2
Digitala verktyg i svenskundervisningen
En kvalitativ studie om vad några lärare i årskurs 1
anser om användandet av digitala verktyg,
dess möjligheter och utmaningar
Digital tools in the Swedish subject.
A qualitative study how some teachers in grade 1 considers about
the use of digital tools, their opportunities and challenges
Helena Berglund och Malin Erlandsson
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Håkan Landqvist
och kommunikation Examinator: Gerrit Berends
Svenska Vårterminen 2020
Självständigt arbete i lärarutbildningen Avancerad nivå
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation SVA019 15 hp
Termin 8 2020
SAMMANDRAG
_______________________________________________________ Helena Berglund och Malin Erlandsson
Digitala verktyg i svenskundervisningen –
En kvalitativ studie om vad några lärare i årskurs 1 anser om användandet av digitala verktyg, dess möjligheter och utmaningar.
Digitals tools in the Swedish subject –
A qualitative study how some teachers in grade 1 considers about the use of digital tools, their opportunities and challenges.
Årtal 2020 Antal sidor: 32
_______________________________________________________ Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar några lärare i årskurs 1 anser att digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Studien visar på vikten av att arbeta med digitala verktyg i undervisningen då det gynnar elevernas utveckling och lärande. Resul-tatet visar att digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen utifrån syftet att eleverna ges möjlighet till ett lustfyllt och varierat lärande som i sin tur leder till motivation hos dem till att vilja lära. I vilken omfattning lärare använder digitala verktyg varierar dock. En bidragande orsak till detta beskrivs vara beroende på vilken digital kompetens läraren innehar. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om digitala verktygs positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta anser de inte att det tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan genom denna studie konstatera att följden av att många lärare inte innehar en tillräcklig digital kompetens leder till att deras användande av digi-tala verktyg i undervisningen begränsas. Detta leder vidare till att deras elever inte ges möjlighet att få utveckla sina digitala kunskaper. Detta tyder på att det finns ett behov av utvecklingsområden inom skolans verksamhet gällande lärares digitala kompetensut-veckling.
______________________________________________________________________ Nyckelord: digitala verktyg, digital kompetens, digitalisering, svenskundervisning, års-kurs 1.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Uppsatsens disposition ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Begrepp och definitioner ... 3
2.2 Styrdokument ... 4
2.2.1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2019 ... 4
2.2.2 Skollagen ... 6
2.3 Tidigare forskning ... 6
2.3.1 Lärarens förhållningssätt till att använda digitala verktyg ... 6
2.3.2 Digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv ... 7
2.3.3 Möjligheter med digitala verktyg i svenskundervisningen... 7
2.3.4 Utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen ... 9
3 Metod och material ... 10
3.1 Metodologi ... 10
3.2 Genomförande ... 11
3.2.1 Urval ... 11
3.2.2 Datainsamling ... 11
3.2.3 Databearbetning ... 12
3.3 Trovärdighet och pålitlighet ... 14
3.4 Etiska överväganden ... 16
4 Resultat och analys ... 16
4.1 Didaktiskt syfte med användandet av digitala verktyg ... 17
4.2 Digitala verktyg främjar elevers inlärning ... 18
4.2.1 Varierat lärande och motivation ... 18
4.2.2 Individanpassning ... 19
4.3 Lärarens digitala kompetens ... 21
4.4 Resultatsammanfattning ... 24
5.1 Resultatdiskussion ... 25 5.2 Metoddiskussion ... 29 6 Avslutning ... 31 6.1 Slutsats ... 31 6.2 Framtida forskningsfrågor ... 32 Litteraturförteckning ... 33 Bilaga 1 Intervjuguide ... 35 Bilaga 2 Informationsbrev ... 36
1
1 Inledning
Teknologin har ökat markant under de senaste årtiondena. I samhället har digitala hjälpmedel blivit redskap som används för att underlätta vardagen och för att söka information. Att använda teknologi på detta sätt har lett till förändringar gällande hur samhällets invånare producerar och tillägnar sig kunskap. Teknologins framgång har även satt stämpel på utbildningssektorn och skolorna har under de senaste åren blivit alltmer digitala (Skolverket, 2018, s. 15). Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling i skolorna och skolorna beskrivs vara en del av ett samhälle som blir alltmer digitaliserat. Detta innebär att skolan får högre krav på sig att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket, 2018, s. 9). Utifrån detta får skolan en viktig roll gällande att lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som krävs för att leva och verka i ett modernt samhälle (Skolverket, 2019, s. 13).
Läroplanen reviderades 2017 med förtydliganden gällande skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Orsaken till beslutet var att skolans uppdrag gällande att förstärka elevernas digitala kompetens skulle förtydligas (Regeringskansliet, 2017, s. 1–2). Re-sultatet av dessa tillägg i läroplanen blev att digitalisering och digital kompetens framgick i en tydligare roll. Den reviderade läroplanen började gälla från och med juli 2018 och i läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag, framgår nu som ett av skolans uppdrag att:
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och sam-hällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]. (Skolverket, 2019, s. 7–8)
Enligt kursplanen i ämnet svenska för årskurs 1–3 framgår att ”eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.” (Skolverket, 2019, s. 257).
Den alltmer digitaliserade skolan ställer högre krav på lärarna då de måste förhålla sig till en verklighet där tillgången på digitala verktyg i klassrummen ökar. Utifrån sin bästa förmåga behöver de anpassa sin undervisning med dessa tillgångar (Skolverket, 2018, s. 40–41). Sala-vati (2016, s. 55) uppmanar lärare att dagligen använda digitala verktyg då hon menar att digi-tala verktyg främjar elevers inlärning på flera sätt. För att lärare ska kunna hantera digidigi-tala
2 verktyg på rätt sätt i sin undervisning är det dock nödvändigt att läraren innehar en god digital kompetens (Skolverket, 2018, s. 38).
Det som är gemensamt när digitalisering nämns i läroplanen är att det inte framgår i vilken omfattning det ska användas. Under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att digitala verktyg i undervisningen tillämpas, dock i en tydlig varierad omfattning. Syftet med lärarens användande av digitala verktyg framgår inte heller alltid. Vi har vidare även upplevt att det förekommer en variation gällande lärares digitala kompetens. Frågan vi ställer oss är hur detta kommer sig och vad detta kan bero på? Utifrån detta anser vi det vara angeläget att söka vilka möjligheter och utmaningar lärare i årskurs 1 uppfattar att digitala verktyg i under-visningen medför. Då svenska är ett av de skolämnen som har flest timmar i Skolverkets timplan finner vi det vidare utifrån detta vara relevant att genomföra denna undersökning i svensk-undervisningen.
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurs 1 arbetar med digitala verktyg i sin svenskundervisning. Utifrån detta kommer studien att belysa vilka möjligheter och utmaningar dessa lärare anser att digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Vidare kom-mer studien även att beröra lärarnas uppfattning om sin egen digitala kompetens. För att uppnå studiens syfte besvaras följande konkreta forskningsfrågor utifrån en kvalitativ ansats:
1. I vilken omfattning arbetar de tillfrågade lärarna i årskurs 1 med digitala verktyg i svensk-undervisningen?
2. Vilka möjligheter anser de tillfrågade lärarna i årskurs 1 att digitala verktyg medför i svensk-undervisningen?
3. Vilka utmaningar anser de tillfrågade lärarna i årkurs 1 att digitala verktyg medför i svensk-undervisningen?
4. Hur resonerar de tillfrågade lärarna i årskurs 1 kring deras digitala kompetens?
1.2 Uppsatsens disposition
I kapitel 2 Bakgrund redogörs förtydliganden av ämnesspecifika begrepp som är återkommande i studien. Därefter presenteras den forskningsbakgrund som studien tar sin vetenskapliga ut-gångspunkt i. I kapitel 3 Metod och material redogörs forskningsmetoder som beskriver hur
3 data har samlats in och bearbetats, följt av en redogörelse kring studiens trovärdighet samt etiska förhållningssätt. I kapitel 4 Resultat och analys presenteras en sammanställning av in-samlad data utifrån genomförda intervjuer samt vår tolkning av den. I detta kapitel redogörs även studiens forskningsresultat i förhållande till studiens forskningsfrågor. I kapitel 5
Diskuss-ion förs en diskussDiskuss-ion utifrån det resultat som framkommit i förhållande till presenterad
forsk-ningsbakgrund. Här förs även en diskussion kring studiens metodologiska val. Slutligen i kapi-tel 6 Avslutning innefattas slutsatser och förslag på framtida forskning som studien bidragit till.
2 Bakgrund
Följande kapitel redogör för studiens bakgrund. I avsnitt 2.1 Begrepp och definitioner definieras ämnesspecifika begrepp som används i studien. I avsnitt 2.2 Styrdokument presenteras hur rå-dande styrdokument framhäver de områden som är aktuella för studien. Slutligen, i avsnitt 2.3
Tidigare forskning presenteras den forskning som studien baseras på.
2.1 Begrepp och definitioner
Digitala verktyg IT-hjälpmedel som kan användas av såväl lärare som elever i
undervisnings-situationer. I föreliggande studie används digitala verktyg som ett samlingsbegrepp för surf-plattor (exempelvis Ipad), datorer, dokumentkamera, digitala presentationsverktyg (exempelvis Smartboards), appar och datorprogram. Synonymer som används i studien är IKT-verktyg och digitala hjälpmedel.
Digitalisering Innebär att användningen av teknik bidrar till en ökad tillgänglighet, effektivitet
och informationsspridning. I föreliggande studie diskuteras digitaliseringen i skolor och med det omfattas hur digitala verktyg integreras i undervisningen.
Digital kompetens Lärarens förmåga och förtrogenhet att kunna använda digitala verktyg för
att gynna sin undervisning. I föreliggande studie används digital kompetens främst när lärarens kunnighet, erfarenhet och utbildning gällande digitala verktyg diskuteras.
4
2.2 Styrdokument
I gällande styrdokument går det att finna information gällande samhällsutvecklingen och dess ökade digitalisering. Det framgår vidare, i såväl läroplan som i skollag, ett tydligt behov av att eleverna ges möjlighet till utveckling av sin digitala kompetens. Samhällsutvecklingen innebär även att tekniken utvecklas. Detta har resulterat i att teknikens kvantitet har ökat för samhällets invånare. Därmed uppstår ett behov av att elever i tidig ålder ges möjlighet att få utveckla sin kompetens kring användandet av digitala verktyg. Detta i sin tur, tydliggör vikten av att de digitala verktygen inkluderas som en naturlig del under elevernas skolgång. Vidare tydliggörs även vikten av att de finns tillgängliga och tillämpas i undervisningen på ett sådant sätt att elever i skolan får en möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, dels för att lära i skolan, dels för att lära för livet (Skolverket, 2019, s. 8).
2.2.1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2019
Läroplanen reviderades 2017 med orsak utifrån att digitaliseringen fortskrider i samhället. För-ändringar och tillägg i läroplanen handlade om att förstärka och förtydliga skolans uppdrag gällande att stärka elevernas digitala kompetens. I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag framgår att:
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och sam-hällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenör-skap. (Skolverket, 2019, s. 7–8)
Skolan har en betydande roll gällande att utveckla elevernas digitala kompetens. Därmed har grundskolan i sin tur ett viktigt uppdrag gällande att lägga grunden till att eleverna ges möjlighet att få utveckla sin digitala kompetens. Detta hänger samman med att eleverna ska ges möjlighet att få utveckla sina kunskaper kring det som behövs för att kunna leva och verka i det rådande samhället (Skolverket, 2019 s. 7–8). I kursplanen för svenska i årskurs 1–3 framgår som ett syfte att:
5
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska ele-verna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. […] Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. (Skolverket, 2019, s. 256)
Som centralt innehåll för svenska i årskurs 1–3 framgår:
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. (Skolverket, 2019, s. 257)
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, di-gitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. (Skolverket, 2019, s. 257)
Som ett centralt innehåll i kursplanen för Svenska som andraspråk i årskurs 1–3 framgår vidare att eleven ska ges möjlighet att skriva med digitala verktyg (Skolverket, 2019, s. 270).
För att eleverna ska kunna nå uppsatta mål behöver skolan hänga med i den ständigt på-gående utvecklingen av tekniken. Att detta sker ansvarar främst skolans huvudman för. Förut-sättningen för att en vidareutveckling ska kunna ske är att det finns såväl kunskap som ansvar gällande detta på skolan. Därtill är det nödvändigt att skolans ledning och personal ständigt reflekterar gällande vilka digitala verktyg som tillämpas och att utvärdering av dessa sker. Det behöver vidare även ske reflektioner kring vilka syften ur didaktiska aspekter som dessa an-vänds (Skolverket, 2019, s. 17). I läroplanen framgår vidare som ett av skolans mål att skolan har ett ansvar att eleverna efter avslutad grundskola blandat annat ska kunna:
[…] använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning,
problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, […]. (Skolverket, 2019, s. 11–12)
Dessa kunskaper upplevs som nödvändiga för att man ska kunna delta i dagens samhälle och utgör en grund för elevens fortsatta skolgång. I läroplanens del 2, övergripande mål och rikt-linjer, framgår att rektorn bär det yttersta ansvaret för att skolans resultat går i linje med de nationella målen. Detta framgår ska ske genom att:
6
Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgif-ter och kontinuerligt ges möjligheuppgif-ter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, […]. (Skolverket, 2019, s. 17)
Skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg. (Skolverket, 2019, s. 17)
2.2.2 Skollagen
Enligt Skollagen (SFS 2010:800, Kap 10, 2 §) ska undervisningen planeras utifrån att den ska medverka till personlig utveckling hos eleverna samt att den ska utgöra en grund för vidare utbildning. Vidare framgår i Skollagen (SFS 2010:800, Kap 1, 10 §) att det är rektorn som tar beslut om organisationen i sin enhet och ansvarar för fördelningen av resurser inom enheten utifrån eleverna skilda förutsättningar och behov. Utifrån detta tydliggörs rektorns ansvar gäl-lande att förse skolan och lärarna med digitala verktyg för att eleverna genom undervisningen skall ges möjlighet att kunna uppnå tidigare nämnda mål, att utveckla sin digitala kompetens.
2.3 Tidigare forskning
Föreliggande studie baseras på forskning som har sorterats för att rymmas inom studiens syfte. Nedan presenteras denna forskning som består av avhandlingar och vetenskapliga forsknings-artiklar.
2.3.1 Lärarens förhållningssätt till att använda digitala verktyg
Salavati (2016, s. 119) diskuterar lärares tankar och uppfattningar om användandet av digitala verktyg. Hon beskriver att lärare tillämpar teknik på olika sätt i sin undervisning och menar att detta vanligen beror på vilken generell inställning läraren har till digitala verktyg. Vidare menar hon att om läraren inte innehar motivationen till att vilja använda digitala verktyg i undervis-ningen blir användandet mindre frekvent och istället oregelbundet.
Skolverket (2018, s. 7) skriver att ”lärares attityd till digitala verktyg påverkar elevers lä-rande.” Blomgren (2016, s. 142) diskuterar också detta och menar att lärarens attityd och kun-skaper speglar sig i vilken motivation eleven får gällande att utveckla sin digitala kompetens. Parnes (2015, s. 2) i sin tur, menar att om läraren innehar goda kunskaper och själva visar sig motiverade till att använda digitala verktyg ger detta en fördelaktig effekt på elevers lärande.
7
2.3.2 Digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv
All undervisning ska planeras och bedrivas utifrån ett didaktiskt perspektiv. Detta innefattar även verktygen som läraren väljer att integrera i sin undervisning (Trageton, 2014, s. 131–133). Därmed är det viktigt att läraren även har ett didaktiskt syfte med användandet av digitala verk-tyg (Kjällander, 2011, s. 24–25). Vidare tar Kjällander (2011, s. 14) upp vikten av att eleven ges information om varför hen ska arbeta med det digitala verktyget. Digitala verktyg beskrivs kunna leda till att det uppkommer situationer som kan leda eleverna bort från det planerade arbetet. Detta beskrivs kunna kan vara bilder, symboler och ljud som kan göra att eleven tappar fokus på den planerade uppgiften och istället väljer att arbeta med något annat. Kjällander (2011, s. 14) menar att om eleverna ständigt har en tydlig vetskap om i vilket syfte de använder det digitala verktyget leder det till att de använder det digitala verktyget utifrån lärarens didak-tiska tanke. Därmed blir det enklare för eleverna att enbart fokusera på att arbeta med det som det är tänkt att hen ska arbeta med.
Trageton (2014, s. 140–143) diskuterar användandet av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Utifrån läroplanen diskuterar han vidare hur lärare med fördel kan använda sig av digitala verktyg vid uppstarten av textskapande i de lägre årskurserna. Integrering av digitala verktyg kan exempelvis ske utifrån syftet att eleven inte ska fastna på grund av tekniska problem såsom att forma bokstäver med en penna. Det digitala verktyget kan då istället bidra till att eleven kan fokusera på innehållet i texten. Trageton (2014, s. 133) menar även att när eleverna ges möjlighet att enbart fokusera på den planerade uppgiften blir det enklare för dem att koncentrera sig och motivationen väcks.
2.3.3 Möjligheter med digitala verktyg i svenskundervisningen
Forskning (Blomgren, 2016, s. 21; Skolverket, 2018, s. 57) visar att digitala verktyg i undervis-ningen möjliggör för olika arbetssätt för såväl lärare som elever. När eleverna arbetar med digi-tala verktyg kan de arbeta såväl enskilt som tillsammans med andra. Det enskilda arbetet med digitala verktyg beskrivs gynna elevernas lärande då de ges möjlighet att få upptäcka på egen hand. Det framgår även att enskilt arbete kan öka fokus hos eleven och eleven får mer inflytande över sitt eget lärande. Trageton (2014, s. 80–81) diskuterar i sin tur fördelen med att arbeta tillsammans med andra vid användandet av digitala verktyg. Elever utvecklas i olika takt vilket leder till att eleverna i de yngre årskurserna har kommit olika långt i läs- och skrivinlärningen.
8 Det gemensamma arbetet med digitala verktyg beskrivs kunna möjliggöra för eleverna att de får lära av och med varandra samtidigt som deras samarbetsförmåga utvecklas.
Specialpedagogiska myndigheten (2015, s. 12–14) skriver att ”anpassade och fungerande verktyg måste finnas tillgängliga där de behövs, i alla lärmiljöer”. De diskuterar vidare hur digitala hjälpmedel fungerar som anpassade verktyg och tar upp nödvändigheten av att de digi-tala verktygen är tillgängliga för alla i skolan. Det handlar om att eleverna måste erbjudas vari-erade vägar och möjligheter utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar så att de ges möjlighet att kunna nå kunskapsmålen. Elever som är i behov av särskilt stöd är vanligen de som innehar ett stort behov av digitala hjälpmedel. För att elever med särskilda behov ska kunna vara delaktiga i undervisningen kan digitala verktyg många gånger vara en förutsättning. De skriver att ”för elever där en funktionsnedsättning skapar hinder i lärandet och för elever i behov av särskilt stöd, kan IT ge eleven möjlighet att utveckla sitt lärande och i högre grad nå målen för sina studier.” (Specialpedagogiska myndigheten, 2015, s. 12).
Forskning (Blomgren, 2016, s. 33; Skolverket, 2018, s. 41–42) visar även att digitala verktyg stärker elevernas motivation till att vilja lära. Blomgren (2016, s. 77–78) diskuterar utifrån detta om elevers inre och yttre motivation i samband med deras användning av digitala verktyg. Ett exempel på yttre motivation beskrivs vara bedömning. När eleverna arbetar med digitala verk-tyg ges de vanligen möjlighet till en direkt återkoppling. Denna snabba återkoppling beskrivs kunna motivera eleverna till att fullfölja sina skoluppgifter. Om läraren använder sig av yttre motivation kommer eleverna genomföra arbeten med en önskan att de finns en belöning som de kan få nytta av och uppnå målen för arbetet. Inre motivation innefattar istället elevers egen motivation till något. Det kan dels vara skolarbete, dels deras eget intresse. Genom att eleverna utvecklar en inre motivation kan de bli motiverade av att styra sitt eget arbete och sin egen inlärningssituation. En inre motivation ger vidare eleven förutsättningar till att utveckla en självständighet.
Det pågår även diskussioner kring en effektiviserad undervisning när läraren tar hjälp av digitala verktyg. Exempelvis beskriver Skolverket (2018, s. 58–59) hur läraren kan använda digitala presentationsverktyg som exempelvis Smartboards i sin undervisning som en strategi för att få samtliga elever delaktiga. Det digitala presentationsverktyget ger möjlighet till varia-tion vilket möjliggör en anpassad undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Detta leder till att eleverna blir intresserade och motiverade till att vilja lära. I de yngre årskur-serna framgår det även som relativt vanligt att eleverna enkelt kan tappa fokus om lärarens genomgång är för lång. Användandet av digitala presentationsverktyg i undervisningen innebär
9 att läraren kan skriva exempelvis instruktioner på datorn. Detta beskrivs kunna förhindra att eleverna tappar fokus men det beskrivs även möjliggöra sparandet av övrig värdefull tid i klass-rummet.
2.3.4 Utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen
Det ökade användandet av digitala verktyg medför att lärare ställs inför nya utmaningar (Sala-vati, 2016, s. 2). Då tekniken ständigt utvecklas behöver läraren följa med i denna utveckling vilket leder till lärares kunskaper om digitala verktyg ständigt sätts på prov (Skolverket, 2018, s. 7). Specialpedagogiska myndigheten (2015, s. 12) framhäver vikten av att lärare är i behov av att få fortlöpande utbildning av digitala verktyg, både tekniskt och pedagogiskt. Detta då läraren måste inneha färdigheter och kunskaper inom området för att kunna använda de digitala verktygen i undervisningen på rätt sätt. Blomgren (2016, s. 50–51) menar att den främsta ut-maningen med användandet av digitala verktyg i undervisningen är att många lärare inte har tillräckliga digitala kunskaper. Detta menar han kan ställa till problem gällande elevernas möj-lighet att få utveckla sin digitala kompetens. Lärare kan inte undvika att använda digitala verk-tyg då det framgår i läroplanen att det ska användas i undervisningen. För att eleverna ska kunna uppnå de uppsatta målen med användandet av digitala verktyg behöver de ges möjlighet till rätt stöd kring detta. Om lärare saknar tillräckliga kunskaper kan de använda digitala verktyg på ett felaktigt sätt och läraren kan därmed inte ge det stöd som elever behöver för att kunna utveckla sin digitala kompetens.
Forskning (Samuelsson, 2014, s. 87; Skolverket, 2018, s. 38) tar upp vikten av att eleverna ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens med hjälp av olika digitala verktyg. Vilken tillgång lärare har till digitala verktyg har en avgörande betydelse i vilken omfattning digitala verktyg används (Parnes, 2015, s. 2). Skolverket (2018, s. 59) skriver att den generella till-gången på digitala verktyg i svenska skolor har ökat under de senaste åren. Hos grundskole-elever är det drygt en fjärdedel av grundskole-eleverna som har tillgång till en personlig dator eller surfplatta (Skolverket, 2018, s. 15). Kartläggningar som genomförts i svenska skolor visar dock att det förekommer en digital ojämlikhet trots Sveriges höga satsningar på digital teknik. Detta besk-rivs bero på att tillgången varierar från skola till skola, vilket har lett till att skolor i Sverige har halkat efter i användandet av IKT-verktyg. Ojämlikheterna beskrivs även bero på hur skolan står kunskapsmässigt i den digitala utvecklingen. Utvecklingen har främst gått framåt i till-gången av datorer och surfplattor. Trots den goda tilltill-gången är det av stor vikt att tekniken fungerar väl och att aktuella program finns tillgängliga att använda för elever och lärare. Om
10 detta finns har både lärare och elever möjlighet att utveckla sin digitala kompetens (Samuels-son, 2014, s. 86–87).
3 Metod och material
I följande kapitel redogör vi för de metodval som studien baseras på. I avsnitt 3.1 Metodologi presenteras studiens metodologiska vägval. I avsnitt 3.2 Genomförande beskrivs hur urval, data-insamling och databearbetningsprocessen gått till. I avsnitt 3.3 Trovärdighet förs en dis-kussion kring hur studien förhåller sig till detta begrepp för att upprätthålla ett högt sannings-värde. Sist i kapitlet, i avsnitt 3.4 Etiska överväganden redovisas hur de forskningsetiska prin-ciperna har tillämpats i studien.
3.1 Metodologi
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar några lärare i årskurs 1 anser att digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Då studien syftar till att samla in data som baseras på erfarenheter, uppfattningar och åsikter grundar sig studien i en kvalitativ ansats. Denscombe (2018, s. 292) skriver vidare att den kvalitativa forskningsinter-vjun är en effektiv metod att använda sig av vid forskning kring just erfarenheter och uppfatt-ningar då de ger god utdelning i form av utförliga svar och samlar därmed in fyllig och nöd-vändig data.
Intervjuerna med verksamma lärare i årkurs 1 genomfördes i form av personliga intervjuer. Denscombe (2018, s. 270) beskriver att personliga intervjuer innebär att intervjuerna genomförs individuellt. Han menar vidare att det finns många fördelar med att använda sig av personliga intervjuer. Då varje intervju enbart består av en källa blir det exempelvis enkelt för forskaren att kunna spåra från vem informationen kom ifrån. Vidare beskrivs personliga intervjuer vara enkla att genomföra då det enbart är en informant som ska ledas. De anses även vara enklare att analysera då forskaren endast har en informants uttalanden att fördjupa sig i. Ytterligare en fördel med att enbart ha en informant vi respektive intervjutillfälle är att transkriberingsproces-sen enklare och intervjuutskrifterna blir tydligare.
Studiens databearbetningsprocess utgörs av ett mönster förespråkat av Fejes & Thornberg (2015, s. 37) benämnt som kategorisering. De menar vidare att detta är en vanlig och effektiv metod att använda sig av vid analys av intervjuutskrifter. Metoden grundar sig i att studiens
11 empiri grundas på intervjuunderlag insamlat från informanter. Underlaget bryts sedan ned till utsagor som sedan bildar koder. Dessa koder utmynnar så småningom i ett antal kategorier.
3.2 Genomförande
I följande avsnitt beskrivs hur urval, datainsamling och databearbetningsprocess gått till.
3.2.1 Urval
För att möjliggöra en fyllig insamling av data grundade sig studiens urvalsprocess i att eftersöka verksamma lärare i årskurs 1 med erfarenheter av digitala verktyg i klassrummet. Skolverket (2019, s. 7–8) skriver att skolan har en viktig roll redan i tidiga åldrar, gällande möjliggörandet för eleverna att tillägna sig digitala kompetenser för att de på sikt kunna leva och verka i ett modernt samhälle. Utifrån detta fann vi en motivering till att eftersöka verksamma lärare i års-kurs 1. Motiveringen grundar sig också utifrån våra upplevelser att lärarna i årsårs-kurs 1 börjar utveckla användandet av digitala verktyg som pedagogiska verktyg i undervisningen. För att hitta dessa informanter skickades förfrågan ut till tre skolor belägna i två skilda kommuner. Dessa skolor valdes utifrån att vi tidigare har upplevt och identifierat generellt varierande ar-betssätt och förhållningssätt gällande användandet av digitala verktyg i svenskundervisningen. Intervjuerna genomfördes med åtta legitimerade grundskolelärare verksamma i årskurs 1. Motiveringen bakom att involvera åtta informanter grundar sig i att försöka få så många per-spektiv som möjligt gällande digitala verktygs användning utifrån studiens omfattning. Vi anser även att detta antal var rimligt för att uppfylla studiens syfte och för att besvara forskningsfrå-gorna.
Generellt kan studiens urval relateras till det Denscombe (2018, s. 71) benämner som be-kvämlighetsurval. Detta då vi sedan tidigare hade kännedom kring de utvalda skolorna och även kontakter där, vilket underlättade urvalsprocessen. Som tidigare nämnts hade vi även som av-sikt att intervjua åtta verksamma lärare som vi hoppades bar på olika uppfattningar och förhåll-ningssätt kring användandet av digitala verktyg. Detta kan relateras till Denscombes (2018, s. 268) redogörelse av ett avsiktligt urval.
3.2.2 Datainsamling
Studien utgörs av en kvalitativ ansats och som datainsamlingsmetod tillämpas semistrukture-rade intervjuer. Efter att informanterna medgivit sitt samtycke till deltagande i studien gavs de
12 möjlighet att själva komma med förslag om tid och plats för intervjutillfället. Detta för att in-formanterna skulle få möjlighet att få känna sig bekväma under intervjun. Före intervjutillfället fick informanterna ta del av undersökningens syfte men däremot inte intervjufrågorna.
Genomförandet av intervjuerna med åtta verksamma lärare i årskurs 1 ägde rum på lärarnas respektive skola och i deras hemklassrum. Intervjuerna pågick i cirka 30 minuter och vi genom-förde intervjuerna enskilt. Inledningsvis presenterade vi oss, vilket syfte vi hade med studien samt informanternas villkor för deltagandet i undersökningen. Därefter besvarade informan-terna nyckelfrågorna (se bilaga 1 Intervjuguide) där svaren syftade till att rymmas inom studi-ens syfte samt ge värdefull information utifrån studistudi-ens forskningsfrågor. De två inledande frå-gorna var av en mer allmän karaktär utifrån tanken att möjliggöra en avslappnad miljö. Till några av nyckelfrågorna hade även följdfrågor skapats. Dessa skapades utifrån en tanke att upp-muntra informanterna till att ge utvecklande svar om så skulle behövas. Intervjuerna utgick dock främst från nyckelfrågorna och följdfrågorna ställdes med en variation utifrån informan-ternas svar. Lärarna fick vidare besvara frågorna utifrån en låg grad av standardisering. Denscombe (2018, s. 269) beskriver att detta innebär att frågorna ställdes i den ordning som upplevdes vara den bästa och mest effektiva vid respektive intervjutillfälle. Vidare hade inter-vjufrågorna en låg grad av strukturering. Detta beskriver Denscombe (2018, s. 269) innebär att frågorna är utformade på så sätt att informanten ska kunna besvara frågorna med egna ord och få utrymme att tala fritt. Detta utan att den som intervjuar kan påverka informanterna med hens personliga värderingar. Respektive intervjutillfälle avslutades med att informanterna gavs möj-lighet att komplettera med ytterligare information om så önskades. Avslutningsvis tackade vi för informantens deltagande och för avsatt tid.
Intervjutillfällena spelades in, efter godkännande från informanterna. Detta för att skapa möjlighet för oss att fokusera på att ställa frågor och inte på att anteckna. Ljudinspelningarna möjliggjorde även att bearbetning av underlaget kunde ske vid upprepade tillfällen, vilket redo-görs i avsnitt 3.2.3 Databearbetning. För att säkerställa förvaringen av ljudinspelningarna över-fördes ljudinspelningarna från de genomförda intervjuerna till dator och USB-minne. Ljudin-spelningarna raderas vidare efter avslutad studie.
3.2.3 Databearbetning
Databearbetningen inleddes med att transkribera de sparade ljudfilerna från de genomförda in-tervjuerna. Denscombe (2018, s. 395) beskriver att transkribera innebär att intervjumaterialet skrivs ner i text. Detta moment arbetade vi med enskilt var och en, för att sedan sammanställa
13 och jämföra transkriberingarna tillsammans. Till transkriberingsprocessen användes ordbe-handlingsprogrammet Microsoft Word som hjälp. I textdokumentet tilldelades de enskilda ra-derna ett specifikt radnummer för att underlätta identifiering av specifika uttalanden i intervju-utskriften.
Efter att insamlad data blivit sammanställd valde vi som tidigare nämnts att analysera vår empiri i enighet med Fejes & Thornbergs (2015, s. 37) kod- och kategorisystem. Denna analys-metod beskriver de vidare som vanligt förekommande vid analys av intervjumaterial. Processen inleddes med att vi behövde bli väl förtrogna med insamlad data. Detta blev vi genom att både lyssna på ljudinspelningar och läsa transkriberingarna upprepade gånger. Detta möjliggjorde att vi så småningom kunde börja identifiera eventuella teman från insamlad data. Nästa steg i pro-cessen innebar att utsagorna från de nedskrivna transkriberingarna urskildes för att möjliggöra bildandet av passande koder till dessa. Vi valde vidare att namnge dessa koder. Koderna analy-serades sedan tillsammans för att möjliggöra skapande av kategorier. Då dessa kategorier vidare används som rubriker i kapitel 4 Resultat och analys kan det betraktas som en analysmetod. De tre kategorierna som bildades var Didaktiskt syfte med användandet av digitala verktyg,
Digi-tala verktyg främjar elevers inlärning och Lärarens digiDigi-tala kompetens. Kategorierna som
bil-dades är därmed i likhet med studiens forskningsfrågor. Till kategorin Digitala verktyg främjar
elevers inlärning bildades underkategorierna Varierat lärande och motivation samt Individan-passning. Underkategorierna bildades för att bidra till en tydlig struktur och för att förenkla
sammanställningen av det insamlade materialet. Slutligen, utifrån arbete med kategorierna ur-skildes det som ansågs vara väsentligt i varje kategori för att sedan möjliggöra sammanställ-ningen av det som upplevdes vara ändamålsenligt utifrån studiens forskningsfrågor (se Tabell
14
Tabell 1 Utdrag från studiens kod-och kategorisystem.
Utsaga Initial kod Kategori
”[…]. Men jag skulle nog säga att jag oftast i alla fall har ett syfte med användandet. Men ibland kan eleverna få ta fram sina Ipads om de blivit klara med det dem ska ha gjort under lektionen. Och då blir det väl kanske mer ett tidsfördriv. Men jag har ju valt att ladda ner appar och program som i sig har ett syfte.” (Lärare 3)
Digitala verktyg kan ha ett didak-tiskt syfte och vara utfyllnad. Didaktiskt syfte med användandet av digitala verktyg.
”När elever får arbeta varierat tänker jag att det automatiskt blir ett lustfyllt lärande för dem. Och när eleverna tycker att det är roligt, vad händer då? Jo, dem blir motiverade.” (Lärare 5)
Främjar lärandet. Varierat lärande och motivation.
”Digitala verktyg är hjälpmedel som jag kan använda för att möta ele-ver som är i behov av en viss anpassning. Jag behöele-ver ju inte uppfinna individanpassade övningar själv, utan tar hjälp av material som redan finns.” (Lärare 8)
Hjälpmedel utifrån elevers förutsätt-ningar och behov.
Individ- anpassning.
”Ofta kan tillgången av digitala verktyg vara utmaningen, men så är ju inte fallet hos oss. Jag känner att jag skulle behöva ytterligare ut-bildning för att kunna nyttja de digitala verktygen som finns att tillgå i mitt klassrum fullt ut. […]. Nej, jag har inte lärt mig den fullt ut. Det leder säkerligen till att jag inte kan nyttja dess fulla kapacitet.” (Lärare 5) Lärarens otillräck-lighet. Lärarens digitala kompetens.
3.3 Trovärdighet och pålitlighet
Trovärdigheten i studien stärks då intervjuerna har genomförts utifrån studiens ändamål och det som undersökningen är avsedd att mäta för att besvara forskningsfrågorna. Vi finner därtill att insamlad data är relevant utifrån undersökningens syfte och dess forskningsfrågor. Vi presen-terar och redogör hur vi har gått tillväga för att samla in och bearbeta data. Det är därmed möjligt att granska hur forskningsprocessen har gått till. Som tidigare nämnts baseras studien på lärares egna uppfattningar och åsikter. Därtill anser vi att valet att använda intervju som datainsamlingsmetod ökar studiens trovärdighet och pålitlighet.
Arbetet med datainsamling- och databearbetningsprocess har utförts på ett korrekt sätt. In-samlad data från genomförda intervjuer registrerades omsorgsfullt och förts över på ett korrekt sätt till ett ordbehandlingsprogram för vidare analys. Informanternas svar anses vidare säga något om det som undersökningen avser att säga något om. Insamlad data anses vidare vara
15 uppriktigt lämnad då intervjuerna genomfördes med relativt låg struktur från vår sida. Vår av-sikt med detta var att informanten skulle kunna besvara frågorna med en bredare frihet. Som tidigare nämnts fick informanterna välja var intervjuerna skulle ske. Detta hade sin grund i tanken att informanterna skulle känna sig trygga under intervjutillfället. Samtliga informanter valde vidare att bli intervjuade i sin arbetsmiljö, vilket vi uppmuntrade till för att kunna få en helhetsbild av hur läraren arbetar med digitala verktyg. Då studien grundar sig i kvalitativa intervjuer är det dock värt att beakta att det är svårt att upprepa en intervju med någon exakthet. Vi är medvetna om att det finns en viss problematik i att bedöma pålitligheten i informanternas uttalanden och besvaranden av intervjufrågor. Denscombe (2018, s. 290) diskuterar detta och menar att det finns en risk att informanter kan ge de svaren som hen tror och tänker att forskaren vill ha. Detta kan i sin tur eventuellt leda till att pålitligheten i studien påverkas.
Denscombe (2018, s. 290–291) för diskussioner kring hur forskare med hjälp av olika kon-troller kan bedöma trovärdigheten och pålitligheten i sin forskning. Till föreliggande studie har vi valt att följa några av dessa rekommendationer. Trovärdigheten och pålitligheten i insamlad data granskades vid valet av informanter då informanterna förväntades inneha tillräckliga skaper om det aktuella ämnet. Därmed upplevs de tillfrågade informanterna besitta goda kun-skaper gällande de områden som studien har för avsikt att mäta. Vid arbetet med transkribe-ringar och kategorisetranskribe-ringar från de åtta genomförda intervjuerna har även liknande teman fram-trätt från de olika intervjutillfällena. Denscombe (2018, s. 291) skriver att pålitligheten till in-formanterna ökar om liknande teman framträder från olika informanter vid olika intervjutill-fällen.
Således har vi övervägt olika val av tillvägagångssätt vid såväl insamling som bearbetning av data. Vi har tydliggjort hur arbetsprocessen från intervju till empiri har gått tillväga. Vad som kan vara värt att beakta är om vår analys av empirin möjligen kan innefatta att våra per-sonliga perspektiv kan ha påverkat tolkningen och studiens utmynnande. Vi vill dock poängtera att vi genomgående under studiens arbete har försökt att hålla ett objektivt perspektiv där vi även har försökt distansera oss till våra personliga åsikter. Under arbetets gång har vi således varit öppna gällande vad som skulle framträda i undersökningen. Därtill har vi inte haft några idéer om vad resultatet med undersökningen skulle bli.
Sammanfattningsvis anser vi oss vid genomförandet av studien ha haft en röd tråd som löper genom studien med ambitionen om att genomgående i arbetet eftersträva en god trovärdighet. Studiens resultat och bakgrund stödjs och förankras vidare i vetenskaplig forskning som anses vara relevant till denna studie. Detta då forskningsbakgrunden innefattar olika aspekter inom
16 användandet av digitala verktyg i undervisningen som anses vara relevant inom studiens syfte och resultat.
3.4 Etiska överväganden
För att säkerställa etiska aspekter på studien har Vetenskapsrådets (2017, s. 39–41) principer använts kontinuerligt under arbetets gång. Vi har därmed förhållit oss till de fyra begreppen
sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och integritet.
Studiens informanter informerades om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller
för deltagande i tillgivet informationsbrev. Informanterna informerades även om att deras del-tagande är frivilligt och att de när som helst kan att avbryta sin medverkan om så önskas. Del-tagarna har vidare givit sitt samtycke innan de deltagit i undersökningen. DelDel-tagarnas person-uppgifter och skolors namn är avidentifierade och synliggörs därmed inte i studien. De har även informerats om att färdigställd studie publiceras på databasen DiVA och kommer därmed vara tillgänglig för allmänheten.
Ljudinspelningarna med insamlad data från intervjutillfällena används vidare enbart till denna studie och raderas därmed efter färdigställd studie.
4 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras funna resultat utifrån sammanställd data från genomförda inter-vjuer samt analyser av detta. Sorteringen av insamlad data genererade tre kategorier. Dessa kategorier är Didaktiskt syfte med användandet av digitala verktyg, Digitala verktyg främjar
elevers inlärning och Lärarens digitala kompetens, vilka presenteras i följande avsnitt.
Avslut-ningsvis i detta kapitel presenteras en resultatsammanfattning.
De åtta informanterna som deltagit i studien benämns utifrån etisk ståndpunkt i följande avsnitt som Lärare 1 (L1), Lärare 2 (L2), Lärare 3 (L3), Lärare 4 (L4), Lärare 5 (L5), Lärare 6 6 (L6), Lärare 7 (L7) och Lärare 8 (L8).
17
4.1 Didaktiskt syfte med användandet av digitala verktyg
Majoriteten av de tillfrågade lärarna är positiva till användandet av digitala verktyg i svensk-undervisningen. Det framkommer en samstämmighet kring att det främjar elevernas kunskaps-inlärning på flera olika sätt. Utöver stödet för eleverna upplevs det även användas utifrån syftet att fungera som ett stöd för läraren i hens undervisning.Jag använder digitala verktyg varje dag i min undervisning. Är det inte elevernas användande så är det vid genomgångar i början av lektionen, med hjälp av den interaktiva tavlan. […]. Jag tänker att använ-dandet av digitala verktyg möjliggör för exempelvis bildstöd, vilket tydliggör. (L2)
Jag använder digitala verktyg när jag presenterar uppgifter för eleverna, som exempelvis när jag går ige-nom läsläxan för eleverna. Då brukar jag koppla upp min dator till kanonen för att sedan visa eleverna den nya läsläxan och vi brukar då träna på den gemensamt. (L1)
Det framkommer att de tillfrågade lärarna är medvetna om vikten av att ha ett didaktiskt syfte med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Trots detta arbetar inte samtliga till-frågade lärare alltid utifrån ett specifikt syfte när de väljer att lyfta in digitala verktyg i sin svenskundervisning. Istället väljer många lärare att använda digitala verktyg när tiden passar.
Jag försöker ha ett syfte med användandet. Men ibland när det finns tid över kan eleverna få ta fram sin Ipads och använda dem. Eleverna har en viss tillgång till olika appar och kan då arbeta med Ipads utifrån svenskämnet. […]. En utmaning kan ju också vara det här med att få eleverna att arbeta med det som det faktiskt är tänkt att de ska göra. (L5)
Ja det är ju det här med tiden också. Men jag skulle nog säga att jag oftast i alla fall har ett syfte med användandet. Men ibland kan eleverna få ta fram sina Ipads om de blivit klara med det dem ska ha gjort under lektionen. Och då blir det väl kanske mer ett tidsfördriv. Men jag har ju valt att ladda ner appar och program som i sig har ett syfte. (L3)
Majoriteten av de tillfrågade lärarna har en positiv inställning till den reviderade läroplanen som innefattar förtydliganden och förstärkningar gällande skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens.
Jag tycker det var bra att inskrivningen blev eftersom då får alla elever samma digitala förutsättningar och alla lärare följer samma mål med användandet av digitala verktyg. (L2)
18
Jag tycker det är positivt. Det blir liksom tydligare vad och hur vi ska förhålla oss till att använda digitala verktyg. Jag tror nog att jag använder det mer också efter revideringen. […]. Jag känner att det blir ett moment i skolan som ska ske naturligt för det är ju något vi alla stöter på, vare sig vi vill eller inte. Jag tänker också att det är naturligt att det skrivs in läroplanen med tanke på vårat förändrade samhälle. […]. Vi lägger ju grunden hos eleverna och med tanke på det tekniska samhälle vi lever behöver eleverna tidigt bygga upp ett intresse för det digitala. (L8)
De tillfrågade lärarna tolkas därmed uppfatta den reviderade läroplanen som positiv då den tydliggör för lärare vilka mål och riktlinjer de ska arbeta efter gällande användandet av digitala verktyg. Några av de tillfrågade lärarna anser även att deras användande av digitala verktyg har ökat efter tillskrivningarna i läroplanen.Detta tolkar vi vidare kan hänga samman med att de vill följa den digitala utvecklingen som sker i samhället.
4.2 Digitala verktyg främjar elevers inlärning
Följande underavsnitt presenterar de tillfrågade lärarnas resonemang kring hur digitala verktyg främjar elevers inlärning i svenskundervisningen.
4.2.1 Varierat lärande och motivation
En gemensam övergripande faktor som framkommer är att användandet av digitala verktyg bidrar till ett varierat lärande för eleverna. De tillfrågade lärarna tar upp att utvalda appar och program som eleverna har tillgång till leder till en naturlig variation för eleverna. Användandet av olika appar beskrivs även leda till att eleverna ges möjlighet att kunna variera sitt lärande på egen hand.
Möjligheterna med Ipads och dess olika appar är många. Det skapar förutsättningar till att arbeta varierat. Så som att eleverna kan få en bok uppläst för sig i Inläsningstjänst istället för att läsa en bok visuellt. (L5)
Sett utifrån svenska har eleverna tillgång till utvalda appar, program och hemsidor i sina Ipads. Det är exempelvis Pages, Bookcreator, Inläsningstjänst och Skolplus. Själva användandet av digitala verktyg varieras ju också när eleverna arbetar med olika appar. (L4)
De tillfrågade lärarna menar att ett varierat lärande leder till ett lustfullt lärande hos eleverna. Detta i sin tur beskrivs leda till att eleverna blir motiverade och intresserade till att vilja lära.
19
När elever får arbeta varierat tänker jag att det automatiskt blir ett lustfyllt lärande för dem. Och när eleverna tycker att det är roligt, vad händer då? Jo, dem blir motiverade. (L5)
Det digitala användandet främjar elevers inlärning på ett positivt sätt. […]. Majoriteten av mina elever uppskattar att använda sina Ipads. Det blir ett lustfullt lärande och det är såklart att det uppskattas och blir en motivation hos eleverna. (L2)
Digitala verktyg beskrivs därmed stärka elevernas motivation till att vilja lära. Den form av bedömning som användandet av digitala verktyg kan bidra med är ett exempel som beskrivs kunna motivera eleverna. De tillfrågade lärarna är samstämmiga till detta när de framhäver den snabba feedback som digitala verktyg oftast bidrar med som positiv.
Jag tror att elever uppskattar att få snabb feedback. Det ger ju faktiskt många appar eller program som vi jobbar med. Det kan handla om att eleven ska ”klara” en nivå innan hen kan gå vidare till nästa nivå eller att eleverna får tillgång till rättstavning när de skriver texter. (L8)
Arbete med exempelvis olika appar beskrivs därmed kunna ge eleverna möjlighet till en direkt återkoppling på deras utförda arbete. Eleverna kan komma att genomföra uppgifter med en önskan om att det finns en belöning som de kan ha nytta av och uppnår vidare utifrån detta målen för arbetet. Den snabba återkopplingen tolkar vi därmed bidra till en motivation hos ele-ven för att hen ska vilja fullfölja sina skoluppgifter.
4.2.2 Individanpassning
Digitala verktyg beskrivs vara hjälpmedel som läraren kan använda sig av för att anpassa be-mötandet av eleverna utifrån deras förutsättningar och behov. Samtliga tillfrågade lärare visar en samstämmighet kring detta då de menar att digitala verktyg möjliggör till individanpassning i undervisningen. Några av de tillfrågade lärarna beskriver att elever som är i behov av stöd vid textskrivande med fördel kan ges tillgång till digitala verktyg. Det kan exempelvis handla om elever som har svårt att komma igång med att skriva en text.
En stor fördel med digitala verktyg är att det möjliggör för en individanpassning. […]. Många elever i den här åldern kan ha svårt att komma igång med att skriva. Jag har då testat någon gång att de eleverna kan få skriva i ett skrivprogram på Ipad istället och då har det liksom lossnat för dem på ett annat sätt. Och i dessa skrivprogram sparas ju också allt och det är lätt att lägga till och ta bort text för eleven. (L4)
20
Digitala verktyg är hjälpmedel som jag kan använda för att möta elever som är i behov av en viss anpass-ning. Jag behöver ju inte uppfinna individanpassade övningar själv, utan tar hjälp av material som redan finns. (L8)
Några av de tillfrågade lärarna nämner även att några elevers läromedel i svenska har ersatts med tillgång till digitalt läromedel. När eleverna ska arbeta i sina läromedel arbetar dessa elever med samma uppgifter på Ipad eller dator. Elever som har tillgång till digitalt läromedel beskrivs kunna vara elever som har koncentrationssvårigheter eller elever som kan ha svårt att skriva med en penna. Då pennan har ersatts med en Ipad beskrivs ha givit goda resultat hos eleverna.
För vissa elever kan momentet att skriva med penna bli ett hinder. När dem eleverna får tillgång till digitalt läromedel ges helt andra förutsättningar för dem. Det gäller att se utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. Och pennan får ju inte bli ett hinder så att eleven inte kan jobba vidare. (L3)
När eleverna arbetar med sina Ipads har de oftast hörlurar på sig för att inte störa andra. Detta leder till att eleven kan bli väldigt inne i sin lilla värld och det som händer på Ipaden just då. (L4)
De tillfrågade lärarna menar därmed att digitala verktyg bidrar till att eleverna erbjuds varierade vägar och möjligheter utifrån deras enskilda behov och förutsättningar. På detta sätt ges samt-liga elever möjlighet att kunna nå kunskapsmålen. Yttersamt-ligare en fördel med digitalt läromedel och digitala uppgifter beskriver de tillfrågade lärarna är tillgängligheten. En lärare beskriver att hen utifrån överenskommelser med vårdnadshavare har elever i sin klass som arbetar med det digitala läromedlet hemma. Det kan vara att eleven har svårt att få något arbete utfört under lektionerna eller att eleven behöver träna på något specifikt hemma. Uppgifterna finns då spa-rade och läraren får enkelt en överblick vad eleven har arbetat med hemma och hur det har gått. Digitala uppgifter beskrivs vidare även tydliggöra för vårdnadshavaren. Då vårdnadshavaren kan logga in hemifrån kan hen få en överblick över vad eleven har arbetat med i skolan och får därmed även tillgång till deras resultat.
De tillfrågade lärarna anser även att arbetet med den tidiga läs- och skrivinlärningen kan gynnas genom att använda digitala verktyg. Under årskurs 1 beskriver de tillfrågade lärarna det vara vanligt förekommande att elever befinner sig på olika nivåer i såväl läs- som skrivinlär-ningen. Digitala verktyg beskrivs kunna möjliggöra en individanpassning till detta.
I den tidiga läs- och skrivinlärningen är digitala verktyg ett optimalt verktyg. Elever som behöver träna extra på bokstavsljud kan arbeta med Bokstavståget på sina Ipads medan andra elever som befinner sig i samma klassrum kan arbeta med att läsa texter självständigt. (L7)
21
Det är många elever som får arbeta i programmet Skolstil. Där kan de få sina bokstäver och ord upplästa för sig som många elever faktiskt behöver. […]. I ett skrivprogram finns ju också stavningskontroll, ele-verna kan då få snabb återkoppling om det blev rätt bokstav på rätt plats. En sådan liten hjälp kan vara lösningen på att det inte ska låsa sig för vissa elever när de inte vet hur ett ord stavas. (L3)
För att främja samtliga elevers inlärning får jag göra val. Jag brukar främst ge elever som har svenska som andraspråk en Ipad som de får arbeta med i svenskan. Jag upplever att de gynnar dem och ger dem en möjlighet att få utvecklas i språket. (L2)
4.3 Lärarens digitala kompetens
Från intervjuerna framkommer det att den digitala kompetensen hos de tillfrågade lärarna vari-erar. Det framgår att några av lärarna menar att de har en god digital kompetens för att arbeta med digitala verktyg i sin svenskundervisning på det sätt som de är avsedda för.
Ja, jag har det jag behöver. Jag är ju utbildad coach inom digitala verktyg och känner mig därför tillräcklig kunnig att använda mig av det. Men jag är däremot inte expert på program som exempelvis Excel. Men de känner jag inte att jag behöver vara heller för att kunna bedriva en god svenskundervisning. (L4)
Ja, tillräckligt som lärare i alla fall och för att lära andra skulle jag säga. Skulle jag skatta mig själv mellan 0-10 skulle jag nog säga 7, lite över medel alltså. (L6)
Vi tolkar det därmed som att dessa tillfrågade lärare har tillräckliga kunskaper för att kunna nyttja de digitala verktyg som de har tillgång till för att bedriva en god undervisning. Majorite-ten av de tillfrågade lärarna anser dock att de inte har tillräcklig digital kompeMajorite-tens. Det finns dock en motivation och ett nyfiket intresse hos dessa lärare till att vilja vidareutveckla sina kunskaper inom området.
Jag kan absolut säga att jag skulle behöva vidareutveckla min kompetens kring att använda digitala verk-tyg i min undervisning. Jag önskar att jag kunde mer om digitala verkverk-tyg och då kunna hjälpa eleverna mer till ett bra lärande. (L5)
Ja, utmaningen för mig och min klass är att vi inte har så många Ipads och att jag inte har så mycket kunskaper om digitala verktyg. Jag skulle önska att jag själv hade mer kunskap om området då jag finner det som svårt att hitta bra övningar till eleverna som har kommit längre i sin utveckling i svenska ämnet. (L1)
22 Några av de tillfrågade lärarna är därmed medvetna om att de saknar tillräcklig kompetens för att kunna nyttja de digitala verktygen på det sätt som de är avsedda för. För att kunna möjliggöra elevernas kunskapsutveckling gällande deras digitala kompetens är dock samtliga tillfrågade lärare samstämmiga kring nödvändigheten av att läraren innehar god digital kompetens. Om lärare saknar tillräckliga kunskaper beskrivs de kunna använda digitala verktyg på ett felaktigt sätt och kan därmed inte ge det stöd som elever behöver för att kunna utveckla sin digitala kompetens. De tillfrågade lärarna nämner även att det är viktigt att läraren är motiverad och har en positiv inställning till att vilja använda sig av digitala verktyg i undervisningen.
Det är såklart viktigt att ha en god digital kompetens. Hur ska jag annars kunna möjliggöra för en utveckl-ing hos eleverna krutveckl-ing det? Jag ska ju föregå som ett gott exempel och vara en förebild i utvecklutveckl-ingen av det digitaliserade samhället. (L7)
Vi upplever att det förhållningssätt lärare har gentemot digitala verktyg och sin egen kompetens kan påverka användningen av digitala verktyg.Intervjuerna visar att lärares användande av digi-tala verktyg varierar.Majoriteten av lärarna har exempelvis tillgång till Smartboard i sitt klass-rum. Det framgår dock att dessa används på olika sätt och i varierad omfattning.
Jag är ju utbildad Smartboardcoach så där känner jag mig fullärd och säker. Smartboarden ser jag som en tillgång för att underlätta och tydliggöra min undervisning men också för att kunna göra eleverna delakt-iga. (L4)
Ofta kan tillgången av digitala verktyg vara utmaningen, men så är ju inte fallet hos oss. Jag känner att jag skulle behöva ytterligare utbildning för att kunna nyttja de digitala verktygen som finns att tillgå i mitt klassrum fullt ut. […]. Nej, jag har inte lärt mig den fullt ut. Det leder säkerligen till att jag inte kan nyttja dess fulla kapacitet. (L5)
Jag är den yngsta läraren i årskurs 1 och jag upplever att vi lärare använder digitala verktyg på olika sätt. Jag involverar eleverna mer i användandet av digitala verktyg, genom att eleverna får komma fram och skriva på den interaktiva tavlan. (L2)
Utifrån dettatolkar vi det som att trots att tillgången av digitala verktyg är god kan läraren sakna digital kompetens för att nyttja tillgångarna. Detta leder vidare till uppfattningen att en god tillgång inte automatiskt leder till att tillgångarna nyttjas i undervisningen. Det som dock kan tolkas framgå från intervjuerna är att de lärare som menar att de har god digital kompetens
23 använder sig oftare av digitala verktyg i undervisningen i jämförelse med de lärare som anser sig behöva ytterligare utbildning inom området.
Ja, jag tycker nog att det är tillräckligt för en årskurs 1. Sen är det ju så att jag använder Ipads i perioder, ibland blir det mer och ibland blir det mindre. Men sammantaget så tycker jag absolut att det är tillräckligt. Kanske tom mer än tillräckligt när jag tänker efter, sett utifrån en årskurs 1. (L4)
Sedan vet jag ju andra som använder Ipads oftare än vad jag gör. Så visst skulle jag kanske kunna använda det mer men det ska ju hinnas med också. (L5)
Vi tolkar det därmed som att lärare som är osäkra i användandet av digitala verktyg kan leda till att de tar avstånd från att använda dem. Några av de tillfrågade lärarna nämner vidare att de inte har den tid som krävs för att hänga med i den ständigt pågående utvecklingen. Som tidigare nämnts finns dock ett intresse och en vilja till utveckling hos majoriteten av de tillfrågade lä-rarna. Det finns en nyfikenhet hos de tillfrågade lärarna gällande digitala verktyg, hur de kan och ska användas för att de ska gynna såväl lärarnas arbete som elevers inlärningsmöjligheter.
Tid och intresse hänger ihop. Jag tror att om tiden inte finns, försvinner intresset. Finns tiden däremot, väcks ett intresse. (L7)
Som tidigare nämnts anser samtliga tillfrågade lärare att de måste inneha färdigheter och kun-skaper inom området för att kunna använda de digitala verktygen i undervisningen på rätt sätt. Detta tyder på vikten av att lärare är i behov av att få fortlöpande utbildning av digitala verktyg, både tekniskt och pedagogiskt. Lärares möjligheter att utveckla sin individuella digitala kom-petens beskrivs påverkas av intresset hos individen själv men ramfaktorer beskrivs också på-verka. Efterfrågan på fortbildning och stöttning i hanteringen av de digitala verktygen är tydlig. I diskussion kring om de tillfrågade lärarna anser att de har tillgivits tillräcklig utbildning kring användandet av digitala verktyg i undervisningen framkom att mindre än hälften av lärarna anser att de har erbjudits detta.
I det här området kan man ju alltid lära sig mer. Det handlar ju inte om att du lär dig en gång och sen kan du det, du behöver hela tiden hänga med i utvecklingen. (L7)
Nej jag känner nog inte att jag har tillgivits tillräcklig tid och stöd för att kunna använda digitala verktyg i min undervisning. Man är ju också nyfiken på vad det finns för andra digitala verktyg man kan använda sig av och hur man kan använda dem. (L1)
24
4.4 Resultatsammanfattning
Resultatet visar att de tillfrågade lärarna innehar en positiv attityd till att arbeta med digitala verktyg i svenskundervisningen. Det framkommer en samstämmighet kring att det främjar ele-vernas kunskapsinlärning på flera sätt. Majoriteten av de tillfrågade lärarna har även en positiv inställning till den reviderade läroplanen som innefattade förtydliganden och förstärkningar gäl-lande skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. De tillfrågade lä-rarna menar att den tydliggör för lärare vilka mål och riktlinjer de ska arbeta efter gällande användandet av digitala verktyg.
Resultatet visar att de tillfrågade lärarna är medvetna om vikten av att ha ett didaktiskt syfte med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Trots detta arbetar de tillfrågade lä-rarna inte alltid utifrån ett didaktiskt perspektiv när de väljer att lyfta in didaktiska verktyg i sin svenskundervisning. Flertalet av de tillfrågade lärarna väljer vidare att använda digitala verktyg när tiden passar, då med en saknad av ett didaktiskt perspektiv från lärarens sida.
En gemensam övergripande faktor som framkommer är att användandet av digitala verktyg bidrar till ett varierat lärande för eleverna. Ett varierat lärande beskrivs leda till ett lustfullt lärande hos eleverna. Detta i sin tur beskrivs leda till att eleverna blir motiverade till att vilja lära. Den form av direkt bedömning som användandet av digitala verktyg kan bidra med är ett exempel som beskrivs kunna motivera eleverna i deras skolarbete.
Samtliga tillfrågade lärare visar en samstämmighet kring att digitala verktyg möjliggör till individanpassning i svenskundervisningen. Elever i årskurs 1 befinner sig vanligen på olika nivåer i läs- och skrivinlärningen. Digitala verktyg beskrivs kunna möjliggöra en individan-passning till detta. Resultatet visar att digitala verktyg med fördel kan användas som hjälpmedel för elever som är i behov av stöd vid skrivandet av texter. Det kan vara elever som har koncent-rationssvårigheter eller elever som har svårt att skriva med en penna. Digitala verktyg beskrivs därmed erbjuda varierade vägar och möjligheter utifrån elevernas enskilda behov och förutsätt-ningar så att samtliga elever ges möjlighet att kunna nå kunskapsmålen.
Resultatet visar att det finns en god tillgång på digitala verktyg i majoriteten av de skolor där de tillfrågade lärarna arbetar i. Trots detta framgår det av intervjuerna att lärares omfattning av användandet med digitala verktyg varierar. En bidragande orsak till detta beskrivs kunna vara lärarens digitala kompetens. Samtliga tillfrågade lärare är samstämmiga kring nödvändig-heten av att läraren innehar god digital kompetens för att kunna möjliggöra elevernas kunskaps-utveckling inom området. Resultatet visar dock att den digitala kompetensen hos de tillfrågade
25 lärarna varierar. Det framgår att det endast är ett fåtal av de tillfrågade lärarna som anser att de har en tillräcklig digital kompetens. Majoriteten anser att de inte har tillräckliga kunskaper för att nyttja de digitala verktyg som de har tillgång till på det sätt som de är avsedda för. Detta tyder på vikten av att lärare är i behov av att få fortlöpande utbildning av digitala verktyg. Det finns en motivation och ett nyfiket intresse hos samtliga tillfrågade lärare till att vilja vidareut-veckla sina kunskaper inom området. Då tekniken ständigt utvidareut-vecklas menar de tillfrågade lä-rarna dock att det är tidskrävande att följa med i denna ständigt pågående utveckling.
De tillfrågade lärarna visar en medvetenhet om vikten av att läraren är motiverad och har en positiv inställning till att vilja använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Lärarens för-hållningssätt gentemot digitala verktyg och sin egen kompetens beskrivs också kunna påverka användningen av digitala verktyg.Resultatet visar att trots att tillgången av digitala verktyg är god kan läraren sakna digital kompetens för att nyttja tillgångarna. Detta leder vidare till vår tolkning att en god tillgång av digitala verktyg inte automatiskt leder till att tillgångarna an-vänds. Det som däremot kan tolkas framgå från intervjuerna är att de lärare som menar att de har god digital kompetens använder sig mer frekvent av digitala verktyg i undervisningen i jämförelse med de lärare som anser sig behöva ytterligare utbildning inom området. Vi tolkar det därmed som att lärare som känner sig osäkra kring att använda digitala verktyg kan leda till att de tar avstånd från att använda dem i undervisningen.
5 Diskussion
Detta kapitel disponeras enligt följande: I första avsnittet 5.1 Resultatdiskussion förs en dis-kussion där resultatet diskuteras utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Disdis-kussionen förs utifrån tidigare forskning. I avsnitt 5.2 Metoddiskussion granskas studien metodval i en diskuss-ion. Hädanefter benämns ”de tillfrågade lärarna” av enkelheten som ”lärarna”.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar åtta verk-samma lärare i årskurs 1 anser att användandet av digitala verktyg i undervisningen medför. Utifrån argument som tidigare nämnts syftar vår studie till att undersöka användandet av digi-tala verktyg i svenskundervisningen.
26 I juni 2018 trädde den reviderade läroplanen i kraft som innehöll förtydliganden och för-stärkningar gällande skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens (Re-geringskansliet, 2017, s. 1–2). Enligt kursplanen i ämnet svenska för årskurs 1–3 framgår ex-empelvis att ”eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.” (Skolverket, 2019, s. 257). Vidare framgår i läroplanens del 1, värde-grund och uppdrag (Skolverket, 2019, s. 6) att eleverna ska ges rätt till en likvärdig utbildning. Föreliggande studie tydliggör vikten av att digitala verktyg används i undervisningen och re-sultatet visar att lärarna är medvetna om detta. Studien visar att efter att tillskrivningarna i lä-roplanen trädde i kraft ökade många av lärarnas användande av digitala verktyg. Trots dessa ökningar och att lärare visar medvetenhet om digitala verktygs positiva effekter för elevens utveckling och lärande anser många av lärarna att de inte använder digitala verktyg i tillräcklig grad. Utifrån detta kan det uppstå funderingar kring om alla elever ges samma förutsättningar till att utveckla sin digitala kompetens.
Parnes (2015, s. 2) skriver att skolans tillgång på digitala verktyg har en avgörande betydelse för i vilken omfattning läraren involverar digitala verktyg i sin undervisning. Dock visar såväl tidigare forskning (Blomgren 2016, s. 35; Samuelsson 2014, s. 29–30 & Skolverket, 2018, s. 15) som föreliggandes studies resultat att det finns en god tillgång på digitala verktyg i svenska skolor. Därmed uppfattar vi inte att det är tillgången som är den främsta orsaken till att digitala verktyg inte används i tillräcklig omfattning i undervisningen. Istället är en möjlig orsak till det bristfälliga användandet av digitala verktyg att många lärare känner sig otrygga med att använda digitala verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det endast är ett fåtal lärare som menar att de innehar en tillräcklig digital kompetens för att kunna bedriva en god undervisning. Blom-gren (2016, s. 50–51) diskuterar detta och menar att den främsta utmaningen med användandet av digitala verktyg i undervisningen är att många lärare inte har tillräckliga kunskaper om digi-tala verktyg. Detta menar han kan ställa till problem gällande elevernas möjlighet att få utveckla sin digitala kompetens. Lärare kan inte undvika att använda digitala verktyg då det framgår i läroplanen att det ska användas i undervisningen. För att eleverna ska kunna uppnå de uppsatta målen med användandet av digitala verktyg behöver de ges möjlighet till rätt stöd kring detta. Om lärare saknar tillräckliga kunskaper kan de inte erbjuda det stöd som elever behöver för att kunna utveckla sin digitala kompetens. Därmed blir behovet av digital kompetensutveckling för lärare tydligt. Specialpedagogiska myndigheten (2015, s. 12) framhäver detta och menar att lärare är i behov av att få fortlöpande utbildning på digitala verktyg, både tekniskt och pedago-giskt. Detta beskrivs som en nödvändighet då läraren måste inneha färdigheter och kunskaper
