1
Vetenskaplig slutrapport:
High Chaparral, historiekommunikation och
formell/informell utbildning
Projektnamn
High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning
Ansvarig institution,
med fullständig institutionsadress
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation Box 1026
551 11 Jönköping
Medverkande institutioner eller discipliner
Medverkande discipliner i projektet är sociologi (Tobias Samuelsson) samt historiedidaktik (Carl-Johan Svensson)
Projektledare, med titel, födelseår, adress till
nuvarande arbetsplats samt e-postadress
Tobias Samuelsson (Tobias.Samuelsson@ju.se) Fil.dr, professor i samhällsvetenskap
Född 1973
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation Box 1026
551 11 Jönköping
Projektmedarbetare, med titel och födelseår
Carl-Johan Svensson (Carl-Johan.Svensson@ju.se) Fil.dr, universitetslektor didaktik – inriktning historia Född 1977
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation Box 1026
2
Sammanfattande resultat
Resultaten från projektet ”High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning” pekar på såväl utmaningar som möjligheter i samarbetet mellan skola och historiekommunicerande edutainmentinstitutioner. Relationen till historien odlas på många samhälleliga arenor. I studien står västerntemaparken High Chaparral i fokus. Parken har traditionellt erbjudit underhållning men har, särskilt sedan 2013 och framåt, tagit aktiva steg mot att bredda sig genom att arbeta efter ledorden lärande, äkthet och delaktighet. Som del av satsningen erbjuder parken numera särskilda upplägg för skolor som besöker parken, där tanken är att lek och lärande ska gå hand i hand. Satsningarna har primärt riktats mot årskurserna 4–6.
I temaparken blandas inslag av fakta och fiktion. Historisk faktainformation om 1870-talets USA erbjuds framförallt genom informationsskyltar, men förekommer också i vissa aktiviteter. Barnens förkunskaper om tidsperioden framstår dock generellt vara grunda, vilket delvis kan förklaras med att skolans styrdokument för årskurserna 4–6 inte omfattar parkens tematik. Skolans styrdokument för ämnet historia omnämner utöver faktakunskaper även färdigheter. Parkens aktiviteter förefaller dock inte heller anknyta till de delar av styrdokumenten som kretsar kring historiska färdigheter, vilka syftar till att utveckla verktyg för historiskt tänkande. Parkens förståelse av vad historiska färdigheter är tycks primärt vara inriktad på att barnen själva ska få pröva aktiviteter relaterade till den tidsepok temaparken speglar. Även om lärande är ett ledord för temaparkens ledning verkar begreppet vara fyllt med en egen förståelse av vad detta begrepp innebär. Länkningen till skolans styrdokument har i dessa delar stor utvecklingspotential.
De föreställningar om tidsepoken som de besökande barnen både relaterar till och tar med sig från parken bygger på populärkulturens bilder av Vilda Västern; sådana som förekommer i till exempel västernfilmer, tv-serier, tecknade serietidningar eller datorspel. Under studiens gång har temaparkens ledord äkthet därför kommit att framträda som viktigt att också studera för att få en mer fullödig bild av hur barnen relaterar till historien i mötet mellan skola och temapark. Studien visar att barnen primärt knyter an till det de känner till sedan tidigare, vilket har visat sig vara just populärkulturens bilder av tidsepoken. Det tycks också vara denna typ av konstruktiv autenticitet, där betraktaren är en aktiv part i värderingen av autenticiteten, som parken primärt är inriktad på att underblåsa i sitt arbete med ledordet äkthet. Objektiv autenticitet, där autenticiteten istället fastställs av expertis, tycks i hög grad vara frånvarande.
Detta betyder inte att barnen inte lär sig något vid ett besök i parken. Barnen uppvisar stor entusiasm för parkens tematik. Barnen relaterar också till historien genom att länka det de upplever till sina tidigare erfarenheter. Slående i studien är dock hur lärandet i en historisk temapark som High Chaparral inte enbart kretsar kring historia. Flera möjligheter till andra former av lärande, bortom historieämnet, förekommer. Såväl lärande kring engelska språket, fysik och idrott har noterats. Ett besök hos en aktör som spontant kan ses som strikt historierelaterad, kan i själva verket generera ett snarast ämnesöverskridande lärande.
3
Bakgrund och syfte med projektet
Samhällsdebatter om historia kretsar ofta kring museer och skolböcker. Relationen till historien odlas dock på många arenor, såsom via statyer, spelfilmer, släktträffar osv.1 Familjer besöker i allt högre grad turistattraktioner som erbjuder barn upplevelser och underhållning med inslag av lärande, ”edutainment”.2 Science centers och nöjes-/tema-/djurparker förknippas främst med underhållning riktad till privatpersoner. Sådana etablissemang erbjuder dock ofta utbildningsprogram som riktar sig till skolor och har egna pedagogiska agendor. I ett vidare skolsammanhang har Kolmården till exempel beskrivit sig vara ”Sveriges häftigaste klassrum” och nöjesparken Gröna Lund har marknadsfört sig som ”Sveriges roligaste klassrum”.3 Kunskaps- och underhållningsinstitutioner flyttar in i varandras domäner och gör gränserna otydliga. Denna trend och vad som kommuniceras och händer kring kulturarvsfrågor i dessa institutioner har studerats i begränsad utsträckning i tidigare forskning.
En temapark med historisk tematik, som i reklam har beskrivit sig vara ”en krutdoftande historielektion”4, är den Vilda Västern-inriktade temaparken High Chaparral, mitt i mörkaste Småland. I denna erbjuds besökare göra en tidsresa tillbaka till 1870-talets USA. Parken grundades i mitten av 1960-talet, i en tid då populärkulturella referenser till Vilda Västern var legio. TV-serier som just High Chaparral, men också Bröderna Cartwright, filmer som Den gode, den onde den fule och tecknade serier som Lucky Luke bidrog alla till att en i vart fall grundläggande referenskunskap om tidsperioden fanns hos stora delar av befolkningen, även unga. Än idag lockar parken cirka 170 000 årliga besökare, vilket gör parken till en av Sveriges största historiekommunicerande institutioner.
En park i förändring
De första delarna av anläggningen High Chaparral byggdes i avsikt att skapa en mötesplats för grundaren ”Big Bengt” Erlandsson och dennes affärsbekanta. Anläggningen drog dock även nyfiken allmänhet till sig. Parken blev en publiksuccé och nya delar kunde successivt fogas till den. I samband med inspelningar av svenska västernfilmer (så kallad ”lingonwestern”), till exempel I död mans spår5, byggdes en kulissgata upp. Några år senare anlades en järnvägsslinga på området, trafikerad av ånglok inköpta i Östeuropa.
1 Jensen, B.E. (2003). Historie – livsverden og fag, Köbenhavn: Gyldendal; Rosenzweig, R. & Thelen, D.
(1998). The Presence of the Past. popular uses of history in American life, New York: Columbia University Press; Svensson, C-J & Samuelsson, T. (2017). Museet i bilderboken: Verklighetens museer utmanas av stereotypa barnböcker. I Florin Sädbom, R., Gustafsson, M. & Larsson, H.A. (ed.). Framåt uppåt! Samhällsdidaktiska utmaningar, Jönköping: Jönköping University Press.
2 Upplevelser i världsklass. Kairos Future, 2011.
3 Sveriges häftigaste klassrum. Kolmården, https://www.kolmarden.com/utbildning/utbildningsprogram /sveriges-haftigaste-klassrum (hämtad 2020-06-11); Skolklasser & grupper. Gröna Lund.
https://www.gronalund.com/skolor-grupper (hämtad 2020-06-11).
4 Aftonbladet, 2000-04-05.
5 I död mans spår (1975), Svensk Filmdatabas,
4 Arenor för shower anlades. Vid 1980-talets mitt var området storleksmässigt utbyggt till dagens storlek. Sedan dess har förändringarna gjorts inom ramen för området.
Fram till denna tid var parken i hög grad knuten till Big Bengt Erlandsson och dennes uppfattningar om 1870-talets USA. Dessa var i sin tur grundade i egna resor till USA, men också 1900-talets populärkulturella förståelse av perioden. De mer materiella inslagen i parken var inte strikt knutna till 1870-talet, utan präglades snarare av vad Erlandsson ansåg var gångbart och roligt. Att föra in Leninstatyer och u-båtar i den dominerande västerntematiken sågs inte vara något större problem.
Big Bengt Erlandsson kom över tid att träda tillbaka för nya generationer Erlandssöner. 2013 lanserades ett nytt koncept där begreppen lärande, delaktighet och äkthet kom att bli bärande. Med dessa förändringar renodlades konceptet. Från att ha haft spretiga målgrupper ställdes barnfamiljer i centrum. Alkohol förbjöds i parken. Inslag som bröt mot tidsperioden, såsom de MC-träffar som tidigare förekommit och en tivoliavdelning, avlägsnades.
Som en del av satsningen på lärande från 2013 och framåt började utbildningspaket, riktade mot skolklasser i årskurserna 4–6, lanseras. I paketet kombinerades en dags besök i parken med tre kortare utbildningsinslag, där deltagare fick möta ”en riktig cowboy”, en svensk nybyggare samt amerikanska urinvånare från kanadensiska stammar.
Få skolor visade sig dock nappa på upplägget. Det är svårt för lärare att få loss medel till kostsamma bussresor. Skolterminerna överlappar dessutom bara parkens öppettider med några få veckor. Lärare uttryckte också svårigheter med att hinna med alla åtaganden redan som det är. Dessutom visade det sig vara svårt att få de barn som trots allt deltog i upplägget att dyka upp vid de schemalagda utbildningstillfällena. Barnen glömde lätt bort tiden för utbildningsinslagen när de tog del av parkens övriga utbud. Skolprogrammens uttalade lärandeinslag inkorporerades därför i parkens ordinarie utbud istället, så att besökarna möter lärandeinslagen i friare form under dagen.
Föreliggande rapport redovisar resultat från projektet High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning, vilket under 2018–2019 var finansierat av Riksantikvarieämbetet. I projektet har mötet mellan skola och temapark stått i fokus. Syftet med studien har varit att undersöka hur den kommersiella västerntemaparken High Chaparral, inriktad på förmedling av historia och kulturarv, används av skolor, med styrdokument som grund för verksamheten, och hur skolelever i årskurs 4–6 som besöker temaparken inom ramen för sin skolgång relaterar till historien i detta möte.
5
Kortfattad teori- och metoddiskussion
Teori
Studiens olika artiklar vilar delvis på olika teoribildningar. Vad gäller det övergripande ontologiska perspektivet knyter studien an till ett teoretiskt barndomsforskningsperspektiv där barn betraktas som aktiva och kompetenta subjekt som är medskapare i lärande och socialisationsprocesser.6 Studien sluter också an till grundläggande teoretiska utgångspunkter inom historiedidaktiken, nämligen att historiekultur omfattar all form av historieanvändning i ett samhälle och att historiekulturella strider och förhandlingar inte sällan utspelar sig bortom formella utbildnings- eller kulturarvsinstitutioner.7 Mekanismer i konflikter kring krigsmonument i Estland8, eller kring statyer över sydstatsgeneraler i USA är aktuella även när det kommer till en temapark som High Chaparral. Historiekulturen kring vilda västern-temat har varit uppslitande, inte minst i USA, vilket exempelvis går att avläsa i en betydligt mer cowboy-kritisk diskurs i västernfilmer från 1960-talet och framåt.9 Dessa historiekulturella perspektiv, starkt länkade till identitetsfrågor, är lätta att glömma när det rör sig om underhållningsarenor likt High Chaparral. Denna typ av institutioners roll som producenter och re-producenter av historiekulturella föreställningar bör dock inte undervärderas. Detta är en utgångspunkt för hela den breda historiedidaktiska forskningen, men har framhållits specifikt för edutainmentinstitutioner som High Chaparral.10 Föreliggande studie bidrar med nya sätt att se på historiekommunicerande platser och synsätt som tidigare ofta hamnat i skymundan, särskilt då hur relationen mellan skola och historiekommunicerande arenor bortom mer traditionella samverkanspartners som museer, hembygdsgårdar och liknande fungerar i praktiken.
Metod och material
I projektet som helhet har vi använt ett etnografiskt anslag där vi för att teckna en bild i de olika artiklarna kombinerar material från fältanteckningar från deltagande observationer, intervjuer med företrädare för parken samt parkens marknadsföringsmaterial och dagstidningsmaterial som rapporterar om parken och dess verksamhet. Allt material samlades in 2018.
Allt deltagande i studien var baserat på informerat samtycke vilket har givits av såväl de deltagande barnen som deras vårdnadshavare. Vi har i studien följt 32 skolbarn, primärt i åldrarna 10–12 år (årskurserna 4–6), under deras dagslånga besök på High Chaparral. Vi mötte barnen utanför parken och spenderade dagen tillsammans med dem tills de åter for hem igen. Efter besöket, under hemfärden, fyllde barnen i en kort enkät om vad de hade
6 Corsaro, W.A. (1997). The Sociology of Childhood. London: Pine Forge Press/Sage Publications Co. 7 Jensen, B.E. (2003).
8 Burch, S. & Zander, U. (2008). Preoccupied by the Past. The Case of Estonanian´s Mueum of Occupations.
Scandia, 74, 53–73.
9 Zander, U. (2006). Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet. Lund: Historiska media. 10 Aronsson, P. (2007). High Chaparral och friluftsmuseernas historiebruk. In: Friluftsmuseer, kulturarv och
6 erfarit under dagen. Vi har utöver dessa besök dessutom genomfört ett antal kompletterande besök på egen hand vilket har gett utökat material. Till detta kan läggas att vi genomfört intervjuer med ledande företrädare för parken och har studerat parkens marknadsföringsmaterial, vilket har gett en inblick vad gäller utgångspunkterna för dagens temapark. För att få en historisk dimension kring temaparkens förändringar över tid, både vad gäller parkens intentioner och besökarnas upplevelser av parken har dagstidningsmaterial studerats.
Vad gäller dagstidningsmaterialet har en omfattande genomsökning gjorts av de digitaliserade dagstidningar som i slutet av sommaren 2018 fanns tillgängliga via Kungliga Bibliotekets söktjänst ”Digitaliserade dagstidningar” från parkens start 1966 till och med sommaren 2018. Sökningen omfattar landets större dagstidningar. Dessvärre saknas lokaltidningarna Värnamo Nyheter och Jönköpings-Posten, vilka sannolikt hade genererat mycket material på grund av sina utgivningsområden i närheten av High Chaparral. Materialet är ändå rikt. Sökordet ”High Chaparral” genererade cirka 9 500 artiklar. En stor mängd av dessa har refererat till tv-programmet med detta namn samt mycket korta omnämnanden. Cirka 500 texter har bedömts innehålla längre innehållsliga beskrivningar av parken. Det bör tilläggas att sökverktyget inte är hundraprocentigt på grund av bristande OCR-skanning. Fler tidningar har också tillkommit sedan sökningen ursprungligen gjordes. Då tidningsundersökningen inte gör anspråk på att vara fullständig, utan snarare ge exempel från olika nedslag över tid, har detta inte setts vara något större problem.
Projektets huvudsakliga resultat och effekter
Historiska lärandesituationer
High Chaparral är naturligtvis på många sätt en arena för underhållning. Parken är fylld av skådespelare utklädda till cowboys och cowgirls, som bidrar till Vilda Västern-känslan. Butikerna som säljer leksaksrevolvrar, gevär, ammunition, tomahawks, sombreros och cowboyhattar är ofta ett av de första stoppen för besökare. Under en dag i parken stöter besökare på de ökända brottslingarna bröderna Dalton och deras nemesis Lucky Luke. Två gånger om dagen kan åskådare besöka ”The Wild West Stunt Show” där ”det dagliga livet” i en västernstad – eller snarare en stereotypiserad version av det – visas. I showen förekommer gatuslagsmål, explosioner, dueller och stuntmän som faller från tolv meters höjd, allt ackompanjerat av välkänd västernmusik från olika filmer och TV-program. Besökare kan också ta en tur på parkens ångbåt eller ta ångloket till ”Old Mexico”. Parken erbjuder dock mer än ren underhållning. En av parkens shower kretsar kring den svenske nybyggaren Sven-Erik, som lämnade Sverige i den stora emigrationsvågen till USA. Barnen hjälper honom främst med att bygga ett hus, men under inslaget nämns också kort faktainformation om emigrationen.
I olika delar av parken har informationsskyltar placerats ut. Skyltarna är faktainriktade och berättar om västernrelaterade fenomen som Ponnyexpressen och om Nordamerikas urinvånare. Under observationerna noterade vi dock att mycket få barn lade märke till
7 dessa informationsskyltar. Än färre läste dem. Det enda sättet informationen från skyltarna nådde eleverna var när vuxna någon gång refererade faktauppgifter från skyltarna.
Detta betyder dock inte att informationsöverföring inte sker i parken. Andra delar av parken genererar såväl frågor som svar. En aktivitet som barnen uppskattade mycket var tågresan, vilket även framgick med tydlighet i våra enkäter. Att stå i kö och vänta på tåget föreföll dock inte vara lika roligt. När lokomotivföraren kom förbi köbildningen inför avfärd började barnen fråga honom om loket, tågresan och om lokets karakteristiskt doftande rök och ånga – om den var miljöfarlig och om den kan orsaka hälsoproblem. Frågorna formulerades spontant av barnen, utan inblandning av vuxna och, vad det verkar, även utan intention eller planering från parkens sida. Flera barn tog också bilder av loket. Faktaöverföring sker alltså under ett besök i parken, om än i begränsad omfattning. I några av de shower parken erbjuder är man som besökare annars främst förvisad till en passiv roll som åskådare, sittandes på stora läktare. I andra aktiviteter har besökare möjlighet att ställa frågor och prova på aktiviteterna på egen hand. Parken erbjuder olika aktiviteter som är fokuserade på färdigheter, i linje med ledorden delaktighet och lärande. Explicita sådana exempel är ”Zorros fäktningskola” och ”Kate´s Palaces cancan-skola”.
En annan organiserad aktivitet, fokuserad på färdighet, är guldvaskning, en aktivitet som knyter an till den historiska period parken ska vara förankrad i. Vid ingången till aktiviteten finns en av parkens informationsskyltar. Denna rör guldruschen. Guldvaskningen förefaller, av barnens ifyllda enkäter att döma, tillhöra en av parkens mest uppskattade inslag.
Inför aktiviteten fick barnen mycket kortfattade instruktioner från en av parkens anställda. Instruktionen utdelades utan någon noterbar entusiasm. Inga påtagliga försök att förflytta besökarens sinnesstämning till ett annat land eller en annan tid kunde noteras: ”Ta lite sand och leta efter runda och fyrkantiga bitar.” Instruktioner kring hur en guldvaskningspanna alls hanteras framgångsrikt gavs ej. Barnen fick istället prova sig fram. Initialt tyckte barnen påfallande ofta att aktiviteten var tråkig. När de började hitta guld förändrades sinnesstämningen radikalt och många av barnen, även de som inledningsvis hade uttryckt hur tråkigt det var, stannade bortåt en timme vid aktiviteten.
Under aktiviteten kunde flera barn observeras börja instruera sina kamrater kring guldvaskningens konst. Att den egna erfarenheten begränsade sig till endast 15–20 minuters eget vaskande hindrade inte att barnen transformerades till smärre guldvaskarauktoriteter. Att försöka samla flest guldbitar utvecklades snabbt till en tävling mellan barnen. I en variant gällde det att komma först till 100 guldbitar.
Guldvaskningsaktiviteten avslutas med att det insamlade guldet lämnas in och barnen erhåller ett guldmynt, som ”tillverkas” i en maskin av det ihopsamlade guldet; ett mynt som många gärna visar upp och tar selfies med. Det förs också ymniga resonemang kring såväl guldets som myntmaskinens eventuella äkthet; ett av få exempel på att barnen alls för explicita resonemang kring föremålslig autenticitet under ett besök i parken.
8 I parkens aktiviteter finns insprängda möjligheter att lära sig historiska faktauppgifter. Parkens skyltar är fyllda med faktainformation om vem, vad, när och var. Detta visar sig vara den dominerande historiska kunskapsformen som parken tillhandahåller och fyller sina lärandeambitioner med. Parkens färdighetsinriktade inslag består av aktiviteter som guldvaskning eller cancan-skola. Denna typ av färdighetsträning liknar dock knappast de färdigheter som historiker tillämpar när de analyserar och tolkar historiska utsagor och artefakter. Inslag som skulle kunna stärka en förmåga att tänka och agera som ”små historiker”, genom att exempelvis tillämpa verktyg för historiskt tänkande, saknas i parken. Sådana färdigheter, som ofta grupperas och benämns som second-order concepts, skulle kunna innebära att inslagen skulle stödja resonemang kring historisk signifikans, bevis och källhantering, resonemang kring kontinuitet och förändring, orsak och verkan eller inslag som ger historiska perspektiv som leder bort från presentism. Sådana är dock frånvarande i det nuvarande upplägget i parken. Detsamma gäller öppningar för moraliska resonemang, som också hör till denna typ av färdighetskunskaper, och som styrdokumenten efterfrågar.11 I temaparken saknas till exempel aktiviteter som syftar till att presentera och diskutera hur Vilda västern-perioden och de människor som levde då har avbildats genom olika tolkningar vid olika tidpunkter. Skildringar av vilda västern, hur dessa områden koloniserades och stereotypa skildringar av män och kvinnor i vilda västern, den amerikanska urbefolkningen och färgade människor i allmänhet har granskats och kritiserats av forskare under åren.12 På liknande sätt kan kritiker hävda att presentationen på High Chaparral är långt ifrån historiskt korrekt. Nämnas bör att High Chaparral har arbetat med sin egen presentation, de försöker vara mer autentiska och har försökt jobba bort rasistiska- och genusstereotyper. Som nämnts förekommer dock inga aktiviteter, föreställningar eller andra program i temaparken där besökare kan delta för att ta del av information om High Chaparrals arbete för att korrigera och uppgradera det sätt som parken presenterar 1870-talet och de människorna som bebodde USA på 1870-talet. Att resonera om historiska binära skildringar skulle till exempel kunna vara ett första steg mot
11 Lee, P. (2011). History education and historical literacy. In: Ian Davies, Debates in History Teaching
(pp. 55–65). New York: Routledge. Jfr. Lee, P. (2005). Putting principles into practice: Understanding history. In: M. S. Donovan & J. D. Bransford (Eds.), How students learn. History in the classroom. Washington DC: National Academies Press; Lee, P., & Ashby, R. (2000). Progression in historical understanding among students ages 7–14. In: P. Stearns, P. Seixas & S. Wineburg (Eds.), Knowing, teaching, and learning history: national and international perspectives (pp. 199–222). New York: New York University Press; Lee, P. & Shemilt, D. (2003). A scaffold, not a cage: progression and
progression models in history, Teaching History 113, pp. 13–23.; VanSledright, B. (2014). Assessing historical thinking & understanding. innovative designs for new standards. New York: Routledge; Seixas, P., & Morton, T. (2013). The big six: historical thinking concepts. Toronto: Nelson Education.
12Hobsbawm, E. (2013, March 20). The myth of the cowboy. The Guardian.
https://www.theguardian.com/books/2013/mar/20/myth-of-the-cowboy (hämtad 20-06-22); Tewes, A. (2017). Fantasy frontier: Old west theme parks and memory in California (Unpublished doctoral Dissertation). https://scholarworks.umass.edu/dissertations_2/1131 (hämtad 20-06-22); Toplin, R. B. (2002). Reel history. In defense of Hollywood. Lawrence, Kansas: University of Kansas Press;
Williams, L. (2016, October 05). How Hollywood whitewashed the old west. The Atlantic. 2006-10-05.
https://www.theatlantic.com/entertainment/archive/2016/10/how-the-west-was-lost/502850/ (hämtad 20-06-22); Zander, U. (2006), Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet. Lund: Historiska media.
9 adekvata berättelser13, och givet att parken vill anpassa sig till skolans läroplan kan detta vara viktiga aktiviteter.
Även vad gäller de mer faktainriktade inslagen i parken framstår synkningen med skolans styrdokument vara bristfällig. Det amerikanska 1870-talet behandlas inte i årskurserna 4– 6, utan först i senare årskurser.14 Undervisningen för årskurserna 4–6 sträcker sig fram till 1850. Bakgrunden till den svenska emigrationen kan möjligen sägas tangeras i styrdokumenten för årskurserna 4–6 i det centrala innehållets formuleringar om ”Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor” respektive ”Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper”. I stort kretsar dock temaparken alltså kring en tidsperiod som de årskurser som parkens utbildningssatsningar riktar sig till inte bedriver historieundervisning kring.
Ett bredare lärande
– historiska metaperspektiv kring autenticitet
Vid studien visade sig att inte bara temaparkens ledord lärande fick betydelse för frågan om hur barnen relaterar till historien i parken. Den samtidiga satsningen på äkthet väckte också frågor om vilken historia barnen egentligen relaterade till. Temaparkens arbete med äkthet tycks vara inriktat på att avlägsna sådant som framstår vara anakronistiskt eller fel ur besökarnas perspektiv. Parken sluter an till en syn på autenticitet som inom turism- och autenticitetsforskning ofta benämns vara konstruktiv. För parken förefaller det vara mindre intressant att föremålen i parken de facto skulle vara från 1870-talets USA. Det centrala är snarare att upplevelsen sluter an till besökarnas förväntningar, vilka snarast springer ur populärkulturens skildringar av tidsperioden. Detta öppnar för diskussioner kring autenticitet. Vad är det egentligen en besökare möter vid ett besök i parken? Är det ett återskapat amerikanskt 1870-tal eller 1900-talets representationer av 1870-talet en besökare möter? Den typen av frågor är möjligen för komplexa för elever i årskurs 4–6, men resonemang om vad man vet sedan tidigare om den speglade perioden och varifrån dessa bilder kommer torde kunna diskuteras. Det barn som i studiens enkätsvar skrev att hen från besöket på High Chaparral har lärt sig ”hur man levde i vilda västern” skulle kunna ha fått diskutera vidare kring om parken speglade ”hur det var” eller om parken speglade tämligen speciella utsnitt av hur livet i allmänhet tedde sig.
Ett än bredare lärande
– ett ämnesövergripande perspektiv
Det går att vidga läranderesonemangen ytterligare. Det är lätt att tänka att en temapark med historisk tematik ska generera strikt historiska kunskaper. Studien visar dock att lärandesituationer på High Chaparral tangerar även andra ämnesområden. Under guldvaskningen noterades matematiska inslag, vilka sannolikt hade kunnat utvecklas
13Jfr. Rudnert, J. (2019). Bland stenyxor och tv-spel. Om barn, historisk tid och när unga blir delaktig i
historiekulturen (Doctoral Dissertation). Malmö: Malmö University.
14Skolverket (2018), Curriculum for the compulsory school, preschool class and school-age educare,
10 ytterligare från parkens sida genom mängd-, mått- och viktbedömningar inför erhållandet av guldmyntet som belöning.
Redan under barnens första minuter i parken kunde påfallande många av barnen noteras gå runt och läsa de skyltar på engelska som talar om var till exempel sheriffens kontor och saloonen ligger utmed parkens huvudgata. Barnen testade att ljuda och uttala orden. Ibland uppkom diskussioner kring olika ords betydelse. I barnens lekar förekom frekvent att engelska och svenska blandades när de tilltalade varandra: ”I skjut you!”
Bortom de av parken organiserade prova-på-aktiviteterna som guldvaskning och fäktning kunde även icke-organiserade aktiviteter noteras, där barnen själva drog igång lekar som gav upphov till lärandemoment. Vid parkens miniatyr-västernstad, där särskilt de yngre barnen tillbringade mer än en timme under sitt besök, testades och stretchades barnens motoriska förmågor när de sprang och hoppade in och ut ur husen, upp och ner på dem, vilket således kan länkas till det idrottsliga området.
Ett exempel på en mer organiserad, färdighetsinriktad aktivitet i parken är ”Uncle Sams snea hus”, där, enligt parkens webbplats, inget är ”som det ska. Upp är ner och ner är upp och allting däremellan. Här är ingenting omöjligt – vattnet rinner uppåt och bollar rullar åt fel håll.”15 En tur i huset kan liknas vid en praktisk fysiklektion. En guide presenterar företeelser som utmanar besökarnas sinnen. Huset uppskattades mycket av de barn som besökte huset. De lyssnade med intresse och visade uppenbar överraskning vid experimenten. I aktiviteten kan element från så kallade science centers kännas igen och länken till fysikämnet är påtaglig.
Något som kunde noteras hos många av barnen i studien var hur deras självförtroende växte under besöket. En flicka föreföll vara mycket nervös inför knallpulvervapen i inledningen av dagen. Fyra timmar senare rånade hon och hennes medkumpaner banken, fyllda med självförtroende. Exemplet med hur barn börjar lära varandra att vaska guld är ett liknande exempel på barnens växande självförtroende. Ett besök i parken förefaller frammana en känsla att man vet någonting och denna nya upplevelse av auktoritet demonstreras när barnen instruerar andra barn (eller när de rånar banken). Dessa processer går tydligt hand-i-hand med läroplanens intentioner om att växa med sina uppgifter, om än på ett något okonventionellt vis.
Vägar framåt
Studien visar att mötet mellan temapark och skola inte är friktionsfritt. Parken tycks inte ha utgått från skolans styrdokument när lärandeinslagen har utformats. Inslagen i parken möter endast hjälpligt skolans styrdokument. Särskilt problematisk framstår parkens och styrdokumentens skilda förståelser av vad historiska färdigheter är. Parkens förståelse kretsar kring att praktiskt få prova aktiviteter med koppling till den aktuella tidsperioden.
15 Onkel Sams snea hus, High Chaparral, https://www.highchaparral.se/aventyr/onkel-sams-snea-hus/
11 Styrdokumenten omtalar istället historiska färdigheter som att tillämpa verktyg för historiskt tänkande.
Är mötet mellan temapark och skola då dömt att misslyckas, eller finns vägar framåt? Observationsstudien ger svar i olika riktningar. Å ena sidan har lärandeinslagen i parken en hel del att önska, om målet är att de ska ligga i linje med styrdokumenten för historieämnet i årskurserna 4–6. Å andra sidan förekommer rikligt med lärandesituationer under en dags besök i parken. Möjligen går det med relativt små justeringar att nå betydligt längre än hur det ser ut idag:
Ett större fokus på emigrationen skulle göra att parken i vart fall i högre grad än nu skulle ligga mer i linje med styrdokumenten för årskurserna 4–6. I anslutning till parkens tematik kring urinvånare skulle parken också kunna diskutera Sveriges eget koloniala arv med behandlingen av samer eller genom att diskutera Sveriges 1600-talskoloni ”Nya Sverige” i Delaware.
Samverkan skulle också i högre grad kunna riktas mot årskurserna 7–9, vars styrdokument för historieämnet ligger mer i linje med parkens tematik än årskurserna 4–6. Under observationsstudien har dock vissa av de lite äldre barnen påpekat att de känner sig för gamla för delar av parken, vilket troligen behöver hanteras på något vis för att en sådan omsvängning ska vara framgångsrik.
Tidigare forskning kring skolexkursioner visar att positiva effekter av sådana tycks vara intimt förknippade med hur mycket tid som läggs på för- och efterarbete.16 Detta indikerar att ett besök på High Chaparral skulle kunna utgöra en start- eller slutpunkt för ett längre projekt, snarare än att de antar dagens form av solitära endagsbesök. Störst möjligheter förefaller här finnas, både vad gäller elevernas ålder som styrdokumentens inriktning, om besöket görs som avslutning för årskurs 6 eller som en introduktion inför det fortsatta arbetet i historieämnet tidigt i årskurs 7.
Arbetet med verktyg för historiskt tänkande skulle kunna utvecklas. Då eleverna inte har läst om tidsperioden tidigare i skolan finns risk för presentism i ett sådant arbete.17 Det ska sägas att det även i reguljär historieundervisning ibland är svårt att få elever att arbeta med källor i en djupare mening.18 En kort faktamässig introduktion till parkens tematik (i form av en film vid entrén eller i den kö till tåget som barnen inte uppskattade?), i linje med vad Shemilt och Howson har föreslagit, skulle möjligen kunna ge tillräcklig bakgrund för att ge en bas att stå på för ett
16 Anderson, D., Kisiel, J., & Storksdieck, M. (2006). Understanding teachers’ perspectives on field trips.
Discovering common ground in three countries. Curator, 49(3), 365–386; Behrendt, M., & Franklin, T. (2014). A review of research on School Field Trips and Their Value in Education. International Journal of Environmental & Science Education, 9, 235–245.
17 Wineburg, S. (2001). Historical thinking and other unnatural acts: Charting the future of teaching the
past. Philadelphia: Temple University Press.
12 meningsfullt sådant arbete.19 Att ge ymniga faktabakgrunder och ändå behålla barnens entusiasm för parken är dock en balansakt.
Samverkan skulle kunna riktas mot elever och studenter i gymnasiet eller på högskolenivå. Dessa känner sig möjligen än mer för gamla för parken, men skulle kunna gripa sig an parken med mer tydliga historiedidaktiska metaglasögon; för att undersöka hur historia används på olika vis, för olika syften. Temaparken High Chaparral väcker som synes en rad frågor kring såväl lärande som autenticitet. Historia kommuniceras onekligen i parken och formerna för det är intressanta även som studieobjekt.
Synsättet på parken kan vidgas genom att ett ämnesövergripande fokus kan anläggas för besöken. Observationsstudien visar att det finns tydliga lärandeinslag under en dags besök som sluter an till många av skolans ämnen. Möjligen blir också det lättare för lärare att hitta tid till denna typ av besök om ett besök inte behöver göras enbart på historieämnets konto.
En punktlista likt den ovanstående gäller inte bara den specifika temaparken High Chaparral, utan kan sägas även gälla många andra kulturarvskommunicerande institutioner – från temaparker till hembygdsgårdar och museer. Vid försök till samverkan med skolor förefaller det vara en god idé för denna typ av institutioner att ta sig tid att på ett mer djupgående sätt försöka sätta sig in i de styrdokument som rör de tänkta målgrupperna för samverkan. Från skolans sida framstår det vara en god idé att försöka sätta sig in i institutionens verksamhet och satsa på för- och/eller efterarbete, istället för att se besöket som en fristående endagshändelse. Först då finns förutsättningarna för de riktigt fruktbara mötena.
Resultatens placering i förhållande till
nationell och internationell översikt av
tidigare forskning inom området
Barns aktiviteter i och perspektiv på mer informella historiekommunicerande kulturarvsmiljöer lyser i mångt och mycket med sin frånvaro i tidigare forskning. Den föreliggande studien täcker, med både sitt fokus på yngre barn och på en ny typ av kulturarvsinstitution som länge förbisetts, områden som i stor utsträckning har legat i skugga för forskningen. Studien undersöker en kommersiell verksamhet som blandar fakta och fiktion med perspektiv på kulturarv, vad detta är och vad detta kan och bör vara. Studien bidrar till den pågående bredare diskussionen i samhället rörande vad historia är, hur historia kommuniceras och varför. Samtal med barn är inget nytt metodologiskt grepp
19 Shemilt, D. & Howson. J. (2017). Frameworks of knowledge: Dilemmas and debates. In: Davies, I.
13 i forskningen. En studie som denna, i en tidigare negligerad kulturarvsmiljö, kan dock bidra till genomförandet av fler liknande studier i andra, men liknande, mer informella kulturarvsmiljöer.
Resultatets relevans för kulturmiljön,
kulturarvet och kulturmiljöarbetet
Kontakter mellan skolan och kulturarvsarenor är viktiga. Skolelever utgör till exempel en väsentlig del av besökarna vid landets museer. Många skolor har dock även kontakt med andra kulturarvsetablissemang och då inte minst mer kommersiella aktörer. Tidigare forskning, i den mån den alls genomförts, har ofta haft fokus på äldre barn och/eller mer formella kulturarvsmiljöer. I denna mening är den föreliggande studien nydanande och ger en mer fullödig bild av barns möten med kulturarvssektorn.
En viktig lärdom från föreliggande projekt rör betydelsen av att kulturarvsetablissemang tar fasta på innehållet i skolans styrdokument när de utformar och erbjuder utbildningsprogram riktade till skolor och elever. Studien visar hur temaparkens/kulturarvsproducentens egen förståelse av begrepp som exempelvis ”historiska färdigheter” lätt letar sig in i verksamheten, när ett närmande till styrdokumentens intentioner sannolikt hade ökat attraktiviteten och möjligheterna till lärande i linje med undervisningens övriga inriktning. Att utforma verksamheten efter styrdokumentens intentioner kan tänkas öka skolors vilja och möjligheter att genomföra besök och också ge bättre effekter även när det kommer till vad de besökande barnen i förlängningen lär sig.
Studien belyser relationerna och mötet mellan lärande i formella skolmiljöer och det i edutainmentinstitutioner. Utöver de aspekter som rör hur en edutainmentinstitution kan arbeta för att närma sig skolan vill vi även betona vad mer traditionell historieundervisning, i till exempel skola, kan lära av en kommersiell historiekommunicerande arena som High Chaparral. På High Chaparral finns inslag av historisk autenticitet med möjlighet att träffa en ”riktig cowboy” och amerikanska urinvånare från kanadensiska stammar. Besökarnas möten med Zorro och Lucky Luke framstår mer vara baserad på en mytologiserad föreställning om vilda västern. Besökaren ställs inför ett historiekulturellt smörgåsbord och blir också en del av den historiekulturella fiktionen genom egna västernattribut. Allt detta väcker frågor om vad det är som förmedlas (urvalsfrågor) och vad värdet egentligen blir av det som förmedlas (när fakta blandas med fiktion), vilken historia lär sig de besökande barnen. I vår studie lyfter vi fram förbättringsområden där parken skulle kunna förändra för att hamna mer i samklang med skolans läroplan. Vi diskuterar även hur parken skulle kunna utveckla och använda sin existerande presentation, sitt urval och sin blandning av fakta och fiktion, som del i parkens program. Denna typ av presentation skulle kunna vara av värde för besökande skolbarn och skulle i förlängningen kunna öka skolors intresse för ett besök.
Vår forskning pekar dock inte enbart på sätt temaparken kan förändra och förbättra sig. Det finns sannolikt även saker mer traditionell historieundervisning kan lära av High Chaparral. Edutainmentetablissemang är, har forskning från bland annat science centers
14 pekat på, framgångsrika när det kommer till att entusiasmera besökare. Som den tidigare forskningen pekat på får besökare möjligen inte alltid med sig så många faktakunskaper och sluter inte alltid an till verksamhetens intentioner, men de avslutar besöken med en vilja att komma tillbaka och inte sällan med en önskan att lära sig mer. På ett liknande sätt finns det indikationer i vårt material på att besök på High Chaparral kan skapa intresse för mer historia. Edutainmentetablissemang har stor erfarenhet av att levandegöra undervisningsmaterial och delar av detta kan vara av värde även för mer traditionella historieförmedlare för att hitta vägar kring att förbättra sin undervisning. Studiens resultat bidrar således till diskussionen om vad skol- och edutainmentarenan har att lära av varandra.
Resultatspridning – nuläge och kommande
Vetenskapliga artiklar
Svensson Carl-Johan & Samuelsson Tobias (In Review) “A gunpowder-smelling history lecture”? – learning at a Wild West history theme park. The Social Studies Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (Accepted 2020) ”Dra på dig
bootsen, sadla hästen och ladda knallpulverpistolen, för nu är du i Vilda Västern!”– skolelevers lärande i temaparken High Chaparral. Historielärarnas Förenings årsskrift 2021
Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (Manuskript, planerad publicering 2020) “Nuances of Authenticity at a Wild West history theme park”.
Vetenskapliga konferenser
Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (2019) History as Edutainment-Learning at a History Theme Park, paper presenterat vid konferensen 44th Annual Meeting of the Social Science History Association, 21–24 November 2019 i Chicago, USA.
Samuelsson, Tobias & Svensson, Carl-Johan (2019). History as a Playground. A Study of Children's Visit to a Historical Theme Park, paper presenterat vid konferensen Europe and beyond: Boundaries, barriers and belonging. 14th ESA Conference, 20–23 August 2019 i Manchester, UK.
Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (2019). ”Äventyr på riktigt!” – lärande, delaktighet, autenticitet i en historisk temapark, paper presenterat vid Historikermötet, Linnéuniversitetet, Växjö 8–10 maj 2019.
Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (2018). ”Dra på dig bootsen, sadla hästen och ladda knallpulverpistolen, för nu är du i Vilda Västern!”: High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning, paper presenterat vid Centrum för barnkulturforsknings tvärvetenskapliga barnkulturforskardag den 5 oktober, 2018, Stockholms universitet.
15 Svensson, Carl-Johan & Samuelsson, Tobias (2018). High Chaparral,
historiekommunikation och formell/informell utbildning, paper presenterat på Nationell historiedidaktisk konferens 2018, Malmö 24–25 april 2018.
Populärvetenskapliga presentationer
Planerad återkoppling till temaparken High Chaparral hösten 2020
Tobias Samuelsson & Carl-Johan Svensson, presentation om lärdomar från forskningsprojekt på High Chaparral vid Riksantikvarieämbetets
”Kulturarvsinkubator”, stöd för företagare, Stockholm 20-01-31
Tobias Samuelsson & Carl-Johan Svensson presentation under rubriken ”Kasta dig in i äventyret”: High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning” vid Riksantikvarieämbetets frukostseminarium, Stockholm 19-12-02 Tobias Samuelsson, presentation under rubriken ”Vilda västern, så som det såg ut
på 1870-talet i Amerika”: High Chaparral och utbildning som underhållning”. Föreläsning för skolchefer i Region Jönköpings län samt skolpolitiker, Habo 19-11-29
Tobias Samuelsson, presentation under rubriken ”Underhållning som utbildning” vid JU-Live, JU:s 25-årsfirande
(https://www.youtube.com/watch?v=GbO0hAf380s), Jönköping University, 19-10-10
Carl-Johan Svensson, presentation under rubriken ”Lek, lärande och autenticitet på High Chaparral” vid Forskarfredag (en del av europeiska Researchers Night) på Science After Work, restaurang Hasse på sjökanten, Jönköping, 19-09-27 Tidningsintervju
Tobias Samuelsson & Carl-Johan Svensson medverkade 18-08-07 i tidskriften Me&JU (2018:3) rörande ämnet när underhållning blir utbildning i artikeln ”Historiekommunikation på High Chaparral”. Intervjun kan återfinnas här: (https://ju.se/download/18.410d5c3e1669677dafb52e7/1540237428698/MeAndJ U_nr3_2018_webb.pdf)
Högskoleundervisning
Inslag rörande forskningsprojektet och dess resultat förekommer och behandlas i kursen Historia för ämneslärare, 1–30 hp, samt i valbara fördjupningskurser i såväl Historia för ämneslärare, 91–120 hp som Samhällskunskap för ämneslärare, 91–120 hp inom Ämneslärarprogrammet vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Kortare praktiska exempel från studien har också förekommit i metodundervisning i utbildningsprogrammet Internationellt Arbete vid nämnda högskola.
