Postadress: Besöksadress: Telefon:
Utformning av projektorsystem
Malin Läbom EXAMENSARBETE 2010 Magister Industridesign
Designing of a projector system
Malin Läbom This degree project is performed at the School of Engineering in Jönköping in the subject field Industrialdesign. The project is a result of the master program Industrialdesign. The writers are responsible of the result, conclusions and reflections. Tutor: Lars Eriksson
Abstract
This thesis D‐level is done in collaboration with the company XM reality that is located in Linköping, Sweden. The company is working with the development of various systems in the field of mixed reality. The task was to design two different hand‐held projector systems. The products should be designed to fit in to the hospital environment. Both products have the same function but contain different components. The products are adapted to a new technology that the company has developed. The new technology is a mixed reality application that makes it possible to project CT or MRI scans directly on to the patient's body. The goal of the project was to make two functioning models. The models are to be used as prototypes in the medical research study the project is a part of. A design strategy was created for the company to reflect the company’s image and vision. In the process of developing the design strategy, a number of core values were established. The core values were high‐tech, professional, futuristic, exclusive, quality, durable and compact, which should to be valid for all the company’s products. To the product segment of hospital products were the core values ergonomic and dynamic added. The work to develop the products began with literary ergonomic studies that were followed up by user studies. During the working process, several different methods were used. The methods were used not only to make decisions but also to help the creative design process. The result is two ergonomically designed hand‐held devices. The products are designed to fit into the hospital environment. They are slim and easy to use. Both products are designed along the design strategy and to communicate the company's image. The physical models that were made contain functional components that can be changed.Sammanfattning
Det här examensarbetet på D‐nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat. Den nya tekniken är en mixed reality applikation som gör det möjligt att projicera skiktscanningar, CT eller MRI, direkt på patientens kropp. Målet med projektet var att göra två fungerade modeller. Modellerna skall fungera som prototyper i den medicinska forskarstudien som projektet ingår i. En designstrategi utformades till företaget som skall uttrycka företagets image och vision. I arbetet med designstrategin togs ett antal kärnvärden fram. Kärnvärdena blev high tech, professionell, framtid, exklusiv, kvalité, hållbar samt kompakt vilket skall gälla för företagets samtliga produkter. Till produktsegmentet sjukhusprodukter tillades kärnvärdena ergonomisk samt dynamisk. Arbetet med att utveckla produkterna började med litterära ergonomiska studier som följdes upp av fysiska användarstudier. Under arbetats gång har flera olika metoder tillämpats. Metoderna har används för att fatta beslut men även som stöd i den kreativa gestaltningsprocessen. Resultatet är två ergonomiskt anpassade handhållna enheter. Enheterna är utformade för att passa in i sjukhusmiljön. De är smidiga samt enkla att använda. Båda produkterna är utformade efter designstrategin och för att förmedla företagets image. De fysiska modeller som gjordes innehåller fungerande komponenter som går att bytas ut.Innehållsförteckning
Abstract ... 1
Sammanfattning ... 2
Innehållsförteckning... 3
1
Inledning ... 6
1.1 BAKGRUND...6 1.2 MÅLGRUPP...6 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 SYFTE OCH MÅL...7 1.5 AVGRÄNSNINGAR...7 1.6 DISPOSITION...72
Teoretisk bakgrund ... 8
2.1 FÖRETAGET...8 2.2 MIXED REALITY...8 2.3 TEKNIKEN...9 2.4 KOMPONENTER...9 2.4.1 Projektorer ...10 2.4.2 Kamera och objektiv...11 2.4.3 Kretskort för funktionsknappar ...11 2.4.4 Kablar ...113
Metod... 12
3.1 DESIGNPROCESSEN...12 3.2 GANTT‐SCHEMA...12 3.3 DESIGNSTRATEGI...12 3.4 KANSEI...133.5 EMOTIONAL QUALITY DESIGN EQUALIZER...13
3.6 SPINDELDIAGRAM...13 3.7 DESIGNBRIEF...14 3.8 WBS ...14 3.9 FUNKTIONSANALYS...14 3.10 BRAINSTORMING...14 3.11 PUGH’S METOD...15
4
Genomförande... 16
4.1 PROJEKTPLANERING...16 4.2 RESEARCH...16 4.2.1 Ergonomi studie – Handhållna verktyg ...16 4.2.2 Ergonomi studie – Grepp...17 4.2.3 Liknande produkter ...18 4.3 DESIGNSTRATEGI...20 4.3.1 Färg ...21 4.3.2 Form ...22 4.3.3 Material...22 4.3.4 Yta ...22 4.3.5 Ljus ...23 4.3.6 Segmentet sjukhusprodukter ...23 4.4 FÖRETAGSMÖTE 1 ...234.5 PROJEKT START...24 4.6 PROJEKTORERNA...24 4.6.1 K10 ...24 4.6.2 MPro120...25 4.7 PLACERING AV GREPP...25 4.7.1 Skissmodeller...26 4.8 FÖRETAGSMÖTE 2 ...26 4.9 ANVÄNDARSTUDIE...27 4.9.1 Utförande ...27 4.9.2 Resultat ...28 4.10 INTERVJU MED LÄKARE...29 4.10.1 Reflektion kring intervjun ...30 4.11 FÖRETAGSMÖTE 3 ...31 4.12 GRUNDUTFORMNING...31 4.12.1 Skisser...31 4.12.2 Skissmodeller...32 4.13 FÖRETAGSMÖTE 4 ...33 4.14 PLACERING AV DETALJER...34 4.15 3D MODELL...34 4.16 MODELLBYGGE...34
5
Resultat ... 35
5.1 UTFORMNINGEN...35 5.2 RESULTAT K10...35 5.2.1 Utformning...35 5.2.2 Detaljer...36 5.2.3 Komponentplacering ...38 5.2.4 Färdig modell ...38 5.3 RESULTAT MPRO120 ...39 5.3.1 Utformning...39 5.3.2 Detaljer...40 5.3.3 Komponentplacering ...41 5.3.4 Färdig modell ...41 5.4 ANVÄNDNING...42 5.4.1 Användargränssnitt...43 5.5 TILLVERKNING...43 5.6 VIDAREUTVECKLING...436
Slutsats och diskussion... 45
7
Referenser... 47
8
Bilagor... 48
8.1 BILAGA 1, GANTT SCHEMA...49 8.2 BILAGA 2, KRAFT OCH PRECISIONSGREPP...50 8.3 BILAGA 3, ANTROPOMETRISKA MÅTT...51 8.4 BILAGA 4, FICKLAMPOR...53 8.5 BILAGA 5, HANDHÅLLNA VERKTYG...54 8.6 BILAGA 6, GREPP...558.14 BILAGA 14, UTRÄKNING PÅ VINKELN FÖR DEN PROJICERADE BILDEN...63 8.15 BILAGA 15, SKISSER GREPPFÖRSLAG K10 ...64 8.16 BILAGA 16, SKISSER GREPPFÖRSLAG MPRO120...67 8.17 BILAGA 17, BESLUTSMATRIS K10 ...70 8.18 BILAGA 18, BESLUTSMATRIS MPRO120...71 8.19 BILAGA 19, SKISSMODELLER K10 ...72 8.20 BLIAGA 20, SKISSMODELLER MPRO120 ...75 8.21 BILAGA 21, SAMMANSTÄLLNING AV ANVÄNDARSTUDIE K10...78 8.22 BILAGA 22, SAMMANSTÄLLNING AV ANVÄNDARSTUDIE MPRO120...82 8.23 BILAGA 23, SKISSER GRUNDUTFORMNING K10 ...86 8.24 BILAGA 24, SKISSER GRUNDUTFORMNING MPRO120 ...87
1 Inledning
Den här rapporten beskriver ett examensarbete på D‐nivå, omfattande 30 hp, som utgör den slutliga delen av magisterprogrammet Industridesign vid Tekniska högskolan i Jönköping. Projektet har gjorts i samarbete med företaget XM reality i Linköping, vilket hädanefter kommer att refereras till som företaget. Uppgiften gick ut på att utforma två handhållna enheter för sjukhusmiljö med ny teknik baserad på mixed reality som XM reality tillhandahåller.1.1 Bakgrund
Företaget XM reality har tagit fram teknik som gör det möjligt att med hjälp av en projektor och en kamera projicera bilder på människokroppen, hur det ser ut under skinnet. Tekniken fungerar genom att patienten genomgått en skiktscanning, antingen en MRI eller CT, innan och det är den datainformationen som projiceras på kroppen. Med tekniken är det möjligt att projicera datainformation på ett förutbestämt mål på kroppen oberoende av infallsvinkeln och rörelser av projektorn. Företaget ville ha hjälp med att ta fram användarvänlig design på skalen till två handhållna enheter. Enheterna skulle ha samma funktion men bestå av två olika typer av projektorer, en mindre och en lite större. Båda utformningarna skulle kunna hållas i handen/händerna och vara enkla att förstå och manövrera.1.2 Målgrupp
Målgruppen för produkterna är läkare och miljön sjukhus då resultatet ingår i en större medicinsk studie är.1.3 Problemformulering
Företagets avsikt var att ta fram två olika handhållna enheter, en större samt en mindre. Anledningen till två enheter var att vid den aktuella tidpunkten fanns det inte en ideal projektor som gav en bra avbildning i dagsljus. Problemet för den större varianten som gav en bra avbildning i dagsljus var att projektorn var för stor och tung för att vara optimal till ett handhållet redskap. Den mindre varianten hade en mindre projektor, problemet här var att projektorlampan inte var stark nog att återge en optimal bild i dagsljus. De problem som skulle lösas under arbetes gång var var:• Problem ur användarsynpunkt var delvis den ergonomiska biten, att produkten var bekväm att hålla i och kännas balanserad i handen/händerna. En annan del var de semantiska aspekterna samt användargränssnittet, att produkterna skulle vara enkla att förstå och använda. • Gestaltningen av produkterna, utforma produkter som passade för den tänkta målgruppen och samtidigt företagets profil.
1.4 Syfte och mål
Syftet med arbetet var att tillämpa samt visa de kunskaper och verktyg som författaren erhållit under utbildningen i industridesign i ett självständigt genomfört projekt. Syftet med projektet var att ta fram flera olika designvariationer på båda handhållna enheterna i form av skisser och skissmodeller. Förslagen skulle vara både ergonomiskt och semantiskt anpassade. Målet med projektet var att resultatet skulle bestå av två 3D modeller i datorn samt två fungerande verkliga modeller där företaget stod för att tekniken skulle fungera.1.5 Avgränsningar
Resultatet ingår i en medicinsk studie och fungerar som prototyper där. Arbetet kommer inte omfatta tillverkningskostnader och inte heller produktionsunderlag då detta inte är produkter avsedda att produceras vid den aktuella tidpunkten.1.6 Disposition
Rapportens upplägg börjar med en teoretisk bakgrundsdel med information om företaget samt tekniken. Den följs upp av ett metodavsnitt där de använda metoderna beskrivs teoretiskt. I genomförandeavsnittet beskrivs hela processen i den ordning som arbetet utförts i. Rapporten avslutas med en resultatdel och diskussion.2 Teoretisk bakgrund
I det här avsnittet förklaras projektets teoretiska bakgrund.2.1 Företaget
Företaget är lokaliserat i Linköping. Där det grundades 2007. Företaget har idag 3+ anställda och har som ambition att växa i framtiden. De sysslar i huvudsak med att utveckla och ta fram olika applikationer med mixed reality system mot flera olika områden som exempelvis militären, sjukvården samt kontorsmiljö. Företaget har idag inga egna produkter på marknaden och inte heller någon uttalad designstrategi. Företaget har som målsättning för framtiden att vara ett av de ledande företagen inom mixed reality.2.2 Mixed reality
Mixed reality eller augmented reality som tekniken också kan kallas, översätts på svenska till förstärkt verklighet. Tekniken går ut på att blanda information från den fysiska verkligheten med information om virtuella objekt. Själva begreppet augmented reality myntades 1992 av Tom Claudell som använde sig av tekniken vid kabelmonteringen hos Boeings flygplan. Tekniken hade innan dess används i flera sammanhang men aldrig haft nått igenkänt namn. Idag har nog de alldra flesta kommit i kontakt med någon form av mixed reality. Ett exempel på mixed reality är sportsändningar där tv‐tittaren kan se linjer och markeringar som inte finns i verkligheten, i vissa nyare bilar då hasighetsmätaren visas direkt på vindrutan. Det finns tre olika displaytyper, huvudmonterade som används av exempelvis piloter, handhållna där ett bra exempel är mobiltelefoner med olika applikationer och till sist virtuella objekt som projiceras på någon form av yta. (Internetreferens 1)2.3 Tekniken
Med den teknik som företaget har tagit fram är det möjligt att projicera datainformation i form av bilder på ett förutbestämt mål och är inte beroende av infallsvinkeln från projektorn. Tekniken gör det möjligt att förflytta både projektorn och målet för att ändra vyn. Det fungerar genom att en kamera i enheten verkar som en sökare som informerar hur omgivningen ser ut och identifierar vart målet är. Med den informationen kan en mjukvara ta fram bilder från datainformationen som stämmer in på målet i rätt vinkel. De bilderna projiceras på målet och är det som ses med ögonen. Den här tekniken har tillämpats i projektet. Patienten genomgår först antingen en MRI‐ eller CT‐scanning, där fås det datainformation i 3D hur patienten ser ut i kroppen. Det är den datainformationen som senare projiceras på kroppen. När enheterna används fungerar kameran som sökare och identifierar var på kroppen projektorbilden hamnar. Mjukvaran tar därefter fram en bild av den identifierade kroppsdelen från den scannade datainformationen som projiceras på patienten. Det kommer att vara nödvändigt att ha en funktion för reglering av djupet på den scannade informationen som projiceras.2.4 Komponenter
Det här är de komponenter som krävs för att enheterna skall fungera och som företaget tillhandahåller.Figur 2. Bilden visar hur en projicerad bild på huvudet skulle kunna se ut (fotomontage).
2.4.1 Projektorer De två olika projektorena som används till de olika enheterna är modellen K10 från Acer samt modellen MPro120 från 3M. Båda projektorerna har en LED som projektorlampa vilket innebär att de inte är känsliga för rörelser vilket är en förutsättning för att kunna placera dem i en handhållen enhet. 2.4.1.1 K10, Acer Modellen K10 från Acer väger 0,55 kg och har dimensionerna 127 x 122 x 48,5 mm. Projektorlampan är en LED med en ljusstyrka på 100 lumen med en livslängd på 20 000 timmar, vilket betyder att den inte kommer att behöva bytas. (Internetreferens 2) 2.4.1.2 MPro120, 3M Modellen MPro120 från 3M väger endast 0,154 kg och har dimensionera 120 x 60 x 24 mm. Projektorlampan är en LED med en ljusstyrka på 12 lumen och har en livslängd på 20 000 timmar vilket betyder att den inte kommer att behöva bytas. Upplösningen med full VGA är 680 x 480, den kan projicera upp till 125 cm diagonalt. Modellen har inbyggda högtalare. (Internetreferens 3) Figur 3. Acer K10.
2.4.2 Kamera och objektiv Kameran är placerad på ett kretskort med en FireWire‐kontakt som har måttet 25 x 40 mm. Ett objektiv skruvas fast på kameran, vilket innebär att det går att byta objektiv efter behov. 2.4.3 Kretskort för funktionsknappar I båda enheterna skulle det finnas ett kretskort för funktionsknapparna med en USB‐ kontakt. Kretskortet programmeras senare att utföra det tänkta användargränssnittet. 2.4.4 Kablar Till båda enheterna kommer fyra olika kablar att kopplas. Till projektorena kopplas en kabel för strömtillförsel samt en med VGA‐kontakt för dataanslutning. Till kameran kopplas en kabel med FireWire‐kontakt och till kretskortet för funktionsknapparna kopplas en med USB‐kontakt.
3 Metod
I det här avsnittet förklaras de metoder som har används i projektet.3.1 Designprocessen
Designprocessen är en komplex process som är komplicerad att sammanfatta beroende på att den förändras och anpassas utefter vad det är för projekt samt de problem som stöts på under arbetes gång. Generellt går det att finna fyra överlappande delprocesser i varje designprocess. De delprocesserna är konstnärliga processer, informationsbearbetande processer, förhandlings‐ och beslutsprocesser samt moment av lösning eller hantering av utformningsproblem. De konstnärliga processerna är de som behandlar gestaltningen av helheten hos en produkt, här ingår även beslutsfattningen kring hur arbetet skall gå vidare efter framlagda designförslag. De informationsbearbetande processerna utgör den mest omfattande delen av designprocessen. I den delen ingår all sökning och arbete av relevant information för projektet. Under förhandlings‐ och beslutsprocesser gäller det att fatta beslut och göra bestämningar kring produkten. I de processerna är flera aktörer inblandade som exempelvis specialister, brukare samt myndigheter. Processen moment av lösning eller hantering av utformningsproblem går ut på att utföra experiment där produktens framtida omgivning har avbildats. (Lundequist, J 1995)3.2 Gantt‐schema
Gantt‐schema är en projektplan som sätts upp i starten av ett projekt. I projektplanen kan ses vilka arbetsmoment som ingår i projektet, hur lång tid som är planerat för respektive samt när de skall vara utförda. De olika arbetsmomenten kan både ligga efter varandra eller parallellt. Det går även all lägga till under arbetets gång den faktiska tidsåtgången. (Eklund, S 2002)3.3 Designstrategi
Idag fungerar design som en strategisk resurs hos företagen, speciellt bland företag som tillverkar och säljer konsumentprodukter. För att förtydliga, en väl designad produkt ur flera perspektiv som exempelvis estetiskt tilltalade, ergonomisk samt funktionell säljer bra på marknaden. Fler och fler företag börjar inse detta och sätter större vikt på designen vid produktframtagningen. Samtidigt vill de att deras produkter skall spegla företagets image och vision. För att göra det möjligt upprättas en designstrategi. Med en designstrategi innebär att företaget sätter upp riktlinjer och gör medvetna val som synliggör företagets image och vision genom produkterna.3.4 Kansei
Kansei är en metod med ursprung i Japan. Ordet ”kansei” kan delas upp i två delar ”kan” samt ”sei” och kan i kombination översättas till engelskans ”sensibility” eller ”sensitivity”. Det finns även en definition av ordet (Nagasawa 2002a) som lyder: Kansei: Sensitivity of a sensory organ where sensation or perception takes place in answer to stimuli form the external world. Vilket kan sammanfattas som förstärkt betydelse av engelskans ”sensitivity”. Det finns fler definitioner och filosofier kring kansei då det inte går att översätta med bara ett ord utan är mer komplext. Metoden går ut på att hitta ord som inte bara beskriver produkten utan även framkallar en känsla och stämning som produkten skall stå för. Det görs genom att samla ihop många ord som kan beskriva produkten, de kan med fördel delas in i olika grupper. Ur varje grupp väljs ett eller några få ord ut som anses vara högt rankade kanseiord. Det är de orden som tillsammans skall beskriva den känsla och intryck som sedan skall gestaltas och uttryckas i slutprodukten. (Schütte, S 2005)3.5 Emotional Quality Design Equalizer
Metoden förkortas EQDE och går ut på att sätta konkreta värden på hur ord kan gestaltas i form, färg, yta samt material i en produkt. Det görs genom att välja ett antal värdeord för vad slutprodukten skall uttrycka, orden kan tas från exempelvis en kanseiutvärdering eller från en företagsvision. De utvalda orden gås sedan igenom var för sig där de värderas på en skala ett till sju hur väl de går att uttryckas i form, färg, yta samt material. Det vill säga fyra olika värderingar per ord. När det har utförts för samtliga ord skall det enkelt kunna tydas hur det går att gestalta produkten så att den uttrycker de tidigare valda värdeorden. (Eriksson, L samt Rosén, B 2010)3.6 Spindeldiagram
Spindeldiagram är ett diagramalternativ där det enkelt går att visualisera och jämföra olika alternativ eller koncept mot varandra. Diagrammet görs genom att placera ett antal graderade axlar ut från en mittpunkt (origo). Axlarna skall vara graderade med samma avstånd och skala. Antalet axlar är beroende av hur många olika faktorer som tas med i utvärderingen. Diagrammet fylls enkelt i genom att markera ett värde för varje faktor på respektive axel. Det avslutas genom att dra sträck mellan markeringarna på de olika axlarna och där med skapas en sluten yta i diagrammet (Internetreferens 4)3.7 Designbrief
En designbrief är ett dokument som upprättas mellan designern och uppdragsgivaren i början av ett projekt. Dokumentet beskriver målet med projektet samt förutsättningarna som gäller på vägen dit. Det är ett bra sätt för att förhindra missförstånd senare under arbetet mellan parterna. (Österlin, K 2003)3.8 WBS
Förkortningen WBS står för Work Breakdown Structure och görs för att bryta ner produkten i flera delfunktioner. WBS är en metod som hierarkiskt beskriver ett projekt eller en produkt. Metoden ger en bra översikt över de ingående delfunktionerna samt information om detaljer. Då fler nivåer som görs i WBS:en erhållas mer detaljinformation om delfunktionerna. En WBS saknar helt tidsrelationer vilket betyder att delfunktionerna med detaljer inte behöver placeras i kronologisk ordning. (Ullman, D 2002)3.9 Funktionsanalys
Analysen börjar med att identifiera produktens huvudfunktion som skall beskriva vad som produkten skall uträtta. Det finns ofta flera olika sätt att beskriva en funktion men det bör bara finns med ett sätt i analysen. För att åstadkomma den färdiga produkten krävs flera andra funktioner som samverkar med en högre huvudfunktionen, de funktionerna kallas delfunktioner eller nödvändiga funktioner. Förutom de tidigare nämnda funktionerna finns stödfunktioner eller önskvärda funktioner. Stödfunktioner eller önskvärda funktioner är funktioner som stöder en överordnad funktion men som inte är nödvändig för att uträtta huvudfunktionen. Även normer och säkerhetskrav räknas som stödfunktioner även om de är nödvändiga ur ett annat perspektiv. Hur funktionerna beskrivs är en bas för analysen och beskrivs kort med ett verb samt ett substantiv. Analysen användas för att inte skapa avgränsningar i idéarbetet och bestämma i projektstarten hur en funktion skall lösas görs en funktionsanalys. (Österlin, K 2003)3.10
Brainstorming
Brainstorming är ett välkänt begrepp och är en metod för idéskapande. Brainstorming kan göras i grupp där tre till sex personer är ett lagom antal deltagare. När gruppen sätter sig ner för att inleda en brainstorming är det bra om stämningen är god, avslappnad och positiv. Det finns några enkla regler att följa under en brainstorming för att få ut ett bättre resultat. Det första att inte kritisera några idéerDet finns olika varianter av brainstorming. En är att köra på intensivt en stund och ta en paus för att sedan köra på ytterligare en stund, det kan upprepas fler gånger och kallas stop and go. Ett annat sätt är att i turordning presentera en idé vilket manar alla deltagare att delta. Det går även att sitta själv och dokumentera sina idéer vilket undviker att alla idéer hamnar på samma spår. (Ullman, D 2002)
3.11
Pugh’s metod
Pugh’s metod är en enkel och effektiv beslutsmetod för att jämföra olika koncept eller förslag och rangordna dem. Metoden utförs enkelt i fem olika steg. Första steget är att sätta upp ett antal kriterier som de olika alternativen skall ställas mot. Kriterierna kommer från uttalade kundbehov, finns det inga dokumenterade bör de identifieras. I nästa steg viktas kriterierna utefter hur viktiga de anses vara för resultatet. Tredje steget går ut på att ta de koncepten som skall jämföra med varandra och välja ett av dem som referens. Referensen kan vara en existerande produkt eller ett av koncepten. Här är det viktigt att alla alternativ läggs fram i samma utvecklingsfas och på samma detaljnivå. I steg fyra jämförs alla koncepten mot referensen för varje utsatt kundbehov. Samtliga koncept kan bedömas på tre olika sätt för varje kundbehov, bättre, likvärdigt eller sämre. Det betecknas med summan 1, 0 samt ‐1. Den summan multipliceras med viktningskonstanten för kundbehovet för att få en nettosumma. Sista steget är att lägga ihop varje koncepts summor till en total nettosumma och därefter rangordna dem efter resultatet. I matrisen går det även att lägga till en rad för beslut av vidareutveckling av koncepten. (Ullman, D 2002)4 Genomförande
I det här avsnittet beskrivs hela projektets process och arbete från research, utformning vidare till modellbygget.4.1 Projektplanering
För att upprätta en bra struktur för arbetet gjordes vid projektstarten ett Gantt‐ schema (se bilaga 1). I schemat visas tydligt vilka moment som ingår i projekt och vilken ordning de genomförs och under vilken tidsperiod. Tidsplaneringen har legat som grund för arbetet.4.2 Research
I början av projektet gjordes en ergonomisk litterär studie för att ta fram riktlinjer och rekommendationer för att kunna utforma bra ergonomiskt anpassade enheter. En studie på internet gjordes på produkter med likande funktion eller delar för att ge inspiration och idéer till projektet. 4.2.1 Ergonomi studie – Handhållna verktyg Ergonomi aspekterna för handhållna verktyg kan tillämpas även på de handhållna enheterna i projektet. Vissa delar kan dock förbi ses så som kraftöverföringen. Utformningen av handhållna verktyg kan med anseende på storlek och form delas upp i ett antal delfrågeställningar. Till att börja med finns de rent funktionsspecifika aspekterna men också hur utformningen är optimalt anpassad till människan i olika avseenden. Delarna som skall tas hänsyn till i anpassningen till människan är överföring av kraft, verktygens komfort, användarens kontroll över verktygen, minimera skaderisk vid användning samt ge möjlighet till en afferent återföring till exakt läge och arbetsförhållande. För att utformningen skall fungera optimalt ur ergonomiska perspektiv bör formen i sig kommunicera avsett grepp, kraftkrav samt sätt att användas. Vid utformningen bör den tilltänkta målgruppen noga identifieras och övervägas, här spelar även könsaspekten en viktig roll. Ofta utformas handhållna verktyg med mannen som riktlinje även om målgruppen innehåller både kvinnor och män. En regel att utgå ifrån när det kommer till produktens vikt är att den skall vara så lätt som möjligt för att åstadkomma minsta möjliga belastning. Undantag från den regel är när vikten har en väsentlig betydelse för funktionen. Ett antal välgrundade studiersamt handled. Utformningar som medför en arbetsställning med vriden rygg bör undvikas, likaså lyft i alla riktningar med överarmarna som blir fast i statiska positioner. En stor riskfaktor är extrema handledsvinklar som lätt kan leda till handledsbesvär. Handledsvinkeln för arbetsställningen är oftast direkt kopplat till utformningen av produkten. I många fall eftersträvas den naturliga handledsvinkel på ett handtag vilket från sidan sett är vinklat 110° från armens riktning. (Bohgard, M m.fl. 2008) 4.2.2 Ergonomi studie – Grepp Inom handergonomi brukar man dela in grepp i två kategorier, precisionsgrepp och kraftgrepp (se bilaga 2). Ett kraftgrepp är när fingrarna används för att hålla fast någonting mot handflatan. Ett precisionsgrepp är när något hålls fast mellan fingertopparna och tummen. Som hjälp för att utforma ergonomiskt anpassade grepp finns tabeller med handens antropometriska mått (se bilaga 3). Vad avser själva greppet finns det en del ergonomiska aspekter att ta hänsyn till. • Skarpa kanter skall undvikas som annars skulle ge ökat tryck på vissa punkter i handen. Detsamma gäller även för former som är gjorda för att passa fingrarna om de inte är gjorda utefter antropometriska mått, lika så avtryckare samt förhöjda ytor för exempelvis logotyper. Generellt skall alla ytor som är i kontakt med handen vara avrundade, det finns inget exakt mått på vad som är en optimal avrundning men rekommenderat är en radie runt 25 mm. • För ett grepp med ett cirkulärt tvärsnitt är en diameter på 30 – 50 mm önskvärt samt bekvämast, det är dock ingen optimal utformning för en tryckande kraftöverföring utan då är ett rektangulärt tvärsnitt att föredra. För precisionsgrepp är ett rekommenderat tvärsnitt på diametern 8 – 16 mm. • Ytan på greppet får inte vara så pass blank att den är hal och inte heller ha så grov stuktur att den känns sträv. Det är en väldigt komplex fråga då en slipad träyta är bättre än en metall eller yta av plast med samma ytstruktur. Det kan bero på träets elasticitet, en yta av gummi är också bra men kan upplevas klibbig. • För ett kraftgrepp gäller att handtagets läng skall vara längre än handflatans bredd men inte nå fram till handleden. Ett bra mått att mäta upp lämplig längd är att mäta diagonalen på handflatan. Ett generellt mått är 100 mm men längden på ett grepp bör ändå ligga på 110 – 120 mm. • För grepp av typen som exempelvis sitter på resväskor är ett rekommenderat innermått en rektangel på 115 x 50 mm, om endast ett finger eller tummen skall få plats är en diameter på 35 mm gångbart. • Greppets form bör spegla handens kurvor med en konkav yta för fingrarna och en konvex för handflatan. Om ett tumgrepp finns bör det vara antropometriskt anpassat och därmed placeras på lämplig plats. • Ett grepp som skall kunna användas av både höger och vänster hand skall vara lika anpassat till båda.
Greppet vad gällande storlek, form och friktion påverkar kraftöverföringen medan kontaktytan påverkar precisionen. För ett bra grepp bör kontaktytan vara så stor som möjligt men viktigast är kontakt ytan för handens bredd mellan pekfinger och lillfinger. (Pheasant, S samt Haslegrave, C 2006) 4.2.2.1 Reflektion kring ergonomistudie ‐ Grepp Några av de ovan nämnda aspekterna för hur ett grepp skall vara utformat är inte helt korrekta i vissa fall. Jag har kunskaper om material och tillverkningsmetoder som ger fler möjligheter att anpassa olika material så de uppfyller de ergonomiska aspekterna. 4.2.3 Liknande produkter Som en del i researchen gjordes en sökning på internet efter produkter med liknade funktioner samt andra handhållna produkter. Det gjordes för att ge inspiration och för att eventuellt hitta detaljer eller dellösningar att applicera i det här projektet. Produkterna delades in i tre olika grupper; ficklampor, handhållna verktyg samt grepp. 4.2.3.1 Ficklampor Ficklampor har liknande funktionen som produkterna i det här projektet då de är handhållna enheter som skall rikta en ljuskälla mot olika objekt med varierande infallsvinklar vinklar och rörelser. Intressant här var hur handgreppet är placerat och vinklat i förhållande till ljuskällans riktning. Jag gjorde en sammanställning (se bilaga 4) på ficklampor från olika fabrikat, nedan visas några ficklampor från sammanställningen.
4.2.3.2 Handhållna verktyg De handhållna verktygen har en del gemensamma ergonomiska aspeker som produkterna i det här projektet att ta hänsyn till. Intressant var framförallt hur verktygen är utformade för att ha så bra balans som möjligt i handen och optimal rörelsefrihet för brukaren under användning. Jag gjorde en sammanställning (se bilaga 5) på olika handhållna verktyg från olika fabrikat, nedan visas några produkter från sammanställningen. 4.2.3.3 Grepp För en handhållen enhet är ett bra utformat grepp nödvändigt. Även valet av material är av betydelse beroende på att det är den del av enheten brukaren är i kontakt med under användandet av produkten. Researchen har handlat om att söka efter olika produkter med grepp, allt ifrån kryckor till pistoler. Intressant här var framförallt produkter med ergonomiskt anpassade grepp. Jag gjorde en sammanställning (se bilaga 6) på produkterna, nedan visas några produkter från sammanställningen.
Figur 7. Handhållna verktyg.
4.3 Designstrategi
Företaget har idag inga produkter på marknaden och inte heller någon utsatt designstrategi. För att utforma produkter som passar den image företaget vill förmedla och att båda projektens resultat skall uttrycka densamma måste någon form av verbal strategi formuleras. Tillsammans togs ett antal värdeord fram för båda projekten som delades upp i företagets image och produkternas uttryck. Värdeord för företagets image blev ”high tech”, professionell, exklusiv samt kvalité. För produkternas uttryck valdes orden ergonomisk, hållbar, kompakt, tydligt användargränssnitt samt dynamisk. Som sammanfattning formulerades två meningar som resultaten ska eftersträva att uttrycka, vilka kan läsas nedan. Företagets image som de vill förmedla genom sina produkter är hög teknologi med professionell inriktning. Produkterna skall vittna om kvalité och exklusivitet samtidigt uttrycka ett tydligt användargränssnitt. Meningen ovan visades upp för företaget som instämde i formuleringen. Företaget fick plocka ut ett antal ord från fyra kategorier enligt kansei metoden (se bilaga 7). De orden blev framtid, kvalité, exklusiv, kompakt samt professionell. Utifrån de utvalda orden samt från värdeorden för företagets image och produkternas uttryck sattes ett antal ord som företagets kärnvärden. Orden som står för företagets kärnvärden blev ”high tech”, framtid, exklusiv, kvalité, hållbar, kompakt samt professionell. Företagets kärnvärden är något som skall finnas med i utvecklingen av samtliga produkter i företaget. Utöver kärnvärdena togs det fram olika värdeord för produktsegmenten. Produkterna i det här projektet tillhör segmentet sjukhus/sjukvårdsprodukter. Värdeorden för segmentet blev ergonomisk samt dynamisk. Andra produktsegment inom företaget är militären och kontor. Fortsättningsvis diskuterades det mer konkret hur den ovan nämnda skulle kunna uttryckas i färg, form, material, ytor och ljus. Företaget fick utvärdera kärnvärdena enligt EQDE metoden för att se hur de anser att det går att uttrycka dem i färg, form, yta samt material (se figur 9). De fick även utvärdera orden i sin helhet på en skala ett till sju hur de går att uttrycka i deras produkter. Resultaten sammanställdes i flera spindeldiagram (se bilaga 8) för att enkelt se hur kärnvärdena förhåller sig till varandra för de olika sätten uttrycka dem i en produkt.4.3.1 Färg Vad gällande färg på produkterna skall basen vara svart, vit eller en kall grå (C; 20, M; 0, Y; 0, K; 70). Som accentfärg valdes samma blåa färg som på företagets logotyp vilket blir en bra kontras till de utvalda basfärgerna. Anledning till den blå färgen som accentfärgen är återkopplingen både till företaget men även till värdeordet ”high tech”. Som komplement till färgerna kan även aluminium eller en imitation av metallen användas som går visuellt bra ihop med accent samt basfärgerna. !"#$%&'($ )*+# ),+- ./0 10/'+"02 !"#$%& 345267"8 9802"/: !;22<0+ 9,-=05/ >+,?'77",@'22
Figur 10. Basfärger, accentfärg samt aluminium. Figur 9. EQDE-matris för företagets kärnvärden.
4.3.2 Form Vad som diskuterades gällande formen var att den ansågs vara beroende av målgruppen, användarmiljön samt produktsegment. De beslut som togs gällande formen handlade om detaljer som knappar, delningslinjer och övergångar mellan synliga komponenter. Vad gällande knapparna skall de vara plana alternativt konkava med undantag då knappen följer produktens form. Övergången till en knapp från en yta skall vara skarp. Övergångarna mellan två synliga komponenter skall vara skarpa. Delningslinjerna skall vara skarpa och följa dynamiskt produktens form. Tanken bakom skarpa övergångar är att passformerna mellan olika delar blir tydligare och att produkterna då skall vittna om kvalité med exakta passningar. Då produkten förknippas med kvalité känns den även mer exklusiv och professionell. 4.3.3 Material De material som har valts att användas i största möjliga mån är plaster och aluminium. De valdes med hänsyn till materialens vikt, hållbarhet, enkla tillverkning samt möjlighet till återvinning. Båda materialen har även bra formbarhet vilket ger en större frihet i utformningen. 4.3.4 Yta Ytorna på produkterna som användaren är i direkt kontakt med ex. grepp och knappar skall har en matt struktur med bra friktion. Övriga ytor skall ha en blank eller semiblank yta. Uppdelningen är gjord delvis för att användaren skall få ett så bra grepp som möjligt ur ett ergonomiskt perspektiv, delvis ur ett semantiskt perspektiv för att tydligöra för brukaren hur produkterna är tänkta att användas.
4.3.5 Ljus Vid de fall indikatorslampor används skall även de ha blå färg om inte annat krävs ex. röd varningsindikator. Återigen är det återkopplingen till företaget samt värdeordet ”high tech” som har influerat färgvalet. 4.3.6 Segmentet sjukhusprodukter De produkter som skall användas i sjukhusmiljö skall ha en mjuk dynamisk grundform utan skarpa veck och vrår. Anledningen är att undvika att det samlas smuts som är svårt att få bort samt underlätta rengöringen av produkten vilket är nödvändigt för den miljön de är tänkta att användas i. För knappar, övergångar samt delningslinjer gäller samma som för företagets övriga produkter. Vitt skall användas som basfärg för produkterna i segmentet med grått och blått som accentfärger. Färgvalen är grundade på att produkterna skall passa in i sjukhusmiljön samt ha ett mindre aggressivt och fientligt uttryck. Val gällande ytor, material och ljus är det samma som tidigare definierats för företagets samtliga produkter.
4.4 Företagsmöte 1
Innan första mötet hade det funnits en del kontakt via e‐post vilket innebar att författaren vid tillfället var insatt i bakgrunden till projektet, problemen samt företagets krav på projektet. Under mötet med företaget diskuterades projektet i helhet och vad det förväntade resultatet var. Det resultat som företaget ville se är två fungerande och ergonomiskt utformade enheter, där de ser till att tekniken fungerar. Resultatet skall sedan användas i den medicinska studien som det här projektet är en del av. Det informerades även exakt vilka komponenter som skulle ingå, jag fick med mig samtliga delar för att ha till handa senare i projektet. Företaget ville också se en designvariation på båda enheterna med så kallade skissmodeller som de kan visa upp tillsammans med modellerna. Vid mötet diskuterades även de värdeord som togs fram som en början på en designstrategi för företaget vad gällande deras image samt för vad de önskar att Figur 12. Blå ljusindikator.resultaten av projekten skall uttrycka. Företaget höll med att de orden stämde överrens med deras version men tog ut framför allt orden ”high tech” samt professionell. De stämde även överrens med den verbala formuleringen som skall sammanfatta och beskriva vad produkterna skall förmedla.
4.5 Projekt start
Efter att det hade gjorts en del research sattes arbetet igång med de två enheterna. En kravspecifikation (se bilaga 9) från företaget formulerades, där huvudkravet var att resultatet skulle bestå av två fungerade modeller. Med fungerande modeller var mitt ansvar att lämna plats åt nödvändiga komponenter medan företaget ansvarar för att tekniken skulle fungera. En enkel verbal designbreif (se bilaga10) gjordes som jag använde själv för att formulera sitt mål med projektet, till den gjordes en image och moodboard (se bilaga 11) för att visualisera designbreifen. För att dela upp projektet gjordes en WSB (se bilaga 12) som gjorde att arbetat med produkterna delades upp i research, grepplacering, grundform, detaljplacering samt modellbygge. En funktionsanalys (se bilaga 13) gjordes för att identifiera huvudfunktionen och vilka funktioner som var nödvändiga samt önskvärda hos enheterna.4.6 Projektorerna
För att minimera storleken samt vikten på enheterna skruvades projektorerna isär för att se ifall det fanns vissa delar som kunde plockas bort eller flyttas på. 4.6.1 K10 Den större projektorn modellen K10 från Acer öppnades upp och det beslutades att plocka bort toppkåpan och frigöra de funktionsknappar som behöver kommas åt på modellerna och där med få mer frihet i placeringen av dem.Ett ytterligare problem med projektorn var att den projicerar bilden i en vinkel uppåt vilket är passande när den skall projicera på en vägg. För att enheterna skall fungera måste kameran samt projektorn filma och projicera parallellt. För att ta reda på vilken vinkel som projektorn projicerar bilden gjordes en undersökning. I undersökningen placerades projektorn på ett utmätt avstånd från en väg där projektionsbilden hamnade. Avståndet från projektorlampans centrum till golvet mättes upp samt projektionsbildens centrum till golvet. Med hjälp av de måtten räknades det ut att vinkel var 10° (se bilaga 14). 4.6.2 MPro120 Den mindre projektorn modellen MPro120 från 3M skruvades isär och det beslutades att plocka bort batteriet för att få en lättare produkt. Det fungerar då enheten vid användning alltid kommer vara kopplad till en strömkälla via kabel. Ett test gjordes för att ta reda på om projektorn projicerar bilden i någon vinkel, vilket visade sig att den inte gjorde.
4.7 Placering av grepp
Första steget i utformningsprocessen var att bestämma hur greppen skulle vara placerade i förhållande till projektorerna för båda enheterna. Det gjordes för att få en optimal ergonomisk grund att jobba med och sätta avgränsningar för det fortsatta arbetet. Genom brainstorming togs det fram idéer på olika sätt att hålla i enheterna (se bilaga 15 och 16). För att sålla bort idéer gjordes två beslutsmatriser (se bilaga 17 och 18) där idéerna bedömdes utifrån kriterier som höger respektive vänsterhandsfattning, ergonomiska aspekter samt vissa konstruktionsmässiga utgångspunkter. Utifrån resultatet av matriserna togs beslutet att utföra en användarstudie med praktiska tester på tolv förslag på grepp för projektorn K10 samt elva förslag på grepp för projektorn MPro120.4.7.1 Skissmodeller För att kunna utföra användarstudien gjordes skissmodeller (se bilaga 19 och 20) på samtliga 23 greppförslag med verklig vikt på projektordelen. Det gjordes för att kunna jämföra de olika greppförslagen med avseende på vart tyngdpunkten är i förhållande till handen och hur ansträngande de är att manövrera under användning. Även diodlampor limmades fast för att kunna simulera den verkliga funktionen och användningen på ett bra sätt.
4.8 Företagsmöte 2
Under andra mötet med företaget visades det upp hur långt arbetet hade kommit vid tillfället. Skissmodellerna samt greppförslagen visades upp och en beskrivning på hur en användarstudie skulle utföras. En diskussion togs kring användargränssnittet för att förtydliga och göra klart vad som gäller. Det beslutades att en ”scrollfunktion” skulle användas istället för knappar för att justera projektorbilden mellan de olika scannade lagren. Det blir en enklare manövrering för brukaren som slipper klicka sig fram till rätt djup av scanningen. Det beslutades att ha två funktionsknappar för eventuella nya funktioner som kommer att krävas av enheterna. Beroende på det beslutet ersätts det ursprungliga kretskortet för funktionsknappar med det som finns i en liten datamus. Anledningen var att då fås den elektronik som krävs för ”scrollfunktionen” samt båda funktionsknapparna på samma komponent. Den datamus som användes var kopplad till en USB kabel.Designstrategin diskuterades ytterligare och företaget fick utföra EDEQ matris för samtliga värdeord som ansågs vara företagets kärnvärden.
4.9 Användarstudie
Användarstudien gjordes på skissmodellerna för de olika greppförslagen till båda projektorena. Studien gjordes för att ta reda på enheternas balans i handen, hur tunga de kändes, användarens kontroll över produkten samt hur stor användarens rörelsefrihet var. Även eventuella ergonomiska problem för de olika greppen iakttogs så som extrema handledsvinklar och arbetsställningar hos testpersonerna. 4.9.1 Utförande Användarstudien utfördes genom att placera testpersonerna en meter framför en vägg markerad med sex olika punkter. Två punkter på marknivå med en meters mellanrum, punkt A och B. Två punkter på en meters höjd med en meters mellanrum, punkt C och D. Slutligen två punkter på två meters höjd med en meters mellanrum, punkt E och F. I valfri hand håller testpersonerna en skissmodell åt gången och försöker belysa samtliga punkter på väggen framför. Vid varje punkt får testpersonen bedöma svårighetsgraden att träffa den på en skala från ett till fem, där ett är svårt och fem är enkelt. Till sist kunde en slutkommentar om helheten läggas av både testpersonen och iakttagaren. Även uppgifter om kön, om testpersonen är höger eller vänsterhänt samt om personen har någon skada av relevans för testerna noterades. Figur 16. Användarstudie.4.9.2 Resultat En sammanställning av användarstudien (se bilaga 21 och 22) gjordes genom att räkna ut ett medelvärde på varje punkt för samtliga skissmodeller var för sig. Under studien testades de olika modellerna vid skilda tidpunkter vilket ledde till ett varierande antal testpersoner för de olika greppen. Det var en av anledningen till att sätta ett medelvärde för varje punkt istället för en totalsumma, en annan anledning var att man kan enkelt tyda och få ut hur bra greppet var när man kan se hur nära medelvärdet var max betyget. I sammanställningen finns det också redovisat vilket antal testpersoner som testade varje modell samt antalet män respektive kvinnor och högerhänta respektive vänsterhänta. Ingen i studien intygade att de hade någon form av skada som kunde vara relevant för slutresultatet. Även de kommentarer och iakttagelser som gjordes under testerna finns med. Ser man på resultatet av sammanställningen för projektormodellen K10 var en genomgripande kommentar att den kändes tung. Det gick att dra slutsatsen att det känns jobbigare med ett grepp ovan projektorn. De greppen gav i flera fall märkbara spänningar i handleden och i något fall träffosäkerhet. Slutsatsen kring de grepp som placerades bakom projektorn var att de krävde mera kraft p.g.a. den ökade hävarmen då avståndet mellan tyngdpunkten och handleden blev större. Bästa resultaten enligt sammanställningen hade de greppen som var placerade under projektorn, grepp 3, 21 samt 22. De tre greppen hade likvärdiga sammanlagda medelvärden för punkterna A till F. Vad som avgjorde vilket grepp som skulle arbetas vidare med blev en jämförelse av de iakttagelser som gjordes. Alla tre hade någon kommentar om obalans och svajighet i handen men kändes sköna med tyngden placerad ovanför handen. Ett beslut togs att fortsätta arbeta med greppförslag 3 men för att skapa lite bättre balans i handen flyttas greppet bak något och på så vis flyttar fram tyngdpunkten närmare handen.
tyngdpunkten. Resultaten verkar mer vara baserade på komfort, kontroll och rörelsefrihet om iakttagelser samt kommentarer utvärderas. Greppen 1, 4, 12 samt 21 hade alla 4 eller mer i sammanlagt medelvärde för punkterna A till F. Ett beslut togs att fortsätta arbeta med greppförslag 21 p.g.a. den kompakta lösningen och möjligheten att integrera komponenter i greppet.
4.10
Intervju med läkare
För att utforma en optimal produkt är det av betydelse att ta hänsyn och anpassa den för samtliga intressenter. Intressenter för det här projektet är uppdragsgivaren men även den framtida brukaren som är yrkesgruppen läkare. För att reda ut en del frågeställningar och föra en diskussion kring processen patienten genomgår samt hur användandet av enheterna skulle kunna se ut gjordes en intervju med Sara Fredriksson. Sara har gått ut läkarutbildningen i Göteborg där hon tog sin examen i januari 2009. Vid tillfället för intervjun utförde hon sin AT‐ tjänstgöring på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Det första som togs upp handlade om magnetisk resonanstomografi (MRT eller MRI) och datortomografi (DT eller CT) som är två metoder för att samla in den information som kan projiceras på kroppen med enheterna. Datortomografi är den vanligaste använda metoden eftersom den är snabbare och enklare att tyda. Vilket är mest beroende på att det inte finns lika många olika program och bildsekvenser som körs vid samma undersökning och att det finns fler specialister som är duktiga på att tolka informationen från en CT undersökning jämfört med MRI undersökning. Värt att poängtera är att valet av metod kan styras av vad det är som utreds hos patienten. Vanligt för en CT undersökning är att scanna lager med ett mellanrum på 5 mm men det går att variera, scannas tätare lager kallas det för high resolution men det används sällan utan endast i de fall då något behöver undersökas noggrannare. Det är den patientbehandlande läkaren som beställer scanning och startar en utredning kring patienten. Inför en behandling består patientens förberedelser i attfå i sig en kontrastvätska om det behövs, antingen genom att dricka eller få den intravenöst. Sättet att ta kontrastvätskan är beroende på vad som skall undersökas likaså vad kontrastvätskan består av. Under scanningsprocessen ligger patienten still med undantag för då lungorna är i fokus då det kan vara av intresse med in och utandning. Efteråt granskas resultatet av en specialist som meddelar resultatet till den patientbehandlande läkaren som har ansvaret att informera om fynden och få patienten insatt i diagnosen. I dagsläget skulle Sara kunna tänka sig att enheterna skulle kunna användas enkelt och på ett pedagogiskt sätt visa bilderna för patienten då eget intresse finns att själva se samt vid operationer inom ortopediskt kirurgi eller kärlproblem. Villkoret för att produkterna skulle kunna användas vid operation är att de anpassas för den sterila miljön. För framtiden tror hon att enheterna skulle kunna användas för tidigare nämnda situationer men även mer i diagnostiseringsfasen och vid återbesök för att kunna jämföra hur något har utvecklats under en tidsperiod mellan två scanningstillfällen. Efter en stund lägger hon till ett scenario där en patient måste behandlas akut och där det finns äldre information tillgänglig skulle enheten användas med fördel. Sara poängterar att sjukhusmiljön samt personal kan ha ett konservativt tänkande med invanda rutiner vilket innebär att det kan ta tid för produkten att börja användas regelbundet. Hur användningen av enheterna skulle se ut är frågor som endast kan svaras på genom uppskattningar. Sara uppskattar att en enhet skulle användas i max tio minuter åt gången någon till några gånger per dag. Vid användning av enheten där patienten är vid medvetande är det viktigt att förklara vad som sker och föra en dialog med patienten. En önskvärd funktion hos enheterna är någon slags minnesfunktion där man kan lagra om man finner något intressant. En till funktion som togs upp var en enkel växling mellan två olika scanningar för att lätt kunna jämföra utvecklingen under en tidsperiod. En diskussion fördes även kring att enheterna skulle kunna användas för en annan funktion inom sjukvården om de istället projicerade datainformation i realtid. Det skulle kunna användas exempelvis då kontrastvätska sprutas in i en patient för att ser hur den sprider sig, istället för som i dagsläget då en specialist sitter avskilt och ser vad som händer på en dataskärm som informerar läkaren på plats hos patienten. 4.10.1 Reflektion kring intervjun De första tankarna jag hade efter intervjun var hur lite patienten faktiskt är inblandat i själva processen. I dagsläget får de endast reda på resultatet eller de fynd som
applikationer exempelvis att kunna projicera i realtid. Det skulle innebära att sjukvåren skulle använda enheterna oftare vilket i sin tur leder till större behov av produkten och därmed fler sålda produkter. Vilket skulle gynna och ligger i uppdragsgivarens intresse.
4.11
Företagsmöte 3
Under tredje mötet med företaget diskuterades den framtagna designstrategin och hur det kommer att uttryckas i färg, form, yta, material samt ljus. Under mötet diskuterades de första skisserna på grundutformningarna för båda enheterna. Vissa avgränsningar gjordes i komponentplaceringen, det bestämdes att kameran skulle placeras under eller vid sidan av projektorn på den större enheten med modellen K10. På den mindre enheten med modellen MPro120 skall kameran vara placeras över projektorn. Det togs upp vad som hade diskuterats i intervjun med Sara Fredriksson.4.12
Grundutformning
Utformningsprocessen börjades med att söka efter en tydlig riktning på grundformerna för båda enheterna samt att bestämma placeringen på de ingående komponenterna. 4.12.1 Skisser Skissarbetet med grundformerna började med enkla profilskisser för båda enheterna (se bilaga 23 och 24) där huvuduppgiften var att hitta ”rätt” linjer som tydligt visade rätt riktning hos produkterna. I det skedet skissades det även på olika komponentplaceringar. Efter ett möte med företaget bestämdes att arbeta vidare med några olika sätt att placera komponenterna. 4.12.1.1 K10 De komponentplaceringar som beslutades att skissa vidare på var då kameran är placerad vid sidan av projektorn samt under. Valet att inte placera kameran ovanför projektorn är av estetiska skäl då den måste placeras på ena sida för att kunna komma åt fokusregleringen på projektorn.4.12.1.2 MPro120 Den komponentplacering som beslutades för var att kameran skulle placeras ovanför projektorn. Detta p.g.a. estetiska skäl att det ser bättre ut än att placera den under men också funktionellt då kameran inte lämpas att placeras på sidan då symmetrin försvinner samt att det blir olika grepp beroende på höger respektive vänsterhandsfattning. 4.12.2 Skissmodeller Efter att ha arbetat ytterligare med grundformen och dess rikting beslöts det att göra skissmodeller. Figur 19. Grundutformningskoncept K10.
4.12.2.2 MPro120 För den mindre modellen gjordes skissmodeller på tre varianter (se figur 20). En variant ”står” kameran upp så utformningen blir smalare, på de andra två varianterna ”ligger” kameran vilket ger en bredare utformning men lite kompaktare.
4.13
Företagsmöte 4
Innan fjärde mötet med företaget hade skisser skickats till dem på de utformningar som skissmodellerna gjordes utifrån. Endast utifrån skisserna innan mötet föredrog företaget utformning K10 2 och MPro120 3. Tillsammans med Lars Eriksson (professor i industridesign, JTH) diskuterades både skisserna och skissmodellerna. Ett gemensamt beslut togs att fortsätta arbeta med utformning K10 2 samt MPro120 1. Beslutet baserades på storleken på utformningarna samt det estetiska intrycket.Figur 21. Skissmodeller K10 1 samt K10 2.
