Unga Män Om Den Psykiska Hälsan : En Kvalitativ Studie Ur Unga Mäns Perspektiv

Akademin för hälsa, vård och välfärd

UNGA MÄN OM DEN PSYKISKA

HÄLSAN

En kvalitativ studie ur unga mäns perspektiv

TEWELDE MILKA SEREKEBERHAN

Akademin för hälsa, vård och välfärd Grundnivå

15hp

Folkhälsoprogrammet

Examensarbete i folkhälsovetenskap FHA032

Handledare: Susanne Elenor Eriksson Examinator: Camilla Eriksson

Seminariedatum:2021-04-30 Betygsdatum:2o21-05-04

SAMMANFATTNING

En god psykisk hälsa är en förutsättning för god livskvalitet och för att vardagslivet ska fungera på ett bra sätt. Motsatsen är psykisk ohälsa, som är ett av de största

folkhälsoproblemen i Sverige, vars yttersta konsekvens kan leda till suicid och andra ovanor. Studiens syfte var att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metod. Studiens sex respondenter valdes genom ett målinriktat urval och datainsamlingen genomfördes med en semistrukturerad intervju.

Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys, inspirerad av Graneheim & Lundman, 2004. Studiens resultat visade att de faktorer som unga män uppfattar som förutsättningar för god psykisk hälsa var att göra olika saker som leder till ett psykiskt välbefinnande. De faktorer som uppfattades vara hindrande för god psykisk hälsa var ojämlikheter mellan könen, större utmaningar på arbetsmarknaden, skolstress,

samhällsnormer, negativ påverkan av sociala medier samt att bli omringad av negativa människor. Slutsatsen för denna studie är; att nå en jämlik psykisk hälsa i befolkningen är ett folkhälsomål. Det handlar bland annat om ett jämlikt psykiskt välbefinnande mellan de olika könen, åldersgrupperna, individerna med olika etniska bakgrund och individerna med olika socioekonomiska förutsättningar.

Nyckelord: Ensamhet, folkhälsa, förutsättningar, hindrande faktorer, psykisk hälsa, unga män.

ABSTRACT

A good mental health is a basis for good quality of life and for everyday life to function well. The contrary to good mental health is mental illness, which is one of the most public health problems in Sweden whose ultimate consequence can lead to suicide and other bad habits. The aim of the study was to investigate what young men between the ages of 18- 24 years perceive affects their mental health. To be able to answer the purpose of study a qualitative method was applied. The six respondents of the study were selected through a targeted selection and data collection was completed with a semi-structured interview.

The collected data was analyzed with a manifest content analysis, inspired by Graneheim & Lundman, 2004. Results of the study indicated that the factors young men perceived as prerequisites for mental health were to do various things that lead to good mental well-being. Factors that were perceived to be obstacles to mental health were gender inequalities, major challenges in the labor market, school stress, societal norms, negative effects of social media and to be surrounded by negative people. This study concludes that; achieving equal health in the population is a public health goal. That includes equal mental well-being between sexes, different age groups, individuals with different ethnic backgrounds and individuals with different socioeconomic preconditions.

Keywords: Loneliness, mental health, obstructive factors, prerequisites, public health, young men.

INNEHÅLL

2.1.4 Psykisk hälsa och ohälsa ... 3

2.1.5 Skydds- och riskfaktorer för den psykiska hälsan ... 4

2.2 Den psykiska hälsan bland unga män i Sverige ... 4

2.3 Teoretiskt perspektiv ... 6 2.4 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ... 8 3.1 Frågeställningar ... 8 4 METOD ... 8 4.1 Metodval ... 8 4.2 Urval ... 8 4.3 Datainsamling ... 9 4.4 Dataanalys ... 10 4.5 Kvalitetskriterier ... 12 4.6 Forskningsetiska ställningstaganden ... 12 5 RESULTAT ... 13

5.1 Uppfattning om och förutsättningar för psykisk hälsa ... 13

5.1.1 Hälsosam livsstil ... 13

5.1.2 Arenor och aktörer som viktiga komponenter ... 14

5.2 Hindrande faktorer för en god psykisk hälsa ... 15

5.2.1 Betydelsen av socialt stöd ... 15

5.2.3 Långvarig stress och omgivningspåverkan ... 16 5.2.4 Förlust av närstående ... 17 5.2.5 Samhällets maskulinitetsnormer ... 17 6 DISKUSSION ... 18 6.1 Metoddiskussion ... 18 6.1.1 Diskussion om metodval ... 19 6.1.2 Diskussion om urval ... 19 6.1.3 Diskussion om datainsamling ... 20 6.1.4 Diskussion om dataanalys ... 20 6.1.5 Diskussion om kvalitetskriterier ... 21

6.1.6 Diskussion om forskningsetiska ställningstaganden ... 21

6.2 Resultatdiskussion ... 22

7 SLUTSATSER ... 24

8 PRAKTISK TILLÄMPNING OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 25

REFERENSLISTA ... 26

BILAGA A; MISSIVBREV BILAGA B; INTERVJUGUIDE

1

1 INTRODUKTION

Den psykiska hälsan kan innebära och definieras olika för olika människor. Psykisk hälsa är utgångspunkten för människors välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. Ett

allomfattande begrepp för god psykisk hälsa är välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Ett psykiskt välbefinnande är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet.

I Sverige syns såväl en ljus som en mörk bild när det gäller den psykiska hälsan bland unga vuxna. Antal sjukskrivningar för psykisk ohälsa bland unga vuxna i åldern 18–24 år har ökat rejält under de senaste tio åren. Detta har medfört ett växande folkhälsoproblem och är även en stor kostnad för samhället. Risken för att drabbas av psykisk ohälsa är högre när unga ska etablera sig i vuxenlivet. Det finns tydliga könsskillnader i hur ungdomar hanterar sina dåliga måenden. Till exempel tyder studier på att den största ökningen finns bland unga kvinnor samtidigt som det finns ett stort mörkertal hos unga män som inte söker hjälp i samma utsträckning.

Det personliga motivet till val av ämnet ”unga mäns psykiska hälsa” är dels att ökningen av den psykiska ohälsan (som anses vara ett folkhälsoproblem och som medför stora kostnader för samhället) bland ungdomar är ett aktuellt och omtalat ämne och dels diskuteras det mycket om unga kvinnors psykiska hälsa men inte lika mycket om det motsatta könet. Det finns inte lika många studier som visar unga mäns psykiska hälsa. För även om statistiken tyder på att det finns en större ökning av psykisk ohälsa bland unga kvinnor finns det också en stor ökning bland unga män. Denna typ av könsskillnad med koppling till den psykiska hälsan har väckt intresse för djupare studier.

Under året 2020 har Coronapandemin drabbat hela världen. Den 11:e mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi. För att bekämpa smittspridningen av sjukdomen Covid-19 har regeringen vidtagit olika åtgärder som bland annat att informera människor att undvika sociala kontakter. Av den anledningen har rektorn på Mälardalens högskola fattat ett beslut om att undervisning och examination i första hand bedrivs på distans och utan fysiska möten. Därför kommer detta examensarbete att genomföras utan fysiska träffar.

2

2 BAKGRUND

Bakgrunden innehåller olika begreppsförklaringar som hälsa, folkhälsa, hälsans

bestämningsfaktorer, psykisk hälsa och ohälsa samt dess risk- och friskfaktorer. Därefter följer en presentation om tidigare forskning, teoretiskt perspektiv samt problemformulering. Detta utgör en motivering om varför just psykisk hälsa bland unga män anses vara essentiell att studera.

2.1 Begreppsförklaringar

Nedan presenteras definitioner av de olika begrepp som har relevans i det valda ämnesområdet.

2.1.1 Hälsa

En begreppsförklaring som ofta används för att beskriva hälsa är att må fysiskt, psykiskt och socialt bra, ha tillräckligt med ekonomiska resurser för att klara vardagens krav och att kunna förverkliga personliga mål (Pellmer Wramner et al., 2017). År 1948 beskrev

Världshälsoorganisationen (WHO) (1948) begreppet hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller

handikapp”. Utifrån denna förklaring kan begreppet hälsa handla om en individs möjligheter att uppnå sina viktigaste mål, egna upplevelsen om sin hälsa och hur den själv upplever sitt mående. En individ kan göra många saker för att påverka sin hälsa, därtill har samhället även ett ansvar för att bidra till god hälsa för befolkningen, det vill säga en god folkhälsa (Fallon och Karlawish, 2019).

2.1.2 Folkhälsa

Begreppet folkhälsa etablerades i början av 1900-talet och är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tas till nivån av hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2016). Folkhälsa kan uppmätas genom att betrakta medellivslängd, självupplevd hälsa, livskvalitet, upplevelsen av trygghet och förekomsten av sjukdom. Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige som enligt Världshälsoorganisationen (2008) förtydligar är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och de sluta påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. Folkhälsan kan påverkas av de sammanhang och miljön människor lever i. Några påverkbara faktorer för folkhälsan anses vara kön, utbildning, miljö, sociala förutsättningar och levnadsvanor (Fallon och Karlawish, 2019).

2.1.3 Hälsans bestämningsfaktorer

Hälsans bestämningsfaktorer skapades för att belysa vad som påverkar människors hälsa. Halvmånen (Figur 1) står för ålder, kön, arv, individuella livsstilsfaktorer, samhälleliga och

3

lokala nätverk, levnadsvillkor och arbetsförhållanden samt generella socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade faktorer (Dahlgren och Whitehead, 1991). Hälsan i en befolkning beror på många olika faktorer och kan ses som ett resultat av samspel mellan individ och samhälle (Pellmer Wramner et al., 2017). Dessa olika faktorer kan leda till hälsa och ohälsa, till exempel kan befolkningens olika vanor till tobak, alkohol, droger, mat, fysisk aktivitet och många fler ha stor betydelse för hur folkhälsan utvecklas

(Folkhälsomyndigheten, 2020b).

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren och Whitehead, 1991).

En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom individuella ställningstaganden och uttrycks genom människors levnadsvanor och livsstil. Det behövs däremot i allmänhet politiska beslut och kollektiva åtgärder eftersom människors val hänger samman med vilka möjligheter människor har. Som exempel kan nämnas att ekonomiska ojämlikheter är svåra att påverka individuellt, men människor kan själva besluta om att konsumera mindre alkohol eller äta bättre. För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor ges likvärdiga villkor och förutsättningar. Att kunna påverka tillvaron och kunna ha makt i vardagen har visat sig vara en betydelsefull faktor för hälsan. De som själva kan planera och styra sina liv har i större utsträckning en bättre hälsa än de som inte kan detta (Larsson et al., 2018).

2.1.4 Psykisk hälsa och ohälsa

Pellmer Wramner et al. (2017) anser att det kan vara svårt att beskriva vad psykisk hälsa kan innebära, men det handlar om hur människor mår och trivs med livet och kompetensen att klara av livets upp- och nedgångar. Världshälsoorganisationen (2013) har definierat psykisk hälsa som ”ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som individen lever i”.

Den psykiska ohälsan används som ett sammanfattande begrepp för både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Psykiska besvär kan ofta innebära nedstämdhet, oro och ångest medan psykosomatiska besvär kan innebära huvudvärk eller

4

magont (Socialstyrelsen, 2017). Psykiatriska tillstånd omfattar diagnostiserade sjukdomar, syndrom eller funktionsnedsättningar som påverkar människors sätt att fungera i vardagen (Pellmer Wramner et al., 2017). Besvären och tillstånden kan göra det svårt att fungera som vanligt, såsom att umgås med andra människor, arbeta eller gå i skolan

(Folkhälsomyndigheten, 2020c).

2.1.5 Skydds- och riskfaktorer för den psykiska hälsan

Den psykiska hälsan påverkas av vad människor gör, hur de lever och vad de är med om vilket gör att den förändras under livets gång (Olsson et al., 2006). De faktorer som påverkar människors psykiska hälsa kallas för skydds- och riskfaktorer. Skyddsfaktorer är

förhållanden som ökar ungdomars förmåga att klara påfrestningar som kan medföra psykisk ohälsa. Några exempel på skyddsfaktorer är fysisk aktivitet, trivsel i skolan och/eller jobbet, socialt liv, bra relation med andra, att klara uppsatta mål i skolan/jobbet, tillräcklig sömn, trygg ekonomi och boende. Därtill kontroll över sitt liv och känslan av delaktighet och inflytande i samhället (Rostila och Toivanen, 2018).

Riskfaktorerna ökar sannolikheten för att individen ska utveckla psykiska hälsoproblem. Olika riskfaktorer kan samspela med varandra så att belastningen blir större i vissa utsatta grupper. Genom att identifiera och förstärka skyddsfaktorerna och reducera riskfaktorerna kan människor ges möjlighet att utvecklas till välfungerande individer. Några exempel på riskfaktorer är belastning av skol- eller arbetsuppgifter, vantrivsel på jobbet eller skolan, ensamhet, låg självkänsla och självförtroende, förlust av närstående, otillräcklig sömn, ojämlikhet, ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor (Pellmer Wramner et al., 2017).

Det som är fastställande för en individs psykiska välbefinnande behöver inte vara lika viktigt för en annan individ. Därför uppfattas det vara svårt att beskriva alla saker som kan påverka den psykiska hälsan för alla människor (Pellmer Wramner et al., 2017). Den psykiska hälsan kan påverkas negativt och positivt både på individ- och samhällsnivå. Samhället kan påverka människors psykiska hälsa beroende på hur lång utbildning de har, om de har ett jobb eller inte och vilken inkomst de har. Varvid möjligheten att skaffa en högre utbildning och ett jobb delvis beror på samhället. Ett exempel är, hur skolan och arbetsmarknaden fungerar och hur den påverkar ungas hälsa, detta medför att alla inte får samma möjligheter (Rostila och Toivanen, 2018).

2.2

Den psykiska hälsan bland unga män i Sverige

Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga vuxna som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats i Sverige. Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem som inte enbart innebär lidande för individen som blir drabbad, utan också stora kostnader för samhället. Enligt statistiken vid den senaste mätningen från Folkhälsomyndigheten (2020d) var det ungefär 15 procent av befolkningen som uppgav att de hade mycket gott psykiskt välbefinnande. Enligt statistiken från Folkhälsomyndigheten (2020d) var det äldre

5

män och kvinnor mellan 65–84 år som upplev mycket gott psykiskt välbefinnande. I dessa åldrar var det 15 procent kvinnor och 17 procent män. Sammanlagt var det 7 procent av befolkningen i åldern 16–84 som uppgav allvarlig psykisk påfrestning. Bland yngre kvinnor var andelen 8 procent och bland yngre män 7 procent. Psykisk påfrestning bland yngre var vanligare än äldre och högst var bland 16–29 åringar. De som uppgav psykisk påfrestning i den åldersgruppen var det ungefär 15 procent kvinnor och 11 procent av män.

Folkhälsan i Sverige är överlag god, och för stora delar av befolkningen har utvecklingen varit positiv (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Däremot lyfter Folkhälsomyndighetens rapport (2020f) fram att den psykiska hälsan i Sverige är ojämlikt fördelad. Detta har medfört ett betydande folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa bidrar till ett stort samhällsproblem där exempelvis suiciden blir mer än dubbelt så vanligt bland unga män i Sverige. Antal

självmordsförsök och den psykiska ohälsan bland unga under 25 år är fortsatt på en hög nivå (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Fler ungdomar upplever att de lider av oro, ångest,

nedstämdhet, irritation, magbesvär, nervositet, stress, sömnsvårigheter, huvudvärk,

ensamhet och svårigheter att hantera vardagen. Detta i sin tur kan medföra andra sjukdomar som ångestsyndrom, depression, utmatningssyndrom och missbruk av som alkohol och droger samt koncentrations-och kommunikationssvårigheter. Historiska synen på män är att de betraktats som familjeförsörjare, gentlemän, starka och att de inte tillåtits

karaktärsegenskaper som visat på svaghet (Svensson, 2012). Detta tydliggör att ur ett historiskt perspektiv har den manliga psykiska ohälsan inte getts ett större utrymme i forskningen jämfört med den kvinnliga psykiska ohälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Psykisk hälsa är både en utgångspunkt för och ett resultat av individens resurser, exempelvis utbildning, arbete och försörjning (Folkhälsomyndigheten, 2020g). Den främsta orsaken till ökad psykisk ohälsa bland unga män är att det uppstår skillnader bland kön, inkomst och utbildningsnivå (Strandh et al, 2012). Studier tyder på att psykisk ohälsa bland unga kvinnor är vanligare än unga män (Danielsson et al., 2011). Denna distinktion kan bland annat bero på att män i högre utsträckning än kvinnor anser att det är skamligt att lida av psykiska problem där unga män följaktligen väljer att hemlighålla sin psykiska ohälsa.

Folkhälsomyndigheten (2020a) påstår vidare att ungdomarna har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning och konkurrensen om de relativt få så kallade enkla jobben är hård, där följden blir en ökad arbetslöshet.

Ojämlikheter i samhället har bland annat medfört att alla inte fått samma möjligheter till jobb och utbildning (Folkhälsomyndigheten, 2020g). Förändringar som har skett på arbetsmarknaden, att hitta en bostad, strävan efter högre betyg eller komma in till olika utbildningar och avsaknaden av samhörighet är några andra riskfaktorer som har bidragit till ökade psykiska besvär bland unga män i Sverige. Dessa förändringar tillför att många

ungdomar känner sig oroliga för sin framtida utbildning och sina eventuella möjligheter på arbetsmarknaden (Socialstyrelsen, 2017). Ett tidigt och samordnat stöd är väsentligt för att stötta unga män som annars riskerar att hamna utan eftergymnasial utbildning eller arbete, vilket leder till en sämre hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020f).

De hämmande normerna som finns i samhället är en annan riskfaktor som oftast leder till ojämlikheter och ökad psykisk ohälsa bland unga män (Gisselmann et al., 2018). Samhällets

6

normer om hur en man och en kvinna ska bete sig kan begränsa unga mäns beteende och medföra allvarliga hälsoproblem. Det är exempelvis inte vanligt i samhället att unga män får bli deprimerade, gråta eller prata om sina känslor. När män uppvisar dessa typer av

egenskaper anses de som ”kvinnliga”, detta anses oftast som en anklagelse. Därför skäms unga män för att söka hjälp och istället självmedicinerar de sig själva med exempelvis alkohol för att dämpa ångesten (Svensson, 2012).

Enligt Rostila och Toivanen (2018) är det främst samhällets ansvar att minska fattigdom, diskriminering och ojämlikhet och i stället möjliggöra ett emotionellt välbefinnande samt erbjuda ett stödjande socialt klimat för unga män. Folkhälsomyndigheten (2020a) tydliggör att med dessa hälsoskillnader finns det en risk att inte nå det övergripande folkhälsomålet som är ” att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela

befolkningen”. Alla människor ska kunna ha samma rättigheter och möjligheter, alla ska kunna få hjälp, stöd och skydd i samhället (Regeringen, 2011). Främjandet av psykisk hälsa och välbefinnande är därav en del av globala målen 3 och bidrar också till globala målen 10 från agenda 2030. Globala målen 3: ”god hälsa och välbefinnande” betecknar att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar medan globala målen 10: ”minskad ojämlikhet” innebär att ha ett jämlikt samhälle som är oberoende av till exempel kön, etnicitet, religion, ålder och funktionsvariation (Förenta nationerna, u.å).

2.3 Teoretiskt perspektiv

Det teoretiska ramverket för detta examensarbete består av teorin Känsla av sammanhang, KASAM. KASAM används inom begreppet hälsa där graden av KASAM mäter förmågan att hantera livets svårigheter och stress. En individ med högre grad av KASAM har bättre förmåga att hantera svårigheter och stressiga livssituationer. Under 1970-talet intresserade sig professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky för att studera om vad som får människor att må bra och hur människor hanterar livets motgångar (salutogenetiska synsätt), snarare än att fokusera på vad som får människor sjuka (patogenetiska synsätt) (Antonovsky, 2005).

Sociologen Antonovsky (2005) delade in KASAM i tre centrala delkomponenter som samspelar med varandra. Dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet definierade Antonovsky som när människor befinner sig i en situation och begriper varför situationen är som den är. Unga män med stark känsla av begriplighet har en stor tro på sin egen förmåga och har därför förmågan att möta de utmaningar och

överraskningar som de stöter på (Olsson et al., 2006). Unga män med stark begriplighet har enklare att se motgångar på ett realistiskt sätt. De som har låg begriplighet har en större benägenhet att se motgångar som misslyckanden och otur (Antonovsky, 2005).

Hanterbarhet definierar Antonovsky som känsla av att kunna hantera olika händelser i livet utan att bli offer för olika omständigheter (Antonovsky, 2005). När omvärlden ställer krav på unga män och när olyckliga händelser inträffar är det avgörande att unga män inte ser sig själva som hjälplösa offer. För unga män med låg känsla av hanterbarhet blir det svårt att klara olika utmaningar i livet jämfört med de som har hög känsla av hanterbarhet. Om unga

7

män upplever att de kan hantera livets motgångar kan det oroande folkhälsoproblemet psykisk ohälsa bland unga män minska (Ristkari et al., 2009).

Meningsfullhet beskriver Antonovsky som en känsla av att kunna påverka en situation och att kunna se en mening med det hela (Antonovsky, 2005). För att unga män ska må bra är det viktigt att de upplever de utmaningar de ställs inför som värda att investera energi i. Unga män som försöker hitta en mening med de olyckliga händelser som de ställs inför mår bättre än de som inte gör det (Olsson et al., 2006). Olika aktörer och arenor som finns i unga mäns omgivning har möjlighet att påverka unga mäns psykiska hälsa genom att finnas där och ge det stöd de behöver för att de ska kunna klara av svåra händelser, samt finna en

meningsfullhet med livet (Ristkari et al., 2009). När exempelvis unga män är på arbetet eller skolan befinner de sig ofta i ett sammanhang som känns självklart, där har de betydelse och som betyder något för dem. Detta anses vara grundläggande för känslan av meningsfullhet. Att tydliggöra nyttan av arbetsinsatserna är ett sätt att stärka detta. Det behövs tydliga mål att arbeta mot och belöning som kännetecknas av kamratskap, bra samarbete, öppenhet och förtroende (Arbetsmiljöverket, 2015).

För att stärka unga mäns begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har myndigheter, politiker, hemmet och skolor ett stort ansvar att ge möjligheter och kunna förklara olika händelser i livet (Skolverket, 2020). Med stöd av dessa komponenter får unga män

möjligheten att göra något åt svåra händelser i livet istället för att se sig själva som ett offer för omständigheterna, utan något handlingsutrymme, enligt Antonovsky (2005), skapas annars en låg känsla av sammanhang.

2.4 Problemformulering

Det förklaras med att unga män i denna åldersgrupp befinner sig i processen att hitta sig själva och sin manlighet. De står inte på en stabil grund och detta i sin tur gör det lättare för dem att tappa fotfästet. Trots att rapporter informerar om en större ökning av psykisk ohälsa bland unga kvinnor, finns också en ökning av den psykiska ohälsan bland unga män. Antal sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökade exempelvis mer för män än för kvinnor år 2019 (Försäkringskassan, 2020).

Varför unga mäns psykiska hälsa försämras är inte klarlagd än, men bland en av de orsakerna är att de tar ett större ansvar för familj samt hushåll nu än tidigare. En annan orsak anses vara att många män skäms över att de är deprimerade, och är inte heller medvetna om hur de ska söka hjälp (Svensson, 2002). När unga män befinner sig på bristningsgränsen på grund av stress, oro eller ångest blir ovanor som alkohol en snabb lösning för att dämpa den dåliga känslan (Danielsson et al., 2011). Gisselmann et al. (2018) tydliggör att män främst använder alkohol, hobbyer eller sport som ett sätt att ta sig igenom psykiska påfrestningar, medan kvinnor i stället vänder sig till andra människor som ett sätt att söka hjälp.

Det behövs mer kunskap kring vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till den kunskapen och öka möjligheterna att sätta in insatser som främjar unga mäns psykiska hälsa.

8

3 SYFTE

Syftet med studien är att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa.

3.1 Frågeställningar

1. Vilka faktorer uppfattar unga män som förutsättningar för psykisk hälsa? 2. Vilka faktorer uppfattar unga män som hinder för psykisk hälsa?

4 METOD

I följande avsnitt presenteras val av studiens metod, urval, datainsamling och beskrivning om hur dataanalysen har genomförts. Därefter beskrivs kvalitetskriterier såsom trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att konfirmera. Slutligen redogörs forskningsetiska ställningstaganden som tagits i beaktande.

4.1 Metodval

Vid besvarandet av studiens syfte och frågeställningar tillämpandes en kvalitativ metod. Valet att använda en kvalitativ metod ansågs vara relevant eftersom studiens syfte är att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) används en kvalitativ metod bäst när syftet handlar om att få en fördjupad förståelse av ett ämne utifrån en individs subjektiva verklighet. För att få en fördjupad förståelse och uppfattning om hur denna målgrupp uppfattar vad som påverkar deras psykiska hälsa genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer. Enligt Bryman (2011) kan kvalitativa forskningsintervjuer användas för att få en djup förståelse av respondentens uppfattning och upplevelser om ämnet. Att lyssna på flera respondenter som bidrar med sina högst personliga historier kring samma tema kan förskjuta vedertagna sanningar. Studien har induktivt synsätt, detta betyder att teorin genereras på grundval av de praktiska forskningsresultaten (Bryman, 2011).

4.2 Urval

Urvalet i denna studie var ett målinriktat urval. Samtliga respondenter valdes utifrån den målgrupp som studien har riktat sig till. Målinriktat urval innebär enligt Bryman (2011) att utgångspunkten börjar från studiens mål, det vill säga från studiens syfte och frågeställningar

9

för att sedan välja ut de personer som anses kunna bidra med information som är viktig. Studiens syfte är att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. De valda respondenterna kunde bidra med information som ansågs vara viktiga för studiens syfte och frågeställningar baserat på deras upplevelser och erfarenheter.

För att komma i kontakt med respondenter publicerades det en text från missivbrevet (Bilaga A) som visades i intervjuarens profil under 24 timmar på Instagram. Instagram är en typ av plattform för socialt nätverk som delvis fungerar som Facebook och som används av olika individer. Enligt Bryman (2011) används ett missivbrev som information kring studiens syfte och hur respondenternas rättigheter, konfidentialitet och studiens material ska användas. Nio Instagram användare som följde intervjuarens Instagram-konto såg inlägget och kontaktade intervjuarenför att delta och få mer information om intervjun. De nio individer som hörde av sig till intervjuaren var i intervjuarens bekantskapskrets, detta på grund av att informationen från (Bilaga A) lades ut på ett privat Instagram-konto. Utifrån de nio individer som ställde upp till studiens intervju valdes det sex löst bekanta respondenter som uppfyllde det specifika urvalskriteriet.

Urvalskriteriet i denna studie har varit unga män mellan 18–24år i median vid 21 års åldern bosatta i Sverige. Studiens respondenter hade varierande sysselsättningar, där några var studerande på gymnasienivå, högskolenivå och/eller arbetande, vilket gav ett rikare svar till studiens frågeställningar.

Samtliga sex respondenter som valdes kontaktades genom telefon och mejl för att planera och bestämma tid och datum för intervjun. För att respondenterna skulle kunna känna sig trygga och bekväma tydliggjordes ytterligare missivbrevets innehåll innan intervjun bokades. Samtliga respondenter och intervjuaren kom överens om att genomföra en telefonintervju. Efter respondenternas samtycke till att delta i studien bokades det tid och datum för att genomföra datainsamlingen, det vill säga intervjun.

4.3 Datainsamling

Den valda datainsamlingsmetoden var individuella semistrukturerade intervjuer. Med semistrukturerade intervjuer enligt Bryman (2011) menas att intervjuaren har ett

frågeschema där frågornas ordningsföljd varierar. Frågorna brukar vara allmänt formulerade samtidigt som intervjuaren har möjlighet att ställa ytterligare uppföljningsfrågor till det som uppfattas vara viktigt. I detta fall har frågor främst skapats utefter studiens frågeställningar, men ytterligare varierande följdfrågor har tillkommit under intervjuerna. Dessa följdfrågor har återspeglat och gett en djupare förståelse utifrån de inkomna svaren.

Intervjuguiden (Bilaga B) utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar med två teman. Dessa två teman var unga mäns uppfattningar om psykisk hälsa och hinder för den psykiska hälsan. En intervjuguide hjälper intervjuaren att göra det möjligt att få information om hur intervjupersonerna upplever sin värld och sitt liv (Bryman, 2011). Däremot har intervjupersonerna stor frihet att utforma svaret på sina egna sätt.

10

En pilotintervju genom en mobiltelefon planerades att genomföra med tre individer innan den egentliga intervjun. Anledningen till att det valdes att genomföra en pilotintervju med tre individer var för att säkerställa att intervjufrågorna fungerar som det hade tänkt sig samt att undersökningen i sin helhet skulle bli bra. En pilotintervju är en mindre intervju som genomförs för att bedöma om utformningen av intervjufrågor funkar (Bryman, 2011). Bryman (2011) hävdar att pilotintervjun bör genomföras med individer som inte skall ingå i studien. Individer som ingår i pilotintervjun måste väljas bort för att inte påverka

representativiteten i kommande urval (Bryman, 2011). Genomförandet av pilotintervjun utfördes under samma dag med enbart två individer, då den tredje individen inte kunde delta på grund av förhinder. Efter genomförandet av pilotintervjun var det vissa frågor som

behövde några justeringar, ändringar och förbättringar innan den egentliga intervjun. Under genomförandet av den egentliga intervjun uppstod inga felaktigheter, ingen av

respondenterna upplevde frågorna som svåra att förstå.

Samtliga intervjuer utfördes under samma vecka genom en telefonintervju främst på grund av restriktionerna under rådande Coronapandemi, dessutom befann sig fem av sex

respondenter utspritt i landet. Intervjuer med samtliga respondenter tog vardera 30–40 minuter. Det var ingen av respondenterna som ville avbryta sin medverkan under den egentliga intervjun. Inspelningen av intervjun genomfördes med en separat mobiltelefon på flygplansläge och har varit inställt under hela intervjun. Detta för att intervjun inte skulle sparas online genom telefon. Någon typ av ljudbandspelare ger intervjuaren frihet att koncentrera sig på ämnet i intervjun (Kvale och Brinkmann, 2014). Efter genomförandet av varje intervju, fördes det inspelade materialet över till en säkrare lagringsplats med

lösenordskyddat USB-minne.

De inspelade intervjuerna transkriberades till skriftlig text på datorn i Microsoft Word. Alla intervjuuttalandena transkriberades ordagrant även de ofta förekommande upprepningarna som ”fundersamma läten, skratt och pauser” för att texten skulle kunna upplevas likt ett levande samtal (Kvale och Brinkmann, 2014). De transkriberade materialen resulterade i 25 sidor text.

4.4 Dataanalys

Den valda analysprocessen i detta examensarbete är manifest innehållsanalys. En manifest innehållsanalys hjälper att identifiera likheter och skillnader genom att fokusera på det den transkriberade texten säger och beskriver (Graneheim och Lundman, 2004).

I samband med genomförandet av transkriberingen avidentifierades respondenterna och benämndes därefter med koder. Respondenterna döptes till IP som sedan åtföljdes av en siffra, exempelvis IP1, IP2, IP3 till IP6. All data som transkriberades lästes igenom ordagrant upprepande gånger för att få en känsla för helheten. De relevanta ord och meningar för studiens frågeställningar gulmarkerades. Därefter plockades de meningsbärande enheterna ut och placerades i ett enskilt dokument.

11

Nästa steg var att kondensera de meningsbärande enheterna. Kondensering betyder enligt Graneheim och Lundman (2004) att de meningsbärande enheterna förkortas med bibehållet huvudinnehåll. Utifrån de kondenserande meningsenheterna identifierades kodord för att få fram ett reducerat och mer lätthanterligt material. Alla koder som skapats som inte

reflekterar textens innehåll behöver inte användas enligt Graneheim och Lundman (2004), varför koder som var upprepande sorterades bort. De koder som ansågs beröra gemensamma teman grupperades sedan i underkategorier. Dessa underkategorier utgörs av flera koder med liknande innehåll (Graneheim och Lundman, 2004). Slutligen kunde två

huvudkategorier bildas i denna studie, dessa var ”uppfattning om och förutsättningar för en god psykisk hälsa och hindrande faktorer för en god psykisk hälsa”.

Tabell 1ı: Exempel på innehållsanalysensprocess Meningsbärande

enheter

Kondenserade Koder Underkategorier Huvudkat egori

”…. Ju att i familjen om någon nära går bort…. Ja om någon som är väldigt nära avlider exempelvis pappa, syskon, mamma, eller någon annan man älskar går bort… det där är en av de … en av de svåraste tider en ung man kan gå igenom…” (IP3).

”… Om man inte har bra betyg nu i

gymnasiet kan det ju va liksom… va svårt sen för att hitta ett jobb så som man gillar eller typ för att komma in till vidareutbildning… så ja att tänka på såna saker påverkar mig negativt” (IP1).

Förlust av någon nära familjemedlem som man verkligen älskar är en av de svåraste tiderna en ung man kan gå igenom.

Om man inte har bra betyg i gymnasiet kan det leda till att det blir svårt till att senare komma in till eftergymnasial utbildning eller hitta ett jobb som man tycker om vilket i sin tur påverkar individen negativ.

Förlust

Mindre bra betyg Oro för framtiden Negativt

Förlust av närstående

Krav och stress

Hindrand e faktorer för en god psykisk hälsa

12

4.5 Kvalitetskriterier

För att stärka studiens tillförlitlighet har studien utgått från fyra delkriterier av Lincoln och Guba. Dessa är; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera studien (Bryman, 2011).

Trovärdighet enligt Bryman (2011) är hur trovärdigt och acceptabelt studiens resultat är i andras ögon. Ett aktivt val för att uppnå studiens trovärdighet var att kvalitetssäkra studien efter den manifesta innehållsanalysen för att objektivt selektera text för resultatet. För att stärka trovärdigheten av resultatens text redovisades även citat från respondenterna. Enligt Bryman (2011) innebär överförbarhet att studiens resultat är möjligt att använda i en liknande kontext, situation eller vid en senare tidpunkt. För att säkerställa studiens överförbarhet har därför studiens tillvägagångssätt beskrivits på ett fylligt och tydligt sätt med evidensbaserade källor. Detta höjer studiens överförbarhet till att överföra en liknande kontext. För att kunna bedöma en studie i termer av pålitlighet skall forskaren anta ett granskande synsätt (Bryman, 2011). För att kvalitetssäkra studiens pålitlighet har det därför gjorts en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen. Detta har gjorts genom att samtidigt stärka det som beskrivs med trovärdiga referenser. Att kunna styrka och konfirmera innebär att personliga värderingar eller teoretiska inriktningar inte skall påverka utförandet av och slutsatserna från en undersökning (Bryman, 2011). Därför har det under studiens analys tagits hänsyn till att vara så neutral som möjligt och inte inblanda in egna erfarenheter i studiens resultat.

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden

Vid genomförandet av studien har de fyra forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet tagits i beaktande (Bryman, 2011).

Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagarna om den aktuella studiens syfte och deras rättigheter i studien (Bryman, 2011). För att uppfylla informationskravet fick varje respondent fullständig information via missivbrevet (Bilaga B) om studiens syfte och deras rättigheter.

Samtyckeskravet enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att deltagarna i studien har rätt att bestämma över sin medverkan. För att tillgodose detta gav samtliga respondenter sitt samtycke muntligt innan intervjun påbörjades. Ytterligare information som tydliggjordes innan intervjun påbörjades var intervjuns tänkta upplägg och deras rättigheter som

exempelvis; att deltagandet var frivilligt och att de hade rätt att hoppa av eller avbryta om de så önskar. Konfidentialitetskravet innebär att respondenter som ingår i studien behandlas med största möjliga konfidendiatlitet (Vetenskapsrådet, 2002). Alla respondenternas uppgifter som uppkom under studien har tagits hänsyn till och behandlats med

konfidentialitet. Tills studien blir godkänd har exempelvis alla personliga uppgifter, som inspelat material, förts över till en säkrare lagringsplats, med lösenordskyddat USB-minne, och har raderats från mobiltelefonen som då användes för inspelning. Detta för att obehöriga

13

inte skall få tillgång till materialet. När studien blir godkänd raderas alla dessa personliga uppgifter. För att uppnå största möjliga konfidentialitet presenterades inga personliga uppgifter i studiens resultat och respondenterna avidentifierades även med koder. Det informerades även till respondenterna att det inspelade materialet skulle raderas efter godkännande av uppsatsen som kommer att tillgängliggöras för allmänheten via databasen DIVA. Vetenskapsrådet (2002) beskriver i nyttjandekravet att de uppgifter som samlats in om respondenterna endast får användas åt studiens ändamål. Detta informerades

respondenterna genom mail och i början av intervjuerna för att säkerställa att de har tagit till sig den informationen.

5 RESULTAT

I detta avsnitt redovisas studiens resultat utifrån de olika kategorier som framkommer i den manifesta innehållsanalysen. Först presenteras de uppfattningar om och förutsättningar för psykisk hälsa, därefter följer de hindrande faktorerna för psykisk hälsa bland unga män. För att följa upp analysen och underlätta texten för läsaren har studiens underkategorier använts som underrubriker i resultatet.

5.1 Uppfattning om och förutsättningar för psykisk hälsa

Respondenternas uppfattningar om förutsättningar för psykisk hälsa var olika. Dessa var att ha mindre stress, göra saker som är bra för sig själv, ha en bra relation till familj och vänner, att vara fysiskt aktiv, bra planering i sin vardag, att ha en sysselsättning samt att vara nöjd och finna meningsfullhet med livet.

5.1.1 Hälsosam livsstil

Några respondenter påpekade; för att kunna uppnå en bra psykisk hälsa var det nödvändigt att det görs saker som man tycker om, som gör en glad och ger en positiv känsla. Någon hävdade att ha möjligheten för att göra positiva saker med sin dag kan ha stor påverkan för nästkommande dagen. Även om svåra händelser inträffar kommer de positiva och produktiva sakerna som man har gjort, att muntra upp en till att investera sin energi i för den närmsta framtiden.

”… Asså att må psykisk bra från mitt perspektiv är…. när jag gör saker som jag gillar som för mig å va på bra humör liksom… som typ när jag har mindre stress och sen… emm att spela, träffa mina vänner, att ta en frisk luft, att sola…” (IP2).

14

Att ha en stark självkänsla och ett bra självförtroende är en av nyckelfaktorerna för bra psykisk hälsa. Någon respondent tydliggjorde att det är deras egna tankesätt om sig själva som i slutändan kan leda till antingen en bra eller mindre bra psykisk hälsa. Det handlar alltså om hur en individ tänker och känner om sig själv. Därför tyckte respondenten att det var avgörande att kunna våga vara bekväm med sig själv samt kunna acceptera sig själv för att kunna ha ett bra psykiskt välbefinnande.

” En bra psykisk hälsa för mig e… emmm… ja… att vara bekväm med sig själv och med sin egen kropp och sin egen hjärna… asså det där att ha ett stark självkänsla och bra

självförtroende är de viktigaste för att ha en bra psykisk hälsa…” (IP3).

Några respondenter informerade att försöka och kunna våga prata om hur de känner är viktigt för att kunna uppnå en bra psykisk hälsa. De pekade på att det är likaså viktigt att ha en stark självkänsla och bra självförtroende, tänka positivt, röra på sig, ta frisk luft, att äta hälsosamt, bra matvanor, prova nya saker, resa, uppskatta sig själv, planera och skapa rutiner som får en att må bra. Någon respondent menade att den psykiska hälsan kunde bli bättre om individen rörde på sig oftare och åt näringsrikare kost. En annan tydliggjorde att livet är inte alltid på topp och alla har det jobbigt någon gång i livet. Det handlar dock om att förstå vad som är en del av livet och hur man kan hantera utmaningar.

”… Det hjälper när man snackar med folk skulle jag säga… bara snacka om vilka problem man har och vad man känner där inne ”(IP4).

”…. Du ska försöka spendera så mycket tid med de du älskar, kunna lära dig eller försöka göra saker som du inte kunnat göra förut, prova någonting nytt och emmm… liksom resa, träna osv…” (IP5).

5.1.2 Arenor och aktörer som viktiga komponenter

Några av studiens respondenter tyckte att skolor, arbetsplatser, arbetsgivare och lärare bör ta ansvaret och se till att motverka den psykiska ohälsan bland deras elever och/eller deras anställda genom olika insatser. Någon påpekade att samhället hade ett ansvar att ge alla ungdomar samma förutsättningar och möjligheter oavsett kön, etnicitet och bakgrund. Andra menade också att individerna själva får ta sina egna ansvar att inte försöka se sig själva som offer. Det föreslogs även att unga mänskulle kunna försöka ta första steget till att söka hjälp eller prata med någon som de litar på.

”… Jag skulle säga såhär skolor… skolor och lärare skulle kunna uppmuntra killar att kunna prata om liksom göra de bekväma att prata om vad som helst, skolor är andra hemmet för oss unga…” (IP6).

” … Det enda som kan hjälpa honom i såna svåra tider är sig själv genom att snacka med någon han kan lita på…” (IP3).

15

5.2 Hindrande faktorer för en god psykisk hälsa

Respondenter hade olika uppfattningar om vad som ansågs vara hindrande för en god psykisk hälsa. Faktorer som ansågs vara hindrande enligt flera respondenter var bland annat sömnbrist, negativa människor omkring sig, skolprestationer, oro för framtiden, negativa påverkan av sociala medier, familjeproblem samt förlust av närstående.

5.2.1 Betydelsen av socialt stöd

När några respondenter ibland känner sig oroliga och får ångest blir det svårt att inse hur allvarligt det är och istället väljer de att inte prata om det. Någon respondent nämnde att, alla mår dåligt ibland och är medvetna om att man mår bättre av att prata om hur man känner med andra. Enligt några respondenter den främsta anledningen till att välja att inte prata om den psykiska hälsan är att de tycker att det är jobbigt, obekvämt och ser inte behovet av att prata och de vill inte framstå som negativa eller jobbiga. Några av respondenterna

informerade att de ibland upplever att det kan vara svårt att prata om deras psykiska

måenden både hemma med sina föräldrar och eller med sina vänner. Detta var för att de ofta kände sig missförstådda.

”… Jag har aldrig träffat sånt här människor som kan förstå om psykisk hälsa, och jag mig själv tänker inte på det. det är såklart vi är människor och blir… får ångest och

oroligheter över något men… still… jag pratar inte om det” (IP3).

”… Asså jag vet inte nångång kanske med en vän som verkligen är nära skulle jag kunna prata… jag vet inte om det är bra eller dåligt att hålla det för sig själv men det är inte vanligt för mig att prata om det och du kan bli dömd och de vill du inte… (IP5).

En annan respondent menade att han rätt ofta tänker på sin psykiska hälsa och ibland pratar han om det med sina syskon eller vänner, därav valet att bara prata allmänt och inte på djupet om det. Respondenten tyckte att det kan vara svårt att prata om psykisk hälsa med sina föräldrar eftersom de har haft sina egna sätt att förstå och hantera sina egna känslor på. Han menade också att föräldrarna oftast blir rädda och oroliga när negativa saker inträffar honom som deras barn. Han upplever att det kan vara svårt att berätta för sina föräldrar om sitt mående och det blir en utmaning för dem att ta det lugnt och lyssna eftersom de lätt kan få panik.

”… Jag väljer liksom att prata med mina syskon än mina föräldrar för du vet om jag säger till de jag mår inte bra de kommer ju liksom få panik de är eeemm… rädda… de vill inte att deras barn ska må dåligt eller hända nåt” (IP5).

”…Det här året har jag ändå pratat med mina föräldrar och med mina syskon och sånt men det har inte vart så normalt så istället har jag försökt att prata om det med mina

16

5.2.2 Krav och stress

Någon respondent berättade att han hade sömnbrist och sömnsvårigheter. Detta var början till stor oro och ångest eftersom om man inte får tillräckligt med sömn blir det svårare att orka med skolan, arbete och vardagliga påfrestningar. Några respondenter förklarade att orsakerna som ledde till sömnbrist var krav på skolprestationer samt oro och ångest inför framtiden. När de lägger sig och försöker att sova blir det svårt att slappna av och varva ner på grund av stressen. De menade att sitta upp länge på nätterna för att plugga, söka ett jobb samt tänka på sin framtid gör det svårt att sova och istället ligger de vakna i flera timmar. ”… Om man inte har bra betyg nu i gymnasiet kan det ju va liksom… va svårt sen för att hitta ett jobb så som man gillar eller typ för att komma in till vidareutbildning… så ja att tänka på såna saker påverkar mig negativt” (IP1).

”... Nu när man går i gymnasium så är det att man stressar över betyg och uppgifter som måste göras i tid… ibland kan det komma typ sömnlösa nätter…å sen när man försöker komma upp nästa dan blir det svårt liksom man orkar inte… (IP2).

5.2.3 Långvarig stress och omgivningspåverkan

Stress är någonting som respondenterna tog upp som någonting negativt. En respondent berättade att kortvarig stress kunde motivera honom att plugga och planera sina studier bättre. Däremot långvarig stress kan leda till att orken och motivationen att göra saker försvinner helt. Någon påstod att för mycket inlämningar och många prov samtidigt påverkar betygen dåligt. Att ha dåligt betyg i sin tur skapar oro, ångest och stress där eleverna börjar må dåligt. De känner sig helt handlingsförlamade och blir känslomässigt utmattade. ”… Ja jag skulle säga skolan…eee… den ger mig mest stress i mitt liv just nu… nu när skolan är på väg att ta slut så är det väldigt mycket man måste göra på samma gång…mycket prov och inlämningar…” (IP2).

Någon av respondenterna informerade att omgivningen också har en stor påverkan för den psykiska hälsan. Att ha negativa människor omkring sig, dålig relation med familj eller med vänner kan vara en hindrande faktor för att uppnå en bra psykisk hälsa. Människor som försöker dra ner en påverkar en dåligt om man själv inte kan stå emot. Respondenten hävdade att det var svårt att må psykiskt bra om både hemmet och vännerna svek. Därför informerade respondenten att det är viktigt att kunna stänga ute och stöta bort de negativa människorna och istället sträva efter att omringa sig själva med människor som stöttar och som inte trycker ner en.

”Eeee…. ja självklart människor också. Som jag sa människor kan påverka ens psyke negativt det gäller liksom att omringa sig själv med positiva människor som liksom inte nedsätter dig…”(IP2).

”... Om du inte har de bra med din familj, om det är bråk varje dag inom familjen så kan det påverka din psykiska hälsa…” (IP3).

17

5.2.4 Förlust av närstående

En annan respondent nämnde att; en förlust av någon man älskar är en annan riskfaktor för en ökad psykisk ohälsa. När en familjemedlem eller någon man älskar går bort stannar allting upp. Det blir en chock att förlora en förälder, syskon eller annan nära anhörig. Det finns olika sätt som människor sörjer på men respondenten menade att det kan vara svårt för många unga män att acceptera det som har hänt och hantera situationen därefter. Han menade att en del unga män kan börja bli aggressiva, få svårt att kunna koncentrera sig eller sova. En annan menade att en del kan känna sig så deprimerade att de väljer att lindra problemen genom ovanor såsom missbruk, kriminalitet och suicidtankar.

”…. Ju att i familjen om någon nära går bort…. Ja om någon som är väldigt nära avlider exempelvis pappa, syskon, mamma, eller någon annan man älskar går bort… det där är en av de … en av de svåraste tider en ung man kan gå igenom…” (IP3).

”… På grund av nåns förlust och sorgen… om man liksom inte få ut det man känner inuti… man kan hamna i självmordstankar i olika såna andra dåliga vanor… som kriminalitet som kan senare bli svårt att komma ut ifrån” (IP1).

5.2.5 Samhällets maskulinitetsnormer

Studiens respondenter nämnde att samhällets maskulinitetsnormer hade bidragit till att begränsa deras benägenhet att söka hjälp och vård i tid. Någon menade att samhällets normer begränsar möjligheten att visa hur man egentligen mår. Om de på något vis visar att de är ledsna, deprimerade eller stressade anses de av andra människor som exempelvis ” svaga eller feminina”. Någon annan respondent beskriver att samhället har byggt män som starka, handlingskraftiga och som skall kunna ta hand om sin familj. Respondenten tyckte att samhällsnormen har konstruerat unga män att vara känslokalla och som konsekvens har detta lett till en ökad stress och känsla av ensamhet hos många unga män. En rädsla av att andra människor kommer att se dem som svaga om de exempelvis söker hjälp eller pratar om deras måenden, har medfört att de istället föredrar att inte söka hjälp.

”… Ja enligt mig så har normen påverkat oss män mycket dåligt…. Den har gjort att vi inte ska visa känslor… liksom så fort vi visar att vi mår skit av misstag så anses vi typ som oattraktiva liksom…” (IP1).

”… Ehmm så här är det… vi är byggt för att kunna ta hand om vår familj å…

samhället har gjort oss för att kunna ta hand om vår familj, att kunna vara starka… att kunna vara kalla… förstår du… det där är det som leder till att… vi blir stressad av det här… inte bara det… men det leder oss att bli sjuka å till värre psykiska besvär… å ensamhet…” (IP3).

Grundorsaken till att denna samhällsnorm finns än idag nämnde några respondenter hur deras föräldrar uppfostrade sina barn från tidig ålder. Respondenterna tyckte att på det sätt vägleder sina barn, beroende på kön, spelar stor vikt för deras mående. Därmed är en av grund orsakerna till att de flesta unga män blir som de blir att föräldrar samtidigt följer sin egen kultur, bakgrund och samhällsnorm kring vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

18

”… Hur vi blev uppfostrad liksom exempelvis hur en tjej ska vara å hur en kille ska vara… Jag tror normen börjar från sitt eget hem och sen samhället eller människor omkring sig typ” (IP5).

En respondent beskrev pressen från sociala medier och förväntningarna gällande hur en man ska vara och bete sig som något hindrande för den psykiska hälsan. En annan respondent förmedlade att det som visats på filmer och tas upp på sociala medier oftast leder till uppfattningen att unga män skall vara starka och ”coola”. En man som gråter på film eller pratar om sina känslor i sociala medier anses exempelvis som svag och feminin. Dessa sätt att se på män leder ofta till att det blir onormalt i samhället att unga män visar sina känslor eller söker hjälp i tid.

”… Grundorsaken tror jag… eeee man blir också påverkad av typ sånt filmer och sånt typ att de är starka stora och sådär man ser liksom... man ser superhjältar och sånt och som inte gråter…(IP4).

För att bekämpa de hindrande faktorer för god psykisk hälsa som existerar i samhället framställde några respondenter att öka sin kunskap om psykisk ohälsa och att börja inse att alla människor kan må dåligt och att det är acceptabelt att prata om sina känslor. Skolor, arbetsplatser och hemmet måste börja behandla unga likvärdiga och förmedla till unga män att det är acceptabelt att gråta, att vara ledsen och att bli deprimerad. En annan respondent påpekade; att det är svårt att få bort den oskrivna normen som finns i samhället. Det är utmanande att ändra människors tankesätt men om alla hjälps åt och undviker det dömande tankesätt som finns i samhället så skulle många män må bättre.

”… Ett litet barn är ju vitt som ett vitt papper okej… det som ritas i där av sin pappa och mamma och syskon, det är det som kan leda honom till att bli en viss typ av människa… så de måste vägleda honom rätt…” (IP3).

”…. Genom högre kunskap kunna påvisa de att det är okej att alla män kan gråta och visa sina känslor och att det ändå är okej att gråta och eeemm och vara ledsen… och vad hetere att prata ut om det...” (IP4).

6 DISKUSSION

Detta avsnitt ger utrymme till en fördjupad diskussion om studiens metod och studiens resultat.

6.1 Metoddiskussion

Metoddiskussionen innehåller sex underrubriker. Dessa är diskussion om metodval, urval, datainsamling, dataanalys, kvalitetskriterier samt forskningsetiska ställningstaganden.

19

6.1.1 Diskussion om metodval

Valet blev att genomföra kvalitativ studie, eftersom studiens syfte var att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. En kvalitativ metod ansågs vara passande då, eftersom målet med studien var att få ut kvalité ur frågorna, det vill säga att gå in på djupet och få detaljerad information om studiens frågeställningar. Enligt Bryman (2011) används kvalitativa forskningar för att göra en djupare undersökning om det berörda ämnet för att samla information om människors motivation, tankesätt och

uppfattning. Författaren menar att en kvalitativ metod kan ge en djupare förståelse av studiens frågor. Nackdelen som uppstod med denna kvalitativa studie var att

analysprocessen krävde mycket tid jämfört med genomförandet av de andra avsnitten i studiens process. Bryman (2011) tydliggör att det kan ta mer tid att sammanställa en

kvalitativ undersökning än en kvantitativ eftersom i kvantitativa studier går det snabbare och enklare att kategorisera.

Bryman (2011) påpekar vidare att en kvalitativ forskning till skillnad från kvantitativ

forskning brukar vara mer inriktad på ord än på siffror. Om det till exempel hade funnits en strävan efter att påvisa ”hur stor andel av unga män mellan 18–24 år som uppfattar vad som påverkar för deras psykiska hälsa,” hade studiens syfte haft en kvantitativ metod.

Kvantitativa forskningar brukar vara mer inriktad på siffror och är formad utifrån deduktivt synsätt. Detta betyder att det görs en analys av statistiken för att bekräfta om ett visst problem var verkligt eller enbart en personlig uppfattning.

6.1.2 Diskussion om urval

Studiens urval var målinriktat, detta betyder att med sex gjorda intervjuer uppnåddes de urvalskriterier som fanns för studien. Enbart sex respondenter kan ha påverkat studiens trovärdighet genom att det inte skildrar ett bredare perspektiv av upplevelser (Bryman, 2011). Kvale och Brinkmann (2014) påpekar däremot att syftet med kvalitativa

undersökningar är att fokusera på att belysa upplevelser, värderingar och uppfattningar. Studiens avsikt har därför inte varit att kunna generalisera utan att istället ge en djupare inblick i hur unga män tycker vad som påverkar deras psykiska hälsa. Med det målinriktade urvalet gick det att välja ut deltagare med direkt hänvisning till de forskningsfrågor som hade formulerats i studien. Studien har begränsat sig till unga män mellan 18–24 år som bor i Sverige.

Deltagarna som valdes ut till studien kunde ge representativa insikter om deras situation och uppfattningar om psykisk hälsa. Genom att lägga ut en text från missivbrevet på det

Instagram- kontot kunde studiens deltagare nås på ett effektivt sätt och de var villiga att medverka. Från början var det nio individer som hörde av sig, utifrån dessa individer valdes sedan sex respondenter för att uppfylla studiens krav. En fördel med studiens urval var att det inte fanns några krav för deltagarna att ha en viss sysselsättning. Deltagarna som valdes hade olika sysselsättningar och bakgrund, vilket gav ett rikt och varierande svar till studiens frågor. Eftersom intervjuarens Instagram-konto var privat var dem valda respondenterna löst

20

bekanta (som inte hade någon nära relation med intervjuaren). En nackdel som kan ha uppstått med att informationen lades ut just på en privat Instagram-konto kan ha förminskat möjligheten för att nå till en bredare population. Detta har dock inte påverkat studiens urvalskriterier eftersom utifrån de nio individerna kunde väljas ut sex respondenter som uppfyllde kraven. En fördel som fanns med att välja löst bekanta individer var att

respondenterna kunde känna sig mindre nervösa under intervjun. Nackdelen kunde däremot ha varit att respondenter inte kände sig bekväma att bli intervjuad av någon som de känner eller har någon relation med. För att undvika detta valdes därför sex löst bekanta

respondenter som inte hade någon nära relation med intervjuaren.

6.1.3 Diskussion om datainsamling

Studiens respondenter upplevdes vara bekväma, trygga och öppna vilket ledde till att de kunde berätta mycket i sina svar. I vissa fall ställdes dock följdfrågor för att kunna få mer utförligare svar. Enligt Bryman (2011) väljer intervjuaren följdfrågor själv utifrån det som respondenten berättar och inte utifrån det intervjuaren vill att respondenten ska berätta om. En nackdel som kan finnas med följdfrågor är dock att respondenten kan påverkas av

intervjuaren och svarar på ett sätt som respondenten tror att intervjuaren förväntar sig. En annan nackdel är att intervjuaren kan omedvetet kan ge respondenten ledtrådar om önskade svar på en specifik fråga. Vilket kan leda till att respondenten ger oärliga svar.

Från början planerades att genomföra datainsamlingen genom telefonintervjuer.

Anledningen till det var på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och att de flesta av studiens respondenter befann sig utspritt i landet. En fördel med att genomföra en telefonintervju var att det fanns ökade möjligheter att tala med människor som befann sig geografiskt avlägset (Kvale och Brinkmann, 2014). En annan fördel som upptäcktes i studien var att avsaknaden av fysisk närhet kunde bidra till mer bekvämlighet, mindre nervositet och mer ingående svar på intervjufrågor. Respondenterna hade själva fått välja tidpunkt för att få en avslappnad och stressfri intervju som möjligt. En svaghet som upptäcktes var dock att det var omöjligt att se respondenternas kroppsspråk och reaktioner på frågorna. Vid några tillfällen var det svårt att veta vem som skulle tala, exempelvis efter en paus av tystnad. Detta resulterade i att respondenten och intervjuaren pratade i mun på varandra. En annan

nackdel som Bryman (2011) nämner är att tekniska svårigheter vid telefonintervju kan uppkomma. Under denna studies telefonintervju uppstod dock inga tekniska problem.

6.1.4 Diskussion om dataanalys

När analysen skulle genomföras tillämpades en manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). En manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att innehållet analyseras så nära texten som möjligt. Detta betyder att användningen av den manifesta innehållsanalysen kunde minska tillämpningen av egna reflektioner och personliga uppfattningar. Transkriberingen genomfördes direkt efter varje intervju.

Anledningen till det var att om man drar ut på analysen är det lätt att få en känsla av att man står inför en oöverstiglig uppgift (Bryman, 2011).

21

Även om ett manifest innehållsanalys innebär nära arbete med det som ursprungligen sägs och beskrivs finns det fortfarande en risk att feltolkningar kan ha inträffat under

transkriberandet. Bryman (2011) påstår att oavsett om forskaren är erfaren eller oerfaren finns det risk för felaktigheter under analysskedet. Orsaken till felaktigheter kan bero på olika faktorer, till exempel att man missuppfattar det man hör och att man blir trött på att lyssna och börjar slarva med transkriberingen. För att undvika detta har transkriberingen

genomförts genom att flera gånger lyssna på det inspelade materialet.

6.1.5 Diskussion om kvalitetskriterier

Tillförlitligheten är ett av de grundläggande kriterierna för bedömningen av kvalitén för en kvalitativ studie av Lincoln och Guba (Bryman, 2011). Även om kvalitetssäkringar såsom noga utformning av metodval (grundats på forskning och kunskap), utvalda citat i studiens resultat (som stärker det som studien syftade till att undersöka) samt granskning av samtliga avsnitt och bilagor av handledaren har förkommit kan det fortfarande finnas några faktorer som kan ha minskat kvalitéten i studien. En av minskande faktorerna kan vara att det inte kunde genomföras en respondentvalidering. Bryman (2011) menar för att öka studiens trovärdighet rapporteras resultaten till studiens respondenter som en försäkran så att det inte skett någon missuppfattning angående studiematerialet. På grund av den snäva tidsramen för studien var detta dock inte möjligt att genomföra.

För att ytterligare öka studiens trovärdighet har det genomförts innehållsrika intervjuer samt använts samma intervjuguide. Studiens intervjuare ställde även följdfrågor och upprepade frågorna när några respondenter inte haft något klart svar, detta hjälpte till att få ett riktare svar. Genom att kontakta varje respondent innan intervjun och berätta kort om studiens syfte, skapades mindre nervositet, mer bekvämlighet, ökat intresse och ökad vilja att genomföra intervjun. För att kunna uppnå studiens möjlighet till att styrka och konfirmera hävdar Bryman (2011) att det kan vara en fördel att låta handledaren granska studiens resultat.

6.1.6 Diskussion om forskningsetiska ställningstaganden

I denna studie valdes att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa. Enligt Bryman (2011) är etiska problem viktigt att beakta i samhällsvetenskaplig forskning, därför har vissa etiska ställningstaganden beaktats i genomförandet av studiens undersökning. Intervjuaren har varit noga med planering av studiens process, genom pilotintervjun har det exempelvis inspelning av intervjuerna med en mobiltelefon testats. Med hjälp av pilotintervjun med tre individer minimerades risken för att något fel skulle inträffa inför de egentliga intervjuerna.

För att undvika tidstilläggen för att samla in allas tillåtelser, valdes att intervjua unga män från 18-års åldern och över. Angående trovärdighet tydliggör Bryman (2011) att

respondenterna ska kunna känna igen sig i det resultatet som presenteras. En

kvalitetssäkring angående detta genomfördes genom en manifest innehållsanalys där genom att undvika egna tolkningar och enbart presentera det som har framkommit under

22

intervjuerna. För att säkerställa studiens konfidentialitetskrav uppmuntrades alla

respondenter att inte ange sina namn under inspelningen och det användes kodord istället. Det har också lagts extra mycket vikt vid att tydligt betona det frivilliga deltagandet och presentera vad studien ska användas till. När intervjun avslutades visade några respondenter intresse och önskade att få ta del av studien när den blivit klar.

6.2 Resultatdiskussion

I fördjupningen i ämnesområdet att undersöka vad unga män mellan 18–24 års åldern uppfattar påverkar deras psykiska hälsa, upptäcktes att unga män hade sina uppfattningar om förutsättningarna för psykisk hälsa. Att definiera vad en god psykisk hälsa innebar tycktes vara svårt i början och betydde olika för olika respondenter. Det framkom olika

uppfattningar om förutsättningarna för psykisk hälsa och vad som får unga män att må och fungera bra. Några exempel är att göra saker som man tycker om, ha en sysselsättning, goda relationer med människor omkring sig och känna att livet har en mening. Enligt

Världshälsoorganisationen (2013) kan en god psykisk hälsa handla om hur en individ mår och trivs med livet, samt den egna förmågan att klara av livets upp- och nedgångar. Enligt Antonovsky (2005) är livet inte alltid begripligt, hanterbart och meningsfullt men det handlar om hur människor begriper, hanterar och försöker se meningsfullhet trots de svårigheter de ställs inför. Olsson et al. (2006) menar att unga män med stark begriplighet har en stor tro på sin egen förmåga och förmågan att begripa varför en situation blir som den blir. Om unga män har en stark känsla av hanterbarhet finns möjlighet att inte se sig själva som hjälplösa offer när olyckliga händelser inträffar (Jakobsson, 2008). Människor nu eller senare kommer att ställas inför utmaningar och olika händelser i livet, men för att må bra kan det vara viktigt att försöka hitta en mening med de utmaningar eller de olyckliga händelser som inträffar. Det kan vara viktigt för människor att vara sin egen pilot i livet. Studiens respondenter menade att det är människors eget ansvar att ta första steget för att må psykiskt bra. Det handlar om att förstå och inse vad som är en del av livet, hur man kan hantera utmaningar och när man eventuellt behöver söka hjälp.

Studiens resultat visar att unga män föredrar att inte prata med andra om hur de mår utan håller det för sig själva. De uttrycker att det inte känns tillräckligt allvarligt för att be om hjälp och ser sig själva som starka. Folkhälsomyndigheten (2020f) påtalar dock att allt fler unga män begår självmord och självmordsförsök idag. Grundorsaken till detta, enligt studiens respondenter och rapporten, var för att de undviker om att be om hjälp och uppfattar sig själva som starka. De tror att de kan hantera det själva och väljer att inte prata och söka hjälp i tid, vars yttersta konsekvens kan leda till självmordsförsök. Enligt studiens resultat och Danielsson et al. (2011) kan en annan orsak till att unga män inte väljer att prata om deras psykiska hälsa vara känslan av skam och skuldkänslor som i sin tur kan framkalla andra negativa hälsoproblem. Dessa hälsoproblem kan bland annat vara oro, ångestsyndrom, depression, utmatningssyndrom, koncentrations och kommunikationssvårigheter, skadligt missbruk på grund av ovanor till alkohol och droger. Studiens resultat visade att på grund av den psykiska ohälsan kan unga män hamna i kriminalitet som kan bli svåra att ta sig ur. Likt