det var gynnsamt att arbeta personcentrerat och att det bör följas samt uppmärksammas i praktiken. Detta då essentiell informationen insamlas från patienter till sjuksköterskor som höjer vårdens kvalitet (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018). Där sjuksköterskor arbetade personcentrerat skapades en god vårdmiljö då informationen inom vården tydliggjordes, PCQ-S resultatet var av signifikant betydelse (r=0.44, P <0.01) och att vården som gavs var av högre kvalitet samt säkrare (Edvardsson m.fl., 2012).

5.3.2. Lyfta patienters delaktighet

Sjuksköterskor upplevde att de lyfte patienters delaktighet vid personcentrerad vård (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Clarke m.fl., 2014). Patientdelaktighet sågs som en viktig aspekt för att sjuksköterskor skulle kunna ge

personcentrerad vård. Samtidigt menade sjuksköterskor att det måste finnas möjligheter för att kunna tillämpa personcentrerad vård (Bergenmar m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2012; Edvardsson m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; McCormack m.fl., 2010). Sjuksköterskor kunde lättare göra patienter delaktiga i sin egenvård vid tillämpning av personcentrerad vård (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2018).

Sjuksköterskor beskrev vikten av att vara uppmärksam på patienters tankar och önskningar, detta för att underlätta patienters delaktighet. Sjuksköterskor menar även att en förståelse måste finnas för patienters behov, detta för att kunna ge en personcentrerad vård (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018; Charalambous m.fl., 2017;

Edvardsson m.fl., 2018). Den personcentrerad vård som sjuksköterskor gav var baserad på acceptans för patienters livssituation. Sjuksköterskor fanns även som ett stöd för patienter, detta för att gynna patienters kapacitet till egenvård. Detta sågs även att det ökade

patientdelaktigheten (Edvardsson m.fl., 2018). Som följd till ökad patientdelaktighet kunde en gemensam vårdplan skapas. Både sjuksköterskor och patienter har varit delaktiga i beslut och vården upplevdes därför vara personcentrerad (Bergenmar m.fl., 2018).

Informationsutbytet var till stor hjälp för sjuksköterskor, detta för att skapa en bild om vad patienter var medvetna om. Det tydliggjordes även vid informationsutbytet vad för ny information som patienter bör känna till. Detta för att öka patientdelaktigheten (Andersson m.fl., 2015; Bergenmar m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018).

5.3.3. Vårdrelationens betydelse

Sjuksköterskor kunde genom tillämpning av personcentrerad vård lättare bilda

vårdrelationer till patienter (Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018). Vilket även var en faktor med signifikant betydelse för sjuksköterskor skulle kunna tillämpa personcentrerad vård (McCormack m.fl., 2010). Grunden till personcentrerad vård var att sjuksköterskor respekterade patienter som enskilda individer och även den andlighet de bar på. Vilket även var fundamentalt för att bilda en vårdrelation (Charalambous m.fl., 2017).

Sjuksköterskor beskrev personcentrerad vård utifrån en subjektivt syn- och förhållningssätt (Andersson m.fl., 2015; Bergland m.fl., 2019; Clarke m.fl., 2014; Charalambous m.fl., 2017; Edvardsson m.fl., 2018). Sjuksköterskor menar att personcentrerad vård innebar att se bortom patienter och att sjuksköterskor var närvarande. Detta för att kunna bekräfta och stärka patienter i den nya levnadssituation och underlätta för bildandet av vårdrelationer (Andersson m.fl., 2015). Sjuksköterskor beskrev vikten av att stödja och genomföra en individuell vård utifrån patienters önskan. Sjuksköterskor beskrev även vikten av att ha en förståelse och respektera patienters integritet (Clarke m.fl., 2014; Charalambous m.fl., 2017; Edvardsson m.fl., 2018).

Personcentrerad vård grundar sig i att vilja göra gott och en vilja att stödja patienter

(Andersson m.fl., 2015). Sjuksköterskor upplevde att det var lättare att vårda patienter med personcentrerad vård och där det fanns vårdande relationer (Charalambous m.fl., 2017). Sjuksköterskor ansåg att vårdande relationer var en viktig del av vården (Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019).

5.3.4. God kommunikation med patienter

Sjuksköterskor menade att det var av stor vikt att ha en god kommunikation med patienter och ta tid att föra samtal. God kommunikation ansågs ha stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda en vård som är personcentrerad (Andersson m.fl., 2015; Charalambous m.fl., 2017; Solell & Smith, 2019). Sjuksköterskor upplevde att vid god kommunikation med patienter, blev de mer närvarande i mötet. Sjuksköterskor kunde lättare fokusera på

patienters frågor, oro och uppfattningar om vården (Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018). Sjuksköterskor ansåg

att personcentrerad kommunikation resulterade i en personcentrerad vård (Andersson m.fl., 2015: Carlsson m.fl., 2018; Bergenmar m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014). Sjuksköterskor

menade även att det var viktigt att ha en självkännedom. Detta innebar att sjuksköterskor ska vara medvetna om att de inte alltid hade svaren på patienters frågor. Det kunde ses att det viktigaste vid personcentrerad vård var viljan att lyssna på patienter och ha en god

kommunikation med patienter (Andersson m.fl., 2015; Edvardsson m.fl., 2018).

Ett flertal sjuksköterskor upplevde att en god kommunikation med patienter i början av arbetspasset, omedelbart gav nödvändig information som var relevant för dagens arbete. Detta då sjuksköterskor blev mer medvetna om hur de skulle prioritera arbetsuppgifter utefter patienters behov (Bergenmar m.fl., 2018; Bergland m.fl., 2019; Edvardsson m.fl., 2018). Personcentrerad vård ledde till att sjuksköterskor kommunicerade med patienter och skapade relationer som upplevdes meningsfulla (Bergland m.fl., 2019; Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014; Edvardsson m.fl., 2018). Sjuksköterskor kunde lättare se patienter som en helhet och såg bortom den aktuella sjukdomen vid tillämpning av personcentrerad vård (Carlsson m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2018).

God personcentrerad kommunikation ledde till att datainsamling om patienter förbättrades (Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014). Detta då all information kring patienter framkom, då patienter själva fick medverka i datainsamlingsprocessen (Carlsson m.fl., 2018).

Sjuksköterskor ansåg att det var väsentligt att lyssna och visa engagemang i patienters berättelser. Sjuksköterskor menade att god kommunikation ledde till att informationen som fås av patienter resulterade i att vården i högre grad blev personcentrerad. Sjuksköterskor såg även att patienter upplevde välmående när de blev hörda (Charalambous m.fl., 2017; Clarke m.fl., 2014). Sjuksköterskor beskrev även att icke-verbal kommunikation var betydelsefullt för personcentrerad vård. Detta för att sjuksköterskor skulle kunna skapa en övergripande förståelse av patienters behov. Sjuksköterskor behövde därför lyssna, observera och tolka patienters beteenden (Edvardsson m.fl., 2018; Solell & Smith, 2019).

Sjuksköterskor beskrev att ronder i början av arbetspasset där patienter medverkade, möjliggjorde att sjuksköterskor kunde ge patienter personcentrerad vård. Detta då information gällande vården kom från alla i vårdpersonal-teamet och att patienter kunde ställa frågor (Bergenmar m.fl., 2018; Carlsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014).

5.3.5. Svårigheter vid personcentrerad vård

Sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillämpa personcentrerad vård där det inte fanns tydlighet vad målet för patienter var. När sjuksköterskor hade en tydlighet gällande

patienters mål, ansåg sjuksköterskor att de hade all beredskap för att tillämpa en vård som var personcentrerad vård. Det kunde även ses att personcentrerad vård gav optimal

återhämtning för patienter. Vid diskussion ansåg ett flertal sjuksköterskor att de redan praktiserade en personcentrerad vård, vilket senare visades att så inte var fallet (Carlsson m.fl., 2018).

Sjuksköterskor upplevde svårigheter att vårda personcentrerat vid tidsbrist i arbetet (Andersson m.fl., 2015; Edvardsson m.fl., 2018; Clarke m.fl., 2014: Carlsson m.fl., 2018),

vilket upplevdes som stressfullt (McCormack m.fl., 2010). Vården som gavs skulle vara snabb och effektiv annars förekom det nedskärningar. Trots att sjuksköterskor ville ge patienter en personcentrerad vård fanns det hinder som försvårade tillämpningen av det (Andersson m.fl., 2015). Vid en tidspressad arbetsmiljö upplevde sjuksköterskor att det var svårt att tillämpa personcentrerad vård. Detta då vården ofta kunde bli uppgiftsorienterad (Andersson m.fl., 2015; Clarke m.fl., 2014: Carlsson m.fl., 2018), vilket även sågs som en ökad belastning i sjuksköterskors arbete (p <0.01) (McCormack m.fl., 2010).

En vårdmiljö som inte var stödjande och främjade personcentrerad vård upplevdes som ett hinder för att tillämpa personcentrerad vård (Edvardsson m.fl., 2018; Edvardsson m.fl., 2012). Sjuksköterskors attityder visades även ha en påverkan på personcentrerad vård α= (0.80) (Mullan & Sullivan, 2015). Sjuksköterskor menade att möten med patienter var för korta, vilket skapade svårigheter att tillämpa en personcentrerad vård på mottagningar. Om sjuksköterskor öppnade upp för samtal där tidsbrist rådde, upplevde sjuksköterskor att de lämnade patienter blottade då de inte fick ta den tid som krävdes för samtalet (Andersson m.fl., 2015).

Flera sjuksköterskor betonade vikten och behovet av att utveckla en medvetenhet. Det kunde ses att när sjuksköterskor utvecklade en medvetenhet, resulterade det i en ökning av

tillämpningen av personcentrerad vård. Ändock hade sjuksköterskor svårigheter att skapa denna medvetenhet (Bergenmar m.fl., 2018; McCormack m.fl., 2010). Personcentrerad vård handlade om att vara tillgänglig för patienter och involvera anhöriga i vården. Sjuksköterskor gjorde inte alltid patienter delaktiga i vården eller tog hänsyn till önskemål (Grealish m.fl., 2017). En svårighet som sjuksköterskor upplevde var att det förekom många

personalavbyten. Det gick därför inte att säkerställa att vården var säker och personcentrerad (Andersson m.fl., 2015). Sjuksköterskor upplevde svårigheter att vårda personcentrerat vid fängelsemiljöer. Detta då negativa attityder påverkade sjuksköterskors arbete. Det kunde även ses att flera fängelsevakter försvårade sjuksköterskors arbete. Detta då vakterna ansåg att fångar inte förtjänade samma typ av sjukvård som fria människor (Solell & Smith, 2019).

6.

DISKUSSION

Diskussionen inleds med en resultatdiskussion, utifrån artiklars metod och syfte. Artiklars resultat kommer sedan diskuteras utifrån bakgrund, gällande det vårdvetenskapliga perspektivet. Men även de författningarna, lagar och styrdokument sjuksköterskor ska efterfölja. Därefter sker en metoddiskussion utifrån examensarbetets valda metod. Diskussionsavsnittet avslutas med en etisk diskussion.

6.1.

Resultatdiskussion

Nedan presenteras en diskussion gällande skillnader och likheter utifrån artiklarnas metod, syfte samt skillnader och likheter i artiklarnas resultat.

6.1.1. Artiklarnas metod och syfte

Datainsamlingsmetoden som användes för sju av åtta kvalitativa artiklar var intervjuer, vilket genererade i att syftet besvarades. Friberg (2017) och Danielsson (2017) menar att intervjuer syftar till att skapa kunskap och fånga upp fenomenet kring problemområdet. Danielsson (2017) skriver att genom att använda intervjuer skapas en förståelse för deltagarna i hänsyn till intervjuns fokus och detta kan med fördel användas inom vården. Mårtensson och Fridlund (2017) menar för att öka artiklars bekräftelsebarhet ska arbetet granskas av andra personer. De valda artiklarna är peer reviewed vilket menas att de är vetenskapligt granskade (Codex, 2021).

Tre kvalitativa artiklar använde semistrukturerade intervjuer. Danielson (2017) menar att användandet av semistrukturerade intervjuer kan ses som en fördel. Detta då intervjun upplevs som avslappnat och professionellt under hela samtalet, samt att substantiell

information kan samlas in. Polit & Beck (2016) menar även att semistrukturerade intervjuer leder även till att grundläggande data lyfts genom att deltagarna uppmuntras till att tala fritt i ämnet.

Fem artiklar använde även individuella intervjuer. Billhult (2017) beskriver att nackdelar som kan ses vid användandet av intervjuer som datainsamlingsmetod är att det är både tids- och kostandskrävande.

Två artiklar använde både individuella intervjuer samt fokusgrupper. Wibeck (2017) menar att användandet av fokusgrupper kan de med fördel kombineras med individuella intervjuer. Detta då materialet kan jämföras och lättare fenomenet fångas upp. Polit och Beck (2016) skriver att en nackdel som kan ses vid fokusgrupper är när deltagare upplever obehag. Detta då deltagarna får svårigheter att uttrycka sina åsikter inför andra. Ändock beskrivs en fördel gällande fokusgrupper, som innebär att djupare diskussioner kan skapas. Detta då deltagarna interagerar med varandra.

De kvalitativa artiklarnas överförbarhet var begränsad, detta då ett avgränsat område studerades med ett fåtal deltagare. Ändock fanns en variation i deltagarnas ålder och yrkeserfarenhet, samt var urvalet huvudsakligen begränsat till legitimerade sjuksköterskor. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att studiers överförbarhet ökar när studiers resultat kan överföras till andra sammanhang.

Det kunde även ses att intervjuaren ofta hade erfarenhet inom samma område som

deltagarna. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att detta påverka intervjun negativt då intervjuaren kan påverka deltagarnas svar. Trovärdigheten av studier påverkas även av engagemanget mellan deltagare och forskare.

I en artikel var det tydligt beskrivet vem som intervjuades, samt vem som höll i intervjun. Mårtensson och Fridlund (2017) skriver för att öka pålitligheteten ska det vara tydligt