Hur tillämpar basindustrin aspekter kring hållbarhetsredovisning?: en fallstudie om fyra företag inom basindustrin i Norrbotten

Full text

(1)2007:246. C-UPPSATS. Hur tillämpar basindustrin aspekter kring hållbarhetsredovisning? En fallstudie om fyra företag inom basindustrin i Norrbotten. Hanna Andersson Karin Nilsson Mirja Sandström Spiik. Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2007:246 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--07/246--SE.

(2) Förord Vi vill rikta ett stort tack till Ingemar Lundström, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, Rolf Johansson, LKAB, Nils Hoffner, Billerud samt Patrik Isaksson, SCA som ställt upp på intervjuer och försökt svara på våra frågor i den mån det varit möjligt. Tack vare Er har vår studie varit möjlig att genomföra. Vi vill även rikta ett särskilt tack till vår handledare Hans Lundberg som varit till stor hjälp och ett stort stöd under arbetets gång samt kommit med värdefulla synpunkter. Till sist vill vi även tacka de kurskamrater som kommit med råd och synpunkter till vår uppsats. Luleå, maj 2007. Hanna Andersson. Mirja Sandström Spiik. Karin Nilsson.

(3) Abstract It is today commonly recognised by both academics and practitioners that information from the traditional financial accounts is no longer enough to respond to the demand for more comprehensive reports from both internal and external stakeholders. The market and stakeholders demand information about economic, environmental and social aspects, which has resulted in more and more companies starting with sustainability reporting. Sustainability reporting aims to create a sustainable development and can be seen as a tool or an opportunity for companies to leave information about these three aspects and it will lead to an increased trust towards the companies and their operations.. The purpose of this paper was to describe how companies in the basic industry in Norrbotten apply sustainability reporting. The paper was based upon a case study of four companies, to get their view of sustainability reporting. Since the companies are in the basic industry their operations involve great responsibilities since they affect the environment to a great extent. It turned out that only one of the four companies in our study applies sustainability reporting. One interesting part in our study is that stakeholders have an important role in the companies practises. The needs coming from the most important stakeholders are deceived for the decisions the companies make and what activities they do..

(4) Sammanfattning Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet.. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning. Då företagen ingår i basindustrin innebär deras verksamheter ett stort ansvar eftersom de påverkar miljön i stor utsträckning. Det visade sig att endast ett av företagen i vår studie upprättar hållbarhetsredovisning. Det som har utmärkt vår studie är att intressenterna spelar en mycket stor roll för hur företagen bedriver sin verksamhet. Behoven från de viktigaste intressenterna är avgörande för vilka beslut företagen tar och vilka aktiviteter de utför..

(5) Innehåll INLEDNING................................................................................................................ 1 1.1 BAKGRUND ........................................................................................................ 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION ......................................................................................... 1 1.3 SYFTE ............................................................................................................... 2 2. METOD ............................................................................................................... 3 2.1 METODANSATS................................................................................................... 3 2.2 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ................................................................................. 3 2.3 VAL AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAG ....................................................................... 4 2.3.1 Val av aktörer ............................................................................................. 4 2.4 DATAINSAMLINGSMETOD ..................................................................................... 4 2.4.1 Litteraturstudie .......................................................................................... 4 2.4.2 Intervjuer................................................................................................... 4 2.5 METODPROBLEM ................................................................................................ 5. 3. TEORETISK REFERENSRAM ........................................................................... 6 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6. 4. BASINDUSTRIN OCH HÅLLBAR UTVECKLING ............................................ 15 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6. 5. HÅLLBARHETSREDOVISNING ................................................................................ 6 GLOBAL REPORTING INITIATIVE ........................................................................... 6 INTRESSENTTEORI .............................................................................................. 7 INSTITUTIONELL TEORI ........................................................................................ 9 LEGITIMITETSTEORI .......................................................................................... 10 SAMBAND MELLAN TEORIER ............................................................................... 13 FÖRETAGEN ..................................................................................................... 15 TILLÄMPNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING ...................................................... 16 GRI:S RIKTLINJER............................................................................................. 17 INTRESSENTER ................................................................................................. 17 INSTITUTIONELL SYN ......................................................................................... 18 LEGITIMITET ..................................................................................................... 19. ANALYS OCH SLUTSATSER .......................................................................... 20 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6. TILLÄMPNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING ...................................................... 20 GRI:S RIKTLINJER............................................................................................. 21 INTRESSENTER ................................................................................................. 22 INSTITUTIONELL SYN ......................................................................................... 23 LEGITIMITET ..................................................................................................... 23 FÖRETAGENS SYN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING OCH DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN .................................................................................................... 25 6. EGNA REFLEKTIONER ................................................................................... 27 6.1 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER.................................................................... 27. REFERENSER ......................................................................................................... 28 BILAGA 1................................................................................................................. 30.

(6) Inledning I detta kapitel kommer vi att beskriva bakgrunden till uppsatsens ämne. Vidare förs en problemdiskussion som leder fram till vårt syfte.. 1.1 Bakgrund Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från de traditionella finansiella redovisningarna inte längre är tillräckliga för att motsvara krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter (Bello, 2006). Miljöredovisning har blivit kritiserad för att bara visa vad ett företag är bra på och lämnar ute de dåliga perspektiven (Hedberg & von Malmborg, 2003). Sambanden mellan ekonomi och miljö har blivit allt tydligare under de senaste åren. Miljön påverkas av samhällets ekonomiska aktiviteter och har ett samband med vår konsumtion och livsstil. (Westermark, 1999) Hållbarhet har att göra med hur miljön, ekonomin och de sociala aspekterna i samhället är kopplade till varandra. Traditionellt har miljö, ekonomi och sociala aspekter betraktats som separata delar och idag finns det en större förståelse för att se de tre aspekterna i ett samspel med varandra. (Gray, 2006) Detta ställer krav på en redovisning som kan tydliggöra sambanden mellan de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna Hållbarhetsredovisning har därför blivit ett verktyg för detta ändamål. (Westermark, 1999) I hållbarhetsredovisning ingår information om företagets miljöpåverkan men den innehåller även information om etiska och sociala aspekter (Gray, 2006). Företagen är en betydande del av samhället och därför är det viktigt att företagen tar sitt ansvar när det gäller miljö och sociala frågor. Det talas allt mer om etik, moral och värderingar i näringslivet och konsumenterna börjar efterfråga mer än bara kvalitet och pris på de produkter de införskaffar. Intressenter som kunder, leverantörer, anställda och ägare kräver att få veta under vilka förutsättningar och omständigheter som produktionen sker. Investerare och anställda vill veta vilka värderingar företaget har och hur ledningen försöker agera i enlighet med dem. Påtryckningar från kapitalmarknaden och arbetsmarknaden tvingar företaget att formulera sina värderingar och efterleva dem. (Larsson, 2002) Det bör finnas en tydlig koppling mellan en ökad medvetenhet om företagets etiska ansvar och en långsiktigt god utveckling. För att ett företag ska ha en hållbar utveckling och lyckas på lång sikt krävs det att de är medvetna om sin samhällspåverkan. (Larsson, 2002) För att visa sin medvetenhet kan man upprätta hållbarhetsredovisning (Larsson, 1997).. 1.2 Problemdiskussion Många företag har utvecklat sin miljöredovisning till hållbarhetsredovisning (Hedberg & von Malmborg, 2003). En hållbar utveckling involverar en liknande strävan av ekonomiska framgångar, miljömässig kvalitet och social rättvisa (Marshall & Harry, 2005). En anledning till varför företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning är att marknaden och intressenter allt mer efterfrågar sådan information. Intressenter kräver information om samhällsaktuella ämnen vilket driver på upprättandet av hållbarhetsredovisning. (Colson & Woods, 2003) 1.

(7) Varje företag verkar inom en konstellation av intressenter och ett hållbarhetsbaserat beslutstagande kräver en uppskattning av de behov som intressenterna har och den potentiella effekt som det har på lång sikt. (Marshall & Harry, 2005) Allt eftersom företag får mer erfarenhet och lär sig värdet av att kommunicera med allmänheten, anstränger de sig mer med sina rapporter. Miljömässigt och socialt medvetna bolag länkar hållbarhetsrapporter till deras informationssystem, välkomnar intressenters input och anser att redovisa är en viktig del av inlärningsprocessen för att förbättra miljömässiga prestationer. (Herremans & Herschovis, 2006) Hållbarhetsredovisning är frivillig både vad gäller upprättandet av den och vad den ska innehålla (Colson & Woods, 2003). Hållbarhetsredovisning medför ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet genom att intressenter kan på ett överskådligt sätt se hur företagen förhåller sig till de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna (Gray, 2006). På grund av att det saknades riktlinjer till vad en miljö- eller hållbarhetsrapport ska innehålla och det inte fanns någon möjlighet att jämföra rapporter från olika företag utvecklade Global reporting initiative (GRI) 1997 globala användbara riktlinjer för att redovisa ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Hållbarhetsrapporterna kan skilja sig åt mellan olika företag. Detta beror bland annat på att riktlinjerna är frivilliga och utgör endast rekommendationer. Företag väljer att använda riktlinjerna i olika utsträckningar. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Det föreligger stora skillnader mellan företagen i ambitionsnivåer vad gäller att miljöredovisa, vilket brukar vara fallet när man låter redovisningen utvecklas på frivillig väg (Artsberg 2005, s 377). En annan anledning till skillnaderna kan förklaras med den nya institutionella teorin, eftersom rapportering av aktiviteter och miljömässig hantering beror på företagets uppfattning av marknadssituationen samt relationen till intressenter. Även likheter mellan hållbarhetsrapporter kan förklaras med denna teori, eftersom företag påverkar och varandra och skapar likformiga modeller för att miljö- och hållbarhetsrapporter. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Studier visar att företag med den mest utvecklade redovisningen återfinns i branscher med mest miljöproblem, såsom kemiföretag, skogsföretag och kraftföretag (Artsberg 2005, s 377).. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva hur basindustrin i Norrbotten väljer att tillämpa aspekterna kring hållbarhetsredovisning.. 2.

(8) 2 Metod I detta kapitel redogör vi för hur arbetet med uppsatsen har utformats. Vi kommer att beskriva vår metodansats, undersökningsstrategi, val av undersökningsföretag samt datainsamlingsmetod. Slutligen beskriver vi de problem som uppstod vid vår undersökning.. 2.1 Metodansats Det finns tre metodsynsätt att välja bland när man utför en studie; aktörssynsättet, systemsynsättet och det analytiska synsättet. Det analytiska synsättet är inriktat mot att förklara en objektiv verklighet. Helheten är beskrivet med detta synsätt som summan av de olika delarna. Man strävar efter att hitta orsak/verkan samband. Aktörssynsättet är inriktat mot att förstå sociala samband ur aktörernas synvinkel och baseras på dialoger med utvalda aktörer. Detta synsätt innebär en strävan efter att utveckla en ökad självförståelse hos aktörerna. Systemsynsättet innebär att man förstår delarna i systemet utifrån helheten. Det baseras på systemets komponenter och relationen dem emellan. Systemkomponenterna är beroende av varandra. I vår studie har vi valt att använda oss av det analytiska synsättet. Vårt val baseras på att vi i vårt syfte vill beskriva och då passar detta synsätt oss bäst. I det analytiska synsättet är alla fakta intressanta oberoende av varandra och det fakta vi får fram av vår studie ligger i fokus. Vi gör semistrukturerade intervjuer bland ett representativt urval vilket passar vårt valda synsätt. Helheten utgör summan av de olika delarna, vilket representeras av de olika företagen. Det finns två olika sätt att dra slutsatser på i sin studie. Det ena sättet är genom induktion och det andra deduktion. Induktion bygger på empiri medan deduktion bygger på logik. Med induktion drar man generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Med induktion kan man komma fram till olika sannolikheter, men aldrig till hundraprocentig klarhet. Om man använde sig av den deduktiva metoden för att dra slutsatser så innebär det att man drar en logisk slutsats vilken betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. (Thurén, 1991) Vi har valt att använda oss av den deduktiva metoden för att vi vill förstå verkligheten. När man bedriver forskning finns det två tillvägagångssätt. Antingen gör man en kvantitativ forskning eller en kvalitativ forskning. Den kvalitativa undersökningen är förankrad i verkligheten, dock inte på ett förenklat sätt, utan kvalitativ forskning kan hantera komplexa situationer. Den kvalitativa forskningen har förmågan att uppfatta ord som det centrala i analysen, till skillnad mot den kvantitativa som ser siffror som det mest centrala. I den kvalitativa forskningen använder man sig ofta av intervjuer och denna metod förknippas ofta med småskaliga och djupgående studier. (Denscombe, 2000) För vårt arbete lämpar sig den kvalitativa metoden eftersom vi arbetar med intervjuer och vill undersöka några enheter.. 2.2 Undersökningsstrategi I vår studie valde vi att använda oss av fyra företag inom basindustrin i Norrbotten för att se hur de hanterar hållbarhetsredovisningen i sin verksamhet. För att uppfylla vårt syfte valde vi att göra en fallstudie. Sökarljuset riktas mot enskilda enheter snarare än ett brett spektrum och 3.

(9) kan gå tillräckligt på djupet för att utreda en viss komplexitet. Målsättningen är att beskriva det generella genom att titta på det enskilda. Genom fallstudien tittar man på saker i detalj, vilket en surveyundersökning oftast inte klarar av. Fallstudien karaktäriseras bland annat av att studien har ett djup snarare än bredd, den tittar på det speciella snarare än det generella och sätter relationer och processer i fokus mer än resultat. (Denscombe, 2000). 2.3 Val av undersökningsföretag Fallstudien är beroende av att man tydligt väljer vilket fall som ska undersökas och att detta kan motiveras (Denscombe, 2000). Vårt syfte är att undersöka hur företag inom basindustrin i Norrbotten förhåller sig till hållbarhetsredovisning. Vi har utifrån vårt syfte valt att studera några företag inom basindustrin i Norrbotten, vilka är LKAB, SCA, Billerud och Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Dessa företag tycker vi är intressanta därför att deras verksamhet innebär ett stort ansvar eftersom de påverkar miljön i stor utsträckning. Våra val gjorde vi även i samförstånd med vår handledare. 2.3.1 Val av aktörer För vår studie behövde vi kompetenta personer att intervjua om det ännu ganska nya ämnet hållbarhetsredovisning. Vi ringde därför till företagen för att finna dessa aktörer. På företagen fick vi hjälp av personalen att leda oss till rätt aktörer. Våra valda aktörer är: • • • •. Ingemar Lundström - Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, miljöchef Rolf Johansson – LKAB, ansvarig för skatter och legala ärenden Nils Hoffner – Billerud, miljöchef Patrik Isaksson – SCA, miljöchef. 2.4 Datainsamlingsmetod 2.4.1. Litteraturstudie . För att hitta relevant litteratur har vi använt oss av sökkatalogen Lucia och samkatalogen Libris. Vid sökandet av vetenskaplig litteratur har vi använt oss av databaserna Emerald och Ebsco. De nyckelord vi har använt oss av är hållbarhetsredovisning, sustainability, sustainable report, sustainable development, hållbarhet, Global Reporting Initiative och corporate social responsibility. 2.4.2. Intervjuer . Intervjudata kan användas på en rad olika sätt samt för en mängd olika syften. Vanligt är att använda intervjuerna som en informationskälla (Denscombe, 2000). Vårt val av intervjuteknik föll på semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi har en färdig lista med intervjuämnen/frågor som ska behandlas. De som intervjuar är emellertid flexibla när det gäller ämnenas ordningsföljd och ser gärna att den som blir intervjuad utvecklar sina idéer så att svaren blir mer öppna (Denscombe, 2000).. 4.

(10) Vi valde denna typ av intervjuteknik då vi ansåg att semistrukturerade intervjuer skulle ge våra intervjuobjekt möjligheten att utveckla sina svar. Vi kontaktade våra intervjuobjekt i början av vårt arbete för att förvissa oss om att vi fått ett godkännande och tid för intervjuer. Vi hade tänkt använda oss av intervjuer ansikte mot ansikte i den mån det gick vad gällde tid för både oss och de som intervjuades. För att underlätta tids och arbetsmässigt blir det dock mestadels telefonintervjuer. Om de som ska intervjuas inte haft möjlighet att träffas för en intervju ansikte mot ansikte har vi gjort telefonintervjuer. Vi använde oss då av en högtalartelefon så att vi i gruppen hade möjlighet att ställa frågor och höra de svar som den intervjuade personen gav. I och med användandet av högtalartelefon kunde alla tre anteckna de svar vi fick vid intervjuerna. De fakta som framkommit tyder på att människor är lika ärliga och uppriktiga vid telefonintervjuer som vid intervjuer ansikte mot ansikte, samtidigt som de är bekvämare och snabbare, vilket vi ser som en fördel då vi inte haft möjlighet att göra alla intervjuer ansikte mot ansikte (Denscombe, 2000). Innan intervjutillfällena upprättade vi en intervjuguide kopplad till våra teorier och vårt syfte. Denna intervjuguide använde vi sedan som en mall vid intervjuerna. Innan vi använde den granskade och godkände vår handledare den. Sedan skickades den ut till de av våra intervjuobjekt som efterfrågade den för att de skulle få tid till att förbereda sig till våra intervjuer. . 2.5 Metodproblem Reliabilitet, tillförlitlighet, går ut på att mätningarna man gjort är korrekt utförda. Den undersökning man utför måste bygga på ett representativt urval så att tillfälligheter inte påverkar resultatet. Om flera undersökare använder samma metod och kommer fram till samma resultat har man hög reliabilitet. Validitet handlar om att man undersökt det man ville undersöka och ingenting annat. (Thurén, 1991) Det som kan ha påverkat reliabiliteten negativt är att vid våra högtalarintervjuer använde vi oss endast av telefon och inte valde att banda intervjuerna. Vårt urval baserades på de basindustriföretag som finns i Norrbotten, och vi valde dem därefter. Vår validitet har påverkats positivt av att vi vid våra intervjuer har tillåtit våra aktörer att lämna egna synpunkter. Vi har även valt att intervjua kompetenta personer som blivit utvalda vid kontakt med företagen. Vi har använt oss av samma intervjuguide vid alla intervjuer för att svaren ska kunna jämföras. Vi lät även vår handledare gå igenom intervjuguiden för att få synpunkter från honom. Ett problem med intervjuer kan bland annat vara att de som intervjuas svarar olika beroende på hur de uppfattar den som intervjuar. Data påverkas därmed av forskarens person, vilket kallas intervjuareeffekten. När man använder sig av telefonintervjuer fångar man bara in det talade ordet och går därmed miste om den ickeverbala kommunikationen. (Denscombe, 2000). 5.

(11) 3 Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen beskrivs den teori som ligger till grund för vår empiriska studie. Först presenteras vårt val av definition av hållbarhetsredovisning i vår studie, som följer av en förklaring vad GRI är. Därefter kommer intressentteorin, institutionella teorin och legitimitetsteorin att presenteras eftersom de är övergripande teorier som behandlar området. Slutligen i detta kapitel kommer en analysmodell som binder samman teorierna. Den teoretiska referensramen används sedan i vår analys och slutsats.. 3.1 Hållbarhetsredovisning EU definierar hållbarhetsredovisning som ”ett begrepp som innebär att företaget på frivillig grund integrerar social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet och i sina relationer till intressenterna – utöver vad lagen kräver”. (Företagens ansvar - Vad förväntas av det ansvarsfulla företaget? [electronic version]) Hållbarhet kan definieras som att det möter de nutida behoven utan att äventyra möjligheten för framtida generationer att möta sina behov. Det innebär att vi ska värna och ta tillvara på de naturresurser som vi har och använda dem på ett sådant sätt att även vi och framtida generationer kan få nytta av dem. (Gamini, 2005) Hållbarhetsredovisning tar hänsyn till hur viktigt det är att ta till vara på naturens resurser. De företag som använder sig av hållbarhetsredovisning ska årligen lämna detaljerade rapporter om deras miljöpolicy och aktiviteter, och hur dessa har för påverkan på miljön. Företagen ska i deras redovisning även ta upp i detalj de kostnader som påförs miljön. (Gamini, 2005) Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och kan definieras som ett verktyg eller en möjlighet att lämna information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Hållbarhetsredovisning fokuserar på den monetära innebörden av den miljömässiga effekten av en organisation. Det innebär att hållbarhetsredovisning översätter den miljömässiga effekten till monetära värden. De företag som inte tillämpar hållbarhetsredovisning föredrar att enbart använda en redovisning som innehåller ekonomiska aspekter, vilket ger en missvisande bild eftersom de inte tar hänsyn till de miljömässiga och sociala aspekterna, men som är motiverat för att få höga vinster. Att inte ta med de miljömässiga och sociala kostnaderna i sin redovisning kan ge vinst och vara hållbart på kort sikt men inte på lång sikt. (Larsson, 1997) I denna studie utgår vi från Larsson, (1997) definition av hållbarhetsredovisning eftersom vi i vår studie vill se hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar de tre aspekterna i hållbarhetsredovisningen.. 3.2 Global Reporting Initiative I studien beskriver vi GRI och dess riktlinjer eftersom de har en stor betydelse för upprättandet av hållbarhetsredovisning. GRI och dess riktlinjer har blivit en accepterad standard och mall för hur företag ska gå tillväga med sin hållbarhetsredovisning. 6.

(12) Global Reporting Initiative, GRI, grundades 1997 av ett antal företag och organisationer som var medlemmar i CERES, Coalition for Environmentally Responsible Economies. CERES:s uppdrag var att utveckla användbara riktlinjer för rapportering om ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer. För att försäkra sig om att riktlinjerna uppfyller sitt syfte, finns det en styrelse som löpande utvärderar vad rapporterna som företagen redovisar ska innehålla. GRI har ambitionen att ständigt förbättra riktlinjerna i en löpande process. Intressenter uppmuntras till att utveckla riktlinjerna, och GRI uppmuntrar företagen som använder sig av riktlinjerna att kommunicera med deras intressenter. Intressenter och företag kommenterar löpande riktlinjerna genom att diskutera dem vid möten. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Anledningen till att man grundade GRI var att det inte fanns några riktlinjer för vad en frivillig hållbarhetsredovisning skulle innehålla. På grund av att det inte fanns några gemensamma riktlinjer för upprättandet av en hållbarhetsredovisning, var det heller inte möjligt att göra jämförelser av rapporter mellan olika företag. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Företag uppmuntras att följa GRI:s riktlinjer för att främja bättre jämförbarhet mellan företag (Veleva, Hart, Greiner & Crumbley, 2003). GRI:s riktlinjer representerar ett viktigt steg framåt för standardisering av hållbarhetsredovisning och för att integrera ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter (Veleva et al). Riktlinjerna kan även ses som ett utbildningsverktyg som främjar genomskinlighet och förbättrad kommunikation mellan företagen och intressenterna. Olika företag behandlar riktlinjerna på olika sätt. Vissa företag använder riktlinjerna som en mall för upprättandet av rapporter medan vissa företag använder dem som en källa av inspiration. Anledningen till att företag använder sig av GRI:s riktlinjer vid utformandet av deras rapporter, är eftersom riktlinjerna är en allmänt accepterad standard eller en ram för hur man ska upprätta rapporter. GRI:s riktlinjer är en världsomfattande standard som ger ett intryck av att företaget visar allvar med deras frivilliga rapport. (Hedberg & von Malmborg, 2003) Rollen som GRI har kan beskrivas som ett verktyg för att väcka medvetenhet och förbättra hållbarhetsredovisning GRI är ett friviligt initiativ med syftet att vara ett värdefullt verktyg för alla nivåer av beslutsfattande i ett företag och för interna och externa intressenter. (Veleva et al) GRI fokuserar på innehållet av rapporten. GRI:s riktlinjer kräver samråd med företagets intressenter och det finns begränsad vägledning om hur man ska forma rapporten eller överensstämmelsen med intressenterna. (Adams, 2004) En av de allmänna idéerna med GRI är att erbjuda företag information om hur de ska göra fortlöpande förbättringar med att få ett samband mellan byggstenarna i hållbarhet, som är ekonomiska, sociala och miljömässiga prestationer (Hedberg & von Malmborg, 2003). Företag behöver idag hitta ett sätt att få företaget att gå med vinst men även att koncentrera sig på andra frågor som sociala och miljömässiga. GRI tyder hållbarhetsredovisning i termer av den mest vida accepterade tillvägagångssättet att definiera hållbarhet som ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer. (Pflieger, Fischer, Kupfer & Eyerer, 2005). 3.3 Intressentteori Vi har valt att använda oss av intressentteorin i vår studie för att analysera hur företagens intressenter påverkar utformningen av deras redovisning och företagens ansvarstagande.. 7.

(13) Intressentteorin bygger på att företag strävar efter att åstadkomma ett stadigvarande förhållande till sin omgivning. Varje företag har ett antal intressenter, som kommun, anställda, kunder, leverantörer och andra företag som de har någon form av relation till. (Ax, Johansson & Kullvén, 2002) Under de senaste åren har frågor, vilka är länkade till företagens sociala ansvar, hållbarhet och miljömässig respekt uppmärksammats bland institutioner och akademiker runt om i världen. Dessa begrepp influerar företagen till en förändring av deras attityder och handlingar. Ett resultat av det är att fler och fler organisationer förklarar betydelsen av att utforma rapporter som ger information av ofta icke-finansiell karaktär till sina intressenter. Meningen med dessa rapporter är att ge en klarare bild av vad organisationen har för avsikter med sin verksamhet vad gäller exempelvis sociala mottagligheter, hållbarhet på lång sikt och respekt för miljön. (Zambon & Del Bello, 2005) Begrepp såsom hållbarhet och respekt för miljön är en naturlig utveckling av de mest grundläggande begreppen i intressentteorin. Definitionen och implementeringen är förknippade med den rapportering som företagen använder sig av för att hantera sina intressentgrupper och ge dem den information de vill ha. Med hänsyn till det har intressentteorin försökt att identifiera och kategorisera intressenter utifrån olika parametrar som intressen i företaget och ägarskap. (Zambon & Del Bello, 2005) En definition av ett företags intressenter är de som påverkas av företagens verksamheter. Denna definition tillhandahåller en etisk begränsning av den ursprungliga föreställningen genom att dessa grupper exkluderas från de intressenter som kan påverka företagens verksamheter, men inte påverkas av den. Alltså behöver intressenter nödvändigtvis inte vara existerande varelser, de kan även vara framtida existenser. (Zsolnai, 2006) Det finns en viss svårighet i relationen mellan intressenternas ansvarsbegrepp och de aktiviteter som företaget åtar sig i dessa avseenden och vid olika rapporter som rör miljön, sociala aspekter och hållbarhetsredovisning. Genom att upprätta olika rapporter tar man hänsyn till det som varit och som redan utförts inom organisationen, baserat på antingen intern eller extern information. Ibland kan dock relationen mellan ett företag och deras intressenter bli infekterade eller snedvridna beroende på om man tagit hänsyn till alla intressenter eller om man lämnat någon grupp utanför. Rapporterna eller redovisningen kan då bli till någon enskild grupp av intressenters fördel och begreppet ”intressenternas värde” kan variera mycket beroende på de rapporter eller den redovisning man gör. Det är viktigt att man betonar reliabiliteten i sina rapporter och redovisningar för att öka trovärdigheten och för att ge rätt information i och med den ansvarsskyldighet man har mot sina intressenter. (Zambon & Del Bello, 2005) De företag som är villiga att lämna information om exempelvis hållbarhet måste välja ut sin målgrupp för rapporten/redovisningen till ägare, kunder, leverantörer och anställda. Det är ett avgörande beslut för att fastställa resultatet såväl som att avgöra vilka aktiviteter man utför. Ett annat val företagen måste göra vad gäller deras redovisning är vilken typ av redovisning de vill utföra; social-, miljömässig- eller hållbarhetsredovisning. Företagen kan välja att redovisa de aktiviteter som pågår eller bara de som redan är slutförda och även välja att redovisa bara dem som lyckades. (Zambon & Del Bello, 2005) Ytterligare beslut ska tas av företagen huruvida informationen i redovisningen ska organiseras och presenteras. Företagen kan utforma redovisningen för särskilda grupper av intressenter. 8.

(14) Den valda strukturen på redovisningen har en väsentlig betydelse i att ge en konkret bild av begrepp såsom social och miljömässig mottaglighet. (Zambon & Del Bello, 2005) Det argumenteras för att företag bör skydda och värna om naturen genom att bedriva en hållbar verksamhet, vara pro-social och respektera naturen. Den utbredda intressentteorin kan hjälpa såväl vetenskapsmän som andra användare att hantera ämnen som hållbarhet och framtida generationer i en sammanhängande modell över företaget. Alla intressenter är moraliskt betydande och endast de som är moraliskt involverade i verksamheten är faktiska intressenter. Företagsorganisationer påverkar det naturliga ekosystemet och levnadsvillkoren för nuvarande och framtida generationer så naturen, samhället och de framtida generationerna bör inkluderas bland ett företags intressenter. (Zsolnai, 2006) De viktigaste intressenterna kan sägas vara invånare av de utvecklade länderna, smutsiga industrier i utvecklade länder, invånare i mindre utvecklade länder, den naturliga miljön som påverkas av miljöskadlig verksamhet och även den framtida generationen (Zsnolani, 2006). Företagen har i synnerhet ett ansvar för naturen, samhället och den framtida generationen. Företag kan endast sägas bedriva en hållbar verksamhet om den inte inkräktar på naturens integritet. (Zsolnai, 2006). 3.4 Institutionell teori Den institutionella teorin har vi valt att beskriva i denna studie för att studera huruvida påtryckningar och press från samhället, övriga företag och andra intressenter påverkar företags hållbarhetsredovisning. Den institutionella teorin speglar utvecklingen på redovisningsområdet. Den kan till exempel förklara varför det är så svårt att förändra redovisningen och varför förändringar på redovisningsområdet går så långsamt. Teorin fokuserar på att mänskliga aktiviteter uppvisar hög tröghet beroende på att vi har fått en viss vana att göra på ett visst sätt och att man därmed tycker att detta är det rätta sättet att göra saker på. (Artsberg, 2005, s 431) Den institutionella teorin säger oss att handlingsregistret är begränsad av de värderingar och ideologier som råder i ett visst samhälle och inom en viss given tid. Dessa värderingar är så tagna för givet att de till och med kan ifrågasättas om den enskilde individen är medveten om dem. Samhällsgemensamma värderingar är nödvändiga om vi överhuvudtaget skall kunna förstå varandra och leva tillsammans, och de är också nödvändiga för att göra individuella beslut och samhällsgemensamma beslut mer effektiva och det är därför de samtidigt verkar begränsande. (Artsberg, 2005, s 43-44) Hur pass väl ett företag lyckas skapa och bevara konkurrensfördelar är påverkat av det institutionella perspektivet. Institutionaliserade aktiviteter är resultatet av relaterade processer på individ-, företags- och extern nivå. Individnivå utgörs bland annat av beslutsfattande, normer och värderingar, företagsnivå utgörs av organisationskultur och värderingar, och extern nivå utgörs av offentliga påtryckningar och branschens normer. Påtryckningar från intressenter samt även samhällets förväntningar leder till socialt accepterat beteende. De sociala påtryckningar som är lika för företagen i branschen leder till liknande strukturer och aktiviteter för företagen. De företag som anpassar sig till de sociala påtryckningar som finns kommer att erhålla stöd och legitimitet. (Oliver, 1997) Till exempel kan det leda till att 9.

(15) företagen upprättar en hållbarhetsredovisning om det föreligger påtryckningar på samtliga företag i branschen att företaget ska ta hänsyn till faktorer såsom ekonomiska, sociala och miljömässiga. Då majoriteten av andra organisationer inom en bransch har en viss struktur och en viss redovisning finns det institutionella påtryckningar på andra organisationer att också ha sådana redovisningar. Det förväntas att organisationer ska följa de mest etablerade företagen. (Deegan, 2002) Institutionell teori kan förklara skillnader i rapporter då rapporterade aktiviteter och miljömässig hantering beror på företagets uppfattning av marknadssituationen och relationen till intressenter. Likaså kan det vara relaterat till den uppfattning företaget själv har av effekterna på miljön och även sociala faktorer. Även likheter mellan hållbarhetsrapporter kan förklaras med denna teori, eftersom företag påverkar varandra och skapar likformiga modeller för att miljö- och hållbarhetsrapporter. Företag bevakar varandra för att inte behöva göra något som anses vara för mycket. (Hedborg & von Malmborg, 2003). 3.5 Legitimitetsteori Mycket av den senaste forskningen har pekat på att det framförallt är legitimitetsteorin som kan förklara den frivilliga rapporteringen av sociala och miljömässiga faktorer (Deegan, 2002) och därför har vi valt att beskriva även denna teori i vår studie. Legitimitetsteorin är baserad på idén att företag måste agera inom gränsen för vad ett samhälle identifierar som socialt accepterat beteende för att kunna fortsätta med sin verksamhet framgångsrikt (O´Donovan, 2002). Legitimitet definieras som: a condition or status which exists when an entity’s value system is congruent with the value system of the larger social system of which the entity is a part. (Lindblom, 1994; refererad av Gray, Kouhy & Lavers, 1995) Perspektivet i legitimitetsteorin är att samhället, politik och ekonomi inte ska skiljas åt och att ekonomiska frågor inte kan utredas utan att ta hänsyn till politiska, sociala och institutionella ramar där även ekonomisk aktivitet finns. Konsistent med den syn att en organisation är en del av ett bredare socialt system, indikerar perspektivet att organisationer inte har någon naturlig rätt till resurser, eller till och med inte har någon naturlig rätt att existera. Organisationer existerar i den utsträckning ett samhälle anser att de är legitimerade och ifall samhället inte är nöjd med företagets verksamhet kan den effektivt upphävas. (Deegan, 2002) Med de rättigheter företaget förvärvat från samhället kommer även ett ansvar. Detta ansvar innefattar inte bara ekonomiska prestationer utan även sociala och miljömässiga. (Herremans & Herschovis (2006) Legitimitetsteorin kan relateras till idén om sociala kontrakt, där organisationer har kontrakt med samhället och om de fullföljer dessa kontrakt legitimeras företagets verksamhet. Sociala kontrakt är en sammanslutning där människor eller organisationer frivilligt är med i för att förstärka samhällets välfärd. Om en organisation är framgångsrikt i att möta dessa kontrakt, kommer det att leda till överensstämmelse mellan organisationen och samhället. (Cormier & Gordon, 2001) 10.

(16) Det kan vara svårt att etablera legitimitet för ett företag eftersom samhällets förväntningar och värderingar kan förändras med tiden. Förändringar i sociala normer och värderingar kan anses vara motiverande för ett företag att förändras, men det kan också utgöra press för organisatorisk legitimitet. Om inte samhällets förväntningar och uppfattningar om företag och dess aktiviteter är kongruenta med företagets faktiska beteende och faktiska aktiviteter uppstår ett legitimitetsgap. Hot till nuvarande och potentiell legitimitet härrör från företagets negativa förbindelse med en händelse. Ett sätt att framgångsrikt uppnå legitimitet är att identifiera viktiga händelser och samtidigt identifiera grupper av intressenter som kan bedöma företagets legitimitet sett till dessa händelser. Ifall företagets legitimitet är hotat, kommer företaget att börja med processer riktade mot dessa intressenter. (O´Donovan, 2002) För att bevara sin legitimitet kan företaget använda sig av fyra strategier: •. Informera intressenter om vilka avsikter företaget har för att förbättra sina prestationer. • Förändra intressenters uppfattning utan att förändra något inom organisationen. • Distrahera intressenternas uppmärksamhet från aktuell händelse och rikta fokus mot något annat. • Förändra intressenternas förväntningar på företagets prestationer. (Lindblom, 1994; refererad av Gray, Kouhy & Lavers, 1995). Legitimitetsteorin kan förklara den ökning som skett av miljömässig rapportering sen början av 1980-talet (O´Donovan, 2002). Det finns ett flertal faktorer som kan påverka ett företags styrning och därmed ha effekt på vilka avslöjanden man väljer att göra kring miljö i företagets årsredovisning. En av dessa faktorer som kan vara med att påverka är den ökade medvetenheten bland kommun och övriga. Om ett intresse väcks hos kommuninvånarna kan det medföra att styrelsen måste förklara hur företagets verksamhet påverkar miljön. (D. Wilmshurst & R. Frost, 2000) Ett flertal potentiella faktorer kan influera företagsledningens beslut när de ger ut information om företagets påverkan på miljön. Det man redovisar kan påverkas av att man helst inte vill redovisa något till företagets nackdel. Man kanske hellre väljer att redovisa information som kan vara till företagets fördel. Det ger vissa implikationer på att man bör ta hänsyn till att företaget kanske särskilt valt ut vad som skall redovisas. Det är därför en stor skillnad mellan olika företag när det gäller om de är genuint legitimerade. (D. Wilmshurst & R. Frost, 2000) Ett medel för att uppnå legitimitet är att man kontrollerar och kan kommunicera. Företagen väljer frivilligt att använda sig av hållbarhetsredovisning. Genom dessa frivilliga rapporter sänder företaget ut goda signaler till sina intressenter vilket kan övertyga läsarna att acceptera deras syn på samhället. På så sätt kan företaget använda sin årsredovisning för legitima syften. (O´Donovan, 2002) Även separata miljö- och hållbarhetsredovisningar anses kunna legitimera företaget (Deegan, 2002). Idag är inte människors intresse kring miljö begränsat till miljöorganisationer. Företagen i dagens samhälle måste även kunna svara för övriga intressenters krav på information. Genom att förklara hur de arbetar i sin verksamhet bygger företagen bättre relationer till sina intressenter. Företag legitimerar sin miljömässiga verksamhet genom att göra de förändringar. 11.

(17) samhället kräver och samtidigt möta de informationskrav som kommun samt övriga ställer som är finansiellt beroende av företaget. (D. Wilmshurst & R. Frost, 2000). 12.

(18) 3.6 Samband mellan teorier. Hållbarhetsredovisning -. Tar hänsyn till naturens resurser.. -. Syftar till att skapa hållbar utveckling.. -. Ger information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter.. GRI -. Intressentteori. Riktlinjer för rapportering om ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer.. -. Bygger på att skapa ett stadigvarande förhållande till sin omgivning.. -. Ger intressenterna den information de efterfrågar.. -. Företag inser betydelsen av att erbjuda intressenterna information av icke-finansiell karaktär.. Institutionell teori -. Speglar utvecklingen på redovisningsområdet.. -. Företag har ett begränsat handlingsregister utifrån de värderingar som råder i samhället.. Legitimitetsteori -. Företag måste agera inom gränsen för vad samhället anser som socialt accepterat.. -. Medel för legitimitet är kontroll och kommunikation.. Figur 1. Analysmodell över teoriavsnittet. 13.

(19) Vi kan med ledning av den teoretiska referensramen nu upprätta en analysmodell. Sambanden mellan de olika teorierna och hållbarhetsredovisning är att dessa teorier tillsammans kan hjälpa företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Vi kan av modellen utläsa att pilar går från de olika teorierna till hållbarhetsredovisning men även mellan de olika teorierna. De olika pilarna i analysmodellen förklarar de olika samband som vi funnit mellan teorierna och pilens riktning anger vilken teori som har störst påverkan på den andra. Nedan följer en förklaring av hur sambanden förhåller sig. De samband som vi fann mellan GRI och intressentteorin är att företag som följer GRI:s riktlinjer tvingas till en mer eller mindre kontinuerlig kontakt med sina intressenter eftersom rapporten ska överensstämma med intressenternas krav. Man försöker genom GRI:s riktlinjer ge intressenterna den information de efterfrågar. GRI ger en ökad kommunikation mellan företag och intressenter och går i led med intressentteorins strävan på att åstadkomma ett stadigvarande förhållande till ett företags intressenter. Därför är pilen mellan GRI och intressentteorin riktad från GRI till intressentteorin för att GRI har påverkan på den senare. Vi fann även en anknytning mellan GRI och den institutionella teorin eftersom den sistnämnda menar att det finns värderingar och påtryckningar ifrån samhället om att exempelvis upprätta en hållbarhetsredovisning. GRI är en accepterad och etablerad standard för upprättandet av en hållbarhetsredovisning och möjliggör för företag att svara på de värderingar och påtryckningar som finns i samhället. Pilens riktning går därmed från GRI och påverkar den institutionella teorin De samband som vi fann mellan GRI och legitimitetsteorin är att GRI kan hjälpa företag att skapa legitimitet. Legitimitetsteorin är nämligen baserad på att företag ska agera inom gränsen för vad ett företag anser som socialt accepterat. Genom att agera i enlighet med GRI:s riktlinjer kan företaget legitimera sig genom att använda sig utav dessa riktlinjer. Pilens riktning går därför från GRI till legitimitetsteorin. Vi fann även samband mellan intressentteorin och legitimitetsteorin. Med hjälp av intressentteorin kan företag identifiera vilka intressentgrupper som är mest relevanta för företaget och därigenom legitimeras gentemot dessa. Pilens riktning går därmed från intressentteorin till legitimitetsteorin. En anknytning som vi fann mellan intressentteorin och den institutionella teorin är att intressenterna påverkar företagen till att uppfylla krav som de har på dem, exempelvis att upprätta en hållbarhetsredovisning. Pilens riktning går från intressentteorin till den institutionella teorin genom intressentteorins påverkan. Vi fann samband mellan legitimitetsteorin och den institutionella teorin. De organisationer som förändrar sin verksamhet för att anpassa sig efter de krav och förväntningar och är accepterat av samhället gör det för att det är legitimt (Deegan, 2002). Påtryckningar från intressenterna och samhället kan leda till ett socialt accepterat beteende. (Oliver, 1997). Därför går pilen riktning från legitimitetsteorin och den institutionella teorin.. 14.

(20) 4 Basindustrin och hållbar utveckling I detta kapitel kommer vi att redogöra för den empiriska undersökning som genomförts. Först kommer en kort presentation av företagen som bygger på information som hämtats från företagens hemsidor och årsredovisningar. Efter företagspresentationerna följer sedan en sammanställning av det material som inhämtats vid intervjuerna. Sammanställningen är indelad i rubrikerna: Tillämpning av hållbarhetsredovisning, GRI:s riktlinjer, Intressenter, Institutionell syn och Legitimitet.. 4.1 Företagen De företag som medverkat i vår studie är Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, LKAB, SCA och Billerud Karlsborg. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med kapacitet att årligen tillverka 700 000 ton. Kraftliner är ett baspapper som är tillverkat av nyfiber och som används för tillverkning av högklassig wellpapp. Företaget ingår i Paper Division Europe i Smurfit Kappa Group. Med en omsättning på över 7 miljarder euro och med mer än 40 000 anställda är Smurfit Kappa Group marknadsledande inom pappersbaserade förpackningar. Intervjuperson är Ingemar Lundström, miljöchef på Smurfit Kappa Kraftliner Piteå (Kappa fortsättningsvis), och har hand om Kappas miljörapportering. LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. LKABkoncernen har drygt 3 500 medarbetare och består av ett 30-tal bolag i 15 länder. Intervjuperson är Rolf Johansson, som är ansvarig för skatter och legala ärenden. I ansvarsområdet ingår även bolagsstyrningsfrågor, såsom ägarnas syn på extern information och vilka externa krav som gäller inom företaget. SCA är ett globalt konsumentvaru- och pappersföretag, som utvecklar, producerar och marknadsför personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningslösningar, tryckpapper och sågade trävaror i över 90 länder. SCA har cirka 51 000 anställda i 50-talet länder och en nettoomsättning på 101 439 miljoner kronor. Intervjuperson är Patrik Isaksson som är miljöchef på företaget. Isaksson var tidigare ansvarig för företagets hållbarhetsredovisning, men på grund av att deras hållbarhetsredovisning bara växer är de numera flera i företaget på den positionen. Idag är Isaksson ansvarig för miljöarbetet. Billerud Karlsborg, som ligger i Kalix, är östra Norrbottens största industri. Karlsborg är en av Europas ledande leverantörer av vitt säckpapper men tillverkar också vitt kraftpapper och vit långfibrig sulfatmassa. Intervjuperson är Nils Hoffner, miljöchef på Billerud Karlsborg AB (Billerud fortsättningsvis), med ansvar för miljörutiner, kontakt med myndigheter, miljötillstånd och uppläggning av miljöprogram.. 15.

(21) 4.2 Tillämpning av hållbarhetsredovisning Kappa redovisar inte sin syn på sociala aspekter på grund av att de inte känner något behov av detta ännu sett till vad som efterfrågas, men företaget har en miljörapport. Internt tar dock Kappa hänsyn till sociala faktorer, till exempel jämställdhetsfrågor, trakasserier, sjukdom och könsfördelning. Den informationen återfinns på företagets intranät. I framtiden tror visserligen Lundström att företaget kommer att bli mer hållbarhetsinriktat. Smurfit Kappa koncernen tillämpar miljöredovisning för första gången i år. Trots avsaknaden av en hållbarhetsredovisning anser sig Kappa ändå bedriva en hållbar utveckling enligt Lundström. Som exempel nämner Lundström att vad gäller yttre miljöfrågor har de en plan för att effektivisera sig, det vill säga hushålla med resurser. Vidare sköter Kappa sina miljöfrågor bra i jämförelse med liknande företag menar Lundström. Det är omöjligt att bedriva den typ av verksamhet Kappa gör utan att inkräkta på miljön. Däremot miljöprövas verksamheten och naturvårdsverkat ställer upp villkor för till exempel hur utsläpp ska regleras. Kraven är rimliga, men företaget arbetar ständigt med små förbättringar. Det gäller att väga för- och nackdelar för vad man gör. Genom den miljölagstiftning som finns tar företaget hänsyn till framtida generationer. LKAB har formellt sett inte någon hållbarhetsredovisning idag. Företaget inväntar direktiv från ägarna och troligen kommer en hållbarhetsredovisning 2008 som en del av årsredovisningen. Idag matchar däremot LKAB:s årsredovisning tankar om hållbarhetsredovisning. Den ger inte en komplett bild, men företaget tar hänsyn till hållbarhetens tre dimensioner: de miljömässiga, de sociala och de ekonomiska. Under avsnittet om personal i årsredovisningen återfinns en förenklad beskrivning av de sociala aspekterna. LKAB har satt upp tydliga mål, särskilda program och utbildat sig inom området. LKAB anser att begreppet hållbar utveckling innefattar att hänsyn tas till hållbarhetens tre dimensioner: de miljömässiga, de sociala och de ekonomiska. I dagsläget anser företaget att de bedriver en hållbar utveckling, eftersom de tar hänsyn till dessa dimensioner. LKAB påverkar miljön genom brytning och förädling av mineraler, främst genom förändringar av landskapet, energianvändning samt utsläpp till luft och vatten, men företaget strävar efter att begränsa och återställa denna påverkan. Att ta ansvar för etiska och sociala frågor har på lång sikt ett stort samband mellan företagets lönsamhet enligt Johansson. Under de senaste åren har medvetenheten vad gäller miljö och socialt ansvar ökat och synliggjorts inom företaget. Johansson anser att LKAB har legat långt framme i området eftersom att företaget utbildat sig och skriver om det. SCA har miljöredovisat sen 1998 och hållbarhetsredovisat sen 2002. Skälet till varför SCA började använda sig av hållbarhetsredovisning var för att de fått kritik till varför de inte hållbarhetsredovisade. Enligt Isaksson insåg företaget att deras miljöarbete var mycket bra och det gav motivation till att påbörja hållbarhetsredovisning. Stommen i deras hållbarhetsredovisning är bland annat data på resursanvändande, sociala sidor och utsläppsdata. Störst vikt har lagts på miljö och sociala frågor, eftersom det ekonomiska finns i SCA:s övriga redovisning. Enligt Isaksson utgår SCA från samma definition på hållbar utveckling som Bruntland kommissionen 1987: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Isaksson menar att begreppet hållbar utveckling innebär för dem att de för ett kontinuerligt och ständigt arbete mot förbättringar. Miljöcertifierat skogsbruk och kontroll av virkets ursprung gör det möjligt att erbjuda kunderna produkter med hög miljöprofil. Isaksson anser att hur pass väl företag sköter sitt miljöarbete ger parametrar att bedöma företagsledningens kompetens för hur pass bra de hanterar andra frågor, vilket är av stort intresse för investerare. 16.

(22) Billerud har en miljöredovisning i enlighet med EMAS (EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning), men har inte gått över till hållbarhetsredovisning. Inom Billerud koncern ingår tre stora massapappersbruk i Sverige som var och en har egna miljöredovisningar. Billerud arbetar lokalt med jämställdhetsfrågor, vilket är viktigt för ett så pass kraftigt mansdominerat företag som Billerud är. Företaget har inte utvecklat några rapporter för det arbetet utan en intern jämställdhetsplan återfinns på företagets intranät. Hoffner tror inte att Billerud kommer att börja med hållbarhetsredovisning de närmaste åren. Till och med miljöredovisningen är ifrågasatt, eftersom intresset från allmänheten och kunder i stort sett är obefintligt. Hoffner menar att det är viktigare att arbeta med frågorna internt än att upprätta en miljöredovisning, som är väldigt resurs- och tidskrävande. Hoffner medger att Billerud kanske inte helt kan sägas bedriva en hållbar utveckling eftersom de förbrukar ändliga resurser. Företaget förbrukar mycket energi och är transportberoende men hoppas på en utveckling angående transporterna. Fabriken har dock reducerat användningen av inköpt el och fossila bränslen, men det krävs att det utvecklas alternativa bränslen menar Hoffner för att Billerud ska kunna bedriva en mer hållbar utveckling. Hoffner anser att företaget tar hänsyn till framtida generationer genom att de bedriver ett certifierat och ansvarsfullt skogsbruk. Vidare anser Hoffner att människor idag har mycket större kunskap om miljön än för 10-20 år sedan.. 4.3 GRI:s riktlinjer Kappa följer en formell mall som är reglerad i miljöbalken i deras miljörapport. LKAB har för avsikt att följa GRI:s riktlinjer när de startar med sin hållbarhetsredovisning. Företaget anser sig dela det synsätt som GRI har. En anledning till att de inte i dagens läge redovisar enligt GRI är att de vill ha tydliga riktlinjer från sina ägare. Planen är sedan att använda GRI som stöd, utan att ta med alla detaljer. Den miljöredovisning som LKAB har idag redovisas på nationell nivå enligt miljöbalken. SCA utvecklar sin hållbarhetsredovisning själv. Isaksson menar att GRI:s riktlinjer inte är relevanta för företaget eftersom SCA började med sin rapport flera år innan GRI kom med sina riktlinjer och dessutom tillämpar andra skogsbolag inte dem. Dock menar Isaksson att om andra skogsbolag skulle börja använda sig av dem kanske SCA också skulle göra det för att stå sig lika när det gäller information som deras konkurrenter då kan erbjuda. Billerud följer EMAS mallar när de upprättar sin miljöredovisning. Hoffner har inte så stor vetskap om vad hållbarhetsredovisning innebär och vet ytterst lite om GRI.. 4.4 Intressenter Kappa erbjuder sina intressenter den information de vill ha, enligt Lundström, trots avsaknad av hållbarhetsredovisning. Den viktigaste intressenten utgörs av kunderna som köper företagets råmaterial. För att tillgodo se kundernas önskemål är det viktigt för Kappa att till exempel ha kontroll över var veden som de använder sig av kommer ifrån och ha säkra produkter utan föroreningar. Efterfrågan hos kunderna påverkar också vad som redovisas i företagets miljörapport. Det kunderna efterfråga standardiseras i miljörapporten. 17.

(23) LKAB erbjuder i dagsläget inte all den information intressenterna vill ha, men avsikten är att göra det genom den planerade hålbarhetsredovisningen som förberetts till nästa års årsredovisning. Johansson menar att det viktigaste är att LKAB har klara och tydliga mål och har börjat vandringen mot att redovisa hållbarhetens dimensioner. Alla företagets intressenter anses vara lika viktiga och det är svårt att sätta någon före enligt Johansson. Avsikten med den framtida hållbarhetsredovisningen är att väva in den i årsredovisningen och att den är riktad mot samtliga intressegrupper. SCA har tre viktiga målgrupper. Dessa är hållbarhetsfondsanalytiker, företagets anställda och företagets kunder. Det är till dessa tre företaget riktar sin hållbarhetsredovisning och det är främst dessa gruppers behov och önskemål som påverkar utformningen av redovisningen. Isaksson menar att man inte kan ta hänsyn till företagets alla intressegrupper när man utformar en hållbarhetsrapport. Billerud kan erbjuda sina intressenter den information de vill ha anser Hoffner, främst genom att Billerud svarar på de frågor som intressenterna ställer. Dock menar Hoffner att det inte är genom miljöredovisningen som intressenterna främst får sin information. Den största intressentgruppen utgörs av kunder, där Billerud ofta får svara på kvalitetsundersökningar från kunderna då dessa vill se över deras leverantörer. Andra stora intressegrupper, som aktieägare och anställda, får information genom Billeruds årsrapport, respektive informationsoch utbildningsfrågor.. 4.5 Institutionell syn Kappa känner i dagsläget inte någon press att upprätta en hållbarhetsredovisning på grund av att andra företag i branschen gör detta. Lundström säger att det är så pass nytt med hållbarhetsredovisning och mycket nytt har hänt för Kappa med flera ägarbyten. Att anställa kunnigt folk som kan hållbarhetsredovisa tar både tid och innebär kostnader. Förutom den formella mall som företaget följer till sin miljörapport rapporterar även Kappa positiva saker. Intresset för miljörapporten är närmast obefintligt för allmänheten i Piteå. Det är främst länsstyrelsen och huvudkontoret i Paris som är intresserade av den. LKAB känner inte direkt någon press från andra företag att upprätta en hållbarhetsredovisning, utan den egentliga pressen finns bland kunderna. Johansson menar att LKAB kommer att använda GRI:s riktlinjer som stöd och ta hänsyn till om nya omständigheter dyker upp. För att konkurrera långsiktigt är det hållbarhetsredovisning som gäller, vilket anställda och övriga intressenter också inser. Företaget redovisar redan idag mer än vad kraven är i sin miljörapport för att det ska bli lättare för dem att gå över till GRI:s riktlinjer sedan. SCA var sist ut av de stora skogsbolagen med sin hållbarhetsredovisning, vilket medförde att företaget kände press att hållbarhetsredovisa. Press kom även från företagets intressentgrupper som var kritiska till att inte SCA tillämpade någon hållbarhetsredovisning. SCA tar in nya saker varje år till sin hållbarhetsredovisning, det är bara databasen som är konstant. Isaksson menar att företaget fokuserar på olika vinklar varje år. Hållbarhetsredovisningen har uppskattats mycket av anställda och övriga intressenter. Isaksson tillägger att SCA:s hållbarhetsredovisning anses vara en av Europas bästa och 2005 utsågs den till Sveriges bästa hållbarhetsredovisning.. 18.

(24) Att Billerud ska ha ett miljöledningssystem är i dagens samhälle en självklarhet för ett företag i den storleken, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att man miljöredovisar menar Hoffner. Anledningen att Billerud började miljöredovisa berodde på att ASSI domän, som Billerud tillhörde förr, bestämde att samtliga enheter skulle ha en miljöredovisning. Intresset för företagets miljöredovisning är som tidigare klargjorts litet och företag vill helst sluta med själva rapporten. Billeruds miljöredovisning följer oftast en tidigare mall, men den justeras med jämna mellanrum. Hänsyn tas till aktuella frågor, som i dag bland annat är koldioxidutsläpp.. 4.6 Legitimitet Det är viktigt att Kappa tar ett visst samhällsansvar, men det finns även en gräns för hur mycket ansvar som ska läggas på företagen. Företaget väger ekonomiskt-, socialt-, samhällsoch miljö ansvar mot varandra. Miljödomstolen tar kontinuerligt fram nya villkor som antingen godtas eller överklagas, till exempel nya reningsanläggningar för att få bedriva verksamheten. Det kan vara dyrt att driva men nödvändigt för framtida utveckling. Hittills har Kappa godtagit de villkor miljödomstolen tagit fram. Enligt Lundström kan utvecklingen mot en ökad mängd frivillig lämnad information vara ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet, men Kappa känner i dagsläget inget behov av detta. Miljöintresset i Piteå är väldigt lite. Koncernen håller för första året på med miljöredovisning, vilket Lundström anser vara ett sätt för koncernen att marknadsföra sig. Kappa försöker göra sin miljörapport läsvänlig. Rapporten har fått bra kritik från naturvårdsverket och länsstyrelsen. Den är tillgänglig för alla som vill ha den, men som nämnts är allmänintresset obefintligt i Piteå. LKAB gör vad de blir tillsagda att göra av samhället. Johansson hoppas inte att utvecklingen mot en ökad mängd frivillig lämnad information är ett sätt för företag att legitimera sig. Trots att fallet kan vara så för andra företag, är det inte en anledning för LKAB. För LKAB är redovisning av hållbarhetsinformation ett sätt att marknadsföra sig gentemot kunder, samhället, anställda, blivande anställa med flera. SCA:s hållbarhetsredovisning är en viktig bit i företagets marknadsföring enligt Isaksson. Isaksson tror även att utvecklingen mot en ökad mängd frivillig information är ett sätt för företaget att legitimera sin verksamhet. Billeruds samhällsansvar regleras enligt Hoffner av Miljöbalken. Det ska finnas en rimlig vägning vad gäller förbättringar och kostnader för en åtgärd. Hoffner anser verksamheten inte kommer att bli något bättre genom att redovisa frivillig information och att detta därför inte skulle vara ett sätt för ett företag att legitimera sin verksamhet. Tidigare trodde Billerud att miljöredovisningen skulle vara ett sätt för Billerud att marknadsföra verksamheten, men eftersom intresset bland företagets viktigaste intressent, kunderna, är så pass litet, så har det visat sig att så är inte fallet. Hoffner tror dock att miljöredovisningen ger en positiv bild av företaget vid rekrytering av ny personal.. 19.

No results found