• No results found

Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

O O O N G, H 4.0 G 4-. O =

VTI notat 19-2000

Synpunkter på förslag till åtgärder

för attförbättra arbetsmiljön vid

beläggningsarbete

Författare

FoU-enhet

Projektnummer

Projektnamn

Uppdragsgivare

Distribution

Maria Berlin och Lena Nilsson

Trafik och trafikantbeteende

20131

Arbete på väg. Referensarbetsplatser

Vägverket

Fri

4b)

(2)

Väg- och transport-'forskningsinstituth

November 1994

Synpunkter på förslag till åtgärder för att

förbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete

Maria Berlin och Lena Nilsson

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

Delprojekt inom huvudprojektet "Arbete på väg, Referensarbetsplatser" finansierat av Vägverket med bidrag från Arbetslivsfonden

(3)

INLEDNING

Inom projektet Arbete på väg, Referensarbetsplatser har arbetsmiljön vid beläggningsarbete studerats. Som ett resultat av detta har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Vid två studiedagar i Linköping presenterades dessa och deltagarna fick möjlighet att besöka en referensarbetsplats.

Deltagarna lärrånade sina synpunkter på förslagen bland annat genom att svara på ett

frågeformulärÃSvarsfördelningarna för de olika frågorna redovisas nedan och belyser i någon mån dagens synsätt på arbetsmiljö och organisation i samband med beläggningsarbete.

Frågorna berörde huvudsakligen deltagarnas uppfattning om och eventuella erfarenheter av de demonstrerade trafikanordningarna. Syftet med frågorna var att få en övergripande bild av deltagarnas uppfattning, snarare än en bedömning av de olika förslagen.

RESULTAT

Totalt svarade 84 deltagare på frågeformuläret. Deltagamas funktion i samband med arbete på väg, visas i figur 1. Beläggningsarbetare/arbetare utgjorde 13%, 18% var arbetsledare med ekonomiskt ansvar, 18% var aktiva inom arbetsmiljö/skyddsorganisation och 12% var beställare. Hela 39% angav att de hade annan funktion (än de ovan angivna) i samband med arbete på väg. Bland dessa märktes leverantörer/försälj are av skyddsutrustning samt

trafikingenjörer. 100% 90% 80% 70% :l Beläggningsarbetare/arbetare 60% .

1:1 Arbetsledare med ekonom1skt ansvar

50%

I Aktiv inom arbetsmiljö/skyddsorg.

40% :i Beställare

30% E] Annat

20% 10% 0%

Deltagamas funktion i samband med arbete på väg

(4)

Trafikanordningsplaner

Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete visas i Figur 2. En klar majoritet (83%) anser att dagens krav är bra dvs. på en lagom nivå.

El Alltför låga

I: Bra

I Alltför höga

Dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete

Figur 2 Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete

Deltagarnas erfarenheter av trafikanordningsplaner i samband med beläggningsarbete redovisas i figur 3. Trafikanordningsplan upprättas alltid enligt 48% av deltagarna och den genomförs alltid enligt 41%. Trafikanordningsplanen följs däremot inte upp i samma

utsträckning. Endast 6% erfar att den alltid följs upp medan 27% svarar att den inte följs upp

< Nej .

100%* 90% -80%* 70%* 60%* [1 Ja, alltid E] Ja, ibland I Nej :i Vet ej 50%* 40% -30% * 20% *

\

\

\

\

10%*

0%

TA-plan upprättas TA-plan genomförs TA-plan följs upp

(5)

Högre krav på skyltning till en Ökat kostnad är majoriteten villig att acceptera. Trettiotre procent anser att det alltid är motiverat och 51% anser det motiverat ibland, se figur 4. Många av deltagarna var osäkra på (Vet ej 46%) om 5% av budgeterad produktionskostnad år en bra kostnadsnivå för trafikanordningen, medan 45% anser att det är en bra nivå alltid eller ibland, se figur 4. 100%-90% * 80% 70% -60% _ El Ja, alltid EJ Ja, ibland "- I Nej

\

50%-40W *-0 --- D Vet ej 30%-20% e

\

\

\

10%-0% I ' '

5% av budg. prodkostn. till utmärkning Öka kraven på skyltning/utmärkning

Figur 4 Deltagarnas uppfattning om Ökade krav och därmed kostnader på

skyltning/utmärkning och om nivån 5% av budgeterad produktionskostnad till trafikanordning är lagom.

Direkt information till trafikanterna

Deltagarnas uppfattning om och erfarenhet av direkt information till trafikanterna visas i figur 5. Med direkt information avses informationstavlor (vem som utför arbetet, när det börjar och slutar), skyltar med Din fart , Övervakad zon mm. De flesta var positiva till sådan direkt information (84%) i samband med belåggningsarbete, men majoriteten (60%) hade ingen erfarenhet av det.

(6)

100% 90% 80% 70% 60% D Ja, alltid EJ Ja, ibland 50% I Nej 40% D Vet ej 30% 20% 10% 0%

Är direkt information bra... Har Du använt direkt information...

Figur 5 Deltagarnas inställning till och erfarenhet av direkt information till trafikanterna i samband med beläggningsarbete.

Ny utmärkning av vägarbetsplatsen

Rörliga trafikanordningar, grindar och blixtljus var exempel på ny utmärkning av vägarbetsplatsen. Deltagarnas uppfattning och erfarenhet av dessa visas i figur 6. De var Övervägande positiva (87%) till användning av blixtljus i samband med beläggningsarbete.

100%-90% a 80% 70% -60%H E] Ja, alltid El Ja, ibland I Nej D Vet ej 50%40% - 30%20%

-\

\

\

\

\

0% '

Är blixtljus bra... Har Du använt särskilda utmärkningar...

Figur 6 Deltagarnas uppfattning om blixtljus och erfarenhet av grindar och rörliga trafikanordningar.

(7)

Flertalet (76%) saknade återigen egna erfarenheter, denna gång av utmärkningar som grindar och rörliga märken.

Varselklädsel

Figur 7 visar deltagarnas erfarenhet av fluorescerande klädsel vid beläggningsarbete. Nästan hälften (46%) av alla deltagare har inte använt fluorescerande varselklädsel vid

beläggningsarbete. 100% 90% 80% 70% EJ Ja, alltid 607 0 D Ja, ibland I Nej :1 Vet ej 50% 40% 30% 20% i 10% 0%

Har Du använt fluorescerande klädsel...

Figur 7 Deltagarnas erfarenhet av fluorescerande klädsel vid beläggningsarbete

Fysiska skydd/hinder

Fysiska skydd/hinder kan t.ex. utgöras av gupp och chikaner. En klar majoritet ansåg att fysiska skydd/hinder kan vara bra att använda ibland (76%). Relativt många hade också ibland använt det (47%). Nästan lika många saknade erfarenhet (46%) av fysiska skydd/hinder i samband med beläggningsarbete, se figur 8.

(8)

100% 90% 80% 70% 60% D Ja, alltid [1 Ja, ibland 50% I Nej 40% :i Vet ej 30% 20% 10% 0%

Är fysiska skydd/hinder bra... Har Du använt fysiska skydd/hinder...

Figur 8 Deltagarnas uppfattning om och erfarenhet av fysiska skydd/hinder vid beläggningsarbete

Backvarningssystem

Sjuttiofem procent av deltagarna ansåg att det alltid var bra att använda backvarningssystem i samband med beläggningsarbete, se figur 9. Många (43%) ansåg att nuvarande

backvarningssystem med blixtljus, inte kunde ersättas med videobevakning.

100%" 90% * 80% *

\

70% -60%- D Ja, alltid D Ja, ibland 50%-. Nej 40% -l:i Vet ej 30%20%

-\

\

\

\

\

\

10%* 0% , v I

Är backvarningssystem bra... Kan videobev. ersätta nuvarande blixtljus...

Figur 9 Deltagarnas uppfattning om backvarningssystem i allmänhet och videobevakning kontra blixtljus.

(9)

Arbetsorganisation och arbetsmetoder

Figur 10 visar deltagarnas erfarenheter och uppfattning om det praktiska genomförandet av trafikanordningen och om dess kvalitet kontrolleras.

Svaren tyder på att trafikanordningsplanerna planeras i ganska hög utsträckning och att det är vanligt att personella resurser avsätts för att sätta upp planerad trafikanordning. Däremot förekommer inte kvalitetskontroll lika ofta.

100% 90% 80% 70% 60% E Ja, alltid 50% D Ja, ibland 40% I Nej 30% D Vet ej 20% 10% 0%

Planeras genom Särskillda Kvalitetskontroll

förandet av TA personresurser av TA

uppsättning TA

Figur 10 Deltagarnas erfarenheter och uppfattning om det praktiska genomförandet av trafikanordningen och om det utförs kvalitetskontroll av den

Övrigt

Avslutningsvis svarade85% av deltagarna nej på frågan om de hade erfarenhet eller kännedom om någon utrustning som de ansåg borde provas eller användas, utöver de som visats under dagen. Bland de 15% som svarade ja fanns några förslag på andra typer av skyltar än de som demonstrerades. Skyltarna skilde sig från de som visats i avseende på material och utformning. Det nämndes också några andra typer av backvarningssystem som några deltagare provat.

SLUTSATSER

Förslagen till förbättringar av arbetsmiljön vid beläggningsarbete mottogs väl. Intresset tycktes vara stort och deltagarna verkade öppna för nya idéer. Det tycks finnas ett stort behov av förbättringar inom området.

De erhållna svaren visar att trafikanordningsplaner i de flesta fall planeras och genomförs. Personella resurser avsätts också för detta. Däremot är det sämre med uppföljningen och

(10)

kvalitetskontrollen av trafikanordningsplaner, vilket tyder på ett behov av interna rutiner och styrmedel för uppföljning och kontroll.

Deltagarnas erfarenhet av de olika förslagen att informera trafikanterna och utmärka/forma arbetsplatsen i samband med beläggningsarbete var genomgående liten. Det stora flertalet tyckte dock att förslagen var bra och kunde medföra förbättringar.

Gruppens sammansättning kan tänkas vara en orsak till flera av resultaten, då många inte hade någon direkt anknytning till belåggningsarbete utan hade annan funktion i samband med arbete på väg.

(11)

Figure

Figur 1 Deltagamas funktion i samband med arbete på väg.
Figur 3 Deltagarnas erfarenhet av trafikanordningsplaner
Figur 4 Deltagarnas uppfattning om Ökade krav och därmed kostnader på
Figur 5 Deltagarnas inställning till och erfarenhet av direkt information till trafikanterna i samband med beläggningsarbete.
+4

References

Related documents

Det är av största vikt för andra länders syn på Sverige – och för den svenska ekonomin – att Sverige har en ledande internationell handelshögskola med stark forskning och

• Forskningsfinansiärerna Formas och Vinnova kan få ett tydligare uppdrag att mer aktivt samverka med myndigheter för att tillgodose behov av den forskning och kunskapsutveckling

Resurser bör avsättas för översättning från svenska till engelska och andra moderna språk (för att sprida forskningsrön internationellt) och från engelska och andra moderna

NRM anser att regeringen bör anslå ökade resurser till massdigitalisering för att snabba på processen att tillgängliggöra samlingarna till fullo för att bidra till forskningen

Naturvårdsverket menar att ett nationellt forskningsprogram om biologisk mångfald gemensamt för alla ekosystem ger det ökade fokus på frågan som behövs för att samla resurserna

Inom den del av forskningssamarbetet som explicit går till svensk forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer (Vetenskapsrådets anslag

Sweden Food Arena vill understryka betydelsen av dessa förslag för att få till fler innovationer hos företagen, en hållbar omställning och tillväxt inom livsmedelssektorn fram

Svensk flyg- och rymdindustri bidrar således till kunskapsimport, vilket är av stor betydelse för växelverkan mellan forskning, teknikutveckling och produktutveckling såväl inom