Ökar omega-3-fettsyror graden av
muskelproteinsyntes hos vuxna?
En litteraturstudieFörfattare: Jonas Andersson
Handledare: Cecilia Soto Thompson Examinator: Marie Alricsson
Termin: VT21
Nivå: Universitet/Högskola Kurskod: 2IV10E
Abstrakt
Förlust av muskelmassa med åldrande försämrar den fysiska funktionen, vilket även minskar livskvaliteten och kan leda till svaghet och för tidig död. Omega-3-fettsyror stimulerar protein-anabolism och kan därför vara användbart för att förebygga och behandla sarkopeni. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av omega-3-fettsyra-tillskott på graden av
muskelproteinsyntes hos vuxna. Studien är utförd som en litteraturstudie där relevanta vetenskapliga och publicerade studier utvärderats och dess resultat har analyserats för att besvara studiens syfte. Studiernas relevans bedömdes utifrån artiklarnas titel och abstrakt. 234 studier i Onesearch, 5 studier i PubMed gicks igenom till en början. 30 abstrakt lästes, 21 studier lästes i fulltext, 7 studier baserat på in- och exklusionskriterierna valdes ut till studien efter läst fulltext. De flesta studier har utvärderat effekten av omega-3-tillskott hos yngre vuxna 18-30 år och äldre vuxna 65 år och äldre. Även om det finns en relativ brist på studier som utvärderar effekten av omega-3-tillskott på muskelproteinsyntes (MPS) hos vuxna 30-70 år, verkar det som om omega-3 kan främja anabola ökningar vid styrekträning hos äldre individer. Ytterligare forskning behövs inom detta område för att dra relevanta slutsatser. Denna
litteraturstudie drar slutsatsen att omega-3-fettsyror stimulerar syntesen av muskelprotein hos vuxna och kan vara användbart för att förebygga och behandla sarkopeni.
Nyckelord
Omega-3, fiskolja, fysisk prestanda, styrketräning, vuxna.
Tack
Ett stort tack till min handledare Cecilia Soto Thompson för hennes tålamod och ovärderliga hjälp med arbetet.
Abstrakt
Loss of muscle mass with aging impairs physical functions, but also reduces quality of life and can lead to weakness and premature death. Omega-3 fatty acids stimulate protein anabolism and may therefore be usefull to treat sarcopenia. The aim of this study was to evaluate the effect of omega-3 fatty acid supplements on the degree of muscle protein synthesis in adults. The study is conducted as a literature study where relevant scientific and published studies, evaluations and its results have been analyzed to answer the purpose of the study. The relevance of the studies were assessed on the basis of the title and abstract of the articles. 234 studies in Onesearch, 5 studies in PubMed were initially reviewed. 30 abstracts were read, 21 studies were read in full text, based on the inclusion and exclusion criteria 7 studies were selected for the study after reading in full text. Most studies have evaluated the effect of omega-3 supplements in younger adults (18-30 years) and older adults (65 years and older). Although there is a relative lack of studies evaluating the development of omega-3 supplements on MPS in adults 30-70 years, it seems that omega-3 can promote anabolic increases in older individuals. Further research is needed in this area to draw relevant conclusions. This literature review concludes that omega-3 fatty acids stimulate the synthesis of muscle protein in adults and may be useful to prevent and treat sarcopenia.
Keywords
Innehåll
1 Inledning_____________________________________________________________1 2 Bakgrund____________________________________________________________1 2.1 Sarkopeni_________________________________________________________2 2.2 Essentiella fettsyror._________________________________________________2 2.3 Omega-3__________________________________________________________3 2.4 Omega-3 och muskelproteinsyntes______________________________________4 2.5 Källor till omega-3__________________________________________________4 2.6 Omega-6__________________________________________________________5 2.7 Testosteronsyntes___________________________________________________6 2.8 Effekter av fett-tillskott på testosteronsyntes______________________________63 Syfte_________________________________________________________________7 4 Metod & urval________________________________________________________7 5 Etiska övervägande.____________________________________________________8 6 Resultat______________________________________________________________8 7 Begränsningar_______________________________________________________10 8 Diskussion___________________________________________________________10 9 Slutsats_____________________________________________________________11 10 Referenser__________________________________________________________12 Bilagor________________________________________________________________I Bilaga A Resultattabell__________________________________________________I
1 Inledning
Omega-3-fettsyror fyller en lång rad funktioner i kroppen. De reglerar den
inflammatoriska processen så som blodtryck och det centrala nervsystemets signaler och funktioner. De bidrar även till att cellernas signaler och struktur fungerar och hjälper till att återuppbygga cellmembranen. Förlust av muskelmassa (sarkopeni) med åldrande försämrar den fysiska funktionen, vilket även minskar livskvaliteten och kan leda till svaghet och för tidig död (Kyle, Genton, Hans, Karsegard, Slosman, Pichard. 2001). En orsak vid förlust av muskelmassa vid hög ålder är oförmågan hos åldrande muskler att adekvat öka hastigheten i muskelproteinsyntes som svar på närings-stimuli t.ex. aminosyror och insulin (Cuthbertson, et al... Rennie. 2005). Det anabola svaret på närings-stimuli beror delvis på defekter i anabola signalkaskader i muskeln dvs. minskad aktivering av mTOR-p70s6k-signalväg, vilket kan leda till ökad
inflammatorisk aktivitet (Cuthbertson, et al... Rennie. (2006). Interventioner som kan övervinna detta anabola motstånd kan eventuellt förhindra eller bromsa utvecklingen av muskelförlust med åldrandet.
Studier indikerar att omega-3-fettsyror från fiskolja kan vara ett möjligt användbart terapeutiskt medel för behandling och förebyggande av sarkopeni (Gingras, et al... Thivierge. 2005). Omega-3-fettsyror fyller en lång rad funktioner i kroppen. De reglerar den inflammatoriska processen, som blodtryck och det centrala nervsystemets signaler och funktioner. De ser även till att cellernas signaler och struktur fungerar och hjälper till att återuppbygga cellmembranen.
En studie av Fetterman, & Zdanowicz. (2005) visar på att Omega-3-fettsyrors
antiinflammatoriska egenskaper kan hjälpa till att lindra musklernas anabola motstånd hos äldre vuxna. Dock är effekten av intag av omega-3-fettsyra på muskelproteinets metabolism och hur de påverkar de intracellulära signalvägarna idag inte helt kända. Fiskolja som innehåller omega-3, även kallat ”fett-tillskott”, tillhör en populär klass av kosttillskott som påstås minska muskelnedbrytningen, kroppens fettmassa,
muskelskador och inflammatoriska reaktioner (Dwyer, Allison, & Coates. 2005). Även om endast ett fåtal ergogena tillskott har undersökt, påstås dessa kosttillskott inducera viktminskning genom att öka mager kroppsmassa eller minska kroppsfettmassa (Dwyer, Allison, & Coates. 2005). Kommersiellt tillgängliga fettsyretillskott innefattar fiskolja och lång- och medelkedjiga triacylglyceroler. Idrottare konsumerar fiskolja primärt för att öka mager kroppsmassa samt minska kroppsfett (Jeukendrup, Aldred. 2004). Sarkopeni kan påverka äldres livskvalitet då rörelse och aktivitet av muskler försämrar den fysiska funktionen. Omega-3-fettsyror stimulerar proteinsyntesen och kan därför vara användbart för att behandla sarkopeni och därmed öka äldres livskvalitet och möjliggöra ett fortsatt aktivt liv.
2 Bakgrund
2.1 Sarkopeni
En minskning av mager kroppsmassa och en ökning av fettmassa är en av de mest markanta och konsekventa förändringar i samband med åldern. Skelettmuskulatur och benmassa är de viktigaste elementen i mager kroppsmassa och kommer att minska med åldern. Dessa förändringar i kroppssammansättningen verkar förekomma under hela livet och har viktiga funktionella och metabola konsekvenser. (Tzankoff, Norris. 1978) Termen sarkopeni kommer från grekiska: sarx för kött, penia för förlust och definieras som åldersrelaterad förlust av muskelmassa (Evans. 1995). Denna förlust av muskler resulterar i minskad styrka, ämnesomsättning, aerob kapacitet och funktionell kapacitet. På senare år har sarkopeni definierats mer specifikt som en undergrupp av äldre
individer med en muskelmassa (vanligtvis som två standardavvikelser), under
genomsnittlig muskelmassa för yngre vuxna (35 år). (Baumgartner, et al... Lindeman. 1998)
Sarkopeni börjar tidigt i vuxen ålder med atrofi och förlust av typ II muskelfibrer och fortsätter under hela livet som ett resultat av komplex interaktion av miljömässiga och genetiska orsaker (Larsson. 1978). Longitudinella studier har visat en tydlig nedgång i muskelmassa, styrka och kraft vid början av 35 år. Styrka och kraft minskar i större utsträckning än muskelmassa (Delmonico, et al... Newmann. 2007). Sarkopeni har blivit erkänt som ett viktigt geriatriskt tillstånd och en del i utvecklingen av svaghet vid åldrande. Likt osteopeni förutsätter risken för benfraktur, är sarkopeni en kraftfull prediktor för funktionshinder i de senare åren. (Morley, Kim, Haren, Kevorkian, & Banks. 2005)
Omega-3-fettsyror fyller en lång rad funktioner i kroppen. De reglerar den
inflammatoriska processen, som blodtryck och det centrala nervsystemets signaler och funktioner. De ser även till att cellernas signaler och struktur fungerar och hjälper till att återuppbygga cellmembranen. Förlust av muskelmassa med åldrande försämrar den fysiska funktionen, vilket även minskar livskvaliteten och kan leda till svaghet och för tidig död. Omega-3-fettsyror verkar stimulera protein-anabolism och kan därför vara användbart för att behandla sarkopeni. En orsak till förlust av muskelmassa vid hög ålder är oförmågan hos åldrande muskler att adekvat öka hastigheten
muskelproteinsyntes som svar på närings-stimuli t.ex. aminosyror och insulin. (Morley, et al. 2005)
2.2 Essentiella fettsyror.
Fiskolja delas in i omega-3 och omega-6, dess molekyler består av kolkedjor med 12 till 24 kolatomer(Rosenberg, Penny, & Asbell. 2010). Fettsyror har en karboxylgrupp (COOH) på ena änden av molekylen. Den motsatta änden av molekylen har gett namn åt fettsyra-änden, omega som har en metylgrupp (CH₃) (Rosenberg, et al, 2010).
Termerna omega-3 och omega-6 kommer från var den första dubbelbindningen befinner sig i förhållande till omega-änden (Roncone, Bartlett, & Eperjesi. 2009). Till skillnad från mättade och omättade fettsyror, har de fleromättade minst två dubbelbindningar i sina kolkedjor. Den första dubbelbindningen tre kolatomer från omega-änden finns på omega-3 molekylen, den första dubbelbindningen hos omega-6 molekylen finns på sex kolatomer från omega-änden (Rosenberg, Asbell. 2010).
Omega-3 och omega-6 fettsyror påverkar cellmembranens integritet vilket kan spela en roll i muskelhypertrofi och atrofi. Omega-3-fettsyror är främst gynnsamma för
hypertrofi och förebyggande av sarkopeni, medan omega-6-fettsyror kan bidra till muskelkatabolism och sarkopeni. Det är sannolikt att förhållandet mellan omega-3 och omega-6-fettsyror spelar en nyckelroll i dessa fettsyrors katabola/ anabola verkan. Undantaget när det gäller omega-6-fettsyror kan vara konjugerad linolsyra (CLA) som tycks kunna gynna muskelhypertrofi. Omega-3-fettsyror och CLA kan genom olika mekanismer förbättra muskelmassan. (Simopoulos. 2002)
2.3 Omega-3
Omega-3-fettsyrorna är essentiella fettsyror som kroppen inte kan tillverka på egen hand, utan de måste intas via kosten (Roncone, Barlett, & Epersjesi. 2009). Människan saknar de enzymer som är nödvändiga att framställa dessa fettsyror (Rosenberg, Asbell. 2010).
Omega-3-fettsyrorna innehåller dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA). Den främsta källan till omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA genom livsmedel är fet fisk, främst i lax, makrill, ansjovis och sill. Fisk producerar inte omega-3-fettsyror, de ackumulerar dem genom att konsumera mikroalger (Sciotto, Mjös. 2012).
Det finns flera olika typer av omega-3-fettsyror, men inom hälsorelaterad forskning brukar tre fettsyror stå i fokus: alfa-linolensyra (ALA), EPA samt DHA. Forskningen på omega-3-fettsyror har tidigare inriktat sig allmänt på hälsa, i synnerhet på hjärt- och kärlhälsa. På senare tid har forskningen breddats till att även inrikta sig på omega-3-fettsyrornas potential att främja både muskeltillväxt och idrottslig prestation.
Moder fettsyran för omega-3 är ALA som finns i oljor som linfrö- och rapsolja. ALA genomgår metabolism i cellerna där tillsats av kol (“förlängning”) och avlägsnande av väte (“desaturering”) sker för att bilda de långkedjiga fleromättade fettyrorna EPA och DHA. Dessa är de fettsyror som inducerar de mest gynnsamma effekterna när det gäller att minska inflammation (Candow, et al... Chilibeck. 2012). Fiskolja har högt innehåll av EPA och DHA och kan på så sätt vara mer effektivt för att inducera de positiva effekterna av omega-3 då de metaboliska stegen förlängning och desaturering inte krävs och att mängden ALA som omvandlas till de långkedjiga fettsyrorna är minimal hos människor.
Kostintag av DHA och EPA verkar minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar (Hill, Buckley, Murphy, & Howe. 2007), minska frisättningen av inflammatoriska
akutfasproteiner (Andrade, Riberio, Bozza, Costa Rosa, & Tavares do Carmo. 2012), och minska produktionen av superoxid-anjoner från stimulerande blod neutrofiler (Hill, Worthley, Murphy, Buckley, Ferrante, & Howe. 2007).
2.4 Omega-3 och muskelproteinsyntes
Mekanismerna genom vilka omega-3-fettsyror kan bidra till att stimulera
muskelproteinsyntesen är inte helt klarlagda. En sådan mekanism är en ökning av omega-3-fettsyror i cellmembranen. Proteiner som fäster vid cellmembranen är kopplade till muskelproteinsyntes, och ett större intag av omega-3-fettsyror kan öka aktiviteten av dessa proteiner. Omega-3-fettsyror verkar även förlänga de anabola signaler som sker efter ett intag av proteinrik kost. Effekterna är mer påtagliga hos äldre än unga. I vila stimuleras muskelproteinsyntesen av tillräckligt mängd protein och energi. (Jeromson, et al... Hamilton. 2018)
Ett intag av fiskoljetillskott (EPA och DHA) under styrketräning hos äldre vuxna har visar sig öka styrka och funktionell prestanda mer än enbart styrketräning (Rodacki, et
al... Fernandes. 2012); medan tillskott med ALA inte har samma effekt (Cornish, et al... Zello. 2009). I en epidemiologisk studie på närmare 3000 äldre vuxna (59-70 år) var konsumtion av fet fisk den betydande ingrediensen för att påverka greppstyrka positivt (Robinson, et al... Hertfordshire Cohort Study Group. 2008).
Omega-3-fettsyror påverkar inte endast membran kompositionen i skelettmuskulaturen utan kan även påverka membran kompositionen av nervvävnad, vilket kan resultera i en positiv effekt på nervsystemets funktion, samt dess förmåga att rekrytera muskler (Bazan, Molina, & Gordon. 2011).I en studie av Rodacki et al, (2012) ökade äldre kvinnor (medelålder 64 år) som kompletterade sin kost med fiskolja under ett 90-dagars styrketräningsprogram sin muskelaktiverings-nivå (bedömd med elektromyografi), minskade den elektromekaniska fördröjningen under muskelaktivering (dvs.
förseningen från början av elektromyografi aktiviteten till ökad vridmoment utveckling) och upplevde en ökad kraftutveckling i underkropps musklerna (knä- och fotled
förlängare och flexorer) jämfört med kontrollgruppen (Rodacki et al., 2012). Dessa resultat är kliniskt relevanta eftersom underkropps muskelgruppen är den som påverkas mest av åldrande, särskilt vid snabba kontraktioner (Candow, Chilibeck. 2005). Detta innebär att omega-3-fettsyror kan fungera via två mekanismer för att optimera
muskelmassa: genom att minska inflammation och/eller optimera proteinsyntesen samt främja neuromuskulär funktion vilket leder till förbättrad skelettmuskulatur styrka.
2.5 Källor till omega-3
Den vanligaste källan för omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA är fet fisk. Makrill innehåller cirka 3,2 g omega-3 per 100 g portion och anses vara den fisk som är mest rik på omega-3-fettsyror (Sprague, Dick, & Torcher. 2016) (Tabell 1). Andra typer av fisk som innehåller omega-3-fettsyror inkluderar lax, sardiner, öring och tonfisk. Alternativa källor till omega-3-fettsyror, dock i form av ALA är säd, oljor, bönor, valnötter, linfrön, chiafrön, äggulor och gröna bladväxter såsom spenat och broccoli. För veganska idrottare är nötter och frön en vanliga källa till omega-3-fettsyror (Rogerson. 2017). Den optimala dosen omega-3-tillskott för idrottare och allmänheten är för närvarande inte definitivt fastställd. Världshälsoorganisationen pekar på att individer bör sträva efter att konsumera 1-2 portioner fet fisk i veckan, motsvarande ett intag av 200-500 mg omega-3-tillskott per dag (Världshälsoorganisationen, 2003).
Tabell 1. Omega-3 fleromättade fettsyror halter i olika vanligt konsumerade livsmedelskällor. Anpassad från Sprague et al. (2016)
Mattyp g EPA + DHA per 100g portion
Serveringsstorlek Antal portioner lika med 1 makrillfilé Makrill 3,2 81g (1 file) Sardiner 1,9 130g 1,1 Odlad lax 1,4 94g 2 Vild lax 0,7 94g 3,9 Torsk 0,2 140g 9,3 Tonfisk på burk 0,2 112g 11,6 Tonfisk färsk 0,1 120g 21,6 Kyckling 0,02 145g 89,4 Lamm 0,01 125g 207,4 Fläsk 0,01 100g 259,2 Nötkött 0,01 125g 207,4
DHA = Dokosahexaensyra; EPA = Eikosapentaesyra.
Huvudämnet i omega-6-fett är linolsyra. Oljor som innehåller mycket linolsyra är majs-, solros-, och safflorolja. Linolsyra genomgår i cellen förlängning och desaturering till arakidonsyra. Arakidonsyra är en förmarkör för eikosanoider som är lipid-baserade medlare för den inflammatoriska processen. Eikosanoiderna inkluderar lipid-baserade prostacykliner, tromboxaner och leukotriener. Eikosanoider ökar syntesen av
inflammatoriska cytokiner, som interleukin (IL-6) och tumörnekrosfaktor-α från celler i immunsystemet (Calder, Grimble. 2002). Inflammation är ett normalt svar på
styrketräning vilket kan vara viktigt för nedbrytningen av skadade proteiner och
påföljande syntes av nya proteiner. Det har framgått att arakidonsyra-tillskott förbättrar effekten hos kroppsbyggare (Roberts, et al... Kreider. 2007). Kronisk låggradig
inflammation som vanligtvis inträffar vid åldrande och medför en ökning av
proinflammatoriska cytokiner, höga nivåer av tumörnekrosfaktoralfa (TNF-α) och IL-6 verkar skadligt och är relaterad till förlust av styrka, minskad muskelmassa och minskat antal muskelfibrer (Roubenoff R. 2003). Blockering av cyklooxygenas enzym,
involverat i metabolismen av arakidonsyra till prostaglandin, med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (Ibuprofen), förbättrade muskelhypertrofi och styrkeökningar hos äldre vuxna (medelålder 64 år) under ett 12 veckors styrketräningsprogram (Trappe, et al... Hollon. 2011).
Ett högt förhållande mellan omega-6-fettsyror och omega-3-fettsyror kan leda till flera inflammatoriska tillstånd (Simopoulos. 2002). Det beror på att det inflammatoriska cytokinet IL-6 stör det anabola tillväxthormonet och minskar fosforylering av ribosomal protein S6-kinase (p70s6k) i musklerna, ett viktigt protein involverat i att aktivera proteinsyntes (Haddad, Zaldivar, Cooper, & Adams. 2005). TNF-α är en viktigt inflammatorisk cytokin som fungerar som en ligand som stimulerar programmerad celldöd (apoptos) möjligen genom aktivering av caspaser, en typ av “proteas” som bryter ned muskelprotein (Leeuwenburgh. 2003). TNF-α och IL-6 aktiverar även proteinnedbrytning genom att aktivera forkhead box (FOXO), en transkriptionsfaktor som aktiverar gener som förmedlar proteiner som ubiquitin-aktiverade ligaser, involverade i proteinnedbrytningen. FOXO kan även indirekt aktiveras av IL-6 och TNF-α genom deras störningar i effekterna av IGF-1 eftersom IGF-1 normalt
undertrycker FOXO. (Meng, Yu. 2010) Det verkar därmed troligt att ett högt intag av omega-6-fettsyror i kosten kan leda till ökade nivåer av inflammation som kan försämra förlust av muskelmassa och styrka hos äldre vuxna.
2.7 Testosteronsyntes
Testosteron syntetiseras huvudsakligen (>95%) i Leydigceller hos män, en celltyp i testis som återfinns mellan tubuli seminferi (sädesgångarna/sädeskanalerna).
Forskningen visar att nivåerna av testosteron hos män minskar med ökad ålder, vilket påverkar muskelmassan. Bildandet av testosteron verkar påverkas positivt av intag av fettsyretillskott. Testosteronsyntes följer en enzymatisk sekvens av steg från de novo syntetiskt kolesterol, genom antingen intracellulära kolesterolestrar eller extracellulär tillförsel från cirkulerande lågdensitets lipoproteiner. Kolesterol omvandlas till pregnenolone av cholesterol side-chain cleavage enzyme (P450ssc), ett inre membranprotein från mitokondrier, som katalyserar klyvnings-reaktionen.
Pregnenolone kan omvandlas till progesterone med 3β-hydroxysteroid dehydrogenas (3β-HSD), lokaliserat i både mitokondrier och glatt endoplasmatiskt nätverk, eller till 17a-hydroxipregneolon med 17a-hydroxylas / 17,20-lyas (P450c17). Progesteron kan omvandlas till 17a-hydroxiprogesteron, androstenedione och till slut till testosteron. Pregnenolone kan omvandlas till 17a-hydroxi pregnenolone, dehydroepiandrosteron,
androstenediol och testosteron, eller omvandla det till progesteronderivat som går in i en annan väg. (Ye, Su, Ge. 2011)
2.8 Effekter av fett-tillskott på testosteronsyntes
Vetenskapen har den senaste tiden börjat intressera sig för fettsyra-tillskottens effekt på syntesen av testosteron. Även om resultaten har uppnåtts främst i djur eller in vitro-studier har det visat sig att fiskoljetillskott förbättrar reproduktionsförmågan även om den molekylära mekanismen ännu inte har belysts. Inom forskningen finns det de som antar att fiskoljetillskott direkt kan öka steroidogenes (Staples C.R, Burke J.M,
Thatcher. 1998), eller direkt ändra receptorkompositionen i testikelplasmamembranen (Sebokova, Garg, Wierzbicki, Thomson, & Clandinin. 1990). Det har visat sig i studier på friska grisar att effekten av långvarigt tillskott av omega-6-fettsyror på
steroidproduktionen att fiskoljetillskott, oavsett EPA/DHA-förhållande, modifierade fettsyrasammansättningen i testiklar vilket kan påverka koncentration av testosteron i testiklarna negativt. Liknande resultat har uppnåtts i in vitro-studier med användning av human adrenocortical carcinoma celllinje (H295R) behandlad med torskleverolja, en modell för att identifiera kemikalier som kan påverka steroidogenes. Näringstillskott från torskleverolja, i likhet med fiskoljor innehåller höga halter av omega-3-fettsyror, EPA och DHA (Castellano, Audet, Laforest, Matte, & Suh. 2011).
3 Syfte
Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie utvärdera effekten av omega-3-fettsyra tillskott på graden av muskelproteinsyntes hos styrketränande vuxna. Frågeställning: Ökar omega-3-fettsyror graden av muskelproteinsyntes hos vuxna?
4 Metod & urval
Studien är utförd som en litteraturstudie där relevanta vetenskapliga och publicerade studier, utvärderats och dess resultat har analyserats för att besvara studiens syfte. Databaserna Onesearch och PubMed användes med sökorden Omega-3, Fish oil, physical performance, resistance training, adults mellan 2021-03-29 och 2021-04-05. Inklusionskriterier var originalartiklar publicerade mellan 2011-2021, peer review artiklar på engelska i fulltext av styrketränande äldre vuxna (30-70 år).
Exklusionskriterierna var studier på yngre än 30 och äldre än 70 år, ej i fulltext. Studierna relevans bedömdes utifrån artiklarnas titel och abstrakt. 234 studier i
Onesearch, 5 studier i PubMed gicks igenom till en början. 30 abstrakt lästes, 21 studier lästes i fulltext, 7 studier baserat på in- och exklusionskriterierna valdes ut till studien efter läst fulltext (Bilaga A).
Sökord: Omega-3, Fish oil, physical performance, resistance training, adults.
Bilaga 1. Flödesschema av artikelsök. Inklusionskriterier
• Peer review artiklar • Originalartiklar • Engelska i fulltext
• Publicerade mellan 2011-2021
• Styrketränande vuxna (30-70 år).
Exklusionskriterier • Studier på yngre än 30, äldre än 70 år • Ej på engelska
• Ej styrketränande • Ej i fulltext
5 Etiska övervägande.
I och med att det är en litteraturstudie på tidigare utförda studier där etiska övervägande har tagits ställning till och fått etiskt godkännande har denna studie tagit det i beaktning.
6 Resultat
Cornish, et al... Pinder. (2018) genomförde en dubbelblind studie, där 23 äldre män slumpmässigt tilldelades antingen 3 g av ett kombinerat EPA / DHA-tillskott (1,98 g EPA, 0,99 g DHA) eller en lika stor mängd omega-fettsyrablandning av ALA (1,35 g) linolsyra (LA) och gammalinolensyra (GLA) (0,795 g), samt oljesyra (olivolja) (0,525 g). Båda grupperna fullföljde ett 12 veckors träningsprogram som genomfördes tre dagar i följd per vecka. Post-studieresultat visade att båda grupperna på liknande sätt ökade mager kroppsmassa mätt genom dubbel röntgen absorptiometry. Ett möjligt förbryllade svar är att den relativa höga ALA-halten (45%) i kontrollgruppen kan ha påverkat resultaten.
En studie misslyckades med att visa en fördelaktig effekt av omega-3-fettsyror (3 g fiskolja / d) på muskelmassa jämfört med placebo (3 g safflorolja / d) hos män och kvinnor som fick i 19 veckor utföra styrketräning två gånger i veckan. Ingen av
grupperna ökade signifikant muskeltvärsnitt efter studieperioden. Dessa resultat strider mot den övriga litteraturen, vilket visar att äldre individer uppnår stabila vinster i markörer för muskelmassa genom styrketräning (Peterson M.D, Sen A, & Gordon P.M. 2011). Detta väcker frågor om styrketräningsprogrammet var tillräckligt utmanande för att åstadkomma hypertrofiska anpassningar (Da Boit, et al... Stuart. 2017).
Juris, McDaniel, Edward, Weiss. (2011) undersökte hypotesen att omega-3-tillskott minskar inflammation orsakad av excentrisk bicepscurl. 11 friska vuxna män och kvinnor utförde excentriska bicepscurls vid två tillfällen, en gång efter 14 dagar av begränsat intag av omega-3 (kontrollstudie) samt efter 7 dagar av ett intag av 3000 mg/dag omega-3-tillskott (omega-3 studie). Före och 48 timmar efter excentrisk träning bedömdes tecken på inflammation genom att mäta graden av ömhet, svullnad
(armomkrets och arm volym) och temperatur (infraröd hudsensor). Inflammation i armarna ökade (p >0,0001) som svar på excentrisk träning i kontrollstudier, mängden ömhet var 15% mindre i omega-3 studien (p = 0,004). Arm omkretsen ökade efter excentrisk träning i kontrollstudier (p =0,01) men inte i omega-3 studien (p =0,15). Det finns dock en skillnad mellan försöken. Arm volym och hudtemperatur förändrades inte som svar på excentrisk träning i något av försöken. Detta tyder på att omega-3-tillskott minskar graden av ömhet, som är en markör för inflammation efter excentrisk träning. Dessa resultat tyder på att omega-3-tillskott minskar graden av ömhet efter träning och därigenom underlättar återhämtningen hos individer, från hårt tränande idrottare till stillasittande personer eller patienter som börjat träna eller genomgår medicinska behandlingar som sjukgymnastik eller hjärtrehabilitering.
Laila, et al... Lanza. (2017) studie utvärderade påverkan av omega-3-tillskott på MPS och anabola svaret på träningspass hos friska äldre vuxna. Tolv frivilliga fick 3,9 g/dag av omega-3 (2,7 g EPA, 1,2 g DHA) i en 16 veckors interventionsstudie. Små icke-signifikanta ökningar av myofibrillär proteinsyntes noterades i det post-absorberande tillståndet innan träning efter 16 veckors tillskott av omega-3; dock var frekvensen av myofibrillära fraktioner signifikant högre efter träning. Ett intressant fynd var att träningsinducerad ökningen av MPS efter omega-3-tillskott var större hos äldre jämfört med hos yngre individer. Hos äldre verkar det vara mer säkert att omega-3 kan förstärka
det anabola gensvaret på ett proteinintag. Det gäller både i vila utan styrketräning och efter ett träningspass.
Smith, et al... Mittendorfer. (2011a) genomförde en RCT med 16 äldre vuxna som jämförde effekten av fettsyra-tillskott (1,86 g EPA, 1,5 g DHA) jämfört med placebo (4g majsolja) på muskelproteinsyntes (MPS). Efter 8-veckors tillskott genomgick försökspersonerna en hyperaminoacidemia-hyperinsulinemia clamp (vid bedömning av insulinintag) för att bedöma hastigheten på MPS och fosforylering av olika anabola signalelement. resultaten visade att fettsyra-tillskott förbättrade MPS-hastigheten såväl som ökade aktiveringen av mTOR- och p70s6k-koncentrationen, även om ingen förändring i Akt Thr308 observerades.
En faktor för muskelförlust vid åldrande verkar vara en minskning av MPS. Äldre innehar lägre MPS-hastighet jämfört med yngre med samma anabola stimuli av näring. Smith (2011b) undersökte effekten av 8 veckors LCn-3PUFA-tillskott (1,86 g EPA och 1,5 g DHA) hos nio friska vuxna under en 8-veckors studieperiod om frekvensen av muskelproteinsyntes (med hjälp av stabila isotopmärkta spårnings tekniker) och aktivering (fosforylering) av beståndsdelar i mTOR-p70s6k-vägen under basala, post adoptiva förhållanden och under en hyperaminoacidemia-hyperinsulinemia clamp. Mätningar av koncentrationerna av protein, RNA och DNA i muskler utfördes för att få index över proteinsyntesförmågan, translationell effektivitet och cellstorlek. Varken den basala muskelprotein fraktionerade syntes hastigheten eller basala signalerings
elementets fosforylering förändrades som svar på LCn-3 PUFA-tillskott. Det anabola svaret på insulin och aminosyrainfusion större efter intag av LCn-3 PUFA
(muskelprotein-fraktion syntes hastighet under insulin och aminosyrainfusion ökade från 0,062 ± 0. −1 och fosfo mTOR Ser2448 och p70s6k Thr389 koncentrationer ökade med ~ 50%; alla P<0,05). Muskelprotein koncentrationen och
protein/till/DNA/förhållanden (muskelcell storlek) var båda större (P>0,005) efter LCn-3 PUFA-tillskott. De drog slutsatsen att LCN-LCn-3 PUFA har anabola egenskaper hos friska unga och medelålders vuxna. Frånvaron av kontrollgrupp kan dock begränsa tolkningarna av dessa uppgifter (Smith, et al... Mittendorfer. 2011b).
I en studie av Strandberg, Ponsot, Piehl-Aulin, Falk, Kadi. (2015) randomiserades 63 äldre kvinnor i tre grupper: styrketräning och omega-3-rik diet; endast styrketräning, eller kontrollgrupp. Ökat omega-3-intag uppnåddes genom ≥500g fet fisk i veckan (lax, makrill och sill). Styrketräning utfördes två gånger i veckan med övningar för alla muskelgrupper. Efter 24 veckor ökade endast gruppen som konsumerat högre mängd omega-3 signifikant typ-II muskelfibrer, avgjord med muskelbiopsi. Det bör noteras att studien inte syftar till att endast utvärdera effekten av omega-3-tillskott, eftersom förhållandet mellan andra fetter även förändrades. Vilket förväxlar förmågan att dra kausalitet med avseende på de specifika effekterna av omega-3 och muskelökning.
7 Begränsningar
Potentiella begränsningar med de aktuella studierna är att ett stort antal studier inte kontrollerade matintag samt att fler markörer än endast omega-3-tillskott undersöktes. Det förväxlar förmågan att dra kausalitet avseende effekten av omega-3-fettsyror på muskelfunktion. Det är viktigt att kontrollera näringsintaget under studier som fokuserar på muskelanpassningar och särskilt proteinkonsumtion, eftersom det påverkar tillväxten av muskelmassa och fysisk funktion. Dessutom är det välkänt att träning är en primär
modulator för muskelmassa (Atherton, Smith. 2012), vilket i det avseendet gör det viktigt att kontrollera fysisk aktivitetsnivå.
Ytterligare begränsningar för att jämföra resultaten mellan studier är variationen är faställande av placebo som bland annat majsolja, safflorolja, olivolja och ALA. Dessutom jämförde andra studier effekten av omega-3-tillskott med en kontrollgrupp utan placebo. Därför kan standardisering av placebo som används i framtida studier vara till hjälp att dra slutsatser om den verkliga effekten av omega-3-tillskott på
muskelmassa och styrka, eftersom placebo innehåll kan främja differentiella förändringar i fettsyrafusionen i cellmembranen. Det lyfter fram vikten av adekvat bedömning av kostintag och fysisk aktivitet samt en guldstandard-metod för kroppssammansättning i framtida studier.
8 Diskussion
Förlust av muskelmassa och styrka med åldrande är ett stort hälsoproblem.
Styrketräning förbättrar åldrande muskelmassa och styrka, möjligen genom att påverka muskelprotein-kinetik, satellit-cellfunktion och inflammation. Förutom styrketräning har omega-3-fettsyror visat sig lindra åldersrelaterad förlust av muskelmassa och styrka. Omega-3-fettsyror har även anti-inflammatoriska och anti-metabola egenskaper som kan påskynda muskelåterhämtningen efter träning. Mekanismerna genom vilka omega-3 skulle kunna bidra till att stimulera muskelproteinsyntesen är inte helt klarlagda. En sådan tänkbar mekanism är ökad mängd omega-3-fettsyror i cellmembranen. Protein som fäster i cellmembranen är kopplade till muskelproteinsyntes, ett större intag av omega-3-fettsyror kan öka aktiviteten av dessa proteiner. (Hill et al. 2007)
De flesta studier har utvärderat effekten av omega-3-tillskott hos yngre vuxna 18-30 år och vuxna 65 år och äldre, även om det finns en relativ brist på studier som utvärderar effekten av omega-3-tillskott på MPS hos äldre vuxna 30-70 år, verkar det som om omega-3 kan främja anabola ökningar hos äldre individer. Resultaten kvarstår trots heterogenitet i det metodologiska mönstret, med en aminosyrainfusion som användes i studien av Smith et al., (2011a) och vid ett intag av en blandad måltid och ett
träningspass i studien av Laila et al., (2017). Viktigt är att dessa studier har bedömt äldre vuxna och kan därför inte generaliseras till yngre vuxna. Dessutom finns det motstridiga bevis för huruvida omega-3-tillskott ger en fördelaktig effekt på
muskelfunktion hos äldre vuxna. Detta gör att denna slutsats är baserad på begränsade data och fler studier behövs innan omega-3-tillskott kan rekommenderas som en beständig strategi för sådana ändamål i klinisk praxis.
Vid mätning som sker under påverkan av hyperaminoacidemia-hyperinsulinemia clamp, har det visat sig att det sker en större nybildning av muskelprotein med tillsatt omega-3-fettsyror (Smith et al. 2011a; Smith et al. 20011b). Ett intag av omega-3-omega-3-fettsyror efter styrketräning tillsammans med protein ökar aktiviteten av anabola signalmekaniker jämfört med intag av endast protein. Hos äldre kan det innebära att omega-3-fettsyror kan förstärka det anabola gensvaret på ett proteinintag både i vila och efter
styrketräning. När vi blir äldre utvecklar vi anabol resistens. Det innebär att äldre behöver mer protein för att få lika stor muskeluppbyggande effekt som unga. Omega-3-fettsyror kan återställa den anabola känsligheten för proteinintag vilket skulle betyda att äldre inte behöver konsumera så mycket protein för att få lika stor stimulans av
muskelproteinsyntesen som unga. I teorin betyder det att omega-3-fettsyror kan öka proteinets anabola effekt. I det fallet skulle det inte behövas lika mycket protein för att få samma anabola effekt. Det är dock en teori som baseras på en begränsad mängd forskning och behöver testas vidare i kontrollerade studier (Smith et al. 2011b; Laila et
9 Slutsats
Sammanfattningsvis verkar omega-3-tillskott kunna bidra till större
muskelproteinsyntes när de tas tillsammans med protein i en måltid, åtminstone om proteinmängden i måltiden är undermålig. Omega-3 verkar även förlänga och förstärka de anabola signaler som sätter igång efter måltid. Dessa effekter är mer påtagliga hos äldre än hos unga. Det visar på en fördelaktig anabol effekt av omega-3 hos äldre vuxna men ytterligare forskning behövs för att dra starkare slutsatser.
Om det är riktigt att omega-3 kan förstärka de anabola effekterna av en mindre mängd protein kan det vara en värdefull upptäckt för äldre. Vi utvecklar en anabol resistens när vi blir äldre, vilket gör att äldre behöver konsumera mer protein för att få en lika stor muskeluppbyggande effekt som hos unga vuxna. Om omega-3-fettsyror kan återställa den anabola känsligheten av proteinintag, skulle det betyda att äldre inte behöver konsumera en lika stor mängd protein för att stimulera muskelproteinsyntesen.
10 Referenser
Atherton P.J, Smith K. (2012). Muscle protein synthesis in response to nutrition and exercise. The Journal of Physiology. 590 (Pt 5): 1049–1057. Doi: 10.1113/jphysiol.2011.225003
Andrade P.M.M, Ribeiro B.G, Bozza M.T, Costa Rosa L.F.B, Tavares do Carmo M.G. (2007). Effects of the fish-oil supplementation on the immune and inflammatory responses in elite swimmers. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 77(3-4):139-45. Doi:
10.1016/j.plefa.2007.08.010.
Baumgartner N.R, Koehler M.K, Gallagher D, Romero L, Heymsfield B.S, Ross R.R, Garry J.P, Lindeman D.R. (1998). Epidemiology of sarcopenia among the elderly in New Mexico. American Journal of Epidemiology. 147(8):755-63. Doi: 10.1093/oxfordjournals.aje.a009520. Bazan G.N, Molina F.M, Gordon C.W. (2011). Docosahexaenoic acid signalolipidomics in nutrition: significance in aging, neuroinflammation, macular degeneration, Alzheimer’s, and other neurodegenerative diseases. Annual Review of Nutrition. 31:321–351.
Doi: 10.1146/annurev.nutr.012809.104635.
Candow G.D, Chilibeck D.P. (2005). Differences in size, strength, and power of upper and lower body muscle groups in young and older men. The Journals of Gerontology: Series A, Volume 60, 148–156, Doi.org/10.1093/gerona/60.2.148.
Candow D.G, Forbes S.C, Little J.P, Cornish S.M, Pinkoski C, Chilibeck P.D. (2012). Effect of nutritional interventions and resistance exercise on aging muscle mass and strength.
Biogerontology: (4) 345-58. Doi: 10.1007/s10522-012-9385-4.
Calder C.P, Grimble F.R. (2002). Polyunsaturated fatty acids, inflammation and immunity. European Journal of Clinical Nutrition, 56 Suppl 3:S14-9 Doi: 10.1038/sj.ejcn.1601478. Castellano C-H, Audet I, Laforest J-P, Matte J.J, Suh M. (2011). Fish oil diets alter the phospholipid balance, fatty acid composition, and steroid hormone concentrations in testes of adult pigs. Theriogenology; 76(6):1134-45. Doi: 10.1016/j.theriogenology.2011.05.022.
Cornish M.S, Candow G.D, Jantz T.N, Chilibeck D.P, Little P.J, Forbes S, Abeysekara S, Zello A.G. (2009). Conjugated linoleic acid combined with creatine monohydrate and whey protein supplementation during strength training. International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 19(1): 79-96 Doi: 10.1123/ijsnem.19.1.79.
Cornish S.M, Myrie S.B, Bugera E.M, Chase J.E, Turczyn D, Pinder M. (2018).
Omega-3 supplementation with resistance training does not improve body composition or lower biomarkers of inflammation more so than resistance training alone in older men.
Nutrition Research, 60, pp. 87-95. Doi: 10.1016/j.nutres.2018.09.005.
Cuthbertson D. J, Smith K, Babraj J, Leese G, Waddell T, Atherton P, Wackerhage H, Taylor P.M, Rennie M.J. (2005). Anabolic signaling deficits underlie amino acid resistance of wasting, aging muscle. The FASEB Journal, 19(3):422-4. Doi: 10.1096/fj.04-2640fje.
Cuthbertson D.J, Babraj J, Smith K, Wilkes E, Fedele M.J, Esser K, Rennie M. (2006).
Anabolic signaling and protein synthesis in human skeletal muscle after dynamic shortening or lengthening exercise. American Journal of Physiology, Endocrinol Metab. 290(4):E731-8. Doi: 10.1152/ajpendo.00415.2005.
Da Boit M, Sibson R, Sivasubramaniam S, Meakin J.R, Greig C,A, Aspden R.M, Thies F, Jeromson S, Hamilton D.L, Speakman J.R, Hambly C, Mangoni A.A, Preston T, Stuart R
GraySex S.R. (2017). Differences in the effect of fish-oil supplementation on the adaptive response to resistance exercise training in older people: a randomized controlled trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 105(1): 151–158. Doi: 10.3945/ajcn.116.140780 Delmonico J.M, Harris T.B, Lee J-S, Visser M, Nevitt M, Kritchevsky S.B, Frances A Tylavsky F.A, Newman A.B. (2007). Alternative definitions of sarcopenia, lower extremity performance, and functional impairment with aging in older men and women. Journal of the American Geriatrics Society, 55(5):769-74 Doi: 10.1111/j.1532-5415.2007.01140.x.
Dwyer J.T, Allison D.B, Coates P.M. (2005). Dietary supplements in weight reduction. Journal of the American Dietetic Association, 105(5 Suppl 1):S80-6. Doi: 10.1016/j.jada.2005.02.028. Evans W.J. (1995). What is sarcopenia?
The Journal of Gerontology: Biological Sciences and the Journal of Gerontology: Medical Sciences, 50 Spec No:5-8. Doi: 10.1093/gerona/50a.special_issue.5.
Fetterman J.W Jr, Zdanowicz M.M. (2009). Therapeutic potential of n-3 polyunsaturated fatty acids in disease. American Journal of Health-System Pharmac,. 1;66(13):1169-79. Doi: 10.2146/ajhp080411.
Gingras A-A, White P.J, Chouinard P.Y, Julien P, Davis T.A, Dombrowski L, Couture Y, Dubreuil P, Myre A, Bergeron K, Marette A, Thivierge .C.M. (2007). Long-chain omega-3 fatty acids regulate bovine whole-body protein metabolism by promoting muscle insulin signalling to the Akt-mTOR-S6K1 pathway and insulin sensitivity.
The Journal of Physiology, 15;579(Pt 1):269-84. Doi: 10.1113/jphysiol.2006.121079.
Haddad F, Zaldivar F, Cooper M.D, Adams R.G, (2005). IL-6-induced skeletal muscle atrophy. The Journal of Applied Physiology, 98:911–917 Doi: 10.1152/japplphysiol.01026.2004.
Hill A.M, Buckley D.J, Murphy J.K, Howe R.P. (2007). Combining fish-oil supplements with regular aerobic exercise improves body composition and cardiovascular disease risk factors. American Journal of Clinical Nutrition, 85:1267–1274. Doi: 10.1093/ajcn/85.5.1267.
Hill A.M, Worthley C, Murphy K.J, Buckley J.D, Ferrante A, Howe P.R. (2007). n-3 Fatty acid supplementation and regular moderate exercise: differential effects of a combined intervention on neutrophil function. British Journal of Nutrition, 98(2):300-9. Doi:
10.1017/S0007114507707286.
Jeromson S, Mackenzie I, Doherty M.K, Whitfield P.D, Bell G, Dick J, Shaw A, Rao F.V, Ashcroft S.P, Philp A, Galloway S.D.R, Gallagher I, Hamilton L.D. (2018). Lipid remodeling and an altered membrane-associated proteome may drive the differential effects of EPA and DHA treatment on skeletal muscle glucose uptake and protein accretion. The American Journal of Physiology - Endocrinology and Metabolism, 1;314(6):E605-E619. Doi:
10.1152/ajpendo.00438.2015.
Jouris K.B, McDaniel J.L, Edward P Weiss E.P. (2011). The Effect of Omega-3 Fatty Acid Supplementation on the Inflammatory Response to eccentric strength exercise.
Journal of Sports Science and Medicine, 1;10(3):432-8. eCollection 2011.
Jeukendrup A.E, Aldred S. (2004). Fat supplementation, health, and endurance performance. Journal of Sports Science and Medicine, 1;10(3):432-8. Nutrition 20(7-8):678-88. Doi: 10.1016/j.nut.2004.04.018.
Kyle U.G, Genton L, Hans D, Karsegard L, Slosman D.O, Pichard C. (2001). Age-related differences in fat-free mass, skeletal muscle, body cell mass and fat mass between 18 and 94
years. European Journal of Clinical Nutrition, (8):663-72. Doi: 10.1038/sj.ejcn.1601198.
Larsson L. (1978). Morphological and functional characteristics of the ageing skeletal muscle in man. A cross-sectional study. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 1978;457:1-36. Lalia A.Z, Dasari S, Robinson M.M, Abid H, Morse M, Klaus K.A, Lanza I.R. (2017).
Influence of omega-3 fatty acids on skeletal muscle protein metabolism and mitochondrial bioenergetics in older adults. Aging (Albany NY), 9(4):1096-1129. Doi:
10.18632/aging.101210.
Leeuwenburgh C. (2003). Role of apoptosis in sarcopenia. Review The Journal of Gerontology: Biological Sciences and the Journal of Gerontology: Medical Sciences, 58(11):999-1001. Doi: 10.1093/gerona/58.11.m999.
Logan S.L, Spriet L.L. (2015). Omega-3 fatty acid supplementation for 12 weeks increases resting and exercise metabolic rate in healthy community-dwelling older females.
PLoS One, 10(12):e0144828. Doi: 10.1371/journal.pone.0144828.
Meng S-J, Yu L-J. (2010). Oxidative stress, molecular inflammation and sarcopenia. nternational Journal of Molecular Sciences, 1509–1526. Doi: 10.3390/ijms11041509. Morley E.J, Kim J.M, Haren T.M, Kevorkian R, Banks A.W. (2005). Frailty and the aging male. The Aging Male, 8(3-4):135-40. Doi: 10.1080/13685530500277232.
Peterson, M.D, Sen A, Gordon P.M. (2011). Influence of resistance exercise on lean body mass in aging adults: a meta-analysis.
Medicine & Science in Sports & Motion, 43(2):249-58. Doi: 10.1249/MSS.0b013e3181eb6265. Roberts M.D, Iosia M, Kerksick C.M, Taylor L.W, Campbell B, Wilborn C.D, Harvey T, Cooke M, Rasmussen C, Greenwood M, Wilson R, Jitomir J, Willoughby D, Kreider R.B. (2007). Effects of arachidonic acid supplementation on training adaptations in resistance-trained males. The Journal of the International Society of Sports Nutrition, 4:21. Doi:10.1186/1550-2783-4-21.
Robinson S.M, Jameson K.A, Batelaan S.F, Martin H.J, Syddall H.E, Dennison E.M, Cooper C, Sayer A.A, Hertfordshire Cohort Study Group. (2008). Diet and its relationship with grip strength in community-dwelling older men and women: the Hertfordshire cohort study. Journal of the American Geriatrics Society, 56(1):84-90. Doi: 10.1111/j.1532-5415.2007.01478.x. Rodacki C.L.N, Rodachi A.L.F, Pereira G, Naliwaiko K, Coelho I, Pequito D, Fernandes L.C. (2012). Fish-oil supplementation enhances the effects of strength training in elderly women. American Journal of Clinical Nutrition, 95(2):428-36. Doi: 10.3945/ajcn.111.021915. Rogerson D. (2017). Vegan diets: practical advice for athletes and exercisers. The Journal of the International Society of Sports Nutrition, 14:36. Doi: 10.1186/s12970-017-0192-9. Roncone M, Hannah Bartlett H, Eperjesi F. (2009). Essential fatty acids for dry eye: A review. Contact Lens & Anterior Eye,33(2):49-54; quiz 100. Doi: 10.1016/j.clae.2009.11.002.
Rosenberg E.S, Penny A Asbell P.A. (2010). Essential fatty acids in the treatment of dry eye. The Ocular Surface, 8(1):18-28. Doi: 10.1016/s1542-0124(12)70214-8.
Sciotto C, Mjøs S.A. (2012). Trans isomers of EPA and DHA in omega-3 products on the European market. Lipids, 47(7):659-67. Doi: 10.1007/s11745-012-3672-3.
Sebokova E, Garg M.L, Wierzbicki A, Thomson A.B, Clandinin M T. (1990). Alteration of the lipid composition of rat testicular plasma membranes by dietary (n-3) fatty acids changes the responsiveness of Leydig cells and testosterone synthesis.
The Journal of Nutrition, 120(6):610-8. Doi: 10.1093/jn/120.6.610.
Simopoulos A.P. (2002). The importance of the ratio of omega-6/omega-3 essential fatty acids. Review. Biomedicine & Pharmacotherapy, 56(8):365-79. Doi: 10.1016/s0753-3322(02)00253-6.
Smith G.I, Atherton P, Reeds D.N, Mohammed B.S, Rankin D, Rennie M.J, Mittendorfer B. (2011a). Dietary omega-3 fatty acid supplementation increases the rate of muscle protein synthesis in older adults: a randomized controlled trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 93(2): 402–412. Doi: 10.3945/ajcn.110.005611.
Smith G.I, Atherton P, Reeds D.N, Mohammed B.S, Rankin D, Rennie M.J, Mittendorfer B, (2011b). Omega-3 polyunsaturated fatty acids augment the muscle protein anabolic response to hyperaminoacidemia-hyperinsulinemia in healthy young and middle aged men and women. Clinical Science, 121(6): 267–278. Doi: 10.1042/CS20100597.
Staples C.R, Burke J.M, Thatcher W.W. (1998). Influence of supplemental fats on reproductive tissues and performance of lactating cows.
Journal of Dairy Science, 81(3):856-71. Doi: 10.3168/jds.S0022-0302(98)75644-9.
Strandberg E, Ponsot E, Piehl-Aulin K, Falk G, Kadi F. (2019). Resistance Training Alone or Combined With N-3 PUFA-Rich Diet in Older Women: Effects on Muscle Fiber Hypertrophy. The Journal of Gerontology: Biological Sciences and the Journal of Gerontology: Medical Sciences,74(4):489-494. Doi: 10.1093/gerona/gly130.
Sprague M, Dick J.R, Tocher D.R. (2016). Impact of sustainable feeds on omega-3 long-chain fatty acid levels in farmed Atlantic salmon, 2006-2015. Scientific Reports, 22;6:21892. Doi: 10.1038/srep21892.
Tzankoff S.P, Norris A.H. (1978). Longitudinal changes in basal metabolism in man.
Journal of applied physiology: respiratory, environmental and exercise physiology, 45(4):536-9.
Doi: 10.1152/jappl.1978.45.4.536.
Trappe T.A, Carroll C.C, Dickinson J.M, LeMoine J.K, Haus J.M, Sullivan B.E, Lee J.D, Jemiolo B, Weinheimer E.M, Hollon C.J. (2011). Influence of acetaminophen and ibuprofen on skeletal muscle adaptations to resistance exercise in older adults. American Journal of
Physiology: Regulatory, Integrative and Comparative Physiology, 300(3):R655-62. Doi: 10.1152/ajpregu.00611.2010.
World Health Organization. (2003). Expert consultation on diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. WHO Technical Report Series No, 916. Geneva, Switzerland.
Ye L, Su Z-J, Ge R-S. (2011). Inhibitors of testosterone biosynthetic and metabolic activation enzymes. Molecules, 2;16(12):9983-10001. Doi: 10.3390/molecules16129983
Bilagor
Bilaga A Resultattabell
Studie Syfte Studiedesign Deltagare n (m/k) Metod Längd Resultat Cornish et
al, (2018)
Utvärdera effekten av 3 g/d ω-3-fettsyra (EPA & DHA) -tillskott i kombination med styrketräning för att förbättra kroppssammansättning och lägre inflammatoriska
cytokiner hos äldre män jämfört med placebo och styrketräning. Slumpmässigt dubbelblind kontrollerad. 23 (23/0) ≥65år 1,98 g EPA, 0,99 g DHA. Placebo ALA, linolsyra, GLA, oljesyra.
12v Komplettering med EPA & DHA hade ingen ergogen effekt på styrketräning. Båda grupperna ökade mager vävnadsmassa.
Da boit et al, (2017) Utvärdera effekterna av långkedjiga ω-3-PUFA-tillskott på styrketräning inducerad ökning av muskelmassa och funktion och om dess effekter skiljer sig mellan män och kvinnor.
RCT dubbelblind kontroll 50 (27/23) 70,6 ± 4,5 år. 2,1 g EPA + 600 mg DHA. Placebo 3g safflorolja
18 v Kvinnor visade en ökning av maximalt isometrisk vridmoment och muskeltillväxt i ω-3-gruppen, utan förändringar i placebogruppen efter träning. Inga förändringar i MPS eller muskelmassa.
Jouris et al. (2011)
Avgöra om 1v med ω-3-tillskott minskar kliniska markörer för lokal inflammation mätt 48 timmar efter excentrisk bicepscurl Interventionss tudie 11 (3/8) 18-60 år 2 g EPA + 1 g DHA
1v Betydligt minskad träningsinducerad ömhet i musklerna. Laila et al (2017) Påverkan av n-3-PUFA på mitokondriell Klinisk prövning 12 (5/7) 18-35 & 65-85 år 2,7 g EPA + 1,2 mg DHA
16 v ω-3-tillskott ökade den post adsorptiva
muskelfysiologi och proteinmetabolism hos äldre vuxna.
reaktioner efter träning
Smith el al. (2011a) Utvärdera effekten av ω-3-fettsyretillskott på graden av muskelproteinsyntes hos äldre vuxna. RCT dubbelblind, kontrollerad 16 (10/6) ≥65 år 1,86 g EPA + 1,5 g DHA. Placebo 4g majsolja
8v FO förbättrade MPS-hastigheten samt ökade aktivering av mTOR-och p70s6k-koncentrationen, ingen förbättring i AktThr308 observerades
Smith et al.(2011b)
Bestämma effekten av LCn-3 PUFA-tillskott på index för muskelprotein anabolism i muskler hos unga/medelålders vuxna.
RCT 9 (5/4). 39,7 ± 1,7 år
1,86 g EPA + 1,5 gDHA
8v ω-3 ökade MPS och fördubblade det anabola svaret på aminosyra och insulininfusion
Strandberg et al, (2015) Utvärderade effekterna av 24v styrketräning i kombination med en hälsosam kost (ω-6/ω-3 <2 förhållande, hos friska och fysiskt aktiva äldre kvinnor. RCT 55 (0/55) 65-70 år Hälsosam kost (ω-6/ω-3 <2 förhållande) KG, vanlig kost.
24v Endast gruppen styrketräning + hälsosam kost visade ökad muskelmassa.
Notering: RCT = randomiserad kliniskt försök; m = män; k = kvinnor; EPA = eikosapentaensyra; DHA = dokosahexaensyra; IK = icke kontrollerad; IT = inte tillämpbar; EPA = eikosapentaensyra; DHA = dokosahexaensyra; GLA = gammalinolesyra; ALA = alfalinolensyra; KG = kontrollgrupp; v = veckor; MPS = muskelproteinsyntes; HGS = handgreppsstyrka; FO = fiskolja; ω-3 = omega-3.
