Livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 - begränsningar eller möjligheter?

Full text

(1)

Livsstilsförändringar vid diabetes typ 2

– begränsningar eller möjligheter?

Sofia Gustafsson

Petra Svahn

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

(2)

Lifestyle changes after being diagnosed with

type 2 diabetes

- limitations or possibilities?

Sofia Gustafsson

Petra Svahn

Thesis, 15 credits, bachelor degree

Nursing science

(3)

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv

och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livs-stil kan upp emot 80% av fallen förebyggas.

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos

personer med diabetes mellitus typ 2.

Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån

motivat-ion och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utö-vande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjuk-vård.

Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en

begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom.

(4)

Summary

Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both

heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases.

Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2

dia-betes.

Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been

processed and analyzed by the five steps of Friberg.

Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors.

Eve-ryday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations.

Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a

limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease. Keywords: Diabetes type 2, lifestyle changes, transition, literature review

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 6  

Bakgrund ... 6  

Diabetes mellitus typ 2 ... 6  

Riskfaktorer ... 6  

Komplikationer vid diabetes ... 7  

Förebyggande av komplikationer vid diabetes ... 7  

Kosten och fysisk aktivitet ... 7  

Sjuksköterskans roll ... 8  

Transition ... 9  

Motiv till studien ... 9  

Syfte ... 10  

Material och metod ... 11  

Design ... 11  

Datainsamling och urval ... 11  

Dataanalys ... 13  

Etiska överväganden ... 13  

Resultat ... 14  

Motivation till förändring ... 14  

Att uppnå psykiskt och fysiskt välbefinnande ... 15  

Begränsningar i hanteringen av sin nya vardag ... 15  

Stöd ifrån omgivningen ... 16  

Professionellt stöd ... 16  

Begränsningar i utövandet av religion och kultur ... 17  

Diskussion ... 18  

Metoddiskussion ... 18   Resultatdiskussion ... 19  

Slutsatser ... 22  

Slutsatser ... 22   Kliniska implikationer ... 22   Framtida forskning ... 22  

Referenser ... 23  

Bilagor ... 28  

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Artikelmatris

(6)

6

Inledning

387 miljoner personer av jordens befolkning är diagnostiserade med diabetes och år 2035 för-väntas det har ökat med ytterligare 205 miljoner (International Diabetes Federation, 2014). Grundat på olika studier de senaste tio åren uppskattar Socialstyrelsen (2009) att 2,4-2,5% av den svenska befolkningen har diabetes. I deras folkhälsorapport framkommer det att det år 2009 fanns cirka 365 000 personer som har någon av de olika diabetesformerna i Sverige, och att antalet beräknas att öka. Undersökningar tyder dock på att antalet personer med diabetes är högre, vilket är viktig information då en obehandlad diabetes ökar risken för senkomplikat-ioner. Av antalet vuxna med diagnosen har 90% diabetes typ 2 och risken för att fler personer utvecklar insulinresistens blir större på grund av ökad förekomst av fetma både hos unga och vuxna (Sagen, 2013). För att hitta ett välmående i sin diabetes har livsstilsförändringar en betydande roll. Att förändra sin livsstil i form av ökad mängd fysisk aktivitet samt att anpassa kosten kan vara en minst lika effektiv behandling som mediciner.

Bakgrund

Diabetes mellitus typ 2

Diabetes typ 2 är ett tillstånd som i allmänhet utvecklas långsamt. Detta beror på att kroppen utvecklar en insulinresistens, vilket leder till en ökad insulinfrisättning och hyperinsulinemi i cirkulationen. Efter en viss tid med överarbetande betaceller som finns i pancreas får de en nedsatt funktion och kan inte längre upprätthålla insulinfrisättningen som därmed reduceras. Vid typ 1 diabetes föreligger en absolut insulinbrist då de insulinfrisättande cellerna i pancreas är helt förstörda, detta gör att insulinbehandling är nödvändig. Vid typ 2 diabetes fungerar fortfarande de insulinfrisättande cellerna till viss del, men kroppen har även utveck-lat en insulinresistens som gör det svårt att tillgodogöra sig det insulin som utsöndras (Sagen, 2013). Symtomen vid diabetes är polyuri, törst och hunger. Vid diabetes typ 2 kommer sym-tomen smygande, till skillnad från diabetes typ 1 som har ett snabbt sjukdomsförlopp (Hilaire & Woods, 2013). Behandlingen av diabetes inriktar sig på att undvika hypo- och hypergly-kemi, tillstånd där det antingen är för högt eller lågt blodsocker (Sagen, 2013; Hilaire & Woods, 2013).

Riskfaktorer

Diabetes typ 2 orsakas av en blandning av arv och miljöfaktorer. Omkring 70 procent av de personer med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma, medan resterande personer är normal-viktiga (Sagen, 2013; Clark, 2014). Andra riskfaktorer är hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, högt blodtryck och graviditetsdiabetes. För att reducera risken att drabbas av diabetes bör per-sonerna vara väl informerade om att självständigt ta ett aktivt val att förändra sin livsstil (Clark, 2014; Hilaire & Woods, 2013). Typ 2-diabetes associeras med metabolt syndrom, ett

(7)

7 samlingsnamn för de symtom som visar på en fördärvad metabolism i kroppen. Här ingår högt blodtryck, ökad mängd fettämnen i blodet (dyslipidemi), bukfetma, insulinresistens och för-höjd risk för kardiovaskulär sjukdom. Vid diagnostisering av diabetes typ 2 är anamnesen viktig, och bör innehålla information om fysisk aktivitet, kost, rökning och tidigare antihyper-tensiv behandling (Sagen, 2013). Att öka sin vardagliga aktivitet, gå ner i vikt, mindre intag av mättat fett och äta en hälsosam kost bestående av fibrer, frukt och grönsaker kommer avse-värt minska risken att drabbas av sjukdomen (Clark, 2014).

Komplikationer vid diabetes

Vid diabetes kan det uppstå patologiska förändringar i blodkärl, vilket delas upp i mikro- och makrovaskulära senkomplikationer. Med mikrovaskulära senkomplikationer syftas det på de komplikationer som uppstår i de mindre blodkärlen och som drabbar njurar, ögon och perifera nerver. Neuropati är den största riskfaktorn när det gäller diabetiska fotsår och amputation (Sagen, 2013; Hilarie & Woods, 2013). Om blodglukoset hålls på en hög nivå under en lång period tar de små kapillärerna i blodet skada, det kan då ge påverkan på synen, njurarna och sår som har en fördröjd läkning vilket kan leda till att amputation måste ske (Clark, 2014; Socialstyrelsen, 2014). I de större blodkärlen är det makrovaskulära komplikationer vilket innebär komplikationer som hjärt-kärlsjukdom. Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste orsaken till sjuklighet och dödlighet hos personer med diabetes, och på grund av det är den förväntade levnadsåldern lägre än hos resten av befolkningen. Sjukdomens varaktighet, meta-bol kontroll och hypertoni är generellt sett de vanligaste riskfaktorerna för mikrovaskulära senkomplikationer, vid de makrovaskulära senkomplikationerna handlar det om rökning, högt blodtryck, lipider och albuminuri som är de viktigaste riskfaktorerna (Hilaire & Woods, 2013; Sagen, 2013). Andra komplikationer är tand- och tandköttsproblem, genital kandidos och gas-tointenstinal dysmotilitet (förändrad tarmpassage) (Sagen, 2013). WHO (2014) förutspår att diabetes kommer att vara den sjunde största dödsorsaken år 2030.

Förebyggande av komplikationer vid diabetes

På grund av många komplikationer som kan uppkomma på grund av sjukdomen leder det dels till en ökad kostnad för samhället men också en ökning av omsorgs- och sjukvårdsbehov kan uppstå då dessa komplikationer kan skapa lidande och sjukskrivning. Om riskfaktorer för dia-betes uppmärksammas hos personer med diadia-betes kan komplikationer fördröjas eller stoppas. Personer som lider av diabetes har en högre andel dödlighet vilket beror på deras höga risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar på grund av åderförkalkning i de stora kärlen (Socialsty-relsen, 2014).

Risken för att utveckla diabeteskomplikationer minskar betydligt vid en kontrollerad nivå av blodglukos, blodtryck och blodfetter i samband med rökstopp. Det gynnar personer med högt blodtryck och höga blodfetter att förändra ohälsosamma levnadsvanor till hälsosamma vanor exempel genom regelbunden fysisk aktivitet, intag av hälsosam kost, minska på alkohol och att sluta röka (Socialstyrelsen, 2014; Hilaire & Woods, 2013).

Kosten och fysisk aktivitet

Personers levnadsvanor har stor betydelse för både prevention och behandling vid diabetes typ 2. Regelbunden fysisk aktivitet leder till att vävnadernas känslighet för insulin ökar, kom-bineras detta med regelbundna, hälsosamma måltider blir effekten färre blodsockersvängning-ar (Östenson & Henriksson, 2004). Den rekommenderade mängden fysisk aktivitet innebär 150 minuter pulshöjande träning uppdelat på tre gånger i veckan, utöver det rekommenderas

(8)

8 styrketräning två gånger i veckan (Hilaire & Woods, 2013). Kosten är en hörnsten i upprätt-hållandet av en god hälsa vid diabetes då det påverkar blodsocker, blodfetter och kroppsvik-ten. Genom att ge personer med diabetes korrekt information och redskap för ett bättre nä-ringsintag kan personers hälsa upprätthållas (Miller & Edwards, 2002). Enligt Socialstyrelsen (2011) och Clark (2014) är rekommenderad kost för personer med diabetes grönsaker, rot-frukter och baljväxter, fullkornsprodukter och fisk. Det ska uppmärksammas att det är svårt att göra stora förändringar inom kosten på kort tid, och därför är det viktigt att vid rådgivning ge tips om matvaror som kan bytas ut steg för steg. Att anpassa energiintaget till personens behov är lika viktigt som vilka livsmedel som rekommenderas, då många personer behöver gå ner i vikt.

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskan har en viktig och betydande roll i att finnas tillhands för de personer som har diabetes och genom stöttning kunna påverka deras motivation, kunskap om sin sjukdom, självförtroende och egenvård (Bartol, 2012). Det är en utmaning för personen att ändra sin livsstil och påbörja en behandling samtidigt, och studier visar hur viktigt det är med patientut-bildning för att få en förståelse av sin sjukdom och dess behandling (Robertson, 2012). Vidare menar Robertson (2012) och Bartol (2012) att om sjuksköterskan ger information på perso-nens nivå om den medicinska behandlingen, dess effekt i kroppen och anledningar till varför just dessa mediciner är utvalda stärker det följsamheten till behandling genom att de känner sig införstådda och engagerade. Att vara ett stöd i behandlingen är en del av sjuksköterskans roll, också att hjälpa personen att hitta rimliga målsättningar i sin livsstilsförändring (Robert-son, 2012). Sjuksköterskan ska vägleda till positiva förändringar i livsstilen vilket innefattar ökad mängd av fysisk aktivitet, hälsosam kost och viktförlust (Bartol, 2012). För att få rimliga målsättningar måste sjuksköterskan anpassa förändringarna utefter personens och arbeta personcentrerat, detta genom att ta hänsyn till livsstilsfaktorer så som ålder, sociala- och kul-turella faktorer, arbete och andra medicinska hinder (Robertson, 2012), fortsättningsvis menar Bartol (2012) att sjuksköterskan ska främja personens delaktighet i vården genom att sätta mål för behandlingen i samråd med varandra. Det är också av värde att sjuksköterskan känner till de motsättningar personen kommer att möta och utveckla strategier som kan hjälpa personen att hantera dessa. Även fortsättningsvis i sjukdomsutvecklingen ska sjuksköterskan finnas tillhands för att uppmuntra personen till att upprätthålla sin nya livsstil och stötta i motgång. Genom att följa upp kostschema och personens fysiska aktivitet kan det ses att det blir högre följsamhet, detta visar hur viktig roll sjuksköterskan har i hela sjukdomsförloppet. Studier visar att patientutbildning till egenvård ger ett bättre kliniskt resultat, vilket innebär lägre kroppsvikt och högre upplevd livskvalité (Robertson, 2012). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2014) innebär rekommendationer kring meto-der för att arbeta stödjande för personer med diabetes att förändra sina ohälsosamma levnads-vanor. Till ohälsosamma levnadsvanor hör riskbruk av alkohol och tobak samt nedsatt fysisk aktivitet och ohälsosamma kostvanor, detta stöds också av Clark (2014) och Hilaire & Woods (2013). Personer som har bristande matvanor ska enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2014) erbjudas rådgivningssamtal så möjlighet ges till att kunna förändra sina kostvanor. Detta innebär vägledning om hälsosam och gynnsam kost.

(9)

9

Transition

Transition kommer enligt Meleis (2010) från det latinska ordet transire som i sin tur betyder att gå över. Begreppet innebär en övergång från en fas i livet till en annan, ett tillstånd till ett annat eller ett status till ett annat. Inom vården är transition ett relevant ämne då begreppet är kopplat till förändring och utveckling. Meleis (2012) beskriver att transition kopplat till om-vårdnad inom detta område kan vara övergångar som handlar om förändringar av en persons hälsotillstånd, då att gå från att vara frisk till att bli sjuk, från att vara välmående till att få en kronisk sjukdom, eller från att ha en kronisk sjukdom till att hitta ett välmående trots sjukdo-men. Andra förändringar som rör omvårdnad är förändringen från att vara barn till att bli ton-åring, att få en ny medlem i familjen eller förlusten av någon, från att gå från icke-förälder till att bli förälder (Meleis, 2012). Vad det än är som orsakar övergången eller hur lång den än är så är ändå transition en process. Hur lång tid en process varar är individuellt. Transition är även personligt och denna tid är det viktigt att vara medveten om eventuella förändringar som kan uppstå under förloppet. Däremot om en person saknar denna medvetenhet eller vid förne-kelse har personen inte ännu kommit in i övergången utan är då i ett förstadie (Meleis, 2010). När en transition påbörjas krävs en anpassning och förändring hos personen. Dessa föränd-ringar kan vara utvecklande, personliga, sociala eller kopplade till miljö. Att kunna se sig själv med andra ögon är väsentligt för en transition (Kralik, Visentin & Loon, 2006). Efter att ha diagnostiserats med en kronisk sjukdom menar Shaul (1997) att personen genomgår en transitionsprocess. Denna process består av fyra stadier; medvetenhet, få professionell vård, lära sig att leva med sjukdomen och slutligen att bemästra det.

Motiv till studien

De fysiska aspekterna av livsstilsförändringar är väl studerat, det är dock inte studerat hur patienterna faktiskt upplever det (Ljung, Olsson, Rask & Lindahl, 2013). Människor har en föreställning om att diabetes typ 2 bara är en mildare form av diabetes och inte behöver tas seriöst, vilket försvårar en effektiv livsstilsförändring (Hansen, Landstad, Hellzén och Sve-bak, 2011). Genom att få en beskrivning av personer med diabetes typ 2 om hur de upplever de livsstilsförändringar som de förväntas att göra, och vilka svårigheter de möter i sjukdomen, kan vårdpersonal lättare bemöta dem där de är. Att vårdpersonalen är medvetna om den tran-sitionsprocess som personer med diabetes typ 2 genomgår kan de lättare erbjuda verktyg för personerna att hantera sin sjukdom och nya livsstil.

(10)

10

Syfte

(11)

11

Material och metod

Design

Studien genomfördes som en litteraturöversikt, vilket innebär att litteratur sökts från valt pro-blemområde. Sökt litteratur har sedan granskats kritiskt för att analyseras i ett resultat. Denna metod är vald för att få fram en sammanfattning av tidigare utförda studier inom ämnet (Fri-berg, 2012a). Induktion bygger på att information samlas in så förutsättningslöst som möjligt och därefter analyseras för att slutligen dra en slutsats av erfarenheter, därför är denna metod induktiv (Priebe & Landström, 2012). Då litteraturöversiktens fokus var upplevda erfarenhet-er, som är något subjektivt, granskades endast kvalitativa studier. I studier med kvalitativ an-sats valdes urvalet utifrån de som upplevt och hade kunskap kring det valda ämnesområdet (Henricsson & Billhult, 2012). Genom kvalitativa studier kan personers upplevelser, förvänt-ningar och erfarenheter beskrivas, vilket ökar förståelsen för dessa personers behov (Friberg, 2012b).

Datainsamling och urval

De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var av kvalitativ ansats som i resultatet re-dovisade upplevelser hos vuxna män och kvinnor som genomgått livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Artiklarna skulle vara etiskt godkända, peer-reviewed, vara publicerade år 2004-2015 och vara skrivna på engelska. Enligt Östlund (2012) är en avgränsning av tid rele-vant för att det forskningsmaterial som hittas ska vara aktuellt. För att få en tydlig överblick över de studier som hittats och dess innehåll valdes även begränsning abstract available (Karlsson, 2012). I datainsamlingen användes de Booleska sökoperatorerna AND och OR för att på så sätt utöka sökningarna. För att få ett bredare resultat av sökningarna har trunkering (*) använts (Karlsson, 2012; Östlundh, 2012). De databaser som har används är Cinahl (tabell 1) och Medline (tabell 2) då de är relevanta för området omvårdnad (Karlsson, 2012). Även manuella sökningar gjordes, detta genom att läsa referenslistor från granskade artiklar som hade betydelse för syftet (Karlsson, 2012; Östlundh, 2012).

Först söktes artiklar utefter relevanta sökord, därefter lästes titlarna och i de titlar som upplev-des intressanta med tanke på syftet lästes också abstract, det gav en inblick i om artikeln sva-rade på syftet. Efter att ha kvalitetsgranskat de valda artiklarna, där endast en artikel inte kla-rade granskningen då den inte svakla-rade på syftet, gjordes en manuell sökning från deras refe-renslista utefter författare och titlar. Detta resulterade i sexton artiklar att analysera till ett re-sultat.

(12)

12 Tabell 1.

Begränsningar: abstract available, år 2004-2015 & peer rewieved Siffror inom parantes är dubbletter från tidigare sökningar

Tabell 2.

Begränsningar: Abstract available & år 2004-2015

Siffror inom parantes är dubbletter från tidigare sökningar Sökning CINAHL

Träffar Lästa titlar

Lästa abstract

Kvalitetsgranskade Till re-sultatet Diabetes AND lifestyle

change* AND experience* AND (narrat* OR focus group* OR interview* OR qualitative)

28 28 14 4 4

Diabetes type 2 AND self man-agement AND experience* AND (narrat* OR focus group* OR interview* OR qualitative)

61 61 27 6 6

Diabetes type 2 AND experi-ence* AND lifestyle AND (nar-rat* OR focus group* OR in-terview* OR qualitative)

29 29 8 4(3) 4(3)

Sökning Medline Träffar Lästa titlar

Lästa abstract

Kvalitetsgranskade Till resul-tatet Diabetes type 2 AND

experi-ence* AND lifestyle AND (narrat* OR focus group* OR interview* OR qualitative)

68 68 20 4(3) 4(3)

Diabetes AND lifestyle change* AND experience* AND (narrat* OR focus group* OR interview* OR qualitative)

(13)

13

Dataanalys

För att få en helhet i de granskade artiklarna analyseras de i fem steg som kom att leda oss fram till ett resultat. I det första steget lästes alla artiklar av båda litteraturgranskarna för att få en bild av handlingen och om de svarar på litteraturöversiktens syfte, detta gjordes genom att fokusera på resultatet. I andra steget identifierades nyckelfynden i artiklarnas resultat genom att stryka under det väsentliga. Därefter gjordes en sammanställning av resultatet i varje arti-kel, där olika fokus växte fram. På så sätt framkom en översikt över det som skulle analyseras. I steg fyra relaterades de olika artiklarnas resultat till varandra och delades in i likheter och skillnader, detta genom att klippa ut nyckelfynden från artiklarnas resultat, och placerades under de fokus de tillhörde. I det sista och femte steget skapades de kategorier utifrån tidigare fokus som i resultatet svarade på syftet (Friberg, 2012b).

Etiska överväganden

För att visa hänsyn till människors rättigheter, grundläggande friheter, säkerhet, hälsa samt personliga integritet är alla artiklar i litteraturöversikten godkända enligt en etisk kommitté. Enligt Kjellström (2012) ska en studie innehålla tre saker för att få kallas etisk; den ska handla om väsentliga frågor, den ska innehålla god vetenskaplig kvalitet och genomförandet ske på ett etiskt sätt. Enligt Personuppgiftslagen (1998:204) och Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003) bygger deras syfte på att vid forskning ska den enskilda indivi-den skyddas och likaså respekten för människovärdet (Kjellström, 2012).

(14)

14

Resultat

Resultatet grundas på sexton vetenskapliga artiklar som alla är kvalitativa studier. De är skrivna i Iran (n=1), Sverige (n=6), USA (n=2), Tyskland (n=1), Nya Zeeland (n=1), Austra-lien (n=2), Storbritannien (n=1), Norge (n=1) och Japan (n=1). Sammanlagt i detta resultat var det 286 deltagare, både män och kvinnor i åldrarna 26-87.

Motivation till förändring

Det finns flera olika faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring hos personer som har diabetes typ 2. Upplevelsen är att personerna själva måste vara införstådda i att an-svaret för en förändring inte ligger i någon annans händer, utan viljan ska komma från perso-nen själv, och på så sätt kan en livsstilsförändring påbörjas. Oavsett omgivningens välvilja är det bara den inre motivationen hos personen med diabetes som har betydelse (Malpass, Andrews & Turner, 2009; Jutterström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012; Handley, Pul-lon & Gifford, 2010). Finns inte viljan där finns det heller ingen annan som kan övertyga till en förändring, då personen kommer till en vändpunkt fås en förståelse för att det bara är den som kan påverka hur sjukdomen kommer att yttra sig (Jutterström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012). Medvetenheten om hur viktigt det är att göra en förändring i exempelvis kosten finns hos personer med typ 2 diabetes, trots denna medvetenhet är det inte självklart att göra denna förändring (Li, Drury & Taylor, 2013; Lohri-Posey, 2006; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011; Malpass, Andrews & Turner, 2009; Hörnsten, Sandström & Lundman, 2004). De upplever att så länge de mår bra har de inte någon anledning till att välja bort den kost de alltid ätit, och på så sätt göra en förändring. Viljan till förändring finns inte (Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011; Hörnsten, Sandström & Lundman, 2004). Motivation till att upprätthålla livsstilsförändringarna var både rädsla och strävan efter ett hälsosammare liv. Rädslan grundar sig i både kunskap och rykten, då personer med diabetes hört talas om och erfarit allvarliga komplikationer som de ser som skräckexempel. Känslan är att det inte bara är en komplikation att oroa sig för, utan en mängd olika komplikationer som dessutom upplevs vara ett hot mot deras framtida välbefinnande (Hörnsten, Sandström & Lundman, 2004; Lohri-Posey, 2006; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011; Burns & Skelly, 2005). Andra känslor som upplevs är oro och rädsla för att få stora sår som inte läker, behöva amputera någon kroppsdel, förlora synen, problem med njurarna och hjärtpro-blematik är de komplikationer som skapar motivation till att upprätthålla livsstilsförändringar (Burns & Skelly, 2005; Lohri-Posey, 2006; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011). Upplevelsen är att familjeband kan stärka motivationen då strävan efter ett hälsosam-mare liv grundas i kärleken till sina familjemedlemmar (Lohri-Posey, 2006; Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011), att få se sina barnbarn växa upp (Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010) och att vara en god förebild (Lohri-Posey, 2006; Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011).

(15)

15

Att uppnå psykiskt och fysiskt välbefinnande

Personer med diabetes typ 2 upplever att fysisk aktivitet ökar deras välbefinnande genom viktnedgång och att ha kontroll över sin vikt (Aghamohammadi-Kalkhoran, Valizadeh, Mo-hammadi, Ebrahimi & Karimollahi, 2012; Malpass, Andrews & Turner, 2009; Lohri-Posey, 2006; Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010; Jutterström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012; Yamakawa & Makimoto, 2008) och en stabil blodsockernivå (Malpass, Andrews & Turner, 2009; Jutterström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012). Likaså som det fysiska välmåen-det ökar vid fysisk aktivitet upplever de att även välmåen-det mentala gör välmåen-det. Fysisk aktivitet uppfattas ge dem ett nytt självförtroende och en annan självkänsla kopplad till den egna kroppen (Mal-pass, Andrews & Turner, 2009).

Begränsningar i hanteringen av sin nya vardag

Depression upplevs vara en vanlig reaktion till en början, som sedan kan komma att övergå till en form av förståelse och att hitta sätt att hantera sin nya situation (Burns & Skelly, 2005). Dock uppges också en fortsatt känsla av depression och i vissa fall förnekelse (Handley, Pul-lon & Gifford, 2010). Personer som fått diagnosen diabetes typ 2 upplever att de måste lära känna sin kropp på nytt, kroppen klarar inte av detsamma som innan och får nya begränsning-ar. De upplever att de måste anpassa sin vardag då kroppen inte längre klarar av att hålla samma stressnivå som tidigare (Kneck, Klang & Fagerberg, 2011; Aghamohammadi-Kalkhoran, Valizadeh, Mohammadi, Ebrahimi & Karimollahi, 2012). Ytterligare en föränd-ring är att de blev mer medvetna om sin energinivå och hur den påverkar dem. Upplevelsen av att inte orka med sitt jobb längre på grund av en upplevd konstant trötthet var något som oro-ade dem (Lohri-Posey, 2006). Det finns de personer med diabetes typ 2 som undviker gym och friskvårdscenter på grund av känslan av att inte passa in i dagens hälsosamma ideal med tonad kropp och en upplevelse av att fokus ligger på att visa upp sin kropp istället för att träna. För att göra livsstilen mer hanterbar skulle dessa personer uppskatta att få träna i en grupp med likasinnade (Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010). Andra anledningar till att inte utföra fysisk aktivitet är att det får dem att känna sig svaga och utmattade (Lohri-Posey, 2006; Ofte-dal, Karlsen, & Bru, 2010), de upplever en brist på motivation, smärta och fysiska begräns-ningar (Li, Drury & Taylor, 2013). Vid sociala tillställbegräns-ningar där det ingår mat är de tillfällen där personer med diabetes typ 2 upplever att de är annorlunda. Att se andra, friska, personer kunna äta och dricka vad de vill utan att få konsekvenser är saker de upplever som jobbigt och orättvist (Ahlin & Billhult 2012; Oftedal, Karlsen & Bru, 2010). Dessa känslor är återkom-mande, då de är de vanligast nämnda vid diagnostiseringen av diabetes typ 2 (Ahlin & Bill-hult 2012; Burns & Skelly, 2005; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011; Jutter-ström, Isaksson, Sandström & Hörnsten, 2012).

De som ändrat sin kosthållning upplever att det är svårt att upprätthålla den vid tillfällen som släktmiddagar, högtider och semestrar (Ahlin & Billhult, 2012; Burns & Skelly, 2005), då de har sina kostrestriktioner upplever de sig som omständiga för folk runt omkring (Burns & Skelly, 2005; Ahlin & Billhult, 2012; Wellard, Rennie & King, 2008).

(16)

16

Stöd ifrån omgivningen

Stöd från familj och vänner upplevs ha både en negativ och positiv påverkan på upprätthål-landet av livsstilsförändringar för personer med diabetes typ 2. Att dela en måltid med famil-jemedlemmar upplevdes som en hjälp i att hålla sig till sin diet och uppmuntran till att göra rätt val. Stöttande och delaktiga familjemedlemmar främjar upprätthållandet av livsstilsför-ändringar (Wellard, Rennie & King, 2008; Hörnsten, Sandström & Lundman, 2004; Lohri-Posey, 2006; Burns & Skelly, 2005). Detta kan innebära att ens familj påminner om portions-storlek och hjälper personen att få i sig mat med lågt sockerinnehåll (Wellard, Rennie & King, 2008), familjens välvilja kan också upplevas som irriterande (Burns & Skelly, 2005). Gemen-samma måltider upplevs också som något svårt och jobbigt. Att vilja tillfredsställa familje-medlemmars önskemål på vad en måltid ska innehålla samtidigt som det ska tas hänsyn till kostrekommendationer för en person med diabetes är inte lätt. Oviljan från familjemedlemmar att anpassa kosten och på så sätt ge stöd upplevs problematiskt (Lohri-Posey, 2006; Ahlin & Billhult, 2012). Det uppges att familjen även kan stötta på andra sätt än vid måltiderna. Att bli stöttad och uppmuntrad till att fortsätta leva livet på bästa möjliga sätt, att ha någon att pro-menera med och någon vid sin sida på läkarbesök upplevs vara saker som främjar hanteringen av livsstilsförändringar (Wellard, Rennie & King, 2008).

De upplever att omgivningens sätt att bemöta dem förändras efter att de fått sin diagnos. Då det finns en medvetenhet i omgivningen om vad som är lämplig kost för en diabetiker kan personer med diabetes typ 2 uppleva att det finns personer som dömer dem utefter vad för mat de väljer vid sociala sammankomster, de upplever också att omgivningen ger dem skulden för att ha fått sjukdomen och ha levt ett ohälsosamt liv (Wellard, Rennie & King, 2008; Oftedal, Karlsen & Bru, 2010; Hörnsten, Jutterström, Audulv & Lundman, 2011; Hörnsten, Sandström & Lundman, 2004).

Professionellt stöd

En förutsättning för att kunna påbörja och bevara en ny livsstil upplevs vara att få stöd ifrån sjukvården. Detta innebär att ha en kontinuerlig kontakt där personen blir sedd och känner sig trodd och lyssnad på (Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010; Edwall, Hellström, Öhrn, & Danielsson, 2008; Kneck, Klang & Fagerberg, 2011, Burns & Skelly, 2005). Personer med diabetes typ 2 upplever att de inte får utrymme för att ta upp sina egna frågor och funderingar som de har efter att de diagnostiserats. Upplevelsen är att sjuksköterskan endast fokuserar på konkreta problem, att det bara sätts upp förbud mot saker som bör undvikas och att det inte finns tid för att förklara varför vissa livsstilsförändringar bör göras (Burns & Skelly, 2005; Kneck, Klang & Fagerberg, 2011). Det finns också de som ser sjukvården som ett stöd som kan ge dem till-förlitlig information. Att få råd i sin hantering av sin livsstilsförändring av sjukvården upplev-des mer trovärdig än information från släkt och vänner (Kneck, Klang & Fagerberg, 2011; Goetz, Szecseny, Campbell, Rosemann, Rueter, Raum, Brenner & Miksch, 2012; Oftedal, Karlsen, & Bru, 2010). Dock finns det också personer som upplever det motsatta, att första-handskällan för information och råd inte kommer från sjukvården utan från familj och vänner (Lohri-Posey, 2006; Burns & Skelly, 2005; Li, Drury & Taylor, 2013), en anledning till att personer med diabetes typ 2 rådfrågade vänner istället för sjukvården var att de upplevde att de inte fick någon kostplan anpassad utifrån deras kulturella preferenser (Burns & Skelly, 2005).

(17)

17

Begränsningar i utövandet av religion och kultur

Förändringar av kosten upplevdes som ett hinder för att kunna utöva sin tro, samtidigt kan kosten också vara en del av sociala sammanhang där det genom mat och att höra sig för om den mötande personen har ätit visar på ödmjukhet inför sina medmänniskor (Burns & Skelly, 2005; Aghamohammadi-Kalkhoran, Valizadeh, Mohammadi, Ebrahimi & Karimollahi 2012). I länder där fet, salt och söt mat är en stor del av matkulturen upplevs det vara svårt att hålla sig till sin kostplan då frestelsen efter sådan mat blir stor vid sociala sammankomster (Li, Drury & Taylor, 2013). Religiösa högtider är något stort och viktigt, och att delta i de olika religiösa plikter som det innebär upplevs vara en självklarhet (Aghamohammadi-Kalkhoran, Valizadeh, Mohammadi, Ebrahimi & Karimollahi, 2012). För personer med diabetes typ 2 kolliderar exempelvis fasta och festmåltider med deras kostrestriktioner. Att ha en tro upplevs också vara en hjälp i förändringarna som sker i livet efter att ha diagnostiserats med diabetes typ 2, och att nå ett stadie av acceptans och en känsla av optimism är något som främjar möj-ligheten till livsstilsförändring i livet. Upplevelsen är att bönen är ett verktyg för att kunna hantera sin nya vardag (Li, Drury & Taylor, 2013; Burns & Skelly, 2005; Aghamohammadi-Kalkhoran, Valizadeh, Mohammadi, Ebrahimi & Karimollahi, 2012).

(18)

18

Diskussion

Metoddiskussion

I denna litteraturöversikt analyserades sexton vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Medline, dessa valdes då de är relevanta för området omvårdnad (Karlsson, 2012). Hade författarna sökt i fler än två databaser skulle det kunna finnas en möjlighet till att hitta mer relevant information som på så sätt hade ökat trovärdigheten (Henricson, 2012). De första sökningarna gjordes i Cinahl, därefter gjordes två sökningar i Medline med syfte att få till-gång till mer material, men det resulterade endast i tio artiklar varav åtta stycken var dubblet-ter från föregående sökning. Av de två nya artiklarna klarade den ena inte kvalitetsgransk-ningen då den inte svarade på syftet. För att komma åt information som eventuellt missats gjordes manuella sökningar utefter de kvalitetsgranskade artiklarnas referenslistor, där identi-fierades nya artiklar efter relevanta titlar för vårt syfte men också författare som kändes igen, det resulterade i fyra nya artiklar. För att stärka tillförlitligheten på resultatet söktes artiklar som var peer-reviewed, det innebär att artiklarna i litteraturöversikten blivit granskade av andra forskare före publicering (Karlsson, 2012). Vid sökningarna i Cinahl och de manuella sökningarna gjordes peer-reviewed som ett kriterie för sökningen, då detta inte är möjligt i Medline kontrollerades detta genom att gå in på den tidskrift som publicerat artikeln för att se kriterierna för att bli publicerade där. Detta visade att artiklarna som publiceras i tidskriften är granskade. Upplevelsen är att det hela tiden har funnits tillräckligt med publicerat material vilket har gjort att samma syfte har behållt från första början, detta stärker litteraturöversikten kvalitet då det inte har gått åt tid till att byta fokus och hitta nytt material (Henricson, 2012). Inklusionskriterierna i denna litteraturöversikt var vuxna kvinnor och män med diagnosen typ 2 diabetes. För att räknas som vuxen var minimumålder 18 år, och det var även viktigt att per-sonerna hade fått diagnosen typ 2 diabetes och inte endast var i risk för att utveckla sjukdo-men. Anledningen till att typ 2 diabetes valdes var att typ 1- och typ 2 diabetes är två skilda sjukdomar men med liknande symtombild. Personer med diabetes typ 2 lider i större grad av övervikt och fetma än de med typ 1 diabetes (Sagen, 2013). Typ 2 diabetes påverkas i stor del av livsstilen vilket författarna upplevde intressant, och då det drabbar vuxna krävs en livsstils-förändring från det liv de levt innan för att kunna hantera sin sjukdom. Enligt Henricson (2012) ska sökorden vara relevanta för syftet när det söks artiklar. Syftet i litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2, utöver lifestyle changes valdes self management som sökord vid en sökning då hur personen hanterar sin sjukdom själv är en stor del av livsstilsförändringarna vid diabetes typ 2. Vid denna sökning framkom flest relevanta artiklar till resultatet, vilket bekräftar nyttan med att ha med self ma-nagement som sökord. För att säkerställa att artiklarna som är med i resultatet är utav god kvalitet granskades artiklarna utefter ett kvalitetsgransningsprotokoll som tagits fram vid Häl-sohögskolan i Jönköping, se bilaga 1 (Wallengren & Henricson, 2012). Detta protokoll var uppdelat i två delar varav den första var en beskrivning av studien som bestod av fyra kriterier som skulle uppfyllas för att gå vidare i granskningen. I del två fanns åtta frågor kring artiklar-nas kvalitet, exempelvis vilken kvalitativ metod som används och om det bekrivs något etiskt ställningstagande i studien. Sex av åtta kvalitetsfrågor i del två skulle vara godkända för att

(19)

19 inkluderas i denna litteraturöversikt. För att stärka reliabiliteten granskades artiklarna av båda författarna för att sedan jämföra de granskningar som gjorts. Samma artiklar blev inkluderade efter båda författarnas granskning, vilket stärker kvaliteten i litteraturöversikten (Henricson, 2012).

Eftersom det var första gången båda författarna gjorde en litteraturöversikt kan vara en viss begränsning, och ha påverkat forskningsprocessen och arbetets gång (Henricson, 2012). Vid varje moment i processen har en utveckling skett hos författarna. När artiklarna analyserades delades nyckelfynden in i kategorier, det kan vara en svaghet då det finns en risk för att det låste möjligheten till att tänka i nya banor. Dock kan det också vara till en fördel då det snabbt sågs en röd tråd och resultatet växte fram väldigt naturligt. Då författarna diskuterat resultatet med handledare och andra utomstående ökar trovärdigheten i studien (Wallengren & Henric-son, 2012). För att ta reda på om författarna har påverkat forskningsprocessen och visar på en medvetenhet diskuteras orden förförståelse och reflexivitet. Genom att hela tiden reflektera om vad som är personliga tolkningar och värderingar då detta kan påverka hur data analyse-ras. Att vara två författare ses som en fördel då olika synvinklar och perspektiv har kunnat diskuteras, dock finns mer förförståelse hos två personer än hos en vilket kan ses som en nackdel. Att ha syftet i åtanke vid både datainsamling och analys av datan var en strävan efter att minska den personliga påverkan, det kan dock inte uteslutas helt (Priebe & Landström, 2012). Då författarna läser sjuksköterskeprogrammet finns en förförståelse för att ohälsa in-nebär en förändring i människors liv. Även utanför studierna har författarna stött på personer med diabetes typ 2 vid arbete inom vård och omsorg. Då författarna styrker innehållet i stu-dien med vetenskaplig forskning är risken för ett subjektivt inflytande över kunskapen liten. Genom att diskutera förförståelse kan pålitlighet påvisas (Wallengren & Henricson, 2012).

Resultatdiskussion

Syftet i denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos per-soner med diabetes typ 2. Kralik, Visentin och Loon (2006) beskriver att i början av en tran-sition tvingas en person att överge en verklighet för att skapa en ny, detta kan göra att känslor av osäkerhet och förändrad identitet uppstår. För att den nya verkligheten ska kunna skapas krävs att personen blir medveten om de förändringar som behöver göras för att kunna hantera sin sjukdom. Resultatet beskriver vad som motiverar personer med diabetes typ 2 att upprätt-hålla de förändringar i livsstilen som krävs för att uppnå ett välbefinnande. En motivator är bland annat rädslan för att komplikationer ska uppstå och en osäkerhet i hur ens framtid ser ut nämns som en av de främsta orsakerna till livsstilsförändring. Upplevelsen av i vilken uträck-ning personerna känner välmående kan endast personen själv styra över. Genom en medve-tenhet och förståelse för att det är ens eget ansvar att uppnå välbefinnande kan det på så sätt påverka de komplikationer som orsakar rädslan de känner. I en transitionsprocess måste per-sonerna acceptera att sjukdomen nu är en del av livet, och acceptans och medvetenhet är det bästa sättet att hantera en sjukdom (Lin, Anderson, Hagerty & Lee, 2008). Resultatet visar hur personer med diabetes typ 2 upplever sin nya vardag och de förändringar en kronisk sjukdom innebär. Olika personer upplever liknande förändringar på olika sätt, resultatet visar bland annat vad det är som motiverar dessa personer till att göra och upprätthålla livsstilsföränd-ringar och hur de resonerar för att inte förändra sin livsstil.

Det upplevs vara en utmaning att ändra sina kostvanor och öka sin andel fysisk aktivitet för att uppnå ett välbefinnande trots sin sjukdom. Detta förklarar Meleis (2012) är en del av tran-sitionen, en förändring: att uppnå en känsla av välmående i sin kroniska sjukdom. Resultatet

(20)

20 visade att den största livsstilsförändringen var att lägga om sin kost, att lägga till fysisk aktivi-tet i sin vardag nämndes inte i samma utsträckning. Enligt Socialstyrelsen (2015) är föränd-ring av matvanor och fysisk aktivitet av samma betydelse för att uppnå en god diabetesvård, detta stöds även av lokala riktlinjer som beskriver rekommendationer för hur den fysiska akti-viteten kan läggas upp (Tengblad, 2014; Diabetesrådet Region Östergötland, 2014; Nilsson, 2014). Även amerikanska riktlinjer uppger fysisk aktivitet som en likvärdig del i behandling-en som kostanpassning. De ger samma rekommbehandling-endationer som Socialstyrelsbehandling-en (2015) när det handlar om mängden fysisk aktivitet och diabetesanpassad kost (American Diabetes Associat-ion, 2015). Upplevelsen av att diabetesvården endast fokuserar på förbud, att de blir uppma-nade till att välja bort en stor del av det de är vana vid att äta eller dricka. De var tvungna att sluta äta snabba kolhydrater och sötsaker, sluta dricka läsk och söt juice och upplevde att för-buden var fler än möjligheterna. Enligt de lokala riktlinjer som finns att tillgå för sjukvårds-personal i olika sjukvårdsområden i Sverige kan det ses att fokus läggs på att betona det som får ätas; grönsaker, fisk och skaldjur och fullkornsprodukter (Tengblad, 2014; Diabetesrådet Region Östergötland, 2014; Nilsson, 2014) - det ges möjligheter istället för begränsningar och förbud. Tengblad (2014) poängterar vikten av att göra personen som är i behov av förändring delaktig i sin diabetesvård. För att göra en person delaktig krävs en medvetenhet, vilket inne-bär en kunskap om betydelsen av livsstilsförändringar för framtida välmående och undvika risken för komplikationer. Resultatet visar att innan en förändring påbörjas måste personen ifråga vara införstådd i att ansvaret för att en förändring ska kunna göras ligger i ens egna händer och att viljan måste komma inifrån. Genom medvetenhet och förståelse kan personer med diabetes typ 2 själva påverka hur sjukdomen kommer att utvecklas och på så sätt påbörja en livsstilsförändring. Detta överensstämmer med Shaul (1997) som menar att medvetenhet är det första stadiet för att en tranistionsprocess ska kunna påbörjas, nästkommande stadie i pro-cessen är att få professionell vård, något som enligt resultatet är en förutsättning för att kunna påbörja och upprätthålla en livsstilsförändring. Det framkommer olika upplevelser, både ne-gativa och positiva, av hur vården uppfattas av personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskans roll har en betydande påverkan på hur de hanterar sin sjukdom och de förändringar som den innebär. Stöd ifrån sjukvården innebär enligt resultatet att personerna som söker vård känner sig sedda och att sjuksköterskan lyssnar på dem vilket styrks av Brobeck, Odencrants, Bergh och Hildingh (2014) som berättar om vikten av att bli bemött med ett genuint intresse och närvaro. Fortsättningsvis menar de att ett stödjande samtal mellan sjuksköterska och patient kan bidra till en känsla av välbefinnande och ett upplevt stöd. Dock visar resultatet att vissa personer upplever att de inte blir lyssnade på, inte får möjlighet till att ta upp egna frågor och funderingar och att fokus endast ligger på konkreta problem vilket är en brist i vården då det är en sjuksköterskas uppgift att arbeta utifrån och följa en sjuksköterskas kompetensbeskriv-ning. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköterska ha förmåga att möta personer på ett respektfullt och lyhört sätt, fortsättningsvis är det sjuksköterskans ansvar att ge information och försäkra sig om att patienten förstår den information som ges samt att öppna upp för frå-gor och funderingar. Resultatet visar även att stöd ifrån sjukvården är en förutsättning för att underlätta att en livsstilsförändring kan påbörjas, detta görs bäst genom att sjuksköterskan anpassar den information som ges utefter personen med diabetes typ 2. Det är sjuksköterskans ansvar att identifiera vilken kunskapsnivå personen i fråga befinner sig på. Lyckas sjukskö-terskan med detta skapas möjligheter till en lyckad och effektiv egenvård. Kost och fysisk aktivitet är en stor del av egenvård när en livsstilsförändring görs och personer med diabetes typ 2 upplever detta som jobbigt och problematisk. Att leva med diabetes är en svår process, och det blir en utmaning för den drabbade att hitta en balans mellan egenvårdsdirektiven och den livsstil patienten egentligen föredrar. Professionell hjälp, engagemang och positiv respons kan vara avgörande om en patient lyckas med sin egenvård eller inte och på så sätt göra en livsstilsförändring (Whittemore, D’ Eramo Melkus & Grey, 2005).

(21)

21 Resultatet visar att personer med diabetes typ 2 har mycket att vinna på att ha en familj som är delaktig i de förändringar som behöver göras, både i matsituationer och vid fysisk aktivitet. Att ha en familjemedlem som inte är förberedd på att göra en förändring i exempelvis kosten kan ha en stor påverkan på om en person med diabetes typ 2 klarar av påbörja samt upprätt-hålla en livsstillsförändring. Att få växa tillsammans i sin relation inom familjen är något som är väl sammankopplat med en transition som genomsyras av hälsa och team-work (Kralik, Visentin & Loon, 2006). Personer med diabetes typ 2 upplever att stöttande familjemedlem-mar hjälper dem till att hålla sig till sin diet, exempelvis genom påminnelse om portionsstor-lek samt uppmuntran till att minska sockerinnnehållet. Detta stödjer även Kralik, Visentin och Loon (2006) som menar att transitionsprocessen underlättas genom en stöttande omgivning, och studier visar att de som har starka familjeband och stöd från vänner genomgår lättare en transition än de som inte har det.

Personer med diabetes typ 2 beskriver även problematiken runt familjemedlemmar som inte är villiga till att göra några förändringar för att underlätta situationen för personen. För att kunna hantera de nya vardagssituationer som det innebär med en livsstilsförändring krävs ett stöd från de personer som även dem påverkas av den nya vardagen. Att familjemedlemmar inte vill förändra sig kan innebära att de vill fortsätta äta den mat de alltid ätit, som inte är diabetesanpassad. Albarran, Ballesteros, Morales och Ortga (2006) styrker detta då de skriver att personer med diabetes typ 2 påverkas av sina familjemedlemmars val i vardagen. Deras ovilja att förändra kosten blir ett hinder för att upprätthålla den livsstil som krävs för att vara välmående i sin diabetes, att familjemedlemmarna inte vill anpassa sin kost gör det svårare för personer med diabetes typ 2 att följa de rekommendationer de får angående kost. Resultatet beskriver svårigheterna med att tillgodose familjemedlemmarnas önskan över hur en måltid ska se ut och på samma gång ta hänsyn till de restriktioner kring kost som bör följas. Att inte uppleva stöd från sina familjemedlemmar kan ha betydelse för de livsstilsrelaterade val som görs, exempelvis att fortsätta äta utefter gamla vanor eller någon som följer med på promena-der (Rosenbek-Minet, Lønvig, Henriksen & Wagner, 2011)

Hurvida personer med diabetes typ 2 inte accepterar det faktum att de har en diagnos vars behandling innebär att de måste göra en förändring i sin vardag stannar transitionsprocessen upp, och välmående blir svårare att uppnå, detta beskrivs även av Shaul (1997) som menar att tredje steget i en transition är att lära sig leva med sjukdomen. Shaul (1997) beskriver också att en positiv attityd främjar hanteringen av ett liv med en kronisk diagnos. En av strategierna till att bibehålla en positiv attityd beskrevs vara umgänge med nära och kära. Resultatet visar att kärleken till familjen motiverar till att eftersträva ett sunt liv. Diabetes typ 2 är en ärftlig sjukdom, men påverkas även av miljön (Clark, 2014). Arv går inte att göra något åt, men där-emot miljön är påverkbar. Genom att vara en god förebild för sina barn och barnbarn kan per-soner med diabetes typ 2 visa hur de lever ett hälsosamt liv för att på så sätt motverka att de hamnar i samma situation. Detta styrks av Lin, Anderson, Hagerty och Lee (2008) som berät-tar att personer med diabetes typ 2 beskriver deras oro för komplikationer, och framförallt komplikationerna för familjen. Kunskapen om att diabetes är ärftligt är en stor källa till oro. Genom att integrera sjukdomen och dess symtom in i vardagen, som är Shauls (1997) fjärde och sista steg i en transitionsprocess, kan ett välbefinnande uppnås och på så sätt kan diabete-sen bemästras.

(22)

22

Slutsatser

Slutsatser

Att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 upplevdes som en begränsning i vardagen. Att drabbas av diabetes typ 2 innebär flera olika transitioner, först att gå ifrån att vara frisk till att bli sjuk och därefter att uppleva ett välmående i sin sjukdom. Det upplevdes orättvist att inte längre få äta som tidigare och att kroppen inte lägre hade samma fysiska förmåga, de var tvungna att lära känna sin kropp på nytt, vilket är en transition i sig. De förändringar som krävdes i matsituationer påverkade dessa personer negativt då det var svårt att hålla sig till sin kostplan vid sociala sammankomster och familjemåltider, det uppstod även problem med att kunna utöva sin religion på samma sätt som tidigare. Det finns olika åsikter om vad som mo-tiverar till att göra en livsstilsförändring, men viljan till förändring måste komma ifrån perso-nen själv.

Kliniska implikationer

I mötet med sjukvården är det viktigt att personer med diabetes typ 2 känner sig sedda och upplever att de blir lyssnade på, på ett respektfullt sätt. En sjuksköterska har en central roll i hur dessa personer upplever hur det är att göra livsstilsförändringar, och genom en medveten-het om den transition dessa personer genomgår kan sjuksköterskan stötta på en individnivå. Att ge uppmuntran och hjälpa till att se möjligheterna till ett välmående i sin sjukdom är något som sjuksköterskan ska sträva efter. Det är sjuksköterskans uppgift att individanpassa inform-ation utefter personens tidigare erfarenheter och den kunskapsnivå de befinner sig på. Det kan vara att bistå med konkreta exempel på anpassad kost till att endast finnas där som stöttning i olika tankar och funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan ser till hela personen där även stöd till närstående ingår. Genom att eftersträva ett individanpassat förhållningssätt kan detta uppnås vilket resulterar i en trygghet och att lättare kunna hantera sin nya vardag.

Framtida forskning

Efter att ha genomfört denna litteraturöversikt framkom ett stort fokus på just mat, där av kan det finnas ett behov av fortsatt forskning kring fysisk aktivitet och diabetes typ 2 och vilken transition det innebär. En beskrivning av hur upplevelsen kring fysisk aktivitet är, vilken kun-skap som finns om ämnet och vilket stöd de förväntar sig av sjukvården saknas. En djupare förståelse kring hur personer med diabetes typ 2 upplever detta skulle kunna hjälpa sjukvår-den att underlätta sjukvår-den transition som genomgås och på så sätt ett liv i välbefinnande.

(23)

23

Referenser

*Artiklar som utgjort litteraturöversiktens resultat.

*Aghamohammadi-Kalkhoran, M., Valizadeh, S., Mohammadi, E., Ebrahimi, H & Karimol-lahi, M. (2012) Health according to the experiences of Iranian women with diabetes: A phe-nomenological study. Nursing & Health Sciences. 14 (3): 285-91. DOI:

http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1442-2018.2011.00672.x

*Ahlin, K. & Billhult, A. (2012) Lifestyle changes – a continuous inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 30 (1): 41–47 DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.3109/02813432.2011.654193

Albarran, Ballesteros, Morales och Ortga (2006) Dietary behavior and type 2 diabetes care. Patient education and counseling 61 (2): 191-9.

American Diabetes Association. Standards of medical care in diabetes (2015). Diabetes Care. 2015;38(1): 1-93.

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. 24: 270-6. Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014) Patient’s experiences of life-style discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC nursing 13(1): 1-14. DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1186/1472-6955-13-13

*Burns, D. & Skelly, AH. (2005) African American women with type 2 diabetes: meeting the daily challanges of self care. Journal of multicultural nursing and health. 11 (3): 6-10

Clark., J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse prescribing. 12 (3): 143-6.

Diabetesrådet Region Östergötland (2014) Vårdprogram diabetes. Region Östergötland.

http://www2.lio.se/pages/249747/Vardprogram_Diabetes.pdf

*Edwall, L., Hellström, A., Öhrn, I. & Danielsson, E. (2008) The lived experience of the dia-betes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diadia-betes. Journal

of clinical nursing. 17 (6): 772-781

DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1365-2702.2007.02015.x

Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F, Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl.) (s.133-143) Lund: Studentlitteratur AB.

(24)

24 Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade exa-mensarbeten. (2. uppl., s.121- 132) Lund: Studentlitteratur AB.

*Goetz, K., Szecseny,i J., Campbell, S., Rosemann, T., Rueter, G., Raum, E., Brenner, H. & Miksch, A. (2012) The importance of social support for people with type 2 diabetes - a quali-tative study with general practitioners, practice nurses and patients. Psycho-Social Medicine 9: 1-9 DOI: 10.3205/psm000080

*Handley, J., Pullon, S. & Gifford, H. (2010) Living with type 2 diabetes: ’Putting the person in the pilots’ seat’. Australian Journal of Advanced Nursing. 27 (3): 12-9.

Hansen, E., Landstad, B., Hellzén O., & Svebak, S. (2011) Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glocuse tolerance. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 25 (3): 484-90.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I: Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 471-478). Lund: Studentlitteratur AB. Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I: Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 129-137). Lund: Stu-dentlitteratur AB.

Hilaire, M., & Woods, T. (2013) Type 2 diabetes: A focus on new guidelines. Formulary Journal. 48 (2): 55-67.

*Hörnsten, Å., Jutterström, L., Audulv, Å & Lundman, B. (2011) A model of integration of illness and self-management in type 2 diabetes. Journal of Nursing and Healthcare of Chron-ic illness 3(1),41-51.

*Hörnsten, A., Sandström, H & Lundman B. (2004) Personal understandings of illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing. 47 (2): 174-82. DOI:

http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1365-2648.2004.03076.x

International Diabetes Federation (2014) IDF Diabetes Atlas Sixth Edition Update.

*Jutterström, L., Isaksson, U., Sandström, H. & Hörnsten, Å. (2012) Turning points in self-management of type 2 diabetes. European diabetes nursing. 9 (2): 46-50.

DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1002/edn.205

Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s.95- 113). Lund: Studentlittera-tur.

(25)

25 Kirk, S., Beatty, S., Callery, P., Milnes, L., & Pryjmachuk, S. (2012) Perceptions of effective self-care support for children and young people with long-term conditions. Journal of Clinical Nursing. 21: 1974-1987

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 69-90). Lund: Studentlitteratur AB. *Kneck, Å., Klang, B & Fagerberg, I. (2011) Learning to live with illness: experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 25 (3): 558-66. DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00864.x Kralik, D., Visetin, K. & Van Loon, A. (2006) Transition: a litterature review. Journal of Advanced Nursing 55 (3), 320–329. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.03899.x

*Li, J., Drury, V. & Taylor, B. (2013) 'Diabetes is nothing': The experience of older Singapo-rean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary nurse: A journal for the

Australian nursing profession. 45 (2): 188-96.

DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.5172/conu.2013.45.2.188

Lin, C., Anderson, RM., Hagerty, BM. & Lee, B. (2008) Diabetes self-management experi-ence: a focus group study of Taiwanese patients with type 2 diabetes. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses. 17 (5a) 34-42.

Ljung, S., Olsson, C., Rask, M., & Lindahl, B. (2013). Patient experiences of a theory-based lifestyle-focused group treatment in the prevention of cardiovascular diseases and type 2 dia-betes. International Journal of Behavioral Medicine. 20 (3): 378-384.

*Lohri-Posey, B. (2006) Middle-aged Appalachians living with diabetes mellitus: a family affair. Family & Community Health. 29 (3): 214-20.

*Malpass, A., Andrews R & Turner, K-M. (2009). Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: a qualitative study. Patient Education & Counseling. 74 (2): 258-63. DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.pec.2008.08.018

Meleis Ibrahim, A. (2010). Transitions theory. Theoretical Development of Transitions. New York: Springer Publishing Company.

Meleis Ibrahim, A. (2012). Theoretical Nursing: Developement & progress. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.

Miller, C., & Edwards, L. (2002) Development and validation of a shelf inventory to evaluate household food purchases among older adults with diabetes mellitus. Journal of Nutrition Education & Behavior. 34 (5): 261-267

Nilsson, A-S. (2014) Riktlinjer för diabetes i Kalmar län. Landstinget i Kalmar län. Hämtad 2015-04-07 från

http://www.vardriktlinjer.se/sv/Diabetes/BEHANDLING/Livsstilsatgarder/Fysisk-aktivitet/Motion-vid-Typ-II/

(26)

26 adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing. 19 (17/18): 2548-56. DOI:

http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1365-2702.2010.03243.x

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begräns-ningar- grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s.31- 50). Lund: Studentlitteratur.

Robertson, C. (2012) The role och the nurse practitioner in the diagnosis and early manage-ment of type 2 diabetes. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. 24: 225-233.

Rosenbek-Minet, L., Lønvig, E-M., Henriksen, J-E. & Wagner, L. (2011) The experience of living with diabetes following a self-management program based on motivational interview-ing. Qualitative Health Research. 21 (8): 1115-1126

Sagen, J. (2013). Sjukdomslära. I: Skafjeld, A., & Graue, M. (Red.) Diabetes - Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (s.23-88) Lund: Studentlitteratur AB

Shaul, M. (1997) Transitions in chronic illness: Rheumatoid Arthritis in women. Rehabilitat-ion nursing. 22 (4): 199-205

Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2011) Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården. Stock-holm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer för diabetesvård – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf

Tengblad, A. (2014) Endokrinologi och hypertoni- Typ 2 diabetes. Region Jönköpings län. Hämtad 2015-03-27 från

http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=14746&nodeId=39791#behandling

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012) Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I: Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examinat-ion inom omvårdnad. (1. uppl., s. 481-495). Lund: Studentlitteratur AB.

*Wellard, SJ., Rennie, R. & King, R. (2008) Perceptions of people with type 2 diabetes about self-management and the efficacy of community based services. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession. 29 (2): 218-26

(27)

27 Whittemore, R., D’ Eramo Melkus, G., & Grey, M. (2005) Metabolic control,

self-management and psychosocial adjustment in women with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing. Feb; 14 (2): 195-203

World Health Organisation (2014). Diabetes. [Elektronisk] Hämtad: 2015-01-18

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

*Yamakawa, M. & Makimoto, K. (2008) Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: an exploratory qualitative study. International journal of nuring studies. 45 (7): 1032-41.

Östenson, C-G., & Henriksson, J. (2004) Typ 2-diabetes. I: Henriksson, J. (Red.) FYSS för alla (s.90-93) Edita: Västerås

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats – vägleding för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl., s.57-79). Lund: Studentlitteratur AB.

(28)

28

Bilagor

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med

kvali-tativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja

Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i

(29)

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskuss-ionen? Ja

Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :