FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering

Full text

(1)Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Magisteruppsats i företagsekonomi, EFO019 Gruppnummer 1799 2008-06-04. FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. Handledare: Maria Mårtensson Författare: Carolin Larsson 850629 Emma Svensson 830224.

(2) Sammanfattning Datum:. 2008-06-04. Nivå:. Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp. Författare:. Carolin Larsson Kvisterhult Rättarbostaden 643 96 Julita 0150-91027 carolinlarsson85@hotmail.com. Emma Svensson Vasavägen 4a 633 56 Eskilstuna 016-135051 swdemm@aol.com. Handledare: Maria Mårtensson Titel:. FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. Problem:. Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?. Syfte:. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007. Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.. Metod:. Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.. Resultat:. Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat..

(3) Abstract Date:. 2008-06-04. Level:. Master thesis in Business and Administration. Authors:. Carolin Larsson. Emma Svensson. Kvisterhult Rättarbostaden 643 96 Julita 0150-91027 carolinlarsson85@hotmail.com. Vasavägen 4a 633 56 Eskilstuna 016-135051 swdemm@aol.com. Tutor:. Maria Mårtensson. Title:. R&D in the healthcare sector – From expensing to capitalization. Problem:. From the year 2005 it has been compulsory for all companies that are quoted on the stock exchange and that lies within the European Union to use the same accounting standards. Before 2005 the companies had the opportunity to expense or capitalize development costs according to BFN R1 or RR 15. Now they have to use the IASB’s standard IAS 38. The purpose of this is to increase the comparability between companies. In this study we want to see if there have been any changes in how companies accout for R&D from the year 2000 to the year 2007 when development costs has to be capitalized. What effect has the harmonization of accounting rules been on the research and development accounting?. Purpose:. The purpose of this paper is to observe how businesses within the sector healthcare have changed their accounting for research and development costs from the year 2000 to the year 2007. Based on this purpose we are going to examine financial reports, and make conclusions from the gatherd information.. Method:. We have decided to make a qualitative research of seven companies taken from the Stockholm OMX: s Large, Mid and Small Cap list within the sector healthcare. The research contains data taken from the companies’ financial statements from 2000 to 2007 that concern research and development. We have also done an interview that has been used as a feasibility study to get a better understanding of the subject.. Result:. Until the year 2002 most of the companies choose to expense their development costs, which could show that they rather present their result concerning R&D with carefulness. After the year 2002 some of the companies started to use RR 15 and then started to capitalize more development costs. The capitalization increased even more in 2005 when all the companies started to use IAS 38. This shows that companies rather are carefull and expense their costs. IASB’s goal with the harmonization is to increase the comparability between companies. According to this study the harmonization goal has not been fulfilled when there is no clear sign of what kind of capitalization leads to a clear result. 3.

(4) FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR BFN FAR SRS FASB FoU IAS IASB IASC IFRIC IFRS Large Cap. – – – – – – – – – –. Mid Cap. –. OECD Small Cap. – –. USGAAP ÅRL. – –. Bokföringsnämnden Är organisationen för revisors- och redovisningsbranschen. Financial Accounting Standard Board Forskning och utveckling International Accounting Standard International Accounting Standards Board International Accounting Standards Committee International Financial Reporting Interpretations Committee International Financial Reporting Standards Listan för de största bolagen på Stockholmsbörsen. Här finns bolagen med ett börsvärde över en miljard euro. Listan för de medelstora företagen på Stockholmsbörsen. Här finns de bolag med ett börsvärde mellan 150 miljoner och en miljard euro. Organisation for Economic Cooperation and Development Listan för de minsta bolagen på Stockholmsbörsen. Här finns bolagen med ett börsvärde under 150 miljoner euro. U.S. Generally accepted accounting standards Årsredovisningslag. 4.

(5) INNEHÅLL 1. 2. 3. 4. 5. INLEDNING................................................................................................................................................. 1 1.1 BAKGRUND............................................................................................................................................ 1 1.1.1 Tidigare undersökning ...................................................................................................................... 4 1.1.2 Genomförd intervju ........................................................................................................................... 6 1.2 PROBLEMFORMULERING................................................................................................................... 7 1.3 SYFTE ...................................................................................................................................................... 7 METOD......................................................................................................................................................... 9 2.1 VAL AV METOD .................................................................................................................................... 9 2.2 URVAL .................................................................................................................................................. 11 2.3 GENOMFÖRANDE ............................................................................................................................... 11 2.4 BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA ....................................................................................... 13 2.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ...................................................................................................... 15 2.6 KÄLLKRITIK ........................................................................................................................................ 16 REFERENSRAM ....................................................................................................................................... 17 3.2 REDOVISNINGSSTANDARD ............................................................................................................. 17 3.4 REDOVISNINGSPRINCIPER............................................................................................................... 17 3.4.1 Försiktighetsprincipen .................................................................................................................... 17 3.4.2 Matchningsprincipen....................................................................................................................... 18 3.5 NORMGIVANDE ORGAN ................................................................................................................... 18 3.5.1 Bokföringsnämnden .................................................................................................................... 18 3.5.2 Redovisningsrådet ........................................................................................................................... 18 3.5.3 International Accounting Standards Board..................................................................................... 19 3.6 REDOVISNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR..................................................................... 19 3.6.1 BFN R1 – Redovisning av forsknings- och Utvecklingskostnader .................................................. 19 3.6.2 RR 15 Immateriella tillgångar ........................................................................................................ 21 3.6.2.1 Forskning och Utveckling i RR 15.......................................................................................... 22 3.6.3 RR 15 jämfört med BFN R1............................................................................................................. 23 3.6.4 IAS 38 Immateriella tillgångar........................................................................................................ 23 3.6.4.1 Forsknings och Utveckling i IAS 38 ....................................................................................... 24 3.6.5 IAS 38 jämfört med RR 15............................................................................................................... 24 TEORI ......................................................................................................................................................... 25 4.1 STANDARDISERING ........................................................................................................................... 25 4.2 HARMONISERING............................................................................................................................... 27 4.3 AKTIVERING KONTRA KOSTNADSFÖRING ................................................................................. 28 4.3.1 Skillnader mellan IFRS och FASB .................................................................................................. 30 4.4 RISKFAKTORER FÖR FOU INTENSIVA FÖRETAG ....................................................................... 30 EMPIRI OCH ANALYS............................................................................................................................ 32 5.1 GETINGE ............................................................................................................................................... 32 5.1.1 Analys av Getinge............................................................................................................................ 34 5.2 ELEKTA................................................................................................................................................. 34 5.2.1 Analys av Elekta .............................................................................................................................. 36 5.3 MEDA .................................................................................................................................................... 37 5.3.1 Analys av Meda ............................................................................................................................... 39 5.4 NOBEL BIOCARE................................................................................................................................. 40 5.4.1 Analys av Nobel Biocare ................................................................................................................. 41 5.5 Q-MED ................................................................................................................................................... 42 5.5.1 Analys av Q-Med............................................................................................................................. 44 5.6 BIOGAIA ............................................................................................................................................... 44 5.6.1 Analys av BioGaia........................................................................................................................... 46 5.7 ACTIVE BIOTECH ............................................................................................................................... 47 5.7.1 Analys av Active Biotech ................................................................................................................. 48 5.2 SAMMANFATTANDE ANALYS ........................................................................................................ 49.

(6) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ........................................................................................................ 52 6.1 VIDARE FORSKNING ......................................................................................................................... 54. KÄLLOR. DIAGRAMFÖRTECKNING DIAGRAM 5.1.1: GETINGE 1.............................................................................................................................. 32 DIAGRAM 5.1.2: GETINGE 2.............................................................................................................................. 33 DIAGRAM 5.2.1: ELEKTA 1 ................................................................................................................................ 35 DIAGRAM 5.2.2: ELEKTA 2 ................................................................................................................................ 36 DIAGRAM 5.3.1: MEDA 1.................................................................................................................................... 38 DIAGRAM 5.3.2: MEDA 2.................................................................................................................................... 38 DIAGRAM 5.4.1: NOBEL BIOCARE 1 ................................................................................................................ 40 DIAGRAM 5.4.2: NOBEL BIOCARE 2 ................................................................................................................ 41 DIAGRAM 5.5.1: Q-MED 1.................................................................................................................................. 42 DIAGRAM 5.5.2: Q-MED 2.................................................................................................................................. 43 DIAGRAM 5.6.1: BIOGAIA 1 ............................................................................................................................... 45 DIAGRAM 5.6.2: BIOGAIA 2 ............................................................................................................................... 46 DIAGRAM 5.7.1: ACTIVE BIOTECH 1 ............................................................................................................... 47 DIAGRAM 5.7.2: ACTIVE BIOTECH 2 ............................................................................................................... 48 DIAGRAM 5.2: ALLA FÖRETAG......................................................................................................................... 50. BILAGA BILAGA INTERVJUFRÅGOR. 1.

(7) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 1. INLEDNING. Kapitel ett är en inledning av uppsatsen. Detta kapitel innehåller bakgrunden, problemformulering, syfte och avgränsning. Bakgrunden finns för att ge läsaren en förståelse för ämnet till exempel vad en immateriell tillgång är. Bakgrunden leder således fram till undersökningens problemformulering. Problemformulering innehåller de frågor som undersökningen har för avsikt att besvara medan syftet innehåller meningen med uppsatsen.. 1.1. Bakgrund. Standarder är något som finns i alla länder och i de flesta branscher. Det kan handla om allt från hur ekonomisk redovisning ska göras till hur ett hus ska byggas.1 På 1800-talet fanns det ett stort problem med vilka skruvgängor som skulle användas. Problemet låg i att järnvägsnätet skulle byggas ut och att de flesta länder använde olika gängor. Det som blev en tillfällig lösning på problemet var första världskriget, i och med kriget så upphörde handeln för att sedan återupptas när kriget var slut. När handeln återupptogs skedde det under akutbehov av samordningsverktyg. Lösningen blev att flera europeiska länder samtidigt bestämde sig för att följa samma standard vilket resulterade i ”M-gängan”. Efter andra världskriget gavs denna fråga om standarder för gängor högsta prioritet och efter elva år kunde de enas om en internationell standard för gängor. Men diskussionen var inte slut där och det var först på 1980-talet som ett gemensamt system för gängor fastställdes, den så kallade ISO-gängan.2 Detta är ett väldigt talande exempel som visar på att det kan ta väldigt lång tid att genomföra en standrad som alla deltagare är med på. Härifrån är inte steget långt att jämföra denna standardiseringsprocess med den som har skett och sker inom redovisningen. De flesta länder har ett eget redovisningssystem bland annat beroende på att ägarstrukturen i de olika länderna är utav varierande karaktär. Detta har lett till problem vid den ökade globaliseringen. Enligt Marton, Falkman, Lumsden, Pettersson och Rimmel har en harmonisering av redovisningen varit önskvärt inom Europa för att minska skillnaderna i redovisningen mellan länderna. De anser att skillnaderna har blivit allt mer tydliga när det ekonomiska utbytet mellan de europeiska länderna har ökat. EU som är för en harmonisering införde 2005 ett tvång för alla noterade företag att följa International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standard Board (IASB) och är ett internationellt normgivande organ .3 Ett argument för att harmonisera redovisningen globalt är att det i alla länder finns samma behov av att ekonomiska transaktioner skall kunna mätas och jämföras internationellt på samma sätt. Motståndare till detta synsätt säger att ekonomin är en unik produkt som uppstår på ett unikt sätt i olika situationer. Debatten kretsar alltså i huvudsak om redovisningen skall klassas som något universellt eller något individuellt inom varje samhälle och miljö. 1 Brunsson, N. et al (1998) s. 12 2 Tamm Hallström, K. (2000) 3 Marton, J. et al (2008). 1.

(8) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering Idag tillåter eller kräver över 100 länder både i och utanför Europa att IFRS tillämpas för börsnoterade företag.4 I början av 1990-talet när IFRS satte igång sitt arbete mot en harmonisering av redovisningen inom Europa så visade resultatet att länderna visade stor motvillighet att anpassa sig till IFRS. Indikationer på detta visar en artikel av Jaafar och McLeay5, där de kommer fram till att företagets hemland är en större faktor till varför redovisningen skiljer sig åt än vilken sektor företaget är aktivt i. Vid en strävan av harmonisering av redovisningen finns det vissa aspekter som det måste tas hänsyn till. Ytterligare faktorer som spelar stor roll till varför redovisningen skiljer sig åt i företagen enligt Jaafar och McLeay är i vilket land, vilken sektor som företaget är aktivt i och storleken på företaget. Fastän de gemensamma standarderna har funnits ett tag för medlemsländerna i EU så är det först de senaste åren som det har kunnat urskiljas en klar förändring i standarderna. Anledningen till att utvecklingen gått olika fort kan förklaras med att olika faktorer i länderna påverkar utvecklingen av nya redovisningsstandarder. Faktorerna som har mest roll är kapitalmarknaden och dess betydelse på ekonomin, vilken roll staten har och hur mycket deras påtryckningar betyder, hur mycket inflytande ekonomerna har och vilken roll skattelagarna har. En annan förklaring till varför utveckling har varit olika i länderna är att det historiskt finns två olika redovisningstraditioner inom Europa. Det anglosaxiska synsättet är mer kapitalmarknadsinriktat och den kontinentala redovisningstraditionen är uppbyggd efter skatter och borgenärsskydd. Eftersom IFRS också inriktar sig mer mot kapitalmarknaden så har det varit en större omställning för länder som inte är vana med det synsättet på redovisningen.6 Under åren så har kritik riktats mot att IFRS harmonisering av redovisningen grundar sig för mycket på det Anglosaxiska synsättet. Det sågs som den trojanska hästen som rullade in i Europa med amerikanska och brittiska normer som tog över det kontinentala synsättet.7 I tyskland har omställningen gått fort eftersom företagen i Tyskland och tyska staten såg ett behov av en förändring för att kunna jämföra sig bättre med resten utav Europa. I andra länder som Italien och Frankrike har omställningen gått långsammare, mycket beroende på att staten har infört olika förändringar anpassade till IFRS gradvis. Tyskland, Frankrike och Italien har även tolkat IFRS standarder på olika sätt och infört olika redovisningsregler. Detta har lett till att tre länder som för några år sedan ansågs ha en liknande redovisningsram i nuläget skiljer sig i praxis och har olika syn på det som skulle sammanstråla redovisningen inom EU.8 En del av det som IFRS hanterar är immateriella tillgångar. En immateriell tillgång är en icke monetär tillgång utan fysisk form, det kan handla om varumärke, goodwill, utbildning, kundregister, patent samt forskning och utveckling (FoU)9. Hur redovisningen av immateriella tillgångar ska göras finns det olika åsikter om. Det finns argument för och emot 4 Marton, J. et al (2008) 5 Jaafar, A. et al (2007) 6 Delvaille, P. et al (2005) 7 Rodrigues, L.L. et al (2007) 8 Delvaille, P. et al (2005) 9 Marton, J. et al (2008). 2.

(9) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering att utgifter ska redovisas som tillgång i balansräkningen istället för att redovisa utgifter som kostnad i resultaträkningen. Kostnader ska matchas mot intäkter om de immateriella tillgångarna leder till intäkter borde de redovisas i balansräkningen. Å andra sidan är investering i immateriella tillgångar osäkert enligt Sundgren, Nilsson och Nilsson. Det är inte säkert att det leder till intäkter och då kan tillförlitligheten avta. Exempelvis är det svårt att bevisa värdet på forskningen för att ta fram nytt läkemedel innan medicinen är ute på marknaden.10 Hälsovårdssektorn är en intressant sektor att undersöka utifrån att de kostnadsför och aktiverar mycket FoU. Förut sågs aktivering av immateriella tillgångar av vissa som ett svaghetstecken för företaget, just eftersom det med hjälp av aktivering går att höja ett företags värde.11 Å andra sidan kan företag som aktiverar sina utgifter berätta för omvärlden hur bra deras FoU projekt har gått.12 Enligt Healy, Myers och Howe finns det åsikter om att kostnadsföra alla FoU utgifter är det bästa sättet att undvika att chefer aktiverar utgifter för projekt med hög risk, för liten chans till ekonomiska fördelar för företaget, bara för att skriva upp värdet på företaget. Att kostnadsföra alla utgifter skulle ge en mer objektiv syn på företaget i redovisningen. Healy, Myers och Howe pratar också om att motståndare till att bara kostnadsföra menar att en vägran till att aktivera försämrar trovärdigheten i finansiella rapporter.13 Genom att visa i den externa redovisningen hur mycket ett företag har aktiverat i jämförelse med hur mycket företaget har kostnadsfört, kan ledningen bättre kommunicera med omvärlden hur bra framgång de haft med FoU projekt i företaget menar Oswald och Zarowin.14 IFRS fokuserar på att tillförlitligheten är så bra som möjligt för den information som är lämnad i de finansiella rapporterna. Information som är tveksam i sin tillförlitlighet kan vara missvisande för beslutsfattare, investerare och kunder. Mycket stark kritik har riktas mot normsättare för att de lägger mer vikt på informationens tillförlitlighet istället för på relevansen. Det ligger något i denna kritik då de finansiella rapporterna har många olika syften anser Riegler och Höllerschmid då de finansiella rapporterna försöker tillmötesgå och balansera alla behov.15 Till exempel när det gäller de immateriella tillgångarna ska information lämnas till externa intressenter om värderelevant fakta medan det å andra sidan finns krav på att säkerställa en hög tillförlitlighet. Det är därför intressant att titta på hur informationen i årsredovisningarna har förändrats. För att se hur årsredovisningarna har förändrats är det viktigt att veta vilka lagar och regler som har funnits den senaste tiden. Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed för bokföring och redovisning. BFN ger ut råd och uttalanden så det är därför inte frågan om ett regelverk.16 Fram till 2002 var det deras rekommendation BFN R1 som gällde vid redovisning av forskning och 10 Sundgren, S. et al (2007) s. 101 11 Artsberg, K. (2005) 12 Oswald, D.R. et al (2007) 13 Healy, P.M. et al (2002) 14 Oswald, D.R. et al (2007) 15 Riegler, C. et al (2006) 16 BFN. 3.

(10) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering utvecklingskostnader.17 I januari 2002 trädde Redovisningsrådets rekommendation RR 15 immateriella tillgångar i kraft där FoU ingår. Denna rekommendation bygger på IAS 38 som träde i kraft den 1 juli 1999.18 Koncerner har innan 2005 kunnat redovisa sina immateriella tillgångar enligt RR 15 och BFN R1. Nu måste koncerner rätta sig efter de hänvisningar som IAS 38 tar upp om immateriella tillgångar.19 Eftersom RR 15 i stor utsträckning är en översättning av IAS 38 så skedde den stora förändringen när RR 15 kom. Den stora förändringen som omfattats av införandet av IFRS och IAS 38 är att utvecklingskostnader som uppfyller vissa krav måste aktiveras. Enligt BFN R1 kunde företagen om de ville redovisa enligt försiktighetsprincipen. Vilket innebar att företag fick välja om de ville aktivera eller inte. Enligt Sundgren, Nilsson och Nilsson har större företag varit skeptiska till att aktivera för mycket FoU kostnader i sin redovisning i det gamla redovisningssystemet eftersom finansanalytiker ansåg att det var ett svaghetstecken för företaget.20. 1.1.1. Tidigare undersökning. I och med införandet av först Redovisningsrådets rekommendation 15 och senare International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS) 38 har redovisningen av immateriella tillgångar förändrats för svenska börsnoterade företag. I Sverige betyder detta att företag har fått gå ifrån den traditionella försiktighetsprincipen. Tidigare har det varit frivilligt att kostnadsföra utvecklingskostnader, detta med bakgrunden att det är svårt att fastställa om immateriella tillgångar hänförliga till FoU kommer att generera några framtida intäkter och bör såvida tas upp med försiktighet i balansräkningen. Den nya lagförändringen till RR 15 och IAS 38 har medfört att bolagen tillämpar mer en matchningsprincip i sin redovisning. Detta ska göra det enklare för investerare att se vilka utgifter som är hänförliga för FoU och ge en mer rättvisande bild av företaget. Detta stycke är en sammanfattning av den inledning som Funseth och Fällmar har i sin uppsats där de tittade på utvecklingen av redovisningen av FoU under två år, 2000 och 2006, för att sedan jämföra dessa år med varandra. Studien av Funseth och Fällmar avser att jämföra perioden före införandet av RR 15 år 2002 och efter införandet av IAS/IFRS år 2005. De har undersökt större börsnoterade bolag i Sverige eftersom lagändringen är obligatorisk för dem. Detta för att se om det har skett någon förändring av fördelningen mellan aktivering och kostnadsföring av forsknings- och utvecklingsutgifter. Det söker vidare svar på är om lagförändringen har gett en mer rättvisare bild av företagen om aktivering sker jämfört med en direkt kostnadsföring. I deras problemformulering tar de upp följande frågor, ”Vilken praktisk skillnad har uppstått i redovisningen av FoU före och efter införandet av IFRS”? och ”Vilka effekter uppkommer på relevansen i redovisningen och vad innebär detta för intressenterna”? De nämner även att de 17 FAR Samlingsvolymen del 1 (2007) s.458 18 Redovisning av immateriella tillgångar. (2002) s. 7 19 Sundgren, S. et al (2007) s. 102 20 Sundgren, S. et al (2007) s. 107. 4.

(11) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering vill föra en diskussion kring hur informationen i redovisningen, ur ett ägarperspektiv, påverkas av ledningens val att redovisa FoU. Tillvägagångssättet i studien är att jämföra 31 företags årsredovisningar åren 2000 och 2006. De valde företag utifrån att titta på Large Cap och Mid Cap företag, därifrån valde de företag som hade FoU i förvaltningsberättelsen, balansräkningen, resultaträkningen och särredovisning i noterna, de bolag som ej hade detta valdes bort. Det gjordes inget urval utifrån någon bransch. De variabler de har valt att titta på är:  Omsättningen – företagets omsättning medger olika möjligheter att investera i FoU. Företag med stor skillnad i omsättning är svåra att jämföra med varandra.  Aktiverad FoU – under året upparbetad FoU som aktiverats och redovisats som immateriell tillgång.  Kostnadsförd FoU – utgifter för FoU som tagits som en kostnad på resultaträkningen.  Balansomslutningen – med i undersökningen för att kunna beräkna soliditeten.  Eget kapital – med i undersökningen för att kunna beräkna soliditeten.  Soliditet – är med för att kunna utläsa om eventuella incitament att aktivera kan kopplas till ett företags soliditet.  Kostnadsförd FoU/Omsättningen – presenteras för att skapa en bild av hur mycket företaget satsar på FoU.  Total FoU – betydelsefullt för att kunna utläsa hur mycket total FoU som utgörs av omsättningen och hur mycket av det som faktiskt aktiveras.  Aktiverad FoU/Total FoU – en förtydligan av hur mycket som faktiskt aktiveras. Kan lätt jämföras mellan år 2000 och 2006 för att se en eventuell förändring av lagändringen.  Aktiverad FoU/Balansomslutningen – förutsättningar för att kunna utläsa hur FoU kan tänkas påverka soliditeten, och om det finns incitament för ledningen att aktivera FoU i större utsträckning vid en viss soliditet. Funseth och Fällmar kan se en klar utveckling i företags redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Företagen har gått från en, i princip kostnadsredovisning till att majoriteten redovisar enligt IAS 38. Informationen kring redovisningen av FoU har ökat anmärkningsvärt i årsredovisningarna, detta fastän utgifter i sig inte ökad nämnbart i jämförelse med omsättningen, FoU tar 2006 upp en större andel i utrymme i årsredovisningen, detta medför att relevansen av redovisningen ökar. Det ger bättre underlag för prognoser då aktiverad FoU tillsammans med informationen om avskrivningen ger ett bättre underlag till bidrag för framtida intäkter. Något som också stärks är jämförbarheten mellan företagen och över tid. Särredovisningen av FoU och ökad information kring redovisningsprinciperna medför också en ökad förståelse för hur redovisad FoU ska tolkas. Som förslag till fortsatt forskning nämner de att en granskning av en längre tidsperiod kan göras för att eliminera tillfälligheter som kan påverka resultatet för ett givet år. Förslag ges också till att genomföra 5.

(12) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering en djupare studie där inriktning kan göras på en viss bransch. För att få idéer till en utveckling av deras studie genomfördes en intervju.. 1.1.2. Genomförd intervju. Som en förstudie till den här uppsatsen har en intervju genomförts med en av de undersökta företagens koncernredovisningschefer. Denne önskade vara anonym men har uppgett tidigare befattningar som ekonomichef, koncernekonomichef, IT-chef och inköpschef. Det som framkommit från intervjun är att värderingar på utgifter som ska aktiveras görs inte på koncernnivå det görs på bolagsnivå för varje enskilt projekt enligt respondenten. Denne arbetade med det i sin förra befattning som ekonomichef. ”Man försöker titta 10 år framåt och försöker göra en lönsamhetsbedömning vad projektet genererar i form av kassaflöden.” Vidare bestäms livslängden på immateriella tillgångar väldigt olika, alla tillgångar bedöms individuellt. ”Vi hade till exempel ett fall där vi gjorde ett helt nytt kontrollsystem, ett mer datastyrt kontrollsystem. Ett sådant projekt hade vi 15 år på. Sedan tittade vi på de förra systemet och det hade en livslängd på 20 år och då valdes 15 år för att vi tänkte på att utvecklingen går lite snabbare.” Respondenten fortsätter med att berätta att de i vissa fall kanske gör en mindre förändring av en befintlig produkt som de trots allt anser kommer att ge en framtida förtjänts och att de på en sådan sak kanske bestämmer livslängden till 5 år. För att säkerställa att tillgången är identifierbar och att ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget så används speciella blanketter. De beräkningar som görs med hjälp av blanketterna utförs en gång om året på hösten i samma tid som årsslutet. Respondenten förtydligar att det här även är något som revisorerna normalt tittar på. Respondenten som medverkat i förundersökningen svarar på frågan om vilket som är viktigast matchnings- eller försiktighetsprincipen: ”Då tycker jag absolut försiktighetsprincipen, helt klart.” På frågan om vi är på väg mot en mer balansorienterad redovisning svarade respondenten: ”Både ja och nej. Jag hoppas inte det, jag tycker inte om den här balansorienterade redovisningen egentligen. Det var mycket så revisorerna jobbade tidigare. Var helt och hållet inriktade på balansposter och verifierade balansposter att verkligen överensstämde. Jag tycker mer att man ska titta på resultaträkningen och på det sättet bedöma företagets verksamhet och rimligheten i verksamheten.” Respondenten tror att företag som det går bra för lägger ner mer pengar på FoU än företag som går dåligt. Denne anser att det krävs en viss vinstnivå för att kunna syssla med forskning och utveckling. I respondentens koncern handlar det mer om framtida potential om ett projekt visar fördelar i framtiden så satsas det. Finansieringen är inget problem då de är väl konsulterade och har goda bankkontakter enligt respondenten. ”Kan vi bara hitta rätt investering så kan vi också få fram de medlen för att göra dem.” ”Jag tror att man kommer att aktivera mer FoU i framtiden, det tror jag absolut. Det här med forskning och utveckling kommer att bli viktigare och viktigare för företagen i framtiden helt klart. Jag tror också att det kommer bli betydligt större belopp i förhållande till omsättningen och balansomslutningen.” 6.

(13) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 1.2. Problemformulering. Debatten som har förts omkring immateriella tillgångar är att de är svårare att objektivt bedöma och värdera än materiella tillgångar, de har därför redovisats med stor försiktighet enligt försiktighetsprincipen. Denna försiktighet bemöttes med kritik under slutet utav 1990talet och ledde till alternativa värderingsmodeller och att redovisningen av immateriella tillgångar i balansräkningen ökade.21 Det ser vissa experter och analytiker skeptiskt på eftersom det finns ett värde i hur siffrorna presenteras. Ett sätt att hantera detta vore att dölja de immateriella tillgångarna i redovisningen, det tror dock inte Andrew Buchanan på BDO Stoy Hayward hjälper utan tror att analytikerna i alla fall skulle ta med tillgångarna i beräkningar. De immateriella tillgångarna finns i företaget och påverkar företagets värde därför borde de redovisas mer öppet anser Andrew Buchanan22. I och med införandet av IFRS/IAS så måste koncernerna aktivera FoU om de uppfyller kraven. Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en rättvisande bild av företagen.23 Nobes och Parker kom 2004 fram till att samma företag som använder olika länders redovisningsregler kan få olika resultat. De anser att det skulle löna sig med en harmonisering för företag och intressenter, det vill säga att alla använde sig av samma regler.24 Men utveckling i Europa har gått olika fort, medlemsländerna inom EU anpassar sig ut efter sina egna förhållanden. Tidigare var det frivillig att kostnadsföra utvecklingskostnader medan det nu är ett tvång för de börsnoterade koncernerna. Funseth och Fällmar undersökte 2006 vilka effekter förändringen har haft på redovisningen av FoU. Som en förstudie till denna uppsats har en intervju gjorts med en koncernredovisningschef, den har medfört att undersökningen ämnar undersöka om koncerner har utnyttjat möjligheten att aktivera utvecklingskostnaderna när det fortfarande var frivilligt och se om det är någon skillnad mot idag när utvecklingskostnader måste aktiveras. Hur har redovisningen för koncernerna förändrats? Detta leder fram till frågeställningen som lyder: Vad har harmoniseringen och standardiseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?. 1.3. Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007.. 21 Marton, J. et al (2008) 22 Huges, J. (2008) 23 Hudog, S. et al (2006) 24 Rodrigues, L.L. et al (2007). 7.

(14) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.. 8.

(15) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 2. METOD. Kapitel två beskriver metoden som har använts i undersökningen. Kapitlet innehåller val av metod, urval, genomförande samt bearbetning och analys av data. Val av metod behandlar hur valet av metod gått till bland annat att undersökningen är en dokumentstudie. Urval behandlar hur valet av koncerner gått till, att de plockats fram på Stockholmsbörsens hemsida. I avsnittet om genomförande sammanställs hur data samlats in. Avsnittet om bearbetning och analys berättar om hur data sammanställts i empiri och analys.. 2.1. Val av metod. IAS 38 har påverkat redovisningen dels genom aktivering av utvecklingskostnader, dels genom krav på mer information. Funseth och Fällmar undersökte 2007 hur IAS/IFRS har påverkat redovisningen av FoU samt vilka effekter som uppkommit på relevansen i redovisningen och hur detta har påverkat intressenterna. Författarna till undersökningen valde att titta på hur 31 företag redovisat sin FoU under året 2000 och året 2006 och gjorde sedan en jämförelse mellan dessa två år.25 I kapitlet för vidare forskning fanns idén om att undersöka detta under en längre period. Utifrån den idén har denna uppsats utarbetats. Det som skiljer den här uppsatsen från Funseth och Fällmars undersökning är framför allt tre variabler. Valet att undersöka forskningsintensiva koncerner, undersöka dessa under en längre tid samt att titta på färre variabler, vilka går att läsa under ”Bearbetning och analys av data”. Det är således inte en replikering av den tidigare gjorda undersökningen utan en utveckling. En sammanfattning av Funseth och Fällmars uppsats finns att läsa under ”Tidigare undersökning”. Valet som har gjorts är att undersöka sju börsnoterade koncerner och hur dessa har redovisat sin FoU från året 2000 till året 2007. Valet att titta på koncerner under en längre period är för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Att bara titta på ett fåtal år spritt över tiden kan medföra att tillfälligheter ett år för med sig att hela studien blir missvisande. Det hoppas vi kunna undvikas när en längre tidsperiod undersökts och det är då lättare att se eventuella trender. Antalet koncerner valdes utifrån att resultatet av undersökningen inte ska ge generaliserbara resultat utan istället en djupare förståelse, därför ansågs sju stycken räcka. Anledningen till att endast börsnoterade koncerner ingår i undersökningen är för att det är dessa som IFRS är tvingande för. Oftast är beslutet om vilken tidsperiod som ska innefattas av undersökningen ganska styrd enligt Bryman26, det är vanligt att det är en händelse som ska undersökas och så även i detta fall. Valet att undersöka just åren mellan 2000 och 2007 ligger i att redovisningsreglerna ändrades 2002 och 2005. År 2002 kom RR15 och 2005 kom IAS 38. I och med detta så undersöks två år innan första förändringen tre år mellan förändringarna och tre år efter sista förändringen. Dessa år valdes således för att få en bra överblick över hur förändringarna påverkat koncernerna i sin redovisning av FoU. 25 Funseth, K. et al (2007) 26 Bryman, A. (2006) s. 194. 9.

(16) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering Undersökningen bygger till stor del på det deduktiva angreppssättet27 det vill säga att gå från teori till resultat. Först samlades teorier in för att utifrån dem samla in data och vidare för att kunna dra slutsatser. Undersökningen är till största delen en kvalitativ studie där analys av årsredovisningar valts som tillvägagångssätt. Den kvalitativa ansatsen bygger på att det är data i form av textavsnitt som samlas in vilket ger bredare och rikare beskrivning av materialet enligt Alvesson och Deetz. Dessa menar också att det inte är någon idé att dra någon skarp gräns mellan kvalitativ och kvantitativ metod då det är av underordnad betydelse och att det ta udden av undersökningens mening.28 Den kvalitativa metoden kännetecknas också av att flexibiliteten är stor, att dataanalysen bygger på tolkning och att nyttan av undersökningen mynnar ut i överförbarhet.29 Det vill säga att det är lättare att fånga upp information som inte var tänkt från början att användas och istället för att statistiskt generalisera kan tolkningarna av data används genom att överföras och jämföras med andra situationer. Till exempel kan införandet av IFRS/IAS appliceras med harmonisering och standardisering. Denna undersökning bygger som sagt på en dokumentstudie av årsredovisningar och metoden kan kallas innehållsanalys. Enligt Bryman30 är en innehållsanalys en väldig flexibel metod som kan användas i många olika typer av medier. En innehållsanalys är enligt Rosengren och Arvidsson ”en teknik, avsedd att ge en objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av det manifesta innehållet i ett meddelande” 31. Den del som den här undersökningen tagit fasta på i denna definition är den systematiska, manifesta och meddelande biten. I årsredovisningarna har allt relevant innehåll analyserats utifrån de relevanta kriterier som sats upp. Vidare så har texten och siffrorna analyserats direkt, det vill säga utan att ta hänsyn till dolda budskap. Dessutom är det texter som har analyserats, se vidare diskussion om innehållsanalys under 2.4 Bearbetning och analys av data. Enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud går det att använda den kvalitativa textanalysen på tre olika sätt genom att klargöra tankestrukturen, logiskt ordna innehållet eller klassificera innehållet. Den som passar bäst in på denna undersökning är klassificering av innehållet, vilket innebär att innehållet i texterna sorteras under ett antal lämpliga rubriker.32 Även en intervju har använts som empiriskt underlag i uppsatsen. Denna har använts som förstudie för att få bättre förståelse för ämnet. Enligt Kvale33 så går en intervju ut på att erhålla grundligt prövade kunskaper. Den intervjun som ägde rum hade strukturerade intervjufrågor med öppna svarsalternativ34. Med detta menas att det är vissa bestämda frågor som ska besvaras och att det inte finns några svarsalternativ utan respondenten får svara fritt.. 27 Bryman, A. (2006) s. 20 28 Alvesson, M. et al (2000) s. 71 29 Johannessen, A. et al (2003) s. 70 30 Bryman, A. (2006) s. 190 31 Rosengren, K-E. et al (1992) s. 214 32 Esaiasson, P. et al (2003) s. 235 33 Kvale, S. (1997) s. 13 34 Esaiasson, P. et al (2003). 10.

(17) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 2.2. Urval. Denna undersökning är gjord genom att undersöka ett urval.35 Ett urval innebär att titta på en liten representativ del av populationen, titta på en liten del av alla som undersökningens resultat gäller för36. Undersökningen bygger på sju koncerners årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Det vill säga 56 årsredovisningar. Ett strategiskt urval har gjorts. Ett strategiskt urval innebär att koncernerna som undersökts valts ut medvetet det vill säga målet var att välja koncerner som lämpligen kunde belysa forskningsfrågan.37 Det som var av vikt vid val av koncernerna var att de använde sig av svenska redovisningsregler, var noterade på en marknad och att de hade FoU kostnader. Sektorn hälsovård valdes eftersom det är en sektor som arbetar mycket med FoU. Respondenten i intervjun som genomförts önskade vara anonym så därför nämns varken dennes namn eller var respondenten arbetar. Det som kan nämnas är att det är en koncernredovisningschef från en av de undersökta koncernerna. Valet att intervjua just denna person togs eftersom respondenten var insatt i uppsatsämnet. Vid valet av vilka koncerner som skulle undersökas blev det ett bortfall. Ett bortfall innebär att någon som det var tänkt skulle delta i undersökningen från början på ett eller annan sätt inte kunnat delta i undersökningen38. De tre företag som medvetet valdes bort var Astra Zeneca som är noterade på Large Cap listan och har sitt huvudkontor i London och därför inte tillämpar svenska redovisningsprinciper. Sectra som är noterad på Mid Cap listan valdes bort eftersom de inte har kostnadsfört eller aktiverat någon FoU. Biovitrum som även de är noterade på Mid Cap listan och valdes bort eftersom de inte varit verksamma under de första åren av den undersökta perioden.. 2.3. Genomförande. Bland det första som måste göras vid en undersökning är att söka efter väsentlig litteratur för att bland annat hitta teorier och modeller39. Med hjälp av Internet har böcker, artiklar och uppsatser sökts genom databaserna ABI/Inform, ELIN@Mälardalen, FAR komplett, uppsatser.se och Google.se. Den litteratur som använts går att läsa i avsnittet ”källor” och litteraturen är använd under rubrikerna ”bakgrund”, ”problemformulering” och ”referensram”. ABI/Inform är en Engelsspråkig databas med artiklar inom bland annat företagsekonomi. ELIN@Mälardalen är en fulltextdatabas. FAR komplett innehåller 24 databaser med artiklar inom bland annat redovisning. Uppsatser.se är en sökmotor med uppsatser. Google.se är en sökmotor på Internet där bland annat artiklar och uppsatser finns. Enligt Patell och Davidsson så är det lättare att hitta väsentliga sökord efter att viss del av litteraturen redan lästs40. Det stämmer och efter att vi läst en del litteratur inom det aktuella 35 Rosengren, K-E. et al (1992) s. 133 36 Johannessen, A. et al (2003) s. 132 37 Johannessen, A. et al (2003) s. 84 38 Johannessen, A. et al (2003) s. 133 39 Patel, R. et al (2003) s. 42 40 Patel, R. et al (2003) s. 43. 11.

(18) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering området så var det lättare att söka. De ord och fraser som använts vid sökandet efter litteratur var bland annat RR 15, IAS 38, immateriella tillgångar, forskning och utveckling, FoU, research and development, R&D, intangibles, redovisningsprinciper, hälsovård, harmonisering. De största källorna som använts är FAR samlingsvolymen del 1 som har varit behjälplig under referensramen för att beskriva BFN R1 och RR 15. I samlingsvolymen del 1 går det att läsa om gällande rekommendationer från Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. Boken skriven av Marton vid namn ”IFRS – i teori och praktik” har varit till stor hjälp med att skapa en bra inledning. Boken ”Internationell redovisning teori och praxis” skriven av Sundgren med flera har varit användbar i avsnittet bakgrund, i avsnittet om redovisningsstandarder samt i avsnittet om IASB. Boken har gett en överblick av införandet av IFRS. För att hitta koncerner som var börsnoterade letades Stockholmsbörsens hemsida fram och aktielistan. Tillvägagångssättet var att först söka sig in på aktielistan och sedan välja Stockholm och sektorn hälsovård. Då visades alla företag noterade på Stockholmsbörsen inom sektorn hälsovård. Sedan gick det att sortera dessa efter Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Stockholmsbörsen är uppdelad i tre listor, Large Cap som är listan för de största bolagen, Mid Cap som är listan för de medelstora företagen samt Small Cap som är listan för de minsta bolagen. Inom sektorn hälsovård fanns 30 koncerner. För att ta reda på om dessa koncerner hade redovisat FoU söktes respektive koncern upp och den senaste årsredovisningen plockades fram. De första sju koncerner som visade att de aktiverade eller kostnadsförde FoU och har upprättat årsredovisningar från 2000 till 2007 valdes ut. Först gicks Large Cap igenom, där det finns fem företag inom valda sektorn, och de koncerner som valdes ut var Elekta, Getinge, Meda och Nobel Biocare. Därefter gicks Mid Cap igenom, där det finns fyra koncerner inom vald sektor, och där valdes Active Biotech och Q-Med ut. Den sista koncern som valdes var BioGaia som är noterad på Stockholmsbörsens Small Cap lista, där det finns totalt 21 företag. Listorna var sorterade efter omsättning så de koncernerna med störst omsättning granskades först. Därefter bestämdes att en intervju skulle genomföras som en förstudie. En koncern kontaktades och när klartecken för intervju fanns så bokades ett datum in. Valet att träffas personligen eller göra telefonintervjuer var svårt och fördelar vägdes mot nackdelar. Det är bra att träffas personligen eftersom intervjun kan bli mer förtrolig och att det då kan vara lättare att få svar på frågorna. Fördelen med telefonintervjuer är att det går fortare och att personer som är upptagna lättare kan ta sig tid.41 Personen som skulle intervjuas fanns inte i närheten och det var det som var avgörande för att välja telefonintervju. Därefter skrevs intervjufrågor som var av intresse att få svar på ned och testades på ett antal personer, detta för att försöka undvika missförstånd och räta ut eventuella frågetecken innan den riktiga intervjun ägde rum. De personer frågorna testades på var andra kursdeltagare, handledare och en person som arbetar med redovisning.. 41 Johannessen, A. et al (2003) s. 80. 12.

(19) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering Undersökningen fortsatte med att ta fram årsredovisningar. Eftersom det finns mycket information på Internet behövdes inga papperskopior beställas utan alla årsredovisningar laddades ned från de utvalda koncernernas hemsidor. Därefter började bearbetningen av årsredovisningarna. Informationen som var väsentlig utifrån problemformuleringen skevs ned. Därefter analyserades den empirin som framkommit och sist skrevs diskussion ned.. 2.4. Bearbetning och analys av data. Årsredovisningarna har lästs noga utifrån frågeställningen med hjälp av metoden innehållsanalys. Vid genomgången har stor vikt lagts på resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och noter. De två noter som har lästs är de som innehåller redovisningsprinciper och immateriella tillgångar. Innehållsanalyser blir allt vanligare och används allt mer42, detta bevisas vid genomgång av tidigare skrivna uppsatser, nedan följer ett exempel på en magisteruppsats som använt sig av metoden innehållsanalys och där det finns likheter med denna undersökning. Uppsatsen heter ”Frivilliga personal upplysningar – Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningarna gentemot de som lämnas på hemsidan?” och är skriven av Hervéus, Jäderberg och Vahlberg.43 Författarna har studerat årsredovisningar och hemsidor och kodifierat materialet för att kunna kvantifiera informationen med hjälp av innehållsanalys. Författarna har använt sig av en befintlig mall från Danmark som är uppbyggd för att kunna urskilja upplysningar som presenteras av personal. Innan insamlingen av empirin började var det av stor vikt att sammanställa vilka ”frågor” som skulle ställas till textmaterialet. Eftersom en textanalys inte är en sammanfattning av den aktuella texten, är dessa ”frågor” väldigt viktiga då det är dessa som besvarar frågeställningen.44 I denna undersökning går det att säga att en kodning av materialet gjorts i stor skala vilket resulterade i åtta delar, det vill säga åtta ”frågor” att ställa till årsredovisningarna. När årsredovisningarna lästes igenom tittades enbart på de delar som är uppräknade i punktform nedan. Vi har inte hittat någon mall som går att använda till det ändamål undersökningen har utan har själva satt ihop de delar som är intressanta utifrån den aktuella frågeställningen. Det som specifikt är insamlat från årsredovisningarna är information om: Omsättning, aktiverad utvecklingskostnad, kostnadsförd FoU, aktiverad FoU under året, total FoU och resultat. Utifrån dessa siffror har sedan två procenttal räknats fram och dessa är: total FoU/omsättning och aktiverad FoU/total FoU. Nedan följer en förklaring till val av variabler och vad de innebär: . Omsättning används för att jämföra koncernerna sinsemellan. Denna siffra är intressant dels för att kunna jämföra koncernerna och dels för att förstå att de. 42 Neuendorf. K (2002) s. 1 43 Hervéus, L. et al (2007) 44 Esaiasson, P. et al (2003). 13.

(20) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. . . . .   . undersökta koncernerna arbetar utifrån olika förutsättningar, att de har olika mycket pengar att arbeta med. Aktiverad utvecklingsutgift (utgående bokfört värde) är den summa som koncernen valt att redovisa i balansräkningen som en tillgång. Här finns utvecklingskostnad som är aktiverad sedan tidigare och den utvecklingskostnad som är aktiverad under året. Motiveringen till att denna siffra valdes att titta på är att undersökningen ämnar titta på just utvecklingsutgifter. Kostnadsförd FoU är summan av all forskning som skett under året och som inte kan sägas höra till utvecklingsdelen. Kostnadsförd FoU redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Denna siffra är väsentlig att ha med i undersökningen eftersom den är ett alternativ till att aktivera utvecklingsutgifter. Om koncernen inte väljer att aktivera så kostnadsför de utgiften istället. Aktiverad FoU under året är den summa av utvecklingskostnaderna som koncernen valt att aktivera under året. Valet att titta på denna siffra bestämdes eftersom om bara totala aktiverade utvecklingskostnader undersöks så missas när aktiveringen skedde. Total FoU är summan av aktiverad utvecklingsutgift och kostnadsförd FoU. Det är av intresse att ha med den totala summan av FoU kostnader eftersom det utifrån denna går att räkna procent på hur mycket som är aktiverat av den totala utvecklingskostnaden. Resultat är av intresse för att se om koncernen gått med vinst eller med förlust samt för att kunna jämföra koncernen från år till år. Total FoU/Omsättning (%) är intressant utifrån hur mycket av omsättningen som är FoU. Aktiverad FoU/Total FoU (%) är intressant utifrån hur mycket av den totala FoU som är aktiverat.. Innan insamlingen av rådata gjordes var det av vikt att bestämma hur vi skulle förhålla oss till de tänkta svaren på punkterna i listan ovan. Det fanns två alternativ, antingen bestämma svaren i förhand vilket skulle innebära mycket analytiskt arbete på ett tidigt stadium eller alternativ två att ”frågorna” avgjordes utifrån det som framkommer ur texterna.45 Det senare alternativet valdes och svaren på frågorna växte fram utefter det att texterna lästes igenom. När all rådata var insamlad sammanställdes den för varje koncern i kapitlet ”Empiri och analys”. Motiveringen till varför kapitlen för empiri och analys är hopslagna till ett, är för att det ska vara enklare att läsa. Det är lätt att tappa sammanhanget om analysen av varje koncern kommer flera sidor senare. Kapitlet är uppbyggt på det sättet att först kommer en presentation om koncernen, därefter presenteras siffror om omsättningen, aktiverad utvecklingskostnad, aktiverad utvecklingskostnad under året och kostnadsförd FoU som förtydligas med ett diagram. Sedan följer uträkningarna om total FoU/omsättning och aktiverad FoU/total FoU som förtydligas med ytterligare ett diagram. Där efter kommer en förklarande text över vilka redovisningsprinciper koncernen följt samt hur koncernen valt att redovisa sina FoU. 45 Esaiasson, P. et al (2003). 14.

(21) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering kostnader. Där efter kommer det ett avsnitt med analys för varje koncern. Efter att alla undersökta koncerner presenteras på detta sätt följer en sammanfattande och bredare analys. I det sista kapitlet presenteras en diskussion och de slutsatser som dragits utifrån undersökningen.. 2.5. Metodkritik. Det finns alltid bitar som kunde göras annorlunda och som kan ångras i slutet av en undersökning. Men utifrån det tillvägagångssätt som använts tycker vi att undersökningen genomförts på ett korrekt sätt och att inga stora misstag gjorts. Saunders menar att en dokumentstudie som använder sig av sekundärdata bara kan ge en bild hur något är och inte varför det är så. Att man inte kommer tillräcklig nära källan för att få förklaring till varför datan ser ut som den gör. 46 Det går alltså att tolka detta som att de som skriver årsredovisningarna kan påverka och eventuellt ge en felaktig bild av företaget och det ses som ett problem vid kvalitativforskning. Att respondenter eller texter lämnar felaktiga uppgifter är ett problem som finns i alla sorters undersökningar. Vi har haft den tanken med oss när vi genomfört denna undersökning och på så vis varit medvetna om problemet.. 2.5.1. Validitet och reliabilitet. Enligt Bryman så är två av de viktigaste kriterierna för att bedöma en undersökning dess validitet och reliabilitet. 47 Reliabiliteten beskriver undersökningens tillförlitlighet, det vill säga om en upprepning av undersökningen skulle ge samma resultat. 48 Det är av vikt i denna undersökning att tolkning av rekommendationer och årsredovisningar har skett på rätt sätt. Det finns alltid en risk i och med missuppfattningar. Det som har stärkt reliabiliteten är att uppsatsen vid ett flertal tillfällen blivit granskad av kurskamrater och handledare och inga tolkningsfel har upptäckts vid dessa tillfällen. För att ytterligare stärka reliabiliteten har viktiga delar i årsredovisningarna lästs två gånger. Validiteten bedöms utifrån om de slutsatser som har dragits av undersökningen hänger ihop eller inte. Att det som ska undersökas faktiskt har undersökts.49 Validiteten har stärkt genom att undersökningens syfte och problemfråga hela tiden funnits med. För att inte komma in på sidospår har därför undersökningen präglats av att upprepa meningen med uppsatsen. En annan sak som också stärkt validiteten är att tydliga riktlinjer funnits för vad som skulle läsas i årsredovisningarna.. 46 Saunders M. et al (2007) 47 Bryman, A. (2006) s. 43 48 Bryman, A. (2006) s. 43 49 Dahmström (2005). 15.

(22) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 2.6.2. Källkritik. Enligt Rosengren och Arvidsson50 är det svårt att ge allmänriktiga regler för källkritik. Men de nämner ändå att primära kvarlevor bland annat bevarade räkenskaper är en säkrare källa än sekundära berättande källor vilka kan vara berättelser från när en skattefråga avgjordes. Ett problem med litteratur är att den kan vara vinklad, författarnas åsikter kan lysa igenom och det kan försvaga undersökningen. Det kan enligt Lundahl och Skärvad51 vara svårt att veta vad som är författarnas åsikter och vad som är teori. Det är svårt att vara objektiv som författare och för att minska risken för att källor har varit vinklade med åsikter har flera källor med samma innebör studerats.. 50 Rosengren, K-E. et al (1992) s. 240 51 Lundahl, U. et al (1999). 16.

(23) FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering. 3. REFERENSRAM. I kapitel tre ges en referensram med fakta som är väsentlig för uppsatsen. Här presenteras redovisningsstandarder, redovisningsprinciper och hur redovisningen av immateriella tillgångar gått till i BFN R1, RR 15 och IAS 38.. 3.2. Redovisningsstandard. I början på 1970-talet började International Accounting Standards Committee (IASC) ge ut International Accounting Standards (IAS) och dessa fick stort inflytande över FAR:s (då förenade auktoriserade revisorer) rekommendationer. På initiativ av FAR bildades Redovisningsrådet (RR). Redovisningsrådets rekommendationer kom i stor utsträckning att bygga på IAS och ibland vara direkt översatta. Börsnoterade bolag har därav länge använt sig av redovisningsprinciper som i stor utsträckning överensstämmer med IAS. 52 Från och med januari 2005 skall alla koncerner som har aktier noterade på den reglerade marknaden upprätta en koncernredovisning enligt IAS och IFRS. Syftet med detta är att uppnå en harmonisering av redovisningen inom EU så att redovisningen skall kunna jämföras mellan de olika länderna. När det uppstår olika användning utav redovisningsprinciper blir det svårare att se hur företag effektivt använder sitt kapital.53. 3.4. Redovisningsprinciper. Det finns flera sätt att se på redovisningen och det finns en mängd olika principer som ska tas hänsyn till, det finns sju uppräknade i årsredovisningslagen exempelvis fortlevnadsprincipen, kontinuitetsprincipen och försiktighetsprincipen. Dessa ska följas om inte särskilda skäl föreligger. Andra etablerade principer ska också tas hänsyn till som exempelvis matchningsprincipen.54 Enligt Falkman finns det bara två principer och det är matchningsprincipen och försiktighetsprincipen. De övriga principerna är ett direkt resultat av försiktighetsprincipens ideal.55. 3.4.1. Försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen innebär att värdera redovisningsposter så att resultatet underskattas. Att tillämpa försiktighetsprincipen innebär att skjuta vinster på framtiden, det verkliga resultatet blir högre än det redovisade. Ett redovisningsfel har införts i redovisning i och med denna princip. Anledningen till det kan vara att de negativa konsekvenserna som kommer av att värdera ett resultat för lågt är lindrigare än att värdera ett resultat för högt. Värdering av bokföringsposter ska göras med ”rimlig försiktighet” vilket innebär att det inte medvetet är tillåtet att övervärdera skulder och undervärdera tillgångar. Vad som är rimlig försiktighet är svårtolkat.56 Men enligt årsredovisningslagen ska endast konstaterade intäkter under räkenskapsåret tas med i resultaträkningen och hänsyn ska tas till ekonomiska förpliktelser 52 Sundgren, S. et al (2007) s.12 53 Sundgren, S. et al (2007) s.13 54 Årsredovisningslag (1995:1554) 2 kap. 4§ 55 Falkman, P. (2000) 56 Gröjer, J-E. (2002) s. 62. 17.

No results found