Vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med
preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och
undernäring.
En litteraturöversikt.
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Karl Lindbom och Reza Ghlandri HANDLEDARE: Anna Lindblad
Sammanfattning
Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring.
Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades.
Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården.
Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.
Summary
Background: Care injuries have become an increasingly common problem in healtcare. Fall, pressure ulcers and malnutrition are among the most common healthcare injuries. Care injuries lead to unnecessary suffering for the care-seeking.
Purpose: The purpose of the study was to describe health professionals experinces pf working with preventive care to prevent falls, pressure ulcers and malnutrition.
Method: A literature rewiew that includes qualitative studies. The articles were searched through the databases Cinahl and medline. A qualitative analysis model has been used in the analysis process eight scientific articles were examined.
Result: The study showed that healthcare professionals realized the importance of risk assessment but that the prerequisites for a good preventive care were based on a positive attitude to prevention. In the results it emerged that healthcare staff considered that good communication was very important in preventing and detecting healthcare injuries and also that teamwork was an important part of preventive care.
Conclusion: The healthcare personnel's knowledge, experience and attitudes towards preventive care proved to have a major impact on the performance in preventive care. As well as the fact that healthcare staff largely felt that risk assessment were important, and by entering early prevention, patient safety increased and reduced the number of injuries caused byhealth care decreased. The importance of good teamwork and communication in preventive work is highlighted.
Keywords: preventive care, risk assessment, healthcare professionals, healthcare and patient safety.
1
I
NNEHÅLLSFÖRTECKNINGI
NLEDNING ... 3Bakgrund ... 3
Vårdskada ... 3
Orsaker till vårdskador ... 5
Preventiva åtgärder ... 5 Patientsäkerhet ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 8 Metod ... 8 Design ... 8
Urval och datainsamling... 8
Tabell 2. Redovisning av artikelsökning, databas: Medline 2018-01-10... 10
Dataanalys ... 10
Etiska övervägande ... 11
RESULTAT ... 11
Vikten av att göra riskbedömningar ... 11
Förutsättningar för ett fungerande preventivt arbetssätt ... 12
Betydelsen av god kommunikationsöverföring ... 13
Resultatdiskussion... 15
Slutsats ... 18
Kliniska implikationer ... 18
Bilaga 1. Artikelöversikt ... 25
3
Inledning
En trygg och säker vård är en rättighet för alla vårdsökande. Detta innebär att i omvårdnaden bör alltid vårdsökandes säkerhet prioriteras samt fokus läggas på vårdåtgärder för att förhindra att vårdskador uppstår. Vårdskador som orsakas av vården kan undvikas i flera fall med hjälp av förbättringsarbete (Andersson, 2013). Enligt World Health Organization, WHO, (2014) kommer en av tio vårdsökanden som vårdas på sjukhus skadas mer eller mindre allvarligt under vårdtiden. Det innebär att flera miljoner vårdsökande varje år drabbas av vårdskador runtom i världen (WHO, 2014). Socialstyrelsen (2009) genomförde en översyn på vårdskador i Sverige och fann att cirka 105 000 vårdsökande årligen drabbats av vårdskador och 62,5 % av det totala antalet vårdskador bedömdes som undvikbara. Bland dessa fall kommer cirka 3000 vårdsökande avlida årligen av sina skador. Vårdskador leder till onödigt lidande för vårdsökande (Hallberg, 2012). Det kan innebära att känslor som tvivel, frustration och otrygghet kan upplevas hos både vårdsökande och vårdpersonalen under vårdtiden. När en vårdskada uppkommit krävs i genomsnitt sex extra dygns vårdtid (Elmqvist, Johansson & Axelsson, 2016). En minskning av antalet vårdskador skulle innebära lägre kostnader för hälso- och sjukvården, att onödigt extra arbete för vårdpersonal minimeras samt förkortad vårdtid för den vårdsökande. För att vårdpersonalen ska kunna främja hälsa, förhindra och minska risken för vårdskador krävs kunskap om preventiv vård. Dessutom ska rutiner och riktlinjer används som grunder för att minska antal vårdsökande som drabbas av vårdskador (Socialstyrelsen, 2009). Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring.
Ba
kgrund
Vårdskada4
Definitionen av vårdskada är att den vårdsökande drabbats av psykiskt, kroppslig skada eller sjukdom, lidande och dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den vårdsökandes kontakt med hälso- och sjukvården. En allvarlig vårdskada definieras som bestående eller något som har lett till att den vårdsökande fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit (Socialstyrelsen, 2017a). Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL (2016) uppgick kostnaderna för att åtgärda vårdskador till åtta och en halv miljard kronor i Sverige år 2013 (SKL, 2016). De vanligaste vårdskadorna i Sverige är fallolyckor, trycksår, undernäring, vårdrelaterade infektioner, felaktig läkemedelsbehandlingen, felaktig diagnos, bristande vårdrutiner, felaktig journalföring och problem i samverkan mellan vårdenheter (Hallberg, 2012). Enligt en studie från Nya Zeeland är antal händelser av trycksår, inkontinens, undernäring och fallskador viktiga indikatorer på vårdkvaliteten inom vårdinrättningarna, särskilt bland äldre vårdsökande. Prevalensnivåerna inom hemsjukvården för tryckskador var 8 %, urininkontinens 57 %, fekal inkontinens 26 %, undernäring 20 % och fall 13 %, varav hälften ledde till skador (Carryer et al., 2017).
Trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Hudskadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras eller blodförsörjningen minskar på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden. I Sverige är cirka 8 % av vårdskadorna trycksår. (Socialstyrelsen, 2017b). Undernäring är ett tillstånd där brist på eller obalans av energiintag, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i vårdsökandes kropps sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp (Socialstyrelsen, 2011). Enligt Sanz-París et al. (2018) betraktades vårdsökande som undernärda om de uppfyllde minst ett av de två kriterierna: kroppsindex BMI (Body mass index) under 18,5 eller oavsiktlig viktminskning över 5 % av sin kroppsvikt. Hos vårdsökande yngre än 70 år motsvarade detta en minskning av BMI som hamnade under 20 eller BMI under 22 hos vårdsökande äldre än 70 år. Risk för undernäring är ett tillstånd som förekommer hos ungefär var tredje vårdsökande på sjukhus eller boende inom äldreomsorg i Sverige. I stort sett är det lättare att förebygga än att behandla undernäring. Därför rekommenderas kontinuerligt arbeta med riskbedömning för att identifiera vilka vårdsökande som befinner sig inom riskzonen för att utveckla undernäring (SKL, 2017). Definitionen av fallskada är att en vårdsökande måste komma att hamna på en lägre nivå eller får kroppskontakt med marken eller golvet (Hauer, Lamb, Jorstad, Todd & Becker, 2006). Enligt Socialstyrelsen (2016) skadas ca 70 000 personer i fallolyckor varje år på ett sådant vis att det ledde till en
5
sjukhusvistelse samt att över tusen personer avled I sjukhusmiljön är fallolyckor en av de mest inträffande vårdskadorna och förenat med hög kostnad och stort lidande för den vårdsökande. Antalet fallolyckor har ökat med nio procentenheter från år 2000 till 2005.
Orsaker till vårdskador
En av orsakerna till att vårdskador sker i sjukhusmiljö är vårdpersonalens höga arbetsbelastning. En stressig arbetsmiljö kan bland annat uppstå till följd av personalbrist och leda till misstag i vården samt att skador uppstår (Nitzelius & Söderlöf, 2008). Patientdokumentation och bristande rutiner för remisshantering, läkemedelsrelaterade skador och felaktigt ställda diagnoser är andra orsaker som lett till anmälningar av vårdskador enligt Lex Maria (Socialstyrelsen, 2009). Läkemedelsrelaterade skador utgör en stor del av vårdskadorna och till följd av störning vid läkemedelshantering, otydliga eller okända rutiner, kommunikationsbrist mellan personalen, bristande koncentrationsförmåga till exempel på grund av trötthet eller sjukdom, ouppmärksamhet samt slarv (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). En annan orsak till vårdskador är att vårdsökande vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för den vårdsökande (SKL, 2016). Enligt Socialstyrelsen (2017b) är den vanligaste orsaken till trycksår nedsatt rörlighet hos den vårdsökande, samt att den vårdsökande har svårt att själv ändra sitt kroppsläge i samband med anestesi, fraktur eller efter att ha drabbats av sjukdom såsom stroke, att den vårdsökande är rullstolsburen eller sängliggande, förlamning eller nedsatt känsel, undernärd eller uttorkad. De vanligaste orsakerna till undernäring är bakomliggande sjukdom, mag-tarmrelaterade besvär, cytostatika, medicinering, dålig munstatus och tandstatus, svårigheter att svälja, funktionella svårigheter att äta, sociala och kulturella faktorer (Socialstyrelsen, 2000). Enligt SKL (2009) orsaken till att ett fall uppstår är oftast multifaktoriellt, vilket innebär att det ofta är flera samverkande orsaker till fallskador som exempelvis dålig syn, vissa läkemedel och något hinder på golvet. Samtidigt är vissa grupper mer utsatta än andra, till exempel har vårdsökande som drabbats av stroke, Parkinsons sjukdom, lider av depression eller har en demenssjukdom ökad risk för fall.
6
Den vanligaste förebyggande åtgärden som vårdpersonal använder sig av är riskbedömning och identifiera vårdsökande med ökad risk för fall, trycksår och undernäring. Det görs ofta med hjälp av olika bedömningsverktyg och olika skalor som finns. Till exempel finns riktlinjer som rekommenderar att, bland alla vårdsökande över 65 års ålder som har vårdkontakt, överväga om det finns risk för fall och vid behov ska en riskbedömning genomföras (Matarese & Ivziku, 2016). Vårddokumentation är en viktig källa för uppföljning och kvalitets- och verksamhetsutveckling. Olika former av journalgranskning har stor betydelse för att följa upp vårdsökandes säkerhet och upptäcka skador i vården, samt för att sätta in förbyggande åtgärder (SKL, 2017; Hauer, Lamb, Jorstad, Todd & Becker, 2006). De primära preventiva åtgärderna för att förhindra vårdskador är riskanalys och strukturerad journalgranskning. En riskbedömning är det främsta verktyget för att förhindra vårdskador medan strukturerad journalgranskning är ett mer indirekt sätt att förhindra och hitta vårdskador (SKL, 2017). Att genomföra riskanalys är en framåtsyftande metod vars syfte är att sänka risknivån i en verksamhet. Varje risk bedöms för att få fram allvarlighetsgraden och sannolikhetsgrader för en risk. När en risk har analyserats kan en vårdpersonal planera och genomföra förebyggande åtgärder (Lindh & Lindh, 2012). Om en vårdskada redan har uppkommit ska en händelseanalys genomföras vilket istället är en reaktiv metod för att kunna ta till sig hur skadan uppkom och hur det kan förebyggas i framtiden (SKL, 2015a). För att öka patientsäkerhet krävs det förebyggande åtgärder och ett ständigt förbättringsarbete av sjuksköterskans kunskap om t.ex. läkemedel och eventuell deras biverkningar, samt förbättra kommunikation mellan vårdpersonalen (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Sjukvården behöver mer resurser för att systematiskt tillämpa åtgärdsprogrammen och för att följa upp det dagliga arbetet (SKL, 2016). Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för vårdprevention. Det förebyggande arbetssättet i senior alert bygger på att identifiera risker och analysera orsaker för fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion, planera och genomföra förebyggande åtgärder och slutligen följa upp åtgärder och utvärdera resultat (Senior Alert, 2017).
7
Vårdpersonalens förbyggande arbete har en viktig roll för att förebygga dödsfall och för att minska vårdskador (Eriksson, & Engström, 2015). Professionell kunskap kan sammanfattas i form av kunskap inom sitt ämne och personliga färdigheter och etiska värderingar (Engström, Kihlgren & Johansson, 2009). Professionellt ansvar för att kunna ge en god omvårdnad kräver en ständig uppdatering av de egna ämneskunskaperna. Välutbyggda rutiner samt att vårdpersonal är forskningskonsumenter krävs för att kunna ge en god vård med grund i en beprövad erfarenhet och säker vård (Engström, Kihlgren & Johansson, 2009). Enligt svensk sjuksköterskeförenings (2014) strategi för kvalitetsutveckling innebär en systematisk arbetsprocess och att alla professioner ska samarbeta med varandra för att förbättra vården både i resultat och innehåll. För att öka patientsäkerhet och förbättra vårdkvalitet krävs flera kompetenser i vården. Vårdsökanden ses som en värdefull och jämbördig partner i vården. En viktig form av samarbete inom sjukvården är samarbetet mellan sjuksköterskan och läkaren (Disch, 2013). Vårdövergångar mellan olika vårdenheter medför risker för att information förloras och informationens förluster kan leda till vårdskador. Ett positivt samarbete och kommunikation mellan vårdgivare är en god förutsättning för att skapa en god patientsäkerhet och minska vårdskador (SKL, 2015a). Vårdpersonal ska veta vad högkvalitativ sjukvård innebär och arbeta utifrån en systematisk kvalitetsförbättring som kan leda till färre vårdskador (SKL, 2015a). Enligt Johanson (2013) är säker vård given i rätt tid, effektiv, skicklig, rättvis och personcentrerad vilket är sex mål som definierar det område som är viktigt för utveckling av säkerhetskultur och minskning av vårdskador. Sjukvården är en komplex verksamhet med många anställda, men ofta är det sjuksköterskor som hålls ansvariga för att när vårdsökande kommer till skada. Vårdpersonalen ska arbeta systematiskt med säkerhetskultur och målsättningen med en säkerhetskultur är att minimera riskerna för att den vårdsökande och vårdpersonalen inte ska komma till skada genom att förbättra både systemets effektivitet och individens insats, samt att vårdpersonalerna ska ha vetskap om hur de kan bidra till att göra vården säkrare (Barnsteiner, 2013). I sjuksköterskans ansvarsområde ligger att ha kontroll över omvårdnadens innehåll. Det kräver bland annat att hen har kunskap om författningar, riktlinjer och rutiner, avvikelsehantering och säkerhetförskrifter (Svensk sjuksköterskeförening 2014).
8
En skada som uppstår orsakad av hälso- och sjukvården kan leda till ökat lidande hos den vårdsökande och ska undvikas. Många vårdsökande är äldre och vårdskador som fall, trycksår och undernäring ofta förekommer så är området viktigt att undersöka. Om vårdpersonalen innehar goda kunskaper om preventiv vård kan vårdskador förhindras, vilket i sin tur ökar patientsäkerheten och minskar lidande.
Syfte
Syfte med litteraturöversikten var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring.
Metod
Design
Arbetet är en litteraturöversikt där artiklar med kvalitativa analyser användes. Kvalitativa studier ger möjlighet att belysa individens egna erfarenheter vilket ger djupare förståelse för fenomenet (Friberg, 2012). Litteraturöversikten har en induktiv ansats vilket innebär att ingen teori har använts i analysen (Friberg, 2012).
Urval och datainsamling
Publikationsintervall i artikelsökningen var mellan 2004–2017. Inklusionskriterier för artiklarna i denna litteraturöversikt var att de skulle vara peer reviewed, av kvalitativ metod, samt skrivna på engelska eller svenska. Artiklar som handlade om preventiv vård för barn exkluderades. Vid litteratursökningen användes databaserna Cinahl och Medline (Tabell 1). Cinahl har omvårdnadsforskning som huvudfokus. Medline innefattar biomedicin men även forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Båda databaserna ansågs således innehålla artiklar relevanta till denna studies syfte. I databaserna gjordes begränsningar så att artiklarna skulle vara peer reviewed och tidigast publicerade år 2004. Sökord som användes i sökningen var nurs*, qualitative studies, malnutrition, prevent*, pressure ulcer, experience* och fall*. Trunkering (*) användes för att få fram olika böjningsformer och ändelser av valda
9
sökord (Östlundh, 2012). Den booleska termen AND användes för att begränsa sökningen (Östlundh, 2012). Efter att hittat ett tillräckligt antal artiklar gick processen vidare till urvalet. I första urvalssteget lästes utvalda artiklars titel och om den ansågs relevant för denna litteraturöversikts syfte lästes även abstrakt. Litteraturstudier och artiklar där innehållet ej svarade syftet sållades bort. Av 62 lästa abstract ansågs 27 artiklar svara mot syftet och kvalitetsgranskades. Granskningen gjordes med hjälp av Hälsohögskolans protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Se bilaga 2). Efter genomförd kvalitetsgranskning av de 27 artiklarna där 19 exkluderades för att dem inte svarade helt mot denna studies syfte kvarstod åtta artiklar, vilka analyserades och redovisas i resultatet.
Tabell 1. Redovisning av artikelsökning, databas: CINAHL 2018-01-10
CINAHL
Sökord Träffar
Lästa
titlar Lästa abstract
Artiklar till
granskning Till resultat
Nurs* AND Qualitative Studies AND Pressure
Ulcer 46 24 18 8 2
Nurs* AND Qualitative
Studies AND Malnutrition 22 15 8 6 2
Nurs* AND Qualitative
Studies AND Fall* 16 12 10 6 1
Prevent*
445,797 0 0 0 0
(Nurse*) AND (staff) AND experience AND pressure ulcer prevention AND
10
Tabell 2. Redovisning av artikelsökning, databas: Medline 2018-01-10
Medline Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Artiklar till
granskning Till resultat
Nurs* AND Qualitative Studies AND Pressure Ulcer 2 2 1 1 0 nurse* AND experience AND malnutrition 43 20 18 4 1
Dataanalys
Fribergs (2012) femstegsmodell ligger till grund för analysen av artiklarna. Detta analysarbete beskrivs som en rörelse från helhet till delar och därifrån till en ny helhet. Artiklarna utgör helheten och en ny helhet skapas efter att artiklarnas resultat delas upp med avsikt att finna stödjande aspekter utifrån syftet. I det första steget lästes artiklarnas syften och resultat igenom enskilt ett flertal gånger av författarna för att få en uppfattning om artiklarnas innehåll. En översättning av resultatet gjordes därefter till svenska. I det andra steget urskildes de centrala teman som byggde upp respektive studies resultat. Här togs hänsyn till den beskrivande texten samt eventuella citat under varje tema. I det tredje steget skapades en översikt av fynden från artiklarna. Fynden kontrollerades för relevans och fynd som inte överensstämde med syftet exkluderades. I steg fyra skrevs respektive artikel ut och lästes igenom ett flertal gånger och diskuterades mellan författarna med avsikt att hitta meningsenheter och formulera teman. Meningsenheterna färgmarkerades sedan för att synliggöra det innehållet i artiklarna som kan knytas samman och bilda teman. I steg fem skapades en ny helhet utifrån det analyserade materialet.
11
Etiska övervägande
Vid en litteraturöversikt och studentarbeten på grundläggande nivå kräver inte ett etiskt godkännande. Dock bör etiska aspekter tas upp och motiven till studien ska diskuteras och motiveras (Kjellström, 2012). Artiklarna i denna studie ska vara etisk godkända eller innehålla ett etiskt resonemang. Ur ett etiskt synsätt är en litteraturöversikt känslig för feltolkning (Kjellström, 2012). För att undvika att bristande språkkunskaper hos skribenten vid tolkningen av artiklars innehåll ska riskera att förmedla nedvärderande eller kränkande uppfattningar om människor eller grupper lästes artiklar upprepade gånger under arbetet. Lexikon och uppslagsverk användes för att översätta från engelska till svenska för att minska eventuella misstolkningar.
RESULTAT
Resultatet beskriver vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Analysen av de åtta artiklarna resulterade i fyra övergripande teman; I) vikten av att göra riskbedömningar, II) förutsättningar för ett fungerande preventivt arbetssätt, III) betydelsen av god kommunikationsöverföring och IV) vikten av teamsamverkan.
Vikten av att göra riskbedömningar
Av vårdpersonalens erfarenhet i artiklarna visade sig att utförandet av riskbedömningarna med avseende på att förebygga fall, undernäring och trycksår var viktigt (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016; Lannering, Ernsth Bravell & Johansson, 2016; Rush et al., 2008). Vårdpersonal ansåg att identifiera risker i alla tre riskområden samtidigt kunde bidra till en bättre struktur i deras arbete och det kändes som en fördel På så vis var det värdefullt att använda flera skalor samtidigt. Vårdpersonalen ansåg också att om skalorna beskrivs i detalj underlättar det användning av de tre riskbedömningarna. Vidare framkom att börja med riskbedömningar i liten skala betraktades som viktigt, eftersom vårdpersonal behövde mycket tid för genomförande av riskbedömningarna (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir,
12
2016). Vårdpersonalen ansåg att riskbedömning används inte bara av enskilda medlemmar ur vårdpersonalen för att veta och hålla den vårdsökande säker utan att riskbedömningar görs på olika nivåer och i olika sammanhang i hela hälso- och sjukvården (Rush et al., 2008). Riskbedömning genomfördes dock inte alltid, vilket ofta berodde på att det var brist på tid (Athlin, Idvall, Jernfällt & Johansson, 2009; Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016; Lannering, Ernsth Bravell & Johansson, 2016).
Vårdpersonalen erfor att det fanns skillnader i hur de använde bedömningsskalorna och att det var oklart när den första bedömningen skulle genomföras efter att vårdsökande anlänt till avdelningen eller boendet. Riskbedömning av undernäring vid inskrivningen av vårdsökande var inte integrerad i dagliga rutiner och i stor sett påbörjades näringsbehandlingen först och där efter gjordes en riskbedömning (Lannering, Ernsth Bravell & Johansson, 2016). För en tidig identifiering av förändringar i patienters mentala status eller eventuell förekommande läkemedelsbiverkningar skulle fallriskbedömning genomföras regelbundet. Genom riskbedömningar fick vårdpersonalen en ökad medvetenhet om riskerna för att de vårdsökande skulle falla, bli undernärda eller utveckla trycksår, men vilka slutsatser som kunde dras av riskbedömningarna upplevdes som komplext och osäkert (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016; Rush et al., 2008).
Förutsättningar för ett fungerande preventivt arbetssätt
Vårdpersonalens kunskap, erfarenheter och attityd om preventiv vård gällande trycksår, fall och undernäring hade inverkan på den preventiva vården. Dålig attityd och bristande kunskap var ett hinder för att bedriva preventiv vård och kunde leda till att vårdskador uppstod (Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok, 2004). Vårdpersonal uppgav att de kände att preventiva vård ofta förbisågs och att fokus låg på vårdsökandes primära sjukdomar/skador eftersom attityden till preventiv vård ofta var negativ (Eide, Halvorsen & Almendingen, 2014; Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009). Förutsättningar för att en god preventiv vård skulle ges handlade om att bibehålla en positiv attityd och visa på en vilja att arbeta med detta genom att ta del av de riktlinjer som fanns (Eide, Halvorsen & Almendingen, 2014; Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok, 2004). För att få ett fungerande preventivt arbete framhölls vikten att ha goda resurser i
13
form av personal och tid. Vårdpersonalen uppfattade att tidsbristen var ett stort hinder då det preventiva arbetet stressades igenom eller prioriterades bort till förmån för mer akuta åtgärder (Eide, Halvorsen & Almendingen, 2014; Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009; Sving, Fredriksson, Gunningberg & Mamhidir, 2017). Personalbrist var en av orsakerna till att tidsbrist uppstod, och vårdpersonal poängterade att det preventiva arbetet kan bli lidande då det finns för lite personal på plats och på grund av den ökade tidspressen på den personal som finns på plats (Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009). I studien av Athlin, Idvall, Jernfält och Johansson (2009) var vårdpersonal medvetna om betydelsen av teknisk utrustning vid förebyggande arbete av trycksår.
Betydelsen av god kommunikationsöverföring
Vårdpersonal ansåg att muntliga rapporter uppfattades som ett komplement till skriftlig dokumentation och ledde till ökad patientsäkerhet. Vårdpersonal betonade också att de ofta gav information muntlig via telefonen (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016; Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009). Det var en viktig aspekt i fallförebyggande att ansvarig sjuksköterska för vårdsökande haft muntliga rapporter om vårdsökande. Samtidigt betonade vårdpersonalen risker med att viktig information kunde förloras i samband med muntliga rapporteringen (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016). När kommunikationen skedde mellan den vårdsökande och vårdpersonal uppmärksammades risker lättare enligt vårdpersonalens erfarenhet.
Vikten av teamsamverkan
En faktor som var väldigt viktig i den preventiva vården var samarbete (Hommel, Gunningberg, Idvall & Bååth, 2016; Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016; Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson, 2009). I studien av Lannering, Ernsth Bravell & Johansson (2016) var vårdpersonal överens om att arbeta tillsammans var det bästa sättet att genomföra bedömningar eftersom detta ledde till ökad kunskap om den vårdsökande. Vårdpersonalen uppgav även att gruppdiskussioner kring den vårdpreventiva processen och strukturen var viktiga verktyg för att uppnå det gemensamma målet att förhindra vårdskador (Lannering, Ernsth Bravell & Johansson, 2016). Dock tog vårdpersonalen i studien Skytt, Engström, Mårtensson och
14
Mamhidir (2016) upp att samarbete i team med olika vårdprofessioner kan vara utmanande då olika personal kan se olika på den vårdsökandes behov och resurser samt dennes preventiva vård. Samtidigt framhölls detta även som positivt då det kan skapa en gemensam och bredare kunskapsbas (Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir, 2016). I studien av Sving, Fredriksson, Gunningberg och Mamhidir (2017) visade det att vårdpersonalens erfarenheter av att utveckla nya rutiner för specifika vårdsökande med risker förbättrades genom ett gott samarbete bland vårdpersonalen. Vårdpersonalen ansåg att det var viktigt att påminna varandra om vårdsökandes behov vid förebyggande av trycksår (Sving, Fredriksson, Gunningberg & Mamhidir, 2017).
Metoddiskussion
En analys av kvalitativa artiklar gjordes i form av en litteraturöversikt, där forskning inom det aktuella området sammanställdes. En empirisk studie med intervjuer hade kunnat vara tänkbar som ett alternativ för att kunna fånga individuella erfarenheter men en litteraturöversikt ansågs vara mer tidseffektiv. Enbart kvalitativa artiklar valdes efter som passade syftet, som var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Eftersom kvalitativa artiklar är mer beskrivande i sin natur kan de också ge en djupare förståelse av fenomenet i jämförelse med kvantitativa artiklar där resultatet istället visas i diagram och tabeller (Forsberg & Wengström, 2013).
Totalt inkluderades åtta artiklar. De databaser som användes var Cinahl och Medline, vilka båda har fokus på omvårdnad (William et al., 2016). Inga fler databaser användes, vilket kan ses som en svaghet och risken finns att artiklar missades som passar till syftet, men Willman et al (2016) beskriver att CINAHL och MEDLINE har en omvårdnadsfokus användes bara dessa två databaserna. Inga sekundär eller manuella sökningar gjordes, vilket kan ha lett till att relevanta artiklar missades. För att hitta artiklar i databaserna användes sökord som var relevanta utifrån studiens syfte. Sökord som användes översattes från svenska till engelska av författarna själva och olika synonymer användes för att bredda sökningen av relevanta artiklar. Alla sökord trunkerades dock inte och det kan ha lett till färre träffar och kan ses som en svaghet. För att minimera risken med översättning och för att hitta bra sökord användes digitala översättningsverktyg eller lexikon. Efter några försök med sökningen upplevdes det att
15
fritextsökning gav bättre sökresultat utifrån syftet. För att kunna göra ett noggrant urval bland dessa artiklar användes inklusion- och exklusionskriterier. Inklusionkriterier var bland annat att artiklarna skulle vara mellan åren 2004–2017, vara på engelska eller svenska, samt peer reviewed. Enligt Henricsson (2017) ökar trovärdigheten genom att använda artiklar som är peer reviewed då detta bör leda till artiklar av högre kvalitet. I början begränsades sökningen till att inkludera artiklar mellan 2007–2018 för att hitta så aktuell forskning som möjlig, men detta gav få träffar och därför utökades sökningen med ytterligare några år. Artiklarna som används i arbetet är skrivna på ett annat språk än en av författarnas modersmål, vilket kan vara en risk för misstolkningar i resultatet. Misstolkningar och eller avsaknad av motsvarighet i svenska ord kunde skapa svårigheter och ge påverkan på resultatets utgång. För att minimera risken med misstolkningar i resultatet lästes artiklarna upprepade gånger under arbetet, samt lexikon och uppslagsverk vid behov användes för att översätta text från engelska till svenska. Urvalet som gjordes inkluderade alla individer inom gruppen vårdpersonal oberoende av kön och erfarenheter. En bred förståelse av vårdpersonalens erfarenheter av preventiv vård eftersträvades där av gjordes detta urval. Detta sågs som en styrka då det gav en helhetssyn över vårdpersonalens erfarenheter.
Kvalitetsgranskningsprotokoll hämtades från Hälsohögskolans hemsida januari 2018. Efter datainsamlingen granskades alla artiklars resultat utifrån protokollet. Artiklarna av hög kvalité uppfyllde 4/4 kriterier i del 1 och minst 7/8 kriterier i del 2. Då höga krav sattes på kvalitén, ledde detta till att en relativ stor andel exkluderades efter granskningen, men ökar trovärdigheten på arbetet. Friberg femstegsmodell låg till grund för analysen då denna modell är vanlig vid kvalitativa analyser (Fribergs, 2012). Artiklarna delades upp och granskade var för sig. Efter det att artiklarna sammanställts granskades och diskuterades sedan resultaten av författarna tillsammans, vilket ledde till att olika huvudtema och teman skapades. Enligt Wallengren och Henricson (2012) ökar trovärdigheten i resultatet om analysen genomförs av mer än en person. Det var också första gången som författarna utförde en litteraturöversikt, vilket kan ha påverkat hela arbetets granskning, analys och resultat (Henricson, 2012) vilket gjorde det viktigt att analysen bollades mellan författarna.
16
Resultatet visade att vårdpersonalen i stor utsträckning erfor att det var viktigt med preventiv vård och att tidigt utförande av riskbedömningen ökade patientsäkerheten och minskade antalet vårdskador som orsakades av vården. Detta resultat stöds i Stenberg och Wann-Hanssons (2010) studie som visar att vårdpersonalen uppger att patientsäkerheten stärks när vårdpersonalen utför god preventiv vård. Vårdpersonal upplever när riskbedömning inte utförs vilket var en negativ konsekvens som var till följd av riskbedömningarna inte genomfördes. Enligt socialstyrelsen (2017) kan en riskanalys behöva göras så fort den vårdsökande är inskriven på avdelning, samt vid överflyttning mellan olika vårdenheter. En riskanalys visar vad vårdpersonal behöver göra för att öka patientsäkerheten, och syftet med riskanalysen är att förhindra och helst eliminera riskerna för den vårdsökande. Vårdpersonalen kompletterar befintliga riskbedömningsmallar med ett mer tillgängligt och effektivt protokoll för att identifiera riskområden. När detta sedan används i en observationsrutin som följs upp observerats en direkt och indirekt förbättring av vårdsökandes vårdkvalitet (Ryan, Cadman och Hann, 2004). En god och säkrare hälso- och sjukvård kan främjas om vårdskador förhindras genom ett aktivt riskbedömningsarbete i en tidig fas. Därför bör riskbedömningar göras i en tidig fas för att kunna förebygga risker gällande fall, undernäring och trycksår inom vården. I resultatet framkom å andra sidan även att vårdpersonal hade olika uppfattningar om användningen av bedömningsskalorna. Ibland upplevde vårdpersonalen riskbedömningarna komplexa vilket ledde till osäkerhet mellan vårdpersonalen. Vårdpersonalen upplevde osäkerhet efter att ha använt ett nytt utvärderingsverktyg till ett antal vårdsökande för att undersöka och bedöma trycksår (Choo, Blundell och McGinnis, 2012). Detta kan vara ett riskområde för patientsäkerheten inom vården och kräver en systematisk kunskapsförbättring och undervisning för vårdpersonalen.
Resultatet visade vidare att attityd och kunskap hade en stor inverkan på om preventiv vård bedrevs eller inte. En negativ attityd till den preventiva vården medförde en negativ inverkan på genomförandet. Negativ attityd kan ha koppling till bristande kunskap om den preventiva vården. Samtidigt kan en negativ attityd till preventiv vård även leda till att vårdpersonalen inte har något intresse för att utöka sin kunskap inom området (Findik, Ünver, Sürücü & Özkan, 2017) och en ond spiral uppstå. Att istället ha en positiv attityd till preventiv vård vid trycksår, fall och undernäring beskrevs i resultatet kunna leda till en god preventiv vård. Detta kan kopplas till att vårdpersonalen har mer kunskap om området och genom detta ökad förståelse inom området. På sikt kan detta stärka den preventiva vården, samt göra den mer meningsfull
17
och viktig för både den vårdsökande och vårdpersonalen (Fletcher & Carey, 2011). Tidsbrist kan påverka attityden och göra att vårdpersonalen inte känner att de hinner, dessutom kan det leda till att tiden att ta del av ny kunskap kanske inte finns. Tidsbrist var något som beskrevs finnas bland personalen och påverka den preventiva vården. För att försöka att uppnå en god attityd till preventiv vård är det viktigt att vårdpersonalen få tid att ta del av mer eller ny kunskap om den preventiva vården för undernäring, trycksår och fall. Genom ett ständigt förbättringsarbete med patientsäkerhet, där god kunskap hos vårdpersonalen eftersträvas, leder till att attityden blir mer positiv till den preventiva vården och på sikt hjälpa till att nå målen med den preventiva vården ur ett riskperspektiv och därmed en säkrare vård för de vårdsökande (SKL, 2017).
Teamsamverkan framhölls som en viktig faktor i en den preventiva vården för att förebygga fall, undernäring och trycksår. Stenberg och Wann-Hansson (2010) nämner också i sin studie att lagarbete är en viktig faktor som påverkar hur framgångsrik användningen av fallförbyggande riktlinjer blir. Samtidigt poängteras att endast följandet av rutiner och användning av riskbedömningar inte räcker för att förebygga fall. För att stärka samarbetet i team borde riktlinjer sättas upp och tid avsättas för att diskutera riskbedömningar. Ett gott samarbete i ett team kan leda till en optimal riskbedömning då en samlad kunskapsbas är viktig för genomförandet samt ökar förståelsen för riskbedömningen i sig (Merett, Thomas, Stephens, Moghabghab & Gruneir, 2011; Rosengren, Höglund & Hedeberg, 2012). SKL (2015b) menar att alla yrkesgrupper och kunskapsområden som berörs av analysen ska vara representerade i teamet. Det är också viktigt att läkare ingår i teamet eftersom analyser och riskbedömningar ibland kräver högre medicinsk kompetens. Även graden av utvärdering och reflektion av resultat såväl som rutiner skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier vilket kan påverkar patientsäkerheten negativt. (Stenberg & Wann-Hansson, 2010). Att flera professioner var delaktiga i riskbedömningen gör att bedömningen stärks vilket leder till att kvalitén på vården blir bättre och att patientsäkerheten ökar.
Vårdpersonalen ansåg att muntliga rapporter uppfattades som komplement till skriftlig dokumentation och ledde till ökad patientsäkerhet. Kommunikation mellan vårdpersonal, den vårdsökande och dennes anhöriga gav vårdpersonalen kunskap som bidrog till att öka den vårdsökandes säkerhet. Enligt IVO (2014) är det viktigt att vårdpersonal har förståelse för att den vårdsökande är den främsta källan till information och att bristande kommunikation mellan
18
vårdpersonal och den vårdsökande kan leda till stora risker. SKL (2015b) menar också att den vårdsökande, samt dennes närståendes, erfarenheter och kunskap om sin sjukdom är ett viktigt komplement till vårdpersonalens kunskap. Resultatet av riskanalys kan förbättras om både vårdsökande och närstående involveras i det preventiva arbetet. Brister i kommunikation bidrar till att risken för fall, undernäring och trycksår ökar och hotar patientsäkerheten.
Slutsats
I den här studien har vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att hindra trycksår, fall och undernäring inom sjukvården beskrivits. Vårdpersonalens kunskap, erfarenheter och attityd om preventiv vård ha stor inverkan på utförandet av preventiv vård. Vårdpersonalen erfor i stor utsträckning att det var viktigt med riskbedömning och att tidigt utförande av riskbedömningen ökade patientsäkerheten och minskade antalet vårdskador. Teamarbete framhölls som viktigt i det preventiva arbetet eftersom det ökade kunskapen om den vårdsökande och hens situation. Av olika anledningar såsom tidsbrist, bristande rutiner eller kunskapsbrist arbetade vårdpersonalen inte alltid preventivt, vilket kan leda till att vårdskador uppstår. Enligt vårdpersonals erfarenhet krävs kontinuerlig kunskapsförbättring, fungerande kommunikation mellan både vårdpersonal och vårdsökande.
Kliniska implikationer
Studien visar vikten av riskbedömning och vikten av kunskapsförbättring kring dem verktyg som används inom riskbedömning. Studie visar på att det finns mycket positivt med att arbeta preventivt men också många hinder för detta. Det tycks viktigt att som vårdpersonal få tid och har en ledning som hjälper till att styra och leda arbetet mot att bli mer preventivt. Denna studie kan ligga till grund för vidare forskning om preventiv vård mot fall, undernäring och trycksår och fokus kan läggas på vårdsökandes upplevelser eller erfarenheter.
Referenser:
Andersson, Å. (2013). Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige. Sherwood, G., & Barn Steiner, J. (Red.). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: Sex
19
Athlin, E., Idvall, E., Jernfält, M., & Johansson, I. (2009). Factors of importance to the
development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospitaland community care nurses. Journal of Clinical Nursing. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02886.x
Barnsteiner, J. (2013). Säker vård. Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (Red.). Kvalitet och säkerhet
inom omvårdnad: Sex grundläggande kärnkompetenser (s. 125–143). Studentlitteratur. Lund:
Studentlitteratur AB.
Buss, I., Halfens, R., Abu-Saad, H., & Kok, G. (2004). Pressure ulcer prevention in nursing
homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Journal of Clinical
Nursing, 13(6), 668–676. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00953.x
Carryer, J., Weststrate, J., Yeung, P., Rodgers, V., Towers, A. and Jones, M. (2017).
Prevalence of key care indicators of pressure injuries, incontinence, malnutrition, and falls among older adults living in nursing homes in New Zealand. Research in Nursing & Health,
40(6), pp.555-563. DOI: 10.1002/nur.21835
Choo, J., Blundell, S., & McGinnis, E. (2012). Ethical issues and challenges in pressure ulcer
research – The research nurses' perspective. Journal of Tissue Viability, 21(4), 105-108.
http://dx.doi.org/10.1016/j.jtv.2012.08.002
Disch, J. (2013). Samverkan i Team. Sherwood. G. & Barnsteiner, J. (Red.). Kvalitet och
säkerhet inom omvårdnad: Sex grundläggande kärnkompetenser (s. 79–98). Lund:
Studentlitteratur AB.
Eide, H., Halvorsen, K., & Almendingen, K. (2014). Barriers to nutritional care for the
undernourished hospitalised elderly: perspectives of nurses. Journal of Clinical Nursing, 24(5–
6), 696–706. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12562
Elmqvist, C., Johansson, C., & Axelsson, M-T. (2016). Kliniskt träningscentrum – en miljö som främjar ett reflekterat lärande. Berglund, M., & Ekebergh, M. (red.). Reflektion i lärande
och vård (s.129–143). Lund: Studentlitteratur AB.
Engström, B., Kihlgren, M., & Johansson, G. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda (1st ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, A., & Engström, M. (2015). Distriktssköterskors beskrivningar av
20
arbete. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 77-84.
DOI:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1177/0107408315569122.
Fletcher, A., & Carey, E. (2011). Knowledge, attitudes and practices in the provision of nutritional care. British Journal of Nursing (Mark Allen Publishing, 20(10), 615-6, 618-20.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F.(Red.). Dags för uppsats (1st ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systemiska litteraturstudier: värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Hallberg, A. (2012). Säker vård - patientens rättighet, vårdens skyldighet. Nordström, I. G. & Wilde-Larsson, B. (Red.). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (s. 19–37). Lund: Studentlitteratur AB.
Hauer, K., Lamb, S., Jorstad, E., Todd, C., & Becker, C. (2006). Systematic review of
definitions and methods of measuring falls in randomised controlled fallprevention trials. Age and Ageing, 35(1), 5–10. http://dx.doi.org/10.1093/ageing/afi218
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativa design. Henricson, M.(red.). Vetenskaplig
teori och metod (1st ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M: Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod –
från ide till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur AB.
Hommel, A., Gunningberg, L., Idvall, E., & Bååth, C. (2016). Journal of Clinical Nursing,
26(1–2), 182–189. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13465
Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Kommunikationsbrister inom vården. Hämtat den 15 januari, 2018, från: https://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden.pdf
Johanson, J. (2013). Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling. Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (Red.). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: Sex grundläggande kärnkompetenser (s. 99– 113). Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod:
21
Lannering, C., Ernsth Bravell, M., & Johansson, L. (2016). Prevention of falls, malnutrition
and pressure ulcers among older persons - nursing staff's experiences of a structured preventive care process. Health & Social Care in the Community, 25(3), 1011–1020. DOI: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/hsc.12400.
Lindholm, C., Bååth, C. (2016). Riskbedömning – trycksår. Hämtad 6 december, 2017, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Trycksar/Riskbedomning/
Lindh, M., Lindh, S. (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård
och omsorg. Stockholm: Författarna och Natur och Kultur.
Matarese, M., & Ivziku, D. (2016). Falls risk assessment in older patients in hospital. Nursing Standard, 30(48), 53-63. DOI:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.7748/ns.2016.e10345.
Merett, A., Thomas, P., Stephens, A., Moghabghab, R., & Gruneir, M. (2011). A collaborative
approach to fall prevention. Canadian Nurse, 107(8), 24-29.
Nitzelius, T., & Söderlöf, G. (2008). Sjukvårdens arbetsmiljö: Praktiska typfall i hälsooch
sjukvården. Stockholm: Norstedts Juridik.
Rosengren, K., Höglund, P., & Hedberg, B. (2012). Quality registry, a tool for patient
advantages - from a preventive caring perspective. Journal of Nursing Management, 20(2),
196-205. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2834.2012.01378.x
Rush, K., Robey-Williams, C., Patton, L., Chamberlain, D., Bendyk, H., & Sparks, T. (2008).
Patientfalls: acute care nurses’ experiences. Journal of Clinical Nursing, 18(3), 357–365.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02260.x
Ryan, H., Cadman, C., & Hann, L. (2004). Setting standards for assessment of ward patients
at risk of deterioration. British Journal of Nursing, 13(20), 1186-1190.
http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2004.13.20.17008
Sanz-París, A., Gómez-Candela, C., Martín-Palmero, Á., García-Almeida, J., Burgos-Pelaez, R., Matía-Martin, P., & Arbones-Mainar, J. (2018). Application of the new ESPEN definition
of malnutrition in geriatric diabetic patients during hospitalization: A multicentric study.
Retrieved 14 January 2018, from
Senior Alert. (2017). Senioralert - Om senior alert. Hämtad 6 december, 2017 från: http://plus.rjl.se/index.jsf?nodeId=43903&nodeType=13
22
Skytt, B., Engström, M., Mårtensson, G., & Mamhidir, A. (2016). A longitudinal qualitative
study of health care personnel's perceptions of simultaneous implementation of three risk assessment scales on falls, malnutrition and pressure ulcers. Journal of Clinical Nursing,
25(13–14), 1912–1922. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13207
Socialstyrelsen. (2000). Näring för god vård och omsorg. Hämtad 22 januari, 2018 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport. Säker vård. Hämtad 2 november, 2017
från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%C3%A5rd%20S%C3%A4ker%20v%C3%A5rd.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Näring för god vård och omsorg. Hämtad 14 januari, 2018 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf
Social styrelsen. (2016). Fler dör av fallolyckor. Hämtad 8 december, 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/flerdoravfallolyckor
Social styrelsen. (2017a). Samtal och stöd för patientsäkerhet. Hämtad 2 november, 2017 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/
Social styrelsen. (2017b). Minska risken för trycksår. Hämtad 14 januari, 2018 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/trycksar
Stenberg, M., & Wann-Hansson, C. (2010). Health Care Professionals’ Attitudes and
Compliance to Clinical Practice Guidelines to Prevent Falls and Fall Injuries. Worldviews on
Evidence-Based Nursing, 8(2), 87-95. http://dx.doi.org/10.1111/j.1741-6787.2010.00196.x
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för
att göra vården säkrare. Hämtad 8 december, 2017 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/re-aktion-publikationer/re-aktion.8-2014.kunskapsunderlag.for.saker.lakemedelshantering.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Fallskador bland äldre -en sammanfattning av en
kunskapsöversikt om fallskador. Hämtad 22 januari, 2018 från:
23
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015a). På väg mot en säkrare vård. Hämtad 5 oktober, 2017 från: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-245-4.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015b). Risk analys och händelseanalys. [Elektronisk]. Hämtad 15 januari, 2018 från: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-237-9.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Vårdskador. Vad trodde vi då – vad vi vet nu? .
[Elektronisk]. Hämtad 5 oktober, 2017 från:
https://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272d35cbd/1465398354772/Vad+trodde+vi+d %C3%A5+-+vad+vet+vi+nu_+SKL.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Patientsäkerhet. I kommunal Hälso- och sjukvård. [Elektronisk]. Hämtad 5 oktober, 2017 från: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-565-3.pdf?issuusl=ignore
Sving, E., Fredriksson, L., Gunningberg, L., & Mamhidir, A. (2017). Getting evidence-based
pressure ulcer prevention into practice: a process evaluation of a multifaceted intervention in
a hospital setting. Journal of Clinical Nursing, 26(19–20), 3200–3211.
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13668
Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z., & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job
outcomes and quality of care: a mixed method study. BMC Nursing, 16(1).
http://dx.doi.org/10.1186/s12912-016-0200-4
Ünver Findik, Ökan & Sürücü. (2017). Attitudes of surgical nurses towards pressure ulcer prevention. Journal of Tissue Vibility, 26(4), 227–281.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization. (2014). 10 facts on patient safety. Hämtad 23 oktober från: http://www.who.int/features/factfiles/patient_safety/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - Vägledning
1
Bilaga 1. Artikelöversikt Publikations år
Land & Författare
Titel Syfte Metod/Urval Resultat Kvalitetsg
ranskning Artikel 1
Athlin, Idvall, Jernfält & Johansson 2009 Sverige
Factors of importance to the development of pressure ulcers
in the care trajectory:
perceptions of hospital and community care nurses
Studien syftade till att beskriver faktorer som är viktiga för utvecklingen av trycksår i vårdbanan. Uppfattningar av sjukhus och vård sjuksköterskor. Kvalitativ metod 15 sjuksköterskor
Studien bekräftade tidigare fynd och gav ny kunskap om faktorer som kan påverka trycksår i vårdbanan. Informatörernas syn på sjuksköterskornas ansvar och deras attityder mot vård av trycksår skulle tillsammans med deras åsikter om vårdorganisationen öka förståelsen för förekomsten av trycksår.
Del 1: 4/4 Del 2: 7/8
Artikel 2
Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok
2004 Holland
Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers.
Denna studie syftade till att belysa synpunkter och
övertygelser hos
vårdpersonal i
holländska vårdhem om förebyggande av trycksår och om trycksåret som uppstod är relaterade till
förebyggande av trycksår. Kvalitativ metod 14 sjuksköterskor och 4 läkare.
I resultatet upp kom att dagens trycksår förebyggande verksamhet är mycket baserat på gamla traditioner inom omvårdnaden. Det visade också att inskrivna sjuksköterskor inte har någon avsikt att förändra vården som de erbjuder med avseende på förebyggande av trycksår.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
Artikel 3
Eide, Halvorsen & Almendingen 2014 Norge
Barriers to nutritional care for the undernourished hospitalised elderly: perspectives of nurses.
Att utforska
sjuksköterskornas
erfarenheter att
förebygga och behandla
Kvalitativ metod 16
sjuksköterskor
Resultat identifierade fem teman som återspeglar hinder som sjuksköterskorna upplever i samband med att säkerställa adekvat närings vård för de undernärda
Del 1: 4/4 Del 2: 7/8
2
undernäring bland äldre patienter på sjukhus.
äldre: ensamhet i närings vård, ett behov av kompetens inom närings vård, låg flexibilitet i livsmedelsservicen, systemfel i närings vård och näringsmässiga vård undvikas.
Artikel 4
Lannering, Ernsth
Bravell & Johansson 2016
Sverige
Prevention of falls, malnutrition and pressure ulcers among older persons - nursing staff's experiences of a structured preventive care process.
Syftet med denna studie
var att beskriva
vårdpersonalens
erfarenhet av
förebyggande arbete
genom att använda den strukturerade förebyggande vårdprocessen. kvalitativ design 44 sjuksköterskor och vårdhemsperson al.
Det systematiska och strukturerade arbetsflödet verkade endast delvis underlätta vårdgivarna att förbättra vårdkvaliteten genom att göra bättre
kliniska bedömningar, genomföra
teambaserade planerade interventioner och lära av resultat.
Del 1: 4/4 Del 2: 7/8
Artikel 5 Hommel,
Gunningberg, Idvall & Bååth 2016
Sverige
Successful factors to prevent pressure ulcers - an interview study.
Denna studie syftade till
att utforska
framgångsrika faktorer för att förhindra trycksår i sjukhusinställningar
Kvalitativa metod. 39
vårdpersonaler
Tre huvudkategorier identifierades i resultat som framgångsrika faktorer för att förhindra trycksår på sjukhus. Att skapa en bra organisation, upprätthålla en fortsatt medvetenhet och inse fördelarna för patienterna.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
3
Artikel 6
Rush et al 2008. UK & Ireland
Patient falls: acute care nurses' experiences.
Att beskriva resultaten från en kvalitativ studie som undersöker akutvårdspersonalens erfarenheter av patienter som faller. En kvalitativ beskrivande design 15 sjuksköterskor
I resultatet beskrev sjuksköterskor deras erfarenhet av fall som "Att veta patienten som säker", en pågående bekräftelse att patienten var fri från skada. De viktigaste strategierna för riskbedömning var
övervakning och kommunikation.
Variabla förhållanden påverkar huruvida dessa strategier var effektiva för att ge sjuksköterskor den kunskap de behövde för att hålla patienten säker. När sjuksköterskor misslyckades med sina strategier då föll patienten. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Artikel 7 Skytt, Engström, Mårtensson & Mamhidir 2016 Sverige
A longitudinal qualitative study of health care personnel's perceptions of simultaneous implementation of three risk assessment scales on falls, malnutrition and pressure ulcers.
Syfte med studie var att förstå vårdpersonalens
förväntningar och
erfarenheter av att delta i insatser som syftar till att
använda tre
bedömningsskalor för fallskador, undernäring
och trycksår, samt
förebyggande åtgärder i
dessa områden över
perioden 18 månader
kvalitativ design 12 vårdpersonal
De viktigaste delen i resultaten presenteras i temat "Patientens behov synliggjordes genom en gradvis utvecklad av gemensamma förståelse" och är i fem kategorier. Arbetssättet att utföra tre riskbedömningar samtidigt uppfattades som en positivt och centralt för att säkerställa vårdens kvalitet. Det
uppfattades emellertid inte som
oproblematiskt.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
4
Artikel 8
Sving, Fredriksson,
Gunningberg &
Mamhidir 2017
Getting evidence-based pressure ulcer prevention into practice: a
process evaluation of a
multifaceted intervention in a hospital setting.
Att beskriva registrerade sjuksköterskor, under sjuksköterskor och förstahandschefers erfarenheter och uppfattningar om en mångfacetterad sjukhusinställning intervention syftar till att genomföra bevisbaserat trycksårsförebyggande. Kvalitativ Metod. 31 sjuksköterskor och 5 chefer.
Resultaten beskriver att intervention och
genomförandeprocessen ändrade
förståelsen av trycksår samt sättet att arbeta med förekomst av trycksår från behandling till förebyggande.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
1
Bilaga 2
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författar e: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej
beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
2
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot
kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet
och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i
resultatdiskussionen? Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden
gällande, teori, begrepp eller
förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
3
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
