framtid
Idéer och vardag i samspel
Elin Wihlborg
Avdelningen för Statskunskap (IES) Luleå Tekniska universitet
Karin Skill
Tema T, Linköpings universitet
Naturvårdsverket
Tel 08-698 12 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5422-8.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation Omslagbild: Cia Lindkvist/Mediahavet
Bilder inlaga: Bildmontage Ingalill Ivarsson, CD Creativ collection Layout: Ingalill Ivarsson
Förord
Naturvårdsverket ck genom regleringsbrevet för budgetår 2004 ett regeringsuppdrag med följande lydelse:
”Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige idag påverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formulera förslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar
jämställdheten negativt.”
Hållbar utveckling, där hållbara konsumtions- och produktionsmönster ingår, är liksom jämställdhet centrala mål i svensk politik idag och förväntas gripa in i alla andra politikområden. Denna rapport ger ett underlag som belyser Naturvårdsverkets regeringsuppdrag och uppmärksammar samspelet mellan dessa två politikområden. Den ger inte entydigt konkreta svar på uppdraget men redovisar en idé till checklista för bedömning av
jämställdhetsaspekter.
Rapporten har tagits fram av Elin Wihlborg, lektor vid Luleå Tekniska universitet, och Karin Skill, doktorand vid Linköpings universitet, på uppdrag av Naturvårdsverket. Författarna ansvarar själva för innehållet.
Innehållsförteckning
Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 11
1. Inledning 15
1.1 Syfte och frågor 15
1.2 Rapportens forskningssammanhang 16
2. Jämställdhet – politik om genusrelationer 19
2.1 Jämställdhet – en del av den svenska politiska normen 20
2.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp 22
2.3 Ekologisk feminism 28
2.4 En ansats för att förstå jämställdhet och genus 29 3. Hållbar utveckling och jämställdhet – analys av två policyområden
som möts? 32
3.1 Policy formas i processer 32
3.2 Agenda 21 – en global policy 33
3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och miljö 35 3.4 De svenska partiernas syn på samband mellan miljö och
jämställdhetspolitik 39
3.5 Kommunala policyexempel 43
3.6 Policy formar idéer – diskussion 45
4. Konsumenter i vardagen 49
4.1 Tid och rum i samspel – tidsgeogra 50
4.2 Hushåll som sammanhang för konsumtion i vardagen 52
4.3 Rörelser i tid och rum 55
4.4 Vi måste äta! 58
4.5 Hållbar konsumtion, som inte påverkar jämställdheten
negativt 61
5. Diskussion 64
5.1 Genuskontrakt som perspektiv 64
5.2 Principer som upprätthåller genuskontrakten 66 5.3 Metoder för att bedöma jämställdhetskonsekvenser 68 Referenser 71
Sammanfattning
Att människors konsumtion och produktion påverkar jordens resurser har länge uppmärksammats, men att konsumtionen och produktionen även påverkar och påverkas av mäns och kvinnors relationer till varandra nämns mindre ofta. Sedan konferensen i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling har kravet på att integrera jämställdhet och hållbar konsumtion och
produktion efterfrågats.
I den här rapporten diskuterar vi genusaspekter på miljöpolitiken. Det ska ses som ett samhällsvetenskapligt hanterande av Naturvårdsverkets uppdrag att problematisera sambanden mellan styrmedel för hållbar produktion och konsumtion och jämställdheten. Rapportens syfte har konkretiserats i tre frågeställningar som avspeglas i de olika kapitlen. I kapitel 2 diskuterar vi hur begreppen jämställdhet och genus kan användas för analyser av miljöpolitik. Diskussioner om begreppet policy används genomgående för analysen av politikens utformning. I det påföljande kapitlet undersöks hanteringen av jämställdhet och genus i politiken om miljö och hållbar utveckling (kapitel 3). I nästa kapitel diskuterar vi hur forskning om vardagslivet har belyst relationer mellan jämställdhet och genus i förhållande till miljö och hållbar utveckling (kapitel 4). Avslutningsvis förs en diskussion om genuskontraktet och dess konsekvenser för jämställdheten, vilket mynnar ut i en kortare checklista där metoder för att uppmärksamma dylika jämställd-hetskonsekvenser föreslås.
Det material som ligger till grund för våra slutsatser är politiska
dokument på internationell, nationell och kommunal nivå; resultat från vårt pågående forskningsprogram Sustainable Hoseholds Attitudes, Resources
and Policy Instruments (SHARP) som belyser hushållens aktiviteter; liksom
tidigare forskning om hållbar utveckling, genus och jämställdhet. Rapporten har fokus på svenska förhållanden, och vi har medvetet avgränsat oss från arbetsmarknadsfrågor, där det sedan tidigare nns en omfattande diskussion om jämställdhet.
Jämställdhet ska enligt regeringens önskan genomsyra hela samhället. Jämställdhet får i rapporten SCB:s vedertagna de nition, nämligen ”att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:
- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende - vårda hem och barn
- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället
Då jämställdhetsbegreppet är normativt behövs andra analytiska begrepp för att genomföra en samhällsvetenskaplig analys av vad som påverkar jämställdheten. Vi har använt oss av begreppet genus. Genus används för att analysera de sociala konstruktionsprocesser som ger olika betydelser av det fysiska könet, liksom olika innehåll i det som ses som manligt och kvinnligt. Med detta synsätt ifrågasätts män och kvinnor som fasta kategorier med
inneboende och förutbestämda skillnader. Manligt och kvinnligt kan förändras, och har olika betydelse i olika kontexter. Genus problematiserar vilka förväntningar som människor skapar på män och kvinnor. Att manligt och kvinnligt är konstruerade företeelser ska inte dölja att det kan få väldigt konkreta uttryck, bland annat i genusarbetsdelning, eller direkt påverkan på våra fysiska kroppar.
Vi använder oss av Yvonne Hirdmans genuskontraktsmodell (1988; 1990) för att belysa hur genusrelationer kan påverka och påverkas av hållbar konsumtion och produktion. Hirdman visar hur maktförhållanden mellan män och kvinnor skapas på alla nivåer i samhället. Hon talar om tre nivåer:
Den kulturella överlagringsnivån, vilken är trögast att förändra; den
institutionella nivån som hon kallar social integration; och slutligen den
socialiserande nivån, vilken är den induviduella. Två principer genomsyrar
dessa tre nivåer, nämligen isärhållandets- och hierarkiseringsprinciperna. Isärhållandet innebär att det manliga och kvinnliga inte bör blandas, medan hierarkiseringen innebär att mannen är norm i den patriarkala
överordningen.
Två begrepp som används för att tolka genusprocesser är könsneutralitet och könsblindhet. Könsneutralitet är det politiska målet med jämställdhet, nämligen att kvinnor och män ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Detta mål har ännu inte uppnåtts, och därför måste vi uppmärksamma och synliggöra skillnader som trots allt råder mellan män och kvinnor. Om dessa skillnader döljs kan man tala om könsblindhet. Könsblindhet har överskuggat områden där skillnader mellan män och kvinnor inte ansetts spela någon roll, som tidigare inom miljöpolitiken.
Policyer förändras ständigt. För jämställdhetspolitiken har det inneburit en förändring från ett ensidigt fokus på kvinnor till att belysa relationerna
mellan män och kvinnor. Vi har konstaterat att det nns väldigt få dokument
eller sammanhang där jämställdhet och miljöpolitik har integrerats. Undantag är regeringens transportpolitiska arbete, liksom arbetet med s.k. jämställdhetsmärkning av konsumtionsvaror. Samtidigt ses
Naturvårdsverkets påbörjade arbete med jämställdhet och miljö som ett steg mot formeringen av en policy. För att lyckas med integreringsarbetet av de olika politikområdena behöver genusarbetsdelningen på de olika samhälleliga nivåerna uppmärksammas. En annan viktig fråga är att belysa situationer då miljöfrågor och jämställdhet kan hamna i kon ikt och hur prioritering och hantering av dessa kon iktsituationer ska skötas.
En annan aspekt av policyers tillkomst är att be ntliga maktstrukturer och institutioner påverkar formeringen. Medan miljöpolitiken har ett institutionellt sammanhang där policyer kan tolkas och implementeras, saknas dessa för hållbar utveckling, som istället förväntas genomsyra alla andra politikområden. Frånvaron av tydliga institutionella sammanhang bidrar till att implementeringen av policyer för hållbar utveckling blir
svårare. En annan aspekt som bidrar till implementeringssvårigheterna är att det alltid är mer besvärligt att förverkliga policyer som inkluderar er
aspekter, som miljö och jämställdhet.
Medan miljöområdet påverkas av hur något produceras eller konsumeras, påverkas jämställdheten och genusrelationer av vem som konsumerar eller producerar. Detta innebär att olika analyser måste göras. För att utforma styrmedel för hållbar konsumtion och produktion som inte påverkar jämställdheten negativt måste alltså båda aspekter hanteras: Hur det utförs och av vem. En början på detta arbete bör utgå ifrån att synliggöra vilka faktiska skillnader som existerar mellan män och kvinnor. Det är först då som de kan hanteras politiskt.
I många kulturer åtskiljs det privata och det offentliga efter manliga och kvinnliga gränser. Denna uppdelning är ytterligare ett uttryck för isärhållandet och hierarkiseringen mellan män och kvinnor. I rapporten problematiserar vi hur kopplingen mellan det privata och det kvinnliga, och det offentliga och manliga, kan knytas till politiska diskussioner om ansvaret för miljöfrågan. Miljöfrågan de nieras inte sällan som en gemensam och offentlig uppgift, samtidigt som många av problemen grundar sig
i människors sätt att leva sitt privata vardagsliv. Många styrmedel som föreslås kommer att resultera i att hushållen tar aktiv del genom mer obetalt hemarbete, exempelvis källsortering. Sannolikheten att genusarbetsdelningen som nns också påverkar nya uppgifter som hushållen förväntas utföra är överhängande. Arbetet i hushållet är mycket ojämnt fördelat, och det nns därför risker att mer arbete inom hushållet resulterar i fortsatt och eventuellt ökande genusarbetsdelning.
Att synliggöra förhållanden som genusarbetsdelningen är en metod som förväntas bidra till att dessa förhållanden också kan påverkas, hanteras och förändras. Slutsatserna om hur man kan bedöma jämställdhetsaspekter har i rapporten sammanställts i en checklista. Dessa ska ses som idéer för att initiera diskussioner om jämställdhet, men de kan inte täcka in en fullständig genuskonsekvensbeskrivning.
Summary
It has long been known that human consumption and production has an impact on global resources. But it is less often mentioned that consumption and production also affect and are affected by the relationship between men and women. Since the Johannesburg conference on sustainable development, there has been a demand for integration of equality with sustainable
consumption and production.
In this report we discuss gender aspects of environmental policy. The report should be seen as a sociological approach to an assignment given to the Swedish EPA to problematise the relationship between instruments used to achieve sustainable production and consumption and equality of the sexes. The purpose of the report has been de ned in three questions, which are dealt with chapter by chapter. Chapter 2 discusses ways in which the terms ”equality” and ”gender” can be used in analyses of environmental policy. Discussions of the concept of ”policy” are used throughout to analyse the way policy is formulated. Chapter 3 examines the approach to equality and gender in policy on the environment and sustainable development. In Chapter 4 we discuss ways in which research into day-to-day living has highlighted the relationship between equality/gender and environment and sustainable development. The report concludes with a discussion on the ”gender contract” and its implications for equality, with a resulting brief checklist of proposed methods of identifying these equality implications.
Our conclusions have been drawn on the basis of political documents at international, national and municipal level, results from our ongoing
research programme entitled ”Sustainable Households, Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP). Additional sources have been existing research into sustainable development, gender and equality of the sexes. Our report concentrates on the situation in Sweden, and we have elected not to consider labour market issues, since there has already been much discussion of equal opportunities in that context.
The Government has expressed the aim that equality should permeate our entire society. In this report ”equality” is ascribed the de nition
customarily used by SCB – Statistics Sweden, ie, “that women and men have the same rights, duties and opportunities to
- have a job that gives them nancial independence - look after their home and children
- participate in political, trade union and other activities in society” Since the concept of equality is normative, other analytical concepts are needed to make a sociological analysis of the factors in uencing equality. We have used the term “gender”. Gender is used to analyse the implications of social processes in terms of the various meanings they impart to biological gender, as well as the varying characteristics perceived as masculine and
feminine. This approach is used to question the notion of men and women as xed categories with inherent predetermined differences between them. Masculine and feminine can change, and have different connotations in different contexts. Gender problematises the expectations people create in relation to men and women. The fact that masculine and feminine are arti cial phenomena does not alter the fact that these notions can be manifested in highly tangible forms, including gender-based division of labour, or direct impact on our actual bodies.
We use Yvonne Hirdman’s “gender contract” model (1988; 1990) to examine the way in which gender relationships can impact and be impacted by sustainable consumption and production. Hirdman shows how the balance of power between men and women is created at all levels in society. She speaks of three levels: (i) the cultural overlay level, which is hardest to change; (ii) the institutional level, which she calls social integration; and nally (iii) the socialising level, which is the individual level. Two principles permeate these three levels, viz., the “apartness” principle and the
“hierarchisation” principle. “Apartness” means that masculine and feminine
should not be mixed up, whereas “hierarchisation” means that men are the norm in the patriarchal pecking order.
Two concepts used to interpret gender processes are “gender neutrality” and “gender blindness”. Gender neutrality is the political goal of equality of the sexes, ie, that women and men should be given the same opportunities, rights and duties. These objectives have not yet been achieved, and we must therefore identify and highlight the differences still existing between men and women. If these differences are hidden, the term “gender blindness” may be used. “Gender blindness” has overshadowed areas where differences between men and women are not been considered to play any part, as used to be the case in the eld of environmental policy.
Policy changes constantly. In the case of equality policy, the change has been from a unilateral focus on women to examining the relationship
between men and women. We have found very few documents or contexts in
which equality of the sexes and environmental policy have been integrated. One exception is the Government’s transport policy; another is “equality labelling” of consumer products. The work begun at the Swedish EPA on equality and the environment is also seen as a step towards formation of a policy. Attention must be given to the division of labour between the sexes at various levels of society if efforts to integrate the various areas of policy are to be successful. Another priority is to examine situations where
environmental issues and equality may clash and ways of deciding priorities and approaches to dealing with these con icts.
Another dimension of policy creation is the fact that existing power structures and institutions in uence the formation process. Whereas
environmental policy is created in an institutional context in which policies can be interpreted and implemented, there are no institutions devoted to sustainable development. This goal is expected to permeate all other policy
areas. The absence of de nite institutional contexts hinders implementation of sustainable development policies. Another factor rendering
implementation more dif cult is that it is always more problematic to realise policies that involve several dimensions, such as environment and equality of the sexes.
While the environment is affected by how something is produced or consumed, equality and gender relationships are affected by who consumes or produces. This means that various analyses must be made. Hence, designing instruments to achieve sustainable consumption and production without adversely affecting equality involves dealing with both aspects: how it is done and by whom. Commencement of this process should be based on identi cation of the de facto differences between men and women. Only then can those differences be taken into account when policy is formulated.
Many cultures divide up the private and the public spheres according to masculine and feminine boundaries. This division is yet another expression of “apartness” and “hierarchisation” between men and women. In the report we problematise ways in which the link between the private sphere and the feminine sphere, on the one hand, and the public sphere and the masculine sphere, on the other, can be incorporated in political discussions on
responsibility for the environment. It is not unusual for “the environment” to be de ned as a common and public duty, although many environmental problems stem from the way people live their daily lives. Many instruments that are proposed will cause consumers to play an active part by doing more unpaid domestic work, eg, sorting household refuse. There is an obvious likelihood that the existing division of labour between the sexes will be re ected in performance of new household chores. Domestic work is very unevenly divided, and there is therefore a risk that more household work will prolong and possibly increase this inequality in the division of labour.
Highlighting situations such as the division of labour between the sexes is one way of helping to in uence, deal with and change the situation. The conclusions reached as to ways of evaluating equality aspects have been compiled as a checklist in the report. The conclusions should be seen as ideas to spark discussion of equality of the sexes, but they cannot serve as a
1. Inledning
Att Sverige bör utvecklas till ett alltmer hållbart samhälle har varit ett mål såväl för den offentliga politiken som för många olika verksamheter under de senaste tjugo åren. Redan i mitten av sextiotalet kom de första
larmrapporterna om hotet mot vår miljö. De ledde till att vi började tala om miljöpolitik som ett eget politisk område och 1967 etablerades det Svenska Naturvårdsverket. Synen på miljöpolitiken har sedan dess vidgats. Idag talar vi om hållbar utveckling för att visa att alla samhällets verksamheter
påverkar vår miljö.
Övergripande politiska mål kan inte uppfyllas separat. De nns i sammanhang av många andra politiska mål. De implementeras i strukturer som under lång tid präglats av politiska, ekonomiska och sociala mål. Att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle sker därför i relation till alla tidigare politiska mål och samhällets trögrörliga strukturer. Ett annat
framträdande mål i den svenska politiken är jämställdhet. Det de nieras idag som att män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet (se bl. a. SCB 2002:1). I vetenskaplig analyser används begreppet genus för att beskriva relationer mellan män och kvinnor och föreställningar om manligt och kvinnligt.
I Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1988) lanserades begreppet hållbar utveckling och dess ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland annat om
jämställda relationer mellan män och kvinnor, varför jämställdhet ibland även ses som ett kriterium för hållbar utveckling. I vardagliga diskussioner om hållbar utveckling dominerar dock ofta ekologisk hållbarhet, då det kopplas samman med miljöpolitik som berör den fysiska miljön.
Utifrån detta nns ett samspel mellan hållbar utveckling och jämställdhet vad gäller både politikens mål och dess konsekvenser för människors
vardagsliv. Den här rapporten uppmärksammar därför samspelet mellan dessa två politikområden: Jämställdhet och miljöpolitik.
1.1 Syfte och frågor
Vårt uppdrag är att diskutera sambanden mellan jämställdhet och hållbar konsumtion. Vi vidgar vårt syfte samhällsvetenskapligt, till begreppen genus och hållbar utveckling. Detta belyser vi utifrån policyanalyser och
hushållsstudier av produktion och konsumtion.
Rapportens disposition utgår från tre övergripande frågor:
1. Hur kan begreppen jämställdhet och genus användas och vad betyder valet av begrepp för vår analys av deras relation till miljöpolitiken? (kapitel två)
2. Hur hanteras jämställdhet och genus i politiken om miljö och hållbar utveckling? (kapitel tre)
jämställdhet och genus kontra miljö och hållbar utveckling? (kapitel fyra)
Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras syftet. Vi visar på några policyimplikationer, som eventuellt kan användas för att utforma politiska styrmedel.
Eftersom hållbar utveckling och jämställdhet är politikområden som förväntas gripa in i alla andra politikområden är det viktigt att visa hur vi avgränsat vår diskussion. Vår första tydliga avgränsning är att fokusera på konsumtion och vad som produceras. Det innebär att vi avgränsar oss från bland annat arbetsmarknadsfrågor där det annars nns en väl utvecklad diskussion om jämställdhet. Vi avgränsar oss också till att huvudsakligen studera svenska förhållanden, med undantag för FN:s Agenda 21. Vi har även sökt i nordiska och europeiska policydokument men fann inga exempel som berör både miljö och jämställdhet.
1.2 Rapportens forskningssammanhang
Denna rapport har tillkommit på uppdrag av Naturvårdsverkets enhet för hållbar konsumtion och produktion. Regeringen har bett enheten att belysa jämställdhetsaspekter av miljöpolitiken inom sitt område. I regleringsbrevet skrev regeringen:
Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige idag påverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formulera förslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar jämställdheten negativt.
(Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2004)
Denna rapport ger således ett underlag som belyser Naturvårdsverkets regeringsuppdrag men utan att entydigt ge konkreta svar på uppdraget. Här diskuteras möjliga jämställdhetseffekter av politik inom hållbar utveckling. Hur dessa bör bedömas och hanteras ser vi däremot som politiska
ställningstaganden som Naturvårdsverket tillsammans med departementet bör diskutera. De politiska målen är ställningstaganden som grundas på olika politiska perspektiv. Dessa kopplas tydligt till vilka medel som anses vara lämpliga, även sådana överväganden görs utifrån politiska värderingar.
Denna rapport ger exempel ur tidigare forskning, exempli erar analyser av policydokument samt ger inledande analyser av pågående forskning inom forskningsprogrammet Sustainable Households Attitudes, Resources and
Policy Instruments (SHARP)1. Vi som forskare belyser en fråga som
regeringen och Naturvårdsverket ställt. Men vi var redan tidigare engagerade i snarlik forskning. Vi kan därför säga att det i detta sammanhang skett ett
1 Forskningsprogrammet Sustainable Households. Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP) nansieras av Forskningsrådet för Miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) under perioden 2002-2005 samt Naturvårdsverkets Miljöforskningsnämnd under perioden 2003-2008.
ömsesidigt samspel mellan vårt fria intresse som forskare och de problem som samhällsaktörerna upplever.
Vi som skrivit denna rapport har olika vetenskapliga perspektiv. Gemensamt är våra intressen för relationerna mellan män och kvinnor i samhället inom genusforskningen och hållbar utveckling. I vårt
forskningsprogram har vi som forskare ställt upp egna frågor om hur hushållen förhåller sig till miljöpolitiken och huruvida de agerar annorlunda med anledning av miljöpolitiska styrmedel. Vårt delprojekt handlar om vad hushållen faktiskt gör i sin vardag, hur arbetsuppgifter fördelas, när och var de äger rum och vad hushållen ”faktiskt” upplever som miljövänligt. När det gäller hushållsaktiviteter nns en tydlig uppdelning mellan män och kvinnor. Även om det självklart varierar nns det återkommande mönster i vem som gör vad både i hushållen och i samhällets förväntningar på hushållen.
2. Jämställdhet – politik om
genusrelationer
Begreppet jämställdhet har varit centralt i den svenska politiska debatten sedan 1970-talet. Samtidigt har det utvecklats vetenskapliga begrepp för att analysera och förstå jämställdhet och relationerna mellan män och kvinnor. De vetenskapliga tolkningarna av relationer mellan män och kvinnor har alltmer kommit att betraktas som socialt konstruerade – män och kvinnor är inte givna och uteslutande kategorier. Därför talar forskningen idag snarare om genus.
Begreppet genus fångar sociala och kulturella föreställningar av vad som är manligt och kvinnligt. Till skillnad från de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor förändras genus i olika sociala och historiska sammanhang. Genus påverkas av hur samhället ser ut och vice versa, till exempel
lagstiftning om äganderättigheter. Det påverkar även våra relationer med andra, till exempel vem som gör vad i ett hushåll. Även våra fysiska kroppar kan påverkas, med till exempel plastikoperationer eller muskelbyggande. Fokuseringen på genus betonar således relationerna mellan män och kvinnor, snarare än de faktiska värdena för män respektive kvinnor.
Genus är en aspekt av det sociala livet och relateras och studeras i förhållande till andra sociala processer och institutioner (Thurén 2002:51). Genus som begrepp används idag mer eller mindre inom de esta
vetenskapliga sammanhang. Begreppet är mest integrerat inom
samhällsvetenskapen men används även inom naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning.
Jämställdhet används främst i den politiska debatten och har en normativ ansats. Ansatsen implicerar att förhållandet mellan män och kvinnor borde vara annorlunda, till exempel vad gäller inkomster och politisk
representation. Därför vill vi först diskutera begreppet jämställdhet i sin politiska kontext och därefter genusbegreppets utveckling inom forskningen för att klargöra skillnaderna. Vi kommer fortsättningsvis att använda båda begreppen. Jämställdhet för det vi studerar och genus för vår analys.
Feminism har en mer ideologisk prägel och syftar till att samhället skall förändras så att kvinnor och kvinnors intressen får samma utrymme som männens. Feminism inbegriper en mängd olika inriktningar förankrade i olika värdesystem. Vi kommer att beröra feministiska utsagor och
förhållningssätt, men vår analys är inte i sig feministisk utan vi analyserar genusrelationer.
2.1 Jämställdhet – en del av den svenska
politiska normen
Jämställdhet är ett centralt mål i svensk politik idag. Syftet är att jämställdhet ska genomsyra hela samhället (Regeringens skrivelse 1999/2000:24). Därför görs inom de esta politikområden granskningar av hur politiska beslut och åtgärder påverkar både kvinnor och män för att skapa en mer jämställd politik. Detta uppmärksammas även kring miljöpolitiken.
De nitioner av jämställdhet
Det nns ett behov av att uppmärksamma den ”… könsmaktsordning där kvinnor är underordnade och män överordnade. Att Sverige anses vara världens mest jämställda land rubbar inte detta förhållande” (Nordborg 1997:9). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är:
… ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär en jämn fördelning av makt och in ytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
(Regeringens Skrivelse 1999/2000:24, s. 6)
Den första meningen i regeringens de nition pekar tydligt på vad som bör uppnås, det vill säga målet – samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor. Det är de esta eniga om. Men i nästa mening anges vad det skulle innebära. Därigenom klargörs även vilka politiska hinder som skall överkommas för att uppnå målet vilket det långt ifrån nns konsensus kring. De ekonomiska skillnaderna, främst i rena inkomstskillnader, är stora mellan män och kvinnor. Det är en klassisk och mycket kon iktfylld fråga hur sådana skillnader mellan olika grupper i samhället kan och bör hanteras.
Jämställdhetsbegreppet härrör ur diskussionen om jämlikhet. Den har en lång tradition i den västerländska politiska loso n och är central för den moderna demokratiteorin. Jämlikhet är ett brett begrepp och inkluderar alla olika typer av skillnader mellan individer. I ett jämlikt samhälle har alla lika värde oavsett inkomst, familjebakgrund, etnisk tillhörighet, religion, social tillhörighet och även kön. Jämställdhet däremot handlar enbart om jämlika relationer mellan män och kvinnor.
Det övergripande målet för jämställdheten har konkretiserats i en kortare vedertagen de nition av jämställdhet. Den används både politiskt och inom förvaltningen såväl som inom forskningen och för offentlig statistik.
Jämställdhet de nieras i detta fall som:
… att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende
- vårda hem och barn
- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället (SCB 2002:1)
I den offentliga statistiken åtskiljs dessutom kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn könsfördelning vilket uppnås när fördelningen mellan andelen kvinnor och män är mellan 40 procent och 60 procent. Om däremot män eller kvinnor står för mer än 60 procent är den gruppen dominant och således anses inte området vara jämställt. Att enbart räkna hur många män och kvinnor som är involverade i olika aktiviteter i samhället kan dölja komplexa och svåra frågor som
behöver adresseras för att vi ska nå jämställdhet (Kvist & Tollin 2000). Kvalitativ jämställdhet innebär ”… att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka
utvecklingen inom alla områden” (SCB 2002:1). Den kvalitativa
jämställdheten kan inte mätas entydigt och öppnar för tolkningar av olika betydelser. Därför är den kvalitativa jämställdheten i sig politisk.
Feminism – en rörelse för jämställdhet
Under 1960-talet skanderade feminister att ”det privata är politiskt”. Med detta slagord ville man utmana distinktionen mellan en manlig/offentlig/ politisk del av världen och en kvinnlig/privat/icke-politisk (Höjer & Åse 2001:37). Idag har feminismen utvecklats som ideologi och har mer eller mindre tydligt integrerats i samtliga svenska riksdagspartiers ideologiska ställningstaganden. Målet att nå ett mer jämställt samhälle förenar. Men olika ideologiska värdegrunder leder till att olika medel förespråkas för att nå dithän.
Feminismen enas i sin kritik mot att samhället formas utifrån mannen som norm. Vanliga exempel är att ”kvinnliga” skrivs ut framför företagare, och ”tjej” framför fotboll, vilket innebär att männens aktiviteter inte behöver de nieras närmare. Det kvinnor gör blir således alltid särskiljande så länge som mannen utgör normen för det normala. Ett dilemma i argumentationen för jämställdhet är risken att stigmatisera kvinnor när de får särskilt stöd för att de anses vara avvikande. När särskilda resurser avsätts för en grupp de nieras dessa som motsatsen till det normala och skillnaderna upprätthålls. Detta förhållande återkommer ständigt i empiriska studier av jämställdhet, exempelvis i stöd till kvinnliga företagare i glesbygd (Scholten 2003). Internationellt sett är jämställdhet och feminism mycket mer politiskt utmanande än i Sverige idag. I andra länder är det oftast mer politiskt kontroversiellt även om det i de esta fall riskerar att rubba etablerade maktordningar.
Att tro att ökad kunskap om genusrelationerna automatiskt skulle leda till förändring är missvisande. Då har man bortsett från att kvinnor och män kan ha olika politiska intressen. Samspelet mellan politisk utveckling och vetenskaplig analys brister ofta. Det är därför många säger att det ”… inte [är] kunskap som saknas, utan viljan att dra slutsatser av den kunskap som nns” (Kvist & Tollin 2000:27)
Eftersom jämställdhetsbegreppet och feminismen har en stark normativ grundton – att relationerna mellan män och kvinnor borde vara annorlunda
– leder det till att andra analytiska begrepp behövs. Inom forskningen används därför idag begreppen kön och genus, där det senare står för de sociala konstruktionsprocesser som ger oss olika betydelser av det fysiska könet. Genusanalyser bidrar till förståelse av vad som kan hindra och underlätta jämställdhet.
2.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp
Den tidiga kvinnoforskningen var en slags tilläggsforskning, somkvinnohistoria och kvinnolitteratur. Men under 1970- och 80-talen kom maktförhållanden mellan män och kvinnor i fokus i forskningen. Begreppet könsroller frångicks eftersom det dolde kon ikter och gav en bild av att det nns två roller som är komplementära. Utveckling av kunskapen om relationerna mellan män och kvinnor har bidragit till att de inte längre ses som av naturen givna och oproblematiska. Genus som begrepp är historiskt relativt och kontextbundet, och är ett samhällsvetenskapligt analysverktyg. Analyser av genus2 handlar i hög grad om vilka förväntningar som läggs på
män och kvinnor. Förväntningar och föreställningar är ofta dolda, ore ekterade handlingar och därför strävar genusanalyserna mot att synliggöra dem.
Genuskontraktet – en analytisk modell
Historikern Yvonne Hirdman3 omsatte det engelska begreppet ”gender” till
svenskans ”genus” i slutet av 1980-talet för att visa på hur makt i samhället konstrueras (skapas och återskapas) i relationerna mellan män och kvinnor på alla nivåer i samhället. I begreppet genus betonar hon att relationerna handlar om makt. För att förstå maktrelationerna formulerade hon begreppet
genuskontrakt som visar att maktrelationerna åter nns såväl mellan individer
som på en samhällelig nivå (Hirdman 1988; 1990). Kontrakten mellan könen får inte förstås som något köpslående mellan två lika starka parter utan snarare som ”ett kontrakt uppdraget av den part som de nierar den andra” (Hirdman 1988:54).
Genuskontrakt (Hirdman 1988, 2001) åter nns på samhällets alla nivåer, från generella strukturer till individuella möten. I Hirdmans modell kring genuskontraktet identi eras tre nivåer för genuskontraktet. Den första är den
kulturella överlagringsnivån. Den är mest trög att förändra. Under den nivån
identi eras en institutionell nivå som kalla social integration. Den tredje och sista nivån är den individuella som kallas den socialiserande nivån.
Kontrakten på de olika nivåerna samverkar och är intimt förknippade.
2 Genusforskningen är mångfacetterad och forskarna har även olika tolkningar av hur begreppet bör de nieras (Thurén 2002:5). Litteraturen om genus och kön är idag omfattande (se vidare t.ex. Connell 1987, 1995; Hirdman 2001).
3 Hirdman har blivit en av Sveriges mest uppmärksammade genusteoretiker och har mött både stort stöd och kritik. Hon har vidareutvecklat sina teorier, men hon håller fortfarande kvar vid den grundläggande tanken om genuskontrakt.
Individens agerande på ”den lägsta nivån” kan aldrig helt särskiljas från de övre nivåernas struktureringsprinciper. Kontrakten är osynliga men tar sig samtidigt väldigt konkreta uttryck. Modellen av, eller om man vill teorin om, genuskontraktet visar hur makt både skapas av och påverkar relationerna.
Det nns två principer för hur genuskontrakten upprätthålls på dessa tre nivåer. Dessa är isärhållandet och hierarkiseringen. Isärhållandets princip innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Hierarkiseringsprincipen innebär att mannen är norm i den patriarkala överordningen (Hirdman 1988:51). Det är i relationen mellan kategorierna kvinnor och män som männens makt över kvinnorna struktureras, både på en personlig nivå och en kollektiv nivå (Holmberg 1993). Relationerna skapas och upprätthålls både av män och kvinnor och de samhälleliga strukturer de skapat.
Genuskontraktsmodellen visar däremot inte hur förändring kan ske, eftersom kontraktet i sig skapar ny segregering och ny hierarkisering.
Genus-kontrakten på de olika nivåerna legitimerar varandra. Så länge det råder legitim balans mellan dem är de också mycket trögrörliga och
svårföränderliga. Kontraktsbrott kan, enligt Hirdman, ske vid extrema historiska situationer och därför ges individen litet utrymme att bidra till förändring. Kriser och omfattande ekonomiska händelser öppnar för möjligheter att förändra genuskontrakt.
För ett radikalt ifrågasättande av genuskontraktets villkor på samhällsnivå behövs minst två samverkande förändringar, den ena materiell och den andra mental
(Wikander 1999:18).
Då nns det möjligheter till att medvetandegöra uppfattningar och därmed skapa en ny diskurs (Wikander 1988). Hirdman öppnar i sina senare texter för att det kan nnas era kontrakt samtidigt och att de kan uppstå ur olika politiska aktörers aktiviteter (2001:152).
Genuskontraktsmodellen har kritiserats för sin stela tolkning av kategorierna män och kvinnor. En kvinna är aldrig bara en kvinna och en man är aldrig bara en man. Våra genus sammanfaller med många andra kategorier, som exempelvis ålder, inkomst, boendeort och etnicitet. Därför kan inte kvinnor ses som en homogen grupp. Det nns många sätt att vara man och kvinna på. Men trots olikheterna nns behov av att kunna göra kategoriseringar för att skapa åtskillnad mellan man och kvinna.4
Genuskontraktet på samhällsnivå
Genuskontraktet på den kulturella överlagringsnivån och den sociala integrationsnivån berör institutionella arrangemang på samhällets
makronivå. Isärhållandets principer har här bidragit till en tydlig uppdelning mellan offentligt och privat, där det senare ses som kvinnligt. Gränsen mellan
4 Behovet av att kunna kategorisera alla människor i grupperna män och kvinnor har uppmärksammats av forskare. När det inte går att de niera en person könstillhörighet skapas så kallade ”högspänningszoner” (Star 1991:45)..
privat och offentligt, anses av feminister utesluta kvinnor och kvinnors erfarenheter från den demokratiskt beslutsfattande sfären och politiken blir manlig utan att kön behöver nämnas (Rönnblom 1997:155). Då tas mannen som given och bildar en norm som politiken tolkas i förhållande till. Den politiska processen upplevs då av många felaktigt som könsneutral, fast den är könsblind.
Skillnaden mellan det privata och det offentliga framträder i många kulturer som skiljelinjer mellan det manliga och det kvinnliga (Casimir och Dutilh 2003:321). Den liberala moderna demokratin präglas av skiljelinjen mellan privat och offentligt. Den används tydligt för att markera vad som anses vara politiskt och inte. Politik handlar därför ofta om var gränsen för politiken går.
Jónasdóttir (1985) ser två former av politiskt intresse dels formintresset och dels innehållsintresset. Kopplat till jämställdhetspolitiken innebär det att kvinnor har ett naturligt intresse av att delta i politiska sammanhang. Men sedan har de olika intressen för hur politikens innehåll utformas. Formen handlar således om var gränsen mellan det privata och offentliga dras. Kopplat till miljöpolitiken åter nns formintresset i diskussionen om
miljöproblemen är gemensamma och kan hanteras på det viset eller om den privata äganderätten och integriteten står över de gemensamma intressena. Exempelvis om det är en privat rättighet att ha och använda bil i vardagen eller ett gemensamt ansvar att enbart använda kollektivtra k och andra mindre miljöpåverkande fortskaffningsmedel. Frågan är alltså i vilken form kan/bör miljöintresset hanteras – privat eller offentligt. Innehållsintresset hanterar vad som är relaterat till miljöfrågan, gränserna för miljöpolitiken. Ett snävt innehållsintresse kanske enbart skulle inkludera kemikaliepolitik, medan ett vidare innehållsintresse snarare strävar efter att inbegripa hela den problematik som fångas i begreppet hållbar utveckling. Jónasdóttir (1994) visar även hur klasssika politiska tänkare kopplade samman kvinnors sexualitet och ”kärlek” med deras koppling till hemmet och det lilla livet både genom säskiljande och underordning. Därigenom exkluderas kvinnor från politikens form och deras intressen från dess innehåll.
Åtskillnaden mellan det offentliga och det privata manifesterar kvinnors underordning (Rosaldo 1974). Det visar hur lätt det är att återskapa de gränser och idéer som vi försöker överskrida. Faktorer som förklarar kvinnans (universella) underordning är bland annat försörjningssätt och produktionssätt, kvinnors deltagande i produktion eller deras kontroll över produktionsmedlen, hur arv fördelas och hur sociala grupper skapar relationer med varandra (Thurén 2002). Trots att kvinnor idag i allt högre utsträckning deltar på den offentliga arbetsmarknaden nns en paradox i att den offentliga sektorn domineras av kvinnor medan den privata sektorn är männens (Sundin 1997:4). Det konstruktivistiska förhållningssättet visar dock på att sådana kategoriseringar är kulturellt och socialt betingade och återskapas och omformas i olika sammanhang men mot bakgrund av principerna om isärhållande och hierarkisering mellan män och kvinnor.
Genuskontrakt mellan individer
I genuskontraktsmodellen kallas den individuella nivån för den socialiserande nivån. Detta därför att individerna ständigt lär sig att inordnas i – eller att i alla fall förhålla sig till – de genuskonktrakt som gäller i det aktuella
sammanhanget. Socialiseringen påverkar alla mänskliga aktiviteter. Den kan exempelvis bidra till att ickor och pojkar väljer olika utbildningar. Det leder i sin tur till att de åter nns inom olika områden på arbetsmarknaden.
Det är viktigt att tänka på att konstruktion av genus sker även i enkönade situationer (Sundin 1997:11). Konstruktionen av genus innebär att nya arbetsuppgifter, tekniker, nya rum, nya artefakter alltid ges en
”könskodning” för att integreras i den gällande ordningen (Sundin 1997:4). Denna kodning kan ske på era sätt: Dels genom att artefakter och rum används av det ena eller andra könet, eller av båda och blir neutral. Dels genom att det ena eller andra könet framställer och utvecklar teknik och arbetsuppgifter och där drar nytta av sin erfarenhet, sin kunskap och sina uppfattningar.
Medan hemmafruarna hade sakkunskap om hemmet hade männen expertkunskap om tekniken i den offentliga sfären (Berner 1996). Därför utvecklades teknik av männen som inte alltid tog hänsyn till kvinnornas erfarenheter och kunskaper i hemmen. Det nns alltså med all sannolikhet möjligheter att både produkter och aktiviteter kring miljövänlig och hållbar konsumtion kommer att könskodas vilket därmed kan leda till ojämställda förhållanden.
Par-normen dominerar i det svenska samhället (Holmberg 1993:99). Det nns en djupt rotad föreställning om att hushåll består av en man och kvinna som lever tillsammans och inbördes fördelar sitt arbete. Genuskontraktet präglas av par-normen både på individ- och strukturnivå. Därför kommer även enpersonshushåll att skapa aktivitetsmönster liknade parhushållets. Hushållet är en kontext där manligt och kvinnligt återspeglar det strukturella genuskontraktet även om det individuella genuskontraktet kan se annorlunda ut. Förväntningarna på individerna i hushållet gör att de agerar annorlunda än vad de kanske själva har kommit överens om i sitt individuella
genuskontrakt (Björnberg & Kollind 2003).
Det visar att individerna har möjlighet att forma genuskontrakt mot bakgrund av sina intressen och mål – men de måste förhålla sig till
övergripande genuskontrakt. Det obetalda hushållsarbetet är, eller har varit, ett typexempel på kvinnans underordning.
Arbetet i hemmet har under modern tid varit inbegripet i könens kamp om förändrade könsroller.
(Björk, Mia 1997:191)
Krav på att det oavlönade hemarbetet skall mätas, värderas och
inkluderas i nationalräkenskaperna har drivits som en kvinnofråga vid bland annat FN:s kvinnokonferenser. I Beijing 1995 beslutades att metoder skulle utarbetas för att värdera det oavlönade hemarbetet (SOU 1998:6).
Filosofen Judith Butler (1990/1996) menar att individer kan internalisera genus och därmed förskjuta politiska regleringar och disciplinära praktiker så att de inte längre syns eftersom de nns ”inom” individerna. Det inskrivs i kroppen genom socialiseringen. Det är genom diskurser som denna som genus framstår som sant och naturligt.
Som överlevnadsstrategi inom tvingande system är genus … en föreställning som är förbunden med klara straffåtgärder … vi bestraffar faktiskt regelbundet dem som inte utför sitt genus rätt.
(Butler 1990/1996:174)
Vi skapar betydelser av genus även genom hur vi framställer våra
biologiska kroppar, till exempel genom frisyrer, muskelbyggande eller till och med plastikoperationer. På detta sätt kan genus som konstruktion bidra till, och skapa, materiella verkningar som inte alls upplevs som konstruerade av varken enskilda eller av samhället i sin helhet. Både män och kvinnor upprätthåller genuskontrakten – på samtliga nivåer – genom sina personliga ageranden. Att lära sig att vara kvinna respektive man innebär att lära sig att bekräfta genuskontrakten. Då människor bryter mot genuskontrakten uppmärksammas de eftersom kontrakten synliggörs och detta avvikande agerande kräver särskilda motiveringar.
Genuskontraktens temporala kontext eller Hur genuskontrakten varierar i olika sammanhang och med tid och rum
Genusarbetsdelningen betecknar fördelningen av allt arbete i ett samhälle vid en viss tid, till skillnad från lönearbetet som bara visar hur det monetärt betalda arbetet fördelas.5 En viktig aspekt av isärhållandets princip är
särskiljandet av arbetet. Ekonomhistorikern Ulla Wikander (1999) applicerar modellen av genuskontrakt på arbetsdelningen på de olika nivåerna.
Genusarbetsdelning de nierar hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män och hur de varierar under olika historiska skeenden.
Genusarbetsdelningen är en dominerande uppdelning i samhället som nyttjar både isärhållandets princip och hierarkiseringsprincipen. Wikander
framhåller att det är viktigt att skilja på kvinnors lönearbete och genusarbetsdelning (1999:12).
Genusarbetsdelningen särskiljs som horisontell delning, det vill säga mellan arbete i olika branscher och vertikalt mellan högre och lägre tjänster inom en och samma bransch. Att er kvinnor än män arbetar inom
barnomsorgen är ett exempel på horisontell arbetsdelning. Att er män än kvinnor är chefer inom barnomsorgen trots detta, är ett exempel på vertikal arbetsdelning. Det är därför viktigare att förstå hur genusarbetsdelningen i samhällen formas och förändras än att se hur det är. Den formas och legitimeras av staten, lagstiftning och traditioner, manlig organisering,
5 Värderingen av det obetalda arbetet är problematisk i nationalekonomiska modeller och det nns era intressanta diskussioner om hur det kan inkluderas i nationalräkenskaper och andra sammanhang. Se bl a studier av ILO och av Sen 1983, Nyberg (1987)
vetenskaperna och genom internaliserade självbilder från uppfostran av barnen (Wikander 1999:17). Den åter nns och skapas på genuskontraktets alla nivåer.
Industrialiseringen innebar ett ”radikalt ifrågasättande” av genuskontraktets villkor. Det ändrade på kompetenserna och
maktrelationerna, bland annat genom att många arbetsuppgifter yttades ut från hemmet och in i fabrikerna (Berner 1996; Sommestad 1992).
Teknikutvecklingen möjliggjorde att nya aktiviteter kom in i hushållen och att aktiviteter kom att utföras annorlunda.
Teknisk förändring och konstruktioner av genusarbetsdelningen kunde ske då den gav tillfälle till förhandling (Wikander 1999). Sommestads (1992) studie visade hur mejeriindustrin i Sverige erbjöd en närmast unik karriärväg för unga kvinnor från landsbygden, medan mejeriindustrin i USA togs över av män. I båda länderna hade kvinnorna varit huvudansvariga för smör- och osttillverkningen i den förindustriella hushållsproduktionen. I Sverige var mjölk mycket starkare kvinnligt kodat, och mjölkarbetet hade på vissa håll varit kringgärdat med starka tabun. Mejeriyrket var mer tillgängligt och attraktivt för svenskorna eftersom de hade möjligheter till utbildning och därigenom självständighet. Att teknik genuskodas, och hur, beror alltså på era faktorer som också berör kunskap och utbildning i allmänhet. Flera studier visar hur män motsätter sig arbetsorganisationsförändringar om de skall ta uppgifter som anses vara ”kvinnliga” och därmed ”degraderande” (Abrahamsson 2002).
Den ekonomiska uppgången i Sverige efter andra världskriget frigjorde kvinnor inom borgarklasserna från sina arbetsuppgifter och de förutsattes att enbart ta ansvar för hem och barn. Detta medan arbetarklassens kvinnor blev allt mer underordnade i själva lönearbetet och männen organiserade sig utifrån sitt lönearbete. Hirdman identi erar därför under 40- och 50-talet en hemmafruparentes i de svenska kvinnornas försörjningshistoria, vars
konsekvenser dock var påtagliga då den föranledde:
… att kvinnligheten stöptes till husmoderlighet, i såväl kropp som institutioner. Detta innebar att det skapades en mer modern och därmed legitim form av könssegregering: en fortsatt uppdelning av det lilla och det stora livets oförenliga former.
(Hirdman 1990:86).
Under 1960-talet utvecklades ett jämlikhetskontraktet som redan under sjuttiotalet avlöstes av ett jämställdhetskontraktet. Förändringarna kan förklaras med kvinnornas ökande förvärvsarbete och välfärdsstatens framväxt. Vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt är alltså kontextbundet (Sundin 1997:13). Kontext kan i detta fall hanteras på olika nivåer som historiskt/tidsmässigt, nationellt, lokalt, hushållsmässigt etc. Även om stora förändringar krävs för att genuskontraktet i grunden skall ändras så tolkas alltid det aktuella genuskontraktet olika, beroende på i vilka
2.3 Ekologisk feminism
Det nns teoretiker som försökt att visa på ett samband mellan kvinnor och naturen. Det är en liten och speci kt avgränsad loso sk inriktning, men visar ändock hur dessa politiska områden på ett loso skt plan kan bindas samman. Sambandet lyfts särskilt fram inom ekofeminismen som fått sin benämning efter ekologisk feminism, en av dess främsta företrädare säger att
Mellan kvinnorna och naturen nns det ett urgammalt samband – en anknytning som bestått i alla kulturer.
(Merchant 1994:17)
Resonemangen bygger på att kvinnor liksom naturen är förtryckta
(Merchant 1994; Warren 2000), och att kvinnor ofta framstått som aktivister för att rädda naturen genom sin inneboende vilja och kraft att ta hand om andra (Warren 2000:xvi). Grundtanken är att kvinnor har associerats med naturen, det materiella, det emotionella och enskilda. Männen har däremot förknippats med kultur, det abstrakta och det rationella (Davion 1994:9).
Forskning inom den essentialistiska riktningen utgår från att det nns vad de kallar naturliga egenskaper för män och kvinnor och därmed också
naturliga sätt att vara man respektive kvinna på och som således inte är något socialt konstruerat.6 Essentialisterna menar att det nns vissa
sanningar om vad som kan uppfattas som universellt kvinnligt/manligt och som kopplas till de biologiska könen. Detta till skillnad från (social) konstruktivism som, precis som begreppet antyder, låter manligt och kvinnligt vara sociala konstruktioner. På arbetsmarknaden i västerländska samhällen används ofta essentialistiska resonemang (om naturliga skillnader mellan män och kvinnor) för att tillskriva kvinnor positiva och
eftersträvansvärda egenskaper som samarbetsvilja, lyhördhet och social kompetens (Abrahamsson 2002).
Ekofeminister anser att eftersom människor underordnar sig naturen kommer männen som utgör norm att underordna sig kvinnorna och naturen. Kampen mot miljöförstöring och för jämställdhet är därmed nära
sammanlänkat. Genom att bryta upp dikotomin mellan människa och natur, liksom mellan män och kvinnor, kan följande insikt göras och exploateringen brytas:
”I am protecting the rainforest” … becomes …
”I am part of the rainforest protecting myself” (Plumwood citerad i Davion 1994:14).
Målet för ekofeminister är att hitta nya samhällsstrukturer, praktiker och policyer som inte längre bygger på en dominans och exploatering av
förtryckta samhällsgrupper, kvinnor och natur, vilka förklaras med
6 Essentialisterna menar att det naturliga undertrycks av det sociala, medan konstruktivisterna menar att det naturliga skapas av det sociala (Fuss 1996:130).
kapitalismen och det ständiga vetenskapliga framåtskridandet (Merchant 1994). Ekofeminismen kritiseras ofta av ”vanliga feminister” eftersom anknytning mellan kvinna och natur kan leda till oönskade resonemang om att särskiljandet mellan män och kvinnor är av naturen givet och inte kan påverkas. Inriktningen kritiseras således för att i sig upprätthålla
isärhållandet. Ekofeminismen är således ingen tolkningsram som vi anser fördjupar förståelsen av jämställdhetsaspekter av hållbar konsumtion, men det är värt att visa att den nns.
2.4 En ansats för att förstå jämställdhet och
genus
Vi vill visa att både det isärhållande – dikotomiserande – förhållningssättet och det konstruerande har betydelse för att förstå hur jämställdhet och genus skapas och får betydelse i samhälliga processer. Konstruktionsprocesserna av genus är i sig en form av meningsskapande för isärhållandets principer.
Det innebär att vi både till vardags och i forskningen ofta tänker i
kategorier och särskiljande även om dessa inte nns i utgångsläget. Man kan säga att även om de är sociala konstruktioner är följden allt annat än
föreställd. De får konkreta uttryck som manligt dominerade. Skillnaden gör att politik och vetenskap glider ifrån varandra på detta område. Det nns få vetenskapliga artiklar som närmar sig, och än mindre täcker, området.
Vi kommer därför att visa hur miljöpolitiska styrmedel kan ge konsekvenser för jämställdheten på olika sätt på de tre nivåerna där
genuskontrakt kan identi eras: Den kulturella överlagringsnivån, den sociala integrationsnivå och slutligen den socialiserande nivån. För att förstå dessa processer kommer vi att försöka synliggöra de två principer som
upprätthåller genuskontrakten – isärhållandet och hierarkiseringen.
Skillnaden mellan det privata och det offentliga blir central för vår analys, dels eftersom det privata ofta förknippas med kvinnliga aktiviteter och det offentliga med manliga, dels eftersom miljöfrågan i hög grad handlar om hur mycket politiken (det offentliga) bör styra hur vi lever våra liv (det privata). Vi kommer således att använda diskussionen om privat och offentligt för att analysera två aspekter. Den första aspekten hur det kvinnliga kopplas till det privata och det manliga till det offentliga. Den andra aspekten hur
miljöproblemen de nieras som gemensamma (offentliga) trots att de ofta genereras av vårt sätt att leva vardagslivet (det privata).
Ytterligare en ansats är att analysera om processer kan tolkas som könsneutrala eller könsblinda. Den allmänna de nitionen av jämställdhet är en strävan mot könsneutralitet då både män och kvinnor ges samma
möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Men eftersom sådan könsneutralitet inte alltid uppnås måste vi synliggöra och vara medvetna om skillnaderna, för att inte vara könsblinda. Könsblindhet innebär att skillnader mellan män och kvinnor inte uppmärksammas. Sammanhang som präglas av
män och kvinnor inte har någon betydelse. Könsneutralitet och könsblindhet är således inte varandras motsatser. Ett sammanhang som inte är
könsneutralt behöver inte nödvändigtvis präglas av könsblindhet.
Könsblindhet kan å andra sidan dölja både könsneutrala sammanhang som sådana som inte är det.
3. Hållbar utveckling och
jämställdhet
– analys av två policyområden
som möts?
Föreställningar om hur olika politikområden hänger samman
uppmärksammas i policyuttalanden som vi här synliggör genom textanalys. Vi studerar policy i mötet mellan två politikområden: Miljöpolitik och jämställdhet. Då båda frågorna återkommer i globala FN-policyer inleder vi med nedslag i den dokumentationen. Trots att efterfrågan av en integrering av jämställdhet och hållbarhet är mer uttalad i dokumentationen från Johannesburg, har vi valt att fokusera på Agenda 21. Anledningen är att den har haft stort in ytande, särskilt för svenska kommunala verksamheter. Därefter har vi sökt hur jämställdhet och miljöpolitik integreras i den svenska policydebatten. I de politiska partiernas program förankras dessa
policyområden i partiernas värdegrunder. Bland svenska kommunala dokument har vi valt ut Göteborgs Kretsloppsplan (2003) och Norrköpings lokala Agenda 21-arbete (Heselius 2002).
3.1 Policy formas i processer
Policy är ett centralt begrepp inom statsvetenskaplig analys och ges många betydelser. Därför vill vi först diskutera olika betydelser av policy vilket sedan ligger till grund för den avslutande diskussionen i detta kapitel. Policy formas genom aktörers beslut och handlingar i processer där värderingar och
tillgängliga resurser nyttjas.7 Policy formas genom den offentliga debatten där
olika ställningstaganden möts och ställs mot varandra. Olika aktörer deltar i debatten med olika intressen. De har olika makt att påverka varandra och tolkningen av policyn.
Policy kan anses ha sex centrala dimensioner (Hill 1997). För det första ses policy som ett nätverk av, ofta komplexa, beslut som kan inkludera agerande – ”a web of decisions taking place over a long period of time” (Hill 1997:7). Den andra dimensionen handlar om att policy sällan uttrycks i ett
enskilt beslut, utan snarare utvecklas ur en serie av beslut som tillsammans ”
… comprise a more or less common understanding of what policy is” (Hill 1997:7). Den tredje dimensionen betonar att policy undantagslöst förändras
över tid. Som en konsekvens av denna processorientering i policybegreppet
framkommer den fjärde dimensionen som visar att formandet av policy ofta
7 Det är vår sammanvägda tolkning av begreppet vars betydelse ständigt diskuteras på grund av dess centrala roll inom statsvetenskaplig forskning, grundad i Hill (1996); se även Wihlborg (2000).
syftar till att motverka eller utplåna policy som formats tidigare av andra beslut och handlingar. Det innebär att policy ofta föranleds av reaktioner på något som anses vara olämpligt eller borde vara annorlunda. Men allt policyformande är inte aktivt och därför betonas i den femte dimension, betydelsen av icke-beslut inom policyanalysen. Policy formas nämligen i hög grad även av de beslut som inte tas. Icke-beslut i en policy innebär att andra beslut fattas som påverkar denna policy. I den sjätte och sista dimensionen framhålls att policy formas i praktiskt handlande. Detta gäller både professionella aktörers implementering av olika policyer och människors vardagliga liv där det ingår att nyttja de policyer som nns kring
vardagslivet. Det kan till exempel vara att nyttja sopsorteringssystem och kollektivtra ken eller ta del av de möjligheter som stats nansierad högre utbildning kan ge. Hills konklusion är att både beslut och handlingar gemensamt formar policy (Hill 1997:8).
Vi kommer därför nu att först analysera hur policy kring jämställdhet och miljöpolitik eller med vår mer vetenskapliga terminologi – genusaspekter kring hållbar utveckling – framträder i policydokument.
3.2 Agenda 21 – en global policy
Inom studier av internationella relationer, utvecklingsstudier och
statsvetenskap började man mot slutet av 1970-talet uppmärksamma att utvecklingsprojekt påverkades av redan existerande genusrelationer (Pettman 2001:589). Här har man också uppmärksammat hur förändringen av
nationalstaten har påverkat män och kvinnor. I och med avvecklingen av välfärdsstaten har mer ansvar lagts på kvinnor, särskilt då kvinnor ofta tagit ansvar för hem, barn och hushåll. Redan i den långsiktiga strategin för att förbättra kvinnans ställning – som antogs vid FN-mötet i Nairobi 1985 – betonades kvinnors deltagande i nationellt och internationellt bevarande av ekosystem och i insatser mot miljöförstöring.
Den kanske mest kända policyn på global nivå är den så kallade Agenda
21 som antogs vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 1992. I
Agenda 21-dokumentationen nns ett ensidigt fokus på kvinnor som grupp. Det mer relativa förhållningssättet kring relationerna mellan män och kvinnor saknas. De grundläggande kon iktfyllda maktförhållanden som ligger bakom relationerna mellan män och kvinnor undviks på så sätt. I kapitel 24 i Agenda 21 som kallas för ”Globala åtgärder för kvinnor med sikte på en hållbar och rättvis utveckling” fastslogs att varje regering bör:
… se över sin politik och utarbeta planer för att öka andelen kvinnor som deltar som beslutsfattare, planerare, chefer, forskare och tekniska rådgivare i utformning, utveckling och genomförande av politik och program för en hållbar utveckling…
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Här framkommer alltså en nära koppling mellan miljöfrågan i form av hållbar utveckling och kvinnors situation, men inte explicit om kvinnors relation till män. Uttalandet implicerar att kvinnors deltagande i utformandet
av policyer för hållbar utveckling ger andra betydelser av policy. Policyns roll för att ge oss tolkning och förståelse av samhällsfenomen uppmärksammas i Agenda 21 då den uppmanar stater att ta fram:
… program för att avskaffa svårutrotade negativa bilder, stereotyper, attityder och fördomar mot kvinnor genom förändringar av socialiseringsmönster, reklam samt formell och annan utbildning…
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Föreställningar om kvinnligt och manligt är centralt för hur politik formas och även för kvinnors möjligheter att delta och nå reellt in ytande i politiken. Men för att kvinnor skall kunna delta i politiska sammanhang krävs också att de ges möjligheter till detta, genom att andra arbetsuppgifter som åläggs dem minskar i omfattning. Därför fortsätter uppmaningarna i
Agenda 21 med att rekommendera jämställdhetsfrämjande åtgärder genom
att varje stat bör ta fram:
… program för att främja en minskning av kvinnors och ickors tunga arbetsbörda i och utanför hemmet genom att regeringar, lokala myndigheter, arbetsgivare och andra lämpliga organisationer inrättar er daghem med överkomliga avgifter och genom att kvinnor och män delar på hushållsarbetet på lika villkor …
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Anmärkningsvärt är att samma stycke därefter fortsätter med en betoning av snarlika program för hållbar utveckling i hushållen genom att framhålla betydelsen av hygien och energiförsörjning i hushållen. Agenda 21 fortsätter därför:
… och program för att främja användning av miljöanpassad teknik som har utformats, utvecklats och förbättrats i samråd med kvinnor samt tillgång till rent vatten, en effektiv bränsleförsörjning och acceptabla sanitära anläggningar.
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Även om vi i Agenda 21-dokumentationen nner era exempel på hur miljöfrågan relateras till kvinnors situation är det ett genomgående ensidigt fokus på kvinnor, snarare än relationen mellan män och kvinnor, som uppmärksammas. Det liknar det vi i förra kapitlet pekade på som
”tilläggsforskning”. Kvinnors situation blir här ett slags tillägg till policy om hållbar utveckling. Vårt genusanalytiska perspektiv visar också att genus är oproblematiserat, det verkar endast nnas ett slags kvinnor som alla står i samma relation till männen. Men Agenda 21-dokumentet är inte genusblint och det har en stor betydelse för att sätta kvinnors situation på agendan. Det uppmärksammar att det nns genuskontrakt mellan män och kvinnor i alla sammanhang och att dessa relaterar till möjligheterna att ställa om till mer hållbar utveckling, men hur den faktiska omställningen bör göras lämnas till enskilda stater.
3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och
miljö
Det nns ingen uttalad nationell policy för hur jämställdhet skall integreras med miljöfrågor. Men om man väljer den vidare tolkningen av hållbar
utveckling är jämställdhetsaspekter en central del av den sociala dimensionen. Ett problem som lyfts fram med jämställdhetsintegreringen är att genus- och maktfrågor har försvunnit med argumentet att de ”integrerats” och därför inte syns – det blir nästan genusblint. Vi vill därför i detta avsnitt belysa hur den svenska regeringen och riksdagspartierna förhåller sig till miljöpolitik och jämställdhet. Vårt uppdrag är att belysa med vilka styrmedel partierna avser att skapa mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster och hur partierna berör dess konsekvenser för jämställdheten.
Regeringens jämställdhetspolitik
Miljöminister Sommestad har era gånger nämnt relationen mellan jämställdhet, hållbar utveckling och konsumtion i sina tal. Hon
sammanlänkar ekonomisk tillväxt och social rättvisa med ekologisk hänsyn (Tal, Sommestad 5 maj 2004). Hon har uttryckt sitt missnöje med att jämställdhetsfrågan kom i skymundan och bekämpades under
förhandlingarna i Johannesburg. Hon menade att Sverige varit bland de mest drivande för att få med jämställdhetsperspektivet i skrivningarna. Sommestad avslutade sitt tal med följande ord:
Som en underström i de globala diskussionerna om hur välstånd och framsteg skapas, löper den brännande frågan om hur ansvar, makt och rikedom fördelas mellan könen./…/ Basen i samhällsekonomin är en lång rad gemensamma kollektiva nyttigheter: som biologisk mångfald, en giftfri miljö, hälsa och kunskap. Detta är resurser, som i hög grad produceras av kvinnor, inom ramen för den informella ekonomin. Det är resurser som ofta framställs obetalt, utanför marknadsekonomin, och som ändå utgör grunden för marknaderna. Vad vi kom överens om i Johannesburg är att dessa gemensamma resurser verkligen är betydelsefulla, och att vi har ett gemensamt ansvar att värna, och för att värna dem krävs långsiktighet och globalt samarbete, men också jämställdhet och social rättvisa”.
(Tal, Sommestad den 24 november 2002)
Sommestad har också påtalat behovet av att styrmedel för ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste ta hänsyn till de sociala aspekterna, som social rättvisa och jämställdhet. Arbetet bör påbörjas inom ekonomiska
organisationer som OECD.
Our task is to show to the world that economic growth can indeed be coupled with a conscious and strong policy to protect the environment. The social aspects are equally important. This should be considered in particular when we develop our policy instrument /…/ when developing market instruments we must remember that those instrument should be compatible with other goals / such as our strife for social justice and gender equality. (Tal, Sommestad, den 20 april 2004)
Sommestad har en policyformerande roll och kan i sina uttalanden driva aktuella frågor som inte helt behöver ha förankrats i policydokumenten. På så sätt kan hon visa framförhållning och binda ihop frågeställningarna, som
