• No results found

För- och Nackdelar med Molnbaserade Affärssystem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "För- och Nackdelar med Molnbaserade Affärssystem"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LIU-IEI-FIL-G--13/01059--SE

För- och Nackdelar med

Molnbaserade Affärssystem

Cloud based ERP systems - Advantages and

Drawbacks

Jacob Andersson

Elvis Zahirovic

Vårterminen 2013

Tommy Wedlund

Informatik/Systemvetenskapliga programmet

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

(2)

Sammanfattning

Molnet är en ny revolution inom IT- världen. På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt

affärssystem på molnet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren. De senaste tre åren har investeringarna gällande molnbaserade affärssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagsläget riktar sig molnbaserade affärssystem mot mindre företag som är i ett behov utav ett standardiserat affärssystem som inte kostar multum. Framtiden ser dock ljus ut och investeringarna kring molnbaserade affärssystem har ökat markant sedan 2010.

Molnbaserade affärssystem har likt de allra flesta nya tekniker sina för- samt nackdelar. Vår undersökning grundar sig i att finna vilka för- samt nackdelar molnbaserade affärssystem för med sig, säkerhetsmässigt samt ekonomiskt för leverantör och kund. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Det empiriska avsnittet bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts hos flera företag. Teoridelen står som begreppsgrund för den empiriska undersökningen. Intervjupersonernas svar visade vilka för- och nackdelar molnlösningar för med sig, med affärssystem i molnet i synnerhet. Vi jämför vår teoristudie med materialet från den empiriska undersökningen, för att nå svar på våra frågeställningar. Flera problem kan uppstå när ett lokalt affärssystem skall bytas ut eller migreras till ett molnbaserat affärssystem. Säkerheten är ett hett diskussionsämne, klart är att det finns säkerhetshål och att data som färdas mellan servrar på internet alltid är känsligare än data som transporteras lokalt inom en organisation. Säkerheten på molnet är relativt omfattande med diverse säkerhetscertifikat och krypteringar. Hemmasnickrade säkerhetslösningar är en omöjlighet och de flesta företagen följer ”best-practices”. Serverhallarna som information lagras på är byggda med mycket god säkerhet, vilket innebär att inga utomstående personer har tillgång till dessa. Ett stort problem är dock att informationen aldrig lagras lokalt (inom företaget), utan på molnet, vilket kan leda till en misstro hos molnleverantörernas kunder. Ur ett ekonomiskt perspektiv är molnbaserade affärssystem i dagsläget ett bra alternativ för

mindre nystartade företag då den initiala kostnaden är låg och som kund betalar man utefter användning. Den initiala kostnaden är således lägre gentemot ett ”traditionellt”, lokalt affärssystem där hårdvara måste inhandlas och personal skall anställas för att sköta underhåll och drift.

(3)

Förord

Vi avslutar våra tre års studier på det Systemvetenskapliga Programmet vid Linköpings Universitet med denna kandidatuppsats.

Tack till våra intervjupersoner: Anders Persson på Sogeti

Håkan Etzell på IFS Kent Jönsson på IDA Infront

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 2 1.1 Bakgrund ... 2 1.2 Problemformulering ... 4 1.3 Syfte ... 5 1.3.1 Frågeställningar ... 6 1.4 Avgränsning ... 7 1.5 Målgrupp ... 8 1.6 Disposition ... 8 1.7 Språk- och referenshantering ... 10 2 Metod ... 12 2.1 Förförståelse ... 12 2.2 Forskningsansats ... 12 2.2.2 Kvantitativ metod ... 13 2.2.3 Kvalitativ metod ... 13 2.2.4 Intervjuer ... 14 2.2.5 Trovärdighet ... 14 2.2.6 Teori ... 15 2.2.7 Analysmetod ... 15 2.2.8 Triangulering ... 17 2.3 Forskningsdesign ... 18

2.3.1 Datainsamling och analysmetod ... 18

2.4 Praktiskt genomförande ... 20 2.4.1 Teoristudie ... 20 2.4.2 Empirisk undersökning ... 21 2.4.3 Analys ... 22 2.5 Metodkritik ... 23 3 Teori ... 25 3.1 Affärssystem ... 25 3.1.1 Implementering av affärssystem ... 27 3.1.2 Framgångsfaktorer ... 28 3.2 Molnet ... 30

3.3 Tre stora servicemodeller ... 31

(5)

3.3.2 IaaS – Infrastructure as a Service ... 34

3.3.3 PaaS – Platform as a Service ... 35

3.4 IT-tjänster ... 36 3.5 Säkerhet på molnet ... 37 3.6 Ekonomiska faktorer ... 38 4 Empiri... 41 4.1 Intervjupersoner ... 41 4.2 Företagspresentation ... 43 4.2.1 Sogeti ... 43 4.2.2 IFS ... 44 4.2.3 Ida Infront ... 45 4.3 Är molnet framtiden? ... 46

4.4 Affärssystem i molnet – ekonomiska för- och nackdelar ... 48

4.5 Migrera sitt affärssystem till molnet – ekonomiskt försvarbart? ... 50

4.6 Molnet och Säkerhet ... 52

4.6.2 Molnlagring ... 54

4.7 Fler fördelar och nackdelar med molnet ... 55

5 Analys ... 58

5.1 Frågeställningar ... 58

5.2 För- samt nackdelar med molnbaserade affärssystem ... 58

5.2.1 För leverantör och kund ... 58

5.2.2 Säkerhetsmässiga ... 60 5.2.3 Ekonomiska... 62 6 Slutsatser ... 65 6.1 Ekonomiska fördelar ... 65 6.2 Ekonomiska nackdelar ... 66 6.3 Säkerhetsmässiga fördelar ... 67 6.4 Säkerhetsmässiga nackdelar ... 68 6.5 Övrigt ... 69 7 Reflektioner ... 71 7.1 Vidare Forskning ... 73 Referenser ... 74 Bilaga: Intervjufrågor ... 78

(6)

Figur 1 Avgränsning ... 7

Figur 2 Triangulering ... 19

Figur 3 Affärssystem ... 27

Figur 4 Faktorer för lyckad implementering ... 28

Figur 5 Tre stora servicemodeller... 31

Figur 6 SaaS ... 32 Figur 7 IaaS ... 34 Figur 8 PaaS ... 35 Tabell 1 Sökord ... 21 Tabell 2 Servicemodell ... 32 Tabell 3 Intervjuobjekt ... 41

(7)

1

Del I – Inledning

DEL I – I detta kapitel beskriver vi bl.a. molnets bakgrund. Vi presenterar vår problemformulering, hur vi avgränsat oss, samt vår frågeställning.

(8)

2

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Cloud computing, eller molnet som det benämns på svenska beskrivs enligt

Nationalencyklopedin (2013) som ett ”externt serverutrymme för datortjänster som är tillgängliga via Internet från enskilda datorer. Datortjänster det rör sig om är t.ex. program, applikationer, e-post och lagring av datafiler” (Helmersson, 2013). Cloud computing är en modell för att möjliggöra bekväm on-demand nätverkstillgång till en delad pool av

konfigurerbara datorresurser (som nätverk, servrar, lagring, program och tjänster). Dessa typer av tjänster kan snabbt tillhandhållas och släppas med minimal hantering och

ansträngning av tjänsteleverantören (Mell & Grance, 2011). Att investera stora summor i affärssystem är en stor risk som inte alltid betalar av sig (Wu & Liou, 2011). Med tanke på IT-bakgrunden och specifikt affärssystemens bakgrund krävs det utvärderingsverktyg för att kunna avgöra huruvida denna kostnad är befogad. Tyvärr råder det en stor brist på utvärderingsverktyg vilket i sin tur leder till att det i många fall är svårt att utvärdera kostnaden och fördelarna med affärssystem (Wu & Liou, 2011). En uppsjö av stora företag, t.ex. Microsoft, Apple och Yahoo använder sig i dagsläget utav diverse molnrelaterade tjänster, i många fall specifikt riktade och anpassade för företagskunder (Abualkibash & Elleithy, 2012). Många företag föredrar att använda dessa molntjänster framför traditionella IT-tjänster då de inte behöver äga och underhålla sin egen serverinfrastruktur. De

traditionella IT-tjänsterna baseras på att ett företag hyr en server, med molntjänster har detta grundligt reformerats och betalning sker utefter använda resurser, dvs. CPU-timmar, datamängd m.fl. (Abualkibash & Elleithy, 2012). I takt med att teknologin och samhället har avancerat har även användningen av molnrelaterade tjänster växt markant, tjänster likt Spotify, Viaplay, Steam m.fl. har blivit ett vanligt inslag i många svenska hushåll. Såväl spelföretag som musik- och filmföretag använder sig utav molnbaserade tjänster i större utsträckning.

Molnbaserade tjänster riktas inte enbart mot företagskunder idag, utan även mot vanliga användare. Molnet har de senare åren eskalerat både i utsträckning samt användning,

(9)

3

konsumenter kan använda sig utav ovanstående nämnda tjänster, även på företagssidan har molnet gjort betydande framsteg (Arnesen, 2013).

I en av sina vetenskapliga artiklar har Spencer Arnesen behandlat ämnet;

- Is a Cloud ERP Solution Right for You? (Är ett molnbaserat affärssystem rätt för dig?) I artikeln från 2013 har Arnesen listat för- samt nackdelar med molnbaserade affärssystem. I sin slutsats nämner Arnesen att det inte finns ett ”one-size-fits-all” scenario, beroende på företagets resurstillgångar, funktionella krav, IT-infrastruktur samt kostnaden kan det vara en lönsam affär för vissa företag och en förlustaffär för andra (Arnesen, 2013). Verksamheter måste ta i beaktning och tas hänsyn till, att skräddarsydda affärssystem borde i och med molnet vara en lättare och mindre kostsam process än vad det traditionellt har varit. En undersökning visade på att ekonomichefer i allt större utsträckning är villiga att flytta vitala företagsapplikationer till molnet. Undersökningen som gjordes av FERF (Financial Executives Research Foundation) år 2012 visade på att 53 % av de tillfrågade ekonomicheferna tror att mer än hälften av företagstransaktionerna kommer att levereras i form av molntjänster (Miranda, 2013). Detta är ett tecken i tiden, molnets modulära uppbyggnad samt dess ”betala-utefter-användning”-motto är välkomna tillskott till en marknad med god

tillväxtpotential. Svenska företag är traditionellt sätt högteknologiska och väl uppdaterade, därför är det föga förvånande att stora investeringar gjorts i affärssystem i molnet de senaste två åren. År 2012 investerade svenska företag 150 miljoner kronor i affärssystem i molnet, år 2013 var siffran 248 miljoner kronor (Danielsson, 2013). Affärssystem har på senare tid börjat integreras i molnet och börjar bli ett vanligt förekommande fenomen hos många företag, såväl svenska som internationella, t.ex. Bilprovningen och Apoteket AB. Båda företagen anammade molnet i ett tidigt skede. Vid ett tillfälle inträffade ett allvarligt

problem hos deras leverantör- Tieto. Detta resulterade i ett haveri med långa väntetider hos bilprovning (Rådmark, 2011). Apoteket fick stora problem, de kunde inte nå sina system och deras kunder kunde inte hämta ut sina receptbelagda mediciner under en period. (Lindkvist, 2012). Det finns klara nackdelar med all ny och obeprövad teknologi (Zirn, 2012).

”Folk verkar aldrig inse att göra vad som är rätt inte är en garanti mot olycka.” – William McFee (Krut & Vinez 2010, Kapitel 8).

(10)

4

Olika människor uppfattar Cloud computing på olika sätt. Vissa ser det som ett sätt att nå mjukvara och lagra data i molnet, för andra är det inget nytt, utan snarare ett tecken i tiden, en form av modernisering. Säkerhetsaspekten är för alla företag, oavsett storlek av största vikt. De tre grundläggande principerna inom informationssäkerhet är sekretess

(confidentiality), integritet (integrity) och tillgänglighet (availability) (Krutz & Vines, 2010). Generellt sätt är säkerheten på molnet omfattande och har en hög grad av tillförlitlighet. Oavsett om plattformslösningen är molnbaserad eller ”in-house”-baserad tillkommer

säkerhetsproblem, dessa är dock generella och hitintills finns inga klara bevis som talar emot säkerheten på molnet. Företag kan generellt ha stora acceptansproblem med att lagra känslig information på molnet, det upplevs ofta säkrare att ha tillgång till den fysiska servern.

1.2 Problemformulering

Molnet är en ny IT-teknologi och är känd som den ”tredje IT-revolutionen”, efter

persondatorn och internet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren.

Användaren betalar för en prenumerationstjänst och behovet utav att ständigt uppgradera hårdvaran minskar väsentligt (Susanto m.fl. 2012). Utvecklingen av flerkärniga processorer, virtualisering, distribuerad lagring och internet har gett uppskov till denna nya typ av datorisering (Zhang, m.fl. 2012).

På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt affärssystem på molnet. Enligt Lars Danielsson (2012) spår analytiker att det är de mellanstora företagen som kommer satsa på

molnbaserade system. Danielsson (2012) nämner att det främst varit de mindre företagen som tidigare sett molnet som ett intressant val. För ett företag är det väldigt krävande att byta ett affärssystem och om man skall använda en molnlösning kan viss osäkerhet uppstå. Främst ligger osäkerheten i att företaget får lämna ifrån sig affärskritisk information utanför huset. En annan oro är att molnlösningar är internetbaserade, du måste lita på att internet inte går ner. Molnlösningarna har utvecklats under ett antal år och det är kanske inte förrän

(11)

5

nu som det kan anses tillräckligt färdigt för att vara aktuellt för ett företag att använda. En artikel i Computer Sweden löd i slutet av 2012; ”Efter många års frågetecken kring

säkerheten tyder allt på att molntjänsternas genombrott är här. Även offentliga organisationer sneglar på investeringar.” (Lars Kaj, Computer Sweden, 2012).

Företagen måste göra en bedömning och väga molntjänstens för- och nackdelar för att komma fram till om tjänsten uppfyller de önskemål som finns. Ett tecken på att molnets säkerhet ifrågasätts är att bankerna fortfarande inte börjat använda tjänsterna, trots visat intresse (Cruz, 2013). Säkerhetsfrågan är en tydlig nackdel men enligt företaget Gartners analytiker är det vanligare med avbrott än intrång, med dataförluster som resultat (Magnusson, 2012).

Vår ambition är att genomföra en undersökning och finna vilka för- och nackdelarna är, med att företag använder molnbaserade tjänster, med extra fokus på molnbaserade

affärssystem. En molnbaserad tjänst är internetbaserad och finns någon annanstans, utanför kundens företag. Kraven är därför höga när det kommer till säkerhet samt att det finns flera ekonomiska aspekter att ta i åtanke. Klart är att molnbaserade tjänster är här för att stanna och utvecklingen av molnbaserade affärssystem har bara börjat. Därför anser vi att dessa frågor är aktuella för alla IT-företag som vill följa utvecklingen, men framförallt för ett företag som är leverantör eller kund av molntjänster. På de företag vi besökt är frågorna väldigt aktuella.

1.3 Syfte

Det grundläggande syftet med denna studie är att vi skall lära oss mer om molnet. Vi har inte studerat molnet under våra tre år på det systemvetenskapliga programmet. Det är en

revolution inom IT-världen som sker och därför ett aktuellt ämne. Det övergripande syftet är att vi vill synliggöra de för- samt nackdelar som går att finna i och med att företag väljer att lägga sitt affärssystem på molnet, istället för på traditionella servrar ”in-house”. Vår önskan är att kunna påvisa komplikationer och problem som kan uppstå om ett företag väljer att köra sitt affärssystem på molnet, men även fördelar och vinster som det bär med sig.

(12)

6

1.3.1 Frågeställningar

Vår rapport rör molntjänster men med en betoning på ”affärssystem i molnet”. I vår studie har vi kommit i kontakt med flera företag som använder molnet på olika sätt. Vi besökte dessa företag för att få svar på vår frågeställning. Ett företag är leverantör av molnbaserade affärssystem, ett annat använder endast mindre molnbaserade tjänster och ett tredje

använder inga molnbaserade tjänster. Det är viktigt att nämna att vi ej kommit i kontakt med ett företag som innehar kundrollen, dvs. som är kund till en leverantör av molnbaserade affärssystem.

Vilka för- samt nackdelar för ett molnbaserat affärssystem med sig?

- För leverantör som skall leverera och uppfylla säkerhetsmässiga krav. - För kund som söker säkerhet, förenklad drift och ekonomiska fördelar. - Vilka är de säkerhetsmässiga och ekonomiska för- samt nackdelarna?

(13)

7

1.4 Avgränsning

Vi kommer under studien att avgränsa oss till de för- och nackdelar som uppkommer när organisationer lägger sitt affärssystem i molnet. Denna avgränsning anses logisk då undersökningen genomförs på IT- företag som tillhandahåller affärssystem och använder eller levererar molntjänster. Vi talar om molnet på en grundläggande nivå.

Figur 1 Avgränsning

Figur 1 visar de begrepp vi avgränsat oss till vid författandet av vår uppsats. Uppsatsen berör organisationer och dess användning av affärssystem. Vidare hur molnbaserade affärssystem fungerar och vilka ekonomiska samt säkerhetsmässiga för- och nackdelar molnbaserade system för med sig.

(14)

8

1.5 Målgrupp

Studien skall i första hand förmedla grundläggande information kring molnbaserade affärssystem till studenter, akademiker och lärare. Vi riktar oss även till företag som har funderingar kring molnet som tjänst. Den information rapporten tillhandahåller kan

förhoppningsvis öka målgruppens förståelse för begreppet moln, samt beskriva dess fördelar och nackdelar i samband med affärssystem.

I första hand riktar vi oss till kursmedlemmar och studenter inom det Systemvetenskapliga programmet. Vi utgår ifrån att de har en relativt god förståelse inom affärssystem samt inom IT-området generellt.

1.6 Disposition

Dispositionen behandlar i första hand utseendet på studien, hur denna kommer att se ut samt utformas. Punkterna som vi kommer att behandla under studien är följande:

1. Inledning

Här beskriver vi syftet med vår rapport och beskriver grundläggande det nya fenomenet molnet. Studiens frågeställning och problemformulering finns i detta avsnitt.

2. Metod

Detta avsnitt har två olika delar. En del där vi gör en metodteoretisk genomgång gällande t.ex. kvalitativa och kvantitativa metoder, grunderna kring intervjuer, vad trovärdighet är samt olika analysmetoder m.m. I den andra delen beskriver vi vårt praktiska genomförande och det teoretiska och empiriska urvalet vi gjort, med hjälp av det tidigare metodteoretiska avsnittet. Vi förklarar hur vi genomfört vår kvalitativa undersökning med bl.a. intervjuer, transkribering, analys.

3. Teori

Detta avsnitt förklarar grunderna kring affärssystem och molnet. Bl.a. beskrivs molnets tre stora servicemodeller.

(15)

9

4. Empiri

I detta avsnitt presenterar vi utförligt de tre företag där vi genomfört vår

undersökning. Våra tre intervjupersoners svar sammanställs i flera underkapitel som fått passande namn beroende på våra kunskapsfynd.

5. Analys

I detta kapitel analyserar och sammanställer vi resultaten från vart teori- och empiriavsnitt.

6. Slutsatser

Analysens resultat sammanställs och vi redogör för vad vi funnit i vår forskning i detta avsnitt.

7. Reflektioner

Avsnittet innehåller våra reflektioner som uppkommit efter arbetets gång.

Innehållet och strukturen i studien kommer att bestå och behandla ovanstående rubriker. Utöver dessa punkter kommer även ett antal underrubriker att tillkomma, vi har valt att inte ta med dessa i dispositionen.

(16)

10

1.7 Språk- och referenshantering

Språket kommer att skrivas i nutida form. En rapport som skrivs i nutida form kommer ge läsaren en känsla av aktualitet (Webster & Watson, 2002). En stor del av litteraturen som vi använder är engelskspråkig, denna kommer översättas ordagrant. I tidigare studier har vi använt oss utav diverse översättningsverktyg med blandade resultat, således utesluter vi dessa verktyg. Vårt primära verktyg för att översätta text kommer bestå av lexikon. För referenshanteringen kommer vi använda oss av Harvardsystemet. Som hjälp i detta har vi boken Svenska skrivregler från 2008. Harvardsystemet är det mest spridda

hänvisningssystemet och ger ofta bättre läsbarhet än exempelvis Oxfordsystemet (Svenska skrivregler, 2008).

(17)

11

Del II – Metod

DEL II – I detta kapitel förklarar vi begrepp som används inom samhällsvetenskaplig

(18)

12

2 Metod

2.1 Förförståelse

Som studenter på det Systemvetenskapliga programmet har vi under tidens gång tillskansat oss en grundläggande kunskap inom IT- området. Begrepp som tidigare var okända är

numera en del av vår kunskapssfär och vokabulär. Som studenter skiljer sig vår kunskap åt på vissa områden då vi läst olika inriktningar, IT- management samt IT- projekt. Dessa tycker vi efter diskussioner kunskapsmässigt kompletterar varandra. Vi har en grundläggande nivå när det kommer till begreppet affärssystem. Det är dock svårt att hålla reda på vilka olika slags system som används på marknaden idag utan närmare undersökningar. Begreppet Cloud eller ”molnet” är något som vi inte är djupt insatta i, men som vi har hört talas och läst grunderna om. Det omnämns ofta i media och vi har stött på det i samband med vårt privata datoriserande då många applikationer gått över till molnet. Idag väljer många företag att lägga sina affärssystem i molnet, något som vi menar blir en allt vanligare modernisering. Vår förförståelse för ämnet har gett oss en nyfiken inställning och vilja till att undersöka hur just affärssystem och moln används idag, därav denna studie.

2.2 Forskningsansats

2.2.1 Begreppet Metod

Enligt Nationalencyklopedin är en metod ett planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett resultat (NE, 2013). En metod i sig är inte lösning på ett problem, utan ett hjälpmedel, något som man använder under vägens gång. Det är verktygen man har till hands för att lösa de problem man möter (Svensson & Ahrne, 2011). Den vetenskapliga metoden har en stor inverkan för vad en forskare kommer fram till, en beskrivning över de metodologiska val som gjort bör därför tillgodoses läsarna (Ibid).

För att svara på sin metodologiska frågeställning kan forskare använda sig av olika forskningsstrategier, som kvalitativa och kvantitativa metoder (Bryman, 2011).

(19)

13

2.2.2 Kvantitativ metod

Kvantitativ metod innehåller flera arbetssätt en forskare använder för att systematiskt samla in empiriska och kvantifierbar data, för att sedan sammanfattas i statistisk form. Forskaren gör ett representativt urval i en befolkning eller grupp och undersöker dessa i syfte att fånga samband, fördelning och variation i studien (NE, 2013). För kvantitativa metoder är saker som hur mycket, hur länge, eller hur ofta av betydelse. S.k. kvantitativa data omfattar statistiskt material och siffror, t.ex. en beräkning eller en mängd av ett fenomen, som antal, vikt, längd eller summa (Svensson & Ahrne, 2011).

2.2.3 Kvalitativ metod

Kvalitativ metod används inom samhällsvetenskapen och omfattar flera arbetssätt som en forskare använder sig av för att samla in och analysera data. Metoden används när forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som han forskar om (NE, 2013). Svensson & Ahrne (2011) beskriver kvalitativa metoder som ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analyser av texter som inte utformats för att analyseras kvantitativt. Med hjälp av kvalitativa metoder kan man fånga in nyanser, normer och värderingar i sammanhang på ett sätt som inte går med kvantitativa metoder. Det är en metod som skapar förutsättningar för att vi skall förstå andra perspektiv och miljöer

(Svensson & Ahrne, 2011). Kvalitativa metoder kan anses som ett nödvändigt inslag i den samhällsvetenskapliga forskningen, dess olika metoder kan användas för att vi skall få kunskap om samhällsprocesser (Ibid.).

Beskrivningen av vad kvalitativa och kvantitativa metoder är kan se olika ut. Därför kan man tala om kvalitativa och kvantitativa data för att förtydliga begreppet (Svensson & Ahrne, 2011). S.k. kvalitativ data rör t.ex. en händelse, en bild eller ett yttrande. Kvalitativa data kan ej mätas, utan det räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de förekommer (Ibid.). Dessa data kan användas för att indirekt studera fenomen som är svåra att förnimma t.ex. känslor, upplevelser, tankar, intentioner, beslutsfattande m.m. (Ibid).

Skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder är främst praktiska. Metoderna tar fram och analyserar data på olika sätt och forskarens roll skiljer sig åt (Svensson & Ahrne,

(20)

14

2011). Metoderna har sina respektive fördelar och nackdelar och är bra i olika sammanhang, men det är fastställt att för att kunna forska om samhällsprocesser så behövs både

kvantitativa och kvalitativa data (Ibid).

2.2.4 Intervjuer

Intervjuer beskrivs som en av de vanligaste forskningsmetoderna bland forskare som arbetar inom en kvalitativ ansats. Att intervjua individer som är deltagande i en social miljö, ger svar och insikter om de förhållanden som råder i miljön (Svensson & Ahrne, 2011). Vid kvalitativ forskning är formuleringen av frågeställningarna mer generell än vid kvantitativ forskning där frågeställningen är strukturerad, forskaren har då formulerat en frågeställning för att svara på specifika frågor (Bryman, 2011). En kvalitativ intervju är riktad mot intervjupersonens ståndpunkter och intervjun får gärna röra sig i olika inriktningar då det visar vad

intervjupersonen upplever som relevant och viktigt. Kvalitativa intervjuer kan vara flexibla och följsamma beroende på intervjupersonens svar (Ibid). Undersökningens fokus kan anpassas beroende på de svar och följdfrågor som ställs. Avvikelser från frågeställningen är inte ovanlig då forskaren ofta vill ha fylliga och detaljerade svar, till skillnad mot kvantitativa intervjuer som vill ha snabba svar som kan bearbetas (Ibid).

Bryman (2011) nämner två typer av kvalitativa intervjuer. En ostrukturerad intervju liknar till viss del ett samtal. Forskaren har endast med sig lättare minnesanteckningar som beskriver intervjuns teman. Detta intervjusätt låter intervjupersonen svara och associera fritt (Ibid). Vid en semistrukturerad intervju har forskaren en lista över de teman som skall beröras. Den som intervjuas får svara fritt och frågorna behöver inte komma i ordning. Forskaren kan komma att ställa frågor som inte ingår i sin intervjuguide (Ibid).

2.2.5 Trovärdighet

För att bedöma kvaliteten hos en kvalitativ undersökning kan man se ifall den uppfyller en grad av trovärdighet. Om det existerar många olika beskrivningar av en social verklighet är det trovärdigheten som avgör ifall andra människor kan acceptera resultatet (Bryman, 2011). En forskare skapar trovärdighet genom att säkerställa att forskningen utförs utefter de regler

(21)

15

som existerar. För att säkerställa att en kvalitativ forskningsrapport är trovärdig, finns det olika sätt man kan använda sig av (Svensson & Ahrne, 2011). Genom att tydligt redogöra för forskningsprocessen i en rapport, kan läsaren ta del av hur författaren resonerat kring sina metodologiska val vilket ger forskningstexten transparens.

Att presentera sina tvivel och vara medveten om eventuella svagheter i sin forskningsdesign ökar trovärdigheten ytterligare. Om forskaren lyckas övertyga sina läsare om att resultaten är trovärdiga har projektet i viss mening lyckats (Ibid).

2.2.6 Teori

Teori är enligt Nationalencyklopedin en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. En verksamhet sägs vara teoretisk i motsats till empirisk om den bygger på teori och därför inte enbart konstaterar fakta, utan även förklarar givna fakta och eventuellt förutsäger nya (Prawitz, 2013).

Teorier används för att förklara eller förstå ett visst fenomen (Svensson & Ahrne, 2011). Det krävs omfattande antaganden och begrepp för att komma fram till en teori. En teori kan inte förklara allt, utan utgår alltid från ett visst perspektiv. Teorin kan vara till stor hjälp i

struktureringen och sorterandet av analysens material (Ibid).

2.2.7 Analysmetod

”Att ordna, sortera och bergripliggöra material från intervjuer, observationer och textstudier inbegrips i det som kallas för analys” (Svensson & Ahrne, 2011 s.182).

Empiriskt material som genereras av en metod kan analyseras eller bearbetas på två olika sätt; kvalitativt och kvantitativt (Ibid). Det finns tre typer av arbetssätt, eller handlingar för att skapa analyser. Dessa handlingar hjälper forskaren hantera problemen han funnit. Variationen och innebörden är viktigast vid en kvalitativ studie, inte mängden data (Ibid).

(22)

16

Sortera

Forskaren kan sortera sin empiri ifall det finns problem med oordning och oöverskådlighet. Redan under insamlingen av kvalitativa data bör forskaren försöka säkerställa en överblick av materialet och undvika att samla in alltför mycket data (Svensson & Ahrne, 2011). Genom att läsa sitt material om och om igen blir forskaren förtrogen med sitt material och kan lättare dela upp den, på så sätt kan återkommande fraser och formuleringar noteras. Ett effektivt sätt att sortera är kodning, där forskaren skriver kommentarer i sina utskrifter. Detta förtydligar och visar viktiga detaljer samt begrepp (Ibid).

Analyser blir vinklade då analytikerns favoritbegrepp och teoretiska perspektiv kan styra ordningen, då han sedan tidigare är påverkad av teori (Ibid).

Reducera

Vid reducering sållar forskaren sitt material då allt material inte kan visas upp (Svensson & Ahrne, 2011). Det är en svår uppgift att välja vad som skall inkluderas då det är lätt att ge en missvisande bild av materialet. Syftet med reduceringen skall vara att skapa en god

representation av materialet (Ibid). De exempel som analytikern finner intressant i

materialet bör tas med, även om det problematiserar forskarens tes. Reduceringen skapar koncentration och skärpa (Ibid).

Argumentera

Genom att forskaren argumenterar kan han skapa en självständighet till tidigare studier eller teorier som han refererar till (Svensson & Ahrne, 2011). Forskaren måste argumentera med hjälp av sitt material och inte bara redovisa det. Svensson och Ahrne (2011) menar att det måste finnas en ambition att vilja bidra till området hos forskaren.

Argumentation kan ske genom att forskaren formulerar sina fynd med hjälp av teoretiska begrepp. För att argumentera behövs ibland nya eller vidareutvecklade begrepp och en forskare kan utveckla den egna teoretiska vokabulären med sina begrepp (Ibid).

Teman

Bazeley (2009) beskriver flera steg som kan vara till hjälp vid utformandet av ett

analysavsnitt. Att börja arbeta och skriva tidigt är effektivt då den producerade texten kan hjälpa till att förtydliga idéer. Forskaren bör även se till att analysen bygger på argument

(23)

17

istället för citat från texten, analysen får mer tyngd om den stöds av argument från erhållen data (Ibid). Att finna teman är en fundamental uppgift inom kvalitativ forskning (Ryan & Bernard, 2003). Teman går att finna genom att forskaren aktivt går igenom insamlad data, oavsett om den består av video, ljud eller text. T.ex. kan personen göra understrykningar av nyckelord i litteratur, transkribera intervjuer eller sortera viktiga citat och uttryck och på så vis finna teman (Ibid).

2.2.8 Triangulering

Bryman (2011) menar att begreppet triangulering omfattar att man använder mer än en metod eller datakälla vid en studie. Traditionellt uppfattas triangulering som att kvantitativ och kvalitativ forskning kombineras med målet att öka trovärdigheten och stärka studiens resultat (Bryman, 2011).

Bryman menar att principen med triangulering är att forskare bör försäkra sig om att man inte förlitar sig på svaren från en enstaka forskningsmetod. Genom att använda två

(24)

18

2.3 Forskningsdesign

En forskningsdesign består av alla de val en forskare gör i formgivandet av ett projekt.

Ambitionen med forskningsdesign är att på bästa vis formge projektet med målet att besvara de frågor man ställer (Svensson & Ahrne, 2011). Formgivningen omfattar att välja de

metoder som lämpar sig bäst för att producera data, vilket empiriskt urval som skall göras, hur det empiriska material skall analyseras, samt hur projektet uppnår trovärdighet (Ibid). Designen utgör en ram för insamling och analys av data (Bryman, 2011).

2.3.1 Datainsamling och analysmetod

Med denna rapport vill vi beskriva grunderna inom fenomenet molnbaserade affärssystem. Vår studie har en kvalitativ ansats, vilken vi beskriver i kapitel 2.2.3. Vi har besökt flera företag där vi genomfört semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Dessa intervjuer har besvarat våra frågor, men också visat en del av intervjupersonernas

arbetsmiljö och gett oss ytterligare information och lärdomar kring det berörda området. Vår rapport består även av en teoridel, vilken används som ett ramverk för vår empiri, det är begreppsgrunden vår empiriska undersökning står på. Vår förförståelse är relativt

grundläggande i ämnet. Arbetet med teoriavsnittet har gett oss en ökad kunskap gällande bl.a. affärssystem, molnet och andra molnrelaterade begrepp. Den ökade kunskapsnivån hjälpte oss både vid skapandet av våra intervjufrågor och vid intervjutillfällena, där vi förstod moln- och IT-relaterade begrepp som användes av våra intervjupersoner. Våra

intervjupersoners svar visade vilka för- och nackdelar molnlösningar för med sig, med affärssystem i molnet i synnerhet.

Vi har valt att endast använda en kvalitativ metod för att samla in vårt empiriska material. För att stödja denna metod hade vi kunnat komplettera vår undersökning med en till metod, t.ex. genom en kvantitativ undersökning, i form av en enkätundersökning. På grund av begränsad tid och rapportens storlek gör vi istället en triangulering av vårt teoretiska och empiriska material. D.v.s. vi jämför vår teoristudie med materialet som vår empiriska undersökning har resulterat i för att nå svar på våra frågeställningar. Att använda och jämföra dessa två avsnitt stärker till viss grad studiens trovärdighet och själva

(25)

19

Figur 2 Triangulering

Figur 2 visar hur vi använt triangulering mellan vårt teori- och empiriavsnitt.

Tillvägagångssättet hjälper oss att finna teman och spår till vår analys och slutligen svar på vår frågeställning, ett resultat.

(26)

20

2.4 Praktiskt genomförande

Vi vill visa hur författandet av denna rapport gått till, öppenhet bidrar till trovärdighet. I detta avsnitt förklarar vi i detalj hur materialet till teoriavsnittet valdes ut, hur vår empiriska undersökning genomfördes, hur vår insamlade data sammanställdes till empiriavsnittet samt hur detta analyserades i kapitlet analys.

2.4.1 Teoristudie

Syftet med vår teoristudie är att förklara och besvara frågor kring molnet samt molnbaserade affärssystem. Under vår teoristudie använde vi oss till stora delar utav Linköpings Universitet ”allt-i-ett” söktjänst som går under namnet ”UniSearch”. Här hittade vi såväl tidsskrifter, artiklar och böcker som behandlar molnbaserade affärssystem.

Urval

Nedan följer en tabell på de sökord som vi använt vid informationssökningen till författandet av vårt teoriavsnitt. Vi har valt att använda oss utav ”UniSearch” då vi anser detta vara den mest tillförlitliga sökmotorn, allt material som vi använt oss utav har varit kvalitetsgranskat (Peer Reviewed Journals). Vi har utöver detta även använt söktjänstens

avgränsningsfunktioner och avgränsat oss till språk (engelska, svenska), materialtyp m.fl. Sökmotorn Google har använts för att söka efter aktuella artiklar som berör molnet och affärssystem, främst från sidorna Computer Sweden och Cloud magazine som ingår i IDG:s IT- nätverk.

(27)

21

Tabell 1 Sökord

Sökord Sökresultat

(Akademiska Journaler)

Sökmotor

Cloud Computing 87,933 UniSearch

Molnet 59 UniSearch

ERP System 99,763 UniSearch Success Factors ERP 32,564 UniSearch How does cloud work? 222,451 UniSearch Cloud Computing Security 13,724 UniSearch Cloud Computing Future 44,586 UniSearch Cloud Computing Introduction 54,083 UniSearch Affärssystem 2 UniSearch Cloud Based ERP System 1,836 UniSearch SaaS, PaaS, IaaS 1,227 UniSearch Cloud Based ERP Systems

Economy

482 UniSearch

2.4.2 Empirisk undersökning

Vår undersökning har genomförts på tre företag där vi träffat på och intervjuat tre personer med olika ansvarsområden och arbetsuppgifter. Företagen presenteras i empirikapitlet.

Urval

Vi påbörjade vårt letande efter företag med att söka på internet efter företag som jobbar med IT i Linköpingsområdet. Vi avgränsade vår sökning till företag som främst arbetar med affärssystem och som även nämner molnet till någon grad på sin hemsida. Därefter tog vi kontakt med företagen via telefon och mejl. Vid förfrågan om vi kunde genomföra intervjuer hos företagen tackade många nej, eller svarade inte. Slutligen fick vi kontakt med ett antal företag som tackade ja till att intervjuas. Till dessa företag skickade vi vår intervjubilaga innehållande ett utkast av de femton frågor vi tänkt ställa vid våra möten. Ett av företagen valde att inte ställa upp på en intervju efter att ha läst frågeställningarna, de ansåg sig inte vara experter inom området. Slutligen hade vi tre företag som tackat ja till att intervjuas. Vår

(28)

22

förfrågan av intervjupersoner har inte varit specificerad till att röra någon speciell roll hos företagen. Våra intervjupersoner har valts ut av företagen själva då företagen ansåg dessa personer vara mest kunniga och lämpliga till att svara på våra frågor.

Transkribering

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades kort därefter, ord för ord. Denna noggrannhet gjorde oss mycket förtroliga med materialet. Då våra intervjuer var öppna kunde intervjupersonerna ibland sväva ut och tala om sådant som egentligen inte berörde frågan vi ställt. För att kunna sortera denna information använde vi olika färger i Microsoft Word för att markera olika teman i de renskrivna texterna, t.ex. rött för säkerhetsrisker i molnet, grönt för ekonomi och blått för fördelar. Detta underlättade författandet av

empiriavsnittet. Vi har valt att inte ta med vårt transkriberade material bland våra bilagor. Vi känner att vi har tagit med de viktigaste delarna från materialet till vårt empirikapitel. Som bilaga finns de frågor vi ställt samtliga intervjupersoner.

2.4.3 Analys

I vår analys analyserar vi de data vi samlat in från vår empiriska undersökning tillsammans med delar från den teoretiska referensramen. Vi blev tidigt förtrogna med vår insamlade data då vi renskrev all text från samtliga intervjuer, ord för ord. Det gav oss hjälp vid

analysen, då vi till stor del lärt oss materialet utantill. Sorterandet av material gav oss sedan en god överblick av vad som var viktigt, vilket underlättade uppdelningen av data. I analysen jämförde vi vårt teoretiska avsnitt med empiriavsnittet. I kapitlet delade vi upp

informationen i fördelar och nackdelar, liknande vår frågeställning för en god överskådlighet. Detta förtydligar syftet med vår studie; att finna för- och nackdelarna med molnbaserade affärssystem. Vi har inte haft något behov av att vidareutveckla några begrepp i området. Vi har använt de grundläggande begrepp som används inom tidigare forskning rörande molnet och vissa av dessa begrepp förklaras i den teoretiska referensramen.

(29)

23

2.5 Metodkritik

Genom att tydligt redogöra för forskningsprocessen i en rapport kan läsaren ta del av hur författaren resonerat kring sina metodologiska val, vilket ger forskningstexten transparens. Att presentera sina tvivel och vara medveten om eventuella svagheter i sin forskningsdesign ökar trovärdigheten ytterligare (Svensson & Ahrne, 2011).

Denna rapport bygger till stor del på en empirisk undersökning, men även en teoretisk del som svarar på begrepp vi stött på i vår forskning. En rapport kan alltid bli bättre, därför har vi tänkt på saker som kunde gjorts annorlunda, eller avsnitt som kunde utvecklats ytterligare. Vår undersökning består inte av så många intervjuer, därför kunde empirikapitlet stärkts med andra empiriska undersökningar, s.k. sekundärempiri. Hade vi haft möjligheten kunde vi intervjuat både fler företag och flera personer med olika roller på samma företag för att se ifall de har samma åsikter och synpunkter gällande molnet och våra frågor i övrigt. Vi är till viss del nybörjare med begränsad erfarenhet när det kommer till att genomföra intervjuer. Vår intervjubilaga var ett stöd vid våra möten men det kan tänkas att med ytterligare erfarenhet så hade ett mer kontrollerat insamlande av data skett, med större erfarenhet kommer mer rutin.

Vid författandet av det teoretiska kapitlet har vi reflekterat över vikten av att använda material av god kvalitet. Mycket tid kan läggas på att finna referenser av hög standard. Till vårt inledande kapitel har vi använt oss av flera internetbaserade artiklar, främst från Computer Sweden, vilket kan anses som en otillräcklig källa. Vi tycker dock dessa artiklar återspeglar verkligheten så som den ser ut i dagsläget gällande molnet som fenomen. Dessutom tenderar de att vara aktuella när det gäller nya tekniker överlag. Vi har nöjt oss med de referenser vi funnit men självklart kan sökandet efter material göras utförligare, vilket naturligtvis hade krävt mycket tid.

Om forskaren lyckas övertyga sina läsare om att resultaten är trovärdiga har projektet i viss mening lyckats (Svensson & Ahrne, 2011). Vi ser ändå att vi har lyckats argumentera och förklara våra vägval med en god öppenhet under detta projekt, resultatet bör därför ses som trovärdigt.

(30)

24

Del III – Teori

DEL III – I detta kapitel behandlas avsnittet för teori. För att vi skall kunna behandla de

nämnda frågeställningarna krävs en teoridel som besvarar de använda begreppens innebörd. Avsnittet bidrar även till att ge läsaren nyttig information kring området.

(31)

25

3 Teori

3.1 Affärssystem

Affärssystem i begreppets mest vida bemärkelse refererar till en samling entiteter relaterade till affärer. Affärssystem definieras enligt följande:

- Standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd (Magnusson & Olsson, 2009).

Standardiserade system förutsätter att systemet tas emot som det är, varvid om man

eftersträvar en god passform mellan system och verksamhet, behöver se över verksamheten eller vara mycket noggrann när man väljer system (Magnusson & Olsson, 2009).

Affärssystem har traditionellt salutförts som bransch- eller industrispecifika lösningar. Från att ursprungligen varit riktat mot biltillverkningsindustrin (bland annat MRP (Material Requirements Planning) under 70-talet), har systemet sålts in under parollen ”vi vet hur ni skall göra affärer” (Ibid). Begreppet ”verksamhetsövergripande” syftar till att systemstödet ifråga ger en översikt och kontroll över hela verksamhetens data. Förutsatt att systemstödet fungerar är det alltså rent teoretiskt lika lätt att få reda på lagersaldo som att se

försäljningsstatisk för de senaste 12 månader eller att ändra valet av underleverantör på en viss vara (Ibid). Genom att vara verksamhetsövergripande leder systemstödet (rent

teoretiskt) till full insyn och kontroll över verksamheten, varvid rationell styrning möjliggörs. Aktörerna riktar sig dessutom mot olika marknader, Microsoft riktar sig exempelvis mot bil- och metalltillverkning, Oracle riktar sig mot flyg- och försvar samt finans (Ibid). På senare år har alltfler företag valt att köpa molnbaserade affärssystem, och enbart under 2013

investerade enbart svenska företag 248 miljoner kronor i affärssystem i molnet (Danielsson, 2013). Fördelarna med att ha ett affärssystem i molnet är framförallt flexibilitet och

enkelhet, det går snabbt att komma igång och man slipper en egen installation med server och It-tekniker som sköter driften (Bjerre, 2011). Affärssystem identifieras som den

(32)

26

Enligt Dowlatshahi (2007) är affärssystem inte knutna till några särskilda typer av industrier, produkter och organisationstyper. Serviceorganisationer har i allt större omfång börjat implementera affärssystem för att förbättra effektiviserings- och beslutsprocesserna. Tillverkningsföretag har traditionellt varit flitiga användare av affärssystem och förlitar sig nu mer än någonsin på dem (Ibid). På senare år har affärssystem utvecklats och blivit mer användarvänliga, vilket i sin tur bäddat för en mer lätthanterlig produkt för slutanvändarna. Affärssystem har utvecklats i den grad att de i dagsläget kan utföra ett stort antal

operationer och funktioner för olika departement inom alla organisationer, oavsett storlek (Ibid).

Staehr m.fl. (2012) beskriver affärssystem som stora integrerade mjukvarupaket som används av tusentals stora organisationer runtom världen. Den sammanlagda investeringen som gjorts i affärssystem av organisationer runtom världen sedan början av 1990-talet uppgår till hundratals miljarder. Resultatet mellan organisationerna har varierat kraftigt, vissa organisationer har förbättrat och effektiviserat sina interna processer medan andra organisationer stagnerat, och i värsta fall tappat effektivitet (Ibid).

Tambocevs (2011) ser affärssystem som en integrerad uppsättning av applikationer som skall bidra med stöd till organisationens kärnaktiviteter, exempelvis tillverkning och logistik, finans, marknadsföring och kundinformation. Ett affärssystem bidrar till ett fritt

informationsflöde och utbyte mellan de olika delarna av organisationen, reducerar kostnader och förbättrar affärsprocesser (Ibid). Beroende på organisationens storlek kan olika typer av affärssystem användas, generellt sett behöver stora organisationer stora affärssystem. Till de stora affärssystemen räknas SAP, Oracle. Mellanstora företag väljer mindre affärssystem, exempelvis QAD, Navision m.fl. De senare åren har det även dykt upp affärssystem för de allra minsta företagen, dessa är inte alls lika omfattande, men

(33)

27

Figur 3 Affärssystem

Figur 3, Affärssystem (Rts-systems)

Figur 3: Ovanstående bild är ett exempel på hur ett affärssystem kan tänkas fungera. Ett affärssystem ”binder samman” organisationen samt dess olika delar. Såväl HRM- som ekonomiavdelningen nyttjar alla på ett eller annat sätt affärssystemet. För en hög

effektivitetsgrad är det viktigt att alla avdelningar inom företaget/organisationen använder sig utav affärssystemet.

3.1.1 Implementering av affärssystem

Implementering av affärssystem anses komplicerat, besvärligt och kostsamt och ofta krävs mer resurser än den initiala planen påtalade (Ahmad, 2013). Processen innebär en grundlig undersökning av affärsprocesser inom organisationen, val av bästa tillgängliga

mjukvarulösningar som matchar företagets krav, konfiguration av de olika systemen, utbildning av personal och anpassning av den nya mjukvaran (Ibid).

(34)

28

3.1.2 Framgångsfaktorer

Trots alla de positiva egenskaper ett affärssystem för med sig, är det inte helt problemfritt (Dezdar, 2012). En undersökning från 2005 visar på att majoriteten av alla implementationer överskred budgeten med 178 %, krävde 2,5 gånger mer tid än vad den ursprungliga planen påvisat och enbart 30 % av de utlovade egenskaperna fanns med i den slutgiltiga produkten. En annan studie påvisar dessutom att mer än 90 % av alla projekt rörande affärssystem överskrider budget och missar deadline (Ibid).

Figur 4 Faktorer för lyckad implementering

Figur 4, Faktorer för en lyckad implementering (Dezdar, 2012).

Figur 4: Ovanstående bild är en illustration på vad som krävs för att en implementering skall lyckas till fullo. Det är viktigt att organisationen som skall implementera affärssystemet tar hänsyn till alla punkter. En stor del av alla implementeringar tenderar att fallera pga. dålig planering, bristfällig ekonomi m.m. Såväl strategiska som taktiska faktorer skall följas.

(35)

29

För att råda bot på problemen som ofta uppstår i implementeringsfasen använder Dezdar (2012) en lista på sjutton punkter som skall uppnås, dessa är kritiska för att projektet skall lyckas. Nedan följer en engelskspråkig lista på framgångsfaktorerna (Ibid).

1. Top management support and commitment 2. Project management and evaluation

3. Business process reengineering and minimum customization 4. ERP team composition, competence and

5. Change management programme 6. User training and education 7. Business plan and vision 8. EWC and cooperation 9. Organizational culture 10. Vendor support

11. Software analysis, testing and troubleshooting 12. Project champion

13. Careful selection of ERP software 14. Use of consultant

15. Appropriate business and IT legacy systems 16. System quality

17. User involvement

För att implementeringen skall bli framgångsrik krävs det mycket av såväl organisation, ledning och medarbetare (Dezdar, 2012).

(36)

30

3.2 Molnet

Utvecklingen av flerkärniga processorer, virtualisering, distribuerad lagring och internet har gett uppskov till en ny typ av datorisering allmänt känd som molnet (Zhang, m.fl. 2012). Molnet distribuerar beräkningsuppgifter på den tillgängliga resurspoolen, som består av en stor mängd sammanlänkade datorer. Applikationssystem kan således få tillgång till

datorkraften (beräkningskraften), lagringsutrymmet och mjukvarutjänster utefter behov (Ibid). Molnet kan koncentrera alla datorresurser och hantera dem mjukvarumässigt utan fysisk interaktion. Det slutgiltiga målet med molnet är att tillhandhålla kalkylering, tjänster och applikationer för offentliga ändamål. Människor skall använda sig av molnet på samma sätt som de använder elektricitet, vatten, gas och telefoner (Ibid). Denna typ av resurspool kallas för molnet, molnen är virtuella beräkningsresurser som kan bibehållas och förvaltas självmant, oftast består de av stora serverkluster, beräkningsservrar, lagringsservrar, bredbandsresurser m.fl. (Ibid).

Molnet kan koncentrera alla datorresurser och hantera dem automatiskt via programvara utan ingripande. Konceptet och begreppet molnet presenterades först av Dell, men IBM och Googles parallella beräkningsprojekt samt Amazon EC2 har haft en stor inverkan på

konceptet molnet (Zhang, m.fl. 2012). Denna utveckling ledde till att alltfler företag började utnyttja molnet samt dess enorma resurser (Ibid). Molnet är inte en ny typ av datorisering, det är snarare en kraftig förändring på sättet man hanterar och konsumerar

informationstjänster (Ibid).

Vad är då molnet? Hur skiljer sig molnet gentemot andra modeller? En teknisk rapport från RAD Labs (Berkeley Reliable Adaptive Distributed Systems Laboratory) har hittat tre aspekter som skiljer molnet från andra modeller (Prince, 2013).

1. En illusion av oändliga datorresurser på begäran. 2. Elimineringen av ett åtagande i förväg från kunden.

3. Möjligheten att betala utefter mängd använda resurser (Ibid).

NIST (National Institute of Standards and Technology) definierar molnet som ”en modell för

(37)

31

datorresurser som snabbt kan underhållas med minimal interaktion och ansträngning från tjänsteleverantör” (Prince, 2013).

3.3 Tre stora servicemodeller

Figur 5 Tre stora servicemodeller

Figur 5, Tre stora servicemodeller (Cloud Computing Knowledge Circle, 2010). Figur5: Ovanstående bild är en illustration på de tre vanligaste och största

servicemodellerna. I bilden illustreras vilka områden kunden måste underhålla och vilka områden leverantören måste underhålla. Skillnaderna är påtagliga mellan de olika servicemodellerna. Vissa av servicemodellerna sköts uteslutande av leverantören medan andra ger en högre flexibilitet och låter användaren sköta bland annat databaser osv.

(38)

32

På webben har tre huvudsakliga typer eller modeller av tjänster vuxit fram. Dessa definieras i nedanstående tabell.

Tabell 2 Servicemodell

Servicemodell

Karaktäristik

Software as a Service (PaaS) En komplett mjukvarulösning med gränssnitt.

Platform as a Service (PaaS) En plattform där utvecklare kan använda sina applikationer. En PaaS-lösning inkluderar hårdvara, operativsystem, utvecklings- samt administrationsverktyg. Infrastructure as a Service (Iaas) Tillhandahåller maskiner, lagring och

nätverksresurser som utvecklarna kan underhålla genom att installera egen mjukvara.

3.3.1 SaaS – Software as a Service

Figur 6 SaaS

Figur 6, Software as a Service (Jamsa, 2012, kapitel 2).

Figur 6: Ovanstående är en illustration på hur en SaaS-lösning ser ut i verkligheten. SaaS är en servicemodell där leverantören skall sköta ”allt”. Användaren har väldigt lite eller inget alls att säga till om.

(39)

33

SaaS (programvara som tjänst) är en lösningsmodell där användarna måste nyttja en webbläsare, exempelvis Chrome, Internet Explorer m.fl. för att komma åt de programmen och användardata som finns lagrat i molnet (Jamsa, 2012). Företag som använder sig utav SaaS har eliminerat sitt behov utav interna (datacenterbaserade) applikationer,

administrationen kring dessa applikationer samt datalagring. SaaS-lösningar är integrerade i molnet och kan således skalas upp eller ner för att möta kundens behov (Ibid).

Kundens behov kan skilja sig åt väsentligt, ena dagen kan han behöva tre servrar till sitt förfogande, nästa dag kan det krävas tio servrar, fördelen med SaaS är således att det snabbt kan anpassas utefter rådande behovsläge. SaaS är vida förekommande bland många företag och använder sig utav en betalningsmodell som baseras på konsumtion. Företaget betalar således för resurserna de använder, betalningen sker ofta per användare (Ibid). SaaS-lösningar finns för ett stort antal applikationer och bidrar till att ge kunderna ett kostnadseffektivt sätt att komma igång med sin verksamhet samtidigt som det är en överkomlig långsiktig lösning. Den initiala kostnaden ter sig även vara lägre då företaget ifråga inte behöver några interna servrar (Jamsa, 2012). SaaS är med andra ord ett sätt att hyra hårdvara, lagring, applikationer, nätverkskapacitet m.fl. och där betalning sker efter användning - högre användning innebär högre kostnader. SaaS-lösningarna är fördelaktiga då de ofta är lätta att integrera (användaren behöver enbart en webbläsare för att komma igång), kostnaden är lägre då behovet utav interna datacenter elimineras och skalbarheten är hög (kunden kan lägga till användarlicenser utefter behov). I dagsläget är det många populära tjänster som använder sig utav SaaS, Google Apps är en utav dem (Jamsa, 2012). Säkerheten är ett frågetecken kring alla servicemodeller och många användare (samt företag) kan känna tycka att det är osäkert att ha känsliga dokument lagrade på avlägsna datalagringsanläggningar (Ibid). Jamsa (2012) påpekar att det inte finns några tecken på att molnet samt dess säkerhet skulle vara bristfällig jämfört med interna lösningar –

säkerhetsrisken är påtaglig oavsett om känslig information lagras internt eller externt. Det finns således alltid en risk för att känslig information kan läcka oberoende av var

lagringen sker. SaaS-applikationer är ofta så kallade ”multitentant solutions”, detta innebär i praktiken att inom molnet kan två eller flera företag använda sig utav samma serverresurser, beroende på storlek och kostnad kan företagen även använda delade databasresurser

(40)

34

(Jamsa, 2012). SaaS är en versatil servicemodell som kan hantera alltifrån traditionsenliga backup-lösningar till betalningssystem (Ibid).

3.3.2 IaaS – Infrastructure as a Service

Figur 7 IaaS

Figur 7, Infrastructure as a Service (Jamsa, 2012, kapitel 2).

Figur 7: Ovanstående är en illustration på hur en IaaS-lösning ser ut i verkligheten. IaaS låter användaren sköta vissa delar av systemet självt, exempelvis databaser m.m. Leverantören skall tillgodose servrarna. Användaren skall sköta applikationer och mjukvara som lagras på dessa.

Många företag som distribuerar applikationer till molnet behöver en viss plattform, till exempel Windows, .NET, Microsoft SQL Server eller Linux, Perl och MySQL. Många företag väljer IaaS på grund utav de aktuella säkerhetsbehoven eller en önskan att manuellt kunna hantera de tillgängliga datorresurserna (Jamsa, 2012). En IaaS-leverantör gör all hårdvara tillgänglig, kunderna i sin tur ansvarar för installation och hanteringen av systemet, denna process kan vanligtvis utföras på internet. Många företag väljer att skapa ett internt datacenter, dock så tillkommer flera betydande problem. Skulle datacentret skadas av brand, översvämning, väder eller terrorism kommer företagets datorkapacitet att skadas (Ibid). För att råda bot på detta väljer många företag att skapa dubbla datacenter, skulle det ena skadas kan det andra ta vid och på så sätt omedelbart ta över verksamheten. Problemet med en sådan lösning är huvudsakligen kostnaderna, två datacenter innebär per automatik

(41)

35

högre kostnader. Företaget måste nu tillhandhålla dubbelt upp av allting från servrar, lagringsenheter, nätutrustning till bemanning. Denna lösning är således genomförbar för stora företag med en god ekonomi och stora resurser (Jamsa, 2012). En IaaS-lösning har samma betalningssätt som en SaaS-lösning, dvs. betalning sker utefter resursanvändning. En stor del utav de tillgängliga IaaS-lösningarna använder sig utav ”on-demandscaling” och ”loadbalancing”. Rent praktiskt innebär detta att servrarna är skalbara, skulle företaget behöva extra beräkningskraft vid ett specifikt tillfälle kan det få detta, servarna samt deras effekt anpassas utefter klientelbehovet (Ibid). ”Loadbalancing” är en metod för att fördela arbetsbelastningen över flera datorer eller kluster. På så sätt undviker man att en server blir överbelastad, dessutom bidrar det till optimalt resursutnyttjande (Ibid). IaaS-lösningar tillhandhåller hårdvaran som är nödvändig för att köra en applikation. Genom att använda sig utav en IaaS-lösning kan företag eliminera sitt behov utav att köra och underhålla interna datacenter. Till skillnad från PaaS, som förvaltar och administrerar operativsystemet samt tillhörande hjälpprogram kräver en IaaS-lösning att kunden hanterar all applikationer och tar ansvar för att upprätthålla systemuppdateringar. Denna servicemodell riktar sig således främst mot företag som har en god teknisk expertis (Jamsa, 2012).

3.3.3 PaaS – Platform as a Service

Figur 8 PaaS

Figur 8, Platform as a Service (Jamsa, 2012, kapitel 2).

Figur 8: Ovanstående är en illustration på hur en PaaS-lösning ser ut i verkligheten. Användaren bestämmer vilka applikationer som skall köras på servrarna. Allting annat så som databaser, säkerhet m.m. sköter leverantören.

(42)

36

PaaS (Platform as a Service)-lösningar ger en samling hårdvaru- samt mjukvaruresurser som utvecklarna kan nyttja för att bygga och driftsätta applikationer inom molnet. Beroende på utvecklarnas mjukvarukrav kan en PaaS-lösning bestå av antingen Windows-baserade eller Linux-baserade servrar (Jamsa, 2012). Genom att använda PaaS-lösningar eliminerar

utvecklarna behovet utav att köpa samt underhålla hårdvara, dessutom försvinner behovet av att installera och hantera operativsystem samt databasprogram. PaaS-lösningar ger en stor frihet och flexibilitet i och med deras skalbarhet, resurserna kan skalas upp eller ner beroende på applikationsförfrågan och företaget betalar således utefter mängd använda resurser (Ibid). Utvecklarna kan fokusera på mjukvaran och fokus försvinner från hårdvaran (servrarna), på så sätt kan de snabbare färdigställa och distribuera sina webbaserade lösningar. PaaS-modellen tillhandahåller såväl mjukvaru- som hårdvarulösningar som underhålls av plattformsleverantören (Ibid).

3.4 IT-tjänster

Ett företag som köper affärssystem som migrerats eller upprättats inom molnet köper en IT-tjänst. En tjänst är ett sätt att leverera värde till kunderna genom att underlätta resultat som kunderna vill uppnå utan ägandet, specifika kostnader samt riskerna (Brewster m.fl. 2009). Tjänsten finns inte förens den upplevs av kunden, och det är vanligt att produktion, leverans och konsumtion sker samtidigt (NE, 2013). IT är ett samlingsbegrepp för de tekniska

möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas prestanda tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet ledder under 1900-talet till att IT kom att utpekas som en av de viktigaste drivkrafterna för industriella och samhälleliga förändringar (NE, 2013).

Utefter dessa definitioner av IT och tjänst kan vi dra slutsatsen att en IT-tjänst skall fungera som stöd för en verksamhet och är en uppsättning standardiserade informationssystem.

(43)

37

3.5 Säkerhet på molnet

”Folk verkar aldrig inse att göra vad som är rätt inte är en garanti mot olycka.” – William McFee (Krut & Vinez 2010, chapter 8).

Olika människor uppfattar molnet på olika sätt. Vissa ser det som ett sätt att nå mjukvara och lagra data i molnet, för andra är det inget nytt, utan snarare ett tecken i tiden, en form av modernisering. Säkerhetsaspekten är för alla företag, oavsett storlek av största vikt. De tre grundläggande principerna inom informationssäkerhet är sekretess (confidentiality), integritet (integrity) och tillgänglighet (availability) (Krutz & Vines, 2010).

Molnet är ett av de snabbast växande segmenten inom IT idag, och alltfler företag har börjat använda sig utav diverse molnbaserade tjänster i allt större utsträckning. Det finns skäl till oro och en stor mängd säkerhetsaspekter som bör tas i beaktning. Paul m.fl. (2012) beskriver tio säkerhetspunkter:

1. Sekretess, molnleverantörerna anställer ofta tredjepartsföretag som skall lagra och tillhandhålla information om kunderna. Det är möjligt att dessa tredjepartsföretag kan använda uppgifterna och exponera dessa. Det är viktigt att molnleverantören ser till så att personlig information inte delas ut till tredjepartsbolag.

2. Dataintegritet, när data befinner sig på molnet kan vem som helst komma åt den. Molnet skiljer inte på känsliga och gemensamma uppgifter. Detta leder till brist på integritet.

3. Datastöld, de flesta molnleverantörer leasar/hyr servrar från andra leverantörer för att minska kostnaderna och göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Det finns en chans för att uppgifter som lagras i deras servrar kan stjälas av en illvillig användare. 4. Dataförlust, om molnet stängs av pga. problem finns det en överhängande risk för

att data går förlorad. Kunderna kan inte få åtkomst till dessa data då den gått förlorad och molnleverantören inte finns.

5. Dataplats, kunden kan aldrig veta var dennes uppgifter lagras i molnet.

Molnleverantören avslöjar inte var kundens data finns lagrad, den behöver inte ens nödvändigtvis lagras i samma land.

6. Borttagning av data, det finns möjligheter för kunder att radera information de inte anser nödvändig, dessa data kan dock fortfarande ligga kvar någonstans i molnet. Det

(44)

38

är viktigt att kunden är vaksam och ser till så att känslig data som inte behövs längre raderas. Molnleverantören måste i sin tur uppfylla kundens önskemål och se till att nämnd data försvinner helt från molnet.

7. Illvilliga insiders, molnleverantören lämnar inte ut information kring hur

medarbetarna skall få åtkomst till data som finns lagrad i molnet. Dessa data kan lätt exponeras av en anställd hos molnleverantören. Det är viktigt att molnleverantören har säkra rutiner och riktlinjer för att förhindra sina anställda att komma åt data och information av sina kunder.

8. Kontostöld, i molnet finns det en överhängande risk för att en hacker kan kapa en användares konto och på så sätt stjäla eller manipulera känslig data.

Molnleverantören måste ha ett starkt skydd för att förhindra hackare och andra skadliga användare från att få tillgång till informationen som finns på molnet. 9. Datasegregation, data kan lagras i det delade läget eller i privat läge utefter

användarens önskemål. Det är huvudsakligen användarens data och information som lagras i det delade läget, detta kan i sin tur leda till att andra användare kan se privat data.

10. Användare, användarna kan råka ladda ner skadlig kod till den primära servern som kan lansera en attack mot det interna nätverket (Paul m.fl. 2012).

3.6 Ekonomiska faktorer

Den resursbaserade uppfattningen betonar att en organisations resurser som är värdefulla och sällsynta kan ge en kortsiktig fördel gentemot konkurrenterna (Garrison m.fl. 2012). En organisation som implementerar en molntjänst och där resultat leder till en mer skalbar och flexibel IT-ekonomi har därmed skaffat sig en direkt fördel gentemot sina konkurrenter – fram till att konkurrenten anskaffar samma molntjänst (Ibid). De effektvinster som

molnbaserade tjänster leder till är lätta att duplicera och återskapa och tillhandhåller oftast kortsiktiga konkurrensfördelar. En långsiktig fördel är endast möjlig när resurserna inte kan imiteras av konkurrenter och av lämpliga substitut (Garrison m.fl. 2012). För att leverera en teknisk och ekonomisk fördel måste molntjänsten användas samt vara implementerad framgångsrikt. Implementeringsprocessen är av allra högst vikt, att enbart använda sig utav en molnleverantör leder inte till några klara konkurrensfördelar. Framgångsrika

(45)

39

tillämpningar betecknar förverkligandet av unika och värdefulla organisatoriska egenskaper – tar man hänsyn till dessa finns det stora konkurrensfördelar att vinna (Ibid).

(46)

40

Del IV – Empiri

DEL IV – I detta kapitel behandlas avsnittet empiri. Erhållen data kommer från intervjuer som vi genomfört med personal på tre IT- företag i Linköpingsområdet.

(47)

41

4 Empiri

Vi har intervjuat tre personer på tre företag. Dessa tre intervjuer är grunden för vår

insamlade empiriska data. I detta kapitel presenterar vi intervjuerna som är sammanfattade från vår transkriberade data. Sammanställningen är kategoriserad efter de frågor vi har funnit svar på, för att sedan sättas in i flertalet underkapitel med passande namn. Med hjälp av utdrag och citat hoppas vi kunna uppnå en hög grad av trovärdighet.

4.1 Intervjupersoner

Vi har intervjuat tre personer. Dessa personers fulla namn eller efternamn används i empiriavsnittet för att återkoppla till vad de sagt, personerna är:

Tabell 3 Intervjuobjekt

Anders Persson Sogeti

2013-03-20 Tid: 1:23:23

Anders Persson är sedan 2005 ansvarig för samarbetet med Microsoft i Sverige, samt affärsutveckling inom Microsoft – området. Tidigare var han konsultchef i Linköping. Han har 25 år i yrket och erfarenheter inom projektledning, metodstöd m.m.

Håkan Etzell IFS

2013-03-26 Tid: 49:59

Håkan Etzell har titeln Product Solution Manager (liknande Chief Architect) och sitter inom området Technology. Han jobbar med den tekniska arkitekturen på IFS R & D, utvecklingsavdelningen som utvecklar själva produkten – affärssystemet IFS applications.

Kent Jönsson Ida Infront 2013-04-14 Tid: 21:54

Kent Jönsson har rollen IT- ansvarig och ansvarar för driften på Ida Infront. Han ser till att driften fungerar och att personalen kommer åt sina system och kan arbeta med utvecklingen ostört.

(48)

42

Våra intervjupersoner var mycket tillmötesgående och gav oss utförliga och djupa svar på våra frågor. Vi följde vårt manus på ungefär femton frågor (se bilaga) vid samtliga tillfällen, men svävande även utanför dessa och ställde mycket följdfrågor. Intervjuerna var fria, vilket gav oss en bred bild av personernas företag och dennes roll där. Detta har resulterat i mycket data som har transkriberats ordagrant.

Användningsgraden av hur molnet används på företagen vi besökt skiljer sig, vilket har påverkat svaren. Hos IFS utvecklar man affärssystem som finns som molnlösning, hos Sogeti har man tillgång till Microsofts molntjänster och använder diverse molntjänster, t.ex.

säljstöd, mail m.m. Företaget väntar på att Microsoft Dynamics skall komma som molntjänst, via Azure plattformen. Hos Ida Infront använder man inga utomstående molntjänster,

däremot kör man en egen servermolnlösning ”in-house”. Våra intervjupersoners

erfarenheter med molnet skiljer sig åt och vissa av deras svar har varit spekuleringar p.g.a. ett begränsat användande av molnbaserade affärssystem hos företagen och deras kunder. Detta till trots, lägger vi stor vikt vid vad våra intervjupersoner har sagt, de har en stor erfarenhet av IT-branschen.

References

Related documents

Combining the results from the building based rejection and the classification, the weighted (with respect to number of false samples in each layer) averaged false positive rate

ansträngningsinkontinens är högst i idrotter som är hög intensiva såsom trampolin, cross-fit eller gymnastik. Ett flertal undvikande strategier används i syfte att förekomma

Genetik – läran om hur egenskaper går i arv Gen – den minsta enheten för information om ärftliga egenskaper som ärvs från föräldrar till barn, består av en sekvens av

Teorin som ligger till grund för uppsatsstudien listar flera bromsande faktorer samt fördelar som inte uppfylls för större bolag att migrera sitt affärssystem till molnet?.

I dokumenten kan flikar skapas (att flera dokument kan skapas i samma dokument) där Part Studio (CAD), ritningar, bilder och alla andra format som visas i Bilaga 1, Format för

Med headless kan du implementera e-handelsplattformen utan att veta vilket CMS eller affärssystem du vill jobba med om några år eftersom du kan byta designbyrå och utvecklare

5.1 Assessment of relationships and scenarios The use case “Manage passwords” is used to illustrate problems in relationships and scenarios in writing use cases (figure

As a conclusion, the CUDA accelerated ORB-SLAM2, did improve the performance when considering the number of processed frames, and could potentially be a better way to offload