Att leva med diabetes typ 1 : En litteraturöversikt om ungdomars upplevelser

Att leva med

diabetes typ 1

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Linda Marias & Adina wennerstam HANDLEDARE:Anna Lindblad

JÖNKÖPING 2017 01

Mali14rl@student.ju.se Wead1415@student.ju.se

- En litteraturöversikt om ungdomars

upplevelser

Sammanfattning

Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen, varje år får ca 400 ungdomar diagnosen diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva

ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metoden som användes var en litteraturöversikt som byggde på 9 kvalitativa artiklar som beskrev upplevelser hos ungdomar som lever med diabetes typ 1. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna som valdes ut granskades genom Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet beskriver att ungdomar med diabetes typ 1 känner sig annorlunda. Stöd av närstående har en betydande roll för ungdomarnas egenvård. En förutsättning att egenvården ska kännas möjlig är att den upplevs som okomplicerad eller enkel, vilket också innebär att följsamheten till egenvård fungerar på bästa sätt när ungdomarna upplever att de har förmågan ha kontroll över sin situation.

Live with diabetes

type 1

-A literature about young people's experiences of living with

type 1 diabetes

Summary

Every year 400 adolescents are diagnosed with type 1 diabetes. The aim of this study was to describe young people's experiences of living with type 1 diabetes. The used method was a literature study based on nine pieces of qualitative articles about the experiences of adolescents living with type 1 diabetes. The searches were conducted in the databases MEDLINE and CINAHL. The articles were reviewed by the

University's health quality control protocols. The result was that young people with type 1 diabetes felt different. Support from related parties had a significant role in their minders of self-care and self-care was handled in the best way when it was easy to control.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Diabetes typ 1 ... 1

Behandling av diabetes typ 1 ... 3

Egenvård och sjuksköterskans roll ... 4

Orem´s egenvårdsteori ... 5

Syfte ... 6

Metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ... 7

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Livsomställning ... 8

Känna sig annorlunda ... 9

Stöd från omgivningen ...10

Diskussion ... 11

Metoddiskussion ... 11

Resultatdiskussion ... 13

Känna sig annorlunda ...15

Slutsatser ... 16

Referenser ... 18

Bilagor ...

1

Inledning

Att drabbas utav en kronisk sjukdom kräver ofta en livsstilsförändring. Situationen kan bli svår att hantera och kan leda till minskad livskvalitet för individen (de Ridder, Greenen, Kuijer & Van Middendorp, 2008). Enligt ICNs etiska kod, som är riktlinjer för sjuksköterskor, bör sjuksköterskan främja hälsa och förebygga sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, SFF, 2014). För att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till individerna på bästa sätt måste kunskap om hur deras situation upplevs finnas. Detta är därför ett viktigt område att belysa. Diabetes är en folksjukdom som ökar stadigt i världen, från 108 miljoner individer med diabetes år 1980 till 422 miljoner individer år 2014 (World Health Organization, 2016). Varje år får ca 400 ungdomar diagnosen diabetes typ 1 och (Agardh & Berne, 2010) i Sverige är det närmare 50 tusen personer var av 7 tusen är barn och ungdomar som lever med diabetes typ I (Tapio Neuwirth, 2016). Med diabetes ökar också risken för att få andra sjukdomar så som njursvikt, hjärtattack och stroke (World Health Organization, 2016).

Anledningen till val av detta område var för att ungdomar med diabetes typ 1 var några av de patienter som besökte vårdcentral under den verksamhetsförlagda utbilningen som finns i sjuksköterskeprogrammet. Individerna berättade om hur deras liv förändrats efter beskedet om sin diabetes och vilka livsomställningar som det förde med sig.

Bakgrund

Diabetes typ 1

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som 4 % av den svenska befolkningen lever med (Jacobsen, Kjeldsen, Ingvaldsen, Buanes, & Røise, 2009). Kroppens

2

immunförsvar börjar av okänd anledning tillverka betacellsantikroppar i

bukspottskörteln som bryter ner betaceller som vanligtvis ska producera kroppens insulin. Transporten av glukos minskar från blodet in i cellerna och därför höjs glukoskoncentration i blodet (Dammen Mosand & Stubberud, 2011 ). På sikt kan detta leda till insulinbrist (Diabetesförbundet, 2013). Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen. Det debuterar vanligtvis under barn- och ungdomsåren och klassas som den allvarligaste formen av diabetes (Dammen Mosand & Stubberud, 2011). Den autoimmuna

sjukdomen angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och de langerhanska öarna (Undlien & Følling, 2004). Blodsockerkontroller bör göras kontinuerligt och insulin ges för att upprätthålla en för hälsan accepterad blodglukosnivå (Dammen Mosand & Stubberud, 2011 ).

Ökade urinmängder, ökad törst, onormalt stark trötthet, sämre synförmåga och även ibland viktnedgång är samtliga klassiska tecken på att glukosnivån i blodet är för hög eller för låg. Symtomen kan också vara tecken på att diabetes debuterat eller blivit försämrad (Tapio- Neuwirth, 2016). Om individen glömmer att ta sitt insulin eller har tagit för mycket insulin kan komplikationer uppstå, dessa komplikationer kan beskrivas som både akuta och sena. En av de akuta komplikationerna kan vara högt blodsocker (hyperglykemi) som kan uppstå om individen äter för mycket i

förhållande till hur mycket insulin individen tar. Insulinkoma (hypoglykemi) är en annan akut komplikation som istället blir när individen äter för lite mat i förhållande till hur mycket insulin som tas (Dammen Mosand & Stubberud, 2011 ). Diabetes påverkan på kroppen skadar även de små kärlen bland annat i ögat och även

3

njurarnas funktion blir försvagad, denna process pågår under en längre tid och kan bli en av de sena komplikationerna (Dammen Mosand & Stubberud, 2011 ).

Behandling av diabetes typ 1

Behandlingen av diabetes typ 1 består inte bara av insulin, det är värdefullt att individen är medveten om sin livsstil såsom kost och fysisk aktivitet. God kunskap om motion och kost kan bidra till minskad risk för komplikationer som sjukdomen kan ge. Individer med typ 1 diabetes bör planera vardagen för att hålla en jämn glukosnivå (Petersson, 2011). Därför är det av värde att veta insulinmängd och vid vilken tidpunkt insulinet ska injiceras. För att kunna avgöra vilken insulinmängd som ska injiceras och hur blodsockret påverkas bör individen har god kunskap om vad maten innehåller i mängd av kolhydrater, protein och fett (Dammen Mosand & Stubberud, 2011). Fysisk aktivitet är något som alla individer behöver och mår bra av men det är speciellt viktigt för individer med diabetes typ 1. Motion gör att glukos förbrukas och glukosnivåerna sänks. Glukosnivåerna fortsätter även att sänkas en stund efter aktiviteten, vilket bidrar till lägre insulinbehov. Därför kan dosen insulin ibland behöva minskas både före och efter en fysisk aktivitet (Dammen Mosand & Stubberud, 2011). Blodsockernivån regleras huvudsakligen av insulin. När

blodsockret i kroppen höjs frisätts insulin från bukspottkörteln. Insulinet transporteras då ut i kroppen och ut till cellerna. När insulinet integrerar med cellerna kan cellerna i sin tur ta åt sig glukoset, på så vis minskar glukoset i blodet. När insulinbehandling sätts in kan cellerna återigen börja förbränna eller lagra glukoset. Insulin behövs i kroppen för att kunna tillgodose kroppen den energin som kan utvinnas ur sockret (Dammen Mosand & Stubberud, 2011).

4

Egenvård och sjuksköterskans roll

Egenvård betyder att individen själv kan göra en åtgärd mot enkla eller vanliga symtom som sjukdomen ger för att uppnå hälsa (Nationalencyklopedin, 2016). När ungdomarna med diabetes går in i vuxenlivet innebär det vanligtvis ett mer självständigt liv där individen ställs inför förändringar och utmaningar. Med ökad ålder krävs vanligtvis större egenansvar gentemot sjukdomen och i det vardagliga livet. En kronisk sjukdom kan då vara utmanande enligt (Hanna et al.,2013). Som ung vuxen är det för många värdefullt att passa in bland sina vänner men med en kronisk sjukdom är det inte alltid så lätt. Att kunna vara spontan i vardagen är vanligtvis en del av ungdomars liv (Ellis & Jayarajah, 2016). Regelbundna

blodsockerkontroller och strikt kost gör att ungdomarna inte kan vara lika flexibla som sjukdomsbefriande individer i sin omgivning (De Cássia Sparapani, Eufemia, & Castanheira Nascimento, 2015). Att leva med en kronisk sjukdom påverkar inte bara individen utan kan också påverka omgivningen. Situationen förändras med ökande krav både på individen som lever med diabetes men också dess anhöriga (Årestedt, Persson & Benzein, 2014). Enligt Christoffersen & Gamborg (1997) är det viktigt att beakta att varje närstående är unik och ska ses som en egen individ.

Massengale (2005), beskriver att individer med diabetes typ 1 har större benägenhet att utveckla depression än övriga befolkningen. Vårdpersonal bör ha en medvetenhet och kunskap så att resurser kan sättas in i tid för att förhindra depression.

Regelbundna kontroller av blodsockret och strikt kost gör att de unga vuxna inte kan vara lika flexibla som sjukdomsbefriande individer i dess omgivning (De Cássia Sparapani, Eufemia, & Castanheira Nascimento, 2015).Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd, kunskap och vägledning till individer med diabetes. Det innebär att

5

främja individernas självständighet och egenvård. Förutsättningar för egenvård är att anpassa vården efter individen (Dammen Mosand & Stubberud 2011). Trast (2014) beskriver att sjuksköterskan kan via riktad utbildning och vägledning till just

ungdomar för att synliggöra strategier hur de självständigt ska hantera sin diabetes vilket ger möjlighet till egenvård och självständighet i vardagen.

Orem´s egenvårdsteori

Dorothea Orem började år 1959 med att utforma en omvårdnadsmodell, Orem´s egenvårdsteori.Under tid har denna modell utvecklats och nya delar har kommit till. The self-care deficit nursing theory är det officiella namnet på teorin som innehåller tre delar: teorin om egenvårdsbrist, teorin om egenvård och teorin om

omvårdnadssystemet (Orem, 2001). I denna litteraturöversikt ligger fokus på de två första delarna: teorin om egenvårdsbrist och egenvård.Orem (2001) beskriver att målet för egenvård är att säkerställa en normal funktion, hälsa och utveckling. För att egenvårdshandling ska kunna utföras måste egenvårdsbehoven vara identifierade och medvetandegjorda hos ungdomar med diabetes. Det är när egenvårdskraven är större än egenvårdskapaciten det ofta uppstår problem, då kan det behövas stöd till

ungdomar med diabetes från omgivningen. När egenvårdskraven är större än egenvårdskapaciteten beskriver Orems det som egenvårdsbrist. Bristen kan vara orsakad av ålder eller miljön runt individen med diabetes. I den tredje delen i teorin, omvårdnadssystemet synliggörs sjuksköterskans funktion. Vilket innebär att

sjuksköterskorna i vården bör kartlägga ifall de finns obalans i egenvård hos

ungdomar med diabetes, men hjälp av sjuksköterskans kunskap och färdighet finner man omvårdnadslösningar som hjälper till förbättrad egenvård.

6

Syfte

Att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Metod

Design

Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att beskriva ungdomars subjektiva upplevelser av att leva med diabetes typ 1. En litteraturöversikt möjliggör en överblick över kunskapsläget inom det valda området (Friberg, 2012). Induktiv ansats har valts. Teorin kopplas inte samman med analysen, vilket gör att

litteraturöversiktens resultat inte begränsas (Danielsson, 2012).

Urval och datainsamling

För att besvara syftet utvecklades inklusions- och exklusionskriterier för att

identifiera vetenskapliga artiklar som besvarade syftet (Friberg, 2012). Urvalet var ungdomar med diabetes typ 1. Inklusionskriterierna var personer mellan 13-18 år. Samt artiklar som var Peer rewiewed och med kvalitativ ansats. Artiklarna skulle även vara publicerade mellan 2007-2016 och vara skrivna på svenska eller engelska. Både män och kvinnor var inkluderade. Exklusionskriterier var review artiklar och artiklar utan abstrakt. Artiklar äldre än 10 år och skriva på ett annat språk än svenska och engelska togs inte med. Följande sökord använts; diabetes type 1, live with,

experience*, lifestyle*. Trunkering av vissa sökord användes för att få med alla

böjelser. En asterisk sätts då efter stammen av ordet (Östlundh, 2012). Vid sökningen skulle artiklarna vara linked full text och abstract avaleble. Databaserna som

användes var CINAHL och Medline som omfattar omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi, medicin och tandvård (Karlsson, 2012). Abstractet lästes igenom på

7

artiklarna. Om det svarade upp mot syftet läste båda författarna hela artikeln. Artiklar som söktes fram och valdes för vidare granskning genomgick

kvalitetsgranskning utifrån Hälsohögskolans granskningsprotokoll (Bilaga 3).

Dataanalys

Artiklarna som söktes fram till resultatdelen genomgick Fribergs 5-stegs analys (Friberg, 2012). I steg 1 lästes artiklarna först igenom enskilt för att var och en av författarna skulle få en egen uppfattning av artiklarnas innehåll. Sedan diskuterades innehållet för att få en gemensam uppfattning av varje artikel. I steg 2 skrevs

artiklarna ut i pappersform för att lättare kunna plocka ut viktigt innehåll.

Författarna tog enskilt fram tänkta huvud- och underkategorier. Kategorier skrevs strukturerat ned på papperför att sedan redovisas för varandra. Senare i steg 3 gjordes en sammanfattning av studiens resultat där författarna redovisade sina fynd och likheter från artiklarna och sammanställde innehållet. I steg 4 togs artiklar som inte svarade upp på syftet bort. I det sista steget, steg 5, tog författarna fram

slutgiltiga huvudkategorier som svarade upp på syftet. Tre teman togs fram,

Livsomställning, Känna sig annorlunda och Stöd från omgivningen. Samtliga artiklar till resultatdelen redovisades i en artikelmatris, se bilaga 2.

Etiska överväganden

I litteraturöversikt användes enbart forskningsetiskt godkända artiklar med informerat samtycke. Valda artiklar till resultatdelen uppfyllde bestämda

inklusionskriterier och hade därmed ett tydligt etiskt resonemang som granskades av etisk nämnd. Forskningsetik syftar till att skydda människors värde och deras

8

integritet, därför är det betydelsefullt att genom hela processen reflektera etiskt för att skydda särskilt utsatta grupper (Kjellström, 2012). Det är av värde att endast använda etiskt granskade och godkända artiklar för att öka tillförlitligheten till

studien (Wallengren & Henricson, 2012). Medvetenhet har funnits kring förförståelse inom ämnet, eftersom författarna hade tidigare erfarenheter av patienter med

diabetes typ 1. Egna värderingar och fördomar kan också ha påverkat resultatdelen. Samt att författarnas begränsningar i metodologiska kunskaper kan ha påverkat en rättvis bedömning av valda artiklar (Kjellstöm, 2012). Det är viktigt att få föräldrars samtycke när ungdomar under 18 år används i studier eftersom de inte har laglig rätt att föra sin egen talan. Om ungdomarna är tillräckligt mogna för att ta till sig

information ges informationen om studien till ungdomarna. Informationen till

ungdomarna ges endast ut om föräldrarna samtycker att informationen ska ges ut till ungdomarna (Polit & Beck, 2012).

Resultat

Resultatet delades upp i tre teman: “Livsomställning”, “Känna sig annorlunda” och “Stöd från omgivningen”.

Livsomställning

Ungdomar upplever att det är en utmaning att ta blodsockerkontroller och insulininjektioner dagligen, det är besvärligt och smärtsamt (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). Känslor som irritation och nedstämdhet uppkommer (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). Det blir en känslomässig omställning för ungdomarna eftersom denna rutin ska göras livet ut (Karlsson, Arman & Wikblad,

9

2006). När de övervinner sin rädsla för insulininjektioner uppstår istället en känsla av lycka (Karlsson, Arman & Wikblad, 2006). Då förstår de också vikten av att sköta sin egenvård och upplever att de mår bättre och har kontroll över situationen

(Viklund & Vikblad, 2009). Att veta hur de ska agera vid låg blodsockernivå gör att de upplever trygghet (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). Ungdomarna känner sig trygga och hälsosamma när deras blodsocker är stabilt och kontroll finns över situationen, då ökar motivationen till att fortsätta med god egenvård. En känsla av hopplöshet uppstår när deras blodsocker är svårinställt (Karlsson, Arman & Wikblad, 2006). Ungdomar upplever att fysisk aktivitet gör en positiv inverkan på deras hälsa och blodsockernivån stabiliseras (Ryninks et al., 2015). Eftersom de inte kan äta så mycket socker väljer de flesta istället hälsosam kost och känner sig stolta att de har mer kunskap om hälsosam kost än omgivningen (Huus & Enskär, 2007). Att planera sin vardag är en del som ingår i ungdomarnas liv. Det är betydelsefullt att de har med sig mellanmål, dextrosol och sin utrustning för att kunna kontrollera blodsockernivån (Marshall, Carter, Rose & Brotherton, 2009).

Känna sig annorlunda

Ungdomar med diabetes typ 1 känner sig annorlunda gentemot andra ungdomar i samma ålder. De måste planera sina dagar och äta på speciella tider, att inte kunna vara spontan upplever flera deltagare i studien att det är det mest besvärliga med diabetes. Ungdomar känner blandade känslor över att ta insulininjektioner. Vissa känner skam över att behöva ta injektioner inför sina kompisar och väljer istället att avstå från aktiviteter medan andra upplever sig speciella på ett positivt sätt när andra ser på (Spencer, Cooper & Milton, 2012). Efter diagnosen upplever ungdomarna att omgivningen har börjat behandla dem annorlunda och ungdomarna kan inte göra samma saker som vännerna längre (Huus & Enskär, 2007). Studien visar att

10

ungdomarna försöker dölja sin diabetes bara för att inte känna sig annorlunda (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). Ungdomarna upplever att deras

föräldrar är överbeskyddande och vågar inte ge frihet till aktiviteter på grund av deras diabetes. De upplever även att människor utanför familjen är överbeskyddande, vilket leder till en känsla av utanförskap (Scholes et al., 2012). En annan studie visar att känna att omgivningen bryr sig inger trygghet samtidigt som det är frustrerande när folk i ungdomarnas närhet ständigt frågar om aktuell hälsa (Ryninks et al., 2015). Ungdomar tycker att det är irriterande när deras vänner tror att man måste

beskyddas bara för att de har diabetes (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). Att känna sig som omgivningen är något ungdomarna strävar efter. De vill bli sedda och behandlade som en icke-diabetiker även fast de måste göra vissa saker som en icke-diabetiker inte gör, exempelvis att ta blodsockerkontroller och insulininjektioner (Marshall, Carter, Rose & Brotherton, 2009).

Stöd från omgivningen

Stöd och hjälp från föräldrar är uppskattat av ungdomarna. Det inger trygghet att ha föräldrarna som stöd (Scholes et al., 2012). Det är värdefullt för ungdomarna att känna att någon bryr sig, även att det ibland blir påfrestande när föräldrarna påminner om insulin och blodsocker är det värdefullt att någon bryr sig (Huus & Enskär, 2007). Ungdomarna vill helst ha hjälp och stöd när kunskapen inte är tillräcklig eller när de inte klarar av egenvården själva. Ungdomarna upplever att båda föräldrarna ger dem stöttning men till största del är det mammor som

involveras mest. Ungdomar som för det mesta har lågt blodsocker upplever att de får mer stöd från föräldrarna än ungdomar som har högt blodsocker. Om blodsockret skulle vara för högt upplever vissa ungdomar att det är svårt att berätta det för

11

föräldrar då besvikelse och irritation uppstår hos föräldrarna (Viklund & Wikblad, 2009). När ungdomarna behöver hjälp med rutiner kring sin diabetes känner de sig trygga med att fråga sina föräldrar om hjälp (Scholes et al., 2012). Ungdomar med stöttande föräldrar känner bättre kontroll över sin situation. Betydelsen av att ha en stöttande familj gör att ungdomarna lättare kan hantera sin diabetes (Ryninks et al., 2015). Ungdomarna som får stöd av sina vänner känner sig accepterade och trygga. Det kan vara saker som att vännerna köper lightprodukter, väntar på att äta tills det är dags för insulin eller att bara veta vad som ska göras när blodsockernivån är för låg (Karlsson, Arman & Wikblad, 2008). Ungdomar önskar ibland att någon i deras närhet hade diabetes så att förståelse och kunskap kunde delas mellan varandra (Freeborn, Dyches, Roper & Mandleco, 2012). När ungdomar träffar andra i samma situation delas upplevelser med varandra. Tillsammans kommer de fram till olika lösningar på problem som finns i deras vardag (Viklund & Wikblad, 2009).

Ungdomarna säger själva att läger för ungdomar med diabetes är betydelsefullt och lärorikt. Samhörigheten mellan ungdomarna blir till en gemenskap, och nya

vänskapsband bildas.

Diskussion

Metoddiskussion

Författarna valde att göra en litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att få svar på syftet som är ungdomars uppleveler av att leva med diabetes typ 1. En litteraturstudie innebär att aktuell forskning sammanställs inom det valda området (Polit & Beck 2012). Kvalitativa artiklar har använts för att svara på syftet, kvalitativ forskning används för att beskriva individens upplevelser och tolkningar av en situation

12

(Kristensson, 2014). Enligt Friberg (2012) ger kvalitativa studier en ökad förståelse av en upplevelse. En kvantitativ design hade inte gett en beskrivning av individens upplevelse (Marshall & Rossman, 2011). Vid kvantitativ design mäter och jämförs olika variabler vilket inte är relevant i studien (Segesten, 2012). Både män och kvinnor valdes att inkluderas i litteraturöversikten för att det möjliggör en

variation och det ökar trovärdigheten i studien (Wallengren & Henricson, 2012). Nio artiklar utgjorde resultatet av litteraturöversikten. Forsberg och Wengström (2013) menar att det inte finns några regler för hur många artiklar resultatet ska inkludera utan det viktigaste är att finna relevant forskning som svarar på syftet. Det valda åldersspannet i litteraturöversikten är 13-18 år. En av artiklarna som användes till resultatet hade ett åldersspann på 18-35. Denna artikel inkluderade få deltagare till litteraturöversiktens resultat men svarade på studiens syfte och valdes att tas med. En annan artikel hade åldersspannet 4-17 år, författarna var medvetna om detta och tog endast med upplevelser hos ungdomar som var mellan13-18 år. Antalet deltagare i artiklarna varierade och författarna är medvetna om att få deltagare kan minska trovärdigheten. Alla artiklar mellan år 2007-2016 och som svarar upp på syftet valdes att tas med. En brist med årtals begränsning kan vara att författarna missat artiklar som publicerades tidigare men som troligen hade varit relevanta för studien.

Eftersom artiklarna är skrivna på engelska och ingen av författarna har engelska som modersmål kan det leda till att tolkningsfel har uppstått, vilket i sin tur kan ha

påverkat studiens resultat. Sökmotorerna som användes var CINAHL och Medline. Författarna valde att leta resultatartiklarna i två olika sökmotorer för att styrka studiens trovärdighet (Henricson, 2012). Valda sökord till denna litteraturstudie var diabetes type 1, live with, experience*, young adult* och lifestyle*. Eftersom de

svenska sökorden överensstämde väl med på engelska ökar det trovärdigheten i valda artiklar. Författarna valde att använda AND för att begränsa sökningarna, detta

13

gjorde sökningarna mer specifika. Eftersom litteraturöversikten skrevs av två författare kan det har bidragit till stärkt trovärdighet genom fortlöpande diskussion under arbetets gång. Litteraturöversikten granskades även av medstudenter och handledare under skrivtiden vilket också ökade trovärdigheten (Wallengren och Henricson, 2012). Författarna valde att använda sig utav hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll (Bilaga 3) för att säkerställa artiklarnas kvalité. Kvalitetsgranskningen gjordes gemensamt av författarna. Förförståelse hos författarna kan ha påverkat litteraturöversiktens resultat men genom att medvetandegöra förförståelsen ökar trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricsson, 2012).

Resultatdiskussion

Syftet i denna litteraturöversikt var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Det framkom tre teman: Livsomställning, Känna sig annorlunda och Stöd från omgivningen.

Livsomställning

Resultatet visar i litteraturöversikten att ungdomar upplever att de känner sig trygga och hälsosamma när blodsockernivån är stabil och när de har kontroll över sin

situation. När de känner trygghet över sin situation upplever ungdomarna motivation till att fortsätta med sin egenvård. Även tidigare forskning beskriver att genom

främjandet av god egenvård måste stöd från föräldrar finnas, motivation till att ta hand om sig själva och kunna kontrollera sin diabetes (Kyngas & Hentinen, 1995). Resultatet visade att om ungdomarna ska kunna sköta sin egenvård på bästa sätt måste det finnas ett stöd från närstående samt ett stabilt blodsocker. Resultatet i litteraturöversikten beskriver att är blodsockernivån svårinställd upplever

14

ungdomarna istället en känsla av hopplöshet och uppgivenhet vad gäller deras egenvård. Annan forskning beskriver även hur ansvaret av egenvården påverkas av vilken kontroll ungdomarna har på sin diabetes (Hanna & Decker, 2009). Orem (2001) förklarar i sin omvårdnadsteori att egenvårdsbrist är när en individ inte har de resurser som krävs för att ta hand som sin egenvård på ett optimalt sätt. Målet för individen är självständighet genom egenvård och när resurserna inte finns ska omvårdnadssystemet kompensera för det. Finns det ett sammarbete mellan

ungdomen, föräldrarna och sjukvården resulterar det till en fungerade självständig egenvård. Upplevd trygghet ökar när ungdomarna har kontroll över sin situation och diagnos. Liknade upplevelser beskriver Marklund, Wilde-Larsson, Ahlstedt,

Nordström, (2007) i en studie där ungdomar med allergi känner behov av kontroll på sjukdomen för att skapa trygghet i sin vardag. En koppling mellan ungdomar med diabetes och ungdomar med allergi har gjorts där fynd visar på att ungdomar med allergi upplever liknande kontrollbehov över sjukdomen som hos ungdomar med diabetes. Att behöva kontrollera vad man äter är viktigt för ungdomarna med allergi, för att inte utsätta sig för allergiska reaktioner (Marklund, Wilde-Larsson, Ahlstedt, Nordström, 2007). För ungdomarna med diabetes är det också viktigt att kontrollera vad man äter för att sedan kunna bestämma hur stor insulindos ungdomen bör ta för att blodsockernivån ska vara stabil.

Stöd från omgivningen

Resultatet i denna litteraturstudie visade att ungdomar med stöd från föräldrar upplever bättre kontroll över sin situation. Betydelsen av att ha stöd från familj gör att ungdomarna lättare kan hantera sin diabetes. Jämfört med Sawyer, Spurrier, Kennedy & Martin (2001) forskning där ungdomar med ett fungerande socialt

15

nätverk bidrar detta till att ungdomarna upplever trygghet och mindre besvärade över sin kroniska sjukdom. Familjen är det bästa stödet för ungdomarna (Taylor, Gibson & Franck, 2008). Williams, Sharpe & Mullan (2013) beskriver i sin artikel att betydelsen av en stöttande familj gör att oron hos ungdomarna minskar. Skulle inte ungdomarna få stöttningen de behöver menar Orem (2001) att ungdomars

självkännedom sviktar vilket i sin tur leder till bristande egenvård. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att se till hela familjen/omgivningen när besök med ungdomar med diabetes sker. Dels behöver individen stöd och vägledning kring sin diabetes men även dess omgivning är i behov av stöttning för att kunna lösa situationen på bästa sätt. Lindström, Åman & Norberg (2009) menar att närstående som lever tillsammans med individer som har en kronisk sjukdom bär på stort ansvar vilket i sin tur kan leda till att de närstående blir utbrända. Detta innebär att sjuksköterskan bör se till hela familjen för att ungdomarna med diabetes ska kunna få det stöd de behöver. Vid stöd upplever ungdomarna acceptans och trygghet i sin diabetes.

Känna sig annorlunda

Resultatet i litteraturöversikten säger att ungdomar känner sig annorlunda gentemot andra ungdomar i samma ålder. Planering är en betydande del i vardagen och de upplever att inte kunna göra samma saker som deras vänner längre. En annan studie beskriver liknande upplevelser hos ungdomar med astma. Även ungdomar i den studien beskriver att inte kunna göra samma saker som deras vänner när astma debuterat som sjukdom i livet (Rydström, Dalheim-Englund, Holritz-Rasmussen, Möller & Sandman, 2005). Resultatet i litteraturöversikten beskriver att ungdomar ibland försöker dölja sin diabetes för att inte känna sig annorlunda inför sin

16

omgivning. Det kan bli en psykisk påfrestning för ungdomar som lever med en kronisk sjukdom. De anpassar sig till sin sjukdom när de ger upp vissa saker i sitt liv på grund av sjukdomen. Även deras vänner anpassar sig till sjukdomen. I resultatet av litteraturöversikten anser ungdomar att det är irriterande när deras vänner är överbeskyddande och har fördomar om diabetes. De Cássia-Sparapani, Eufemia & Castanheira-Nascimento, (2015) beskriver i sin studie att en osäkerhet hos

ungdomarna med diabetes kan uppstå när fördomar från omgivningen finns. Osäkerheten kan leda till att ungdomarna i sin tur kan få det svårare att utveckla vänskapsrelationer. Ungdomar med diabetes vill känna sig normala och ha samma förutsättningar som sina vänner. Även ungdomar med allergier beskriver en strävan efter att känna sig normal precis som sin omgivning (Marklund, Wilde-Larsson, Ahlstedt, Nordström, 2007). Vilket överensstämmer med resultatet i

litteraturöversikten. En artikel om kronisk njursvikt beskriver ungdomars vilja av att passa in i sitt sociala sammanhang (Kelly, 2016).

Slutsatser

Litteraturöversiktens resultat visar att ungdomar med diabetes typ 1 känner sig annorlunda. Resultaten visar att ungdomarna vill passa in i sitt sammanhang och känna sig som andra i sin omgivning men gör inte alltid det. Det bör finnas mer forskning om hur ungdomar med diabetes upplever mötet med vården när egenvården är en viktig del i det dagliga livet. Kunskap i vården ger möjlighet till förståelse och är en förutsättning för att egenvården fungerar. Ungdomen känner sig trygg när sjukdomen upplevs kontrollerad. Motsatsen är en egenvård som inte fungerar när exempelvis blodsockret är svårinställt. Stöd från närstående är en

betydande del i ungdomarnas liv. Kunskap i vården möjliggör att förändra mötet med ungdomarna som har diabetes, när ungdomarna känner att de får stöd från

17

omgivningen upplevs trygghet och egenvården upplevs som enklare att sköta. Ungdomarna bör bemötas med respekt, kunskap men framför allt med delaktighet i sin sjukdom för att motverka att ungdomarnas motivation minskar till att sköta sin egenvård.

18

Referenser

Agardh, C.D. & Berne, C. (2010). Diabetes (4. uppl). Stockholm: Liber.

Christoffersen, S., & Gamborg, H. (1997). Livet före döden. Stockholm: Nordstedts. Dammen Mosand R. & Stubberud D-G. (2011) Omvårdnad vid diabetes

mellitus. Klinisk omvårdnad 1(Almås H., Stubberud D-G & Grønseth R. Red.), Liber AB, Stockholm, pp. 499-528.

Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M, Henricson. (Red.),

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s.

93-99). Lund: Studentlitteratur AB.

De Cássia Sparapani, V., Eufemia, J., & Castanheira Nascimento, L. (2015). What Is It Like to Be a Child with Type 1 Diabetes Mellitus? Pediatric Nursing, 41, 17-22).

De Ridder, D., Greenen, R., Kuijer, R. & Van Middendorp, H. (2008). Psychological adjustment to chronic disease. The Lancet, 372, 246–255. doi:10.1016/S0140-6736(08)61078-8

doi:10.1111/dme.12021

Ellis, M., & Jayarajah, C. (2016). Adolescents' view and experiences of living with type 1 diabetes. Nursing Children And Young People, 28(6), 28-34.

doi:10.7748/ncyp.2016.e727

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och

Kultur.

* Freeborn, D., Dyches, T., Roper, S., Mandleco, B. (2012) Identifying challenges of

living with type 1 diabetes: child and youth perspectives. Journal of Clinical

Nursing. DOI:10.1111/jocn.12046

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.). Dags för uppsats -

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB

Hanna K.M., Weaver M.T., Stump T.E., DiMeglio L.A., Miller A.R., Crowder S. & Fortenberry J.D. (2013) Initial findings: primary diabetes care responsibility among emerging adults with type 1 diabetes post high school and move out of parental home.

Child: Care, Health & Development 39 (1), 61-68.

Hanna, K. M., Weaver, M. T., Slaven, J. E., Fortenberry, J. D., & DiMeglio, L. A. (2014). Diabetes-Related Quality of Life and the Demands and Burdens of Diabetes Care Among Emerging Adults With Type 1 Diabetes in the Year After High School Graduation. Research In Nursing & Health, 37(5), 399-408. doi:10.1002/nur.21620

19

Hanna, K.M. & Decker, C.L. (2009) A concept Analysis: Assuming Responsibility for SelfCare among Adolescents with Type 1 Diabetes. Journal for Specialists in Pediatric Nursing 15(2), 99-110.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.

Hoey, H., Aanstoot, H., Chiarelli, F., Daneman, D., Danne, T., Dorchy, H., & ...

Schoenle, E. (2001). Good metabolic control is associated with better quality of life in 2,101 adolescents with type 1 diabetes. Diabetes Care, 24(11), 1923-1928.

*Huus, K., & Enskär, K. (2007). Adolescents' experience of living with diabetes. Paediatric Nursing, 19(3), 29-31.

Jacobsen, D., Kjeldsen, S.E., Ingvaldsen, B., Buanes, T. & Røise, O. (2009).

Sykdomslære. Inremedisin, kirurgi og anestesi. Oslo: Gyldendal Akademisk.

*Karlsson, A., Arman, M., & Wikblad, K. (2008). Teenagers with type 1 diabetes--a phenomenological study of the transition towards autonomy in self-management.

International Journal Of Nursing Studies, 45(4), 562-570.

Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund:

Studentlitteratur AB

Kelly, M. M. (2016). Children and Adolescents with Chronic Kidney Disease: A Population at Risk for More Than Just Kidney Disease. Nephrology Nursing

Journal: Journal Of The American Nephrology Nurses' Association, 43(1), 67-70.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till 18 examination inom omvårdnad. (s. 69-94). Lund:

Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Kyngas, H., & Hentinen, M. (1995). Meaning attached to compliance with self-care, and conditions for compliance among young diabetics. Journal Of Advanced

Nursing, 21(4), 729-736. doi:10.1046/j.1365-2648.1995.21040729.x

Langius-Eklöf, A. (2013) Känsla av sammanhang. Edberg, A-K, & Wijk, H. (Red)

Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB

Marklund, B. Wilde-Larsson, B. Ahlstedt, S. Nordström, G. (2007b)

Adolescents´experiences of being food-hypersensitive: a qualitativ study. BMC Nursing 2007, 6:8 doi:10.1186/1472-6955-6-8

Marshall, C., & Rossman, G-B. (2011). Designing Qualitative Research. London: Sage Publication

20

*Marshall, M., Carter, B., Rose, K., & Brotherton, A. (2009). Living with type 1 diabetes: perceptions of children and their parents. Journal Of Clinical Nursing,

18(12), 1703-1710. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02737.x

Massengale, J. (2005). Depression and the adolescent with type 1 diabetes: the covert comorbidity. Issues In Mental Health Nursing, 26(2), 137-148.

Nationalencyklopedin (2016) Egenvård.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/egenvård [Hämtad: 160902] Orem, D. (2001). Nursing: Concepts of practice. 6:e uppl. St. Louis: Mosby. Persson, A. (2011)

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012) Nursing research : generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins,

Philadelphia.

Rasmussen, B., Ward, G., Jenkins, A., J King, S, & Dunning, T., (2010) Young adult´s management of type 1 diabetes during life transitions.

Roper, S., Call, A., Leishman, J., Ratcliffe, G., Mandleco, B., Dyches, T., & Marshall, E. (2009). Type 1 diabetes: children and adolescents' knowledge and questions.

Journal Of Advanced Nursing, 65(8), 1705-1714.

doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05033.x

Rydström, I., Dalheim-Englund, A., Holritz-Rasmussen, B., Möller, C., & Sandman, P. (2005). Asthma--quality of life for Swedish children. Journal Of Clinical Nursing,

14(6), 739-749.

*Ryninks, K., Sutton, E., Thomas, E., Jago, R., Shield, J. H., & Burren, C. P. (2015). Attitudes to Exercise and Diabetes in Young People with Type 1 Diabetes Mellitus: A Qualitative Analysis. Plos One, 10(10), e0137562. doi:10.1371/journal.pone.0137562

Sawyer, M., Spurrier, N., Kennedy, D., & Martin, J. (2001) The relationship between the quality of life of children with asthma and family functioning. Journal of asthma,

38, 279-284

*Scholes, C., Mandleco, B., Roper, S., Dearing, K., Dyches, T., & Freeborn, D. (2012). A qualitative study of young people's perspectives of living with type 1 diabetes: do perceptions vary by levels of metabolic control?. Journal Of Advanced Nursing,

69(6), 1235-1247. doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06111.x

Segesten, K. (2012a). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 97-100). Lund: Studentlitteratur.

Serrabulho, M., Matos, M., & Raposo, J. (2012). The health and lifestyles of

adolescents with type 1 diabetes in Portugal. European Diabetes Nursing, 9(1), 12-16a. doi:10.1002/edn.197

21

*Spencer, J. E., Cooper, H. C., & Milton, B. (2013). The lived experiences of young people (13-16 years) with Type 1 diabetes mellitus and their parents--a qualitative phenomenological study. Diabetic Medicine: A Journal Of The British Diabetic

Association, 30(1), e17-e24

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Tapio-Neuwirth, E. (2016) Diabetes- en kärlsjukdom,en skrift om förhöjt blodsocker.

Hjärt- lungfonden. [Hämtad: 2016-05-18] ifrån:

https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Diabetes_2016%20webb.pdf

Taylor, R. M., Gibson, F., & Franck, L. S. (2008). The experience of living with a chronic illness during adolescence: a critical review of the literature. Journal Of

Clinical Nursing, 17(23), 3083-3091. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02629.x

Undlien, D. & Følling, I. (2004). Arv, miljø og mekanismer ved utvikling av type 1 diabetes. I: Vaaler, S., Møinichen, T. och Grendstad, I. (red.). Diabeteshåndboken. Oslo. Gyldendal Akademsik.

*Viklund, G., & Wikblad, K. (2009). Teenagers' perceptions of factors affecting decision-making competence in the management of type 1 diabetes. Journal Of

Clinical Nursing, 18(23), 3262-3270. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02963.x

Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012) Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod:

från idé till 18 examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organisation. (2016). Diabetes [Hämtad: 2016-05-20]

Williams, C., Sharpe, L., & Mullan, B. (2014). Developmental challenges of adolescents with type 1 diabetes: the role of eating attitudes, family support and fear of negative evaluation. Psychology, Health & Medicine, 19(3), 324-334. doi:10.1080/13548506.2013.808750

Årestedt, A L., Persson, C., & Benzein, E. (2014). Living as a family in the midst of chronic illness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2014 (28), 29-37. doi: 10.1111/scs.12023

Östlundh, L. (2011). Informatiossökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats -

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund:

Studentlitteratur

Bilagor

Bilaga 1.

Diabetes type 1 AND experience*

60 60 22 5 3

Live with diabetes type 1

19 19 9 2 2

Diabetes type 1 AND lifestyle*

12 12 8 1 0

Young adult* AND diabetes type 1 AND experience* 13 13 8 3 2 Medline Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Artiklar till granskning Använda till resultat

Diabetes type 1 AND experience*

89 89 17 2 1

Live with diabetes type 1

3 3 2 1 0

Diabetes type 1 AND lifestyle*

Young adult* AND diabetes type 1 AND experience*

429 87 34 0 0

Bilaga 2.

Författare,

titel, år Syfte Datainsamlingsmetod Urval Resultat

Karlsson, A., Arman, M., & Wikblad, K., (2008) Teenagers with type 1 diabetes—a phenomenolo gical study of the transition towards autonomy in self-management Syftet med studien var att belysa erfarenheter, med fokus på övergången till självständighet i sin diabetessjukdo m bland tonåringar. Intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har videoinspelats,. 32 ungdomar , 18 flickor och 14 pojkar 13-17 år med diabetes mellitus typ 1 Ungdomarna beskrev att de upplevde att tron på sig själv samt stöd från andra hjälper till i övergångsproce ssen. Föräldrars uppmuntran är speciellt viktig. Scholes, C., Mandleco, B., Roper, S., Dearing, K., Dyches, T, & Freeborn, D., (2012) A qualitative study of young people´s perspectives of living with type 1 diabetes: do perceptions vary by levels of metabolic control? undersöka skillnaden mellan hur ungdomar med hög/låg metabolisk kontroll upplever sitt hälsotillstånd. Intervjuer med öppna frågor, som videoinspelades 14 ungdomar , 10 flickor och 4 pojkar. Ålder 11-22år Ungdomar med hög/ låg metabolisk kontroll beskrev sina upplevelser som lika. Däremot upple vde de skillnader i sjukdomskänsl a, upplevelser av föräldrar och egenvård/attity der. Rasmussen, B., Ward, G., Jenkins, A., J Identifiera livsomställninge n och hur det

Semistrukturerade intervjuer 20 ungdomar Två transitionsgrup per

King, S, & Dunning, T., (2010) Young adult´s management of type 1 diabetes during life transitions påverkar egenvården hos ungdomar identifierades som beskriver hur ungdomarnas liv ser ut Huus, K. & Enskär, K. 2007 Adolescents' experience of living with diabetes Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har videoinspelats. 8 ungdomar 6 flickor och 2 pojkar i åldrarna 14- 18 år med Diabetes mellitus typ 1. Ungdomarna upplevde att de kände sig annorlunda, att de blev behandlad annorlunda, att de ville leva ett normalt liv, att lära känna sin kropp och att ta hand om sig själv. Viklund, G. & Wikblad, K. 2009 Teenagers´ perceptions of factors affecting descision-making competence in the management of type 1 diabetes Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad ungdomar med Diabetes mellitus typ 1 upplever att påverkar deras beslutandekomp etens gällande sjukdomen. Intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har ljudinspelats. 38 ungdomar , 17 flickor och 14 pojkar, i åldrarna 12-17 år med diabetes mellitus typ 1. Ungdomarna beskrev upplevelser av kognitiv mognad, egenvård, erfarenheter, socialt nätverk och föräldrapåverk an. Freeborn,D, Dyches, T, Roper, S & Mandleco, B., (2012) Identifying challenges of living wit h type 1 diabetes: Att identifiera utmaningar som ungdomar med diabetes typ 1 har Intervjuer som ljudinspelas 6 focusgrup per, totalt 16 ungdomar 6-18 år

Tre teman togs fram, lågt blodsocker, egenvårdsaktivi teter och känna sig annorlunda och ensam

child and youth perspectives. Marshall, M., Carter, B., Rose, K., & Brotherton, A. (2009). Living with type 1 diabetes: perceptions of children and their parents. Utforska och beskriva ungdomars och deras föräldrars upplevelse av att leva med diabetes ty 1 Intervjuer 10 ungdomar , 4-17 år Resultatet fick fram att ungdomarna ville känna sig normala. Fyra andra undergrupper uppkom, transition, attachment och loss & meaning.

*Ryninks, K., Sutton, E., Thomas, E., Jago, R., Shield, J. H., & Burren, C. P. (2015). Attitudes to Exercise and Diabetes in Young People with Type 1 Diabetes Mellitus: A Qualitative Analysis. Undersöka ungdomars attityder och förståelse för diabetes typ 1 Kvalitativ undersökning 12 ungdomar . 11-16 år Fyra teman identifierades, Benefits of exercise, knowledge and understanding, informatiion and training and you can do anything. Ungdomarna kände att träningen gjorde positiv inverkan på deras diabetes. Spencer, J-E. & Cooper, H-C. & Milton, B. 2013 The lived experiences of young people (13-16 years) with Type 1 diabetes mellitus and their parents - a qualitative phenomenolo gical study Syftet med studien var att undersöka föräldrar och ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har videoinspelats 20 ungdomar , 11 flickor och 9 pojkar i åldrarna 13- 16 år med diabetes mellitus typ 1. Ungdomarna beskrev upplevelser av tre olika steg: anpassning till diagnosen, lära sig leva med diabetes och att bli självständig.

Bilaga 3.

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….