"Vad som helst kan bli vad som helst" : En kvalitativ studie om utformning, förändringar och handlingserbjudanden i förskolans utomhusmiljö

”Vad som helst

kan bli vad som

helst”

KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet

FÖRFATTARE: Linnea Jordner, Linnea Merlander HANDLEDARE: Josefin Rostedt

EXAMINATOR: Cristina Robertsson TERMIN: _VT21

En kvalitativ studie om utformning, förändringar

och handlingserbjudanden i förskolans

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication

Examensarbete för förskollärare 15 hp Förskollärarprogrammet

VT21

SAMMANFATTNING

”Vad som helst kan bli vad som helst”

En kvalitativ studie om utformning, förändringar och handlingserbjudanden i förskolans utomhusmiljö.

”Anything can become anything”

A qualitative study about design, changes and affordances in preschool’s outdoor environment.

Antal sidor: 30

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om utformningen av

förskolans utomhusmiljö i relation till dess föränderligt samt vilka handlingserbjudanden det innebär för barnen. Frågeställningarna som ska bidra med att svara till syftet är: Vad uppfattar förskollärare bidrar till utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på

handlingserbjudanden? Vilka handlingserbjudanden uppfattar förskollärare att utomhusmiljön kan erbjuda? Vilka handlingserbjudanden uppfattar förskollärare att tillfört material kan erbjuda? En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med fem förskollärare som arbetar på olika förskolor har använts i studien. Studien har skrivits fram med en teoretisk

utgångspunkt från begreppet handlingserbjudanden. I resultatet lyfts det fram att

förskollärarna har en övervägande positiv syn på förändringar av utomhusmiljön. Det finns både faktorer som förskollärarna kan styra över och sådant som de behöver anpassa sig efter i relation till utomhusmiljöns föränderlighet. Det framgår att små förändringar kan bidra till stor utveckling och att årstider uppfattas bidra med förändringar på ett naturligt sätt. Både material med och utan förutbestämda användningsområden uppfattas kunna användas på flera sätt, samt att det förhållningssätt som förskollärare har kan bidra till hur och vilka

handlingserbjudanden som möjliggörs. Ovanstående exempel från studiens resultat visar på aspekter som kan påverka utomhusmiljöns utformning.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 3

2.1 Teoretisk utgångspunkt ... 3

2.2 Förskolans utomhusmiljö ur ett historiskt perspektiv... 4

2.3 Förskolans miljöer i styrdokument ... 4

2.4 Naturliga utomhusmiljöers möjligheter ... 5

2.5 Utformning av förskolans utomhusmiljö ... 6

2.6 Föränderlighet i förskolans utomhusmiljö ... 6

2.7 Hur material används i förskolans utomhusmiljö ... 7

3. Syfte ... 9 3.1 Frågeställningar ... 9 4. Metod ... 10 4.1 Metodval ... 10 4.2 Urval ... 10 4.2.1 Förskollärarna i studien ... 11 4. 3 Etiska aspekter ... 11 4.4 Genomförande ... 12 4.5 Tillförlitlighet ... 12

4.6 Databearbetning och analys ... 13

5. Resultat ... 16

5.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och dess inverkan på handlingserbjudanden ... 16

5.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön ... 18

5.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön ... 21

6. Diskussion ... 24

6.1 Resultatdiskussion ... 24

6.1.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden ... 24

6.1.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön ... 25

6.1.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön ... 27

6.1.4 Sammanfattande slutsats ... 28

6.2 Metoddiskussion ... 29

6.3 Vidare forskning ... 30

7. Referenser ... 31

1

1. Inledning

I den här studien står förskolans utomhusmiljö i centrum. I samband med att en av oss har haft verksamhetsförlagd utbildning på en förskola där största delen av utbildningen bedrivs utomhus, väcktes ett större intresse för utomhusmiljöns möjligheter i utbildningen. Dessa erfarenheter har lett till samtal oss emellan som har bidragit till ett gemensamt intresse för utomhusmiljöns utformning. I relation till utomhusmiljöns utformning har vi funderat på dess föränderlighet och hur anpassningsbar den är för barns olika intressen. I och med den rådande pandemin med Covid-19 finns det restriktioner om att hålla avstånd till varandra och vara mer utomhus (Folkhälsomyndigheten, u.å.). Det kan påverka förskolan genom att en större del av utbildningen kan behöva bedrivas utomhus, vilket kan bli en påminnelse om hur viktigt det är att reflektera över sin utomhusmiljö och dess utformning.

Skolverket (2018) skriver att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel och utforskande, genom att erbjuda många valmöjligheter och varierade aktiviteter för att utveckla deras möjligheter till lek både inomhus och utomhus. Denna skrivning från Skolverket (2018) synliggör att miljöns utformning är betydelsefull i relation till barnen. Vi funderar dock utifrån våra tidigare erfarenheter av läst litteratur, föreläsningar och verksamhetsförlagd utbildning om mer tid läggs på inomhusmiljön än utomhusmiljön som ibland verkar kunna hamna i bakgrunden. Vi tänker att en möjlig orsak till detta kan vara att det är enklare att förändra i inomhusmiljön än utomhusmiljön. En anledning kan vara att det kan finnas mer flyttbart material i inomhusmiljön som möjliggör för enklare ommöbleringar.

Skolinspektionen (2012) ger i en granskningsrapport ett exempel på en förskola där personalen har bildat en projektgrupp för att kunna genomföra ett förändringsarbete av deras utomhusmiljö. Förändringsarbetet innebar att använda återbruksmaterial och skapa aktivitetsrum på gården. Enligt rapporten har en konsekvens blivit att barnen har utvecklat en större kreativitet i leken, samt att personalens förmåga att planera för utomhusmiljön har utvecklats. Vidare framgår att på andra förskolor har personalen snarare gett upp om att förändra förskolegårdens lärandemöjligheter, eftersom de ser en brist på möjligheter (Skolinspektion, 2012). Maad (2016) nämner också i sin studie att även om flera av de deltagande förskollärarna är nöjda med sina förskolegårdar, framgår det en viss frustration för att genomföra förändringar i relation till de hinder som kan finnas. De hinder som lyfts är det behov av resurser som kan behövas i form av exempelvis pengar, tid, stöd från vårdnadshavare och rektor. Även

2

om både Skolinspektionen (2012) och Maad (2016) lyfter fram positiva aspekter, framgår det att det kan finnas hinder och känslor av frustration i relation till att förändra i utomhusmiljön. Detta kan vara en förklaring till varför vi tänker att det kan uppfattas lättare att förändra i inomhusmiljön än utomhusmiljön.

Vi vill därför undersöka hur utomhusmiljöns utformning kan ses som föränderlig och anpassas utifrån barns intressen, utan att det ska behöva kännas ouppnåeligt och omständligt. Finns det förväntningar om vad förändringar måste innebära som kan bidra till att föränderlighet kan upplevas som komplicerat. Att i stället försöka gå ifrån förväntningar och börja med att ta reda på vad en förändring kan innebära, samt om det finns flera tolkningar av begreppet.

Utifrån hur förskollärare uppfattar begreppet förändring, i relation till en teoretisk utgångpunkt i begreppet handlingserbjudanden vill vi synliggöra utomhusmiljöns och olika materials möjligheter. Vi vill med hjälp av dessa aspekter bidra med kunskap om hur detta kan påverka utomhusmiljöns utformning på förskolor och se dess möjligheter till föränderlighet utan att det ska kännas ouppnåeligt.

3

2. Bakgrund

I följande avsnitt kommer studiens bakgrund att presenteras under sju rubriker utifrån tidigare forskning, skrivningar i styrdokument, samt teoretisk utgångspunkt. De sju rubrikerna är 2.1 Teoretisk utgångspunkt, 2.2 Förskolans utomhusmiljö ur ett historiskt perspektiv, 2.3 Förskolans miljöer i styrdokument, 2.4 Naturliga miljöers möjligheter, 2.5 Utformning av förskolans utomhusmiljö, 2.6 Föränderlighet i förskolans utomhusmiljö, 2.7 Hur material används i förskolans utomhusmiljö.

2.1 Teoretisk utgångspunkt

Denna studie har som teoretisk utgångspunkt begreppet handlingserbjudanden, vilket kommer att redogöras för först i bakgrunden för att finnas med och bidra till ytterligare förståelse genom resterande rubriker i detta avsnitt. Enligt Eriksson Bergström (2013) innebär handlingserbjudanden om hur barns aktiviteter och handlingar påverkas av deras omgivning. Handlingserbjudanden är en översättning av begreppet affordance som James J. Gibson formulerade och utgår från vad miljön har att erbjuda dem som rör sig i den (Gibson, 1979). Vilka handlingserbjudanden som möjliggörs påverkas delvis av miljöns utformning, samt hur den används och uppfattas av människor (Gibson, 2015). I relation till detta skriver Eriksson Bergström (2013) att den fysiska miljön både inomhus och utomhus kan främja och begränsa handlingserbjudanden. Detta utifrån att utformning och presentation av material kan signalera till både lugna och mer aktiva lekar beroende på dess placering.

Miljöer med ett tydligt utformat tema exempelvis en dockvrå kan begränsa barns lek utifrån att det finns förutbestämda ramar, samtidigt kan mer neutrala miljöer utan förutbestämt material som exempelvis ett kuddrum erbjuda fler möjligheter (Eriksson Bergström, 2013). Författaren skriver också att barn kan känna en större frihet i leken med fler möjligheter när vuxna inte är i samma rum, eftersom förskolans regler kan avspeglas genom deras närvaro och begränsa leken. Niklasson och Sandberg (2010) har genomfört en studie med data som utgörs av samtalspromenader med barn i utomhusmiljön, vilket kan ge möjligheter att förstå de handlingserbjudanden som barn ser och få mer kunskaper om hur utomhusmiljön kan utvecklas.

I Eriksson Bergströms (2013) studie ges ett exempel där några barn lekte stall och behövde hästar. Barnen använde först stora lekkuddar innan de blev tillsagda av en vuxen att inte

4

använda dem för tillfället och provade i stället att vända på stolar och använda dem. Exemplet ovan synliggör hur barn kan upptäcka handlingserbjudanden. Barnen behövde något som kunde fungera som hästar i deras lek och utforskade möjliga alternativ i sin omgivning utifrån vad som var sittvänligt. Författaren lyfter även att det finns material som kan erbjuda flera handlingserbjudanden, vilket innebär att barn tillsammans behöver bestämma hur materialet ska användas för att kunna delta i gemensamma lekar.

Handlingserbjudanden som teoretisk utgångspunkt i denna studie kan vara ett stöd för att synliggöra förutsättningar i utomhusmiljöns föränderlighet, det befintliga i miljön, samt tillfört material. Med utgångspunkt i ovanstående vill vi försöka synliggöra en bredd av handlingserbjudanden genom att det som finns kan användas på olika sätt. Både förutbestämda samt nya handlingserbjudanden och hur det påverkar utomhusmiljöns utformning och dess föränderlighet.

2.2 Förskolans utomhusmiljö ur ett historiskt perspektiv

Under denna rubrik kommer utomhusmiljöns betydelse för barns lek, lärande och utveckling att redogöras för kort ur ett historiskt perspektiv. I början på 1800-talet utvecklade Fröbel sin pedagogik med naturen som en viktig utgångspunkt (Lundgren, 2014). Det framgår att odlande i relation till växande och utveckling var ett betydande begrepp i lärandet och man lade stor vikt vid att vara i naturen. I och med barnstugeutredningen som startade 1968 skrevs det fram riktlinjer om lämpliga metoder och innehåll för att visa på vilken riktning genomförandet och planeringen av förskoleutbildningen skulle ta (SOU 1972:26/27), vilket är ytterligare en historisk aspekt som kommer beröras. Det skrivs fram att material och miljö bör utformas på ett lättillgängligt sätt för att barn lättare ska kunna starta och utveckla nya lekar. Det ska även finnas plats för både lugnare lekar, samt större ytor som ger möjligheter till rörelselekar (SOU 1972:26/27), det senare vilket kan vara mer lämpligt i utomhusmiljön eftersom den erbjuder en annan form av fysiskt utforskande än inomhusmiljön.

2.3 Förskolans miljöer i styrdokument

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) skrivs det fram att variation, utmaningar och stimulerande miljöer inspirerar barn till lek och utforskande som främjar deras lärande. Det framgår också att det ska erbjudas möjligheter till en variation av aktiviteter i miljöer både inomhus och utomhus. Specifikt nämns även att barn ska ges möjligheter att vistas i

5

naturmiljöer och delta i fysiska aktiviteter, vilket bidrar till att de utvecklar sin glädje och förmåga att röra sig och därigenom ett välbefinnande (Skolverket, 2018). Skolverket (2017) synliggör att miljöns utformning har en betydelse för de kunskaper som barn inhämtar. Det framgår också att det kan uppstå svårigheter att genomföra och planera aktiviteter, samt att tillgodose läroplanens mål om den fysiska miljön inte är anpassad efter barngruppens storlek. I en rapport som bygger på förskollärare och rektorers uppfattningar skriver Skolverket (2021) om hur synen på hur utomhusvistelsen har förändrats i och med Covid-19 pandemin. Det skrivs fram att förskollärare menar att även om de har varit utomhus mycket före pandemin, behövs det ytterligare reflektion när det finns ett annat större krav på att vara utomhus. Förskollärarna har därför behövt fundera över hur utomhusmiljön kan användas för undervisning, vilket har bidragit till ett ökat intresse och en medvetenhet om hur utomhusmiljön kan användas.

2.4 Naturliga utomhusmiljöers möjligheter

Utomhusmiljön kan bli en meningsfull plats för lärande eftersom en naturmiljö kan skapa möten som bidrar till en förståelse att se något i sitt naturliga sammanhang (Szczpanski, 2014). Enligt författaren kan det finnas fler möjligheter i en utomhusmiljö till att använda kroppens sinnen och rörelser än i en inomhusmiljö. Utomhusmiljön bidrar därför med en annan förståelse än vad inomhusmiljön gör, vilket kan bli betydelsefullt i undervisningen. Det naturen har att erbjuda bidrar till att barns nyfikenhet kommer fram. Mårtensson (2012) menar samtidigt att miljöer i naturen inte används till sin fulla potential för att främja barns utveckling. Den potential som naturen har är en avsaknad på förutbestämda ramar om hur miljön bör användas, vilket ger barnen stora möjligheter till utforskande.

Cooper (2015) ger också exempel på fördelar med naturliga utomhusmiljöer som exempelvis är att barnen förbättrar sin rörlighet och motorik, sin självbehärskning, sitt självförtroende och sin kognitiva utveckling. Mårtensson (2012) liknar även naturen vid en gråzon av möjligheter, vilket hon i sammanhanget benämner som en grönzon utifrån den naturliga miljöns närvaro. Grönzoner innebär att det finns en fri rörlighet utan bestämda regler och ett växlande tema i leken. Stora ytor kan också skapa flera lekmöjligheter (Mårtensson, 2012; Mårtensson, 2013). Avskärmade områden i en naturligt stor miljö är ytterligare en aspekt som kan inbjuda till lek förtydligar Mårtensson (2012). Hur platser används är något som kan variera, vilket innebär att leken kan bli mer rörlig över fler ytor och även involvera fler barn.

6

2.5 Utformning av förskolans utomhusmiljö

Det finns en variation i utformningen av förskolans utomhusmiljö som Grahn et al. (1997) lyfter exempelvis att de kan bestå av gamla trädgårdar, vara parkliknade eller asfalterade innerstadsgårdar. Beroende på hur utformningen ser ut erbjuder det barn olika förutsättningar. Änggård (2009) ger exempel på hur olika sorters miljöer kan inbjuda till olika lekar, där exempelvis naturmiljöer passar bra till lekar om vilda djur medan skogsmiljöer kan leda till sagoinspirerade lekar. I Änggårds (2009) studie deltog två förskolor med olika förutsättningar. Den ena förskolan är från landsbygden med tillgång till en naturlig miljö på deras förskolegård, vilket inbjuder till fantasilekar där både leksaker och naturmaterial kan flyttas mellan olika delar på förskolegården. Den andra förskolan var belägen i innerstaden och där erbjöds mindre flexibel lek mellan utomhusmiljöns olika delar, på grund av att lekredskap var avgränsade till särskilda platser vilket kunde begränsa leken. Den konkreta miljön barn befinner sig i har därför en påverkan på hur barn utformar sin lek (Martinsen, 2015; Änggård, 2009).

Utomhusmiljön på förskole- och skolgårdar består av både synliga platser som vuxna kan överblicka där barn kan använda olika ytor utifrån deras möjligheter, exempelvis cykla på den plana marken och klättra i sluttningarna (Niklasson & Sandberg, 2010). Författarna menar också att det kan finnas undanskymda platser i form av buskar och små lekhus där vuxna inte har samma överblick.

2.6 Föränderlighet i förskolans utomhusmiljö

Platser kan ses som föränderliga, de skapas och omskapas i relation med människor och kan även försvinna, vilket kan förhindras genom traditioner som kan förknippas med platsen (Änggård, 2012). I relation till föränderligheten kan barn göra platser till sina egna och skapa relationer till dem som kan vara i en dag, flera veckor eller under hela sin uppväxt (Mårtensson, 2013). Författaren menar att barn kan utgå från så kallade lekbaser, vilket kan vara en fast del i miljön exempelvis träd, stenar eller en byggnad. När barn utgår från dessa lekbaser kan de utveckla sin lek och röra sig genom olika områden i miljön. Moser och Martinsen (2010) menar att en varierande och föränderlig miljö kan bidra till barns lärande och utveckling.

Årstider är en faktor som kan påverka utomhusmiljöns föränderlighet och erbjuda en variation i miljön. Regn, snö och snösmältning kan skapa ny inspiration i en utomhusmiljö som vanligtvis

7

kan uppfattas som otillräcklig (Mårtensson, 2013). Hur barn använder utomhusmiljön på olika sätt bör också vara en faktor att ta hänsyn till vid dess utformning (Mårtensson, 2004). Att ha tillgängligt material menar också Martinsen (2015) är betydande för barns lek. Han menar därför att materialet bör väljas noga utifrån en medvetenhet om hur organisation, olika ytor och presentation av material ger barn en variation av intryck och påverkar deras inlärningsprocess.

2.7 Hur material används i förskolans utomhusmiljö

Mårtensson (2004) menar att utomhusmiljön bör vara inspirerande och fylld med material som lockar barn att vilja ta del av den, vilket också bidrar till möjligheter för dem att skapa sociala relationer och att dela erfarenheter. Moser och Martinsen (2010) skriver i sin studie att det material som barn kan möta i utomhusmiljön behöver synliggöras för att ta reda på de lekar som barn kan inspireras till. Författarna menar även att barn gynnas av varierande material som kan användas fritt och bäras runt i leken.

Hagen (2015) menar utifrån observationer i sin studie att barns användande av det fasta materialet å ena sidan varierade i hur ofta det användes, å andra sidan hur populärt det var, där klätterställningar och gungor enligt studien var särskilt populära bland barnen. Det framgår även i studien att det fasta materialet ofta användes i samband med andra aktiviteter eller att de användes på andra sätt än det förutbestämda, exempelvis att klätterställningen både kunde användas till att klättra på eller föreställa ett hus. Leksaker med förutbestämda användningsområden kan vara flexibla i relation till sammanhanget, okodat och naturmaterial som finns i naturen kan också erbjuda flera möjliga användningsområden (Moser & Martinsen, 2010). Änggård (2009) menar att människor kan ha olika tolkningar om hur naturmaterial kan användas, vilket kan förmedlas mellan människor i sin omgivning. Författaren menar också att det kan finnas en tränad blick hos barn som är vana vid skogsmiljöer om vad naturmaterial kan vara i leken. Det finns även ett växelspel mellan material och barn, med en variation i att barn både aktivt kan söka material till en lek samt att materialet kan skapa leken (Änggård, 2009).

Mårtensson (2013) menar att mycket material på en begränsad yta kan ge vissa barn många lekmöjligheter, medan andra barn kan ha svårigheter att ta sig in i leken. Författaren skriver också att material som finns på förskolegårdar kan ge olika förutsättningar beroende på situation. Ett staket kan exempelvis beroende på situation både skapa trygghet samt hindra lekmöjligheter om det finns en begränsad rörelsefrihet mellan olika ytor.

8

Material behöver därför inte endast ha en betydelse och funktion. Moser och Martinsen (2010) menar att en variation av det material som erbjuds är betydande “A virtually unlimited access to play with natural materials as well as more pre-determined games may result in more imaginative and creative play” (s.469). Mårtensson (2012) bidrar också till synen på materialets betydelse för barn genom att betona “Vi kan slå fast att kvalitet i utemiljön inte är lika med dyrköpt lekutrustning “(s.229).

9

3. Syfte

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans utomhusmiljö i relation till dess föränderlighet samt vilka handlingserbjudanden det innebär för barnen.

3.1 Frågeställningar

• Vad uppfattar förskollärare bidrar till utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden?

• Vilka handlingserbjudanden uppfattar förskollärare att utomhusmiljön kan erbjuda?

• Vilka handlingserbjudanden uppfattar förskollärare att tillfört material kan erbjuda?

10

4. Metod

I följande avsnitt kommer studiens metod att presenteras under sex rubriker. De sex rubrikerna är 4.1 Metodval, 4.2 Urval med tillhörande 4.2.1 Förskollärarna i studien, 4.3 Etiska aspekter, 4.4 Genomförande, 4.5 Tillförlitlighet, samt 4.6 Databearbetning och analys.

4.1 Metodval

En kvalitativ metod erbjuder en flexibilitet där det finns en möjlighet med mer öppna frågor som kan variera och anpassas utifrån de olika respondenterna, för att de ska kunna ge mer utförliga och detaljerade svar (Christoffersen & Johannessen, 2015). För att svara till studiens syfte, är vi ute efter att synliggöra förskollärares uppfattningar och beskrivningar utifrån deras egna erfarenheter och förskolorna de arbetar på. Därför föll valet på att använda en kvalitativ metod till studien. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) är intervjuer den vanligaste forskningsmetoden, vilket är användbart till ett flertal syften. Intervjuer kan bland annat användas för att fånga deltagarnas känslor och upplevelser utifrån de erfarenheter de berättar om. Vi valde därför att genomföra kvalitativa intervjuer för att kunna synliggöra beskrivningar och uppfattningar utifrån vad förskollärarna berättar om.

Intervjuerna var semistrukturerade vilket Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar kan vara fördelaktigt eftersom intervjufrågorna kan anpassas till respondenterna utifrån situationsbaserade följdfrågor. När följdfrågorna kan anpassas efter respondenternas svar kan det innebära mer utförliga svar, vilket är relevant till studiens syfte. Som underlag för intervjuerna sammanställdes en intervjuguide (se bilaga B). Christoffersen och Johannessen (2015) ger exempel på hur en intervjuguide kan struktureras och vilka typer av frågor som kan användas. Författarna menar exempelvis att det kan vara viktigt att informera deltagarna när intervjun börjar närma sig sitt slut och att det bör finnas tid till att förtydliga eller tillägga något vid behov. Sista frågan i intervjuguiden var därför: Är det något du vill förtydliga eller tillägga?

4.2 Urval

Respondenterna i studien har delvis valts ut via ett bekvämlighetsurval, utifrån förskollärare som någon av oss som genomför studien har varit i kontakt med tidigare. Den nämnda urvalsstrategin innebär enligt Christoffersen och Johannesen (2015) en enkelhet och bekvämlighet för de som genomför studien. Denna urvalsstrategi har kombinerats med ett

11

kriterieurval. Kriterierna var att respondenterna skulle vara utbildade förskollärare, arbeta på olika förskolor, samt om möjligt arbeta i olika rektorsområden. Kriteriet med olika rektorsområden finns med eftersom det kan finnas olika förutsättningar i olika områden som påverkar respondenternas svar. Christoffersen och Johannessen (2015) skriver att den tidsram som finns för en studie kan påverka och begränsa antalet respondenter. I vår studie deltar fem respondenter som alla är utbildade förskollärare.

4.2.1 Förskollärarna i studien

I studien deltar fem förskollärare som arbetar på fem olika förskolor, i fyra olika rektorsområden, samt i två olika kommuner. De olika förskollärarna kommer från både kommunala och privata förskolor. I och med att förskollärarna kommer från flera olika förskolor både privata och kommunala, samt olika rektorsområden kan det bidra till en bredd i svaren beroende på det kan innebära varierande förutsättningar.

4. 3 Etiska aspekter

Vetenskapsrådet (2017) skriver fram kodexar som bidrar till hur forskare ska förhålla sig etiskt före, under och efter genomförandet av en studie. Vetenskapsrådet (2017) skriver också fram att det är viktigt att före studien informera de deltagande respondenterna om att de deltar i forskning, samt att ett skriftligt samtycke rekommenderas. I vår studie har vi inför intervjuerna informerat alla deltagande förskollärare om vår studie och dess syfte. Vi skickade också ut ett missivbrev (se bilaga A) till samtliga förskollärare för att få ett skriftligt samtycke till deltagande i studien.

För att förhålla sig etiskt under genomförandet skriver Vetenskapsrådet (2017) om utformandet av en intervju och att undvika eventuella risker. I Vetenskapsrådet (2017) framgår

också vikten av att avidentifiera respondenterna. Vi har avidentifierat våra respondenter, genom att vi i våra transkriberingar har gett varje respondent en bokstav A, B, C, D eller E. I den färdiga studien har vi bytt ut bokstäverna mot de fiktiva namnen Alma, Berit, Cecilia, Diana och Eva. I relation till hur intervjun har utformats har frågorna bearbetats, formulerats och ställts på ett sätt som ska kännas nyfiket och välkomnande. Detta för att undvika att respondenterna ska känna att de hamnar i en utsatt och förhörande situation.

12

Till sist skriver Vetenskapsrådet (2017) att efter genomförandet av studien ska det finnas en konfidentialitet, vilket innebär att det insamlade materialet ska förvaras på ett säkert sätt. Vårt insamlade material har som tidigare nämnts avidentifierats och kommer enbart användas till vår studie. Transkriberingar och inspelade ljudfiler från intervjuerna kommer att raderas vid godkänd uppsats.

4.4 Genomförande

Vi kontaktade förskollärarna som valts ut utifrån vårt urval via mail för att informera om studiens syfte och om det fanns intresse för att delta i vår studie. Ett mail skickades även till berörda rektorer för att informera om att vi kontaktat förskollärare från deras rektorsområden om deltagande i studien.

Inför intervjuerna mailade vi ut missivbrev (se bilaga A), syfte och frågeställningar för att respondenterna skulle få en inblick i vad intervjun skulle innehålla, samt ge ett skriftligt samtycke till sitt deltagande. Vi valde att inte maila hela intervjuguiden i förväg för att undvika att få förutbestämda svar. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av rådande Covid-19 pandemi för att minska smittspridning. Fyra av intervjuerna genomfördes via videosamtal och en via telefonsamtal. Vi var båda två närvarande vid varje intervju där en av oss ansvarade för att ställa frågorna och leda intervjun, medan den andra antecknade och fokuserade på kroppsspråk. Christoffersen och Johannessen (2015) menar att faktafrågor kan vara ett bra sätt att inleda en intervju på, för att skapa en trygghet mellan forskare och respondenter. I samband med att en av oss var bekant med respondenten sedan tidigare blev det naturligt med en kort återkoppling sedan sist vi möttes och valde därför bort faktafrågor. Respondenterna informerades om att avsätta 45 minuter för intervjuerna som beräknades pågå i cirka 30 minuter. Intervjuerna varierade i längd och varade mellan 18 – 40 minuter.

4.5 Tillförlitlighet

Med utgångspunkt i att försöka producera en tillförlitlig studie lyfter Bryman (2018) fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.  För att arbeta mot att uppnå en trovärdighet har vi valt en metod som ansågs lämplig för att samla in material som kan svara till studiens syfte. I relation till valet av metod har vi även varit pålästa om de riktlinjer som finns inom den valda metoden och följt dem för att hålla oss inom dess ramar. Pålitligheten har försökt uppnås genom att redogöra för samtliga steg i processen och motivera de val som har

13

tagits. Under avsnittet om metod har samtliga val redogjorts med relevanta motiveringar kopplat till aktuell litteratur. I metoddiskussionen har relevanta val och eventuella bortval diskuterats för att styrka motiveringarna. Att kunna redogöra för valet och genomförandet av den valda metoden är en aspekt för att uppnå en god kvalitet på en studie (Vetenskapsrådet, 2017). Där framgår det även att möjliga felkällor ska synliggöras och diskuteras, vilket har gjorts i studiens metoddiskussion. 

Bryman (2018) skriver hur kvalitativ forskning vanligtvis riktar in sig på att undersöka en liten grupp för att eftersträva ett djup i stället för en bredd i resultatet. Ett fokus riktas därför mot särskilda kontexter och utvalda sammanhang, vilket kan försvåra överförbarheten. Även om kontexterna kan se olika ut på förskolor, är vår förhoppning att de exempel och samband som har synliggjorts i vårt resultat kan motivera yrkesverksamma förskollärare att reflektera och inspireras till att se föränderligheten i förskolans utomhusmiljö. Konfirmering innebär att utifrån en medvenhet som forskare att det inte går att vara helt objektiv, men att ändå sträva efter att hålla resultatet sakligt utan att personliga värderingar får påverka (Bryman, 2018). Vi har tolkat och presenterat studiens resultat på ett så tydligt sätt som möjligt, utifrån vad som har kunnat utläsas från det insamlade materialet. Detta i relation till den teoretiska utgångspunkten, samt att försöka undvika personliga värderingar i framskrivandet. 

4.6 Databearbetning och analys

Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) skriver att det kan finnas begränsat med tid till en studie och om transkriberingsarbetet och analysen påbörjas tidigt kan det vara en hjälp till att fokusera på relevanta delar till kommande intervjuer. Utifrån detta försökte vi transkribera intervjuerna så snabbt som möjligt för att på så sätt lära känna vårt material, vilket enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) är fördelaktigt för analysarbetet. Vi hade inte mer än en intervju per dag och ibland flera dagar i mellan gav det oss tid till att reflektera och ta med oss lärdomar till nästkommande intervju. Till en början transkriberade den av oss som hade antecknat under intervjuerna. Detta för att få med betydelsefullt kroppsspråk som personen i fråga hade kunnat fokusera mer på under intervjun. För att hålla vår tidsplan delade vi i slutet upp transkriberingen på ett nytt sätt och transkriberade var sin halva av intervjuerna. För att analysera det transkriberade materialet har vi valt en tematisk analys. Ahrne och Svensson (2015) lyfter att tematisk analys är en metod för att strukturera materialet under olika teman och utifrån det dra slutsatser. Färgkodning har använts i analysen för att tydligt kunna

14

synliggöra teman och dela upp empirin. Vi har utgått från Rennstam och Wästerfors (2015) tre analyssteg som är att sortera, reducera och argumentera.

Att sortera innebär enligt Rennstam och Wästerfors (2015) att lära känna sitt material genom att läsa ett flertal gånger och försöka få en överblick över innehållet. Den teoretiska utgångspunkten behöver genomsyra analysen, för att kunna lyfta fram relevant data. I tur och ordning har vi utgått från våra frågeställningar i relation till vår teoretiska utgångspunkt handlingserbjudanden och markerat allt innehåll som berör detta. Olika färger har använts till varje tema. Vi har arbetat i digitala dokument vilket har underlättat genom att kunna byta färg om något innehåll har varit relevant för flera teman.

Utifrån nästa steg som är att reducera menar Rennstam och Wästerfors (2015) att all empiri inte kan presenteras, utan medvetna val måste göras för att redovisa en relevant helhetsbild på ett rättvist sätt. Vi började med att transkribera varje intervju i varsitt dokument för att lättare kunna gå tillbaka och hitta i transkriberingarna. När alla transkriberingar var färgkodade sorterade vi dem utifrån de olika färgerna i ett nytt dokument för att lättare kunna reducera empirin utifrån dess relevans till syftet. En del av det insamlade materialet var relevant till flera av våra teman vilket gjorde att vi fick justera i färgkodningen, genom att markera stycken i nya färger utifrån det nya temat. Vi bearbetade den reducerade empirin i ett nytt dokument och kunde därför flytta stycken vid behov till det mest relevanta temat. Sammanställningen av resultatet utgick både från att se vad de enskilda förskollärarna berättade, samt för att få en generell helhetsbild runt temat. Därefter lästes materialet om igen för att kunna reduceras ytterligare och lyfta fram det mest relevanta.

Det sista analyssteget är enligt Rennstam och Wästerfors (2015) att argumentera, vilket innebär att innehållet presenteras på ett självständigt sätt och blir en text som på egen hand kan bidra till det aktuella ämnesområdet. För att argumentera vårt material och presentera innehållet på ett relevant sätt, har vi kategoriserat innehållet efter frågeställningarna och synliggjort relevanta teman. Vi har både försökt sammanställa materialet generellt samt ge exempel och lyfta citat på vad enskilda förskollärare har berättat.

Utifrån frågeställningarna i relation till vårt teoretiska begrepp har tre teman arbetats fram för att bidra med kunskap om utomhusmiljöns utformning. Vår tanke med de tre teman är att bidra

15

med en helhetsbild om hur föränderlighet och handlingserbjudanden kan påverka utomhusmiljöns utformning. Här presenteras de tre teman som kommer att kursiveras för att tydliggöra dem. Det första temat är utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden, för att lägga en grund till vad som kan påverka vilka handlingserbjudanden som kan erbjudas och upptäckas. Det andra temat är handlingserbjudanden i utomhusmiljön, för att visa på hur handlingserbjudanden kan synliggöras. Det tredje temat är handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön, för att synliggöra vilka handlingserbjudanden olika material kan ha. De tre teman bygger på förskollärarnas uppfattningar och beskrivningar utifrån det insamlade materialet om deras erfarenheter i utomhusmiljön.

16

5.

Resultat

I följande avsnitt kommer studiens resultat att presenteras under tre rubriker utifrån de teman som synliggjordes i analysen. De tre rubrikerna är 5.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden, 5.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön, samt 5.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön.

5.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och dess inverkan på handlingserbjudanden

Utifrån förskollärarnas beskrivningar framkommer det både faktorer som de kan styra över själva och sådant de behöver ta hänsyn till, vilket kan påverka utomhusmiljöns föränderlighet på olika sätt. De faktorer som förskollärarna exempelvis uppfattar att de behöver ta hänsyn till är ekonomiska förutsättningar, en syn på hållbarhet, stöd från vårdnadshavare, samt att deras utomhusmiljö används av utomstående när förskolan är stängd.

Utifrån vad förskollärarna berättar framkommer det att ekonomiska förutsättningar kan variera mellan de olika förskolorna. Eva menar att om det finns tydliga mål med förändringar som de vill genomföra brukar rektorn godkänna förslagen. Berit lyfter samtidigt att det kan upplevas både lätt och svårt att genomföra förändringar beroende på att det inte får kosta för mycket. Cecilia som arbetar på en privat förskola berättar att de har en förstående hyresvärd gällande att förändra i utomhusmiljön. En syn på hållbarhet är ytterligare en faktor som synliggörs utifrån förskollärarnas beskrivningar i form av att företag kan skänka överblivet material till förskolorna som återbruk. Det framkommer även att en del material får samtidigt inte köpas in utifrån en hållbarhetsaspekt, samt att Berit nämner att material kan tas bort på grund av att det inte är EU-anpassat för en säker gård. Flera av förskollärarna lyfter att stöd från vårdnadshavare kan visas i form av att exempelvis delta i träffar att rusta upp förskolegården, samt att bidra med material som kan användas på förskolan. Flera av förskollärarna nämner även att deras förskolegårdar används på kvällar och helger när förskolorna är stängda, vilket kan leda till att material förstörs på grund av oaktsamhet och påverkar vilket material som kan finnas tillgängligt. Ovanstående faktorer visar på sådant som förskollärarna kan behöva ta hänsyn till och anpassa sig efter i hur föränderlig utomhusmiljön kan vara.

Samtliga förskollärare har någonting att säga om årstidsväxlingars betydelse för hur utomhusmiljön kan förändras och användas på olika sätt. Årstidsväxlingarna kan därför bli en faktor som kan bidra till att definiera utomhusmiljöns föränderlighet. Alma

17

berättar att vissa årstider erbjuder mer tid i utomhusmiljön än andra och Eva nämner även att det behövs mer kläder på vintern vilket påverkar rörligheten och användandet av utomhusmiljön. Cecilia menar också att årstidsväxlingarna förändrar utomhusmiljön på ett naturligt sätt, vilket Berit instämmer i genom att använda utomhusmiljön efter årstiderna och vad som erbjuds. Utifrån vad förskollärarna beskriver framgår det att det kan finnas en föränderlighet i utomhusmiljön, i och med årstidsväxlingarna som kan påverka vilka handlingserbjudanden som finns. Att ta vara på snön när den finns, de färgstarka löven under hösten, leta vårtecken, samt se vilka djur och insekter som vaknar efter vintern är några exempel på vad förskollärarna berättar att årstiderna kan erbjuda. Förskollärarnas exempel visar på hur utomhusmiljön förändras och vilka handlingserbjudanden de olika årstiderna kan erbjuda.

Förskollärares förhållningssätt kan därför bli viktigt för att kunna arbeta utifrån de förutsättningar som nämnts ovan, vilket kan utgöra en grund för möjliga handlingserbjudanden. För att kunna upptäcka utomhusmiljöns föränderlighet utifrån förutsättningarna, kan förskollärarna behöva hitta motivation och inspiration till detta. Att besöka temaparker och titta på andra förskolors utomhusmiljöer i sin omgivning nämner flera av förskollärarna som inspirationskällor. Andra förslag som nämns är att samtala inom arbetslaget och ha träffar med förskollärare från andra förskolor inom rektorsområdet. Alma menar också inspiration kan finnas inom sig själv i relation till sin yrkesroll. Eva däremot berättar att de har en grupp på förskolan som berör frågor kring förskolans utomhusmiljö där en förskollärare från varje åldersgrupp är med och diskuterar en gång i månaden. Forskning, litteratur och olika internetsidor är andra inspirationskällor som förskollärarna lyfter.

Det framgår också att samtliga förskollärare har en övervägande positiv inställning till att förändra i förskolans utomhusmiljö och relaterar förändringar till begrepp som intressant, roligt, spännande och utvecklande. Enligt Berit är förändringar utvecklande för både barn och personal, vilket Alma instämmer i genom att berätta följande exempel:

Det är ju alltid jättespännande med förändring, . . . det måste ju ske en förändring hela tiden. Dels för barnens skull, men även för oss. Händer det ingenting och blir en förändring då går man ju bara i samma mönster och det är ju inte roligt för någon.

18

I ovanstående citat framkommer det att Alma ser förändringar som något som bör genomföras regelbundet. Eva bekräftar också regelbundenheten genom att lyfta att förändringar är något som de har i tankarna hela tiden. Hon menar samtidigt att även om förändringar bör genomföras regelbundet, är det betydelsefullt att landa i det som redan finns och arbeta vidare med det.

Utifrån vad förskollärarna i studien beskriver att förändringar kan innebära berör det hur omfattande en förändring kan vara, att de uppfattas kan vara både små och stora. Eva menar att små förändringar är något som man kan göra själv och det som avgör är hur mycket tid som förskollärare är villiga att avsätta till det. Diana menar samtidigt att större förändringar är något som däremot alla som använder utomhusmiljön behöver vara delaktiga i. Flera av förskollärarna ser positivt på små förändringar eftersom det kan räcka för att utveckla barnen och göra skillnad i barngruppen, samt att det sedan går att utveckla det vidare till något större tillsammans med barnen. Diana ger ett exempel där några barn fick ett intresse för skator som senare spreds till fler barn, vilket resulterade i skapande aktiviteter till skatorna och fågelsinspirerade lekar. Det Diana berättar visar att ett litet intresse uppmärksammades och växte senare till något större.

5.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön

Flera av förskollärarna är tydliga med att barnens intressen är en viktig utgångspunkt i förändrandet av utomhusmiljön. Diana finner därför att det är viktigt att vara lyhörd gentemot barnen och bidra med material för att kunna ge förutsättningar att utveckla leken och skapa goda lärmiljöer. Hon ger även ett exempel på att barns olikheter är en viktig del att vara medveten om genom att berätta nedanstående:

Nej men det är ju viktigt att tänka hela tiden att barn är olika, och barn har olika förutsättningar att ta till sig hur miljön är. Och då är det ju viktigt och kunna möta varje barn utifrån deras förutsättningar och göra det till ett lustfyllt lärande på utegården tycker jag.

Även Eva förtydligar vikten av att ha barnens intressen med sig i förändringar:

Vad kan vi förändra och vad ser vi barnen är intresserade av och så vidare. Så att vi ändrar om ganska mycket i våra miljöer, lite då och då liksom och ganska ofta ibland.

19

Det Diana och Eva berättar förtydligar att barnens intressen och deras olikheter blir en betydande utgångspunkt för att utforma och förändra utomhusmiljön. I och med detta kan förskollärares förhållningssätt påverka hur handlingserbjudanden kan synliggöras för barnen utifrån deras olika förutsättningar. Utöver att vara lyhörd gentemot barnen, har ytterligare tre förhållningssätt synliggjorts utifrån förskollärarnas beskrivningar, vilket kan synliggöra möjliga handlingserbjudanden i utomhusmiljön. De tre förhållningssätten är att vara flexibel, organiserad och tillåtande.

Ett flexibelt förhållningssätt synliggörs genom att flera av förskollärarna ser positivt på att flytta ut material som vanligtvis används inomhus, exempelvis skapande material. Berit styrker detta genom att beskriva att det fungerar bra att ta ut hela verksamheten, samt ger ett exempel på hur ett flexibelt förhållningsätt kan vara:

Jag tänker att vi har plockat ut till exempel ... utomhuskläder … på den stora gården som riddarkläder och sådant där, sådana lekar ... som inte passar att leka inne.

I citatet ovan förtydligar Berit att i stället för att plocka undan materialet, plockade de i stället ut det där springlekar är mer lämpade. Detta synliggör en flexibilitet i att flytta ut ett material i stället för att ta bort det. Eva visar på ytterligare ett flexibelt förhållningssätt genom att berätta att de inte gör någon större skillnad på att vara inomhus eller utomhus. Hon menar att det innebär att de miljöer som finns inomhus även ska finnas utomhus, som exempelvis byggen och att arbeta med språk och musik. Alma lyfter dock en aspekt som kan påverka flexibiliteten i och med hur lättillgängligt det är att flytta ut saker kan påverkas av hur utomhusmiljön är angränsad till avdelningen.

Utifrån förskollärarnas beskrivningar framgår att ett organiserat förhållningssätt kan bidra till att synliggöra handlingserbjudanden i utomhusmiljön. Det organiserade förhållningssättet påverkar hur det som utomhusmiljön erbjuder kan bli tillgängligt och presenteras på. Förråd nämns av flera av förskollärarna som en bidragande faktor till hur material förvaras och påverkar tillgängligheten, vilket blir en del i det organiserade förhållningssättet. Alma berättar hur det bör förhålla sig i förrådet:

…hålla lite ordning i förråden så att det ser inbjudande ut… och det är ju inte speciellt inbjudande att liksom var ska jag börja leka med om allt ligger bara i en stor hög.

20

I citatet ovan menar Alma att det är betydande att ha en struktur i förråden för att barnen ska kunna överblicka materialet och använda det i sin lek. Tillgängligheten påverkas därför inte enbart av att det finns förråd utan även hur de används. Diana däremot säger att de skulle behöva ytterligare förvaring för att kunna ha mer löst okodat material och förvara det på ett lämpligt sätt. Det Diana berättar visar på att en brist på förvaringsutrymmen kan påverka hur mycket och vilket material som finns tillgängligt.

Förskollärarna nämner även olika sätt som utomhusmiljön kan utformas och förändras på genom att lägga till, ändra, ersätta och ta bort material. Detta medför att ett organiserat förhållningsätt kan bli betydande för att ha en struktur och tanke med förändrandet. Alma berättar exempelvis att de ibland säger att cyklarna sover och har en cykelfri dag för att variera leken. Hon menar att “Vi måste ju se till att vi har något annat då att erbjuda, vi kan ju liksom inte stänga igen och säga lek”. Att det sker förändringar i vilka material som presenteras, samt om det kan behöva ersättas för att fortfarande inspirera barnen till lek. Eva belyser även denna variation genom att säga: “Vi byter ut material ibland och vi tar bort material, lägger till och så vidare”. Det framgår utifrån Almas och Evas beskrivningar att det kan finnas olika sätt att organisera utomhusmiljön på för att möjliggöra för andra handlingserbjudanden.

Betydelsen av att ha ett tillåtande förhållningssätt gentemot barns utforskande av miljö och material, sätts enligt förskollärarnas beskrivningar i relation till att samtidigt ha en aktsamhet att vara rädd om miljön och materialet. Alma menar att vara tillåtande kan innebära att få gräva på andra ställen än sandlådan och att testa material på olika sätt utanför sina förutbestämda användningsområden. Eva berättar hur de ser på ett tillåtande förhållningssätt:

Vi har ju som sagt var våra miljöer ute och det vi är ganska hårda med att sakerna ska vara i sina miljöer eller så att man kanske inte går runt med dom eller så. … Men ser vi ett intresse att . . . barnen gärna drar med material till någon annan miljö då kan man ju även prova det så att . . . vi är väldigt öppna med att prova material i olika miljöer.

I citatet ovan förtydligar Eva att även om det finns regler för hur materialet bör användas, kan det samtidigt finnas ett tillåtande förhållningssätt för att barn ska få möjligheter till utforskande.

21

5.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön

Cecilia menar att en plats eller en sak inte behöver vara fast vid ett användningsområde. Detta förtydligar hon genom nedanstående exempel:

Vi har något litet byggt älgtorn kan man väl säga eller utkikstorn men det kan ju vara både hus och det är sjukhus och det är affär och det är ja . . . behöver inte vara fast vid just det som det är skapat för.

Cecilia berättar också att det material som de köper in helst ska kunna användas på flera olika sätt för att materialet ska komma till användning. Alma menar även att så länge det finns fantasi kan allt bli vad som helst. Förskollärarnas ovanstående exempel visar på hur ett material kan möjliggöra för flera handlingserbjudanden. Förskollärarna nämner även att vara närvarande, försöka skapa en trygghet och vara medagerande, vilket kan tolkas som ett stöttande förhållningssätt. Lekförmåga och “laddad med lek” är två formuleringar som förskollärarna har beskrivit och kommer att sättas i relation till ett stöttande förhållningssätt. Diana menar att barn som inte har utvecklat en tydlig lekförmåga kan fastna vid färdigt material med tydliga riktlinjer som gungor och cyklar. Det framgår att ju mer lekförmågan utvecklas desto mer kreativa kan barnen bli i sin lek. Kreativiteten kan bland annat innebära att barnen rör sig mot mer fria grönområden i utomhusmiljön med andra handlingserbjudanden som bjuder in till mer fantasilek. Alma pratar om att en leksak kan vara “laddad med lek”. Hon förtydligar att en orsak till att en specifik leksak kan vara intressant för flera barn samtidigt kan bero på att den används och är “laddad med lek”. Detta leder till att den specifika leksaken kan vara mer intressant än en liknande leksak som bara ligger orörd på marken. Det kan då finnas ett ansvar som förskollärare att börja leka med den leksaken för att på så sätt visa att den är lika användbar. Detta visar på att precis som tidigare i resultatet blir förskollärares förhållningsätt betydande även i dessa situationer för att visa på materialets handlingserbjudanden.

Förskollärarna ger exempel på handlingserbjudanden som olika material kan ha, vilket nedan kommer att redogöras för utifrån material med konkreta användningsområden, okodat material och naturmaterial. Hopprep är ett material som flera förskollärare nämner har flera användningsområden utöver det som det är skapat för. Diana och Alma berättar att det kan liknas vid en orm att dra efter sig eller som gåband på promenad. Spadar är ett annat flexibelt material som nämns kunna användas exempelvis som trollspö, slev, ljusstake eller bara som spade. Diana ger också exempel på det färdiga materialet i sandlådan som kan

22

användas som festdekorationer och att bandyklubbor kan bli hästar. Plaströr är ett okodat material som både Berit och Eva nämner, vilket kan användas till att rulla, köra bilar och rulla bollar i, eller till vattenlek. Rören beskrivs också kunna sättas upp på väggen eller användas som löst material.

Flera av förskollärarna nämner även naturmaterial som exempelvis pinnar och kottar, som material med flera handlingserbjudanden i och med att det inte finns några konkreta förutbestämda användningsområden. Cecilia ger ett exempel som berör mätning:

Jag kom att tänka på om någon vill mäta saker, det behöver inte finnas färdiga tumstockar eller någonting. De mäter med pinnar, med sig själva, de vet ungefär hur långa dom är och jämför och uppskattar då längder på ett annat sätt och kan liksom hitta ett ungefär. Det behöver inte vara exakt en meter, men den är nog ungefär en meter. Så lång är den här saken, de lär sig att se på ett annat sätt.

Cecilia berättar även att de använder naturmaterial till att bygga saker på deras förskolegård, exempelvis använder de stockar till att göra bilar. Dessa stockbilar förmultnar till slut och det blir därför naturligt att prata med barnen om att allt inte alltid finns kvar. Oavsett hur hållbart och långvarigt ett material finns i utomhusmiljön är det betydelsefullt att vara rädd om det material som finns så det håller längre.

Ytterligare ett material som flera av förskollärarna nämner är vatten som kan användas i sina olika former som inkluderar flytande vatten, is och snö, vilket kan växla beroende på årstiderna. Flera av förskollärarna berättar om snöns möjligheter, bland annat att skapa, måla och bygga med snön. Is kan användas genom att måla på den eller frysa vatten och se hur det utvecklas. Vatten kan inbjuda till lek både genom att flytta ut baljor med vatten eller att ta vara på naturligt regnvatten. Enligt ovanstående exempel utifrån förskollärarnas beskrivningar framgår det att vatten kan erbjuda många möjligheter beroende på temperaturen och här lyfts endast några fram.

Diana ger ett exempel på ett arbetssätt de har använt för att utforska olika material. Hon berättar att de arbetade med ett material under cirka 1–2 veckor och utforskade hur de kunde använda materialet på olika sätt, för att alla barn skulle få en chans att bli inspirerade till att prova på de olika materialen. Såpbubblor, spadar och målning är några exempel på det som arbetades med. Diana förtydligar att det var ett bra sätt att arbeta

23

på. Det arbetssätt som beskrivits ovan kan vara lämpligt för att utforska möjliga handlingserbjudanden hos material.

24

6. Diskussion

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans utomhusmiljö i relation till dess föränderlighet samt vilka handlingserbjudanden det innebär för barnen. I studien har vi utifrån en syn på föränderlighet och materials möjligheter i relation till handlingserbjudanden velat synliggöra hur det kan påverka utomhusmiljöns utformning. Ett samband som kan vara betydelsefullt att reflektera över och framför allt nu under den rådande samhällssituationen med Covid-19, som har bidragit till att mer utevistelse har blivit nödvändigt. Enligt Skolverket (2021) har pandemin förändrat synen på utevistelsen i förskolan, eftersom det har ställts högre krav på hur utomhusmiljön kan användas i undervisningen. Intentionen med vår studie är därför att resultatet ska kunna bidra med kunskaper om utomhusmiljöns utformning och dess föränderlighet. I följande avsnitt kommer studiens diskussion att presenteras under tre rubriker. De tre rubrikerna är 6.1 Resultatdiskussion, 6.2 Metoddiskussion, samt 6.3 Vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen kommer presenteras under fyra rubriker, där de tre teman från resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning, samt en sammanfattning. De fyra rubrikerna är 6.1.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden, 6.1.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön, 6.1.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön, samt 6.1.4 Sammanfattande slutsats.

6.1.1 Utomhusmiljöns föränderlighet och inverkan på handlingserbjudanden

I resultatet nämner Berit och Alma att förändringar kontinuerligt behöver ske för att inte fastna i gamla mönster och att det är utvecklande för både barn och personal. Detta kan sättas i relation till vad Änggård (2012) skriver om att platser kan ses som föränderliga, de skapas och omskapas i relation med människor. Även om platser kan ses som föränderliga lyfter förskollärarna i denna studie att det finns faktorer som kan påverka utomhusmiljöns utformning och föränderlighet. Förskollärarna nämner att ekonomi, syn på hållbarhet, stöd från vårdnadshavare och utomståendes användning av utomhusmiljön är faktorer som förskollärarna kan ha svårt att styra över. Även om det kan vara svårt att styra över sker det ändå i relation med människor både på och utanför förskolan vilket kan påverka föränderligheten av utomhusmiljön. Motivation, inspiration och en positiv inställning som nämns i resultatet i relation till förskollärarna, kan ses som faktorer som de kan styra över och

25

det handlar om deras tid och vilja att förändra. Det kan också slås fast utifrån vad förskollärarna berättar att föränderligheten kan vara både liten och stor. En tolkning kan därför bli att stora förändringar påverkas mer av faktorerna som förskollärarna kan ha svårt att styra över, medan de små förändringarna styrs mer av förskollärarna själva och den tid de är beredda att lägga ner.

I resultatet framgår det att förskollärarna upplever att nya förutsättningar kan uppstå i utomhusmiljön i och med hur den förändras med årstidsväxlingarna. Både beroende på vad årstiderna erbjuder i utomhusmiljön, samt hur de kläder som årstiden kräver kan påverka rörligheten och hur miljön därefter bör användas. Årstidsväxlingarna berör även Mårtensson (2013) som menar att olika väder kan bidra till ny inspiration i en utomhusmiljö. Det framgår enligt detta att både tidigare forskning samt denna studies resultat visar på att årstidsväxlingar kan bidra till föränderligheten av en utomhusmiljö på olika sätt. Mårtensson (2012) uttrycker även att naturliga miljöer inte utnyttjas till sin fulla potential. Mot denna bakgrund reflekterar vi över om den fulla potentialen kan uppnås genom att använda utomhusmiljön efter årstidsväxlingarna. Det årstidsväxlingarna kan erbjuda utifrån de exempel som förskollärarna lyfter är att använda snön, höstens löv och leta efter vårtecken. Dessa förändringar kan därför bidra med ny inspiration. Samtidigt som det kan bli en fördel ur ekonomisk och hållbar synpunkt. Detta eftersom det inte behöver köpas in nya saker för att bidra till förändring, utan det kan finnas nya möjligheter i naturen runt omkring.

6.1.2 Handlingserbjudanden i utomhusmiljön

I resultatet belyser Diana och Eva vikten av att ta vara på barns olikheter och intressen vid utformandet och förändrandet av utomhusmiljön. Enligt Skolverket (2018) ska miljön inspirera barn till lek och utforskande både inomhus och utomhus. För att miljön ska bli inspirerande för barnen kan det precis som Diana och Eva belyser vara betydande att ta vara på barnens intressen och se till deras olikheter, eftersom det är barnen som ska vara i

miljön och tilltala dem. Barn gör platser till sina egna och skapar relationer till dem

(Mårtensson, 2013). Beroende på hur barns intressen och olikheter uppmärksammas och tas till vara på, blir vår tolkning att det kan påverka vilka möjligheter barn har att skapa en relation till platserna i förskolans utomhusmiljöer. Detta i sin tur kan bidra till vilka

handlingserbjudanden som synliggörs för barn beroende på vilken relation de har till platsen.

26

Det finns olika miljöer som kan vara mer lämpliga för vissa lekar än andra menar Änggård (2009). Berit ger ett exempel i studiens resultat där de plockade ut riddarkläder eftersom de ledde till springlekar inomhus, vilket de ansåg vara mer lämpligt i utomhusmiljön. Förskollärarna på Berits förskola ansåg då att det fanns en miljö som var mer lämpad för en sorts lek än någon annan precis som Änggård (2009) menar. En tolkning kan därför vara att i stället för att ta bort material som inte fungerar i en miljö flytta det till en mer lämplig miljö, vilket enligt Berits exempel var utomhusmiljön. Miljöerna finns där hela tiden och går inte alltid att justera, men synen på vad som fungerar i vilken miljö kan i stället variera och visa på ett flexibelt förhållningssätt. När ett material byter miljö i stället för att plockas bort kan det därför synliggöra nya handlingserbjudanden i och med det nya sammanhanget som materialet finns i.

Szczpanski (2014) menar att utomhusmiljön kan bli en meningsfull plats för lärande, eftersom en naturmiljö kan skapa möten som bidrar till en förståelse att se något i sitt naturliga sammanhang. Att ha ett tillåtande förhållningssätt kan därför främja detta utforskande att upptäcka vilka handlingserbjudanden som finns i naturen. Eva ger i resultatet ett exempel där ett tillåtande förhållningssätt blir tydligt utifrån att de gick ifrån sina regler om var och hur materialet bör användas för att barnen skulle erbjudas möjligheter till att få utforska. Flera av de övriga förskollärarna i studien synliggjorde också detta tillåtande förhållningssätt eftersom barnen fick vara fria i sitt utforskande i utomhusmiljön. En tolkning kan därför bli att även om det finns regler att förhålla sig till, vara så tillåtande som möjlighet för att kunna ta vara på barnens intressen och se utomhusmiljön som en meningsfull plats för lärande.

I resultatet synliggjordes ett organiserat förhållningssätt vilket har en betydelse för hur materialet i utomhusmiljön kan göras tillgängligt och presenteras, samt på det viset synliggöra handlingserbjudanden. I Almas exempel med att ha cykelfria dagar för att variera barnens lek, menar hon att om något tas bort är det viktigt att erbjuda något annat i stället. Variation är även något som Martinsen (2015) nämner genom att det material som finns tillgängligt för barn bör väljas noga för att skapa en variation av intryck. Mot denna bakgrund kan sägas att för att det ska finnas tillgängligt material för barn kan det vara viktigt att det organiseras på ett lämpligt sätt. Detta kan enligt vad som nämnts ovan handla om en variation att byta ut material för att inspirera barn med något nytt, men att då inte bara ta bort material utan ersätta med något annat i stället.

27

6.1.3 Handlingserbjudanden hos material i utomhusmiljön

I resultatet framkom formuleringarna lekförmåga och “laddad med lek” utifrån förskollärarnas beskrivningar vilket synliggjorde ett stöttande förhållningssätt. Detta förhållningssätt kan bli betydande för att barn ska kunna utforska handlingserbjudanden i utomhusmiljön. Det finns en skillnad i hur barn kan uppfatta material och att det både kan erbjuda och begränsa lekmöjligheter (Mårtensson, 2013). Samtidigt menar också Änggård (2009) att det kan finnas en tränad blick hos barn som är vana vid skogsmiljöer om hur naturmaterial kan användas, vilket kan relateras till vad Diana nämner om att lekförmågan kan vara svårare i naturmiljöer utan tydliga ramar. Alma lyfter i resultatet att när en leksak används till skillnad från om den ligger orörd på marken kan upplevas mer intressant för barn att använda. Mårtensson (2004) skriver hur utomhusmiljön bör vara inspirerande och fylld med material som lockar barn att vilja ta del av den. Utifrån innebörden av att vara “laddad med lek” skulle en tolkning kunna vara att inspirerande inte enbart behöver beröra materialet i sig, utan även hur materialet används och hur regelbundet det sker kan påverka hur inspirerande det är. En reflektion utifrån ovanstående stycke är att det kan behöva utvecklas en medvetenhet hos förskollärare hur barn kan behöva stöttning i sitt utforskande av handlingserbjudanden i utomhusmiljön.

I förskolors utomhusmiljöer kan det finnas material med förutbestämda användningsområden, vilket kan ge olika förutsättningar beroende på vilken situation det berör (Mårtensson, 2013; Hagen, 2015; Moser och Martinsen, 2010), vilket även förskollärare i vår studie lyfter. Ett staket kan både skapa trygghet och begränsa lekmöjligheter, klätterställningar kan bli hus, samt att bandyklubbor, spadar, hopprep och pinnar har flera möjliga användningsområden. Ovanstående exempel är en del av det som framkommer i både tidigare forskning och denna studies resultat om att ett material inte behöver ha begränsade användningsområden. Det framgår att både material med och utan förutbestämda användningsområden kan erbjuda flera möjliga handlingserbjudanden. Alma nämner i resultatet att så länge det finns fantasi kan allt bli vad som helst. Mot denna bakgrund kan därför sägas att det spelar ingen roll om något har ett förutbestämt användningsområde eller ej. Utan beroende på vilken situation som både materialet och den som använder materialet befinner sig, kan det finnas oändliga möjligheter

28

att använda materialet på. Det blir därför fantasin som kan avgöra vilka handlingserbjudanden som utforskas.

Moser och Martinsen (2010) lyfter att en variation av material är betydande och kan bidra till en kreativ lek. Diana ger ett exempel i resultatet på ett arbetssätt där det aktivt går att arbeta med att utforska material på flera sätt, genom att fokusera på ett speciellt material under en bestämd tid. Ett arbetssätt som detta kan genom samspelet som det innebär leda till att nya handlingserbjudanden kan utforskas tillsammans. Mot denna bakgrund skulle variationen som Moser och Martinsen (2010) nämner i relation till Dianas arbetssätt visa på att variation kan ha flera innebörder. Variationen behöver därför inte endast innebära ett stort utbud av olika material, utan att det i stället kan vara en variation i hur materialet används. Det behöver inte vara mycket material som erbjuder få handlingserbjudanden, utan det kan i stället vara färre material men att fler handlingserbjudanden utforskas.

6.1.4 Sammanfattande slutsats

I relation till de fyra begreppen flexibelt, tillåtande, organiserat och stöttande, samt den positiva synen som framkom i resultat visar det på betydelsen av förskollärares förhållningssätt för att utforma och förändra i utomhusmiljön. Det finns en del faktorer som kan påverka föränderlighet, dels sådant som förskollärare själva kan styra över, dels sådant de behöver anpassa sig efter. De tre teman som har redogjorts för i resultatet har försökt visa på en helhet hur handlingserbjudanden kan finnas i ett sammanhang. Att det finns saker som påverkar handlingserbjudanden, hur de sedan kan synliggöras och till sist utforskas och arbetas med. Detta i samband med både de faktorer som förskollärarna kan påverka och sådant som de behöver anpassa sig efter, vilket redogjordes för i resultatet. Det framkom även att en variation är bra, men att det inte behöver handla om mängden material utan i stället vad som kan göras med det som finns. En slutsats kan därmed bli att ta vara på det som finns och erbjuds i utomhusmiljön genom exempelvis de naturliga förändringar som årstidsväxlingar bidrar med. Att se till vad den tidigare nämnda variationen kan innebära och utforska den befintliga miljön och dess material, för att kunna synliggöra och upptäcka fler handlingserbjudanden än de som syns vid första anblicken. För att knyta samman med studiens rubrik ”Vad som helst kan bli vad som helst” vill vi synliggöra att det kan finnas möjligheter att använda något på flera olika sätt. Detta kan i sin tur bidra till att det inte ska behöva ses för svårt att fortsätta vilja utforma, förändra och utveckla utomhusmiljön påförskolan.