Vårdpersonalens följsamhet till basala
hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning.
- En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Louice Arnsäter & Rebecca Iverskog HANDLEDARE:Dan Malm
Sammanfattning
Bakgrund: Säker vård är ett ämne som ständigt är aktuellt inom vården. För att skapa förutsättningar för säker vård är de basala hygienrutinerna en viktig del i omvårdnadsarbete. Patienter inom slutenvården i Sverige drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) som bidrar till ökade kostnader för samhället, lidande för patienten och är ett hot mot säker vård. Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och VRI.
Syfte:Att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.
Metod:En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning (2013-2018) har genomförts. Observationer har utförts på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. De yrkesgrupper som observerades var undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Samtlig data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA). Deskriptiv data har sammanställts och analyserats genom statistikprogrammet SPSS.
Resultat: Vid analys framkom att följsamheten till handhygien skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna, undersköterskorna visar på högst följsamhet. Det moment där yrkesgrupperna visar på högst följsamhet var handsprit efter patientkontakt.
Slutsats: För att en god och säkervård ska kunna utföras bör vårdpersonal få möjlighet till en bredare kunskap om handhygien och smittspridning. Analysen av långtidsuppföljningen har bekräftat vad tidigare studiers resultat har visat kring följsamhet till handhygien.
Nyckelord: följsamhet, handhygien, omvårdnad, säker vård, vårdrelaterade infektioner
Health professionals ' adherence to basic hygiene routines at a
medical acute care unit.
-A quantitative empirical long-term follow-up
Summary
Background: Safe care is a constantly current subject in health care. The basic hygiene routines are an important part of the care work to provide a good and safe care. Many patients in the inpatient care in Sweden suffer from healthcare-associated infections. This contributes to increased costs for society, suffering for the patient and is a threat to safe care. Surveys conducted by Sveriges kommuner och landsting
shows a strong correlation between the effectiveness of the basic hygiene routines and healthcare-associated infections.
Aim: To investigate the health professional’s adherence to the basic hygiene
procedures in inpatient care, with a focus on hand hygiene and it´s importance for the emergence of healthcare-associated infections.
Method: A quantitative empirical long term follow up has been carried out.
Observations were carried out on a medical acute care facility in southern Sweden. The occupational groups that were observed were nurses, nurses and doctors. All data is retrieved from the register measurement and analysis (MOA). Descriptive data has been compiled and analysed through the statistical program SPSS.
Results: The analysis of descriptive data revealed that adherence to hand hygiene differ between the different professional groups, during the nurses indicates a maximum adherence. The moment in which occupational groups indicate a maximum adherence was hand sanitizer after contact with patient.
Conclusion: In order for a good and safe care to be performed, healthcare
professionals should be given the opportunity to have a broader knowledge of hand hygiene and the spread of infection. The analysis of the long-term follow-up has confirmed what previous studies' have shown about compliance with hand hygiene.
Keywords: compliance, hand hygiene, healthcare-associated infections, nursing, safe care.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Riktlinjer gällande hygien för hälso- och sjukvårdspersonal ... 1
Vårdrelaterade infektioner ... 2
Sjuksköterskans yrkesroll ... 2
Säker vård ... 3
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 3
Material och metod ... 3
Design... 3
Urval och datainsamling... 4
Insamling av VRI-data ... 4
Dataanalys ... 5
Etiska överväganden ... 5
Resultat ... 5
Följsamhet till handhygien utifrån yrkesgrupp ... 6
Följsamhet till handhygien över tid ... 8
VRI-data ... 9
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ...10
Validitet och reliabilitet ...10
Trovärdighet ...11
Resultatdiskussion ...12
Kliniska implikationer ...13
Slutsatser ... 13
Referenser ... 14
Bilaga 1 Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och
klädregler
Bilaga 2 Protokoll för PPM-VRI
Bilaga 3 Informationsbrev
Bilaga 4 Etisk Egengranskning
1
Inledning
De basala hygienrutinerna är en viktig del i omvårdnadsarbetet för att ge en god och säker vård (Huang, Stewardson, & Grayson, 2014). Alla verksamheter som styrs av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är skyldiga att följa de hygienkrav som Socialstyrelsen (SOSFS 2015:10) föreskriver. Detta innefattar att all vårdpersonal ska arbeta för att minska smittspridning. Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2018c) visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI).
Patienter drabbas av vårdskador under sin vistelse inom slutenvården, av dessa är 33 % VRI (Socialstyrelsen, 2018). Det är ett problem som kan och bör undvikas eftersom det skapar onödigt lidande hos patienten, ökade kostnader samt förlängda vårdtider (Folkhälsomyndigheten, 2016). De 750 000 extra vårddagar som tillkommer på grund av VRI kostar samhället cirka 6,5 miljarder per år, vilket motsvarar ca 11 % av kostnaderna för svensk sjukvård (SKL, 2018a). Enligt statistik från Sveriges
kommuner och landsting (SKL) dör i genomsnitt fyra patienter varje dygn till följd av VRI (SKL, 2017). Uppskattningsvis går 30-50% av fallen att förhindra (SKL, 2017; Socialstyrelsen, 2017; WHO, 2016). En god handhygien har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att undvika VRI (Flanagan, Welsh, Kiess, Hoke &
Doebbeling, 2011; Le, Lehman, Nguyen & Craig, 2019; Ahmed Awaji & Al-Surimi 2016).
Bakgrund
Riktlinjer gällande hygien för hälso- och sjukvårdspersonal
Följsamhet handlar om att samverka till de bestämmelser och riktlinjer som gäller, att acceptera samt förstå innebörden av innehållet. Händerna är vårdpersonalens huvudsakliga verktyg vid omvårdnadsarbete, därför är handhygien av stor vikt för patientsäkerheten. En god handhygien är det bästa sättet för att undvika VRI, vilket leder till minskat lidande för patienten. Det mest kostnadseffektiva sättet att undvika smittspridning är att tvätta och desinfektera sina händer (de Oliveira Melo et al., 2016). Rena händer räddar liv är ett material till förbättringsarbete inom handhygien framtaget av SKL och folkhälsomyndigheten (2012). Materialet används på många avdelningar runt om i Sverige.
Basala hygienrutiner innefattar olika riktlinjer och rutiner för hur vårdarbetet ska utföras, så att hygienkraven kan uppfyllas. För att följa de basala hygienrutinerna ska vårdpersonal bära arbetsklädsel med kort ärm. Arbetsklädseln ska bytas efter varje arbetspass eller om klädseln är synligt smutsig. Finns risk för kontakt med
kroppsvätska ska skyddsklädsel användas, såsom plastförkläde. Hår som är längre än axellångt ska vara uppsatt. Underarmar och händer ska vara fria från smycken,
naglarna ska vara kortklippta och omålade (SOSFS 2015:10). Händerna ska tvättas vid synlig smuts och vid kontakt med kroppsvätskor (WHO, 2009a).
Handdesinfektion ska ske före och efter patientkontakt, inför arbete som innefattar ren rutin samt före och efter användning av handskar (SOSFS 2015:10).
Desinfekteringen ska utföras med ett alkoholbaserat medel för att få önskad effekt (WHO, 2009b).
2
De faktorer som kan påverkar följsamheten av handhygien är tillgång till material, kunskap om de basala hygienrutinerna samt stress. Att upprätthålla en god
handhygien är en enkel åtgärd, trots det är följsamheten till rutinerna en utmaning för många av vårdpersonalen. Rekommendationerna från WHO visar att
följsamheten är låg, detta utgör en risk för både patienter och vårdpersonal (LLapa-Rodríguez, et al., 2018; Zavalis, Marques Vianna, de Souza Velasque, Schutz, & Aragão Machado, 2015). SKL har gjort mätningar av följsamheten till desinfektion av händer före patientnära arbete över hela landet. Resultat från 2010 visar en
förbättring på cirka 12 % fram till 2013, därefter har resultatet av mätningarna till desinfektion av händer före patientnära arbete varit på samma nivå (SKL, 2018b). Vårdrelaterade infektioner
Enligt socialstyrelsen (2011) definieras VRI "Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning." VRI kännetecknas genom att personen insjuknar 48 timmar efter inskrivning (SKL, 2017). VRI kan uppstå i organ samt vid ingrepp eller behandling (WHO, 2016). Antibiotikabehandling, kirurgi samt användning av urinkateter är de vanligaste faktorerna som utlöser VRI
(Socialstyrelsen, 2017).
Smitta kan vara endogen eller exogen. Endogen smitta orsakas av mikroorganismer från individens normala bakterieflora vid undersökning eller behandling. Exogen smitta orsakas av mikroorganismer som överförs från en smittkälla i omgivningen till individen (SKL, 2014). Den vanligaste smittvägen inom vården är indirekt
kontaktsmitta som innebär att smittan överförs genom individ eller annat föremål från en person till en annan (Horan, Andrus & Dudeck, 2008). Bakterier, virus, svampar och parasiter är smittämnen som kan orsaka VRI, smittämnen sprids framförallt genom händer (Folkhälsomyndigheten & SKL, 2012). Indirekt smittspridning kan undvikas genom en korrekt tillämpning av de basala hygienrutinerna (Graveto, Rebola, Fernandes & Costa, 2018).
Det finns olika sätt att mäta förekomsten av VRI. En metod är
punktprevalensmätning, vilket innebär mätning av förekomsten av VRI vid ett
tillfälle per år och enhet. Mätningarna utförs på alla sjukhus runt om i Sverige. Syftet med mätningarna är kvalitetsuppföljning och ligger som grund för förbättringsarbete. Resultat av mätningar gjorda mellan 2008–2018 visar en minskning av antalet
drabbade av VRI från 11 % 2008 till 9 % 2018. Mellan 2008 till 2010 sjönk antalet drabbade med 1,6%, därefter har det endast skett en liten förbättring (SKL, 2018c). Sjuksköterskans yrkesroll
Sjuksköterskans profession är omvårdnad och arbetet ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan har i uppgift att arbeta hälsofrämjande, förebygga sjukdom samt att lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har ansvar att följa de lagar och föreskrifter som finns inom hälso- och sjukvården. Två utav de lagar som styr sjuksköterskans arbete är
patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). SFS 2010:659 innefattar vårdpersonalens ansvar att utföra en god och säker vård. Vårdpersonalen bör kontrollera, leda och planera arbetet för att minska risker och undvika skador. Utifrån SFS 2017:30 framgår att vården ska vara god och att kvalitet
3
ska utvecklas och säkras. Det framkommer i lagen att utrustning och resurser ska finnas för att en god och säker vård ska kunna utföras.
I det dagliga arbetet för sjuksköterskan ingår ett stort antal patientmöten och att skapa goda vanor kring handhygien för att öka patientsäkerheten. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt samt förståelse för
konsekvenser av smittspridning och handhygien. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att informera patienten om smittspridning, för att göra denne delaktig i att minska spridningen av smitta (SFS 2004:168; Folkhälsomyndigheten, 2017).
När vårdskador uppstår har sjuksköterskan skyldighet att anmäla det till inspektion för vård och omsorg (IVO). Anmälan kallas lex maria och utförs för att
uppmärksamma brister och risker i vårdarbetet (IVO, 2017).
Säker vård
Arbetets fokus kommer att vara säker vård. Säker vård är en process som bör
utvecklas och omprövas. Säkerheten ska ständigt genomsyra omvårdnadsarbetet. Det finns många faktorer som påverkar vårdens säkerhet till exempel ledarskapet,
samarbetet över professioner, tekniska färdigheter samt möjligheten att använda olika arbetsrutiner i bland annat kommunikationen med patienter och närstående (Groves, Meisenbach & Scott‐Cawiezell, 2011). Alla människor har rätt till en säker vård (SFS 2010:659). För att vården ska bli säker krävs yrkeskunskap, det är viktigt att vårdpersonalen har en god kompetens i de arbetsuppgifter som utförs. Personalen måste vara medveten om sina begränsningar för att inte utgöra en fara för patienten. Att ha ett etiskt förhållningssätt samt att arbeta interprofessionellt är också viktigt för att vården ska vara säker (Bergqvist-Månsson, 2016). Studier visar att utbildning inom hygienrutiner påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna hos vårdpersonal. Ökad följsamhet bidrar till att antalet VRI minskar, vilket leder till positiva effekter för vårdens ekonomi och patientens välmående (Rosenthal, Guzman & Safdar, 2005; Graveto, Rebola, Fernandes & Costa, 2018). Ökad följsamhet till handhygien minskar uppkomsten av VRI vilket bidrar till en säker vård (Squeri, Genovese, Palamara, Trimarchi & La Fauci, 2016).
Syfte
Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.
Frågeställningar
• Finns det skillnader i följsamhet till handhygien utifrån yrkesgrupp? • Har följsamhet till handhygien förändrats över tid?
Material och metod
DesignStudien genomfördes utifrån önskemål från en medicinsk akutvårdsavdelning. En empirisk kvantitativ långtidsuppföljning har utförts, data har samlats in genom
4
bedömning av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning (Landström & Priebe, 2012). Studien innehåller deskriptiv data och presenteras i form av siffror, tabeller och text. Deskriptiv data innebär att ursprunglig insamlad data koncentreras och summeras för att skapa en sammanfattning av materialet (Billhult & Gunnarsson, 2012a; Billhult & Gunnarsson, 2012b). Studien är deduktiv då den utgår från
antagandet om att det finns ett samband mellan vårdpersonalens följsamhet till handhygien och uppkomsten av VRI (Landström & Priebe, 2012).
Urval och datainsamling
Urvalet av observationer har skett slumpmässigt både utifrån yrkesgrupp samt moment (Region Jönköpings län smittskydd vårdhygien, 2016). Observationerna har utförts på ett länssjukhus i södra Sverige genom protokollet ”mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler”, se bilaga 1. Observationerna utförs på alla avdelningar på det aktuella sjukhuset. Författarna har fått ta del av den insamlade datan från den medicinska akutvårdsavdelningen under åren 2013–2018. Den medicinska akutvårdsavdelningen är inriktad på behandling vid stroke och
neurologiska diagnoser, det finns 21 vårdplatser. Enligt riktlinjer från SKL ska tio observationer utföras varje månad. Det utfördes totalt 442 observationer under åren 2013-2018 på den medicinska akutvårdsavdelningen. Hygienobservatörerna
observerade medarbetarnas följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.
Yrkesgrupperna som observerades var läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Observationerna har utförts i patientnära arbete, omvårdnad, behandling och vid undersökning. Samma person har observerats för basala hygienrutiner och klädregler. Varje hygienobservatör var utbildad för uppgiften utifrån nationella föreskrifter från SKL. Utbildningen innefattade hur observationerna skulle utföras, hur protokollet skulle föras samt hur data skulle registreras i registret Mätning Och Analys (MOA) (Region Jönköpings län, 2017). I observationen kontrollerades och registrerades: handsprit före och efter patientkontakt, korrekt användning av
handskar, händer och underarmar fria från smycken och klockor, kortklippta naglar utan nagellack samt konstgjort material, korrekt användning av plastförkläde,
kortärmad arbetsdräkt, uppsatt hår om det är lägre än axellångt. Protokollet Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler innehöll totalt tio punkter (Bilaga 1). Arbetet har fokus på de fem punkter som handlar om handhygien.
Noteringar gjordes av varje moment där svarsalternativen var ja, nej eller ej aktuellt. Ja innebar godkänt moment och nej icke korrekt utfört moment. När momentet inte ingick i vårdsituationen noterades det med ej aktuellt. Tillgång till data har skett genom handledare. Samtlig data har hämtats ur registret MOA genom en Excel-fil som sedan konverterats över till statistikprogrammet SPSS (SPSS, 2018).
Insamling av VRI-data
Studien har tagit del av statistik från de punktprevalensmätningar som gjorts av VRI på akutvårdsavdelningen under år 2014–2017. Författarna har valt att exkludera år 2013 och 2018 då datainsamlingen var bristfällig. Data har samlats in årligen under 1 dygn av ansvarig läkare och sjuksköterska på akutvårdsavdelningen. De patienter som var inskrivna på mätdagen klockan 08 registrerades. Vid mätningen
registrerades VRI samt riskfaktorer. De sex riskfaktorerna var, CVK, aktuellt
kirurgiskt ingrepp, KAD, mekanisk ventilation, immunsuppression och antibiotika, se bilaga 2. Det som registrerades var patientens sjukdomstillstånd, eventuella
5
Författarna har fått VRI-data genom den medicinska akutvårdsavdelningens vårdutvecklare.
Dataanalys
Deskriptiv data har sammanställs och analyserats genom statistikprogrammet SPSS. SPSS är ett dataprogram där data sammanställs och olika variabler kan
jämföras för att få fram ett resultat (SPSS, 2018). I SPSS har svarsalternativen kodats från textfiler till numerisk data, som exempelvis ja till 1, nej till 0 och ej aktuellt till 2. Variablerna har utformats utifrån blankettens tio punkter. Personalkategori och observationstillfälle var ytterligare två variabler som tillkom.
Etiska överväganden
Forskningsetik är de etiska överväganden som görs inför och under ett vetenskapligt arbete. Målet med vetenskapliga arbeten är att skapa en bredare förståelse samt kunskap om ett fenomen. När människor deltar i studier kan det innebära att deras deltagande utsätter dem för risker. De lagar som ligger till grund för forskning där människor medverkar ska alltid följas. Personuppgiftslagen och Lagen om
etiskprövning (SFS 2018:1999) innebär att respektera människans värde samt att skydda människan där hen deltar i olika studier. I studien har människor blivit observerade. Data har samlats in på gruppnivå vilket gör att deltagarna i studien förblev anonyma. Det innebär att hänsyn har tagits till deltagarnas integritet. I respekt gentemot deltagarna har hantering av data endast varit tillgänglig för författare och handledare (Kjellström, 2012). Verksamhetschefen har godkänt och gett tillstånd till att data från kliniken får användas i arbetet. Informationsbrev till verksamhetschef och vårdenhetschef har lämnats personligen av författarna, (Bilaga 3). Enligt anvisningar från Hälsohögskolan i Jönköping utförs etisk egenvärdering av författarna i samråd med handledare. För att fastställa att de som deltagit i studien inte utsatts för risker eller negativa konsekvenser i samband med studien, (Bilaga 4). Inom vården finns fyra etiska principer. Arbetet utgår från icke-skada principen. Icke-skada principen är en del av säker vård (Groves, Meisenbach & Scott‐Cawiezell, 2011). Detinnebär att vårdpersonal ska göra sitt bästa för att förebygga lidande och minimera skada, vilket kan undvikas genom en god handhygien (Sandman, 2018). Godhetsprincipen handlar om att se till individens bästa och att väga nytta och risker mot varandra för en god vård. Autonomiprincipen handlar om att individen har rätt att fatta sina egna beslut om sitt liv, om förmågan hos individen finns. Tillfällen då individen inte har möjlighet att utöva sin självbestämmande rätt kan vara vid
medvetslöshet eller psykos. Rättviseprincipen handlar om jämställdhet och innefattar individens grundläggande rättigheter. (Stryhn, 2007).
Resultat
Resultatet visar att mellan åren 2013–2018 utfördes 442 observationer av följsamhet till basala hygienrutiner. Det utfördes 38 observationer av läkare , 218 observationer av sjuksköterskor och 186 observationer av undersköterskor i uppföljningen.
Resultatet visar att följsamheten till handhygien är hög, men viss variation finns mellan de olika yrkesgrupperna och de olika momenten som observerades.
6 Följsamhet till handhygien utifrån yrkesgrupp
Resultatet visar att undersköterskor är den yrkesgrupp som har högst följsamhet till handhygien utifrån studiens observationer. Läkarna är den yrkesgrupp som visar på lägst följsamhet till handhygien. Resultatet visar att följsamheten till handhygien är högst i momentet handsprit efter patientkontakt. Momentet som visar lägst
följsamhet till handhygien är korrekt användning av handskar.
I momentet handsprit före patientkontakt utfördes 38 observationer på läkare varav 34 (90%) av de observerade utförde momentet korrekt, de sprita händerna före patientkontakt. Det utfördes 218 observationer på sjuksköterskor varav 194 (89%) utav de observerade utförde momentet korrekt. Antal observationer på
undersköterskor var 186 varav 172 (93%) utav de observerade utförde momentet korrekt. Totalt utfördes 442 observationer i momentet handsprit före patientkontakt. Observationerna visar i genomsnitt en följsamhet på 91% hos de olika
yrkesgrupperna, se tabell 1.
Tabell 1
Sammanställning av antal observationer i samband med användning av handsprit före patientkontakt utifrån yrkesgrupp, år 2013–2018. (n=442)
I momentet handsprit efter patientkontakt utfördes 38 observationer på läkare varav 34 (95%) av de observerade utförde momentet korrekt, de sprita händerna efter patientkontakt. Det utfördes 218 observationer på sjuksköterskor varav 211 (97%) utav de observerade utförde momentet korrekt. Antal observationer på
undersköterskor var 186 varav 183 (98%) utav de observerade utförde momentet korrekt. Totalt utfördes 442 observationer i momentet handsprit efter patientkontakt. Observationerna visar i genomsnitt en följsamhet på 97% hos de olika
yrkesgrupperna, se tabell 2. 34 194 172 4 24 14 0 50 100 150 200 250
Läkare Sjuksköterska Undersköterska Yrkesgrupp
Handsprit före patientkontakt
Ja Nej
Antal
obse
rvat
7 Tabell 2
Sammanställning av antal observationer i samband med användning av handsprit efter patientkontakt utifrån yrkesgrupp, år 2013-2018. (n=442)
I momentet korrekt användning av handskar utfördes 38 observationer på läkare varav 7 (18%) av de observerade utförde momentet korrekt, de visade på korrekt användning av handskar. I en utav observationerna var momentet ej aktuellt. Det utfördes 218 observationer på sjuksköterskor varav 132 (61%) utav de observerade utförde momentet korrekt. I en utav observationerna var momentet ej aktuellt. Antal observationer på undersköterskor var 186 varav 130 (70%) utav de observerade utförde momentet korrekt. I tre utav observationerna var momentet ej aktuellt. Totalt utfördes 442 observationer i momentet handsprit före patientkontakt. Observationerna visar i genomsnitt en följsamhet på 61% hos de olika
yrkesgrupperna, se tabell 3. 36 211 183 2 7 3 0 50 100 150 200 250
Läkare Sjuksköterska Undersköterska Yrkesgrupp
Handsprit efter patientkontakt
Ja Nej
Antal
obse
rvat
8 Tabell 3
Sammanställning av antal observationer i samband med korrekt användning av handskar vid patientkontakt utifrån yrkesgrupp, år 2013-2018. (n=442)
Följsamhet till handhygien över tid
Tabell 4 visar att följsamheten till handhygien har förändrats över tid. Moment handsprit före patientkontakt visar störst ökning av följsamhet till handhygien. Från år 2013 till år 2018 har det skett en ökning på 30 %. Resultatet visar att följsamheten till handsprit före patientkontakt var 100% år 2015. Användning av handsprit efter patientkontakt har sedan observationens start 2013 visat på en hög följsamhet. Det har inte skett en tydlig förändring av följsamheten över tid, se tabell 4.
7 132 130 30 85 53 1 1 3 0 20 40 60 80 100 120 140
Läkare Sjuksköterska Undersköterska
Korrekt användning av handskar
Ja Nej Ej aktuellt
Antal
obse
rvat
9 Tabell 4
Sammanställning av antal observationer i samband med användning av handsprit före & efter patientkontakt inom alla yrkesgrupper, år 2013–2018. (n=442)
VRI-data
En sammanställning av antal VRI under åren 2014-2017 har utförts på den
medicinska akutvårdsavdelningen. Resultatet visar att under år 2014 konstaterades 26 fall av VRI på den medicinska akutvårdsavdelningen, år 2015 konstaterades 34 fall av VRI, år 2016 konstaterades 31 fall av VRI samt år 2017 konstaterades 33 fall av VRI. Totalt registrerades 124 fall av VRI under åren 2014-2017.
2013 2014 2015 2016 2017 2018 handsprit före 41 54 52 91 68 94 ej handsprit före 20 7 0 11 3 1 handsprit efter 59 59 50 100 69 93 ej handsprit efter 2 2 2 2 2 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
A NVÄ NDNI NG AV HA N DSPRI T FÖ RE & E FT E R PAT I E NT KO NTA KT A LLA YRK ESG RUPPER ÖVE R T I D.
Antal
obse
rvat
10 Tabell 5
Sammanställning av antal VRI under åren 2014-2017 på den medicinska akutvårdsavdelningen.
De infektioner som registrerades var ytlig postoperativ infektion, djup postoperativ infektion, infektion med Clostriduim difficile, lunginflammation, urinvägsinfektion med feber, urinvägsinfektion utan feber, vårdrelaterad sepsis med okänt fokus, annan vårdrelaterad infektion.
Diskussion
MetoddiskussionArbetets syfte var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.
Validitet och reliabilitet
Trovärdigheten i kvantitativa studier granskas genom validitet och reliabilitet. I kvantitativa studier stärks trovärdigheten genom noggrannhet och väl valda mätinstrument (Patel & Davidson, 2011). Validitet handlar om mätinstrumentets tillförlitlighet, vilket innebär att instrumentet mäter det som är avsett att mätas. För att få en hög grad av validitet bör mätinstrumentet testas och jämföras (Billhult & Gunnarsson, 2012c). En av arbetets styrkor är val av mätinstrument då
mätinstrumentet är tydligt utformat efter studiens syfte samt har använts över tid (Patel & Davidson, 2011). Graden av reliabilitet uppskattas genom att
mätinstrumentet ger samma mått vid flera mätningar. Det är viktigt att vara medveten om att slumpmässig variation kan förekomma (Billhult & Gunnarsson, 2012c). Observatörens närvaro kan inverka på miljön och de som blir observerade, detta kan påverka det slutgiltiga resultatet och studiens trovärdighet vilket kan ses som en svaghet (Rosenqvist & Andrén, 2006). Resultatet kan ha påverkats av att den
11
observerade varit extra noga med handhygienen under observationen på grund av observatörens närvaro. Den mänskliga faktorn kan komma att påverkar
datainsamlingen, men genom strukturerad observation ökar reliabilitet eftersom att observatören följer ett förutbestämt arbetssätt, vilket kan ses som en styrka. Ett sätt att öka reliabiliteten i denna studie kunde varit att använda sig av två observatörer, detta kallas för interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2011). Graden av validitet och reliabilitet avgör om resultatet i studien går att överföra till andra situationer, detta kallas generalisering. Genom generalisering kan resultat av studie användas i andra sammanhang och till fortsatt forskning (Rosenqvist & Andrén, 2006).
Resultatet är användbart för den medicinska akutvårdsavdelningen och andra slutenvårds avdelningar, eftersom materialet kan användas i till exempel
förbättringsarbete på den aktuella avdelningen. Detta kan leda till positiva effekter i omvårdnadsarbetet vilket är ett utav detta arbetets styrkor. Enbart detta resultatet är inte lämpligt att generalisera på nationell nivå då långtidsuppföljningen inte är tillräckligt omfattande, då endast en avdelning deltog i arbetet. Resultatet kan med fördel användas tillsammans med liknande studier.
Trovärdighet
Trovärdigheten i arbetet styrks genom att styrkor och svagheter lyfts fram. Styrkor som kan ses i arbetet är att observatörerna har fått utbildning om hur
observationerna ska genomföras samt om hur mätinstrumentet ska användas. Detta gör att all data samlats in på samma sätt, vilket stärker långtidsuppföljningens
resultat. Mätinstrumentet är väl och tydligt utformat vilket skapar förutsättningar för att mätningarna görs på ett korrekt sätt. Under arbetets gång har arbetet granskats av handledare och studiekamrater genom grupphandledning, allt detta bidrar till en ökad styrka och trovärdighet till arbetet (Henricson, 2012).
Datainsamlingen visar på vissa brister då alla moment ej blivit observerade och
rapporterade. Momenten som hade fåtal mätningar rapporterade var underarmar fria från smycken och klockor samt kortklippta naglar utan nagellack/konstgjort material. På grund av det låga antalet observationer valde författarna att ta bort de två
ovanstående momenten i arbetet. Eftersom arbetets fokus var handhygien hade data från de två momenten varit värdefulla för arbetets resultat samt trovärdighet. Det kan ses som en svaghet att observationerna av läkarna varit få. Författarna valde att inkludera dem i arbetet för att skapa en tydlig bild av de olika yrkesgruppernas följsamhet. Eftersom VRI-datan var ofullständig åren 2013 och 2018 valde
författarna att exkludera dem. Det kan ses som en svaghet då det gör det svårare att se ett samband mellan handhygien och VRI. Arbete innehåller källor så som SKL, Socialstyrelsen samt folkhälsomyndigheten. Författarna anser att valet av källor är relevanta då de bygger på statistik från Sverige som ej går att hitta i vetenskapliga artiklar.
Författarna har arbetat med att behålla ursprunglig data och inte göra egna
tolkningar eller värderingar under analysen, vilket kan ses som en styrka.Författarna anser att metoden har hjälpt till att svara på arbetets syfte och där med var relevant. Metodens styrkor väger upp dess svagheter och ger därför ett trovärdigt resultat. Hänsyn i metoden har tagits till de etiska överväganden som funnits. Deltagarnas integritet har bevarats genom att de har förblivit anonyma samt att varje deltagare har varit medveten om att de blivit observerade.
12 Resultatdiskussion
Resultatet visar att det finns vissa brister i följsamheten till handhygien hos
deltagarna. I resultatet framkommer det att följsamheten till handhygien skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna, undersköterskorna visar på högst följsamhet. Det finns en viss variation av de moment som observerades. Det moment där
yrkesgrupperna visar på högst följsamhet är handsprit efter patientkontakt. Handsprit efter patientkontakt övertid visade ingen märkbar skillnad.
Handsprit före patientkontakt visar på lägst följsamhet hos alla yrkesgrupper, dock syns en viss förbättring genom åren. Detta utgör ett hot mot patientsäkerheten, eftersom patienten riskerar att utsättas för smitta. När föreskrifter om handhygien inte efterföljs drabbas omvårdnadsarbetet negativt eftersom det inte utgår ifrån säker vård (Groves, Meisenbach & Scott‐Cawiezell, 2011).
Att inte följa rutiner för handhygien ökar risken för smittspridning. Både vårdpersonal och patient kan drabbas och det finns ett tydligt samband mellan handhygien och VRI (McCalla et al., 2018). Konsekvenser av en bristande följsamhet till handhygien kan innebära att en patient drabbas av VRI, en stor del av dessa kan förhindras om vårdpersonal utför omvårdnadsarbetet på ett korrekt sätt. Patienten och samhället får betala priset om vårdpersonal missköter sin handhygien
(Folkhälsomyndigheten, 2016).
Resultatet av långtidsuppföljningen visar på en hög följsamhet till basala
hygienrutiner på avdelningen. Studier visar att det finns flera faktorer som påverkar följsamheten. Stress är ett dagligt inslag i omvårdnadsarbetet och tyvärr påverkar det säkerheten för hur arbetet utförts (Zavalis, Marques Vianna, de Souza Velasque, Schutz & Aragão Machado, 2015). Underbemanning och tidsbrist är en faktor som ökar stressen hos vårdpersonal. Rutiner och föreskrifter kan komma att prioriteras bort då stressnivån blir hög, vilket drabbar följsamheten till handhygien. Stress kan därför vara en orsak till att handhygien försummas (McAteer, Stone, Fuller & Michie, 2014). Ytterligare faktorer som påverkar följsamheten är attityder och vanor hos vårdpersonal. I resultatet av detta arbete framkom det att följsamheten var som högst efter patientkontakt. Det kan tolkas som att vårdpersonal är mer noggrann med att skydda sig själva mot smitta. Samma resultat framkom i en studie där studenter intervjuades om deras syn på handhygien. De ansåg att huvudorsaken till att utföra handhygien hos vårdpersonal var att skydda sig själv. De betonade även vikten av att de mer erfarna kollegorna har goda rutiner gällande handhygien eftersom
studenterna ofta tar efter deras beteende. (Erasmus et al., 2009). Andra faktorer som kan påverka följsamheten till handhygien är motivation och yrkesgrupp (McAteer et al., 2014). Resultatet av detta arbete visar att undersköterskor var den yrkesgrupp med högst följsamhet. Det kan bero på att de har en bättre rutin eftersom de utför mer patientnära arbete jämfört med de andra yrkesgrupperna. Trots att
sjuksköterskor och läkare inte utför omvårdnadsarbete i samma utsträckning som undersköterskor bör de ändå ha en god följsamhet till handhygien då det handlar om patientsäkerhet (Groves, Meisenbach & Scott‐Cawiezell, 2011; McAteer et al., 2014). Den mest framträdande faktorn till om handhygien följs eller inte verkar vara
kunskap kring ämnet hos vårdpersonal. Flera studier visar att kontinuerlig utbildning inom handhygien har betydelse för följsamheten. Ett resultat av en studie från Hong Kong visar att utbildning inom hygienrutiner är viktigt. Det framkom att uppföljning
13
är av stort värde då följsamheten har en tendens att sjunka med tiden (Lam, Lee & Lau, 2004). Ytterligare en studie från Brasilien visar att kunskapen hos
sjuksköterskor inom användning av handsprit var otillräcklig och att kontinuerlig utbildning krävs för att öka patientsäkerheten. Vanor kring handhygien skapas redan på utbildningsnivå (Derhun et al., 2018). Resultatet av detta arbete visar en viss ökning av följsamhet till handhygien övertid, vilket kan bero på att vårdpersonal blivit mer medveten om vikten av hygienrutiner. Långtidsuppföljningar inom handhygien är därför inte bara en god metod för att få ett tillförlitligt resultat, följderna blir att medvetenhet hos vårdpersonal upprätthålls (Grayson et al., 2018). Kunskap och uppföljning kan påverka följsamheten till handhygien och leda till positiva effekter genom att smittspridning minskar (McCalla et al., 2018). Kliniska implikationer
Detta arbete är en tillgång för den enskilda kliniken men även för andra
verksamheter genom att resultatet går att implementera i empirin. Det är ett bra verktyg för fortsatt förbättringsarbete i verksamheten. När förbättringsarbete
påbörjas och interventioner sätts in kan en ny långtidsuppföljning vara av intresse för att se fortsatt utveckling inom området. Genom utbildning och kontinuerlig
uppföljning kan en ökad medvetenhet kring handhygienens betydelse ske hos
vårdpersonal. Att skapa en god rutin för handhygien börjar redan på utbildningsnivå. Därför är det av stor vikt att högskolor där utbildning av vårdpersonal bedrivs
uppmärksammar ämnet för att studenterna sedan kan ta med sig sin kunskap till det kliniska arbetet.
Slutsatser
För att en god och säker vård ska kunna utföras bör vårdpersonal få möjlighet till en bredare kunskap om handhygien och smittspridning. Avdelningen bör även arbeta med de faktorer som påverkar följsamheten till handhygien. Analysen av
långtidsuppföljningen har bekräftat vad tidigare studiers resultat har visat kring följsamhet till handhygien.
14
Referenser
Ahmed Awaji, M., & Al-Surimi, K. (2016). Promoting the role of patients in improving hand hygiene compliance amongst health care workers. BMJ Quality Improvement
Reports, 5(1). https://doi.org/10.1136/bmjquality.u210787.w4336
Bergqvist Månsson, S. (2016). Säker vård - en kärnkompetens för alla vårdens professioner. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund. Hämtad 11 oktober, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf
Billhult, A. Gunnarsson, R. (2012a).Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Bortfallsanalys och
beskrivande statistik (s. 305-314). Lund: Studentlitteratur AB
Billhult, A. Gunnarsson, R. (2012b).Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Kvantitativ studie design och
stickprov (s. 115-128). Lund: Studentlitteratur AB
Billhult, A. Gunnarsson, R. (2012c).Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Mätinstrument och
diagnostiska test (s. 151-159). Lund: Studentlitteratur AB
de Oliveira Melo, P., Nogueira Miranda, L., de Carvalho Nagliate, P., Cizino da Trindade, R., Felizardo Neves, S., Antunes Freitas, D., & Lucena Vasconcelos, E. (2016). Adherence observational study of health professionals to hands hygiene protocol.Journal of Nursing UFPE, 10(7), 2537-2543. doi:
10.5205/reuol.9106-80230-1-SM1007201630
Derhun, F. M., Soares de Souza, V., Ramos Costa, M. A., Yujie Hayakawa, L., Inoue, K. C., & Misue Matsuda, L. (2018). Use of alcohol-based hand sanitizer for hand hygiene. Journal of Nursing, 12(2), 320–328. doi:
10.5205/1981-8963-v12i2a23095p320-328-2018
Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E., Oenema, A., Daha, T., Richardus, J., & Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital workers: Lack of positive role models and of convincing evidence that hand hygiene prevents crossinfection. Journal of Infection Control and Hospital
Epidemiology, 30, 415-419. doi: 10.1086/596773.
Flanagan, M. E., Welsh, C. A., Kiess, C., Hoke, S., & Doebbeling, B. N. (2011). A national collaborative for reducing health care‒associated infections: current initiatives, challenges, and opportunities. American Journal of Infection Control,
39(8), 685-689. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2010.12.013
15
Folkhälsomyndigheten & SKL. (2012). Allt du vill veta om handhygien. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 22 oktober 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c71784d66077491abf6fa5ec8d 0e8960/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 8 oktober 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Handhygienens betydelse- rena händer. Hämtad 22 oktober, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/smittskydd-sjukdomar/vardhygien/handhygien/rena-hander-presentation-00796-2017-6.pdf Grayson, M. L., Stewardson, A. J., Russo, P. L., Ryan, K. E., Olsen, K. L., Havers, S. M., … Cruickshank, M. (2018). Effects of the australian national hand hygiene initiative after 8 years on infection control practices, health-care worker education, and clinical outcomes: a longitudinal study. The Lancet. Infectious Diseases, 18(11), 1269–1277. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/S1473-3099(18)30491-2 Graveto, J. M. G . do N., Rebola, R. I. F., Fernandes, E. A., & Costa, P. J. D. S. (2018). Hand hygiene: Nurses' adherence after training. Revista Brasileira De
Enfermagem, 71(3), 1189-1193. http://dx.doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0239
Groves, P. S., Meisenbach, R. J., Scott-Cawiezell. (2011). Keeping patients safe in healthcare organizations: a structuration theory of safety culture. Journal of
Advanced Nursing, 67(8), 1846-1855. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05619
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Diskussion (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur AB
Horan, T. C., Andrus, M., & Dudeck, M. A. (2008). CDC/NHSN surveillance definition of health care–associated infection and criteria for specific types of infections in the acute care setting. American Journal of Infection Control, 36(5), 309-332.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2008.03.002
Huang, G. K. L., Stewardson, A. J., & Grayson, M. L. (2014). Back to basics: hand hygiene and isolation. Current Opinion in Infectious Diseases, 27(4), 379–389. doi: 10.1097/QCO.0000000000000080
Inspektion för vård och omsorg. (2017). Lex Maria- vårdskada. Hämtad 22 oktober 2018, från
https://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/anmala-och-rapportera-som-yrkesverksam/anmal-vardskada---lex-maria/
Kjellström, S. (2012).Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Forskningsetik (s. 69-90). Lund: Studentlitteratur AB
16
Lam, B., Lee, J., Lau, Y.L. (2004). Hand hygiene practices in a neonatal intensive care unit: A multimodal intervention and impact on nosocomial infection. Pediatrics,
114(5). doi: 10.1542/peds.2004-1107
Landström, C. Pribe, G. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad. Henricson, M. (Red.), Den vetenskapliga kunskapens
möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori (s.25-42). Lund:
Studentlitteratur AB
Le, C. D., Lehman, E. B., Nguyen, T. H., & Craig, T. J. (2019). Hand hygiene compliance study at a large central hospital in Vietnam. International Journal Of
Environmental Research And Public Health, 16(4).
https://doi.org/10.3390/ijerph16040607
LLapa-Rodríguez, E. O., Albuquerque de Oliveira, J. K., Menezes, M. O., de Santana Lôbo Silva, L., Marques de Almeida, D., & Lopes Neto, D. (2018). Health
professionals’ adhesion to hand hygiene. Journal of nursing, 12(6).
doi: 10.5205/1981-8963-v12i6a230841p1578-1585-2018
McAteer, J., Stone, S., Fuller, C., & Michie, S. (2014). Using psychological theory to understand the challenges facing staff delivering a ward-led intervention to increase hand hygiene behavior: A qualitative study. American Journal of Infection Control,
42(5), 495–499. doi: 10.1016/j.ajic.2013.12.022
McCalla, S., Reilly, M., Thomas, R., McSpedon-Rai, D., McMahon, L. A., & Palumbo, M. (2018). An automated hand hygiene compliance system is associated with
decreased rates of health care-associated infections. American Journal of Infection
Control, 46(12), 1381–1386. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.05.017
Patel, R. & Davidson, B., (2011). Forskningsmetodikens grunder. Tekniker för att
samla information (ss. 67-110). Lund: Studentlitteratur.
Region Jönköpings län smittskydd vårdhygien. (2016). Observatörsinstruktioner för
Basala hygienrutiner och klädsel vid patientnära kontakt. Hämtad 1 april 2019, från
https://plus.rjl.se/info_files/infosida44107/observatorsinstruktioner_for_basala_hy gienrutiner_och_kladsel_vid_patientnara_kontakt_pdf.pdf?fbclid=IwAR1beWv-FOI3-UtCji-OdeOVYeBPlHC1WvoDptJy0NMpazCW2YT6mfhh6WE
Region Jönköpings län smittskydd vårdhygien. (2017). Uppdragsbeskrivning för
hygienobservatörer/ombud inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hämtad 3 maj
2019, från https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=22576&nodeId=44107
Rosenthal, V.D., Guzman, S., Safdar, N. (2005). Reduction in nosocomial infection with improved hand hygiene in intensive care units of a tertiary care hospital in Argentina. American Journal of Infection Control, 33 (7), 392-397.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2004.08.009
Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (2006). Uppsatsens mystik – om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
17
Sandman, L. (2018) Etikboken: Etik för vårdande yrken. Etisk analys och
implementering av dess resultat (s. 433-438). Lund: Studentlitteratur AB.
SFS 2017:30. Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 22 oktober 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2018:1999. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 19 februari 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 8 oktober 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 21 februari 2019, från http://www.riksdagen.se/sv/
dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smitt- skyddslag-2004168_sfs-2004-168
SKL. (2014). Vårdrelaterade infektioner: framgångsfaktorer som förebygger. Stockholm: SKL. Hämtad 27 maj 2019, från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf
SKL. (2017). Vårdrelaterade infektioner kunskap, konsekvenser, kostnader. Stockholm: SKL. Hämtad 18 oktober 2018, från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-475-5.pdf?issuusl=ignore SKL. (2018a). Mätning av skador i vården. Stockholm: SKL. Hämtad 18 oktober 2018, från
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden.4629.html SKL. (2018b). Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och
klädregler. Stockholm: SKL. Hämtad 8 oktober 2018, från
https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiMGM4YmE2ZjUtZjA2NC00N2ZkLTk4MD AtNmQ2OGIzYzRkNjIxIiwidCI6IjE5YjJhNjc2LWRlNTItNGY0NC1hNjdjLTViNzI4N TA3ZDAxNSIsImMiOjh9
SKL. (2018c). Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Stockholm: SKL. Hämtad 19 oktober 2018, från
https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiZWQzM2YxYzItZTUyOS00NWJmLTk0O WItOWE3YTVmN2U2ZDM4IiwidCI6IjE5YjJhNjc2LWRlNTItNGY0NC1hNjdjLTViN zI4NTA3ZDAxNSIsImMiOjh9
SKL. (2019). Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av
vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 12-13, 2019.
Stockholm: SKL. Hämtad 2 april 2019, från
https://plus.rjl.se/info_files/infosida38776/skl_ppm_vri_instruktioner__VT_2019. pdf?fbclid=IwAR0SXqtrpQDKNCFQNW2yigBA3PHN8JMbHUN470t6IwSoeCjvcWR dAReknMk
18
Socialstyrelsen. (2011). Socialstyrelsens termbank. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 9 oktober 2018, från
http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=445&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2018). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 8 oktober 2018, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19 februari 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf
SPSS (2018). IBM SPSS Statistic for research and analysis, 25.0 : IBM, New York, US.
Stryhn, H.(2007). Etik och omvårdnad. Etiska principer (s. 73–91). Lund: Studentlitteratur AB
Squeri, R., Genovese, C., Palamara, M., Trimarchi, G., & La Fauci, V (2016). Clean care is safer care: correct handwashing in the prevention of healthcare associated infections.Societa Editrice Universo, 28(6), 409-415.
doi: 10.7416/ai.2016.2123
World health organization. (2009a). How to handwash?. Geneve: World health organization. Hämtad 8 oktober, 2018, från
http://www.who.int/gpsc/5may/How_To_HandWash_Poster.pdf
World health organization. (2009b). How to handrub. Geneve: World health organization. Hämtad 8 oktober, 2018, från
http://www.who.int/gpsc/5may/How_To_HandRub_Poster.pdf
World health organization. (2016). Health care without avoidable infections – The
critical role of infection prevention and control. Hämtad 21 februari ,2019, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/246235/WHO-HIS-SDS-2016.10-eng.pdf;jsessionid=77F9065800135B541A6DFB24016E2047?sequence=1 Zavalis, A., Marques Vianna, L. A., de Souza Velasque, L., Schutz, V., & Aragão Machado, D. (2015). The influence of stress factors on the attention levels of nursing professionals. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 7(4), 3375–3387. doi: 10.9789/2175-5361.2015.v7i4.3375-3387
Bilaga 1 Mätning av följsamhet till Basala
hygienrutiner och klädregler
2018-06-13
Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler
Följande instrument ska användas vid observation av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Målet för respektive enhet/avdelning är att 100 % korrekt följsamhet ska uppnås.
Enhet
Kommun Datum
Börja med att fylla i enhet/avdelning, kommun och datum. Siffrorna 1-10 i
vänstermarginalen anger observerade personer. Skriv därefter in om det är en observation alternativt en självskattning. Alla mätningar görs vid vårdtagarnära kontakt i vård- eller omsorgssituationer. Markera med ett ”JA” för varje moment om rutinen är korrekt följd. Markera med ett ”NEJ” om ej korrekt följd. Undantaget är användning av handskar och plastförkläde där ”EJ AKTUELLT” finns som ett tredje alternativ att fylla i om
arbetsmomentet inte kräver denna utrustning. ”Ej aktuellt” räknas som korrekt följsamhet i sammanräkningen. Grå fält, helt korrekt i alla fyra/åtta steg fylls i med JA/NEJ och räknas samman längst ned. Antal korrekta i alla steg både hygienrutiner/klädregler och
Basala hygienrutiner, med korrekt spritning av händerna menas att händerna spritas direkt före och direkt efter vårdtagarnära arbete samt före och efter användning av handskar. användning av handskar menas att handskar används vid risk för
kontakt/kontakt med kroppsvätskor eller vid risk för grov nedsmutsning av händerna. Handskar byts mellan vårdtagare och mellan olika arbetsmoment hos samma vårdtagare. användning av engångsplastförkläde menas att skydda arbetsdräkten om den riskerar att stänkas ner eller förorenas med
kroppsvätskor eller annat biologiskt material, till exempel kontakt med avklädd patient.
Klädregler, att ha korrekt/a klädsel menas att arbetsdräktens ärm inte är längre än till armbågen. händer menas att händerna och underarmar är utan ringar, klocka, armband eller olika stödskenor för att kunna göra en riktig handhygien. naglar menas att naglarna inte syns från
handflatan, är fria från allt nagellack eller konstgjort material. längd på håret menas, att hår som är längre än axellångt och riskerar att hänga ner ska vara uppsatt på ett sådant sätt att det inte hänger ner i arbetsfältet.
Bilaga 2 Protokoll för PPM-VRI
2019 Protokoll för PPM-VRI
Protokoll vid registrering av vårdrelaterade infektioner och
riskfaktorer
Avdelning:
Datum för mätningen:
Sjukhus:
Lokala kontaktpersoner, namn, telefon:
Protokollet skickas omgående med internposten till:
PPM-VRI 2019 - Protokoll vid registrering av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer
Alla inneliggande patienter ska registreras! Registreringen gäller förhållandena klockan 08 mätdagen.
Observera att riskfaktorerna är de som föreligger kl 08. En riskfaktor som förelegat tidigare under vårdtillfället tas inte med här. Undantag är kirurgiskt ingrepp och antibiotika, se nedan. Samband mellan riskfaktor och vårdrelaterad infektion krävs inte.
1. CVK etc: Alla centrala infarter såsom CVK, subkutan venport, perifert inlagd central kateter (PICC-line, Silastic), pulmonalisartär kateter, navelven- och navelartärkateter hos nyfödda barn, dialyskateter - även för peritonealdialys.
2. Aktuellt kirurgiskt ingrepp: Som riskfaktor räknas ingrepp som redan genomförts under aktuellt vårdtillfälle. Här ingår ingrepp som kräver incision genom hud el slemhinna, men inte px, punktion eller endoskopi med px.
3. KAD etc: Alla urinavledningar såsom KAD, suprapubisk kateter, pyelostomikateter, uretärkateter etc
4. Mekanisk ventilation: Endotracheal intubering och tracheostomi med eller utan respiratorbehandling, dock inte CPAP eller liknande.
5. Immunsuppression: Behandling och kvarstående effekt av cytostatika eller immunhämmare (ciklosporin, monoklonala ak och TNFα-hämmare), steroidbehandling >1 mån motsvarande prednisolon ≥15 mg/d. Barn motsvarande prednisolon ≥0,25 mg/kg alt ≥15 mg/d, beh tid >1 mån. 6. Antibiotika: All pågående systemisk behandling mot bakterier och svamp, inkl given och planerad profylax det aktuella dygnet (00-24).
7. Definition av Typ av VRI: Den vårdrelaterade infektionen behöver inte ha uppstått på den registrerande avdelningen.
1. Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet, debut <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat
2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner: t.ex. KAD-, CVK- och ventrikeldrän-relaterad, VAP = ventilator associerad pneumoni, pleuradrän
3. Läkemedelsrelaterad infektion: t.ex. Clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison
4. Övriga vårdrelaterade infektioner: alla andra infektioner som debuterat ≥48 timmar efter inskrivningen på sjukhus och inte kan hänföras till 1, 2, eller 3.
8. Antibiotika för VRI: All pågående systemisk behandling mot bakterier och svamp mot den aktuella VRI-diagnosen (lokal/topikal behandling registreras ej).
Diagnosgrupp, infektionsfokus, för vårdrelaterad infektion (bedöms av den ansvarige läkaren): Exempel/förklaring
CNS CNS infektion relaterad till
ventrikeldrän/shunt
Öga Ögon CMV retinit
Mos Munhåla och svalg faryngit, tonsillit,stomatit Öli Övre luftvägar ner t.o.m. stämbanden, inkl öron och sinus
Bron Bronkit Influensa
Pneu Lunga, lungsäck inkl pneumoni med sepsis/bakteriemi, VAP, ventilator associerad pneumoni Cor Hjärta, kärl endokardit, flebit, infektion vid hjärtklaff op, by-pass, kärlgraft etc
GiÖ Övre gastrointestinalkanalen till terminala ileum CAPD-peritonit, peritonit, bukabscess
GiN Nedre gastrointestinalkanalen bukabscess, peritonit GE Gastrointestinalkanalen smittsamma sjukdomar C. difficile, Calici/Norovirus,
Rota etc
Lga Lever/gallvägar/pancreas/mjälte inkl virushepatit
HMi Hud, mjukdelar hud- och sårinfektion
LSi Led o skelett artrit, osteit
Cys Urinblåsa cystit, inkl. KAD-relaterad
Pye Njure pyelonefrit, febril uvi, inkl
urosepsis Gen Genitalia, ♂ och ♀ endometrit, salpingit, prostatit
Sep Sepsis primär CVK-relaterad, ej endokardit,
ej associerad med annat fokus FEB Feber, CRP-stegring, misstänkt infektion (försök ange sannolikt infektionsfokus enligt ovan istället)
Sjukhus Avdelning
IVA □
Riskfaktorer idag Vårdrelaterad infektion idag
Personn ummer K ö n K/ M Spe cia-litet C V K et c1 Ja / N ej Aktuel lt kirurgi skt ingrep p 2 Ja/Nej K A D et c3 Ja / N ej Meka nisk ventil ation4 Ja/Nej Immu n suppr essiv5 terapi Ja/Nej Antibioti ka: behandli ng och profylax6 Ja/Nej Vårdrel aterad infekti on VRI Ja/Nej VRI Typ7 1-4 Diagno s- grupp vid VRI Antibiotika-behandling för VRI Ja/Nej Patients löpnummer
Bilaga 3 Informationsbrev
Informationsbrev till medicinkliniken
Bakgrund
Många patienter drabbas av vårdskador under sin vistelse inom
slutenvården. Av dessa är 33 % vårdrelaterade infektioner (VRI). Det är ett problem som kan och bör undvikas eftersom det skapar onödigt lidande hos patienten, ökade kostnader samt förlängda vårdtider. De 750 000 extra vårddagarna som tillkommer på grund av VRI kostar samhället cirka 6,5 miljarder per år, vilket motsvarar ca 11 % av kostnaderna för svensk sjukvård. Uppskattningsvis kan 50% av alla VRI undvikas.
Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och VRI. Alla verksamheter som styrs av hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att följa de hygienkrav som Socialstyrelsen föreskriver. I Socialstyrelsens föreskrift ”Basal hygien i vård och omsorg” (2015) tar de upp vikten av att sköta handhygienen för att undvika smittspridning.
En god handhygien har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att undvika VRI.
Hantering av data
Den insamlade datan (2013-2018) hämtas från Moa och kommer att analyseras i dataprogrammet SPSS. Detta kommer att ligga till grund för vårt examensarbete på sjuksköterskeprogrammet vid hälsohögskolan i Jönköping. Resultatet kan komma att publiceras i vetenskaplig tidskrift. Då resultatet från studien publiceras kommer enskilda individer inte att kunna identifieras.
Syfte
Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet till de basala
hygienrutinerna inom slutenvården, med fokus på handhygien och dess betydelse för uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
