VT1 notat
Nr 28-1994 Utgivningsår 1994
Titel: Uppskattning av fordonskostnader och avgasemissioner från trafiken på E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk - befint-lig väg respektive planerad väg.
Författare: Bo O Karlsson
Avdelning: Miljö/Energi Projektnummer: 80049
Projektnamn: Uppskattning av fordonskostnader och avgasemissioner från trafiken på E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk
Uppdragsgivare: Scandiaconsult Väst Distribution: fri/nyförvärv/begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä
FÖRORD
Här redovisad studie har utförts på uppdrag av Scandiaconsult Väst. Kontaktman har varit Anders Larsson. Arbetsinsatsema inom VTI har fördelats på olika perso-ner enligt följande:
0 Janet Yakuob, sammanställning av de vägbeskrivningar som utgjort underlag för beräkningarna.
0 Bo Karlsson, programmering, datorberäkningar, sammanställning av övrigt beräkningsunderlag och projektledning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3.1 3.2 3.2.1 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.2 3.2.3 4.1 4.2 4.3 SAMMANFATTNINGBAKGRUND
MÅLSÄTTNING
METOD Problembeskrivning Beräkningsmetodik Beräkningsmodellen VETOÖversiktlig beskrivning
Vägbeskrivning inklusive trañkreglering Fordonsteknisk beskrivning
Övrig indata
Utdata från VETO Beräkning av avgasemissioner mm. Beräkningsforutsättningar RESULTATFordons- och restidskostnader
Avgasutsläpp Total värdering REFERENS LISTA BILAGOR: Bilaga 1. Vägbeskrivningar Bilaga 2. Fordonsbeskrivningar Bilaga 3. Trañkflöden Sid
Uppskattning av fordonskostnader och avgasemissioner från trafiken på E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk - befmtlig väg respektive planerad väg.
av Bo O Karlsson
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 LINKOPING
SANLMANFATTNING
Fordons- och restidskostnaderna från vägtrafiken på E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk har av VTI uppskattats till följande nivåer (kkr/år 1993 års
pris-nivå)
Beräkningsår 1993 2005
Befmtlig väg 49056 54286
Högbro 47006 5 1903
Lågbro 46770 5 1678
Skillnaden i % mellan befintlig väg ochny väg blir:
1993 2005
Högbro Lågbro Högbro Lågbro -4,2 -4,7 -4,4 -4,8
Den nya vägen medför sänkta fordonskostnader för de båda nya altemativen. Den resulterande effekten av ny väg beror huvudsakligen på att den nya vägen har högre standard bl.a. i form av mindre backighet och kurvighet. Fordonskostnader-na kommer enligt beräkningama att kraftigt öka till år 2005 oberoende av om ny väg byggs eller inte, detta p.g.a. ett ökat trafikarbete.
Avgasutsläppen från vägtrafiken på E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk har av VTI uppskattats till följ ande nivåer (ton/år):
Bef. vag HC 66 C0 346 N0x 169
C02
15322
1993 2005Högbro Lågbro Bef. Högbro Lågbro
väg
66 66 15 16 16
326 323 64 57 56
164 164 74 69 69
14787 14725 16229 15627 15586
Vare sig ny väg byggs eller inte, så kommer utsläppen av samtliga avgastyper utom C02 att kraftigt reduceras fram till är 2005. Reduktionema är främst en följd av skärpta bestämmelser och därav följande avgasreningsteknik, men även en följd av övrig fordonsteknisk utveckling.
Skillnaden i % mellan befintlig väg och ny väg blir: 1993 Högbro Lågbro HC 0,0 0,0 CO -5,8 -6,6 NOX -3,0 -3,0 C02 -3,5 -3,9 2005 Högbro Lågbro 6,6 6,6 -10,9 -12,5 -6,8 -6,8 -3,7 -3,9
Den nya vägen medför förbättringar avseende avgasutsläppen för båda altemati-ven. Den resulterande effekten på avgaserna avny väg beror huvudsakligen på att den nya vägen har högre standard bl.a. i form av mindre backighet och kurvighet. Mindre backighet och kurvighet sänker i de flesta fall utsläppsnivân. Detta motver-kas av att hastigheten är något högre på den nya vägen, vilket har en höjande ef-fekt på utsläppsnivän. Ökningen av HC år 2005 för de nya alternativen beror på att de tunga fordonens andel av utsläppen Ökar dramatiskt. HC har en tendens att öka för tunga fordon vid Ökande hastigheter.
Den resulterande relativa förändringen som följd av ny väg blir olika för olika for-donskategorier.
III
Naturskadorna som följd av avgasutsläppen kan uppskattas till minst följande,
ut-tryckt i 1993 års prisnivå (kkr/år):
1993 2005
Befintlig väg 9323 6183
Högbro 9048 5918
Lågbro 9029 5907
Den använda avgasvärderingen för naturskador avser ett riksgenomsnitt. Till de angivna kostnaderna för naturskador som följd av avgasutsläpp tillkommer även kostnader i form av försämrad hälsa för människor i de fall vägsträckningarna pas-serar genom tätortsmiljöer.
De totala kostnaderna ifonn av avgas-, fordons- och restidskostnader i 1993 års prisnivå blir (kkr/år): Totalkostnader
56000-54000-/ 52000/ Ax\\\\\\\\§w\\\\\\\§ 3 50000-/ i El 1993! 5 48000-/ 46000-/ 44000-/
42000 Befintlig Våg Högbro Lågbro
1993 2005
Befintlig väg 58379 60469
Högbro 56054 57821
Lågbro 55799 57585
Skillnaden i % mellan befintlig väg och ny väg blir:
1993 2005
Högbro Lågbro Högbro Lågbro -3,9 -4,4 -4,4 -4,8
IV
För beräkningarna har ett datorprogram benämnt VETO använts. Med VETO kan b1.a. fordonskostnader, avgasemissioner och hastighet beräknas. Indata till VETO utgörs av detaljerade beskrivningar av väggeometri, hastighetsbegränsning, väglag, fordon, körbeteende mm. I och med att berälmingsmodellema i VETO givits en fysikalisk utformning erbjuder programmet stora möjligheter avseende studium av betydelsen av olika egenskaper hos väg, fordon o.s.v. Till programmets brister hör bl.a. att effekt av trafrkflödesvariationer ej kan beskrivas beroende på att det är en frifordonsmodell. Att utföra beräkning av utsläpp av bilavgaser med här använd typ av beräkningsmodell medför en hög grad av osäkerhet. Osäkerheten beror bl.a. på följande:
0 stor spridning i utsläppsnivå mellan bilar av samma modell och fabrikat
o utsläpp för ett drifttillstånd i en motor beror bl.a. på hur länge detta har pågått och hur det har nåtts. Modellen beaktar inte hur ett drifttillstând uppnåtts. Vad som trots osäkerheten ändå talar för att utföra beräkningar med här använd metodik är att det sannolikt är den enda praktiska möjligheten att uppskatta av-gasutsläpp för olika vägutfonnningar och då speciellt för den tunga trafiken för vilka utsläppen är starkt beroende av förekomst av backar och kurvor. Att dess-utom med annan metodik försöka beskriva effekt av fordonsteknisk utveckling pa-rallth med inverkan av olika vägutfonnningar borde vara i det närmaste omöjligt. En rekommendation till läsaren av föreliggande dokumentation är att specith av-seende avgaser lägga större vikt vid beräknade tendenser än vid isolerade värden. För beräkningama har tre vägbeskrivningar använts, en för befintlig väg, ett Hög-bro-altemativ och ett LågHög-bro-altemativ. Med dessa beskrivs i princip meter för meter hastighetsbegränsning och väggeometri längs vägama. Väggeometri är här lika med belagd vägbredd, backighet och kurvighet. De nya alternativen har bättre väggeometri än den befintliga vägen.
En viktig beräkningsförutsättning utgörs av teknisk förändring exklusive avgas-teknik, av fordonsparken från 1986 till 2005. De redovisade resultaten har som un-derlag förändring av bl.a. följande: luftmotstånd; rullmotstånd; tjänstevikt; verk-ningsgrad i motorn; övergång från 4- till 5-växlar ipersonbilar. Exempelvis förut-sätts d.s.k. luftmotståndskoeffrcienten reduceras med ca 30 % för personbilar, vilket innebär att det totala luftmotståndet för viss hastighet reduceras lika mycket. I det hastighetsområde som är aktuellt för personbilar på E4 utgör luftmotståndet den dominerade delen av de totala motstånden vid körning med konstant hastighet på horisontell väg. Underlaget för de förväntade tekniska förändringarna utgörs
V
b1.a. av litteraturstudier. Osäkerheten i bedömd förväntad teknisk förändring måste bedömas som stor.
Beräkningsförutsättningama medför ökat trafikarbete år 2005 med ca 15 %.
Körbeteende i form av hastighetsnivå har i beräkningama förutsatts vara lika för åren 1993 och 2005. Under de senaste decenniema har hastighetstrenden varit Ökande. Någon hänsyn har inte tagits till olika hastighetsnivåer åren 1993 och 2005.
1 BAKGRUND
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har under lång tid vidareutveck-lat en datonnodell för beräkning av fordonskostnader. Modellen finns dokumente-rad i referens (87-2) och benämns VETO. VETO-modellen har även kompletterats med rutiner för avgasberäkningar. Det är med modellen möjligt att utvärdera bety-delsen av vägens linjeföring m.a.p. avgasutsläpp från vägtrafik.
I följande fall har VETO-modellen kommit till användning för analys av avgaspro-blematik:
ny motorväg mellan Stora Höga och Ljungskile, E6. Se referens (87-4).
Uppdragsgivare: Vägförvaltningen i Göteborgs- och Bohuslän.
ny motorväg mellan Gläborg och Rabbalshede, E6. Se referens (87-5).
Upp-dragsgivare: TFK
avgasemissioner som funktion av förändring av vägmiljö, trafikreglering, kör-beteende och fordon, se referens (88-1 ). Resultaten utgjorde underlag för ut-värdering av om vägtrafiken klarar det av riksdagen uppsatta målet för 1995 dvs. en NOK-reduktion av 30 % jämfört med 1980. Uppdragsgivare: Kom-munikationsdepartementet.
Fordonskostnader och avgasemissioner för vägplanering (1993). Uppdrags-givare Vägverket.
Observera att resultat enligt föreliggande studie inte är direkt jämförbara med re-sultat enligt ovan uppräknade studier. Detta beror på att beräkningsförutsätmingar
2
MÅLSÄTTNING
Målsättningen avser en utvärdering av konsekvenserna av ny väg mellan Markaryd och Strömsnäsbruk. Konsekvensbeskrivningen skall omfatta följande:
0 fordonskostnader och avgasber'akningar for befintlig väg, HÖgbro-altemativ samt Lågbro-altemativ.
Beräkningarna skall avse följande situationer :
0 år 1993 samt 2005
- trañkflöden motsvarande ÅDT.
3 METOD
3.1 Problembeskrivning
Ett av de största problemen med att utföra avgasberäkningar med den här valda metoden är att med ett förhållandevis litet antal typfall kunna göra uppskattningar av avgasutsläpp för hela fordonspopulationen. Varje fordonstyp kan i beräkning-arna av resursskäl inte representeras av fler än tre fordon. Dessa fordon skall i be-räkningarna beskrivas med en parameteruppsättning som vid beräkning ger repre-sentativa utsläpp för fordonstypen på väg. Den här använda VETO-modellen är en frifordonsmodell d.v.s. trafikinteraktioner och därav följande effekter kan ej be-skrivas. Vad som ej kan beskrivas är därmed upphinnande, köliggning, omköming och möte. I referens (87-1) gjordes ett försök att utvärdera betydelsen av trafikin-teraktioner. Slutsatsen var att betydelsen var marginell så länge trafikintensiteten ej överskrider vägens kapacitetsgräns. Sannolikt sker dock en viss underskattning av
restidskostnadema.
I uppdraget till VTI ingår bl.a. att utföra beräkningar avseende är 2005. Osäkerhe-ten i sådana beräkningar måste bli betydande beroende på bl.a.:
osäkerhet om framtida avgasbestämmelser
osäkerhet beträffande resulterande effekt av avgasbestämmelser osäkerhet avseende fordonsteknisk utveckling i övrigt
osäkerhet i trafikprognoser.
Fordonsteknisk utveckling i övrigt skulle kunna få stor betydelse för de framtida avgasutsläppen från biltrafiken, se exempelvis referens (88-1 ). Den resulterande effekten av fordonsteknisk utveckling är dock inte självklar. Ett scenario skulle exempelvis kunna vara att fordonstillverkarna vill minimera produktionskostna-dema for biltillverkning. Om fordonsutveckling i övrigt har en sänkande effekt på avgasutsläppen skulle en konsekvens kunna bli att man väljer en avgasreningstek-nik med lägre kapacitet än dagens för att pressa produktionskostnadema. Därmed skulle den resulterande effekten för avgasutsläppen kunna bli ungefär samma ut-släppsnivåer som för 1989 års bilmodeller. I föreliggande studie väljs dock ett mera optimistiskt framtidsperspektiv i form av att man utnyttjar den tekniska utveck-lingen maximalt för att skapa bättre miljö.
3.2 Beräkningsmetodik
Beräkningsmetodiken kan indelas i följande: 0 beräkningsmodell VETO
o beräkning av avgasemissioner m.m. o beräkningsförutsättningar.
3.2.1 Beräkningsmodellen VETO
Det vid VTI utvecklade datorprogrammet VETO ger möjlighet att beräkna
for-donskostnader, avgasemissioner och hastighet som funktion av fordon, väg, has-tighetsgräns, körbeteende m.m. VETO har dokumenterats i referens (87-2). I refe-rens (87-2) dokumenteras dock inte själva avgasmodellema.
3.2.1.1
översiktlig beskrivmng
En vägsträcka beskrivs i form av en serie homogena block. I ett homogent block är alla vägbeskrivande variabler konstanta. Beräkningsgäng:
0 Lägg upp preliminär eftersträvad hastighetsprofil. En konstant hastighetsnivå beräknas per homogent block som funktion av fordonstyp, hastighetsgräns, vägbredd, horisontalkurvatur och väglag.
0 Lägg upp slutlig eftersträvad hastighetsprofil. Denna hastighetsproñl skiljer sig från den preliminära genom att den även innehåller retardationsförlopp. Den preliminära profilen kompletteras med ett retardationsförlopp varje gång en preliminär eftersträvad hastighet direkt följs av en lägre.
Resulterande hastighetsprofil. Resulterande hastighet är alltid < eftersträvad. Ett fordon förflyttas i steg. Längden av ett steg är en funktion av aktuell hastighetsnivå och hastighetsändring (m/s2). Hastighetsändringsnivå är bl.a. en funktion av utta-gen motoreffekt och fardmotständ. Om aktuell hastighet är lägre än eftersträvad och tillgänglig effekt större än effektbehov för konstant hastighet så kommer for-donet att accelerera. Om tillgänglig effekt är mindre än vad som krävs för att hålla konstant hastighet eller att följa eftersträvad hastighet så blir följden alltid ett dv/dt < hastighetsändring enligt eftersträvad hastighetsprofil.
Om resulterande hastighetär lika med eftersträvad och tillgänglig motoreffekt är tillräcklig för att följa eftersträvad profil, så kommer fordonet att följa eftersträvad
profil om DV < 0. DV är hastighetsåndring för eftersträvad profil.
0 Fordonskostnader och emissioner beräknas i varje stegpunkt.
VETO är en frifordonsmodell d.v.s. trañkinteraktioner och effekter därav kan inte
beskrivas. Följande synpunkter kan ges:
0 bränslemätningar utförda av V'I'I har inte kunnat påvisa någon skillnad mellan att köra ikö och att köra som fritt fordon i samma hastighet
0 enligt referens (82-1) reduceras luftmotståndet avsevärt vid kököming. Mot-ståndet reduceras både för köledaren och köfordonen
0 enligt referens (87-1) har omkömingar relativt sett liten betydelse för de totala avgasutsläppen.
Någon validering avseende avgasberäkning har inte utförts. Avvikelsema mellan beräknade och sanna värden kan variera med drifttillstånd. Det skulle kunna vara så att modellen ger god överensstämmelse för vissa drifttillstånd och sämre för andra. Det tillstånd man kan förvänta fungerar sämre är transienter. Frågan kan ex-empliñeras med att modellen ger samma momentana avgasutsläpp för hastighet 70 km/h med motlut 5 % som for acceleration med 0,5 m/sZ i samma hastighet, under förutsättningen samma växelläge.
Modellens fysikaliska uppbyggnad - kraft och därav följ ande forslitning, förbruk-ning och utsläpp - medför att valideringsbehovet kanske inte så mycket gäller principerna för modellen utan mera använda koefficientvärden.
3.2.1.2 Vägbeskrivning inklusive trañkreglering
Datorprogrammet VETO arbetar med en beskrivning av vägmiljön i form av en serie homogena block. I ett sådant block, som har viss längd, är alla vägbeskrivan-de variabler oförändravägbeskrivan-de från blockstart till blockslut. De vägbeskrivanvägbeskrivan-de variab-lema är följande: 0 Blockets längd o Vägbredd o Hastighetsgräns 0 Lutning 0 Horisontalradie o Tvärfall/skevning o Vägojämnhet o Slitlager o Väglag.
Vägbredden används i programmet för tilldelning av en eftersträvad hastighet. Hastighetsgräns ingår självklart i subrutinen for eftersträvad hastighet.
Horisontalradien används primärt för beräkning av eftersträvad hastighet. Tvärfall/skevning är inlagd i modellen enligt Vägverkets anvisningar. Slitlager beskrivs i form av makro- respektive mikrotextur.
Vägojämnhet uttrycks i IRI-måttet.
Väglag anges i kombination med djupangivelser. Djupangivelsen avser vatten- eller snödjup. Beträffande snö skall även snÖns täthet anges. Snö och is ger lägre efter-strävad hastighet än övriga väglag.
3.2.1.3 Fordonsteknisk beskrivning
Beräkningarna genomförs för fyra fordonstyper och tre kategorier av fordon - A, B
och C - d.v.s. totalt tolv fordonsbeskrivningar. De tre kategorierna per fordonstyp
motsvarar olika ålderskategorier enligt följande: * personbilar
- kategori A, fordonsparken år 1986 - kategori B, 1990 års modeller
- kategori C, 1997 års modeller i miljöklass 1 * tunga fordon
- kategori A, fordonsparken år 1986
- kategori B, 1993 års modeller enligt A30-bestämmelsema - kategori C, 1997 års modeller i miljöklass 1
* tunga fordon med släp:
- kategori A, fordonsparken år 1986
- kategori B, 1993 års modeller enligt A30-bestämmelsema - kategori C, 1997 års modeller imiljöklass 1. .
Speciellt kategori C och delvis kategori B motsvarar bilar som ännu inte finns d.v.s. någon form av prognos måste ges för utvecklingen av olika fordonspararnetrar. I sådana fall då utvecklingen tycks osäker och man varken kan bedöma om något kommer att Öka eller minska har valts att som prognos välja observerat värde för senaste årsmodell som data finns tillgängliga för.
Då en mera tydlig utveckling funnits, som for luft- och rullmotstånd, har valts att låta utvecklingen fortsätta som tidigare mot ett "lämpligt" slutvärde. I sådana fall då det genom lagstiftning finns gränsvärden har dessa gränsvärden fått utgöra en grund för prognosen.
Motor. Genom ett av VTI beställt datauttag ur bilregistret har max effekter enligt tabell nedan uppskattats.
Maximal motoreffekt (kW) för olika typfordon. +--- --+ --- --+ [Fordonstypl Kategori | | + --- --+ --- --+ ---- --+
I
I
A
|
B *I
c*|
+--- --+ --- --+ --- --+ ---- --+ | Pb I 67 | 81 | 81 | | Lb 7 ton | 67 | 84 | 84 | | Lb 14 tonI 110 | 126 | 126 | | Lb + sl | 249 | 274 | 274 | + ---+ --- --+ --- --+ ---+Musseldiagram beskriver bränsleförbmkning och olika avgasemissioner per kWh som funktion av varvtal och belastning. Ur ett musseldiagram framgår även max. tillgängligt vridmoment som funktion av motorvarvtal. Per fordonstyp finns fyra
musseldiagram avseende bränsle, HC, CO och NOx°
Cylindervolym används för beräkning av släpeffekt i motorn.
Tröghetsmoment i motorns rörliga delar. Modelleffekten av motorns tröghetsmo-ment är en bromsande effekt vid acceleration och en pådrivande effekt vid retarda-tion.
Utväxling per läge i växellådan respektive i slutväxeln.
Verkningsgrad for överförd effekt per läge i växellådan respektive i slutväxeln. Tröghetsmoment for hjul och transmission.
Följande data anges avseende hjul och variabler relaterade till hjul: 0 hjulomkrets
o kontaktytans bredd
o rullmotståndskoefñcienter per däcktyp vilka ingår i en funktion för beräkning av rullmotstånd som funktion av hastighet och makrotextur
o parametervärden ien funktion för beräkning av slipkoefficient som funktion av normalkraft
avnötningskoefficient för beräkning av däckslitage antal hjul per axel
avstånd mellan axlar
avstånd från främre axeln till tyngdpunkt for olastat fordon avstånd från främre axeln till centrum för lastutrymmet.
Fordonets bruttovikt bestäms med följande data: o tjänstevikt
o maxlast
0 lastfaktor, vilken anger hur stor andel av maxlast som aktuell last utgör. Luftmotstånd beräknas med bl.a. följ ande:
0 luftmotstândskoefficient 0 projicerad tvärsnittsarea.
Beräkningar kan utföras för fordon med och utan släp. För fordon med släp uppre-pas relevanta data för släpet.
3.2.1.4
Övrig indata
Avser beteende och väderleksförhållande.
Beteende beskrivs map. följande: eftersträvad hastighet
gaspådrag retardationsnivå
Övre varvtalsgräns på andra växlar än den högsta
undre varvtalsgräns vid dellast på andra växlar än den lägsta undre varvtalsgräns vid fullast på andra växlar än den lägsta.
Väderleksförhållande beskrivs i form av lufttemperatur och vindstyrka. Väglags-förhållande beskrivs under rubrik vägmiljö.
10
3.2.1.5 Utdata från VETO
De utdata som är av intresse i föreliggande studie är avgasemissioner, fordons-kostnader och restid. Beräknade fordonsfordons-kostnader utgörs av:
bränsleförbrulming däckslitage
reparationskostnader kapitalkostnader:
- värdeminskning
- ränta på bundet kapital i fordon och last.
Värdeminskningen delas i en körlängdsberoende del och en tidsberoende del. Den körlängdsberoende delen medräknas för samtliga fordonstyper. Den tidsberoende delen medräknas för andra fordonstyper än personbilar. De tidsberoende kapital-kostnaderna samt administrationskapital-kostnaderna hanteras i beräkningama som en tidskostnad d.v.s. ju högre hastighet desto lägre sträckkostnad. Den bakomlig-gande tanken är att antal fordon är en funktion av reshastighet. Skulle exempelvis
restiden kunna halveras skulle fordonsflottan också kunna halveras.
11
3.2.2 Beräkning av avgäemissioner m.m.
Detta beräkningsled avser följande:
0 justering av avgasvärden till olika årsmodeller för olika år
0 viktning av effekter på fordonsnivå med trañktlöden per delsträcka
Observera att endast varmutsläppen ingår i beräkningarna. Nedan beskrivs hur man utifrån beräknade avgasvärden uppskattat ett medelvärde för samtliga
förekom-mande motorer och bestämmelser under visst är. Lätta fordon
1993
(93)
(93) _ (93) (86) (93) (90) (93) (93) (93)
el - [(6471 /6-86,1)X eAJ X tm, + (ess-95 /egox ) x 63,1. X tas-93,1] / (t-KIJ + tas-93,1)
2005
(05) _. (05) (86) (05) (05) (90) (05)
el _ [(34371 /e-sw) ° 6.4.1 't-su + (ess-95,1 /e9OJ ) ' 63,1 'tas-95,1 +
(05)
(97) .
_ (05)
(05)
(05)
(05)
+ (696-011 /e97,1 ) 60,1 [96-051 ]/(t-s7,1 + tas-95,1 + t96-05,l) Tunga fordon 1993 ewa) _ (6(93) / 6(86) ) x 6 t<93> +( (93) / (93)) /(t(93 +t<93 ) I _ -92,1 -86,1 AJ x -92.1 693,1 693,1 -92,1 93,1 2005 (05 _ ' (05 <86 (05) ' (05 (93 (05) (05) (97)" (05 el " 6-92.: / 886,1 ) x 6A.: x L921 + (393-951 / 693,1 )x 83.135 193-95 + (696-011 / 697.1 )x 8C.: x t96-05,l]/ ' (05) (05) (05) (t-9ZJ + ll93-95,] + ll96-0,SI Förklaringarej; = emissionfaktor för årsmodeller yy för år xx (landsväg).
t'_ y)1 = trafikarbete för årsmodellerna yy för år xx (landsväg).
12
3.2.3 Beräkningsfg'rutsättningar
Väggeometri och hastighetsbegränsning. Tre vägbeskrivningar används: 0 befintlig väg E4 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk
0 ny väg E4 med högbro över Lagan 0 ny väg E4 med lågbro över Lagan.
Befintlig väg ingår i beräkningen både för år 1993, nuläget, och för år 2005.
Vägarna förutsätts ha exakt samma geometriska utformning och hastighetsbe-gränsning för de två åren.
I bilaga 1 redovisas de i beräkningama använda väggeometriska beskrivningama, inklusive hastighetsbegränsning.
Textur. Medelgammal MAB. Väglag. Torr vägyta.
Väderleksförhållanden. Lufttemperatur, 8 grader C. Vindhastighet, 2,5 m/s.
Fordonstyper och fordonsbeskrivningar. Följande fordonstyper ingår i
beräkning-arna:
o lätta bilar d.v.s. bilar med totalvikt mindre än 3,5 ton. Gruppen utgörs till mycket stor del av personbilar och representeras i beräkningama enbart av en persoan
o lastbil, diesel, 7 ton o lastbil, diesel, 14 ton
o tung lasth, diesel, med släp.
13
Fordonsfordelningen för samtliga vägavsnitt utom avsnitt 1 på befintlig väg har antagits vara: Avsnittl befintlig väg Personbil 86,2 % 85,0 % Lastbil 7 ton 2,0 % 2,2 % Lastbil 14 ton 4,9 % 5,3 % Lasth + släp 6,9 % 7,5 %
Beräkningar skall utföras för åren 1993 och 2005 d.v.s. fordonsbeskn'vningar söks för dessa år. Dessa fordonsbeskrivningar bör vara sådana att de ger representativa avgasutsläpp per typfordon. Observera att ett typfordon även skall vara represen-tativt m.a.p. åldersfördelningen inom gruppen.
I bilaga 2 redovisas vissa delar av använd fordonsdata.
Bilar av olika årsmodeller är underställda olika avgasbestämmelser. Det har av resursskäl inte varit möjligt att arbeta med olika musseldiagram för olika deller. I stället har en beskrivning använts för en årsmodell eller grupp av årsmo-deller. De med detta underlag beräknade utsläppen har slutligen korrigerats for att motsvara hela populationen av fordon som beräkningsfordonet skall representera. Körbeteende. Beträffande hastighetsanspråk på rak och horisontell väg har de has-tigheter som redovisas nedan använts. Dessa hashas-tigheter avser mätningar utförda av VTI år 1992 (92-1) någon hänsyn till hastighetstrender har ej tagits. Exempelvis har VTI konstaterat att hastigheten på rak, horisontell 90-väg ökat med 1,3 km/h från 1980 till 1987.
Hastighetsanspråken för de olika fordonstypema har antagits vara: Personbil 108 km/h
Lastbil 7 ton 89 km/h Lastbü 14 ton 89 km/h Lastbil + släp 82 km/h
De valda hastighetsanspråken motsvarar inte fn'fordonshastighet utan hastighet som funktion av rådande trañkförhållanden under hastighetsmätningar.
14
Gaspädrag uttrycks i form av hur stor andel av tillgängligt max. vridmoment som utnyttjas. Följ ande max.gaspådrag har använts per fordonstyp:
o lätta bilar 0,9 0 lastbil 7 ton 1,0 0 lastbil 14 ton 1,0
0 lastbil med släp 1,0
Undre och övre gräns för varvtalsutnyttjande motsvarar växlingsbeteendet. Beträf-fande undre varvtalsgräns finns två situationer:
o fullast, nedväxling om varvtalet sjunker under varv för max-vridmoment,
o dellast, nedväxling till lägre växel, under förutsättning 2:an eller högre, vid
följande varv:
- lätta bilar 1685 rpm - lb 7 ton 986 rpm - lb 14 ton 981 rpm - 1b + släp 1109 rpm
Följande Övre varvtalsgränser för andra växlar än den högsta används: lätta bilar 2970 rpm
lb 7 ton 2311 rpm 1b 14 ton 1980 rpm
lb + släp
1980 rpm
Beträffande val av växel efter ett accelerationsförlopp, så väljs alltid högsta växel under kriteriet att eftersträvad hastighet skall kunna hållas.
Växlingstid anger hur lång tid det tar att gå från ett drivläge till nästa i växellådan. För samtliga typfordon används en Växlingstid av en sekund.
Följande retardationsnivåer används för samtliga typfordon:
2,00 m/s2 i intervallet 0-40 km/h
1,25 m/s2 i intervallet 40-60 km/h
0,50 m/s2 i intervallet 60- km/h.
Dessa retardationsniväer har som underlag studier utförda av VTI i korsningar. Priser, skatter och värderingar
Då kostnader uttrycks i monetära termer väljs 1993 års prisnivå. Skatter och avgif-ter hanavgif-teras även på samma sätt som i referens (86-1).
15 Bränslepriser:
o bensin 3,18 kr/l o diesel 3,58 kr/l.
Däckpriser redovisas i tabell 1.
Reparationskostnader, exklusive reparation av bromsar, uttrycks som funktion av fordonstyp och vägojämnhet. Reparationskostnadema har beräknats enligt
revide-rad version av referens (87-2).
Kapitalkostnad i form av värdeminskning är bl.a. en funktion av fordonens nypris. I tabell 1 redovisas använda nyprisvärden.
Tabell 1 Underlag i form av prisuppgifter mm. för beräkning av
fordonskostna-der. 1993 års prisnivå. Skatter och avgifter enligt referens (86-1).
Kostnadsslag Pb Lb 7 t Lb 14 t Lb+sl
Däck kr/st 555 1323 1982 2433
Nypris kr/f 134000 360000 552000 1476750
Last kr/kg 13,83 13,83 13,83
Räntekostnad for kapital bundet i fordon och gods motsvarar 5 % årlig ränta. Administrationskostnadema avseende vissa fordonstyper har satts till 10 % av de
tidsberoende fordonskostnadema.
Av stor betydelse för storleken av de tidsberoende kapitalkostnaderna avseende fordon är d.s.k. utnyttjandetiden. Den årliga tidsberoende kapitalkostnaden for for-don samt administrationskostnader slås ut på följande antal timmar:
. 1b 7 ton
1600 h/âr
. 1b 14 ton 2000 h/år
. 1b + släp 3200 h/år
16
Den årliga körsträckan används för beräkning av värdeminskning. Följande värden har använts för olika fordonstyper:
pb, se referens (87-2)
lb 7 ton 16 000 km/år
lb 14 ton 20 000 km/âr lb + släp 53 000 km/âr
För värdering av vilka kostnader olika avgastyper motsvarar har som underlag an-vänts referens (93-2). Uttryckt i 1993 års prisnivå skulle naturkostnaderna for landsväg bli:
. co
0,80 kr/kg
. NO):
25 kr/kg
- C02
0,25 kr/kg
Angivna kostnader per utsläppt mängd avgaser skall tolkas som undre gränsvärden för de verkliga kostnadema. De redovisade värdena är också genomsnittsvärden för hela landet. Skadekostnaden per utsläppt mängd avgas varierar Över landet. Observera att kostnaderna för avgasutsläpp i resultatdelen ej inkluderar kostnader
avseende försämrad hälsa.
Trafikñöde. Trafikflöde, ÅDT, har differentierats m.a.p.:
0 åren 1993 och 2005 0 olika delavsnitt.
Trafikflödesdata har tillställts VTI av uppdragsgivaren. Använda trañkflödesdata redovisas i bilaga 3.
17
4 RESULTAT
Observera att målsättningen är att beräknade resultat skall representera ett medel-fordon per medel-fordonstyp på E4. Medelvärdesbildningen skall både avse förekom-mande varianter av viss fordonstyp och förekomförekom-mande årsmodeller. En viktig för-utsättning, som förtjänar att upprepas, är att värderingen uttrycks i 1993 års
pris-nivå och att skatter och avgifter hanterats enligt referens (86-1). Exempelvis ingår inte fordonsskatt, km-skatt, bränsleskatter m.m. Priserna har även multiplicerats med den indirekta skattefaktom 1,20.
4.1 Fordons- och restidskostnader
I tabell 2 redovisas resulterande fordons- och restidskostnader (kkr/år) och
resulte-rande hastigheter.
Tabell 2 Fordons- och restidskostnader år 1993
Befintlig väg
Fordon Bränsle Däck REP. Övr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 12186 1535 8400 10804 32925 107 Lb7t 588 86 421 166 1262 88 Lbl4t 1950 216 1026 624 3816 88 Lbs 6073 907 1447 2627 11054 81 20797 2743 11295 14221 49056 Högbro alternativ
Fordon Bränsle Däck REP. Övr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 12054 1129 8351 10678 32212 108 Lb7t 558 71 406 159 1194 89 Lbl4t 1842 155 995 600 3591 89 Lbs 5619 549 1400 2439 10008 82 20073 1905 11152 13876 47006
Lågbro alternativ
Fordon Bränsle Däck REP. Ovr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 11966 1135 8291 10601 31994 108 Lb7t 551 72 403 158 1184 89 Lbl4t 1833 157 987 595 3573 89 Lbs 5631 572 1390 2426 10019 82 19982 1936 11072 13780 46770
18
Fordons- och restidskostnader är 2005 Befintlig väg
Fordon Bränsle Däck REP. Övr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 12958 1573 9660 12442 36633 107 Lb7t 634 91 484 191 1400 89 Lb14t 2033 189 1180 718 4121 89 Lbs 6388 1067 1664 3013 12133 81 22013 2920 12989 16364 54286 Högbro alternativ
Fordon Bränsle Däck REP. Övr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 12812 1073 9604 12310 35799 108 Lb7t 602 67 467 183 1319 89 Lb14t 1937 127 1144 689 3897 89 Lbs 5842 632 1611 2803 10888 82 21193 1899 12825 15986 51903 Lågbro alternativ
Fordon Bränsle Däck REP. Övr.Kostn. Totalt Hastighet
(kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (Km/h) Pb 12774 1089 9535 12198 35596 108 Lb7t 597 68 463 182 1310 89 Lb14t 1925 130 1136 684 3875 89 Lbs 5860 648 1599 2790 10896 82 21155 1935 12733 15855 51678
De totala fordons- och restidskostnadema 1993 skulle då med alternativet Högbro reduceras med 4,2 % och med alternativet Lågbro reduceras med 4,7 % jämfört med befintlig väg. Motsvarande siffror för år 2005 blir 4,4 % resp. 4,8 %. Samtliga fordonskategorier skulle få reducerade fordonskostnader som följd av ny väg. Största relativa reduktionen skulle nås för lasth med släp.
De resulterande medelhastighetema skiljer sig endast marginellt för de olika alter-nativen. Lägsta punkthastighetema erhölls för lastbil med släp, befintlig väg 48,3
km/h, Högbro 79,1 km/h, Lågbro 74,6 km/h. Då de branta backarna är relativt
korta inverkar de inte nämnvärt på hela sträckomas medelhastigheter.
4.2 Avgasutsläpp
I tabell 3 redovisas resulterande emissionerna (ton/år).
Tabell 3 Befintlig väg Fordon HC (Ton) Pb 55 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 6 66 Högbro alternativ Fordon HC (Ton) Pb 55 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 7 66 Lågbro alternativ Fordon HC (Ton) Pb 55 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 7 66 Emissioner år 1993 CO (Ton) 321 16 346 CO (Ton) 305 13 326 CO (Ton) 303 12 323 Nox (Ton) 82 16 66 169 Nox (Ton) 84 15 59 164 NOK (Ton) 84 15 59 164 C02 (Ton) 9043 429 1421 4428 15322 C02 (Ton) 8940 407 1343 4097 14787 C02 (Ton) 8881 402 1337 4105 14725
Emissioner år 2005 Befintlig väg Fordon HC (Ton) Pb 5 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 6 15 Högbro alternativ Fordon HC (Ton) Pb 5 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 7 16 Lågbro alternativ Fordon HC (Ton) Pb 5 Lb7t 1 Lbl4t 3 Lbs 7 16
Skillnaden mellan befintlig väg och de nya alternativen
redovisas nedan: 1993 Högbro Lågbro HC 0,0 0,0 CO -5,8 -6,6 NOX -3,0 -3,0
C02
-3,5
-3,9
Den helt dominerande fordonskategorin avseende NOK-utsläpp år 2005 är lastbil med släp. År 2005 skulle för alternativet Högbro 54 % och Lâgbro 54 % av
NOX-CO (Ton) 40 2 6 16 64 C0 (Ton) 35 2 6 14 57 C0 (Ton) 35 2 6 13 56 20 Nox (Ton) 16 12 41 74 Nox (Ton) 17 4 12 37 69 Nox (Ton) 17 4 12 37 69 Högbro Lågbro 6,6 -10,9 -6,8 -3,7 6,6 -125 -6,8 -3,9
utsläppen komma från kategorin lastbil med släp.
VTI NOTAT 28-1994 C02 (Ton) 9627 462 1483 4658 16229 C02 (Ton) 9517 439 1412 4259 15627 C02 (Ton) 9476 435 1404 4271 15586
21
Om avgasvärdering enligt referens (93-2) utnyttjas skulle kostnaderna för natur-skador enligt olika alternativ bli enligt tabell 4.
Tabell 4 Kostnader för naturskador (kkr/âr). 1993 års prisnivå.
1993
2005
Befintlig Högbro Lågbro Befintlig Högbro Lågbro
HC
990
990
990
225
240
240
co
277
261
258
51
46
45
N02:
4225
4100
4100
1850
1725
1725
C02
3831
3697
3681
4057
3907
3897
Totalt
9323
9048
9029
6183
5918
5907
Den värdering per mängd avgaser som använts vid beräkning av kostnaderna i ta-bell 4 motsvarar ett riksgenomsnitt och avser enbart naturskador. Ytterligare till-lägg skulle även kunna göras för skadliga hälsoeffekter avseende de delsträckor
som passerar tätorter.
4.3 Total värdering
Den totala värderingen omfattar fordons- och reskostnader samt avgaskostnader. I tabell 8 redovisas totalkostnader per dygn för olika altemativ.
Tabell 5 Totalkostnader (kkr/År) för olika alternativ. 1993 års prisnivå.
Kostnadsslag 1993 2005
Befintlig Högbro Lågbro Befintlig Högbro Lâgbro
Fordons och restids- 49056 47006 46770 54286 51903 51678 kostnader
Avgas- 9323 9048 9029 6183 5918 5907
kostnader
Totalt 58379 56054 55799 60469 57821 57585
Enligt tabell 5 skulle de här betraktade totalkostnaderna är 1993 reduceras med ca
3,9 % med Högbro och med 4,4 % med Lågbro. Motsvarande siffror för år 2005 skulle vara 4,4 % resp. 4,8 %.
22 REFERENSLISTA 82-1 86-1 87-1 87-2 87-3 87-4 87-5 88-1 92-1 93-1 93-2.
Mitschke, M.: Dynamik der Kraftfahrzeuge. Band A. Antrieb und Bromsung. Springer Verlag.
18. Effektkatalog. Väg- och gatuinvesteringar. Publ. 1986:18.
Vägver-ket.
Hammarström, U. och Karlsson, B.: Beräkning av avgasutsläpp mellan
Stora Höga och Bratteröd. Jämförelse av alternativet befintlig väg med alternativet befintlig väg och komplettering med motorväg. Hammarström, U. och Karlsson, B.: VETO - ett datorprogram för be-räkning av transportkostnader som funktion av vägstandard. Medde-lande 501. Statens väg- och trafikinstitut (VTI).
Väg E6. Lokaliseringsstudie Forshälla - Svinesund. Vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län.
Hammarström, U.: Avgasemissioner från vägtrafik mellan Stora Höga och Ljungskile. Promemoria 1987-11-30. Statens väg- och trañkinstitut (VTI).
Hammarström, U.: Avgasemissioner från biltrafiken på E6 mellan
Gläborg och Rabbalshede. Promemoria 1987-09-09. Statens väg- och
trañkinstitut (VTI).
Hammarström, U. och Karlsson, B.: Avgasemissioner som funktion av vägmiljö, trafikreglering, körbeteende och fordon. Notat T28. Statens väg- och trañkinstitut (VTI).
Nilsson, G K.: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Notat T 122. Statens väg- och trafikinstitut (VTI).
Hammarström, U. och Karlsson, B.: Fordonskostnader och
avgasemis-sioner för vägplanering. (EVA). Notat T 150. Statens väg- och transportforskningsinstitut (V'I'I).
EVA. Effektberäkning vid väganalyser. Version 1.1. Vägverket.
Bilaga 1
Sid 1 (7) Vägbeskrivningar
Befintlig väg
Koordinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
0., 13.00, 110., 17., 99999., 2.5 308., 13.00, 110., 14., 99999., 2.5 520., 13.00, 110., 11., 5000., 2.5 601., 13.00, 110., 10., 5000., 2.5 740., 13.00, 110., 10., 99999., 2.5 915., 13.00, 110., 5., 99999., 2.5 1676., 13.00, 110., 1., 99999., 2.5 2051., 13.00, 110., 4., 99999., 2.5 2390., 13.00, 110., 10., 1000., 2.5 2640., 13.00, 110., 14., 99999., 2.5 2757., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 2937., 13.00, 110., -7., 99999., 2.5 3117., 13.00, 110., -15 , 99999., 2.5 3129., 13.00, 110., -18 , 99999., 2.5 3954., 13.00, 110., -lO., 99999., 2.5 4259., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 4308., 13.00, 110., -8., 99999., 2.5 4413., 13.00, 110., -13., 99999., 2.5 4680., 13.00, 110., -9., 99999., 2.5 4900., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 4967., 13.00, 110., -6., 1000., 2.5 4979., 13.00, 110., -2., 1000., 2.5 5130., 13.00, 110., -2., 1000., 2.5 5192., 13.00, 110., -2., 99999., 2.5 5529., 13.00, 110., -2., 1099., 2.5 5720., 13.00, 110., 5., 1099., 2.5 5795., 13.00, 110., 20 , 1099., 2.5 5870., 13.00, 110., 36., 1099., 2.5 5950., 13.00, 110., 47., 1099., 2.5 5990., 13.00, 110., 42., 1099., 2.5 6051., 13.00, 110., 30., 99999., 2.5 6141., 13.00, 110., 15., 99999., 2.5 6231., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 6309., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 6910., 13.00, 110., 1., 99999., 2.5 7135., 13.00, 110., 12., 99999., 2.5 7238., 13.00, 110., 15., 99999., 2.5 7280., 13.00, 110., 15., 1493., 2.5 7326., 13.00, 110., 7., 1493., 2.5 7478., 13.00, 110., 14., 1493., 2.5 7860., 13.00, 110., 1., 1493., 2.5 8090., 13.00, 110., -4., 1493., 2.5 8275., 13.00, 110., -9., 99999., 2.5 8290., 13.00, 110., -lO., 99999., 2.5 8538., 13.00, 110., -5., 99999., 2.5 8729., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5 8746., 13.00, 110., -l., 1493., 2.5
Bilaga 1
Sid 2 (7)
chrdinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
9149., 13.00, 110., -1., 99999., 2.5 9320., 13.00, 110., -7., 99999., 2.5 9570., 13.00, 110., 12., 99999., 2.5 9637., 13.00, 110., 12., 1000., 2.5 10084., 13.00, 110., 12., 99999., 2.5 10538., 13.00, 110., 12., 1000., 2.5 10744., 13.00, 110., 19., 1000., 2.5 10894., 13.00, 110., 34., 1000., 2.5 11044., 13.00, 110., 45., 1000., 2.5 11100., 13.00, 110., 49., 99999., 2.5 11125., 13.00, 110., 50., 99999., 2.5 11200., 13.00, 110., 43., 99999., 2.5 11320., 13.00, 110., 31., 99999., 2.5 11378., 13.00, 110., 22., 99999., 2.5 11765., 13.00, 110., 17., 99999., 2.5 11873., 13.00, 110., 4., 1000., 2.5 12023., 13.00, 110., -11., 1000., 2.5 12173., 13.00, 110., -26., 1000., 2.5 12323., 13.00, 110., -37., 1000., 2.5 12381., 13.00, 110., -45., 99999., 2.5 12485., 13.00, 110., -50., 99999., 2.5 12857., 13.00, 110., -43., 99999., 2.5 12932., 13.00, 110., -28., 99999., 2.5 13007., 13.00, 110., -13., 99999., 2.5 13082., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 13105., 13.00, 110., -14., 99999., 2.5 13290., 13.00, 110., -18., 99999., 2.5 13352., 13.00, 110., -29., 1000., 2.5 13472., 13.00, 110., -43., 1000., 2.5 13568., 13.00, 110., -35., 1000., 2.5 13685., 13.00, 110., -28., 1000., 2.5 13865., 13.00, 110., -13., 1000., 2.5 14032., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 14185., 13.00, 110., 7., 99999., 2.5 14307., 13.00, 90., 7., 800., 2.5 14360., 13.00, 90., -1., 800., 2.5 14518., 13.00, 90., -8., 800., 2.5 14545., 13.00, 90., 0., 800., 2.5 14639., 13.00, 90., 8., 800., 2.5 14655., 13.00, 90., 0., 800., 2.5 14785., 13.00, 90., -8., 800., 2.5 14795., 13.00, 90., -l., 800., 2.5 14850., 13.00, 90., -l., 800., 2.5 14963., 13.00, 90., -7., 800., 2.5 15010., 13.00, 90., -4., 800., 2.5 15067., 13.00, 90., 3., 99999., 2.5 15160., 13.00, 90., 8., 99999., 2.5 15190., 13.00, 90., 2., 99999., 2.5 15310., 13.00, 110., 2., 99999., 2.5 15440., 13.00, 110., -4., 99999., 2.5 15450., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5 15518., 13.00, 110., 3., 99999., 2.5 15710., 13.00, 110., 10., 99999., 2.5 VTI NOTAT 28-1994
Büagal
Sid 3 (7)
Koordinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
15755., 13.00, 110., 23., 99999., 2.5 15785., 13.00, 110., 22., 99999., 2.5 15897., 13.00, 110., 29., 99999., 2.5 15980., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 16089., 13.00, 110., 8., 1000., 2.5 16232., 13.00, 110., 5., 1000., 2.5 16346., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5 16485., 13.00, 110., -4., 99999., 2.5 16688., 13.00, 110., 3., 99999., 2.5 16778., 13.00, 110., 18., 99999., 2.5 16868., 13.00, 110., 30., 99999., 2.5 16910., 13.00, 110., 33., 99999., 2.5 16915., 13.00, 110., 26., 99999., 2.5 17005., 13.00, 110., 11., 99999., 2.5 17095., 13.00, 110., -4., 99999., 2.5 17185., 13.00, 110., -15., 99999., 2.5 17225., 13.00, 110., -l9., 99999., 2.5 17298., 13.00, 110., -12., 99999., 2.5 17358., 13.00, 110., 3., 99999., 2.5 17418., 13.00, 110., 18., 99999., 2.5 17470., 13.00, 110., 24., 99999., 2.5 17479., 13.00, 110., 24., 1493., 2.5 17713., 13.00, 110., 24., 1493., 2.5 17715., 13.00, 110., 17., 99999., 2.5 17940., 13.00, 110., 2., 99999., 2.5 18165., 13.00, 110., -7., 99999., 2.5 18195., 13.00, 110., -8., 99999., 2.5 18360., 13.00, 110., -1., 99999., 2.5 18510., 13.00, 110., 12., 99999., 2.5 18610., 13.00, 110., 2., 1493., 2.5 18620., 13.00, 110., -5., 1493., 2.5 18710., 13.00, 110., -l7., 1493., 2.5 18755., 13.00, 110., -4., 1493., 2.5 18848., 13.00, 110., -4., 99999., 2.5 18853., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 18890., 13.00, 110., 4., 99999., 2.5 19445., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 19760., 13.00, 110., -16., 99999., 2.5 19950., 13.00, 110., -20., 99999., 2.5 20065., 13.00, 110., -15., 99999., 2.5 20257., 13.00, 110., -9., 2000., 2.5 20338., 13.00, 110., -l., 2000., 2.5 20598., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5 20790., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 20800., 13.00, 110., -5., 99999., 2.5 20940., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 20960., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5
Bilaga 1 Sid 4 (7)
Högbro alternativ
Koordinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
0., 13.00, 110., 5., 99999., 2.5
420.,
13.00,
110.,
5.,
3448.,
2.5
1220., 13.00, 110., 5., 99999., 2.5 1410., 13.00, 110., 5., 3448., 2.5 2070., 13.00, 110., -2., 3448., 2.5 3120., 13.00, 110., -12., 3448., 2.5 3382., 13.00, 110., -12., 3448., 2.5 3420., 13.00, 110., -12., 99999., 2.5 3830., 13.00, 110., -12., 5000., 2.5 4662., 13.00, 110., -6., 5000., 2.5 4912., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 5205., 13.00, 110., 0., 2500., 2.5 5305., 13.00, 110., 7., 2500., 2.5 5455., 13.00, 110., 20., 2500., 2.5 5555., 13.00, 110., 25., 2500., 2.5 5708., 13.00, 110., 18., 2500., 2.5 6008., 13.00, 110., 7., 2500., 2.5 6140., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 6408., 13.00, 110., -lO., 99999., 2.5 6510., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 6810., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 6948., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 7178., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 7200., 13.00, 110., 1., 1493., 2.5 8150., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 8265., 13.00, 110., -7., 99999., 2.5 8700., 13.00, 110., -7., 7143., 2.5 9157., 13.00, 110., 0., 7143., 2.59457 ,
13.00,
110.,
12.,
7143.,
2.5
9600., 13.00, 110., 17., 99999., 2.5 9676., 13.00, 110., 9., 99999., 2.5 10490., 13.00, 110., 9., 3030., 2.5 10934., 13.00, 110., 2., 3030., 2.5 11684., 13.00, 110., -8., 3030., 2.5 11900., 13.00, 110., -17., 99999., 2.5 12584., 13.00, 110., -14 , 99999., 2.5 13162., 13.00, 110., -lO., 99999., 2.5 13500., 13.00, 110., 1., 2000., 2.5 14042., 13.00, 110., 8., 2000., 2.5 14777., 13.00, 110., 2., 2000., 2.5 15160., 13.00, 110., -11., 99999., 2.5 15527., 13.00, 110., -l7., 99999., 2.5 15528., 13.00, 110., -l7., 3030., 2.5 16035., 13.00, 110., -lO., 3030., 2.5 16485., 13.00, 110., 4., 3030., 2.5 16870., 13.00, 110., 12., 3448., 2.5 16964., 13.00, 110., 14., 99999., 2.5 17150., 13.00, 110., 14., 7143., 2.5 VTI NOTAT 28-1994Bilaga 1
Sid 5 (7)
Koørdinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
17490., 13.00, 110., 10., 7143., 2.5 17760., 13.00, 110., 5., 7143., 2.5 18431., 13.00, 110., 2., 7143., 2.5 18600., 13.00, 110., -5., 99999., 2.5 18769., 13.00, 110., -9., 99999., 2.5 19240., 13.00, 110., -9., 5556., 2.5 20533., 13.00, 110., -5., 5556., 2.5 20703., 13.00, 110., 0., 5556., 2.5 20890., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 20936., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 20937., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5
Bilaga 1 Sid 6 (7) Lågbro alternativ
Koordinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
0., 13.00, 110., 5., 99999., 2.5 420., 13.00, 110., 5., 3448., 2.5 1220., 13.00, 110., 5., 99999., 2.5 1410., 13.00, 110., 5., 3448., 2.5 2070., 13.00, 110., -2., 3448., 2.5 3120., 13.00, 110., -12., 3448., 2.5 3382., 13.00, 110., -12., 3448., 2.5 3420., 13.00, 110., -12., 99999., 2.5 3830., 13.00, 110., -12., 5000., 2.5 4662., 13.00, 110., -6., 5000., 2.5 4912., 13.00, 110., 0., 99999., 2.5 5205., 13.00, 110., 0., 2500., 2.5 5305., 13.00, 110., 7., 2500., 2.5 5455., 13.00, 110., 20., 2500., 2.5 5555., 13.00, 110., 25., 2500., 2.5 5708., 13.00, 110., 18., 2500., 2.5 6008., 13.00, 110., 7., 2500., 2.5 6140., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 6408., 13.00, 110., -10., 99999., 2.5 6510., 13.00, 110., -3., 99999., 2.5 6810., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 6948., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 7178., 13.00, 110., 8., 99999., 2.5 7200., 13.00, 110., 1., 1493., 2.5 8150., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 8265., 13.00, 110., -7., 99999., 2.5 8700., 13.00, 110., -7., 7143., 2.5 9157., 13.00, 110., 0., 7143., 2.5 9457., 13.00, 110., 12., 7143., 2.5 9600., 13.00, 110., 17., 99999., 2.5 9676., 13.00, 110., 19., 99999., 2.5 10490., 13.00, 110., 19., 3030., 2.5 11013., 13.00, 110., 12., 3030., 2.5 11613., 13.00, 110., 0., 3030., 2.5 11900., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 12100., 13.00, 110., -9., 99999., 2.5 12200., 13.00, 110., -18., 2000., 2.5 12800., 13.00, 110., -28., 2000., 2.5 12972., 13.00, 110., -30., 2000., 2.5 13235., 13.00, 110., -26., 2000., 2.5 13400., 13.00, 110., -15., 99999., 2.5 13700., 13.00, 110., -6., 99999., 2.5 13734., 13.00, 110., -5., 99999., 2.5 14450., 13.00, 110., -5., 2000., 2.5 14473., 13.00, 110., 1., 2000., 2.5 14833., 13.00, 110., 7., 2000., 2.5 15350., 13.00, 110., 7., 99999., 2.5 15600., 13.00, 110., 7., 2000., 2.5 VTI NOTAT 28-1994
Bilaga 1
Sid 7 (7)
Koordinat Bredd Hast-beg Lutn Krökn Skevning
16040., 13.00, 110., 7., 12500., 2.5 17150., 13.00, 110., 7., 3030., 2.5 17450., 13.00, 110., 7., 99999., 2.5 17750., 13.00, 110., 7., 8333., 2.5 17857., 13.00, 110., 4., 8333., 2.5 17958., 13.00, 110., 2., 8333., 2.5 18400., 13.00, 110., 2., 14286., 2.5 19020., 13.00, 110., -4., 14286., 2.5 19379., 13.00, 110., -lO., 14286., 2.5 19950., 13.00, 110., -lO., 4000., 2.5 20267., 13.00, 110., -6., 4000., 2.5 20447., 13.00, 110., -l., 4000., 2.5 20450., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5 20795., 13.00, 110., -l., 99999., 2.5
BüagaZ Sid 1 (1)
Fordonsbeskrivningar
Fordonsbeskrivningarna stämmer överens med referens (93-1).
Nedan visas som exempel Personbil Kategori A. Personbil SAAB 73 KW. KATEGORI A. FIL PB_A.DAT
1, ! Fordonstyp = pb 20,920,68,106,l491,112, ! ml mij mfx mbx totvi mkp 1000, ! den 4, 3.49,l.97,l.32,0.90,3.67, ! NX UTVV UTVB 0.965,0.972,0.972,1.0,0.96, ! VERKV VERKB O.l815,4.08,4.0, ! IS IH IHN 2.0,l.785,0.44,1.40,l.1, ! FAREA CV CD TLANGD THFJ 800, ! TOMNR
6.7E-3,0.13,0.306,0.l9, ! MONDJU DBREDD HRADI KONYT
l,1,0,l,2,2,4,2, ! 2 NAX 2 NDAX 2 NDACK NDTOT NDDTOT
i 0.0, . DBOG 6,1500,2000,2500,3000,3500,4000, ! VARVTAL F\R MAXEFF 67,124,127,130,145,152,l48, ! MAXEF (KW) FlMAX (NM) 3100,1000,4000, ! NRMNl NRMN2 NRMXl 0 . 9, 0 . 9, ! GASPRO VAXPRO 3.15,0.62,1.00,10.0,1.10,0.5, ! LL HLFL LFL BFL LFJO HFJO .26,0.75,1506,0.962,0.29,0.29,2.55, ! LKP HKP JYFJO JYHJ HBX HFX 1 L 0,0,0, ' FJ[DERKONST FJA,FJB1,FJB2 0,0,0, ' FJ[DERKONST FJA,FJB1,FJB2
0.2,0.4,l.O,-670,-1075,-1650, ! STD[MPKONST VZST > 0 FRAM 0.2,0.4,1.0,300,450,800, ! STD[MPKONST VZST < 0 FRAM 0.2,0.4,1.0,-1150,-l400,-2000, ' STD[MPKONST VZST > 0 BAK O.2,0.4,l.0,375,625,1250, ' STD[MPKONST VZST < 0 BAK
2.0E5,l.8E5, ' LUFTTRYCK
PB_A.BRA ! FIL F\R
BR[NSLE-MUSSEL-DIAGRA
PB_A.EMU ! FIL F\R EMISS-MUSSELDIAGRAM
SAKNAS ! FIL fIr SL{P
Trafikflöden. Befintlig väg. 1993 Koordinat Flöde/dygn 0- 6240 6500 6240- 8550 6700 8550-14890 7500 14890-20960 7600 Högbro alternativ. 1993 Koordinat Flöde/dygn 0- 6100 6500 6100- 9400 6700 9400-20937 7500 Lågbro alternativ. 1993 Koordinat Flöde/dygn 0- 6100 6500 6100- 9400 6700 9400-20795 7500 Bilaga 3 Sid 1 (1) 2005 Flöde/dygn 7400 7600 8600 8700 2005 Flöde/dygn 7400 7600 8600 2005 Flöde/dygn 7400 7600 8600
