Främmande kapital : Ur tre perspektiv

Främmande kapital

- Ur tre perspektiv

Författare:

Hanna Bengtsson

Pernilla Sjösten

Handledare:

Thomas Karlsson

Program:

Ekonomprogrammet,

fristående kurs

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: C-nivå, HT-2008

Handelshögskolan BBS

Sammanfattning

Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra.

Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon.

Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del.

Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.

Nyckelord; riskkapitalbolag, exit, kreditgivare, kreditformer, kassaflöde, nyckeltal, finansiering, kapitalstruktur, främmande kapital samt hävstångseffekt.

Förord

För att genomföra studien har vi intervjuat ett antal personer på olika företag och till dessa vill vi rikta ett stort tack för att de delat med sig av sina kunskaper samt avsatt sin tid;

Thomas Danielsson, Controller och Jim Rendahl, Regionchef, på Coor Service Management. VD:n och Ekonomichefen på ett företag som valt att vara anonyma. Thomas Ekman, delägare i 3i. Delägaren i ett annat riskkapitalbolag, som valt att vara anonym. Dan Löfgren, kreditchef, Swedbank i Kalmar. Kontorschefen, på en annan bank i Kalmar, som har valt att vara anonym. Vi vill inte förglömma att tacka deltagarna i vår seminariegrupp som hjälpt oss genom sina synpunkter och råd så att vi kunnat utföra en bättre studie. Sist men inte minst vill vi rikta ett varmt tack till vår handledare, Thomas Karlsson, som stöttat oss genom handledning och diskussioner för bästa resultat.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 2 1.3 PROBLEMFORMULERING... 3 1.4 SYFTE... 4 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 4 2. METOD ... 5 2.1 KVALITATIV FORSKNING... 5 2.1.1 Olika forskningssynsätt ... 5 2.1.2 Hermeneutik ... 6

2.1.3 Den kvalitativa forskningsprocessen ... 7

2.1.4 Kritik kvalitativ forskning ... 7

2.2 KVALITATIVA INTERVJUER... 8 2.2.1 Personliga intervjuer... 10 2.2.2 Telefonintervjuer ... 10 2.2.3 Dokumentation av intervju ... 11 2.3 VAL AV INTERVJUPERSONER... 11 2.3.1 Företagsperspektivet... 12 2.3.2 Riskkapitalbolagsperspektivet ... 13 2.3.3 Bankperspektivet ... 13

2.4 RELIABILITET OCH VALIDITET... 14

2.5 DATAINSAMLING... 16 2.6 KÄLLKRITIK... 16 3. ÄGARNA; RISKKAPITALBOLAG... 18 3.1 REFERENSRAM... 18 3.1.1 Definitioner ... 18 3.1.2 Riskkapitalbranschen... 19 3.1.3 Så fungerar riskkapitalbolag... 19 3.1.4 Ägarrollen... 19 3.1.5 Exit ... 20 3.2 DE INTERVJUADES KOMMENTARER... 21

3.2.1 Hur riskkapitalbolag fungerar... 21

3.2.2 Riskkapitalbolag som ägare... 22

3.2.3 Exit ... 24

3.3 VÅR TOLKNING... 25

3.3.1 Riskkapitalbolag som ägare... 25

3.3.2 Exit ... 26 4. KREDITER ... 28 4.1 REFERENSRAM... 28 4.1.1 Förutsättningar för kreditbeviljning... 28 4.1.2 Kreditgivare... 29 4.1.3 Kassaflöde ... 29 4.1.4 Kreditformer ... 30 4.2 DE INTERVJUADES KOMMENTARER... 31 4.2.1 Förutsättningar för kreditbeviljning... 31 4.2.2 Kreditgivarna... 32

4.2.3 Kreditformerna som används ... 32

4.3 VÅR TOLKNING... 34

4.3.1 Förutsättning för kreditbeviljning... 34

4.3.2 Kreditgivarna... 34

5. STYRNINGSPÅVERKANDE MEDEL... 37

5.1 REFERENSRAM... 37

5.1.1 Förhållandet mellan ägare, styrelse och företagsledning... 37

5.1.2 Nyckeltal för finansiell balans... 38

5.2 DE INTERVJUADES KOMMENTARER... 41

5.2.1 Ägarpåverkan ... 41

5.2.2 Att styra med nyckeltal... 42

5.3VÅR TOLKNING... 43

5.3.1 Förhållandet mellan företag och ägare ... 43

5.3.2 Att styra med nyckeltal som instrument ... 44

6. FINANSIERING & KAPITALSTRUKTUR... 46

6.1 REFERENSRAM... 46 6.1.1 Finansfunktionen ... 46 6.1.2 Val av kapitalstruktur ... 46 6.2. DE INTERVJUADES KOMMENTARER... 48 6.2.1 Finansieringsbeslut... 48 6.2.2 Val av kapitalstruktur ... 49 6.3 VÅR TOLKNING... 50 6.3.1 Val av finansiering ... 50 6.3.2 Valet av kapitalstruktur ... 52 7. FINANSIELL UTVÄXLING ... 53 7.1 REFERENSRAM... 53 7.1.1 Hävstångseffekt ... 53 7.1.2 Hög skuldsättning... 54

7.1.3 Att beakta med hög utväxling... 54

7.2 DE INTERVJUADES KOMMENTARER... 56

7.2.1 Hävstångseffekten ... 56

7.2.2 Hög skuldsättningsgrad ... 56

7.2.3 Att beakta med finansiell utväxling... 57

7.3 VÅR TOLKNING... 57

7.3 1. Hävstångseffekten ... 57

7.3.2 Att beakta med hög skuldsättning ... 58

8. SLUTSATSER... 60

8.1 PÅVERKAN MELLAN FÖRETAG,ÄGARE OCH BANK... 60

8.1.1 Företagsperspektivet... 60

8.1.2 Riskkapitalbolagsperspektivet ... 61

8.1.3 Bankperspektivet ... 62

8.2 RISKER OCH MÖJLIGHETER MED FRÄMMANDE KAPITAL... 62

8.2.1 Företagsperspektivet... 63

8.2.2 Riskkapitalbolagsperspektivet ... 64

8.2.3 Bankperspektivet ... 65

8.3 REKOMMENDATIONER TILL FORTSATT FORSKNING... 65

KÄLLOR ... 66

1. Inledning

I detta kapitel avser vi förklara bakgrunden till vårt valda ämne. Vi kommer efter en problemdiskussion fram till vår frågeställning som består av två frågor, vilka utgör grunden för vår uppsats.

1.1 Bakgrund

Mer än tusen företag i Sverige ägs idag av aktiva riskkapitalbolag, menar Leifland (2008). Den sammanlagda omsättningen för dem uppgår till elva procent av Sveriges BNP och riskkapitalbranschen har vuxit avsevärt sedan föregående decennium. Branschen är en större arbetsgivare än svenska staten och mycket betydelsefull för svenskt näringsliv. Det finns de som har uppfattningen att riskkapitalbolag handlar om snabba pengar och att göra klipp, andra menar att riskkapitalbolag är aktiva ägare som arbetar så väl strategiskt som långsiktigt med sina bolag.

Thule är ett företag som ägs av ett riskkapitalbolag och som just nu befinner sig i en ekonomisk kris, enligt Lundell (2008). Företaget bildades av familjen Thulin och tillverkar sedan 1960-talet bland annat takräcken. Det har sedan starten haft flera olika ägare och för nuvarande ägs det av riskkapitalbolaget Nordic Capital. Den förra ägaren Candover, även det ett riskkapitalbolag, gjorde en mycket bra affär och lyckades på endast två och ett halvt år skapa en avkastning på 250 procent. Dock har inte Nordic Capitals investering i företaget varit lika framgångsrik. Thule som är beroende av nybilsförsäljning har påverkats negativt av nedgången inom bilindustrin. Det innebär att Thules försäljning och därmed även resultatet har minskat kraftigt under de senaste månaderna. Företaget har även behövt varsla 19 personer på grund av den tillbakagående bilmarknaden. När Nordic Capital tog över ägandet finansierade de investeringen till ungefär 80 procent, av totalt tio miljarder kronor, med ett lån från ett bankkonsortium1_{. Sedan sommaren år 2008 har företaget, enligt di.se, haft problem att}

uppfylla de finansiella krav som ställs av bankerna. Nordic Capital ställs nu inför två alternativ; antingen måste de övertala investerarna att skjuta till mer pengar, vilket kan vara svårt när företaget befinner sig i en ekonomisk kris, eller tvingas de överlämna Thule till bankerna. Det senare alternativet skulle innebära att Nordic Capital förlorar sin insats på ungefär två miljarder kronor samt riskerar sitt rykte i bankvärlden.

Företaget Kährs är ett annat bolag som ägs av ett riskkapitalbolag, enligt di.se. Kährs bildades år 1875 av Gustaf Kähr och det tillverkar än idag, 150 år senare, trägolv. Även det här företaget har haft ett flertal olika ägare sedan starten. Först ägdes det av familjen Kähr i fem generationer, senare har bland andra Skanska och Nordic Capital varit ägare. Det amerikanska riskkapitalbolaget Vestar köpte i december år 2005 Kährs och den koncern; Nybron Flooring, som företaget ingår i. Enligt affärsvärlden.se betalade Vestar 4,5 miljarder kronor för koncernen och finansierade 3,85 miljarder kronor av dessa med lån från banker. På grund av flera faktorer, exempelvis stigande råvarupriser och hårdare konkurrens, minskade lönsamheten i Nybron Flooring. Till slut kunde koncernen inte längre uppfylla bankernas krav att betala räntorna. Enligt di.se lämnade Vestar, den 28 september år 2007, över makten till de cirka 50 banker som varit långivare. Bankerna kunde endast räkna med att få tillbaka en liten del av pengarna de lånat ut och tvingades till slut att sammanlagt skriva ner fordringarna med 2,5 miljarder kronor.

Finansiering av ett företag kan ske på olika sätt, som tillexempel med bankkonsortium, att låta företaget låna pengarna av en bank eller av ägarna. Det är kapitalbehovet som avgör hur mycket finanser ett företag behöver. Andrén et al., (2005) menar att alla typer av investeringar kräver kapital och de tre huvudsakliga källorna till kapitalanskaffning är:

 Självfinansiering, vilket består av vinster som genererats  Krediter, som exempelvis banklån

 Tillskott från aktieägarna

Bennet (2003) menar att när företag väl kommit fram till vilket finansieringsbehov det har ska bedömning om vilken finansieringsform som är mest lämplig för dem göras.

1.2 Problemdiskussion

De två riskkapitalbolagsägda företagen Thule och Kährs visar att främmande kapital kan innebära stora risker för både ägare och långivare. Vilken finansieringspolicy ett företag bestämmer sig för varierar från företag till företag. En del väljer att vara högt belånade och en del att inte skuldsätta sig alls. Hur företagets finansiella strategier påverkar och vilka möjligheter och risker företag som använder främmande kapital, står inför tycker vi är

intressant att undersöka. Det är inte bara det skuldsatta företaget som påverkas av dessa risker och möjligheter, utan även dennes långivare eller potentiella långivare berörs. Vi tycker att det skulle vara intressant att även studera hur företaget, ägarna och långivarna påverkar och påverkas av varandra. Alltså undersöka detta trepartssamarbete som vi anser att det handlar om, då företag använder olika typer av krediter.

Vår uppfattning är att hög skuldsättning vanligtvis är negativt laddat och ofta förknippas med faror. Thule och Kährs exemplifierar tydligt att främmande kapital innebär risker och att det inte alltid genererar värdeökning. Vi menar att hög belåning inte automatiskt bör ses som något negativt eftersom det då finns risk att gå miste om de möjligheter och den positiva effekt som belåning kan innebära. Carlson (2004) menar att ett av syftena med att använda sig av främmande kapital kan vara att öka ägarnas avkastning på det egna kapitalet vilket visar på att det även kan finnas positiva aspekter med att använda sig av främmande kapital.

Illustration 1

Illustrationen visar de tre parterna som vi ämnar studera. Den ena är ägarna, i form av riskkapitalbolag, vilka även har en roll som långivare, den andra är bankens perspektiv som har en kreditgivande roll, den tredje är det låntagande företaget. (Källa: Illustrationen är skapad av uppsatsförfattarna)

1.3 Problemformulering

Vi har baserat vår undersökning på följande frågeställningar:

 Hur påverkas företag, ägande riskkapitalbolag och bank av varandra?

 Vad finns det för risker och möjligheter med att använda främmande kapital, för företag, ägande riskkapitalbolag samt bank?

Risk-kapitalbolag /långivare Företag/ Låntagare Bank/ Långivare

1.4 Syfte

Vi avser att undersöka aktiebolag som använder sig av främmande kapital och som ägs av riskkapitalbolag. Vidare ämnar vi klargöra risker och möjligheter som, ur olikas perspektiv, kan uppstå i samband med användning av främmande kapital. Vi har även för avsikt att undersöka hur de tre parter, som vi valt att undersöka, påverkas av varandra.

1.5 Avgränsningar

Vi avser inte studera kortsiktiga krediter eller andra långivare än de som nämnts ovan, inte heller kommer vi att beröra finansiell eller operationell leasing vilket annars är något som strategiskt kan beröra kapitalstrukturen.

2. Metod

I detta avsnitt presenteras de metoder som använts för att genomföra studien. Bland annat beskrivs utförandet av den undersökning som gjorts, hur urval av intervjupersoner gått till samt ges en presentation av dem som intervjuats. Dessutom beskrivs undersökningens validitet, reliabilitet samt hur datainsamlingen har skett.

2.1 Kvalitativ forskning

Enligt Bryman & Bell (2005) finns det två olika forskningsstrategier – kvalitativ och kvantitativ forskning. Skillnaderna mellan dessa har länge diskuterats, vissa menar att de inte går att särskilja och andra menar att olikheterna är tydliga.

2.1.1 Olika forskningssynsätt

Bryman & Bell (2005) menar att det tydligaste särdraget när det gäller kvalitativ forskning är att ord ligger i fokus mer än siffror. Ett annat särdrag, vid valet av den här strategin, är att forskaren vanligtvis har ett induktivt synsätt. Patel & Davidson (2003) menar att induktion är ett sätt att sammanföra teori och empiri. Det innebär att undersökaren arbetar explorativt och utgår från forskningsobjektet, därefter fortskrider undersökningen med empiriinsamling som i sin tur genererar teori. Det induktiva synsättet betyder dock inte att forskaren, i avsaknad av teori i startskedet, arbetar i blindo. Forskaren har troligtvis redan en uppfattning om vilka teorier som i slutskedet kommer att skapas. En nackdel med induktion är att teorin som utvecklas är svår att generalisera på grund av att endast en specifik situation har undersökts.

Patel & Davidson (2003) menar att motsatsen till induktivt synsätt är deduktivt synsätt. Forskaren följer i det här fallet ”bevisandets väg” och utgår från befintliga teorier. Med teori som grund prövas sedan olika hypoteser med hjälp av empirisk insamlad data. Slutligen bekräftas eller förkastas hypoteserna, om hypoteser förkastas revideras teorin. Nackdelen med det deduktiva synsättet är att de valda teorierna kan påverka forskaren i en viss riktning och det kan leda till att potentiella nya upptäckter går förlorade.

Abduktivt synsätt är ytterligare en metod att koppla samman teori och empiri enligt Patel & Davidson (2003). Abduktion är en kombination av de två ovanstående synsätten vilken innebär att forskaren pendlar mellan induktion och deduktion. Genom att använda sig av abduktion är forskaren friare i sitt sätt att arbeta än om han eller hon endast skulle ha arbetat

induktivt eller deduktivt.

Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsstrategin i vår studie. Inledande arbetade vi enligt det induktiva synsättet genom att utgå från en frågeställning som vi sedan empiriskt sökte information om. Därefter fann vi teorier som var relevanta för vår undersökning och som ledde oss vidare i våra resonemang, den här delen påminner om det deduktiva synsättet. Det innebär att vi har använt oss av abduktion. Under tiden empirin samlades in återgick vi och utvecklade vår referensram för att sedan kunna återkomma till de intervjupersoner vi redan träffat och finna ytterligare empiriskt stöd. Vi har alltså pendlat mellan vår referensram och empiri för att slutligen nå en slutsats på bästa sätt.

2.1.2 Hermeneutik

Patel & Davidson (2003) menar att hermeneutik betyder tolkningslära och är en vetenskaplig riktning. Hermeneutiken har sitt ursprung i tolkning av bibeltexter under 1600- och 1700-talet. Senare under 1900-talet utvecklades hermeneutiken till en existentiell filosofi som innebär att den mänskliga existensen kan tolkas och förstås via språket. Idag används den här vetenskapliga riktningen av många vetenskapliga discipliner, såsom human- och samhällsvetenskap. Hermeneutiken står för kvalitativa förståelsesystem där forskaren är öppen, subjektiv och engagerad. En forskare som praktiserar den här vetenskapliga riktningen fokuserar på språket och menar att människors intentioner och avsikter kan tolkas genom yttring i både språk och handling. Forskaren har en subjektiv inställning till undersökningsobjektet, dock anses detta inte vara negativt snarare ses subjektiviteten som en tillgång för förståelse och tolkning. Hermeneutikern fokuserar på helheten och inte delarna men rör sig mellan dessa för att uppnå förståelse.

Med tanke på att den kvalitativa forskningsmetoden använts har språket varit centralt för oss och har genom detta uppnått förståelse. Vi har varit öppna då vi mött intervjupersoner och genom de personliga mötena har vi fått ta del av både deras talspråk och kroppsspråk. Det anser vi har lett till att vi kunnat göra bra tolkningar. Vi är medvetna om att våra subjektiva bedömningar påverkar tolkningar som vi gjort men hoppas att det bidragit till undersökningen på ett positivt sätt.

2.1.3 Den kvalitativa forskningsprocessen

Enligt Bryman & Bell (2005) kan den kvalitativa forskningsprocessen delas in i sex steg:

1. Problemformulering

2. Val av relevanta platser och undersökningsprocesser 3. Insamling av relevant data

4. Tolkning av data

5. Begreppsligt och teoretiskt arbete 6. Rapport om resultat och slutsatser

Det är viktigt att observera att forskningen inte alltid följer den här processen raka vägen från steg ett till steg sex. Vanligt är att forskaren under processen, med jämna mellanrum, återgår till att samla in mer data och gör en stramare omformulering av frågeställningen.

Som vi nämnde tidigare inleddes undersökningen med att formulerandet av en fråga. Nästa steg var att finna intervjupersoner som var relevanta för oss i undersökningen. Därefter började vi bygga referensramen som vi sedan satte i relation till den empiri som samlats in. Dock har inte den kvalitativa forskningsprocessen följts från steg ett till steg sex. Vi har emellanåt återgått till ett tidigare steg för att fördjupa våra kunskaper innan vi slutligen fullföljde processen och svarade på frågeställningen.

2.1.4 Kritik kvalitativ forskning

Enligt Bryman (1997) finns det vissa problem som kan uppstå i samband med kvalitativ forskning. Ett problem är tolkningsproblemet, att forskaren ska se verkligheten ur undersökningspersonens ögon. Det är då viktigt att forskaren är tydlig med att fokus ligger just på undersökningspersonen och inte på honom eller henne personligen. Kvalitativa forskare påpekar vanligtvis sina svagheter gällande tolkningsproblemet för att visa sin medvetenhet. Bryman & Bell (2005) menar att ett annat problem med kvalitativ forskning är svårigheter att replikera en undersökning. Svårigheterna består bland annat av att en kvalitativ undersökning ofta är ostrukturerad. Det är forskaren som är det mest betydelsefulla verktyget och alltså hans eller hennes intressen som avgör vilken inriktning undersökningen har. Det är

också högst troligt att intervjupersonerna påverkas av forskarens egenskaper, såsom ålder och kön. Tolkningen av kvalitativ data påverkas också, genom forskarens subjektiva bedömningar kan analysen te sig olika från en undersökning till en annan.

Vidare menar Bryman (1997) att det finns problem angående möjligheten att generalisera. Både ostrukturerade intervjuer och deltagande observationer möter kritik beträffande generalisering. Dock är den starkast gentemot deltagande observationer. Kritiker menar att om endast en situation undersöks så är dess representativitet främmande. På så sätt anses ostrukturerade intervjuer bättre i avseendet med tanke på att intervjupersoner ofta hämtas från flera geografiska och sociala miljöer. Bryman och Bell (2005) menar att resultaten från den kvalitativa forskningen ska, istället för populationer, generaliseras till teori.

Vi är medvetna om att det finns kritik gällande den forskningsmetod som vi valt. Trots att vi människor är mer eller mindre subjektiva har vi fokuserat på de personer vi intervjuat och försökt tillåta våra värderingar ta så liten plats som möjligt. Dock är det möjligt att våra åsikter lyser igenom, men en viss subjektivitet anser vi bidrar till resultatet och tillåts genom valet av det hermeneutiska synsättet. Det kan också vara svårt att replikera vår undersökning med tanke på att vi, som forskare, varit delaktiga i intervjuerna och kunnat påverka de tillfrågade. För att minimera svårigheterna med replikation av studien, har vi försökt beskriva metoden detaljrikt samt bifogat de intervjuguider som använts. Vi är slutligen medvetna om generaliseringsproblemet och anser inte att vår slutsats gäller för alla. Dock tror vi svaret på vår frågeställning ändå kan ge en indikation på hur det fungerar generellt.

2.2 Kvalitativa intervjuer

Enligt Bryman & Bell (2005) finns två huvudsakliga former av kvalitativa intervjuer -ostrukturerad intervju och semistrukturerad intervju. Den förstnämnda fungerar tämligen likt ett samtal. Intervjuaren utgår från minnesanteckningar och styr enbart intervjun genom ett antal teman. Det är inte ovanligt att intervjuaren endast ställer en enda fråga och att intervjuobjektet sedan får tala fritt. Forskaren ställer bara följdfrågor på de punkter, i samtalet, som verkar intressanta för forskningsfrågan. Den semistrukturerade intervjun är mer styrd av forskaren som utgår från en intervjuguide med specificerade teman som ska beröras. Dock har undersökningspersonen möjlighet att fritt formulera svaren och ordningsföljden på frågorna

behöver inte stämma överens med intervjuguiden. Frågor som inte ingår i guiden är tillåtna om de ställs i anknytning till något som intervjuobjektet säger. En gemensam faktor för de båda intervjuformerna är flexibilitet och att det ges utrymme för intervjupersonens intressen och perspektiv att komma fram.

Trost (2005) menar att det som kännetecknar en kvalitativ intervju är att frågorna som ställs är raka och enkla. Svaren däremot blir komplexa och innehållsrika som med rätt analys bland annat kan generera intressanta mönster och slutsatser. Bryman & Bell (2005) menar dock att det finns en risk att undersökarens frågor blir för specifika eller rentav ledande på grund av att svar på forskningsfrågan söks. Det är viktigt att, även om vissa frågor ska besvaras, ge utrymme för intervjupersonen att svara fritt.

Enligt Denscombe (2000) är inledningen på intervjun central. Det är viktigt att skapa tillit och en god relation till intervjuobjektet. För att den intervjuade ska känna sig avslappnad och väl tillmods är det lämpligt att inleda intervjun med en enkel fråga. Enligt Bryman & Bell (2005) är exempel på sådana inledande frågor hur länge personen varit anställd i företaget, vilken position han eller hon har och ålder. Denscombe (2000) anser att det finns vissa punkter som undersökaren bör hålla i åtanke samtidigt som intervjun fortskrider. Exempel är att försöka ”läsa mellan raderna” för att förstå det underliggande, vara kritisk och uppmärksam på om vissa svar sägs för att behaga intervjuaren och att hålla en viss ögonkontakt för att kunna fånga upp den ickeverbala kommunikationen.

Vi genomförde semistrukturerade intervjuer i samtliga fall och utgick från en intervjuguide, innehållande ett visst antal frågor. Vi ville låta bli att styra den tillfrågade i alltför hög grad då vi inte ville riskera att gå miste om information som intervjupersonen kunde delge oss om frågorna hölls mer öppna. Vi ville inte heller lämna intervjun helt öppen då det skulle innebära en risk att vi får information gällande helt fel saker. Genom att hålla intervjun semi-strukturerad kunde vi låta intervjupersonen tala fritt samtidigt som vi kunde kontrollera att den tillfrågade höll sig inom området. Intervjuguiderna mejlade vi till intervjupersonerna i förväg för att de skulle få chans att förbereda sig, få en uppfattning om vad intervjun skulle handla om samt för att vi skulle få så relevanta svar som möjligt. Vi inledde samtliga intervjuer med frågor av enklare och en mer generell karaktär, som till exempel personens roll i företaget. De inledande frågorna gav så väl oss som intervjupersonen möjlighet att bekanta

oss med varandra och intervjusituationen.

2.2.1 Personliga intervjuer

Enligt Denscombe (2000) är det personliga intervjuer som används mest frekvent i samband med semistrukturerade frågor. Anledningen är att det är enkelt att samordna då endast två personer krävs och att den information som intervjun ger endast kommer från en källa. Det är också av vikt att undersökaren är väl påläst inför intervjun för att öka utbytet och möjligheter att ställa följdfrågor.

Som tidigare nämnts, utgick vi delvis från teorier när vi skapade intervjuguider. Det innebar att vi, till viss del, hade läst in oss på ämnet före mötet med våra intervjupersoner. Genom att använda oss av dessa förkunskaper kunde vi ställa relevanta följdfrågor samt att vi fick en djupare förståelse för vad de tillfrågade svarade.

2.2.2 Telefonintervjuer

Bryman & Bell (2005) menar att telefonintervjuer är ett alternativ till personliga intervjuer. Fördelarna är att de är mer kostnadseffektiva då eventuella resekostnader besparas och restiden elimineras. Dessutom minskas risken att intervjupersonen påverkas av undersökarens personliga egenskaper som till exempel ålder och etnisk bakgrund. Dock finns det vissa negativa aspekter att ta hänsyn till gällande den här formen av intervju. Eftersom undersökaren inte kan se den intervjuade finns risken att han eller hon missar viktiga ansiktsuttryck. Om intervjuobjektet exempelvis visar med ansiktet att frågan är svår att förstå kan den som intervjuar missa chansen att förtydliga frågan. Det kan också vara svårt att avgöra om det verkligen är rätt person med rätt position och egenskaper som intervjuas.

I de fall då ett personligt möte inte var möjligt valde vi att utföra intervjun via telefon. För att minimera de negativa aspekterna angående den här typen av intervju försökte vi ställa frågorna tydligt och var noga med att fråga igen i de fall då frågorna kunde misstolkas. Dock är vi medvetna om att vi inte kunde ta del av kroppsspråk och ansiktsuttryck men vi ansåg samtidigt att en telefonintervju var bättre än ingen intervju alls.

2.2.3 Dokumentation av intervju

Trost (2005) menar att det både finns fördelar och nackdelar med att spela in intervjuer på band. Fördelarna är att efter intervjun kan intervjuaren lyssna igenom materialet ett obestämt antal gånger. På så sätt kommer tonfall och ordval fram som annars kan ha glömts bort. Undersökningspersonen kan också dra lärdom av sitt eget agerande när det ges möjlighet att lyssna till sin egen röst. En annan fördel är att den som intervjuar inte behöver koncentrera sig på att skriva och göra anteckningar utan istället fokusera på följdfrågor. Nackdelarna med bandinspelning är bland annat att det är tidskrävande att lyssna igenom banden och mimik med mera går förlorat. Det bör också noteras att alla inte känner sig bekväma med att bli inspelade och det kan hämma svaren. Därför det viktigt att fråga den som ska intervjuas om bandspelaren är ett godkänt verktyg.

Samtliga intervjupersoner fick en förfrågan av oss, i god tid före vårt möte, om vi fick spela in intervjun. Vi anser därför att de tillfrågade fick tillfälle att förbereda sig och inte bli överraskade när vi väl träffades. Alla intervjupersoner som medverkade i vår undersökning gav sitt godkännande. Vi anser att det underlättade mycket för oss att inte behöva anteckna ordagrant under intervjun utan istället kunna fokusera på intervjupersonen, ställa följdfrågor samt återvända till bandet när vi sedan bearbetade informationen. Intervjupersonerna fick, efter att vi sammanställt intervjuerna, ta del av materialet för att kunna korrigera oss om vi misstolkat något som sagts. Detta har gjort att risk för missuppfattningar har minimerats samt att de godkänt det empiriska materialet som finns i studien.

2.3 Val av intervjupersoner

Vid valet av intervjupersoner är det, enligt Denscombe (2000), vanligt att icke-sannolikhetsurval används. Det innebär att personerna väljs för att de anses kunna bidra med något unikt och de måste då vara väl insatta i ämnet. Beroende på vad syftet med forskningen är kan urvalet se annorlunda ut. Enligt Bryman & Bell (2005) är bekvämlighetsurval en form av urval som ingår i icke-sannolikhetsurvalet. Formen innebär i stort att undersökaren använder sig av de respondenter som finns tillgängliga. En anledning att göra den här typen av urval kan vara att ett sannolikhetsurval tar mycket tid samt är betydligt mer kostnadskrävande. I sin tur finns det en form av bekvämlighetsurval som kallas snöbollsurval. Det innebär att forskaren, i sin urvalsprocess, först tar kontakt med någon eller några personer

som anses vara relevanta för forskningen. Dessa personer generar i sin tur kontakter med ytterligare personer och på så sätt utökas antalet potentiella intervjuobjekt. Problemet med icke-sannolikhetsurval är att möjligheten för generalisering minskar. Med tanke på att urvalet inte kommer att vara representativt för en population är inte heller en generalisering möjlig. Dock ligger inte tyngdpunkten på generalisering och statistik i den kvalitativa forskningen utan snarare på teori.

Vårt val av intervjupersoner grundar sig i ett icke- sannolikhetsurval på grund av att vi var i behov av att intervjua personer som var väl insatta i ämnet. Alla anställda i ett företag har inte de kunskaper som krävdes för att besvara vår frågeställning. Urvalet gjordes sedan genom ett bekvämlighetsurval. Vissa personer fick vi kontakt med genom förkunskaper om deras position i företaget och att de arbetade inom det område som undersökningen föreligger. Delvis utgick vi från vilka vi hade möjlighet att intervjua då vi ansåg oss begränsade så väl tidsmässigt som kostnadsmässigt, vi valde då personer som fanns tillgängliga i vår geografiska närmiljö. Vi har också fått kontakt med vissa intervjupersoner genom snöbollsurval, på så sätt har vi fått prata med de personer inom företagen som är mest insatta i de frågor som vi ville ha besvarade.

Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer fördelade mellan de tre perspektiven som vi valt att undersöka och nedan presenteras samtliga intervjupersoner.

2.3.1 Företagsperspektivet

Det ena företaget benämner vi Det sydsvenska bolaget, då det valt att vara anonymt. Enligt företagets hemsida är det verksamt inom handel och distribution. År 2007 hade det en omsättning på ungefär 800 miljoner kronor och vid samma tidpunkt låg koncernens soliditet på sex procent. Deras ägare som är världsledande inom Private Equity, alltså ett riskkapitalbolag, äger bolaget till 84 procent. De resterande 16 procenten ägs av styrelsemedlemmar och annan managementpersonal. Från Det sydsvenska bolaget har vi träffat och intervjuat:

 VD:n för koncernen

Det andra företaget som vi intervjuat heter Coor Service Management och arbetar med andra företags outsourcade enheter. Företaget nämns fortsättningsvis i uppsatsen: Coor. Enligt coor.com beskrivs företaget som nordens ledande aktör inom service management. Vidare består deras verksamhet av att leda, utveckla och effektivisera olika typer av servicefunktioner åt andra företag. Företaget ägs till 100 procent av riskkapitalbolaget Cinven. Även Coor är ett företag med låg soliditet, år 2007 låg den på ungefär tio procent. På Coor har vi träffat och intervjuat:

 Tomas Danielsson, controller

 Jim Rendahl, regionchef med erfarenhet av delägarskap

2.3.2 Riskkapitalbolagsperspektivet

Vi har intervjuat riskkapitalbolaget 3i. Enligt deras hemsida är företaget verksamt i Europa och USA och investerar i både privata och publika företag. Denna intervju gjordes över telefon på grund av att 3i har sitt kontor i Stockholm, den vi talade med är:

 Thomas Ekman, partner i 3i

Det andra riskkapitalbolaget som vi intervjuat har valt att vara anonym och det namnges Riskkapitalbolag X. Vi genomförde en telefonintervju med en av bolagets partners vars uppgifter i företaget är att fokusera på investeringsverksamhet och förvaltning av portföljbolag. Fortsättningsvis i den här uppsatsen benämns intervjupersonen för:

 Partner i Riskkapitalbolag X

2.3.3 Bankperspektivet

Dessutom har vi träffat och intervjuat två personer på två av Kalmars större banker. Den ena banken var Swedbank och där talade vi med:

Löfgren arbetar både med privatkunder och med kunder från företag. Hans arbetsuppgifter är bland annat att hålla kundmöten, göra analyser av kunder och dess ekonomi samt att fatta beslut angående kreditbeviljning.

Den andra banken har valt att vara anonym och intervjupersonen från den banken benämns därför fortsättningsvis:

 Kontorschefen

Kontorschefen har ett övergripande ansvar för Kronobergs-, Blekinge- och Kalmar län och arbetar både med privat- och företagssidan. Hans arbetsuppgifter består främst av att se till att kontoret fungerar, att banken syns på marknaden, vara aktiv ute bland kunder samt att fatta beslut angående krediter.

2.4 Reliabilitet och validitet

Svenning (2003) menar att reliabilitet mäter tillförlitlighet och dess många aspekter. Hög validitet uppnås när det som mäts verkligen är det som ska mätas. Validitetskravet är grundläggande för både kvalitativa och kvantitativa undersökningar men uppnås lättare i den kvalitativa. Reliabilitet skiljer sig istället åt mellan de båda forskningsformerna.

Enligt Trost (2005) ska forskaren undvika att utsätta mätningen för slumpinflytelser för att uppnå hög reliabilitet eller tillförlitlighet som det också kallas. I samband med intervjuer finns det fyra olika delar som tillsammans utgör begreppet reliabilitet. Den första är kongruens och innebär att frågor som ställs ska vara lika mellan olika intervjuer när samma sak ska mätas. Den andra delen är precision och berör intervjuarens sätt att registrera svar. Den tredje är objektivitet vilken är hög om olika intervjuare uppfattar samma sak likadant. Denscombe (2000) anser att tillförlitligheten kan bli ett problem i samband med intervjuer på grund av svårigheten att uppnå objektivitet. Till viss del blir informationen som kommer fram unik beroende på att det är specifika individer som deltar och det bidrar inte till en hög objektivitet. Den fjärde och sista delen är, enligt Trost (2005), konstans som behandlar tidsaspekten och risken för att förändring, dock är den här delen inte lika angelägen vid kvalitativa studier. Det beror på att människor gör och inte är, vilket innebär att vi ständigt

förändras. Vid kvalitativa intervjuer handlar reliabilitet i stort om att forskaren ska vara observant på både tonfall och kroppsspråk för att kunna uppfatta eventuella felsägningar.

Intervjuerna som vi genomfört i denna studie har vi, som vi tidigare nämnt, spelat in. Det innebär att vi haft ”verkligheten lagrad” vilket har gett oss möjligheten att lyssna på intervjuerna flera gånger. Det har bidragit till att vi kunnat uppfatta det som sagts bättre och undvikit misstolkningar, därmed anser vi att reliabiliteten i vår undersökning har stärkts. Vi är medvetna om att vårt val av forskningsprocess och hermeneutiska ansats innebär att hög reliabilitet är svår, eller rentav omöjligt, att uppnå. Den kvalitativa processen medför att vi som undersökare inte är fullständigt objektiva och våra tolkningar av exempelvis en intervju kommer att påverka resultatet. Det betyder att en fullständig replikation blir omöjlig att genomföra. Men vi har försökt uppnå maximal reliabilitet utifrån vår situation genom att tillexempel använda oss av samma intervjuguider när vi intervjuat olika personer inom ett företag samt att vi haft möjlighet att ställa följdfrågor till intervjupersonerna. Vi har också, för att stärka reliabiliteten, i de flesta fall gjort personliga intervjuer och kunnat uppfatta kroppsspråket hos intervjupersonen. På så sätt optimerar vi möjligheten att notera om den tillfrågande ser osäker ut gällande något specifikt svar.

Trost (2005) anser att validitet handlar om att mäta det som verkligen avses att mäta. Det är av vikt att använda ett instrument som mäter ”verkligheten” när hög validitet önskas. I samband med kvalitativa intervjuer bör undersökaren fokusera på hur den intervjuade ser på olika situationer eller hur han eller hon uppfattar specifika ord. Denscombe (2000) anser att den direktkontakt som en personlig intervju ger innebär att undersökaren omedelbart kan kontrollera riktigheten beträffande informationen som samlas in och på så sätt uppnå hög validitet.

Vi har under hela processen haft vår problemformulering i åtanke för att vi inte ska hamna i ett sidospår och hela tiden försökt besvara den frågan vi avser att besvara, på så sätt anser vi att vi uppnått en hög validitet. Vi har dessutom, som tidigare nämnts, träffat de tillfrågade personligen och genast fått en uppfattning om svaren besvarades av en person med stor kännedom inom det område vi undersökt. De vi har intervjuat har befattningar så som ekonomichef, VD eller controller och vi anser att de har relevant kunskap för vår undersökning. Vår litteraturstudie är omfattande på grund av att den består av flera olika

författare, som har stor kunskap och expertis på det företagsekonomiska området.

2.5 Datainsamling

Enligt Patel & Davidson (2003) finns det olika källor att samla information ifrån för att kunna besvara en frågeställning; primärkällor och sekundärkällor. Vilken källa som väljs beror på frågeställningen samt hur mycket tid och medel som finns att tillhandahålla.

Befring (1994) menar att om undersökaren använder sig av exempelvis observationer och intervjuer kallas den data som inbringas för primärdata. Det är data som forskaren själv samlar in med syftet att bidra till lösningen av frågeställningen och är då specifik för undersökningen.

Enligt Patel & Davidson (2003) är sekundärdata det som inte är primärdata alltså sådant som andra samlat in. Exempel på sekundärdata är, enligt Bryman & Bell (2005), rapporter och årsredovisningar som framställts av olika organisationer. Fördelar med den här typen av datainsamling är bland annat att det är tids- och kostnadsbesparande, att informationen ofta har hög kvalitet och att forskaren kan ägna mer tid åt analysen.

Vi har i vår undersökning använt oss av primärdata i form av de intervjuer vi gjort med företag, banker och riskkapitalbolag. Vi har även använt oss av sekundärdata då vi samlat in teori från litteratur som vi lånat från bibliotek samt litteratur som vi tidigare anskaffat i samband med våra företagsekonomiska högskolestudier. Att använda sig av både primär- och sekundärdata vid en undersökning, anser Patel & Davidson (2003), är lämpligt då de kan komplettera varandra genom att stödja och styrka informationen.

2.6 Källkritik

Källkritik handlar, enligt Befring (1994), om att bedöma trovärdigheten av den information som samlats in. Det går att jämföra med bedömningen av reliabilitet och validitet i samband med empirisk data. Patel & Davidson (2003) menar att det finns vissa frågor som bör tas i beaktning vid insamlandet av information. Forskaren bör bland annat ta reda på när och var

informationen har tillkommit, varför den har tillkommit, vem upphovsmannen är samt om upphovsmannen var väl insatt i ämnet eller inte.

När det gäller våra primära källor har vi tagit de ovanstående frågorna i beaktning. Vi var närvarande när informationen gavs samt att personerna vi intervjuade är väl insatta i det ämne som studien berör. Vi vill emellertid nämna att VD:n på Det sydsvenska bolaget är bekant med en av oss. Dock tror vi inte att det har påverkat studiens resultat. De frågor vi ställde berör inte bolagets specifika affärer utan var av en mer generell karaktär. Snarare tror vi att kontakten hjälpt oss genom att vi fick möjlighet att intervjua personer med relevant kunskap. Vi vill även berätta att en av oss är anställd på Coor Service Management. Om det har påverkat de intervjuades svar kan vi inte veta, men vi anser att frågorna är av sådan typ att det inte borde ha haft en relevant inverkan.

När det gäller de källor vi använt i referensramen har vi sökt aktuell information inom det berörda ämnet. Vissa källor är av en grundläggande karaktär på grund av att vi ville vara tydliga och underlätta för läsaren att förstå de mer invecklade resonemangen. Vårt valda ämne upplever vi inte som vidare omtvistat och därför anser vi att källkritiken inte får den betydelse som den har i de fall som något kontroversiellt studeras.

3. Ägarna; Riskkapitalbolag

I denna studie representeras ägarna av riskkapitalbolag, med fokus på ägarnas inverkan på företag. Vi kommer inledningsvis i detta kapitel definiera begreppet riskkapitalbolag och närstående termer som denna studie berörs av. Definitionerna kommer att åtföljas av en övergripande beskrivning av hur riskkapitalbolag fungerar. Därefter presenteras vad studiens intervjupersoner sagt och avslutningsvis ges vår tolkning av ämnet.

3.1 Referensram

3.1.1 Definitioner

Enligt svca.se2är riskkapitalbolag ett samlingsbegrepp som inbegriper investeringar i, så väl publika som privata, företags egna kapital.

Private Equity står för investeringar i privata företag, alltså företag som inte är börsnoterade, menar svca.se. Det svenska ordet riskkapitalbolag används ofta missvisande synonymt med Private Equity. Ägarengagemanget är aktivt men tidsbegränsat och investeringar sker oftast i företag som har god utvecklings- och tillväxtpotential. Det finns två typer av investeringar inom Private Equity. Den ena är Venture Capital som innefattar investeringar i mindre och medelstora företag som är i början, tillväxtfas eller expansionsfas. Den andra typen av Private Equity är Buy Out Capital som handlar om investeringar i mogna företag som oftast har starka kassaflöden.

Illustration 2

Private Equity är en form av riskkapitalbolag, som i sin tur kan delas in i Venture Capital eller Buy Out Capital. Det är den senare som den empiriska delen i uppsatsen behandlar. (Källa: illustrationen är skapad av uppsatsförfattarna)

2_{Svenska Riskkapitalföreningens hemsida}

RISKKAPITALBOLAG

Private Equity

Buy Out Capital Venture Capital

3.1.2 Riskkapitalbranschen

Enligt Gompers & Lerner (2004) har riskkapitalbranschen i USA haft en stor boom under de två senaste decennierna. Framtidsutsikterna är goda till följd av att finansieringskällorna som branschen använder sig av kommer att öka, bland annat på grund av tilltagna kvantiteter av pensionspengar. I Sverige har branschen ökat starkt under 90-talet, menar Olve & Samuelsson (2008). Marknaden i Sverige är dock liten och ett nordiskt samarbete skulle vara gynnsamt för att få en starkare riskkapitalmarknad gentemot EU och övriga världen anser Dagens Industri. En nackdel för svenska riskkapitalbolag som härrör till skattepolitiken är dubbelbeskattningen som innebär att utländska investerare riskerar att få skatta både i Sverige och i sitt hemland. Som en följd av det har flera svenska riskkapitalbolag sett sig tvungna att använda sig av fonder utanför Sverige.

3.1.3 Så fungerar riskkapitalbolag

Enligt svca.se är det mest vanligt förekommande att Private Equitybolag är uppbyggda med fonder vars investerare vanligtvis är banker, pensionsfonder eller försäkringsbolag. Mellan investerarna, även kallade limited partners, och riskkapitalbolaget finns en överenskommelse angående kompensationen för investeringen som görs menar Gompers & Lerner (2004). Kompensationen anges som avkastning i procent, vilken står i förhållande till vinsten och avkastningen betalas ut när portföljbolagen i fonden har realiserats. Kontraktskriven ersättning är särskilt viktig i sammanhang med riskkapital då investerarna inte har någon möjlighet till inblandning eller påverkan av fondens aktiviteter.

Venture Capitalbolag är en möjlighet för företag som är i behov av kapital och som vill expandera snabbt menar Olve & Samuelsson (2008). Livslängden för en fond är enligt svca.se vanligtvis tio år och det är under de första tre till fem åren som nyinvesteringar i fonden görs. När ett Private Equitybolag gjort exits3på samtliga företag i en fond upplöses denna.

3.1.4 Ägarrollen

Riskkapitalbolag har till uppgift att gå in som delägare för en tid i företaget, menar Andrén et. al., (2005). Går de in som minoritetsägare innebär det att den ursprungliga ägaren inte

behöver släppa kontrollen. Larsson (2000) beskriver Venture Capitalbolag som ett alternativ för företag som är i behov av riskkapital4_{. Dessa bolag går oftast in som minoritetsägare och}

får då en plats i styrelsen hos företaget. När företaget har blivit stabilt och är lönsamt är det vanligt att Venture Capitalbolaget säljer sina andelar. Ägandet innebär oftast stora risker för riskkapitalbolagen och omfattningen på de ekonomiska vinsterna varierar. Riskerna består bland annat av svårigheterna i att bedöma olika framtida händelser, vad en eventuell produktutveckling kommer att kosta och hur lång tid den kommer att ta. En viktig faktor, kanske också avgörande, för huruvida lönsamheten och stabilitet kommer att nås är nivån på företagsledningens kunskaper.

Riskkapitalbolag har ofta en aktiv roll som ägare vilket innebär att de bland annat rådgör angående styrelseposter och hjälper bolagen strategiskt att göra rätt val menar svca.se. Den aktiva ägarstyrningen bidrar till att nätverk förmedlas till det ägda företaget. Nätverket kan innebära flera möjligheter till framtida positiva relationer, så som rekrytering av kompetent personal eller att finna nya samarbetspartners. En av fördelarna med riskkapitalbolag är att de är ägare med goda kapitalresurser samt att de har ett industriellt engagemang. Detta innebär att portföljbolagen blir vitala och långsiktigt lönsamma företag. Samtidigt hänger det på ägda företagets framgångar huruvida Private Equitybolaget är framgångsrikt eller inte. Förutom det ovansagda bidrar riskkapitalbolagen med kompetens och trovärdighet till de ägda företagen. Enligt Larsson (2008) har riskkapitalbolagen tillskrivits i press att de har uppmanat svenska företag att sänka sin soliditet, sänka sin likvidreserv och öka sin skuldsättning i syfte att optimera kapitalstrukturen. Anledningen till att sänka det egna kapitalet är att det är dyrt i Sverige på grund av att det dubbelbeskattas. En ökning av skuldsättningen skulle kunna sänka företagets kapitalkostnader vilket förmodas skulle leda till högre marknadsvärde som i sin tur leder till ökat aktiemarknadsvärde.

3.1.5 Exit

Andrén et. al., (2005) förklarar att om ett riskkapitalbolag arbetar med exit betyder det att deras innehav är begränsat både tidmässigt och till storlek. Svca.se menar att det finns tre alternativ vid en exit:

4 _{Enligt finansportalen.se är riskkapital, aktiekapitalet och de bundna reserverna som i första hand fungerar som} en buffert i sämre tider.

 Ny finansiell ägare  Industriell ägare  Börsintroduktion

Den förstnämnda är ett annat Private Equitybolag, detta är ett sätt som blivit allt vanligare. Industriell köpare är enligt svca.se det vanligast förekommande. Det senaste börsklimatet gör dock att börsintroduktioner inte är ett bra alternativ i skrivandets stund. Exempel på mindre eftertraktade exit är konkurs eller återköp av portföljbolagens grundare.

3.2 De intervjuades kommentarer

3.2.1 Hur riskkapitalbolag fungerar

VD:n för Det sydsvenska bolaget menar att grunden för riskkapitalbolag är att några personer som är duktiga på affärer går ihop och stadgar en fond. Därefter marknadsför de sin egen kompetens, erfarenhet och förmåga att vidareutveckla bolag. Med detta som bas söker de kapital för att kunna stifta en fond. De som vanligtvis sätter in pengar i de här fonderna är de stora kapitalförvaltarna som tillexempel banker med pensionssparande och stora företag.

”Den största kapitalkällan som finns är de pengar som avsätts för pensioner”, säger VD:n och förklarar att pensionsfonderna har varit extremt bra för dem som investerat i sådana eftersom avkastningen är betydligt högre än bankernas ränta. Många av fonderna har ett partnerbolag som driver dem och som tar ut en avgift för sitt arbete. Ju högre risk desto bättre avkastning eftersträvas för att de pengar som de förvaltar ska kunna bli bra pensioner för pensionsspararna. ”Det snurrar två typer av pengar: rika människors pengar och starka bolags pengar som exempelvis norska Statoil”, säger VD:n och förklarar att den som inte behöver sina pengar satsar dem så att de kan ge avkastning.

Enligt Ekman, delägare på 3i, fungerar deras verksamhet på så vis att 3i bildar fonder som finansieras med delvis egna monetära medel och delvis med externa investerares pengar, limitied partners är det begrepp som han använder på dessa investerare. I nuläget sker 3is investeringar i en fond som heter fond 5. När investeringar gjorts i den med 70 procent påbörjas resandet av nästa fond. 3i har även kvar äldre fonder men i dessa görs inga

nyinvesteringar. Då sista företaget sålts i en fond får investerarna i fonden tillbaka sina sista pengar innan den avslutas. Vidare berättar Ekman att en fond har en livslängd på cirka tio år och att varje fond består av investeringar i ett 40-tal bolag. Vanligtvis har 3i en arbetshypotes vilken, enligt Ekman, inte behöver vara tidsbestämd och som inkluderar en investering som innefattar en viss ägarhorisont. Tiden får sedan utvisa hur många år ägandet blir och 3i arbetar utefter ett ramverk, vilket innebär att utfallet påverkas av yttre omständigheter.

”Vi är en rådgivare till en fond i praktiken”, säger Partnern i Riskkapitalbolag X. När företaget ska bedöma olika investeringar krävs ett par månaders förarbete. De analyserar grundligt i olika steg och fokus ges åt kommersiella frågeställningar, finansiella risker samt legala risker med mera. Vanligtvis äger fonderna, som rådgivs av Riskkapitalbolag X, cirka 90 procent i sina portföljbolag medan ledningen i det ägda bolaget äger resterande del. En del portföljbolag kan ha högre potential än andra men även en högre operativ risk, andra kan ha en lägre potential men också en lägre operativ risk. Totalt blir portföljen jämt riskavvägd och investerarna i fonden har inget avkastningskrav utlovat på enstaka investeringar, det är fonden som helhet som ger avkastning. Riskkapitalbolag X använder sig mycket av pensionsfonder, Delägaren uppskattar att det handlar om 90 procent av samtliga investerare.

3.2.2 Riskkapitalbolag som ägare

Traditionellt sätt äger Riskkapitalbolag X majoriteten i ägt bolag och i tio procent av fallen är ledningen delägare med 5- 20 procent. Ekman berättar att 3i även äger börsnoterade bolag med majoriteten av rösterna, det är ovanligt men det förekommer.

”Det är rätt slitigt att leda ett bolag som ägs av ett riskkapitalbolag”, säger VD:n för Det sydsvenska bolaget. Han menar att Private Equityägare är betydligt mer upptagna av tidsfaktorn än andra ägare. Bakomliggande orsak för det är att ju längre tid som det tar för ägaren att förädla ett värde desto lägre blir den årliga avkastningen. Det gör att styrningen blir fokuserad på att snabbt genomföra de potentiella möjligheter som ägaren ämnar genomföra i företaget.

Skillnaden på Det sydsvenska bolagets förra och nuvarande finansiella ägare är egentligen inte så stor anser VD:n. De präglas av samma synsätt och samma struktur så de skillnader som

han upplevt mellan dem menar han kan bero på att Det sydsvenska bolaget var i en annan utvecklingsfas tidigare. Han påpekar dessutom att nuvarande riskkapitalbolag endast har ägt företaget ett år, på längre sikt tror han att likheterna kommer bli än mer påtagliga. Ekonomichefen upplever att skillnaderna mellan förra ägaren och nuvarande är mer distinkta. Han menar att det handlar om detaljstyrning vs. bordsstyrning. För den tidigare ägaren var Det sydsvenska bolaget extremt viktigt på grund av dess storlek. Ägarstyrningen var mycket aktiv och detaljerad med uppslag på vilka bolag som skulle införlivas i bolaget med mera. För den nuvarande ägaren är Det sydsvenska bolaget ett av flera tusen bolag där ägarstyrningen istället innebär mycket möten och rapporter. Företaget får sköta sig själva mycket, ”leverera det här så ses vi om tre månader”, säger Ekonomichefen.

Rendahl, regionchef på Coor, menar att riskkapitalbolagen styrt mer övergripande än vad tidigare industriell ägare gjort och att Coor får sköta driften förhållandevis självständigt. En stark finansiell ägare innebär muskler för att kunna gå in i stora affärer och att företaget har tyngd bakom sig att täcka upp kapitalbehov. Kontaktnätet är en annan fördel med riskkapitalbolag som ägare, de kanske äger eller känner till andra företag som kan köpa Coors koncept, menar han. Risken med ägandet ur riskkapitalbolagets perspektiv skulle kunna vara att Coor inte utvecklas i den takt eller i den riktning som ägaren förväntat sig och byggt sina kalkyler på.

Löfgren, kreditchef på Swedbank, menar att deras bank ser positivt på riskkapitalbolag som ägare. Han anser att riskkapitalbolag är starka ägare och vid en kreditbedömning ses det som en fördel. Kontorschefen anser sig inte ha så mycket erfarenhet gällande riskkapitalbolag och menar att han vid en bedömning inte gör skillnad på vem ägaren är utan att det handlar om kraven som ställs på denne. Det är kapitalbasen som gör att eget kapital kan tillföras och det är det som fortfarande är viktigt. Relationens varaktighet kan dock påverkas av ägaren, riskkapitalbolag vill ”in, snurra pengar och ut”, säger kontorschefen. Det innebär att en relation med ett företag som ägs av ett riskkapitalbolag riskerar att bli kortvarig. När företaget sedan byter ägare måste banken börja om från början och göra en ny analys och besluta huruvida de tror på den nya ägaren. Dock ser han det som positivt att riskkapitalbolag har en större möjlighet att tillföra kapital än vad en privat ägare har.

3.2.3 Exit

När det är dags för exit finns det tre alternativ, menar Ekman; finansiell eller industriell ägare alternativt en börsintroduktion. Riskkapitalbolag X har sålt företag till både andra bolag och på börsmarknaden. Delägaren förklarar att en börsintroducering är en lång process som tar sex till tolv månader att genomföra.

”Ägare kommer och går, vi som är i bolaget är här och består”, säger VD:n för Det sydsvenska bolaget och menar att vem som är ägare inte spelar någon större roll. Han anser att skillnaden mellan att ägas av ett riskkapitalbolag eller att vara börsnoterat, är att ägarna får del av vinsten först då riskkapitalbolaget gör sin exit. Vanligtvis görs ingen utdelning under företagets utvecklingsfas. Men samtidigt säger han att om det går bra för ett företag som inte är högt skuldsatt kan nya lån tas upp efter några år och i stället ges då lite tillbaka till ägarna. Men i grunden är det vid exit som ägarna får utdelning, understryker han. VD:n menar att Det sydsvenska bolaget har tre alternativ vid ägarens exit, vilket det blir avgörs av vilket som genererar störst betalning. Finns det en spännande utvecklingsplan så att en annan ägare kan komma fram till ett högre värde för företaget som de är villiga att betala, då är annan finansiell ägare ett alternativ, menar VD:n. Dock förutsätter det att riskkapitalbolaget som gör exit har lyckats utveckla företaget på ett tillräckligt gynnsamt sätt så att det vid avyttringen är värt mer än vid köpet.

Ett annat alternativ är introduktion på börsmarknaden, vilket innebär större fokus på företagets stabilitet och tillväxt. Ekonomichefen menar att en nackdel med börsen är att inte alla aktierna kan säljas där utan att ett visst antal aktier behålls i bolaget. Han berättar också att Det sydsvenska bolaget gjorde ett prospekt för börsintroduktion inför förra ägarens exit. Det innebar en lång process med mycket detaljerad information som skulle tas fram. VD:n som har erfarenhet från att ha arbetat i ett börsintroducerat företag menar att fördelen med att vara ett börsbolag är att de tillåts vara mer långsiktigt inriktade med fokus på varaktighet istället för bara på förändringar. Medan en stor nackdel är den informationsskyldighet som noterade företag har på grund av informationskravet, regelverk och omfattande rapportering vilket innebär att det kostar att vara börsnoterat.

Det tredje alternativet är industriell ägare vilket var vanligast förr menar VD:n. Coor som tidigare haft en industriell börsnoterad ägare och senare finansiella ägare har upplevt olika

styrningssätt, menar Rendahl. Den industriella ägaren detaljstyrde medan riskkapitalbolagen har styrt mer på en övergripande nivå. Den industriella börsnoterade ägaren hade synpunkter på allt, som exempelvis profilering eller vilket ekonomisystem som skulle användas. När Cinven, nuvarande ägare och riskkapitalbolag, i framtiden ska göra exit är alternativen finansiell ägare eller börsintroduktion. Även Rendahl anser att det måste finnas en plan för utveckling om en ny finansiell ägare ska vara ett alternativ. Industriell ägare är inte sannolikt med hänsyn till företagets storlek och ställning på marknaden. Danielsson berättar att då 3i, förra ägaren, skulle göra exit förbereddes Coor för en börsintroduktion. Hans egen erfarenhet från att tidigare ha arbetat för ett noterat bolag, är att det är hård sekretess och mycket hemlighetsmakeri på grund av att inget får vara kurspåverkande när företaget är börsnoterat. Riskkapitalbolag som ägare är ett mycket mer positivt alternativ anser Danielsson. Samtidigt säger han att det beror på affärstypen om börs eller inte är lämpligt. Om ett företag är inriktat på en enda verksamhet är det mer lämpat än vad ett bolag som Coor är, som har ett väldigt brett spektra av tjänster.

3.3 Vår tolkning

3.3.1 Riskkapitalbolag som ägare

På ett företag kan medarbetare uppleva ägaren på olika sätt vilket, vi tror, beror på vilka arbetsuppgifter som denne har. Anledningen till att VD:n och Ekonomichefen, på Det sydsvenska bolaget, upplever det ägande riskkapitalbolaget olika, är att de varken har samma arbetsuppgifter eller position i företaget, menar vi.

Hur ägandet ser ut varierar från riskkapitalbolag till riskkapitalbolag. Larsson (2000) menar att riskkapitalbolag kan gå in som minoritetsägare vilket är positivt för säljande part om denne inte vill förlora kontrollen. I denna studie har vi inte funnit att minoritetsägande är vanligt förekommande. Att litteraturen och vår empiriska undersökning inte överensstämmer kan bero på förändringar som skett under tiden som gått sedan Larsson skrev boken. Vi har även i litteraturstudien fått fram uppgifter om att mycket har skett i riskkapitalbranschen under senaste decennierna. De riskkapitalbolag som vi pratat med går in som huvudägare, eller minimum som intressebolag, och de företag som ägts av riskkapitalbolag har varit ägda av dessa till mer än 50 procent. Skulle ett riskkapitalbolag gå in och delfinansiera ett företag med en så liten del att de inte skulle få inflytande skulle de sakna möjligheten att påverka

avkastningen helt och hållet. Vi tror inte att det skulle vara lika intressant att investera i ett riskkapitalbolag vars fonder består av minoritetsägande.

Vi anser att det är en viktig aspekt när det handlar om riskkapitalbolag, att deras tid som ägare är tidsbegränsad. Redan vid riskkapitalbolagets förvärv av företag finns det en plan på att sälja inom ett visst antal år. Det gör att företagen inte kan planera för så många år framåt utan måste leverera inom en relativt snar framtid. Detta kan vara både positivt och negativt i och med att det tvingar företagen att vara effektiva samtidigt som det kan upplevas som stress. Om ägandet är likt mellan ett säljande och ett köpande riskkapitalbolag behöver inte de anställda i företaget markant känna av ägarbytet. Är skillnaden istället stor kan bytet bli omvälvande och upplevas antingen positivt eller negativt. Vi anser att det är viktigt att notera att företaget i sig inte kan påverka beslut angående vem eller vilka som äger företaget idag eller som kommer att äga det i framtiden, det är utom dess kontroll. Något som vi anser kan vara positivt är om det finns ett nätverk som företaget kan ta del av på ett gynnsamt sätt. Både banken och ägaren kan ha kontakter som kan leda till positiva samarbeten för företaget, som till exempel att få kontakt med nya leverantörer och kunder.

Bankerna har också till viss del olika uppfattningar om riskkapitalbolag som ägare. Vi menar att den yttersta orsaken till det är att erfarenheten av riskkapitalbolag som bankkunder skiljer sig eller att våra intervjupersoner från bankerna väljer att se det ur olika perspektiv. Den ena fokuserar på att riskkapitalbolag anses vara starka ägare medan den andre lyfter fram att relationen kan bli kortvarig. Dock anser vi att det som är viktigast och som båda bankerna är överens om är att riskkapitalbolag som ägare anses positivt på grund av att de har goda möjligheter att tillföra kapital.

3.3.2 Exit

Vi har fått uppfattningen att de anställda på företagen anser att börsintroduktion är mindre fördelaktig för dem än ny finansiell ägare. De vi intervjuat är överens om att vara noterade på börs innebär en stor informationsskyldighet samt hård sekretess. Men vi tror, precis som Danielsson på Coor, att det beror på företagets specifika affärsportfölj och andra egenskaper hos företaget huruvida det lämpar sig för börsmarknaden eller inte.

Som vi tidigare nämnt kan inte företagen i sig påverka utgången vid försäljningen, det ligger i händerna på det ägande riskkapitalbolaget. Det innebär att företagen står maktlösa inför deras framtida ägarförhållande vilket i sin tur gör att de inte har kontroll över hur det nya ägandet kommer att påverka dem som företag eller som individer. En börsintroduktion skulle

förmodligen innebära nya arbetsuppgifter samt att den hårdnande sekretessen skulle påverka hur de anställda talar med varandra och hanterar dokument och dylikt. Dock skulle en notering på börsen kunna eliminera den stress, som vi tidigare nämnde, på grund av att företaget skulle kunna tänka och planera mer långsiktigt. Vi vill även påpeka att ett företag som ägs av riskkapitalbolag även kan vara börsnoterat, alltså det ena utesluter inte det andra.

4. Krediter

I detta kapitel läggs fokus på kreditgivarna som i denna studie representeras av banker och ägare. Därefter presenteras kassaflödet som är en viktig aspekt vid kreditbeviljning och läsaren får sedan ta del av de olika kreditformer som ingår i denna studie. Först delges litteraturstudien, detta följs av vad intervjupersonerna sagt och sist ges vår tolkning av ämnet.

4.1 Referensram

4.1.1 Förutsättningar för kreditbeviljning

Enligt Andrén et. al., (2005) måste hänsyn tas till företagets framtida ekonomiska förhållande när en bedömning om företaget klarar de nya lånekostnaderna görs. Det handlar alltså om att ha en helhetsbild som inkluderar budgetar över samtliga avdelningar inom företaget. Olve & Samuelsson (2008) menar att det egna kapitalet har två viktiga funktioner. Den första är att täcka förluster som kan uppstå och den andra funktionen är att det utgör bas för långsiktiga investeringar. Ett sätt att öka det egna kapitalet är nyemission vilket stärker det egna kapitalet så att det blir mer attraktivt för externa långivare att bevilja företaget kredit. Förutom kvaliteten på det egna kapitalet påverkar ägarbilden och den aktuella konjunkturen förmågan att använda sig av främmande kapital. Ägarbilden handlar om såväl fördelar som nackdelar. Ingår ett företag i en koncern där möjligheter finns att kunna satsa på expansion och dylikt kan ägaren ha en positiv inverkan, om däremot ägaren anses svag kan det ha en negativ inverkan. Om konjunkturen är svag eller stark påverkar också huruvida företag beviljas lån. Rådande börsklimat är ytterligare en avgörande faktor, bland annat förutsätter en nyemission att börsklimatet är gynnsamt.

Larsson (2000) har rangordnat företags prioriteringar vad beträffar finansieringsalternativ. Han menar då att självfinansiering väljs före skulder och i sista hand väljs nyemission och konvertibler. Dock påpekar han att valet inte alltid är så påtagligt, självfinansiering är inte en möjlighet för alla utan förutsätter att företaget genererar överskott av likvider. Skuldsättning är inte möjligt för dem som inte beviljas kredit eller som nått sitt lånetak och en nyemission är oftast mycket kostsamt samt kräver viss tajming.