Institutionen för hälsovetenskap
Barns egna upplevelser av våld i hemmet.
- En litteraturöversikt
Författare: Jonna Nilsson Handledare: Sofia Tingberg Examinator: Maria Werthén
Examensarbete i vårdvetenskap, Socialpsykiatrisk vård, 15hp Kandidatnivå VT 2020
Svensk titel: Barns egna upplevelser av våld i hemmet. Engelsk titel: Children’s experiences of domestic violence. Författare: Jonna Nilsson.
Institution: Högskolan väst, Institutionen för hälsovetenskap. Arbetets art: Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp.
Program: Socialpsykiatrisk vård, 180 hp. Termin: VT 2020.
Antal sidor: 14 sidor.
Abstrakt
Bakgrund:
Alla barn borde få växa upp i ett tryggt hem med omsorgsfulla föräldrar men tyvärr är det inte alla barn som får göra det. Trots de skyddsnät och de rättigheter som finns till barns fördel finns det barn som utsätts för våld. Våldet som de utsätts för kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Våldet påverkar barnen negativt både på kort och lång sikt.
Syfte:
Syftet med studien var att belysa barns egna upplevelser av våld i hemmet.
Metod:
En litteraturöversikt användes som metod. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut efter
systematisk litteratursökning och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i kategorier.
Resultat:
Resultatet visar hur barnen upplevde relationen till förövare, mamma eller syskon, vilka känslor som uppstår, samt vad som upplevs hjälpa barnen. Upplevelserna kunde delas in i tre kategorier, flöjt av tre subkategorier.
Konklusion:
Relationerna såg olika ut beroende på om det var relationen till förövare, mamma eller syskon. Barnen agerade olika beroende på de känslor som de upplevde. Med hjälp av vänner, lek och spel upplevde barnen att de kunde slippa verkligheten för en stund.
Abstract
Background:
All children should grow up in a safe home with caring parents but unfortunately, not all children have the possibility. Regardless of the safety nets and the rights that are in the child's favor, there are children who are subjected to violence. The violence can be physical, mental or sexual. The violence affects children negatively both in the short and long term.
Aim:
The purpose of the study was to illuminate children’s own experiences of domestic violence.
Method:
A literature review was used as a method. Seven scientific articles were selected after a systematic literature search and has been quality review. The articles were analyzed and compiled into categories.
Results:
The result shows how the children experience their relationship with the perpetrator, and the mother and siblings, which feelings that appear and what the children experienced helped them. The children’s experiences were sorted into three separate categories, followed by three subcategories.
Conclusion:
The relationships looked different depending on whether it was the relationship with the perpetrator, mother or siblings. The children acted differently depending on the feelings they experienced. With the help of friends, play and games, the children felt that they could escape reality for a while.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Olika typer av våld ... 1
Konsekvenser av våldet ... 2
Barns rättsliga skydd ... 3
Hälsa- Vårdvetenskapligt perspektiv ... 3
Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Datainsamling ... 4 Urval ... 5 Analys ... 5 Etiska överväganden ... 5 Resultat ... 6
Olika relationer till familjemedlemmarna ... 6
Känslor som ständigt är närvarande ... 7
Paus från verkligheten ... 8 Diskussion ... 8 Metoddiskussion ... 8 Resultatdiskussion ... 9 Konklusion ... 11 Praktiska implikationer ... 11 Referenser ... 12 Bilaga I Bilaga II Bilaga III
1
Inledning
I Sverige finns det många lagar och rättigheter för barn och deras levnadsförhållanden. Barnet skall ha rätt till ett tryggt hem, men så är inte fallet för alla. Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld och ungefär fem procent av dessa barn har upplevt våld ofta. Därtill finns ett mörkertal som omfattar de barn som inte uttryckt sig om det våld som pågår i hemmet. Våldet påverkar barnets utveckling negativ oavsett om det är fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld som barnet utsätts för. Denna studie kommer fokusera på barns upplevelser. En ökad förståelse hos de yrkesverksamma kan ske genom en insikt i barns egna upplevelser av våld i hemmet.
Bakgrund
I en undersökning från 2010 visar det sig att mellan 3,3 miljoner -10 miljoner barn i världen bevittnar våld varje år, beroende på den specifika definition av vad våld är (Webb, 2015). I Sverige lever ungefär 150 000 barn i hem där våld förekommer. Våld i nära relationer sker oftast i bostaden, där det saknas utomstående vittnen (Socialstyrelsen, 2016). Barn som lever i sådana miljöer kan utveckla allvarlig psykisk och fysisk ohälsa. En stark koppling finns hos de barn som bevittnar våld och själva utsätts för våld. Ett barn som bevittnar våld lider ungefär lika mycket som ett barn som utsätts för våld (Webb, 2015). Barn som bevittnar våld har också mycket större risk att själva bli utsatta för våldet (Evang & Øverlien, 2015). Barnets behov glöms ofta bort när en förälder utsätts för våld. Det är viktigt att uppmärksamma barn som upplevt eller bevittnat våld för att de skall få det skydd och stöd som de behöver
(Socialstyrelsen, 2016).
Fjorton procent av niondeklassare i Sverige uppger att de blivit slagna någon gång, ungefär tre procent av dem har blivit slagna flera gånger. Dessutom uppger barn med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning att de blivit utsatta dubbelt så mycket (Socialstyrelsen, 2016). Våld inom familjen är ofta en hemlighet, barn berättar sällan om de blivit utsatta eller om de bevittnat våld inom familjen. Detta kan bero på känslor av rädsla, förvirring, skuld, skam och lojalitet, vilket innebär en stor risk att barnens utsatthet inte uppmärksammas (Socialstyrelsen, 2016). Det kan alltså finnas ett stort mörkertal när det kommer till hur många barn som faktiskt utsätts eller bevittnar våld i hemmet. Många av konsekvenserna blir uppenbara först efter några år efter att det kommit fram att barnet blivit utsatt (Hillis, Mercy och Saul, 2016). Vanliga skador som tyder på våld mot barnet kan exempelvis vara
blåmärken, djupa sår, trasiga tänker, frakturer, ögonskador, brännskador, inre skador och skador på huvudet (Hillis et. al., 2016).
Olika typer av våld
Fysiskt våld mot barn
Fysiskt våld kan innefatta att någon annan orsakar barnet kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat likande tillstånd. Några exempel kan vara att någon slår barnet, sparkar, skakar, stampar, bränner, förgiftar eller kväver barnet. Varje form att kroppslig bestraffning räknas som fysiskt våld (Socialstyrelsen, 2016).
Psykiskt våld mot barn
Psykiskt våld kan innebära att ett barn utsätts för avsiktligt känslomässigt lidande,
kränkningar eller nedbrytande behandling (Socialstyrelsen, 2016). Exempelvis att inte trösta barnet när denne är ledsen eller kalla barnet nedvärderande ord. Att tvingas bevittna våld eller leva i en miljö där det förekommer hot och våld kan också ses som psykiskt våld
2
(Socialstyrelsen, 2016) Psykiskt våld kan därför innebära att se sin förälder bli utsatt (Janson, 2010).
Sexuellt våld mot barn
Sexuella övergrepp involverar alla typer av sexuella handlingar som påtvingas ett barn. Det kan handla om att utnyttja barnets beroendeställning, att handlingen utgår från förövarens behov, om handlingen kränker den utsatte, sker mot barnets vilja eller om det är en handling som barnet inte förstår eller är mogen för. De olika handlingarna kan innefatta exempelvis verbala sexuella antydningar, blottning, sexuellt menande smekningar och fullbordat samlag (Socialstyrelsen, 2016).
Konsekvenser av våldet
Barnets psykologiska, fysiologiska och sociala utveckling kan påverkas av att leva i en miljö där våld förekommer (Socialstyrelsen, 2016). Barn kan utveckla emotionella och
beteendemässiga problem, både på kort och lång sikt (Evang & Øverlien, 2015). Problem kan yttra sig i form av allvarlig och långvarig psykisk ohälsa, som ångest, aggressivitet,
depression, självdestruktivitet, svårigheter i umgänge med andra barn,
koncentrations-svårigheter och koncentrations-svårigheter att klara av skolan (Socialstyrelsen, 2016; Webb, 2015; Jernbro & Janson, 2016). Det finns även en risk att barnet utvecklar hyperaktivitet på grund av att ständigt vara på sin vakt för att snabbt upptäcka fara, vilket i vissa fall kan förhindra barnets normala utveckling. Barnet kan också drabbas av hälsoproblem som eksem, magont astma, huvudvärk, sömnsvårigheter och ätstörningar (Socialstyrelsen, 2016; Webb, 2015; Janson, 2010). Även ökad risk för användning av tobak, alkohol och narkotikabruk finns också hos de barn som antingen bevittnar eller själva bli utsatta för våld (Webb, 2015).
Socialstyrelsen (2016) menar att det finns en risk för barnet att utveckla en desorienterad anknytning om anknytningspersonerna är de som orsakar hotfulla situationer, eller är känslomässigt otillgängliga. Detta kan leda till en rad allvarliga svårigheter i livet.
Det finns också en tydlig risk för ett barn att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) om en omsorgsgivare till barnet blir utsatt för hot. Upprepad utsatthet för trauma kan leda till kronisk stress. En hög andel av barnen utsätts för multipel traumatisering i sina familjer (det innebär att ett barn utsätts för fler än en traumatisering), det kan vara i form av vanvård, otillräcklig trygghet, sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel (Socialstyrelsen, 2016).
Konsekvenserna för barnen kan bero på i vilken ålder barnet är när våldet upplevs. Barnens uttryck för våldet kan även se olika ut beroende på ålder (Janson, 2010). Spädbarn tycks kunna skapa beteendemässiga minnen av våld, kroppen kan reagera på något som påminner om våldet. Treåringar och äldre får starka minnen av våldet och kan sedan minnas och berätta om dem. Barn i förskoleåldern kan upprepa traumat i sina lekar. Skolbarn upplever ofta känslor av skuld och skam, och försöker bevara våldet hemma som en hemlighet. Detta kan påverka barnens skolgång negativt på grund av koncentrationsstörningar och
minnessvårigheter. Tonåringar lägger ofta skulden på sig själva och skamkänslor blir vanligare och många söker förståelse hos sina jämnåriga utanför bostaden. De kan även utveckla en misstro och negativa attityder till fasta relationer i vuxen ålder (Janson, 2010). Det finns även ett starkt samband, särskilt för kvinnor som växer upp i en våldsam familj och som sedan blir fortsatt utsatt för våld som vuxen (Jernbro & Janson, 2016).
3
Barns rättsliga skydd
Socialstyrelsen (2016) menar att samhället har ett omfattande ansvar för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Många myndigheter och yrkesverksamma har anmälningsplikt, alltså har de en skyldighet att anmäla direkt till socialnämnden om de får kännedom eller misstankar om att ett barn far illa (SFS 2001:453). Denna skyldighet gäller exempelvis verksamheter som berör barn, polismyndigheten, hälso- och sjukvården och hem för vård och boende (HVB). Ideella föreningar som inte ingår i något avtal med kommuner och därför inte lyder under socialtjänstlagen omfattas istället av den allmänna rekommendationen, där den som får kännedom eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (Socialstyrelsen, 2016).
Från och med den 1 januari år 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar där de flesta handlar om vilka rättigheter barn har men också hur barnkonventionen skall följas. Första artikeln i barnkonventionen definierar att ett barn anses vara den som är under 18 års ålder (SFS 2018:1197) vilket även är definitionen som används i detta arbete. Artikel 19 i barnkonventionen berör barn som är utsatta för olika typer av våld (SFS 2018:1197). I artikel 19 punkt 1 står det att,
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrep, medan barnet är i
föräldrarnas, vårdnadshavarens eller annan persons vård (SFS 2018:1197). Det finns ett flertal artiklar i barnkonventionen som gäller just utsatta barn, för att de ska kunna få det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Även föräldrabalken innehåller lagar som är till för att skydda barnen. I föräldrabalken står det att ”barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med en aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling” (SFS 1949:381). Detta är bara några av de lagar och rättigheter som finns till för att skydda barn i Sverige.
Hälsa- Vårdvetenskapligt perspektiv
Vårdvetenskapens syfte är att generera kunskap om hälsa och vårdande. Det är sedan
vårdverksamheternas uppgift att använda denna kunskap så att individers hälsa kan främjas på bästa sätt (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är därför är det viktigt att vården får tillgång till den forskning som gjorts. I ett vårdvetenskapligt sammanhang har hälsa blivit mer
betydelsefullt med tiden. Hälsa kan förstås till det liv och den livssituation som människan befinner sig i enligt ett vårdvetenskapligt perspektiv. En individ påverkar sin hälsa aktivt och medvetet genom de val denne gör (Wärnå-Furu, 2017). För att vården ska få kunskap om begreppet hälsa, är det viktigt att undersöka uppfattningar om vad hälsa är (Wärnå-Furu, 2017). Det kan därför vara viktigt att undersöka vad barnen själva uppfattar som hälsa för att därifrån skapa de bästa förutsättningarna till vård för dem.
När individers hälsa störs av sjukdom eller lidande söker de vård hos olika vårdverksamheter för att där återfå eller bibehålla en god hälsa. Det är därför viktigt för vården att hålla sig uppdaterade på faktorer som kan påverka individers hälsa negativt. År 1946 fastställde World Health Organization (WHO) en definition av begreppet hälsa och som lyder: ”Hälsa är ett
4
tillstånd av fullständigt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande” (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsa är ett av de fyra konsensusbegrepp som finns inom vårdvetenskapen (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsa kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken vårdteori som det utgår ifrån. Antonovskys (1991) salutogena hälsoteori betonar livssammanhanget. En teori om individers känsla av sammanhang i livet. Teorin innefattar de tre grundpelarna,
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovskys salutogena perspektiv betonar vikten av den positiva tillvaron och hälsan, samt begreppet KASAM, som står för känsla av sammanhang. Antonovsky menar att hälsa upplevs när individen upplever sig se sammanhang i tillvaron, och ser sina handlingar som meningsfulla. Individens KASAM kan bero på i vilken utsträckning som individen upplever tillvaron som begriplig, hanterlig och meningsfull. En individ som har god förmåga inom de tre grundpelarna kan klara påfrestningar bättre än den som har en lägre förmåga (Antonovsky, 1991).
Problemformulering
Barn som lever i hem där hot och våld ständigt förekommer är mycket utsatta. Våldet påverkar inte endast barnets psykiska utan också den fysiska och sociala utvecklingen. Den psykiska ohälsan kan yttra sig i form av PTSD, aggressivitet, depression, ångest,
självdestruktivitet och koncentrationssvårigheter. Även andra hälsoproblem kan uppstå så som eksem, magont, astma, huvudverk, sömnsvårigheter och ätstörningar. Att leva som barn under dessa förhållanden är en stark stressfaktor, ökar risken för sämre skolresultat i skolan och leda till sämre livskvalitet. En ständig väntan på att något ska hända och den stress det innebär, kan orsaka hyperaktivitet hos barnet. Problemen riskerar följa barnen upp i vuxen ålder med psykisk ohälsa som följd eller olika attityder och uppfattningar om hur ett familjeliv ska se ut. All typ av våld påverkar barnets utveckling negativt. Många av barnen som lever i dessa levnadsförhållanden blir utsatta av multipla traumatiseringar, vilket kan leda till en mycket ökad risk hos barnet att utvecklas negativt. Genom att ta del av barns egna upplevelser av våld i hemmet kan förståelsen för dessa barn öka hos yrkesverksamma. Förståelse för barns bemästringsstrategier och beteenden behövs för att bemötande och stöd ska kunna anpassas.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa barns egna upplevelser av våld i hemmet.
Metod
Litteraturöversikt blev den valda metoden för denna studie. Syftet med en
litteraturöversiktsstudie är att på ett strukturerat sätt skapa en beskrivande översikt av det valda området, metoden innebär att samla information och kunskap genom systematisk sökning av befintlig forskning (Friberg, 2017a). Denna litteraturöversikt skulle skapa en överblick över kunskapsläget vad gäller barns egna upplevelser av våld i hemmet.
Datainsamling
Inledningsvis gjordes en sökning för att ta reda på hur mycket forskning det finns vad gäller det valda ämnet, sökningarna gjordes både i Cinahl och Google Scholar. På grund av den omfattande forskning som finns gällande ämnet, var avgränsningar något som behövde göras. För att hitta relevant information till resultatet, gjordes en systematisk sökning av
vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl. Vetenskapliga artiklar redovisar ofta ny kunskap, vilket ger läsaren bra förutsättningar för att kunna använda den senaste kunskapen inom ett visst ämne och de bedöms även ofta som tillförlitlig kunskap (Segesten, 2017).
5
Sökord som användes var Child*, ”Domestic violence” och Experience*. Att sätta en stjärna efter ett ord kallas trunkering och innebär att kunna söka upp alla böjningar av ett ord
(Östlundh, 2017). En systematisk sökning gjordes med de valda sökorden i databasen Cinahl. Sökorden användes först var för sig men kombinerades sedan med varandra med hjälp av funktionen ”AND” i Cinahl, för att få fram relevanta artiklar som svarade till studies syfte. Den systematiska sökningen dokumenterades under hela sökningen (se Bilaga I).
Ytterligare avgränsningar gjordes sedan på grund av den omfattande forskning som finns gällande det valda ämnet. Avgränsningarna som gjordes var att artiklarna skulle vara ”Peer Reviewed”, publicerade mellan ”år 2015–2020”, innehålla ”Group: All Child”, ”Full text” och ”språk: engelska”.
Urval
Efter att avgränsningarna var gjorda fanns ett urval av totalt 127 artiklar. Efter att ha läst alla 127 titlar valdes 85 artiklar bort på grund av att de inte verkade svara till studiens syfte. Vilket gjorde att det återstod 42 abstract att läsa i de artiklar som verkade mest relevanta. Efter att ha läst 42 abstract valdes 10 artiklar ut för att läsas helt. Av 10 artiklar valdes 3 bort på grund av att de inte svarade till studiens syfte.
För att få ut så relevant information till studien som möjligt så är det viktigt att göra någon typ av urval, detta genom att inkludera eller exkludera när det kommer till val av artiklar som skall finnas med i studien (Friberg, 2017a). Artiklarna som inkluderades i studien var de artiklar som framförde barns egna upplevelser av våld i hemmet. Det var viktigt att det var barnens egna upplevelser som studerats och att informanterna var under 18 år och skulle ha upplevt någon typ av våld i hemmet. De som exkluderades var de som berörde upplevelser hos individer över 18 års ålder. De valda artiklarna placerades sedan in i en översiktstabell (se Bilaga II).
Analys
De valda artiklarna lästes igenom flera gånger, detta för att få en helhetskänsla (Friberg, 2017b). Artiklarna granskades också med hjälp av en kvalitetsgransknings mall, för att kontrollera deras tillförlitlighet (se Bilaga III). Därefter är det viktigt att analysera resultatet i de valda artiklarna, för att hitta viktiga aspekter som forskaren vill peka på (Friberg, 2017b). Resultatet från de valda artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att kunna analysera innehållet i de olika resultaten. Därefter valdes det mest väsentliga ut som svarade på studies syfte. Genom detta steg kunde väsentliga delar av de olika resultaten lyftas fram. Därefter plockades de markerade delarna ut, detta genom att skriva ner allt på post-it lappar. Det gjordes en översikt av det som plockats ut, för att därefter dela upp materialet i kategorier som ska göra det enkelt för läsaren att få en helhetsbild. Till sist är det viktigt att göra en
sammanställning av varje artikels resultat och sedan undersöka likheter och skillnader mellan de olika sammanställningarna (Friberg, 2017b). Nästa steg blev därför att söka likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat för att därefter dela upp dem i olika kategorier. Analysen bildade tre kategorier och tre subkategorier (se Tabell 1).
Etiska överväganden
Vid en granskning av en text är det viktigt att beakta att feltolkning kan ske om texten är skriven på ett annat språk än det forskaren vanligtvis använder. Det kan hända att den som utför studien inte lyckas göra en rättvis bedömning på grund av begränsad språk- och metodologisk kunskap (Kjellström, 2017). De valda artiklarna i denna studie är skrivna på engelska vilket alltså måste tas hänsyn till, detta genom att skriva så textnära som möjligt och
6
inte göra egna tolkningar. Artiklarna som ingår i resultatet beskriver etiska överväganden och ställningstaganden, vilket var viktigt för att vara med i resultatet.
Resultat
I resultatet framförs barnens upplevelser av våld i hemmet. Genom dataanalysen kunde tre kategorier följt av tre subkategorier formuleras (se Tabell 1).
Tabell 1. Översikt av kategorier och subkategorier i resultatet.
Kategorier Subkategorier
Olika relationer till familjemedlemmarna
Relation till förövare Relation till mamma Relation till syskon Känslor som ständigt är närvarande
Paus från verkligheten
Olika relationer till familjemedlemmarna
Under denna kategori framkommer det hur barnen upplevde relationen till familjen som de bodde tillsammans med. De tre subkategorier som formades var relationen till förövare, ofta pappa men kunde även vara en pojkvän till mamman, sedan relationen till mamman och relationen till syskonen. Kort beskrivs relationen till förövaren som otrygg och distanserad. I relationen till mamman beskrev barnen ett slags omhändertagande från barnens sida. Liknade upplevelser gällde för relationen till syskonen, däremot framkom mer ansvarstagande när det gällde syskonen.
Relationen till förövaren
Relationen mellan barn och förövaren framstod som ohälsosam. Barnen undvek att vistas i förövarens närhet. Det var sällan som barnen pratade med honom, barnen upplevde att de var tvungna att vara tysta omkring honom. Det var viktigt att alltid tänka efter innan de skulle säga något till förövaren, för att inte göra honom arg (Callaghan et. al., 2018; Katz, 2019). Detta gällde även när barnen lekte i hemmet, det var viktigt att leka tyst och inte dra till sig någon uppmärksamhet. En pojke beskriver hur pappan ofta förstörde deras lek och hur han kunde kasta saker mot pojken och hans lillebror när de blev för högljudda. Pojken förklarade att pappan använde sin ilska för att begränsa deras lek. Barnen kunde därmed inte leka på alla platser i huset. Barnen upplevde många gånger att förövaren gjorde saker bara för att
skrämma dem (Fellin et. al., 2019; Callaghan et. al., 2018).
Förövaren skyllde många gånger på att han använde våld då barnen förtjänat det eller så kunde han berätta om historier när han var liten och själv blev utsatt (Lamb et. al., 2018). Barnen förklarade hur trötta de var på att höra ursäkter om varför han använde våld. De upplevde det som om att han inte brydde sig om dem (Lamb et. al., 2018; Callaghan et. al.,
7
2018). Många av barnen hade tidigare fått ursäkter av förövaren vilket gjorde det svårt för dem att lita på det han sa, de ville se hans handlingar. Det var viktigt för barnen att få en genuin ursäkt ifrån förövaren (Lamb et. al., 2018; Katz, 2019).
Förövaren beskrevs ofta som manipulativ. Flera av barnen beskrev hur förövaren ofta försökte vända barnen emot mamman. Han ville få det att se ut som om att mamma var den dåliga föräldern. Han ville att barnen skulle ljuga för myndigheterna och andra yrkesverksamma som ett försök att få sig själv att framstå som den bättre föräldern. Barnen ville inte ljuga, de ville hellre stanna hos mamman då hon upplevdes som den snällare föräldern (Lamb et. al., 2018; Callaghan et. al., 2018).
Förövaren skyllde ofta på mamman de gånger han tvingades lämna familjen. Det var mammans fel att barnen tyckte och tänkte så om honom. Barnen upplevde det som att han levde i förnekelse och att förövaren trodde på den egna bilden av sig själv. Flertal av barnen ville att förövaren skulle förstå vad han gjort och inte förneka det han utsatt dem för, särskilt de gånger då förövaren var barnens pappa. Många av barnen ville inte ha någon kontakt med förövaren, medan några av dem kunde tänka sig en kontakt med honom om han kunde ändra sitt beteende (Callaghan et. al., 2018).
Relationen till mamma
Relationen till mamman upplevdes som bättre de gånger då hon lämnat förövaren. Relationen mellan barn och mor beskrevs vara närmre och barnen förklarade att de umgicks mer med sin mamma. Barn som fortfarande levde i hem tillsammans med mamma och förövare upplevde en typ av distans till sin mamma (Lapierre, Cote, Lambert, Buetti, Lavergne, Damant & Couturier, 2018). Många gånger innan våldet bröt ut kunde barnen känna att mamman var mer nervös i närheten av förövaren. I försök att skydda mamman mot förövarens våld kunde barnen ljuga för honom (Callaghan et. al., 2018; Lapierre et. al., 2018). Ett flertal av barnen ville finnas där för mamman och ta tand om henne, ibland kunde barnen trösta mamman när hon grät (Lapierre et. al., 2018; Callaghan et. al., 2016).
Relationen till syskon
Barnen upplevde ett stort ansvar för sina syskon, särskilt de gånger våldet bröt ut. Oftast handlade det om att ta upp dem på rummet och sätta igång med en lek. De gånger barnen var jätterädda kunde de springa upp till rummet och försöka försegla dörren med olika möbler för att förövaren inte skulle kunna komma in (Fellin et. al., 2019; Callaghan et. al., 2016). Barnen upplevde att det var viktigare att minska på sina syskons lidande än att minska på sitt eget (Callaghan et. al., 2016). Ett barn beskrev att denne kunde skada sig själv för att slippa se sina syskon skadas (Linell, 2015). En flicka beskrev hur hon fick ta hand om sin bror efter att föräldrarna bråkat och brodern hade kommit i mellan, hon tvättade av honom i badrummet medan mamman gråtandes tvättade av sig själv i ett annat (Callaghan et. al., 2016).
Känslor som ständigt är närvarande
Känslor var något barnen beskrev fanns där hela tiden. Den känslan som tog störst utrymme var rädslan, den var ständigt närvarande. Rädslan för vad som väntade dem när de kom hem, rädslan mot förövaren, rädslan eller oro att förlora någon i familjen. Ständigt vara orolig över att förövaren skulle dyka upp på platser där barnen befann sig.
Trots detta beskrev barnen en ängslan över vad som kunde hända med förövaren om polisen eller myndigheterna fick veta något. Skuldkänslorna var aldrig långt borta, även om barnen visste att de inte hade gjort något fel (Linell, 2015; Fellin, Challaghant, Alexander, Mavrou & Harrison- Breed, 2019; Katz, 2019; Callaghan et. al., 2016).
8
Ansvar var även något som återkom i barnens berättelser, särskilt över syskonen men det kunde också gälla mamma och förövare. Barn som bara var något år äldre än sina syskon kunde beskriva hur de kände ansvar över att ta hand om och skydda dem (Callaghan et. al., 2016; Linell, 2015; Challaghan, Alexander, Sixsmith & Felling, 2018). Detta kunde ske genom att ta upp dem på rummet för att söka skydd. De barn som inte hade några syskon upplevde en känsla av ensamhet och sökte därför ofta tröst hos sina leksaker. En flicka beskrev hur hon ofta pratade med sina nallar om sina känslor och tankar kring situationen i hemmet. Nallarna fick henne att känna sig trygg för stunden (Callaghan et. al., 2016). Andra känslor som beskrevs var hat och ilska, det var något som växte inom barnen. Hatet kunde växa sig så stort att de i vissa fall kunde skada sig själva. Några av barnen beskrev även ilskan mot förövaren på grund av det han utsatt dem för, de ville skada honom tillbaka. Flera av barnen beskrev hur de inte kände sig älskade av förövaren som utsatte dem, vissa av barnen kände sig inte älskade utav någon av föräldrarna (Lamb, Humphreys & Hegarty, 2018; Linell, 2015). Flera av barnen beskrev att det hade en önskan om att bara få känna sig älskade. (Lamb et. al., 2018; Callaghan et. al., 2018; Callaghan et. al., 2016; Katz, 2019; Fellin et. al., 2019; Linell, 2015).
Paus från verkligheten
Genom lek upplevde barnen att de kunde glömma den tragiska verklighet som de levde i, dock bara för stunden. När barn som hade det jobbigt hemma lekte, var det sällan prat om vad som hände i dem i det enskilda hemmet. Det var viktigare att bara leka och ha kul för att glömma verkligheten för en stund (Fellin et. al., 2019; Callaghan et. al., 2016). Vännerna fick barnen på andra tankar. Hemma hos sina vänner upplevde barnen även att det kunde leka fritt (Fellin et. al., 2019). Andra platser som barnen upplevde att de kunde leka fritt på var i trädgården eller i skogen. Hemma var det tvärtom, där var de tvungna att leka tyst (Fellin et. al., 2019). En flicka beskrev att hon alltid sprang upp på sitt rum när hon kom hem för att där avvakta och se om det var lugnt på nedervåningen, var det lugnt kunde hon gå ner och titta på tv med sin lillebror, var det inte lugnt sprang hon alltid ner för att hämta honom. Var barnen hemma när våldet väl bröt ut sprang de ofta upp på sina rum och gömde sig. De säkraste platserna i hemmet beskrevs vara sovrummet, badrummet och trappan (Callaghan et. al., 2018). Lek fick barnen att komma bort från det som hände i hemmet. En flicka beskrev hur hon alltid brukade gömma sig i sin garderob, där brukade hon leka med sina fingrar de gånger hon inte hunnit ta med sig en leksak. En annan pojke upplevde att det bråkades mer de dagar det regnade, han brukade då stänga in sig i sitt rum och använda sitt fönster som tv och skapa olika saker av dropparna som föll på fönstret (Fellin et. al., 2019; Callaghan et. al., 2016). Andra barn beskrev hur TV-spel fick dem att ge uttryck för sina känslor. Ett spel som upplevdes hjälpa var Grand Theft Auto (GTA) där barnen kunde begå brott och skjuta andra spelare. I spelet kände barnen att de fick kontroll (Fellin et. al., 2019; Callaghan et. al., 2016).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka barns egna upplevelser av våld i hemmet. Genom en litteraturöversikt kunde forskning från vetenskapliga artiklar skapa ett resultat som svarade till studiens syfte.
En systematisk sökning med utvalda sökord kopplade till ämnet och vårdvetenskap skapade en översikt över befintlig forskning. Sökningarna gjordes i databasen Cinahl. Trots att
9
sökorden kombinerades i Cinahl gav sökningen ändå ett omfattande resultat på 483 artiklar. Detta ledde till ett beslut om att göra ytterligare avgränsningar. Avgränsningarna som valdes att göras var att artikeln skulle vara publicerad mellan år 2015–2020, artiklarna skulle vara peer reviewed, språket skulle vara på engelska, grupperna i artiklarna skulle innehålla All Child. Genom att använda artiklar publicerade bara fem år tillbaka ger resultatet kunskap som är mer aktuell. Artiklar som är peer reviewed menas att ämnesexperter läser och granskar artikeln innan den publiceras, vilket gör att kunskapen skall vara mer tillförlitlig.
Avgränsningen vad gäller språket gjordes för att författaren endast kunde behärska det
svenska och engelska språket och i Cinahl publiceras inte artiklar med svensk text. Meningen att använda avgränsningen ”Group: All Child” var för att underlätta processen att hitta artiklar där barn var delaktiga. Artiklarna som användes är av kvalitativ ansats. Artiklar som framkom av sökningen som gjordes i Cinahl var till störst del i form av intervjuer. Det finns en
medvetenhet om att relevant forskning kan ha missats på grund av de valda avgränsningarna samt att sökningarna endast gjordes i en databas.
Inledningsvis var det svårt att hitta artiklar som svarade till syftet då många artiklar beskrev de vuxnas perspektiv på hur barnen upplevde en situation. Därför var det viktig att läsa igenom artiklarna noggrant för endast använda de artiklar där barn intervjuades. Till resultatet valdes en artikel där både barn och mammor intervjuades, och även ungdomar över 18 år. Trots avsteg från inklusionskriterierna inkluderades denna artikeln i resultatet på grund av den relevanta information som barnen i artikeln framförde.
De valda artiklarna granskades sedan med hjälp av en granskningsmall, detta för att undersöka om artikeln har en hög, medel eller låg tillförlitlighet. Här är det viktigt att uppmärksamma att det är forskarens tolkning med stöd av granskningsmallen, som granskningen genomförs. Här kan forskarens erfarenhet av granskning ha betydelse i bedömningen av en artikel. De flesta av artiklarna som granskades hamnade på medel i tillförlitlighet, någon enstaka hamnade på hög. Genom att beskriva sin förförståelse och hur de påverkat insamling och analys av data, ökar tillförlitligheten i studien (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Överförbarhet innebär i vilken omfattning resultatet kan överföras till andra grupper, situationer eller kontexter (Mårtensson & Fridlund, 2017). Studiens resultat kan överföras beroende på hur informationen är tänkt att användas. Det bör kunna användas i de länder där det finns likande kultur och levnadsstandarder. Det är viktigt att ta hänsyn till att det är egna upplevelser och därmed kan liknande situationer upplevas olika ör olika individer.
Resultatdiskussion
Relationerna till familjen
Studiens resultat är baserat på barns egna upplevelser av våld i hemmet. Barns egna
upplevelser kan ge en mer omfattande bild av just våldsutsatta barns liv. Detaljer kan missas om beskrivningen om hur barnen påverkas sker genom andras perspektiv än barnens egna. Genom denna insikt kan det ge läsaren ökad kunskap om hur barn verkligen påverkas av våldet (Øverlien & Holt, 2019).
I resultatet framkommer det hur barnen upplever relationen till de olika familjemedlemmarna såsom förövare, mamma och syskon. Relationen till förövaren beskrevs ofta som osäker och i förövarens närhet upplevde barnen ofta rädsla och en stark motvilja. Barnen i resultatet
10
beskrev hur de kände sig begränsade av förövaren på olika vis. Särskilt när det kom till att kunna uttrycka sig fritt i både tal och lek. I likhet med barnen i Noble-Carr et. al. (2019), en metasyntes av 32 kvalitativa studier (publicerade 1996-2016) där våldsutsatta barn intervjuats, beskrev barnen i resultatet kontrollbeteenden som begränsade deras liv och orsakade dem skada.
Relationen till mamman upplevdes vara närmare och mer närvarande mellan de barn och mamma som lämnat förövaren. Till skillnad från de barn där mamman valt att stanna hos förövaren, då kunde det uppstå en typ av distans mellan mor och barn. Trots detta upplevde barnen ändå att de ville finnas vid mammans sida genom försök att trösta, skydda och ta hand om henne. Barnen i studien av Noble-Carr et. al., (2019) som beskriver att de ofta kände ett ömsesidigt vårdande och skyddande oavsett den ansträngande relationen till mamman, på grund av att hon vanligtvis var deras främsta eller enda stöd i hemmet. Liknade var relationen till syskonen. Barnen i resultatet beskriver hur de kände att ansvar för att ta hand om och skydda sina yngre syskon. Noble-Carr et. al., (2019) förklarar att barnen i studien tog på sig rollen att förebygga eller minska våldet som uppstod i hemmet. Det kunde exempelvis handla om att ingripa under våldet för att skydda sig själv eller andra. Vilket stämmer överens med vad barnen i resultatet beskrivit. Barnen beskrev att de ofta tog sina syskon till säkerhet de gånger våldet bröt ut eller att ibland kunde skada sig själva för att slippa se sina syskon skadas.
Känslor i vardagen
Barnen i resultatet beskrev hur rädslan alltid fanns där oavsett vilken plats barnen befann sig på. Detta kunde bero på våldets oförutsägbarhet (Noble-Carr et. al., 2019). Rädslan och oron för vad som kunde hända med resterande familjemedlemmar. Eller oron för själva förövaren och vad som kunde hända ifall polis eller myndighet skulle få reda på vad som utspelade sig i hemmet. Noble-Carr et. al., (2019) förklarar att barnen i studien fruktade att dela med sig av sina egna upplevelser av våldet på grund av de konsekvenser det kunde leda till. Att skydda familjen genom tystnad beskrev barnen var deras ansvar. Barnen tog ansvar för att skydda familjen på olika vis. Att ta upp sina syskon på rummet för att där sätta dem i säkerhet eller skydda sin mamma genom att ljuga eller försök att avbryta våldet. Det upplevda ansvaret att på olika sätt minska sina syskons lidande. Barn som inte hade syskon som tog ansvar över dem upplevde ofta känslor av ensamhet.
Att komma bort när det är som värst
I resultatet framkommer det hur viktigt det är med vänner och lek, hur det kunde få barnen att må bättre. Genom möjligheten att kunna gå hem till en vän för att leka gjorde att vardagen upplevdes lite lättare. Barnen delade sällan med sig av upplevelserna i hemmet med sina vänner eftersom leken hade större betydelse för barnen. I resultatet beskrevs även en flicka som inte hade vänner eller någon att prata med som ofta vände sig till sina leksaker för att prata. På grund av ett begränsat nätverk använder sig många av barnen husdjur eller leksaker för trygghet och stöd (Noble-Carr et. al., 2019). Utan stöd från en vuxen kan barn uppleva och dra slutsatsen att de är helt ensamma, utan någon som kan hjälpa dem (Noble-Carr et. al., 2019). Förutom lek och leksaker kunde Tv-spel hjälpa barnen att få utlopp för sina känslor. Barnen i resultatet beskrev hur de med hjälp av TV- spel kunde minska känslan av ilska genom att exempelvis begå brott eller skjuta andra spelare. På så vis upplevde barnen att de fick någon typ av kontroll. Øverlien et. al., (2019) förklarar att hos barn som bevittnat våld i hemmet kan risken för utåtriktad ilska öka. Vilket kan förklara den ilska som bildas inom barnen. Ilska eller aggressivt beteende hos barn kan också uppstå genom imitation av den våldsamma föräldern (Stanley, Miller & Richardson Foster, 2012).
11
I resultatet framkommer det hur barnen genom olika strategier försöker hantera och finna mening i tillvaron, vilket är viktigt för att kunna bibehålla och främja hälsa. Den många gånger oförutsägbara tillvaro som det innebär för barn att leva i familjer där det förekommer våld gör att gränsen mellan hälsa och ohälsa inte blir helt tydlig och också oförutsägbar. För dessa barn är tillvaron svår att påverka vilket gör det förståeligt att barnen på olika sätt försökte kontrollera vardagen i den mån de kunde. Genom god förmåga att hitta meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet kan en individ enligt Antonovsky
(1991) hantera påfrestningar bättre. Ett synliggörande av de olika strategierna och hur de kan bidra till en ökad känsla av sammanhang för det enskilda barnet, skulle kunna bidra till ökad förståelse för yrkesverksamma. Det kan också bidra till förståelse om vad det enskilda barnet behov för att uppnå bästa möjliga hälsa.
Konklusion
I resultatet framkommer det hur barnen upplever relationer till de olika familjemedlemmarna, vilka känslor som ständigt finns i vardagen och hur lek och vänner kunde få barnen att må bättre. Relationerna såg olika ut beroende på om det var relation till förövare, mamma eller syskon. Relationerna kunde beskrivas som distanserande, ansträngande eller omsorgsfulla. Rädsla, ansvar och hat, var några av de känslor som beskrevs i resultatet. För att hantera vardagen och de olika känslorna, kunde barnen beskriva hur de använde sig av lek och spel. Genom lek med vänner kunde barnen glömma den tragiska verkligheten för en stund. Det beskrevs även hur TV-spel kunde få barnen att ge utlopp för sina känslor.
Praktiska implikationer
Uppsatsen ger en insikt i hur barn upplever våld i hemmet. Genom denna insikt kan yrkesverksamma få en ökad förståelse i hur barn upplever det och kan därmed hitta nya verktyg för att kunna hjälpa och stötta barn i liknade situationer. Det kan även underlätta för de yrkesverksamma att upprätta nya rutiner till att upptäcka barn som är utsatta för våld i hemmet eller nya rutiner för att öka barns delaktighet när det kommer till beslutsfattande. Det är viktigt att även uppmärksamma det mörkertal som finns. Genom mer kunskap om barns olika beteenden som kan förekomma när de upplever våld i hemmet, kan
yrkesverksamma bli mer uppmärksamma på signaler som barnen ger och på så sätt upptäcka fler barn och minska mörkertalet. Genom kunskap om barns upplevelser och olika beteenden kan det öka yrkesverksammas förmåga att möta och förstå dessa barn.
Förslag för fortsatt forskning
I uppsatsen beskrivs barns egna upplevelser av våld. Det framkommer delvis hur barnens behov ser ut men det skulle varit intressant att undersöka hur barnen skulle vilja att situationen hanterades av yrkesverksamma när det kommer till att hantera våld i hemmet. Barnen spelar våldsamma TV-spel för att känna att de har kontroll. Det hade varit intressant att ta reda på vilka spel är det som hjälper, om det bara är våldsamma spel eller om det finns andra spel som kan hjälpa. Det skulle även vara intressant att forska vilka resurser barnen själva har och vilka resurser de skulle behöver mer av. Mer forskning ur barns perspektiv.
12
Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Challaghan, E.M. J., Alexander, H. J., Sixsmith, J., & Fellin, C. L. (2016). Childrens
experiences of domestic violence and abuse: Siblings’ accounts of relational coping. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 21(4), 649-668. doi:10.1177/1359104515620250
Challaghan, E.M. J., Alexander, H. J., Sixsmith, J., & Fellin, C. L. (2018). Beyond
”Witnessing”: Children’s Experiences of Coercive Control in Domestic Violence and abuse. Journal of Interpersonal Violence, 33(10), 1551-1581. Doi: 10.1177/0886260515618946. Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Devaney, J. (2008). Chronic child abuse and domestic violence: children and families with long term and complex needs. Child & Family Social Work, 13, 443-453. doi:
10.1111/j.1365-2206.2008.00559.x
Evang, A., & Øverlin, C. (2015). ”If you look you have to leave”: Young children regulating research interviws about experiences of domestic violence. Journal of Early Childhood Research, 13(2). 113-125. doi: 10.1177/1476718X14538595
Fellin, C. L., Challaghan. E.M. J, Alexander, H. J., Mavrou, S., & Harrison-Breed, C. (2019). Child’s Play? Children and Young People’s Resistances to Domestic Violence and Abuse. Children & Society, 33, 126-141. doi: 10.1111/chso.12302
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags att skriva uppsats (s.141-151). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.) Dags att skriva uppsats (s.129-138). Lund: Studentlitteratur. Hillis, D. S., Mercy, A. J., & Saul, R. J. (2016). The enduring impact of violence aginst Children. Psychology, Health & Medicine, 22 (4). 393-405.
doi:10.1080/13548506.2016.1153679
Janson, S. (2010). Barn som lever med våld i hemmet. Ur NCK-rapport 2010:04: ATT
FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK): Uppsala. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/359/barn.pdf#__utma=1.71145144 2.1583234945.1583327386.1583334557.4&__utmb=1.1.10.1583334557&__utmc=1&__utm x=-&__utmz=1.1583327386.3.3.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=213488788
Jernbro, C., & Janson, S. (2016). Våld mot barn 2016: En nationell kartläggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset: Stockholm.
13
Katz, Emma (2019). Coercive Control, Domestic Violence, and a Five-Factor Framework: Five Factors That Influence Closeness, Distance, and Strain in Mother-Child relationships. Violence Against Woman, 25(15), 1829-1853. doi:10.1177/1077801218824998
Kjellstöm, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.57-77). Lund: Studentlitteratur.
Lamb, K., Humphreys, C., & Hegarty, K. (2018). ”Your behavior has consequences”: Children an young people’s perspectives on reparation with their fathers after domestic violence. Children and Youth Services Review, 88, 164-169. doi:
10.1016/j.childyouth.2018.03.013
Lapierre, S., Cote, I., Lambert, A., Buetti, D., Lavergne, C., Damant, D., & Couturier, V. (2018). Difficult but Close Relationships: Children’s Perspectives on Relationships With Their Mothers in the Context of Domestic Violence. Violence Againt Woman, 24(9), 1023-1038. doi: 10.1177/1077801217731541
Linell, H. (2015). The process of disclosing child abuse: a study of Swedish Social Service protection in child abuse cases. Cild & Family Social Work, 22, 11-19. doi:
10.1111/cfs.12245
Mårtensson, J., & Frilund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.421-436). Lund: Studentlitteratur.
Noble-Carr, D., Moore, T., & McArthur. (2019). Children’s experiences and needs in relation to domestic and family violence: Findings from a meta-synthesis. Child & Family Social Work, 25, 182-191. doi: 10.1111/cfs.12645
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.) Dags att skriva uppsats (s. 49-58). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1949:281. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet L2. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2018:1197. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Socialstyrelsen. (2016). Våld: handbok om socialtjänstens och hälso-och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf
Stanley, N., Miller, P., & Richardson Foster, H. (2012). Engaging with children’s and parents’ perspectives on domestic violence. Child & Family Social Work, 17, 192-201. doi: 10.1111/j.1365-2206.2012.00832.x
Webb. T. (2015). Children Exposed to Violence Infromed Response för the Criminal Justice System. Journal of Child & Adolescent Trauma, 9. 183-189. doi: 10.1007/s40653-015-0069-5
14
Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp: Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags att skriva uppsats (s.59-82). Lund: Studentlitteratur.
Øverlien, C., & Holt, S. (2019). European Research on Children, Adolescents and Domestic Violence: Impact, Intervetions and Innovations. Journal of Family Violence, 34, 365-369. doi: 10.1007/s10896-019-00067-x
Bilaga I Cinahl 2020-03-10 Sökord/ ämnesord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar Sökning 1 MH ”Child” 418,036 Sökning 2 AB child* 323,173 Sökning 3 AB experience * 321,595 Sökning 4 AB ”domestic violence” 3,803 Lägg ihop 2 AND 3 AND 4 483 Avgränsningar :peer review, utgivningsår 2015-2020, Groups: All child, full text
Bilaga II Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Jane E.M. Callaghan, Joanne H. Alexander, Judith Sixsmith, Lisa C. Fellin. 2016. Storbritanien Clinical Child Psychology and Psychiatry. Children’s experiences of domestic violence and abuse: sinlings’ accounts of relational. Undersöker relationen mellan syskonen i familjer som upplevt våld i hemmet Kvalitativ. Semi-strukturerade intervjuer. 110 barn som kommit ur våld i hemmet. Resultatet beskriver relationen till sina syskon i relation till våld i hemmet. Medel Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Katie Lamb, Cathy Humphreys, Kelsey Hegarty. 2018. Australien Children and Service Review. ”Your behavior has consequences”: Children and young people’s perspectives on reparation with their fathers after domestic violence. Att utforska barns perspektiv på faderskap i samband med våld i hemmet samt de viktigaste meddelandena som de tror att fäder som deltar i program för sitt våld bör veta. Kvalitativ. Intervjuer av fokusgrupp er. 16 st 9-19åringar som varit utsatta för våld i hemmet. Resultatet beskriver hur de vill att papporna skall inse vad de gjort och att en ursäkt skulle betyda mycket. Hög Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitetsgra nskning Hanna Linell 2015 Sverige
Child & Family: Social Work. The process of disclosing child abuse: a study of swedish social service protection in child abuse cases. Utforska barns avslöjande av övergrepp som en pågående process med ett visst fokus på processerna efter att övergreppen har offentlig-gjorts. Kvalitativ Granskning av domar där barn tidigare uttalat sig gällande våld i hemmet. 137 barn som utsatts för våld. Resultatet beskriver hur barnen var rädda att gå hem och vet nu efter all hjälp dom har fått att det dom gått igenom inte varit normalt.
Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Lisa C. Fellin, Jane E.M. Callaghant, Joanne H. Alexander, Stavroula Mavrou & Claire Harrison- Breed. 2019. Spanien, Grekland, Italien, England. Children & Society. Child’s Play? Children and young people’s resistances to domestic violence and abuse. Utforska betydelsen av lek i bans liv som lever med våld i hemmet. Kvalitativ Intervjuer med 107 individer. Barn som varit utsatta för våld. Resultatet beskriver hur lek och spel blir en strategi att klara av vardagen. Medel Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Jane E.M. Callaghan, Joanne H. Alexander, Judith Sixsmith & Lisa C. Fellin. 2018. Storbritannien. Journal of Interpersonal Violence. Beyond ”Witnessing”: Children’s experiences of Coercive control in domestic violence and abuse. Lyfta fram barnets upplevelser av våld i hemmet. Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer mellan 24-83min 8-18 åringar, 12 tjejer 9 pojkar. Resultatet beskriver de olika strategier barn skapar för arr klara vardagen. Medel Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Simon Lapierre, Isabelle Cote, Amelie Lambert, David Buetti, Chantal Lavergne, Dominique Damant & Vanessa Couturier. 2018. Kanada. Voilence Against Woman.
Difficult but close relationships: childrens persoectives on relationships with their mothers in the context of domestic violence. Fokus på deltagagarnas perspektiv på sina relationer med sina mödrar. Kvalitativ. semistrukture rade intervjuer 30-60min. 36 tjejer och 21 pojkar mellan 6-18år. Relationen till mammorna när våld förekommer i hemmet. Medel
Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Ansats Metod Urval Resultat Kvalitets-granskning Emma Katz 2019 Storbritanien Voilence Against Woman. Coercive Control, domestic violence, and a five factor framework: five factors that influence closeness distance an strain in mother- child realationships. Undersöka faktorer som påverkar hur nära och avlägsna förhållanden mellan mor och barn blir i sammanhang av våld i hemmet. Kvalitativ Intervju 15 familjer både mor och barn. I resultatet beskrivs barnens negativa känslor om papporna som utsatt dem. Medel
Bilaga III
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod används. Mallen utformad av Eva Brink och Inga Larsson och modifierad av programrådet för Socialpsykiatrisk vård (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.
Kvalitetsbedömning
Ja Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Är metoden beskriven? Är metoden motiverad? Är kontexten presenterad? Är förförståelsen redovisad? Är urvalet relevant (inklusions- och exklusionskriterier)?
Är datainsamlingen tydligt beskriven? Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syftet?
Är resultatet klart och tydligt presenterat?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras studiens trovärdighet? Diskuteras överförbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat?
Granskningens sammanvägda bedömning av artikelns kvalitet
