• No results found

Plastiska deformationer på väg E4 mellan Tvärbacken- Skillingaryd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Plastiska deformationer på väg E4 mellan Tvärbacken- Skillingaryd"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

V ZP

Nummer : V138 Datum: 1991-01-28

Titel: Plastiska deformationer på väg E4 mellan Tvärbacken-Skillingaryd

Författare: Safwat F. Said

Avdelning: Vägavdelningen (Materialsektionen) Projektnummer:

_

4238006-3

Projektnamn: Stabila beläggningar Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: Fri

& Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436 InstltUte[' Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

(2)

FÖRORD

På uppdrag av NCC-Öst har denna undersökning påbörjats.

Labora-torieprovningar har ekonomiskt understötts av NCC-öst. Analys av

resultat ochrapportering har ekonomiskt understötts av

Väg-verket. Ett tack till kolleger på VTI. NCC-öst, BYSÖ, Linlab och

Vägverkets huvudkontor som har kommit med synpunkter och

bi-dragit till undersökningen. Linköping Januari 1991

(3)
(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

Möjliga orsaker till spårbildning Observationer från balken

Provningsprogram Provningsresultat

Analys av sammansättning Mekaniska egenskaper Diskussion och slutsatser

Referenser

(5)
(6)

Plastiska deformationer på väg E4 mellan, Tvârbacken-Skillingaryd

1. INLEDNING

En vägsträcka på E4, sekt. 0/940 - 1/015 (bilaga 1.1), norr-gående, söder och norr om Klevshult har visat kraftig spårbild-ning, direkt efter utläggning av nytt slitlager sommaren 1989.

Enligt vägens dokumentation från NCC-Öst (bilaga 1) är denna

sträcka belagd med asfalt första gången 1948, sedan har man

för-bättrat vägen flera gånger med nya beläggningslager. Den näst

sista rehabiliteringen var 1981. Det gamla beläggningslagret som bestod av 80 MABlZT + BCSlG har man repavat med ett asfaltlager bestående av 40 kg HAB16T. Sommaren 1989 utfördes ett nytt slit-lager med beläggningstyp 60 HAB12T. Kort efter utläggningen rap-porterades förekomst av spår i vägbanan. Spårbildningen har tro-ligen orsakats av omlagring i beläggningslagren. För att utröna detta har denna undersökning påbörjats.

2. Möjliga orsaker till spårbildning:

För att utreda orsaken till spårbildning undersökte NCC-Öst

sam-mansättningen hos borrade kärnor från slitlagret i den skadade

sektionen. Analys av kornstorleksfördelning, bindemedelshalt och hålrumshalt visade inga anmärkningsvärda avvikelser från blandningsreceptet som är enligt BYAzs specifikationer. (bilaga 1.2 -1.4).

Vidare bör påpekas följande iakttagelser:

1; Förhållandevis höga lufttemperaturer (ca 30°C) vid

(7)

Man konstaterade spår direkt efter trafikpåsläpp.

skadade partierna av

Omgivningen på den ena sidan av de (Se bild 1).

jämn upp till gränserna för kalhuggningen. Detta kan tyda på att

relativt hög temperatur vid trafikpåsläpp.

vägen var kalhuggen skog. Spårbildningen var

asfaltlagren i de skadade sektionerna fortfarande hade

Bild 1. Omgivningen vid den skadade sträckan.

ÅDT är ca 8000 med relativt mycket tung spårbunden trafik.

Avståndet mellan spåren är ca 180 cm. Följaktligen har spåren vållats av tung trafik.

(8)

Spår i vägbanan förekommer i huvudsak p g a antingen dubbdäcks-slitage, plastiska deformationer, nedsatt bärighet eller en

kom-bination av dessa faktorer [1,2]. Med hänsyn till ovanstående

iakttagelser konstateras att i det här fallet kan det inte vara

fråga om slitage p g a dubbdäckstrafik. Även spår p 9 a nedsatt bärighet kunde uteslutas m h t beläggningens tjocklek (130 -150 mm) och vägens ålder. Plastisk deformation däremot är en trolig orsak till spårbildningen. Plastiska deformationer händer ofta i de översta lagren i en beläggning.

3. Observationer från balken:

Om spårbildningen har uppkommit p g a plastiska deformationer i

beläggningen, kan man förmoda att ett eller flera lager har

dåliga stabilitetsegenskaper. För att närmare undersöka de bund-na lagren, sågade NCC-Öst en balk ur beläggningen från den

skadade sektionen (se bild 2). Det kunde noteras en viss

omlag-ring i beläggningslagret 80 MAB12T + BCSlG som var utlagd 1970

(9)

Bild 2. Sågad balk ur beläggningen.

En laboratorieundersökning var nödvändig för att se

repavings-lagrets sammansättning och egenskaper m h t stabiliteten]

4. Provningsprogram

Ett testprogram utarbetades av VTI för undersökning av belägga

ningsmassa (från beläggningslagret 80 MABlZT + BCSl6 utlagd 1970 och repavad 1981 med 40 HABlöT) med hänsyn till plastiska

defor-mationer. Se bilaga 2. Två typer av laboratorieundersökningar

(10)

l. Bestämning av sammansättning hos beläggningsmassan för att undersöka om det är någon avvikelse från BYA:s specifika-tioner.

2. Undersökning av mekaniska egenskaper hos beläggningslagret

m h t temperaturvariationer för att undersöka lagrets

funk-tion i vägen.

3. Analys på bindemedel (se ref. 3).

Två olika platser valdes ut för borrning av kärnor, 26 borr-kärnor togs från varje plats, nämligen en skadad sådan plats

(provnr Bl-B26) p g a plastiska deformationer, och en icke

skadad plats (provnr V1 - V26). Borrkärnor togs upp mellan hjul-spåren, där det är minst trafikerat. Repavingskiktet + gammal

massa sågades fram från borrkärnor för vidare undersökning i

laboratoriet. Det senast utlagda slitlagret undersöktes inte med hänsyn till ekonomiska skål och lagrets tunna tjocklek (<20 mm).

5. Provningsresultat:

5.1 Analys av sammansättning

5.1.1 Sammansättning hos massan.

Bestämning av sammansättningen utfördes av LINLAB. Se bilaga

3-5. Någon skillnad i sammansättningen hos massorna mellan det

skadade och icke skadade partiet kan ej noteras. Däremot noteras att hålrumshalten är ca l.8%, (förmodligen lägre i spåren) vilken är låg och fillerhalten är ca 12%, som är ca 2% högre än

den tillåtna fillermängden enligt BYAs gränskurvor. Även

binde-medelshalten (6.6 vikt-%) ligger vid den övre toleransgränsen

för asfaltbetong enligt BYA. Undersökning på stenmaterialet har

ej utförts. Andel krossad sten har dock stor betydelse för

(11)

Faktorer som låg hålrumshalt, hög fillerhalt och hög bindea

medelshalt försämrar stabiliteten hos asfaltbetong, särskilt i

samband med hög temperatur och tung trafik.

5.1.2 Bindemedelsklassificering

Vid besiktning av borrkärnor noterades en ovanlig lukt från det misstänkta skiktet (liknade lukten från tjära). Analys av

binde-medlet beställdes. Resultaten [3] visar att bindemedlet är av

penetrationsgrad 8180 med innehåll av ett lättflyktigt

tillsats-medel (mjukgörare). Vid repavingsprocessen används inte

till-satsmedel (BYA-84) och orsaken till förekomsten av ett

tillsats-medel är okänt. Närvaro av mjukgörare i massan kan bidraga till

försämring av stabilitetsegenskaperna.

5.2 Hakaniska egenskaper

För att undersöka lagrets funktion i vägen valdes två test-metoder med hänsyn till tillgänglig utrustning.

5.2.1 Kryptest

Vid kryptestet utsattes en cylindrisk provkropp för konstant

be-lastning (0,1 MPa) under 60 minuter och avlastades sedan under

60 minuter. Deformationen registrerades kontinuerligt. För ytterligare detaljer se referens 4. Testresultatet analyseras

bl a med hänsyn till deformationsändring med tiden. Krypvärde

anses vara ett mått på stabiliteten hos asfaltbetong.

Minst tre borrkärnor har undersökts från varje plats (skadad och icke skadad plats) vid två temperaturer +30 och +40°C.

Tempera-turmätningar på E4 vid Gränna sommaren 1984 visar att man kan

komma upp till +50°C i beläggningen. [5]. Vid planläggning av

(12)

vid +40, +50 och +60°C för att studera temperatureffekten på materialets krypegenskaper. Krypresultatet vid 40°C visade ingen

återgående deformation efter 60 minuters avlastning av provet,

vilket är onormalt och man noterade sprickor på provets ändytor.

Därför utfördes ej krypförsök vid +50 och +60°C. Däremot

testades materialet vid +30°C. Tabell 1. Krypförsök på borrkärnor

MÄTTEMPERATUR + 40°C

Prov nr Höjd Initial Maximal Permanent

mm Töjning Töjning Töjning

1 min (°/oo) 60 min(°/oo) 120 min(°/oo) Ej skadad yta V1+V10 69.2 17.9 18.2 18.2 V22+V25 64 25.2 30.8 30.8 V7+V15 62.7 16.7 17.7 17.7 Medelvärde: 19.9 22.2 22.2 Skadad yta B8+Bl8 68.6 23.5 24.3 24.3 B22+B23 70 21.9 21.9 21.9 B3+Bll 68.1 21.9 22.6 22.6 Medelvärde: 22.4 22.9 22.9 MÄTTEMPERATUR + 30°C Ej skadad yta V9+V11 65 20.0 24.2 23.8 V4+V12 65 19.1 22.9 22.8 V2+V14 67.5 22.2 27.6 27.3 V6+V20 69.8 17.5 26.1 25.6 V19+V17 72.2 14.5 15.2 15.2 Medelvärde: 18.7 23.2 22.9 Skadad yta B4+B9 70 13.9 14.4 14.4 B6+315 64.5 19.2 23.6 23.4 BlZ+Blö 68.5 19.6 20.0 20.0 Medelvärde: 17.6 19.3 19.3

(13)

Tabell 1 visar krypförsökresultaten. Det är ingen skillnad mellan

maximal töjning och irreversibel töjning. Maximal töjning är

också hög även vid +30°C. Även prov från icke skadad beläggning

ger höga krypvärden. Enligt tidigare erfarenheter [4] finns risk

för plastiska deformationer om krypförsökets maximala töjning för

asfaltmassor överstiger 15 promille vid +40°C. I det här fallet

överstiger maximala töjningen 15 promille även vid + 30°C. Hult-qvist [4] har utfört krypförsök på borrkärnor av massatyp MAB12T. Krypvärde vidmaximal töjning (efter 1 timmes belastning) ligger under 12.5 promille och i några fall ca 6 promille.

Från ovanstående jämförelse konstateras att den undersökta massan är extremt känslig för plastiska deformationer vilket resulterat i spårbildning i vägbanan.

5.2.2 Resilientmodul

Deformationsrisken är avhängig av styvheten hos asfaltlagren.

Resilientmodul är ett mått på styvheten hos asfaltbetong. Prov-ning utföres enligt principen pressdragprov genom att det

cylin-derformade provet belastas på mantelytan i det vertikala

dia-meterplanet för en periodiskt återkommande given belastning. Den

återgående (resilienta) horisontella deformationen mäts.

Resi-lientmodulen beräknas enligt en formel. Metoden beskrivs i

refe-rens 6.

Tre borrkärnor har undersökts från varje plats (skadad och icke

skadad plats) vid tre temperaturer +10, 21 (rumstemperatur), och

+30°C. Samma provkroppar har testats vid olika temperaturer

(14)

Tabell 2 Resilientmodulbestämning på borrkärnor.

Prov Höjd Resilientmodul (MPa)

nr (mm) 10°C Medel- 21°C Medel- 30°C

Medel-värde värde värde

Skadad yta Bl 47. 1840 470 270 B14 50. 2450 2180 480 500 270 270 824 49 2260 540 280 Ej skadad.yta V5 32.6 2050 580 370 V8 33. 2140 2240 590 610 330 360 V21 29. 2540 660 380 ÖA* 15. 4230 ÖB 15. 4220 4290 - -ÖC 17.6 4430 UA* 45.1 3680 UB 44. 4370 4520 - -UC 43. 5500 *Ö = Översta lagret U = bottenlagret

Tabell 2 visar mätvärden på borrkärnor från olika lager och olika platser.

(15)

I CD CD 69 LD

48

88

D

B

O

T

T

E

N

L

A

G

R

E

T

+

O

V

E

R

S

T

A

L

A

G

R

E

T

-*

-E

J

S

K

A

D

A

D

_

-c

-S

K

A

D

A

D

CD CD 69 P?

2

8

8

8

8

(gem) THOONLNBITISâa

10 IIITTITTIITIITITIII[II1TTIIIIIIIIIIIIITITTTTIIITI ø I I I I I I I I T 1 1 I I I I I I I I I I I I I l I I I I I I I

1%

2b

:gb

T

E

M

P

E

R

A

T

U

R

C

Fi gur 1. Resi li entm od uler vid ol ika temp er atur er CD

(16)

11

Figur 1 visar resilientmoduler vid olika temperaturer. Modulen

hos översta lagret (60 HAB12T utlagt 1989) och bottenlagret

(skikt utlagda före 1981, tjockleken varierade mellan 45 till

75 mm) har också mätts vid +10°C. Skillnaden är ganska stor i

jämförelse med mellanlagret. Detta har skapat en ovanlig

kon-struktion som består av två styva skikt och ett mjukt skikt emellan.

Resilientmodulerna hos mellanskiktet bedöms mycket låga och

modulen är temperaturkänslig. Från dessa resultat konstaterar

man att detta skikt kan vara känsligt för plastiska

deforma-tioner speciellt vid ogynnsamma förhållande, t ex hög temperatur i samband med tung trafik.

Plastiska deformationer hos asfaltmaterialet är huvudsakligen

beroende av materialets skjuvhållfasthet [7]. BISAR-programmet

har använts för att studera skjuvtöjningar vid olika djup i den aktuella konstruktionen. 50 KN Ringtryck = 0.7 MPa ø = 150 mm 60 HAB12T (1989) 20 mm E = 1000 MP 40 HAB16T (1981) (repaving) 80 MAB12 + BC816 (1970) 35 mm E = 500 MPa 60 MABIZT (1964) 50 MAB8T (1958) 80 MAB12T (1957) 75 mm 40 MAB (1948) ÖAB E = 1000 MPa E = 250 MPa

(17)

12

Figur 2 visar vägkonstruktionen hos den undersökta vägsträckan,

lagertjocklekarna har bestämts från mätningar på borrade kärnor

och med hänsyn till vägens dokumentation. Styvhetsmoduler, vid

ca 25°C, är uppskattade från laboratoriemätningar (figur 1) på borrade kärnor.

Skjuvtöjningar i olika lager beräknade med BISAR visas i figur

3. Töjningarna i mellanlagret är ungefär två gånger så stora som töjningarna i översta och underliggande lager, med andra ord är

mellanlagret cirka hälften så stabilt som de andra lagren.

Resultaten från teoretiska beräkningar (BISAR-programmet), som

är beroende av modulmätningar, bekräftar slutsatserna från

kryp-försöket.

Med hjälp av BISAR-programmet har man även beräknat

skjuvtöj-ningar i lagren ifall man lägger på ett nytt slitlager

motsva-rande 60HAB12T. Figur 3 visar att minskningen av

skjuvtöj-ningarna i mellanlagret är obetydliga. Detta betyder att risken

för plastiska deformationer kan vara stor i mellanskiktet även efter påläggning av ett nytt slitlager om temperaturen höjs till ca +25°C i mellanlagret. Temperaturen i en asfaltbeläggning

varierar med avståndet från beläggningsytan till det aktuella

djupet. Temperaturer på upp till 40°C, och t o m högre, är nor-mala under sommarperioden på djup ner till 100 mm i beläggningen

(18)

Skjuvtöjningar (pe) 13

0

200

4:00

600

800

l I J 1 1 I 1 [in 7---Wwvf 0

0

20

/9

/

/

20

40

/

6?

b ° A 80 MAB12T + BC516

\

o ° 0 + 40HAB16T

\

, p .

å,

,ä 1 , D ° \ E 0 p .

g_

55'

75

cr,

3

:

d>

/ origina] konstruktion I II II

P

________

_-V/

//

//

//

i

G (3

Figur 3. Skjuvtöjningar i olika lager.

(19)

14

Diskussion och slutsatser

Skillnaden mellan skadade och icke skadade partier är inte

signifikant m h t sammansättnignen och mekaniska egenskaper enligt laboratorieundersökningar.

Den undersökta massans sammansättning (från

beläggnings-lagret 80 MAB12T + BCSlö, utlagd 1970 och repavad 1981 med

asfaltmassa typ 40 HAB16T) fillerhalt

har visat hög bindemedels- och

samt låg hålrumshalt, faktorer vilka bidrar till sämre stabilitet hos massan. Förekomsten av mjukgörare i bindemedlet försämrar också sannolikt stabilitetsegen-skaperna.

Resultaten från krypförsöket tyder på att det undersökta lagret är mycket känsligt för plastiska deformationer,

vilket kan vara en direkt orsak till spårbildning i

belägg-ningen.

Utläggning av nytt slitlager har höjt temperaturen även i

underliggande lager. Max lufttemperaturen under

utläggnings-perioden varierade mellan +16°C och +31°C med en

medel-temperatur på ca +25°C (bilaga 1.5 - 1.6), dessutom var

direkt

från direkt solbestrålning

skadade partier utsatta för solbestrålning. Icke

skadade partier var avskärmade

med hjälp av närliggande avskuggande skog.

Örbom o Wiman [8] har tagit fram regressionssamband mellan

medeltemperaturer på olika nivåer i en asfaltbeläggning och

medellufttemperaturen. Dessa samband bygger på omfattande

temperaturmätningar från två provsträckor. Nedan är ett sam-kan an-band för djup mellan 2.5 - 3.0 cm under ytan. Den

(20)

15

:B = 1,93 + 1,38 :L

Medeltemperatur i beläggning i °C ( N 2.5 - 3.0 cm) :L Medeltemperatur i luften i °C

Om :L = 25°C eller 30°C, blir :B = 36°C resp 43°C.

Lägg till att utläggningen av det nya asfaltlagret har gett

mycket värme till underliggande lager.

Således har risken varit stor att asfaltlagren inte kylts ner tillräckligt innan trafikpåsläpp. Processen har varit avgörande för det mest känsliga lagret och det har sannolikt lett till kraftiga spårbildningar direkt efter trafikering av vägen. Detta resultat bekräftar misstankarna vid utlägg-ning att spårbildutlägg-ning har orsakats av höga lufttemperaturer och för tidigt trafikpåsläpp.

Det konstateras också från teoretiska beräkningar att det

vore allra bäst om man avlägsnade detta lager. Risken för

återkommande spår är annars stor i framtiden.

Resultaten från undersökningen kan inte tolkas så att repa-vingbehandling försämrar stabiliteten. Snarare är det sammansättningen hos massan och förekomsten av mjukgörare, i

samband med hög sommarvärme och tung trafik, som har lett

till spårbildning direkt efter trafikering.

Det konstateras också att det vid utförande av nytt

belägg-ningslager är det nödvändigt med kontroll av

beläggnings-temperatur innan trafikering sker, speciellt vid varma

(21)

2)

4)

6)

7)

16 Referenser

Handbok för tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. Ett

VTI.,

samprojekt mellan Svenska Kommunförbundet/Vägverket/u

VTI 1989.

Dawley C.B, Hogeweide B.L and Andersson K.O "Mitigation of

instability rutting of asphalt concrete pavements in

leth-bridge, Alberta, Canada". Technologists 1989, vol 59.

The Association of Asphalt Paving

Berglund L. "Utredning av Plastiska deformationer på E4, söder om Jönköping: laboratorieundersökningar

VTI notat, V134, 1990. Skillingaryd,

av bindemedlet".

Hultqvist B-Å "Beläggningsunderhåll baserat på

maskinjuste-ringar" VTI meddelande 342, 1983.

Hultqvist B-Å "Underhåll

projekt pr.nr 4238006-3.

av asfaltbeläggningar" pågående

Metod MBB 54-90, bestämning av

betong genom pulserande pressdragprovning. 1990.

styvhetsmodulen hos

asfalt-and Monismith C.L

in asphalt

Sousa J.B, Craus J. "Summary report on

permanent deformation concrete" Prepared for

Institute

Berkeley, 1990.

Strategic Highway Research Program. of

Transpor-tation Studies, Univ. of California,

Örbom B och Wiman L.G "Vendelsö 74 - tjocka

asfaltbelågg-ningars temperaturer och deras

dimensionering" VTI, Meddelande nr 138. 1979.

(22)

.gf/ /

RAPPORT FRåN BEL.FÖRETAGET F 321-E4, TVäRBäCKEN-SKILLINGARYD.

Anledning till raggdrt.° Data om grejektet. Arbetets omfattn. tider m.m. 1989

Problem med kraftig spárbildning i sekt.

0/9440--1/015..höger,l direkt efter utläggning.

Belägenhet.

E4, Norr och Söder Klevshult. Trafikmänngr mm.

ÅDT 7870

Se bil.1

utförandetid r

ggläqqninQ§laqgr, massatypgg.

vid sekt 0/940. fät4äEkr2-F

598 + 40 M98 1948 80 MAB 12 1957 Just. f 50 MAB 8 1958 Just. + 60 MAB 12 1964 Breddn.2k0,5m,Hy-just. +80MAB+BCS 16 1970 Repaving + 40HAB 16 1981 HY-just+ 60 HAB 12 1989 Beläqqn.tvperlm§nqd§r 1989

HY-just. MAB 12T 1509 ton

Körb. 60HAB 12T 70.824 m2

Vägr. 60HAB 12T 3.450 m2

S-yt0r60HAB 12T 5.455 m2

Hxveljustering

Hyveljusteringen utfördes under tiden 30/5

-7/6 1989.Justeringen, i stort sett heltäckande

utfördes med MAB 12T. Arbetsrecept se bil.3

Hängen massa var 1509 ten vilket innebär 22

kg/m2 om man räknar på hela körbaneytan.

Justeringen utfördes för att fylla igen

hjulspar. samt vissa "häng" 1 kanter av

körbana. Vid packning användes en

slätvalt.êdvance, vikt ca 10 ton Maskinlägqning

Maskinläggningen utfördes av lag Göran

Josefsson. med utläggare,I Barber Green 88131,

samt två slätvältar, Hamm HV 90 och Sakai,

vältarnas vikt ca. 10 tongunder tiden 26/6-6/7

1989.

älistring före maskinläggning med emulsion.

Undantagfran ovanstaende är att vagrenar genom

Klevshult utfördes av lag Benny Falkenström.

Beläggningstyp 60 HAB 12T, arbetsrecept enl

(23)

Provtagning och provninqsresultat. Provtagning m.m. efter sgárbildn. Iakttaqglser fran

balL--Möjliga orsaker till spärbildn.

Under tidsperioden förekom dygn med 5-5 grader

över manadsmedeltemp. samt max.temp. på ca 30

grader. Se bil. 6 och 7.

Provtagning utfördes enl. gängse regler,I dock

har ing kvalitetskontroll av halrumshalt gjorts

av entreprenören p.g.a. beläggningstypen 60 HAB

12T.

Vid provtagningen

framkommit.

I övrigt se under provningsresultat

har inget anmärkningsvärt

Vid uppkomsten av den kraftiga sparbildningen i

höger hjulspar, ca. 2-3 cm.,kring sekt. 0/900

höger, beslutades om borrning i sektionen för

analys av kornkurva, bindemedelshalt och

hälrumshalt. Se bil.8-11.

Även vid dessa analyser förekom inga

anmärkningsvärda avvikelser.

Beslutades att säga ur en balk av beläggningen

vid sektionen.

Nagon nämnvärd

kunde ej noteras. i underkänt av balk

nedtryckning i grusbärlager

dock finns en sprickbildning

ca. m. fran ytterkant.

En breddning av körbanan är gjord 1970, varför

beläggningskonstruktionen ej är homogen.

i översta

kunde ej noteras

Nagon nämnvärd förskjutning

beläggningslagret 60 HAB 12 T.

Viss förskjutning kan noteras i bel.1agret 80

AB 12+BSC 16 som ocksa är repavat med tillsats

av 40 HAB 16.

Förhallandevis höga lufttemperaturer vid

utförandet av maskinläggning.Uppmjukning Mycket tung och sparbunden trafik.

Ev. för tidiga trafikpasläpp pa nylagd yta pga

den höga lufttemperaturen.

Förskjutning i underliggande beläggningslager

En icke homogen

(24)

8 1.- . . ' l - . l - _._. .Q' _., . q

.

lLLERS-°

,

,-

52e \_

MTORP 4B '\

,7

'\

S1\.

\

579 _

J R HEDA

Kama

H . 7% 7 519 561

55%_

c, \

Åminne

,i Torsk 2

560

o

T9 ^ J* KRONG

5551.!

(25)

LI NL AB , A S F A L T L A B O R A T O R I E T . LI NK ÖP IN w, J ÄG A R V A L L S V A G E N 8 C, 58 2 49 . JK UF IN U, 10 14 :: :7 4 04 -nu 0-' uu A R B E T S R E C E P T M B E L ÃB G N I N B S H Q S S Q % * * xääää% xK K * N % % ääääüä% % % % % K ü% ä EN ÖR : N C C O B J E K T : V ÄB V E R H E T B Y S O F H L A N 1 9 8 9 ,.*I 'F'H :-: <3: 2.. :I T ÖR : N C C L ÄR D Q " P R B D U Q T E R I A L : ÖV R I G T : n. .-. -uun 0 . -0 ! -a . . n u n -. »-0 -0 . . .-1% . ät e n m a t e r l a L : ( ü/ c m E ) 3 . 8 0 W l l t h h ét ät i d : Q Q ÖäO E » T L V . U 7 U / L O T : ( V 1 k t X ) 8 . 0 a züt a l z 1 . 4 4 t ät a l z 3 4 . 0 . a m r a d : 1 0 0 / 0 I d e : 2. C) i 1 0 C) CN -) L L L L L .d'r L -L L I N G S M A S S A : L L L L L ; L L -* -* -- «- w-ø -83 13 L L L L t (r , _ L _ r d e l äh a l t : (V Jk tZ ) 6 . 0 L L , g ' L L L 5: . 'e nl L Ma r' ss me l J :: (çL /c mi zn ) 22 . 4. 60 70 L L L L L d e n ñi t e t : (a /a mä) 2 . 5 3 0 L L L . L/ Lwa lt en l. LW MF Qh al l: bun lx) 2. 83 6 0 L L L L fn L L L L L L L 1 1 .__1 A _J 4 ;4-4 AL 1 .1. gl; 4414 '1b _M1-\ L_ 1 4 1 n d e m ån a d 1 xm L L üá vi d ñi k t 5 0 L . f . L L L L L L , w m -. -L L L -' u L ) 7 \ 3 .0. .. 00 t-) 4 00 L ) -L ) L . L .f ia L L L L L L :. O 4 1 .( i) 55 9. L-) 8 1 .0 40 L L L ' L L L L L L L L L L g 4 4 . .io\ . A_ (J ar ': EM D L ,H L L L L L L . L

-L

"

L

L

L

L 14 1_ l 1 III I I l ._.l 4 r ) " __ _. -ai .. ( J 1 L _ I _ _ . , -L. r r L 10 -L L L L . L L L . [-L L L L L. . 6 3 .C L 5 ; J ( J 6 )

'J 0 .. 3 U .. 1 ( 3 'U . .5. L '4.3 . 63 L I N L A B H W U b O B U n d m r $ k r i $ t a f

ç

å 1 11 69 5 0 Go dl zán rve s: e n 0 'L axçn t D e l

45% 1451.

T N p \ + a i l ' n i" G i ' r * ' i. " E C 3 I I I 3 M i I I N ll I H I N || I I II 3 D 73 M I E N N 90 M M E

(26)

L I I ' L H D , H O F H I -I h H U V I i n I V I I " . I *R EN ÖR : N C C I N T ÖR : N C C F ÄR D Q I T E R I A L : ( m / c m ä) ( vi k t X ) e n g . ät e n m a t e r l a l z . 0 " 5 / T O T : h e t % t a l : : e t g t a l a t m q r a d : LF dG : E N I N G S M A S S A : ( V l l t X ) ( m / c n n ü) ( G / c m ä) ( V O I Z ) l G d G l B h äl t : m s . e n l .. Ma r ss ha ] 1: : 't cl e n si t. ea t: : ha ha ] t e n l . Ivl ar ws ha l 1: : V I L i üá v1 c i < 5 1 k t 4 . 0 8 . 0 5 9 . 0 8 1 . 0 ' a n d e m än g d 1 Ö . C) 7 5 . 0 8 . 0 4 1 . 0 f1 (l ]å\ l" : L I N L A B (M HN -? §5 O [ S U C H .-21 r m se '-'5 e | D a t um : . . , _ I I ' I \ V I I I \ i ' I I vI I . ' u-. n _ _ v v-_ uu I A R B E T S R E C E P T . * B E L ÄG G N I N G S H A S S A k * * K % ä* ñ% N % % * * M % M üäääi §! % * * ä% ä% R n B O ., I. )

1.

44

4 .C ) 1 0( 2) / C) m (.J J .0 2. . .. 63 .4 2 . 4 7 0 m a.-r"_ \( ) 45 . i \. J .5 . 2 . 0 B Q U ÖU S E] F a ül l : (1;)O C)5.) 40 nu.. .( ) O B J E K T : P R O D U K T : ÖV R I G T : n u. n u u -nu. .. o m . G i l t m uh wt a t t c u n u n u. i 9

VA

GV

ER

HE

T

H M B 1 2 T 8 9 0 5 0 3 m B Y S O F " L ÄN 1 9 8 9

0. 0 7 3 D e ] [J rl de ar wm lär zl f' t U m d a r a L r l f t Ö .. .1.7 .:? 5)

C3 .(3

J 53 4

5,/ 1.3

(27)

MI A_ _w_ _, ,_ ._ _. _ _. . . 'a v' , x . A. 1' ' 1. . _. , r r -.. :I .. 1' l Y E U W ' I T R E P R E N üR : N C C I V E R A N T ÖR : N C C h A R D Å ' E N M A T E R I A L : ( ç/ c h ) ( vi L t Z ) r m D . d Q H % . ät ün m a t e r l a l n [l t 0 . 0 7 5 / T O T : l äl g h üt ät a l : ur °öd lm e-2°t sa ;a l : o a üyt e g r a d : i p vär d e : L ÄG B N I N B S M A S S A : ( V I P t X ) (çuüzn üi ) ( g / c m E ) ( V O J X ) n d e m e d e l g h a l t : F . C N §H % . em ml . F E W W M n a l J : mm al v td ee ws i ti a Li : ll r' |-un s. 3l '1 a] t e n l . Ma r' s m 5:1 ] 'J : l a g e r a n d e m än g d 1 vi k t Z v1 d ( 3 . 0 7 5 zur ) 4. L 8 . 0 83 . (3 11 1 . (3 Ei ?? .. (2 83 1 . (3 H eur " 1 ng ar " : L I N I H B ( B a d k a r m e ä. (T) [ 3 a n an na -: ha ca ,1 D a t um : . n n t: . . , . . . u. . . . . " . . u '2 .. B U U 4 7 0 7 0 i 12 :' '2 "( ) s.. ., .Å' a l l t 'CV/ M an n T a m l t J A G A |1 V A L L S V M J ÃI Z N U U, 3 5 2 4 3 Ll Nl '\ UI "|N LJ , u lo l. . A R B E T S R E C E P T m B E L ÄG B N I N G S M A S S A ñ* * * % % * * * X % % % X äåä* * * ü* % ä* % * * % % % O B J E K T :

PR

OD

UK

T:

I * 6

üV

RI

BT

:

n u. -o a 0. .. . . . 0 n u. o . B i l t i g h m t ät l d : 1 . 4 4 H A R 1 r: ) .o vi .. .

8<

90

'74:

'v' .25; 8 'v' R H E T "I ". '3 ÅÖL U ' L n L O I U S:Sca F3 *' L. zkl \l T. U. 1 9 8 9 1 C) U (E N) C? )( U.) L L L -wc L) r F 4 0 4.1 ". H L .0 1 3 " .. .U * 3. A_ 1 J U Lw' .

;_41 0 . 0 , 5 ' U , f 2 3 U. Hb U n d ür ük wi $ t s nu I) Ge l U n d e R P W 1 f t : _ . . . . . . .

31'/ Nr

F1 *c I

(28)

S M H I / K L I M A T SE K T I O N B N 74 18 P O S I T I O N : S 7 1 8 Qatñ NQOWN NKDQQON HNMQ'ln QFOGÄO kOIDOLnO hooaovax _ _ -_ _ _ -_ _ -_ -_ -_ -o Nmmvm ommmm M '-4 ._4 00 0-4 ...4 O N KL 01 KL 04 WNCVH SONWOV ONWQOS OGOFWQ VQNWQ HMMKDO 04 me own-avec '-4 14 08 K L 0 7 aovxoxov '-4 CHONV NOFWQC OOCOOX v-Ov-4-1 OVNNW \D ONQ'WNr-I HHHH omv vohxo _cpu-4A 0 18 .4 H A G S H U L T S F L Y G P L A T S H O H L U F T T E M P E R A T U R KL 10 KL 13 K 8. 4 13 .4 11 .0 11 .6 . 14 .0 10 .4 10 .9 8.6 . 14 .5 . 13.4 : 1 6 9 M S Y N O P N R : F L O D O M R : G R A D E R C L 16 9.2 13 .9 11 .0 11 .0 12 .5 10 .2 10 .5 11 .6 16 .5 12 .4 KL 19 M Å N A D 5 T A B E L L 55 6 98 0 i D Y G N S -/ Åh 8. 0 13 .7 10 .0 10 .0 12 .6 1 9. 2 10 .8 13 .0 13 .7 14 .2 1 6. 2VFFF :nanm-4h 9. 8. 9. 1. 7. 0. 9. 1. 1. 10 .6 15 .4 14 .0 11 .9 15 .0 13 .0 12 .2 15 .0 17 .4 16 30 1 M E D E L [M AX L M I N KL 07 K L 19 ÅR : 1 9 8 9 T I D E R A N G E S I S V E N S K N O R M A L T I D (U TC + 1 TI M) NE D En R B 0 R D UP PM AT T DY GN S sN ö 1 ?OQOW Wñmmm 0 0 C C MNQ 0. 0. 1. 0.0 NHOCO VNLDOC ...4 N B D M M D J U P C M VÄD ER -FO RL OP P 19 -UM =E UD P ,R ,P u,p RP RP . RU PA P 0 RU AP 19 D A T 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 17 .5 22 .0 22 .5 17 .0 17 .2 22 .8 25 .0 18 .4 21 .4 24 .0 16 .2 19 .3 21 .6 26 .2 22 .0 24 .2 27 .0 17 .4 20 .0 22 .4 14 .5 16 .8 1 1 1 1 1

N once-mv OCC'WN ?WOFO C

FFGONOS 050501* GNFQN M H a .4a Pio-4 19 .8 24 .2 20 .0 23 .1 26 .0 1 16 .8 1 14 .2 1 16 .4 1 21 .1 2 1. 7 5. 1 6. 4 3. 0 1. 7 5. 1 7. 9 7. 4 6. 9 0. 1 20 .0 22 .8 25 .2 22 .6 20 .0 22 .4 27 .2 24 .2 25 .3 29 .1 00 0 I I 0 6 O VCDOMO GQ'MWQ HHHH N N O r-lc-iv-l 20 .4 15 .6 19 .0 13 .4 13 .2 25 .2 19 .6 22 .5 16 .4 16 .0 26 .9 28 .2 23 .3 18 .4 20 .4 25 .0 22 .8 20 .3 15 .4 19 .4 17 .4 2 17 .4 1 14 .2 1 12 .4 1 14 .8 1 0. 8 9. 1 9. 2 4. 4 4. 9 27 .8 28 .8 25 .3 21.2 20.6 HHH O 0 GOQGN HHH '-4 F O N M riv-CH 0 17 .0 15 .2 17 .6 14 .2 11 .0 21 .6 18 .8 19 .0 14 .4 13 .2 26 .2 25 .4 16 .8 12 .6 15 .0 24 .8 23 .8 15 .8 12 .0 14 .6 16 .6 1 18 .8 1 11 .0 1 10 .2 1 9. 2 1 9. 7 9. 3 6. 4 2. 0 2. 7 (2 7. 0 K2 6. 6 24 .0 16 .0 16 .8 ,EN "5..-FOO-OH UT PÅ ug p UA P UP

QFNWO NNWOW Nxoxomo as

ME D/ SU M ONNQF emo-40500 r* 13 .0 16 .6 S T A V V H Q G S T A L A G S T A S T A V V = A N T A L D Y G N M E D M E D E L T E M P ( 0 M I N T E M P ( 0 M A X T E M P ( 0 M A X T E M P ) 2 5 S T A N D A R D A MONNO WQNQQ O Macao 3. . 0.12 00003 HÖG ST A DY GN ST EM P MD GS TA MA XT EM P LÄG ST A DY GN ST EM P L A G S T A M I N T E M P OGNKOO NN 3. 8 20 .4 6.6 OHNC 18 .4 17 .1 12 .4 14 .0 20 .4 4 9 25 .2 8.6

OOVN'U' WOFOVICWOOW '-4 to??

O's 0-! V V I K E LS E AN T A L p Y G N M E D N E D E R B O R D S M A N G = 0 . 1 1 5 = 1 . 0 7 = 5 . 0 3 = 1 0 . 0 1 = 2 0 . 0 = 4 0 . 0 DE N 21 / 6 DE N 20 / 6 DE N 1/ 6 DE N 15 / 6 5. 9 28 .2 9.2 D 5. 3 26 .0 8.0 21 .1 2 7. 0 A N T A L D Y G N M E D RE gN EL LE R RE GN SK UR SN QF AL L EL LE R SN OB Y SN OB LA ND AT RE GN DU GG RE GN DI MM A

ASE

A..

SN OT AC KE 4. 0 0. 8 6. 2 5. 5 29 .1 10 .6 15 MNF '-4 I I I

WQQNH sommmm N'NÃILOO Naomñv NQCNW SOQNWQ Q' MOD

MÅN AD SM ED EL TE MP ER AT UR " AV VI KE LS E FR AN NO RM AL VA RD ET MÅN AD SN ED ER BÖR D " % AV NO RM AL NE DE RB OR D ST êR ST A NE DE RB ÖR DS MÄN GD ST OR ST A SN OD JU P g-40 . 83 12 . NB D KL 07 1/ 7: .0 °C .6 °C 6 M M 4 M M DE N CM DE N MÄN : 6 S I D 1 FÖR KLAR IN G TI LL KQ DE N I KO LUMN EN VA DE RF OR LO PP A=SN §H AG EL B= SN OB LA ND AT RE GN C= IS HA GE L D= DI MM A. E= RE GN BA GE F= RIMF RO ST G= DA GG H= HA LO I= IS K9 RN J= IS NA LA R K= KR AN s 0 L= LA çT SN OD RE V M= SM AH AG EL N= NO RR SK EN P= FU KT DI S Q = H ÖG T S NÖD R E V R= RE §N S= SN OB Y T=TO RR DI S U= RE GN SKUR V= DI MF RO §T W= KO RN SN O x= Ro RN EL IXT Y= SN OY RA ç= çL AT TI s A= Å$ K^ " A= RE GN BL .SN OB Y ö= 5N ö )= IR IS ER IN G (=HA GR IN G /= VI ND BY AR <= ST OF TV IR VL AR = SA ND ST OR M ,= DU GG RE GN := DI MM DA GG a= TR 0M B ==LA G DI MM A += KL AR Is %= RO K := DI MM A AV ST ÅN D .= UN DE RK YLD DI MM A ?= UN DE RK YL DNE DB D d E= S : T E L M S E L D 'A NG ER INTE RP OL ER AT " EL LE R KO RR IGER AT VA RD E N B D = EFTE R SN ÖD JU P BE TY DE R s MA RK EN HE LT SN OT AC KT S B B S U T T R Y C K T : 1 3 -J U L -8 9 0. 0 I N N E E ÄR M I N D R E ÄN 0. 1 M M MA RK EN ME R ÄN TI LL RÅL FT EN SN öT ÄçxT MA RKEN MI ND RE AN TI LL HA LFTE N SN OT AC KT 1 1 : 4 1 : 0 7 [âå'll /cfiø

(29)

-. W . _ -_ -_ -_ -_ -b -_ -_ -n ua uwvm -l u -b uun wun ® I' ll .7 96 I! ! 0. 7. 5. 7 7' 7L b' Ki 715. . L ... fb SC . hl 7.» 8' 7l ? ' 5 1 Z ' V l S' lå S' J S' l .JC CC a n a d ä' 92 07 7 J. .. .d h . mar » F. \_I ( i .h/ 7. »L S' b : O d n ,Ö IL 79 . sl it ' (a s I I 2 ... C m.. b ./0 « .5 .a v

w,<

km

I' 2 i 7. r.: U ... L 7x. 7.» V' S (' Åt Y ' F Z ñs L .JL (-*/ 8 ' 0 ! 8' 9! LO b' z. . -n -uo -U U U Q F O Q -U D O -n u -uuüb b u-m - u-us -m l . 0 _ -u_ m b -. . -0 I -0 w-a wuør b c o |. 0 - u-un g a -. . . o u-_ M i -_ -_ -_ -_ 0 -i

-7:1

;

P' S 'Z 4 U' 8' { A,.. . i R' QL V ' E l l' El l' EL uZ ' âi .|' ... C 0 1' f. : ?' 02 7

l

» -7 r ' 2 i . '7 rv .0 1 l ,Q ,v lvl ' 02 ,0 9' Ll 9' ZL Vi. .. U i .7 2 2' 91 i 1 .t-. .

i'

SL

v'

EL

LL 9C .. I i CC .. V' ZL G' ZL (3 6 i 0 9. 0/

9'

lL

V'

lL

Z' ? Z' C 0' 0 Q' VL E' S O -.Ca 0 ' 0 ? ' V L E ' S L . - ø-_ _ -U _ -U uh h _ -U -. øuh üb m -ua -h -un -O O . -d un -m m uus h . b -m t n n vu-n -. u n un n a n -0 . . . . . n u. _ 0 -t -d -l l wh l up h u u' uva uun uq øm u wo n -n . -7 ' 7 t 0-5 v n u Q ' vL Zr U 0 I SC .. .C »MW . I FL .rs s LI .. . S8 2 .. it . 90 /0 0 I' är? 0. 7 0 ; O A L L 1 i 2' 9l 20 _ i. 01 0 ,0 8 I 0 O .(0 in 2 r.. g( r: IL 0 U i 0 G .. 77 .vL ?L UL .§4 9 (0 r/. 2» 2 (a 24. .i i l US CC 1' 9L .( fh 'k 9' 72 .C hl rum (4 9' C -_ v. -O _ -_ D -_ - -_ -a 0 s n uva . n u_ -U wi w -üwøU -U H

6l

Qi

El

Ol

20

'70

10

åk 7) NI H X V M 13 0 -S N S ÅG 61 WN ll EO N S N D ÅO a n r o öl d d O W U Q J

öl

-l l h wd d n Q N S 1 L 5 n 1 i ndø G V B B 83 3 N 0 & Q 8 U 3 O -H B G I A ; L éázh O I l l

M7

»

;Ål -H :av öL C G O W S ?S S &5

BI

S J W D H 8 5 V E C

Si

rwo

E N N ÅS S i n I W X I I H v än 0 1 1 M B

L

GI

S

r. gi . -6 8 -9 0 V -69 38 {3 90

(30)

gå: Väg-och Traf//r-

B "/ ' 2'

IhsüüNet Vägavdelningen 1990-01-24 Safwat Said/SH LINLAB Mats Hemmingberg Jägarvallsvägen 8 C

582 49 LINKÖPING

Plastiska deformationer på E4, Tvärbäcken-Skillingaryd

Med anledning av diskussionen den 14 dec 1989, skickar jag ett program-förslag för undersökning av beläggning på E4 med hänsyn till plastiska deformationer.

Två identiska platser väljes för borrning av kärnor. En skadad area

av plastiska deformationer och den andra arean av icke skadad, fast

samma beläggning, och så nära den skadade arean som möjligt.

Borr-kärnor tas upp mellan hjulspåren (minst trafikerat).

Testprogran

1. Kryptest: (VTI)

2 platser (skadad och icke skadad area) 3 temperaturer

3 provkroppar vid varje temperatur och plats (minsta tjocklek är 60

:5 mm för varje prov. Ifall tjockleken på borrade kärnor är mindre än 60 mm ökas antalet borrkärnor för ihoplimning).

Totalt 18 prov (alt 36 för ihOplimning) 2. Resilientmodul: (VTI)

2 platser 3 temperaturer

3JDIOV

Tutalt 18 prov, men 6 borrkärnor (samma provkroppar används vid oli-ka temperaturer)

3. Bestämning av bindemedelshalt + kornkurva (LINLAB) 4. Bestämning av nålrumshalt (LINLAB)

5. Analys av testresultat:

o Jämförelse mellan båda platserna med hänsyn till temperaturen.

o Jämförelse med likadana massor från tidigare erfarenheter och

resultat från VTI.

s/postal address Besoksadress/vrsmng address Telefon Telex Telefax

Jag-ochtrafrkmstltut,581O) LINKOPING Olaus Magnus vag 37 013-20 40 00 501 25 013441436 Road and Trafhc Research institute Phone VT|SG| 5 Fax

(31)

u ..,-. 5.4..

I' :I :-," -: ' :I 1 2 1 " " l i r ' :1 __ __ . _, '°" . V . \ x a _ 1 | | x .\ . rn., * ' 1...» " 4. 3, ; I.. -_ 3:. 1 :3 "f * ' H J * * ,f å ' å L. 'i l { l 1' t' m " a ' 2' lm. : " "r' mi 1' "' "1 5-i . i I ' 1 h' " x | : E ' .. . x i. =....- :M-M.. :.. am. 2 ;" *'J' J'.. 't-JU L L 13'-3 -U LU 1...) * ni. Ut ah -L'* ' m i. ' n .I 1 'H ' ' h . 51 ' 't v 'I' P it * '" -. u 1 ' ' ' I I ' l, 5 ü" .. .. .. z ' , i . ' n ; I ' .x x ..= §.. 1..: aa ah .. -' 1.. »2 3:1 1 i.. A ' d i vi " 't ' :I i l . 5 * å . i, . | , __ 2_ 1. H. . ,, ..,. rån .. i " ...r _H _ , ,, .. ...,. n _ l , ._ '_ l . ' ...__. J ._ ...I 3 l , l.. I, L :' i [ t u :...-§.? nu UA ". am. * "7 'd t-l i 323 ' 5 : .L ÅT -»H .i i U' U.. L:) .L J i : 'Ju * r 1 *" . . . .. " I.: . m .. '7. . . 7. . . ... '-6 I Ir x a' . LU I * 1 i i 1.3.! .5 »5 L! 1 .' 5135 .51 '1 i ?J '; ?ÄH i *-L! :. .-.. I .r 1.. .. 3' I I .' .. . .. r g .. .. . ... -.. . . . ' . -.. | I' H ' -: l ' . »: . ä r ! ul l-'1 . . :s i H H ! ' Jun -i * 2 ; ; § * n"-i n u' f f : ...I ' 2 i ! " år : ..' ' * M i ! " 5 " * ' x 1 : ... ' l . ! E i »i : .. . .l i ' l 2 i l " i " : i I i " l i.. . .. 4 S .. .. .J : i ' 5 .. .J I i l' 1 I .. 1 l i i l ä ' ' ' n u H ääüä : d Åi S B N I H B B ä7 B H * 3 H Q L N U H E Ä; c.u 'von' :..-..4' : g.. .-v .- :-.u av.,44 p... ...4 .-. . T wi êüwm äi ävä% wñi : l H B F H D J U N : H Q N E S d B H i h " . ' f . 'u' '. ' ' l ' 1 .A . A' 'n' ' " I ' J *15% " '3" ?i :n i" .4 "år 1-2' "A '-3 ': R " 5?? "h" *3

ääd d üääñüäá B G U H äüa äáñ ? ä l W U H S H n H T V H A _ . . . _ -. . . . _ . . _ _ . . . . _ . _ . . _ I _ -. . . -n n -. _ 4 1 -_ ^ ^ . ^ A I Ö_ I ^ 1 . I ^ q _ I . A |I I . ^ \ I n / /

(32)

tt u :1 l! :: u u u u u u u r u n :a u n u u u u :1 x: u :1 2-. u u u u 'v -' u u.-' 4 -'l " . v :1 4 » l. ä 3 *-4.. H ! -.-' ;41 ,54 :M ij q i I .I I I ' .4 4. .l '.4 !1 l. , l! 4 _. . :r . _. ' . M i _. . i: 1 , . 0: I : , : i I .4 _ I : :_ _ :I ( ,t u -. I i t' "1 I . n , , 21 | ' ' 3' ' 2 ' h i 2 i * ,i ' L 1 :.11: 'I .' "-l .-' = 4.) 1.4.' :41' "I 4-' L... ". J: 1"* '.. ".4 v.. . i *' I I 2 i 4 . : z 4 : II ' | ," 4 x: 4 1 I I .' --1 nu . t :1 v x . I '4 .t . I I Y ! | ' I 1 ' '.. 4. 2: .. ! 11. ..: y' 1 .4: i* i .4.5 4? 4 L' 2 4. 3 l I .4 .I .4' "i n" .4 l 1 x: ..' 1 tum : 5 g 3 rm; : nu: 4 = 4 3 .2 ;r i. H 4 m i; e : 1 : . . ' n -i .1 2 I 4 ..., . .4. _ l ...4 . .4. f, 5', ._ f, l g: 1 l 1 .-' *4. .. 5 'r v .' ' | : . ^ _.* lA-q . i. i I -'I L: I . '. 4' L ) .-5.. R _3 1: _ i. ' in ' 1 4 4 4 J 4 4 4 4 4 4 4 4 1 l 1 I ' 1 .4 .4 .J .4 . .44 .4 . .4 .4 . .4 -4 44 4' 4 4' . . 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 L 2. U 1. \ 4 4 4 4 1 4 . 4 4 4 4 4 ...u-z : _4 -4 4 .J J_ .J .4 .4 .4 .4 .4 .4 . L u-w" .4 '. - _..w-4 4 4 4 { 4 .4 4 J J 1 J 4 -ua -' -4 4 ._ _ l 'i .3 3" -' J: 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4' 4 4 _ _ -I L -4 4 .4 .4 .4 .J .J .J .4 .4 .4 .J .4 .4 _. 4-'. .4 .44 .4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 _ _ u-' A 4 4 . .44 , i ..0- ;4'-.. 2. 1! 53 1. 53 4.. .!) 4 H .-1.... ! i -" 4 4 4 4 4 4 4 4 4 ___ 44-" 4 4 4 4 .1 -4 44 . .4 .4 .4 .4 44 .4 .4 .J a-_' -.4 -4 -4 J 4 4 4 4 4 4 4 4 4 _-4 -'5 -4 .I 4 4 _ _.-' 5 g ; 4 4 .4 4 4 J J 4 4 _ e ' _ 4 4 4 4 4 .4 .44 .4 .J .J .4 .44 44 .4 .4 _. v" . .4 »4 -4 041 04 4 4 4 4 4 4 4 4 __4 4 4 4 4 . __.-I N... , 4 J 4 4 4 { J 4 .. .0 -.. 4 4 4 ' . 4 .4 .4 .4 .4 .4 .4 .41 .4 .4 _4 4-.4 .4 .4 .4 .4 .4 4 .I 4 4 4 4 1 4 .4 ...4. -q 4 4 4 4 4 (4.. Im. . ..--J ..74 4 4 4 4 4 4 .ri 4 4 4 4 4 . . .4 .. . . 4 * x 1 . m i g s h y : i zza u: -m M H ' W W W : J -i .4 .4 .4 .44 444 .4 .4 .4 _.0 ' .4 .4 .4 .4 .4 -4 .I -'L " ' J | '-r ' 4 4 4 4 4 .1 : .4 4 4 4 4 4 4. .. .4 . 4 4 i ' M J ( . ' U J x' H S ' ?H N-32 -\ I! ' .4 h.. . '. 44.' 4-4' e .i J ' 4 4 4 " 4 4 4 . .. . ,4 . 1 * 4 * ' * j .www : e n |w= 4 .4= .4 . .4 .4 .41 .4 .4 .4 .4 .4 .4 -4 .4 \ I ' I J 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 J J .4 4.. . l i t n ' .4 4. 4. ' 2 _I -om ' , . , .4; | | 5 1 -'4314 .3 x! : H " I* -1 ' ä. 1 2-? J 4 -'4 J ' 4 < 4 4 ' 1 i 4 4 I 1 c 1 r -. n ' x -. '.1 \ x 1 x . s 0 4' | \ .-' 1 J a_ ', {, ;_ '! \l e å: 9 ' ! { _31 .. 1.4; . I n r l §5 1 'U :! 5; .3 . .4 .4 .4 .4 l. .4 .4 -4 .4 .J -4 -1 -4 ' ' ' " ' I : J _ 4 4 4 4 4 4 ,x 4 4 4 4 4 4 4 4 _ , _. 4. n .. _ i p . , ._ . . .. _ -._ l IH . s '-4 H : -' 1 H ta ) in ., k l" ... 4 I. I.. . ) :1 i n . " g 4 ' r g 5 t ' .4 4 4 4 1 4 4 4 J 4 4 4 4 4 .4 _ , , u . . .4 .4. _ . 4 r ,, , . ...4 N -1 J J 7 \ '.l .) l _ [ j ' n i I 1' I i J, la : ' \ Iz, 5. i' 'l I 4-* .J .J J . .4 .45 ' .4 -4 4.] .4 .4 -4 01 å* ' ' ' ' ' '-x _4 4 4 4 4% ... .-" 4 . 4 4 4 4 4 .. .4 . 1.... ;I .4. .4. .. , , .. . .. .. . -°' 4. .. '. 41 I " I ' lr 'x' . ' 4 7 ' 1 " : v * ' 4 1 i' l |^ " 7 : 5 ' -+'* ' 5-4 31. ) 4' 5' \ m i i ' .3 ' 5 2 i .. "' Å !

47'/

<9

:B

äva

öi

ñüäd

Uüüüüü

: l öi j n S B H S Åj öN U N " I' L Kl. : I: I] : a n öü' l ñüäd I i äwd L U üU : S N I N H H Y H ?I : l H H G D H d 14"_ 5-' 13 : H N AüH -? J : H Q l N U H E ÅE W Y ' i äh -N H 4 3 * : ÅR E P S G J U N : H O N H H d H B L N H 4 % % ä% % êä 4 4 %

fa

nn

/

(33)

vu" . . . . _ -. . _ . . 4 -h . " -f v

-/L

mL

AB

/

3.1

.5'

Q N Q L Y S Q U BE L ÄG B N I N B S H Q S S Q % ää% wär ü . -._. 4. ., .. . .5. .., ..3 ,. 4. .. .. . ..3 2 2:, v 0 r .5" .

-'i

ii

:'1

:r

i'

N T R E P R E N ÖR : N K F B B J E H T : .. m. . E V E R ÅN T ÖR : F R B D U K T : H wo n p ñp T p ng ] P R D U T _ D QY U H : üüüüñu P R D V T Q GQ R E : -u{ .'I-Q . * 2;)( 15 '2 T' I : |._ (I 5... ...i :1 I'J'J LL! LI 03' 3)-...I (I 2 a I I I I 1 :vi _..x . g A 1 c,.-a.. n --m u n ...nu 5-.-.a ._ L L. . I. .. .... ,5... '-0' . . . . _. 5.." .. .. _w_ L- « L - - 4.... b--h-L A . 4._ \n A_ A . x L L L 'm \-o. r. uu... nu.. . ... . ... 1...; L .L L L 1 . .0 'L 7. . L 1 .. _. , _ .. .Ä ... ., x 1 ' . i I l l 4 I ! l .-L ' P P -1 ' ' r v ' r r ...--.... --- - -... , -...---L -..uu L L L .. A.-. . t. . .. l. a. . L--M. z 1_ l 1 l l l . A; . F . . L . . L 3 ,i J L *-3... ,5. 1 L L . av. alumn... ...71 | L .. u. : :w ....

NAN" .-: ....-.-.m . a ,u -n s... .. *i .a 5 E ugn'

(34)

Figure

Tabell 1. Krypförsök på borrkärnor
Tabell 2 Resilientmodulbestämning på borrkärnor.
Figur 1 visar resilientmoduler vid olika temperaturer. Modulen hos översta lagret (60 HAB12T utlagt 1989) och bottenlagret (skikt utlagda före 1981, tjockleken varierade mellan 45 till
Figur 3. Skjuvtöjningar i olika lager.

References

Related documents

Avslutningsvis kan vi alltså konstatera att YouTube och youtubers bidrar till språkliga kunskaper hos barn, men även till förstärkning av stereotyper, vilket kan medföra att barn

But overall, the results show that, overtime, more urban built environments, better accessibility by rail (to employment, stores, and other people), and a higher number of school

Vi skriver ett självständigt arbete med syfte att undersöka om lärares undervisning om lässtrategier skiljer sig åt beroende på om de undervisar i elevgrupper där fler eller

Moreover, apart from developing critical skills, reading literature and nonfiction of various kinds are also motivated in the commentary material as valuable sources to

Från simuleringar i PLAXIS 2D har magnituder, trender och avvikelser av deformatio- ner, effektivspänningar, portryck och vattenmättnadsgrad studerats vid specifika tid- punkter

Utifrån detta kommer det bästa alternativet för simulering av deformationer i jordar, som den i referensobjektet, att tas fram med hänsyn tagna till jordmodell

Låga hålrum kan både innebära risk för plastiska deformationer och dålig beständighet genom att vattnet stängs in i materialet (risk för stripping). Förändringar av

&#34;J a g har i personliga samtal, telefon- samtal, brev och skisser fått berätta för major Wernstedt hur det hela gick till och jag anser att enda sättet att